Transcript Tidningen Oasen nr 19

För dig som arbetar med socialt arbete
Höst 2012
nr. 19
ICDP
Vägledande samspel
i familjebehandling
ETT NYTT
CENTRUM
FÖR LIVET
Möt Nadia, Leo och Florije som gjort
resan från asyllösa flyktingar till att
få ett nytt liv i Sverige
ART-Utbildning
200 personer har utbildats genom behandlingshem
& HVB
FAMILJ
+
TEMA:
Social Workers Conference
Vikten av internationella möten
Omslagsfoto:
iStockPhoto.com
IN NE HÅ LL/NU M M ER 19
LEDARE
4.
JURIDISK SPALT
5.
ICDP - VÄGLEDANDE SAMSPEL
6.
Rune Nensén
Bo Hjort om aktuell socialjuridik
Familjebehandling där det positiva lyfts fram
ETT NYTT CENTRUM FÖR LIVET
10.
ART - KONSTEN ATT FÖRÄNDRA
16.
SKOLTIDNING
18.
SWSD 2012
20.
Möt en familj som trotsat alla odds
Utbildning för framtiden
Elevernas text och bild i tidningsprojekt
Internationell socialarbetarkonferens
10.
6.
16.
20.
LED ARE /R U NE NE NS É N
Segregering av barn som placeras på
HVB-hem utan förälder
Rune Nensén
Föreställ er att ett barn mister sina föräldrar i en
olycka och ska placeras i ett familjehem, förmodligen
hos anhöriga. Tänk er att någon handläggare inom
socialtjänsten skulle invända ”Det går inte. Den
familjen har ju egna barn!”. Eller att samma
tonåring ska byta skola och rektorn säger ”Han
måste placeras i en särskild klass där det bara
finns föräldralösa barn.”
Föreståndare
Oasen HVB & Skola
Låter detta sannolikt? Naturligtvis inte, det vore ju närmast absurt.
Tänk er att en handläggare på Socialstyrelsen säger till ett HVB-hem ”Ni
får absolut inte blanda ihop ensamkommande barn med barn som har
föräldrar.” Detta låter ju lika absurt,
men det är faktiskt så som Socialstyrelsens praxis vid tillståndsgivning ser ut. Någon förankring i
vare sig författning eller vetenskap
och beprövad erfarenhet finns inte
mig veterligen.
Min erfarenhet av 25 års arbete med
barn på HVB-hem säger mig att vid
varje placering hos oss övervägs
om HVB-hemmets resurser passar
4
Oasen HVB & Skola
barnets behov i alla avseenden. Vid
val av fysisk placering på hemmet bör
man göra en individuell bedömning
och försöka få barnet att inlemmas
i en trygg och trivsam gemenskap. Man
blandar självfallet inte ihop en kraftigt
utagerande tonåring som skulle
skrämma vettet ur en ammande småbarnsförälder och hennes barn. Å andra
sidan bör man undvika att utan någon
rimlig anledning segregera barn placerade
utan någon förälder från övriga barn.
Även barn som placerats ensamma bör
självfallet kunna delta i gemensamma
aktiviteter som passar dem och umgås
med andra barn och vuxna som de trivs
med vare sig de andra barnen är tillsammans med sina föräldrar eller inte.
JU RID ISK S P AL T/B O H J O R T
Socialstyrelsen och framtiden
Vi har under senare tid riktat en del kritik mot
Socialstyrelsens arbetsformer när det gäller
tillsyn av HVB-hemmen. I våras fick vi oväntat
kraftigt medhåll i Statskontorets utredning 2012:11.
Statskontoret pekar bland annat på
att antalet oavgjorda ärenden har ökat
från 2 400 vid årsskiftet 2009/2010
till 17 200 (!) vid årsskiftet 2011/2012
trots en 50%-ig ökning av tillsynspersonalen.
Man
redovisar
att
Socialstyrelsens chefsjurist slumpmässigt studerat 13 tillsynsärenden och
funnit i tre av dessa att dokumentationen
inte gav tydligt stöd för myndighetens
påståenden, i två ärenden fanns tveksamma författningstolkningar, i sju
av ärendena hade de kritiserade inte
fått yttra sig över beslutsförslaget. I
ytterligare ärenden hade fel lagrum
angivits. Statskontoret rekommenderade bildandet av en renodlad tillsynsmyndighet, ett förslag som vann
regeringens gillande och kommer att
bli verklighet inom kort. Kommer detta
att lösa problemen? Jag kan ta ett milt
verkande gift på att många problem
kommer att kvarstå. Den lösning som
skisserats är främst en omorganisation.
Projektledning & layout
sandwall.me
Man löser inte grundläggande problem
avseende kompetens och förhållningssätt
genom
en
omorganisation.
Exempelvis har såväl den genomsnittliga socionomen som juristen en
mycket liten del socialrätt och allmän
förvaltningsrätt i sina examina rättsområden som är helt centrala vid tillsyn
av socialtjänsten. Jag har själv varit
huvudlärare i socialrätt vid en socialhögskola och har fått intrycket av att
rättskunskapens andel av utbildningsresurser och utbildningstid genomgått en närmast anorektisk utveckling
sedan slutet av 1970-talet. Handläggarna vid Socialstyrelsen har
visserligen fått sju (!) dagars tillsynsutbildning, men detta är självfallet helt otillräckligt. Först med en
radikal förbättring av Socialstyrelsens
rekrytering och internutbildning samt en
återupptagen dialog med erfarna socialarbetare i kommuner och HVB-hem kan
tillsynsreformen få luft under vingarna.
Oasen HVB är medlem
i Svenska Vård.
Oasen HVB är miljöcertifierat.
Tryckt på miljövänligt papper.
5
Oasen HVB & Skola
Bo Hjort
Juridisk expert
Bo Hjort är VD i Infosoc Quality AB
och har tidigare bland annat varit
universitetslektor i socialrätt och
socialkonsulent vid länsstyrelsen.
Ansvarig utgivare: Rune Nensén
Tidningen Oasen
Box 199, 578 24 ANEBY
ICDP
VÄGLEDANDE SAMSPEL
Familjebehandling är ett område som kräver stora krav
på de metoder och förhållningssätt som används.
På Oasen har familjebehandlingen successivt
implementerat ICDP. Det positiva står i centrum för
samspelet mellan barn och förälder.
Text: Jonas Sandwall
Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos
6
Oasen HVB & Skola
Familjebehandling är ett område
som ställer stora krav på de metoder
och förhållningssätt som används på
behandlingshem. På familjebehandlingshemmet Oasen HVB har familjebehandlingen under några år successivt
implementerat ICDP programmet. ICDP
som står för International Child Development Programme. I Sverige brukar
ICDP kallas för Vägledande samspel.
ICDP är ett metodprogram med målet
att stärka förälderns eller vårdnadshavarens bild av sitt barn.
Programmet utvecklades i Norge 1985
av professorerna Karsten Rukman Hundeide och Henning Rye vid Oslo Universitet. Programmet är utformat med
utgångspunkten i FNs barnkonvention.
På ICDPs hemsida kan man läsa att
programmet i första hand inte är skapat
för barn med problem som exempelvis
inom psykiatrisk verksamhet utan är
inriktat på de som har omsorgen om barnet. ICDP är en internationell stiftelse,
ICDP International. I Sverige drivs
programmet av stiftelsen ICDP Sweden.
Styrkan i programmet är att stiftelsen
utbildar de människor som är omsorgsgivare vilket garanterar en jämn kvalitet på utbildningen. I Sverige utbildar ICDP Sweden lärare, förskollärare,
sjuksköterskor, psykologer, specialpedagoger, personal inom socialtjänsten och
personal på behandlingshem. Utbildningen inom programmet är gedigen och
består av tre nivåer där den sista nivån
innebär att du själv får utbilda i ICDP.
Till exempel på din egen arbetsplats.
Sussanne Fornander arbetar som familjebehandlare på Oasens Familjeenhet.
7
Oasen HVB & Skola
FORTS NÄSTA SIDA:
Under ICDP-utbildningen visar Sussanne Fornander hur bilder fungerar som ett komplement i samtalet.
FORTS ICDP:
Hon är utbildad på nivå tre och utbildar
nu själv Oasens personal internt. Detta
har resulterat i att det på kort tid blir fler
och fler med ICDP-kunnande i personalstyrkan.
- Målet är att så många som möjligt av behandlingspersonalen ska ha gått nivå ett.
När någon arbetar med exempelvis föräldrasamtal har de alltid nivå två, säger Sussanne.
”
I programmet lyfter vi fram
det positiva i barnets beteende
GENOMSYRAR
Oasens familjebehandlare Sussanne Fornander kom i kontakt med programmet för
några år sedan. Hon ser hur ICDP även
fungerar som ett slags värdegrundsintrument som genomsyrar hela familjebehandlingen.
8
Oasen HVB & Skola
-I det dagliga arbetet med människor och
familjer blir ICDP ett värdegrundstänkande.
I behandlingsverksamheten så sammanfattas människosynen på ett bra sätt
genom ICDP.
POSITIVT GENOMSLAG
På Oasen kommer de familjer som har
frågor eller problematik kring samspel in
i ICDP. Målet är att få föräldrarna att se
på sina barn med nya ögon. I programmet
lyfter man fram det positiva i barnets beteende och relation.
-Många föräldrar som kommer till oss har
dåliga erfarenheter av hur deras barn uppfattas av människor runt omkring familjen. Föräldrarna har fått höra så många
olika negativa beskrivningar av sina barn.
Eftersom den sociala situationen lätt gör
att barnet blir utåtagerande får föräldrarna
ofta höra problematiken om deras barn.
”Barnet fungerar inte i skolan, det är
stökigt i affären, barnet gör fel
här och fel där.” Denna negativa
bild fastnar till slut hos föräldrarna som får svårt att se de positiva
sidorna hos barnet, säger Sussanne.
1. Den emotionella dialogen
Visa att du tycker om ditt barn (1)
Följ barnets initiativ (2)
Intim dialog (3)
Ge erkännande (4)
ICDP-behandlingen bryter det
2. Den meningsskapande dialogen
negativa och visar på allt det
Gemensam uppmärksamhet (5)
positiva som fungerar. I samtal
Ge mening (6)
diskuterar föräldrarna och familjeUtvidga, ge förklaringar (7)
behandlare föräldrarollen och vad
som fungerar. Men det handlar
3. Den reglerande dialogen
inte om gränssättning som man
Planlägga steg för steg (8a)
lätt kan tro.
Anpassa stödet istället för att gradera stöd (8b)
-Många delar av behandling går
ut på att gränssätta men här är
Reglera situationer med fasta rutiner (8c)
ICDP annorlunda. Många föräldPositiv gränssättning (8d)
rar är faktiskt rätt duktiga på
att säga ”du får inte” och ”sluta”.
Man behöver naturligtvis gränssättningen men vi vill ge dem ett större
register att bemöta barnen med. Vi ger en
utökad vägledning.
BERÄTTANDE MÖTEN
När en familj kommer till Oasen ser familjebehandlaren till familjens situation.
I starten av programmet träffas ICDPvägledaren/familjebehandlaren och föräldrarna. Här får föräldrarna svara på frågor
kring hur de ser på sitt barn, vad barnet
betyder för dem.
-I ICDP arbetar vi kring totalt åtta olika
teman. I snitt burkar familjen träffa ICDPvägledaren fem till sex gånger under
behandlingen. Varje gång arbetar vi med
material och kompletterar gärna med
fotografi och bilder. I den dagliga verksamheten för behandlingspersonal alltid daganteckningar som används för att få en
så bra bild som möjligt. Efter varje ICDPsamtal så skattar föräldrarna utvecklingen
tillsammans med vägledaren, säger Sussanne.
EN DEL AV HELHETEN
ICDP är inte en komplett behandlingsform.
Oasen har fler alternativ beroende på familjens
behov, vilket Sussanne understryker:
-Allt beror på typen av familjeproblematik,
säger hon. Är barnet nyfött eller upp till
skolåldern tycker jag att ICDP är perfekt.
Vi vill ge föräldrarna ett
större register att bemöta
barnen med.
Om barnet är äldre använder vi ART och
Familje-ART. Ett exempel skulle kunna
vara en familj med en sjuåring som har
både problematik inom anknytning och
beteende. Då blir det både ICDP och ART.
VERKLIGHETEN VISAR
Att ICDP ger familjerna nya verktyg och
nycklar är Sussanne övertygad om.
- Jag minns en familj som bodde på Oasen
med en son på två och ett halvt år. När familjen
kom till oss var mannen i familjens ton
aggressiv mot sonen. Jag bad deras fadder
ta kort i den dagliga verksamheten på
sådant som var positivt. Små ljusglimtar
helt enkelt. Jag tog fram fotografierna vid
våra samtal och visade mannen det positiva.
Efter ett tag vände det. Han blev mjukare
i tonen och relationen till sonen var en helt
annan när de åkte. ICDP var en stor hjälp
i behandlingsarbetet med den familjen,
säger Sussanne.
9
Oasen HVB & Skola
”
En översikt av de olika delarna i ICDP
Tre dialoger, åtta samspelsteman
ETT NYTT
CENTRUM
FÖR LIVET
Text: Garbis Sarafian & Jonas Sandwall
Bild: Garbis H. Sarafian, Graphic River & iStockphotos
Paret Leo och Nadja träffades första gången
som barn under brinnande krig. Efter att
blivit grundlurade på sin utlovade flyktresa
till Tyskland hamnade de slutligen på Oasen
under en tid när familjen var i totalt kaos.
- Oasen var bra för oss, vi fick den hjälp vi
behövde säger Leo, pappan i familjen.
Jag träffar Leo och Nadia i deras enkla men välskötta
lägenhet i en ort på småländska höglandet. Nadia ställer
fram kaffe och lilla Florije 3 år tittar nyfiket på mig. Paret
är i 30-årsåldern och är till en början reserverade trots att
vi setts dagligen under de två år de bodde på Oasen. De vill
under skyddade namn ställa upp på en intervju.
Lägenheten är relativt enkelt inredd
men mycket välskött. I vardagsrummet
står en stor soffgrupp.
- Jag köpte hela soffgruppen för 1 500
kronor på Blocket säger Leo stolt och
spricker upp i ett leende.
Familjen har nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige efter att tidigare fått avslag. Efter det positiva beskedet har den
lilla familjen bosatt sig på småländska
höglandet och börjat sin anpassning till
det svenska samhället. Florije springer
runt och visar mig alla sina nallar. Flickan
går på förskola och börjar lära sig svenska
12
Oasen HVB & Skola
bra. Allt verkar idylliskt. Men det har inte
alltid varit så i denna familj.
MÖTTES SOM BARN
När Leo och Nadia träffades första gången var det som barn och under brinnande
krig. Deras familjer bodde i ett omtvistat
gränsområde på Balkan. Familjerna umgicks och var vänner sedan länge. När hårda strider bröt ut hamnade de mitt i skottlinjen. Nadias gravida mamma och hennes
pappa dödades och vid endast 5 års ålder
stod hon därför helt ensam i livet.
- Vår familj tog hand om henne, säger Leo
”
Jag sålde guld och smycken och lånade av
bekanta för att få ihop pengarna. Mannen
ordnade pass och papper åt oss så vi skulle
kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde lita på
honom för han var ju ändå en landsman.
eftertänksamt och nickar åt Nadias håll. Leo står för det mesta av kommunikationen under intervjun. Nadia säger inte
så mycket men nickar instämmande. Jag
får uppfattningen att hon förstår mer av
det svenska språket än man kan tro. Nadia
och Leo växte sedan upp tillsammans i
Leos familj och en dag när de två vuxit upp
föreslog Leos mor att de kunde gifta sig. - Det gjorde vi säger Leo lakoniskt.
GRUNDLURADE
Paret flydde Balkan och bosatte sig i Bulgarien samtidigt som Nadias psykiska
hälsa försämrades. Leo försörjde familjen
som byggjobbare. - Vår situation i Bulgarien blev mycket svår förklarar Leo. Tiden
i landet blev inte som de tänkt sig. Nadia
fick allt svårare psykiska problem och den
hjälp hon behövde fanns inte att få som
flykting i Bulgarien. - Vi ville till ett annat land och hörde att
Tyskland var bra, berättar Leo. Vi träffade
en landsman som sa att han kunde hjälpa
oss att komma till Tyskland illegalt. Det
skulle kosta 10 000 dollar. Leo fortsätter:
- Jag sålde guld och smycken och lånade av
bekanta för att få ihop pengarna. Mannen
ordnade pass och papper åt oss så att vi
skulle kunna ta oss dit. Vi tyckte vi kunde
lita på honom för han var ju ändå en landsman.
Vägen skulle gå via Sverige, men när
paret anlände utfattiga till Malmö för
vidare färd mot Tyskland var mannen
som bortblåst. Efter att fruktlöst ha sökt
honom i närmare en veckas tid insåg Leo
att de hade blivit lurade.
- Jag gick till en taxichaufför och frågade om
jag fick låna hans telefon för att ringa efter
hjälp hos kommunen, vi hade ju ingenting…
Efter en tid i Malmö kom de till Mariannelund och fick boende på en flyktingförläggning.
Situationen blev nu allt svårare på
flera sätt. Nadia var gravid och i allt sämre
psykiskt skick. Det var ingen bra kombination.
Förläggningen hade begränsade möjligheter och någon tipsade om att Oasen
13
Oasen HVB & Skola
FORTS NÄSTA SIDA:
”
Vi ska börja lära oss svenska snart och sen
ska Florije gå i skolan. Vi vill också lära känna
lite nya vänner.
FORTS FAMILJ:
kunde vara ett bra alternativ. Med en vecka
kvar av sin graviditet kom familjen till
Oasen i Aneby där man stannade i två år.
- Vi fick verkligen bra hjälp på Oasen, man
tog hand om oss, säger Leo med eftertryck.
Det är ingen tvekan om att han är tacksam.
- Det var mycket bra på Oasen, alla hjälpte
oss på många sätt. Min fru är frisk nu, hon
fick hjälp på sjukhuset och på Oasen. Jag
är mycket tacksam.
Lilla Florije föddes i Eksjö en varm sommarkväll. När barnet var fött låg ansvaret
för det lilla barnet helt på honom. Nadia
var inskriven på psykiatrisk avdelning och
för stunden helt oförmögen att ta hand om
sin dotter. Utan avlastning och stöd av
personal på Oasen hade det inte fungerat.
FRAMTIDEN
När jag frågar familjen vad de gör om fem
år tystnar de för ett tag. I ljuset av de senaste årens händelser verkar det vara en
för lång tidsrymd att greppa.
- Vi ska börja lära oss svenska snart och
sen ska Florije gå i skolan, säger de eftertänksamt. Vi vill också lära känna lite nya
vänner.
Frågor om framtida sysselsättningen har
de inget direkt svar på.
Intervjun är slut och jag reser mig för att
gå men innan jag går får jag en kram av
lilla Florije. - Hej dååå! ropar hon oavbrutet.
- Vi kanske ses, tänker jag.
Reflektioner: Oasens Familjebehandlare
När familjen kom till oss på
Oasen befann de sig verkligen i kris. Familjen kom
direkt från BB där Florije
hade fötts. Arbetet började
med att få balans i basala
rutiner som mat och sömn.
Allt var fokuserat på att få dem
att kunna landa. Struktur och
rutin var nödvändigt för att de
skulle kunna hantera deras
pressade livssituation.
En stor del av tiden gick åt
att hjälpa familjen i asylprocessen. Asylärenden är något vi har stor erfarenhet av
på Oasen och som vi under
åren kunnat hjälpa många
människor med. I detta fall
hade familjen en advokat vi
inte ansåg var engagerad i
familjen. Vi såg till att de fick
byta advokat. Dessutom kunde vi påverka så att de fick en
muntlig förhandling i migrationsdomstolen.
Efter två månader blev mamman sämre. Vi arbetade tillsammans med psykiatrin.
När vi såg att mamman blev
suicidal lades hon in. Vi arbetade samtidigt med pappan
genom Vägledande samspel.
Detta var deras första barn
och han kände sig osäker i
föräldrarollen. Mamman ville
inte knyta an till barnet vilket
ökade pressen på pappan.
En ljusglimt jag kommer ihåg
var när Florije hade sitt tvåårskalas. Familjen bodde då i en
av våra lägenheter. När personal kom förbi för att gratta
sprang Florije och mötte dem
med en kram. Allt det tråkiga fick under ett födelsedagskalas försvinna. Det känns så
skönt att det mitt i djupaste
kris får komma stunder och
avbrott när det kan få vara
fest och någon slags glädje.
NAMN
Sussanne Fornander
YRKE
Familjebehandlare på
Oasen HVB & Skola
UTBILDNING
Socionom, ICDP Nivå 3
LÄS MER
oasen.com
15
Oasen HVB & Skola
ART
Text: Jonas Sandwall
Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos
Metoden som förändrar
beteenden hos människor.
Möt ett behandlingshem
som idag har utbildat nära
200 personer i ART.
ART eller Aggression Replacement Training är en grundsten för behandlingsverksamheten på många av landets HVB-hem.
Metoden är multimodal och består av tre
delar. Ilskekontroll, sociala färdigheter
och moralträning. Dessa tre delar som är
grunden i ART brukar kallas för bas-ART.
Metoden har sitt ursprung i Kognitiv Beteendeterapi, KBT. Idén i KBT är att människans negativa och destruktiva beteende går att förändra till någonting positivt
genom människans egen handlingsförmåga.
På Oasen har ART varit en del av verksamheten i nära 15 år. Behandlingshemmet tog in ART på ett tidigt stadium när
metodens grundare, den nu framlidne Dr.
Arnold P. Goldstein, var som mest aktiv.
Detta har inneburit många fördelar. En
stor del av personalgruppen har ART-utbildning och Oasen har även översatt och
16
Oasen HVB & Skola
gett ut ART-litteratur i Sverige.
Oasen har sedan början av 2000-talet utbildat både externa aktörer såväl som egen
personal i metoden. När vi träffar Oasens
metodutvecklare, Nikolai Hamstein, räknar han snabbt efter och säger:
-Nu borde vi ha utbildat runt 200 personer
i ART genom Oasen. Det är klart att det
genomsyrar vår verksamhet. Vi är verkligen ett ART-center i Sverige.
Under 2012 och kommande år pågår en
stor internutbildning. Vi träffar Nikolai
som sitter med ART-utbildningens andra
delmoment.
Hur kommer det sig att ni valde ART som
en av era behandlingsformer?
Nikolai: ART fyllde ett tomrum bland våra
metoder. ART gav verktyg för att ta hand
om beteendeproblem på ett praktiskt och välfungerande sätt. Vi
såg att den då rådande terapiformen att samtala sig till förändring var långt ifrån tillräcklig.
Samtal kan absolut hjälpa men
det måste till en praktisk rörelse
i och av människan. Här blir ART
ett viktigt verktyg till nystart för
barn och familjer.
Ni säger att ART genomsyrar
verksamheten. Hur kan man se
detta?
N: Det bästa sättet att se det
är när man tittar på våra dagsscheman. Vi insåg tidigt att de
barn och ungdomar som fanns
hos oss behövde ART som ramverk under hela dygnet. Vi startade därför en egen skolverksamhet för att bättre kunna följa upp
och stötta våra inskrivna barn.
Detta innebär praktiskt att ART
ligger schemalagt tisdag, onsdag,
torsdag samt lördag eller söndag.
Om det inte är skoltermin så fortskrider arbetet ute på våra
enheter. Vi lever och andas ART
helt enkelt, ha ha.
Varför har ni valt att ha ART under skoltid?
N: Vi såg att barnen var som mest koncentrerade under förmiddagar när de befann
sig i skolan. Dessutom är ART-manualen
uppbyggd genom lektioner. Skolmiljön
passade då perfekt. Det blev en win-win.
Vi kunde erbjuda en heltäckande vård och
våra barn och ungdomar fick ett konsekvent dygn utan avbrott i vården. Detta
med integrerad skola går det inte nog att
understryka vikten av. Det är hela skillnaden mellan att nå fram eller inte.
Detta kräver då att personalen kan ART?
N: Precis! Vår ambition är att personalen
som håller i ART-undervisning ska vara
adekvat utbildade ART-instruktörer och
att all behandlingspersonal ska få intern
utbildning inom alla grunder i ART. Alla
1.
2.
1. ART Master Trainer, Jimmy Henriksson talar om ART i skolmiljö. 2. Metodutvecklare
och ART Master Trainer, Nikolai Hamstein, går igenom kursens upplägg.
som börjar hos oss får ett exemplar av
ART-boken som de måste läsa igenom. Om
du fortsätter att arbeta för oss så har du
med största sannolikhet en ART-tränarutbildning inom en treårscykel.
Lyckas ni leva upp till ambitionerna?
N: Ja, det måste jag säga. Det är inte enkelt utan kräver stora resurser. Men det
är också ett medvetet val som vi gör. En
behandlingsform som ART måste vara totalt närvarande för att få genomslag. Och
just genomslag hos våra klienter är något
vi ser dagligen.
Hur stor del av personalen är utbildad i
ART?
N: Idag är 20 personal färdiga ART-instruktörer. Tre stycken är ART Master Trainers,
vilket är nivån du bör ha för att kunna utbilda egna ART-instruktörer. Efter vår nuvarande storsatsning kommer vi under 2013
vara uppe i 40 ART-instruktörer. Något jag
vågar påstå är helt unikt i Sverige.
SNABBFAKTA ART
METOD
Metoden bygger på
KBT, Kognitiv
Beteendeterapi.
FRÅN
Ursprungligen
utvecklad i USA av
Dr. Arnold P. Goldstein.
Har använts i Sverige
sedan 1996.
BAS-ART
Ilskekontroll
Moralträning
Social färdighetsträning
LITTERATUR
ART
ISBN: 9789185353019
PREPAREPROGRAMMET
ISBN: 9789185353026
PEACE4KIDS
ISBN: 9789185353033
UTBILDNING
oasen.com
ART I SVERIGE
swe-art.se
LÄS MER PÅ
oasen.com
17
Oasen HVB & Skola
Skoltidning
Under våren gjorde Oasens skola en egen tidning.
Ett projekt kring kultur, svenska och bild.
Text: Elever på Oasen Skola & Jonas Sandwall
Bild: Elever på Oasen Skola
Helén Nensén är rektor på Oasens
skola. Tidigt under våren fick hon en
idé att göra ett spännande och stort
tidningsprojekt med eleverna.
En tidning förenar språk och bild på
ett bra sätt menar Helén. Dessutom lär
sig skolbarnen hur en tidning fungerar
på riktigt.
-Vi satte ihop redaktionsgrupper, bildredaktörer och alla barn var journalister, berättar Helén Nensén.
När det var dags för skolavslutning fick alla barn och
föräldrar var sitt tryckt exemplar av skolans nya tidning.
Något som betydde mycket för
eleverna på Oasens skola.
-Vi såg hur det lyfte elever
språkligt och stärkte självkänslan vilket är extra
givande, säger Helén.
+
Intervjue
r:
Dead By
A
Matgläd pril
je
Oasens
skola
Idrott &
hälsa
Roliga g
arv
ket
Och myc
Tenhults Naturbruksgymnasium
ELEVARTIKEL!
I ladugården
På Tenhults gymnasium finns två ladugårdar. En ungdjursladugård och en mjölkladugård. På gården har de två maskiner,
en Fiat med frontlastare och en teleskopslastare. Det finns också en gödselbrunn.
I maskincentrum
I maskincentrum har de en Lamborghinitraktor, en Fiat, en John Deere, en Class
Arion, en Volvo bm, en Valtra och en Valmet.
18
Oasen HVB & Skola
Kosläppet
Kosläpp är när bönderna släpper ut sina
kor på sommarbete. Kosläpp sker på våren, när vädret tillåter, och är en fantastisk upplevelse för oss människor att
bevittna. Och en riktig fest för korna!
Nummer
t mer...
1
Här är en bild på Åsens by och hur landskapet ser ut i reservatet.
Kulturlandskapet
Åsens by är ett reservat sedan år 1994. Det är ett ständigt arbete med att
återskapa betesmark, äng och åker. Med reservat menas att man vill
behålla hur naturen en gång har varit inom ett speciellt område.
På Åsens by finns det äldre sorter av vårvete, svarthavre, höstråg med allmogeogräs,
midsommarråg, korn och spånadslin. Enbart naturgödsel används på Åsens by. De
använder moderna jordbruksredskap men
eftersom årstiderna gör att olika arbetssätt används, visas olika brukningsmetoder och arbetssätt. Exempelvis används
arbetshästar och hästdragna redskap
emellanåt. Ett par namn på arbetshästarna är Dolly och Lucky. Det är fint med alla
ladugårdar och hus som finns i naturen på
Åsens by. En del människor tycker till och
med att det är så pass fint att de vill ha
dop och bröllop ute i detta kulturlandskap
som finns här ute.
Ro liga ga rv!
ELEVARTIKEL!
ELEVARTIKEL!
Det var en gång två bröder som hette Oliver
och Orvar. De skulle handla på Ica nära.
Då sa Orvar:
-Ska vi köpa oliver, Oliver?
En norrman skulle hoppa ut från ett
flygplan. En kamrat hindrade honom
och sa:
-Tokstolle, du måste ju använda fallskärm!
-Måste jag?
-Ja, det regnar ju!
Det var en gång en familj som Inge, Inga och ingen
ingick i. En dag ringde de på dörren då sa Inga:
-Hej!
19
Oasen HVB & Skola
1.
2.
Internationell
Samverkan
OBS! Vi har helt nytt adressregister och ber dig kontrollera att adressen stämmer. Om inte maila oss på [email protected].
3.
Text: Jonas Sandwall
Bild: Garbis H. Sarafian, iStockphotos
Under juli månad arrangerades den
globala konferensen Social Work
Social Development - SWSD 2012.
Huvudarrangör var International
Federation of Social Workers, IFSW,
en yrkesorganisation med stor
genomslagskraft och tydliga kontakter inom stora nätverk som exempelvis FN. Från Oasen fanns Garbis
Sarafian, administrativ samordnare,
på plats. Han menar att det var en stor
möjlighet för Oasen att presentera sig
för en bred internationell publik.
- Vi har ända sedan starten 1991
försökt hålla oss uppdaterade på
internationell forskning inom det
sociala området, säger Garbis.
1. Gäster i Oasens monter 2.. Garbis Sarafian i Oasens monter
Genom ART-metoden som vi var med
och introducerade i Sverige 1997 har
vi under åren arbetat mycket internationellt och för oss är det viktigt
att ha ett öra mot marken för att
se vad som händer i ett globalt perspektiv, fortsätter Garbis.
En bredd av människor
Totalt 2500 personer från hela
världen var på plats och bland talare, besökare och utställare fanns
representanter från universitet,
fackförbund, frivilligorganisationer,
behandlingshem, myndigheter mm.
- Det fanns en akademisk tyngd men
även många praktiska goda exempel
på konferensen säger Garbis.
- Detta var en konferens som jag tror
gjorde deltagarna både ödmjuka och
laddade inför framtiden, avslutar han.
SWSD KEYNOTES!
Gå in på swsd2012.creo.tv
med intressanta
så hittar du alla keynotes
s Rosling!
världsnamn som bl a Han
VÄLKOMMEN TILL OASEN HVB & SKOLA
Tidningen Oasen drivs av Oasen HVB & Skola. Vi är ett hem för utredning och
behandling med över 20 års erfarenhet. Vi tar emot både familjer och barn för
planerade och akuta placeringar enligt SoL & LVU. Vi erbjuder ett komplett team
med socionomer, psykologer, läkare med specialistkompetens i psykiatri, sjuksköterskor,
pedagoger, metodutvecklare och behandlingspersonal.
Vården har KBT som grund. ART, Aggression Replacement Training,
PEACE4Kids, PREPARE, BBIC, ICDP och MI är några av våra
behandlingsmetoder och förhållningssätt.
la
ter & sko
Våra enhe
d barn i
Familjer me
6 år.
åldern 0-1
SoL & LVU
7-16 år.
Barn i åldern
SoL & LVU
s:
mh ete n finn
I sko lve rksa
lass
- Förskolek
kola
Grundsärs
&
a
kol
- Grunds
oasen.com