Faktabok

Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 8

Vart tar pengarna vägen?

Det är alltid bra att ha koll på vart pengarna tar vägen, men om de ekonomiska förutsättn ingarna förändras (som till exempel vid arbetslöshet, studier, familjebildning, separation eller sjukdom) är det extra viktigt att gå igenom sin ekonomi.

Årsöversikt och fasta kostnader

Fasta kostnader är allt du betalar i form av räkningar och avgifter. Det vill säga hyra, räntor på eventuella lån, mobilabonnemang, försäkringar, bilskatt med mera. För att få koll på vart pengarna tar vägen är det bra att ta reda på när räkningarna för de fasta utgifterna kommer. Med en årsöversikt får du en överblick över hur räkningarna är fördelade över året. Ofta är de inte jämt fördelade och därför kan det vara bra att ha lite extra sparat till de månader när flera räkningar kommer. För att undvika ”toppar” kan det vara bra att försöka slå ut de räkningar som kommer års- eller kvartalsvis så att de istället kommer månadsvis. Om man tar kontakt med företagen så brukar det gå att lösa. Ett annat sätt att kapa topparna och få kontroll över ekonomin är att ha ett separat betal konto. Alla inkomster kommer in på lönekontot. En lagom stor del förs sedan över varje månad till ett separat betalkonto, kopplat till postgiro eller internetbetalningar. Du sätter in samma summa varje månad (ett genomsnitt, det vill säga summan av årets alla räkningar delat med tolv). Från det separata betalkontot betalas sedan de löpande räkningarna. Den första månaden som du startar ett separat betalkonto måste du sätta in mer pengar så att det finns täckning de månader då det blir fler eller högre räkningar. Vissa månader kommer det att finnas pengar kvar på kontot efter att alla räkningar är betalda och då är det viktigt att inte ta av dessa, de ska finnas kvar för de månader när räkningarna är högre.

Rörliga kostnader

När du har fått koll på dina fasta kostnader, till exempel genom en årsöversikt, är nästa steg att få koll på de rörliga kostnaderna, såsom mat, kläder, bensin, nöjen, frisören, tvättmedel och cigaretter. Det finns olika metoder som du kan använda dig av för att få koll på de rörliga kostnaderna. Några av dessa är: •

Kassabok

; där skriver du ner samtliga inköp under en period, exempelvis tre månader, för att få en mera rättvisande bild över dina olika inköp. När du skrivit upp alla inköp under tre månader delar du in köpen i olika kostnadsposter såsom mat, nöjen, hygien etcetera och delar med tre. Detta för att få ett genomsnitt per månad. Nu har du fått en bra bild av vad du lägger på mat, nöjen och hygien varje månad. Sida 2 av 8

•

Spara kvitton

; bör ske under en period om tre månader för att få en överblick över dina olika inköp fördelat på kostnadsposter. Det är samma princip som för kassabok. Du delar in i olika kostnadsposter och delar med tre. •

Kontoutdrag

; gå igenom de kontoutdrag som finns på din Internetbank eller som din bank skickar hem till dig för att kartlägga dina kostnader. Detta ger dock inte en lika precis bild av vad du köper såsom kassabok och kvitton gör. •

Kuvertmetoden

; när räkningarna är betalda tas resterande pengar ut från kontot, kontanterna läggs i kuvert, ett för varje vecka. Första dagen på en ny vecka öppnas ett nytt kuvert och pengarna används sedan för veckans köp. Metoden syftar till att kapa topparna inom varje månad för att få en jämn fördelning vecka till vecka.

Budget – ett hjälpmedel

En budget ger dig överblick över dina inkomster och utgifter och kan bli ett viktigt hjälpmedel om du vill förändra något i din ekonomi. Att göra en budget innebär att du skriver upp alla dina inkomster och utgifter. Genom att jämföra dina utgifter med Konsumentverkets beräkningar, till exempel ”Koll på pengarna”, kan du få en uppfattning om du spenderar mycket eller lite pengar på olika saker. En budget hjälper dig att prioritera och med den kan du skära bort onödiga utgifter så att du får råd med annat som du hellre vill ha eller göra. Med Konsumentverkets budgetkalkyl, som du hittar på www.konsumentverket.se, kan du testa att göra din egen budget. De flesta vet hur man gör en budget men det är ändå vanligt att man glömmer att ta med alla inkomster och utgifter eller att man underskattar sina utgifter. Budgeten blir då inte realistisk och fyller inte funktionen av att vara ett hjälpmedel och en prioritering. Efter att du har gjort en budget är det viktigt att du följer upp och ser om det stämmer eller om det är något som behöver justeras.

Riksnorm för försörjningsstöd – 2012

Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka. Riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar. Normen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.

Gemensamma hushållskostnader inom norm

Förbrukningsvaror Dagstidn., tele, TV-avgift

Summa gemens. kostn. 1 pers

110 810

920 2 pers

130 900

1 030 3 pers

230 1 070

1 300 4 pers

270 1 210

1 480 5 pers

300 1 390

1 690 6 pers

370 1 560

1 930 7 pers

400 1 700

2 100

Sida 3 av 8

Persoliga kostnader inom norm

Livsmedel med lunch dito utan lunch Kläder/skor Fritid/lek Hygien (personlig) Barn- o ungd.förs. Hemmavarande barn och skolungdom

0 år

760 600 310 40 550 70

1-2 år

860 690 410 140 490 60

3 år

920 750 450 140 140 70

4-6 år

1 120 860 450 260 80 60

Summa pers. kostn. Dito utan lunch

Livsmedel Kläder/skor Fritid/lek Hygien (personlig)

1 720 1 590 1 960 1 780 Ensamstående vuxen

1 690 560 410 260

1 710 1 530 Summa pers. kostn. 2 920

Riksnormen tar hänsyn till:

5 270

• • • hur många personer som finns i hushållet, ålder på barn och skolungdomar, om barn och skolungdomar äter lunch hemma, • om vuxna är ensamstående eller sambor. Riksnormen innehåller kostnader för: livsmedel • • • • • • • • • kläder och skor fritid och lek hygien barn- och ungdomsförsäkring förbrukningsvaror dagstidning telefon TV-avgift

1 960 1 710 Sammanboende

2 740 1 110 840 580

7-10 år

1 290

11-14 år 15-18 år 19-20 år

1 520 1 780 1 820 550 410 100 70

2 390

560 510 170 60

2 810

600 510 220 60

3 220

610 520 230 70

3 250

Sida 4 av 8

Spartips

Bilen

Att köpa en bil är oftast ingen investering utan bör ses som en utgift. Men det kan vara så att du måste ha en bil på grund av ditt arbete eller platsen där du bor. Det finns olika saker du kan tänka på när du väljer bil: • Kostnaden för en bil varierar mycket beroende på bilens ålder och storlek. Värdeminskningen drabbar nyare bilar hårdare än äldre. Å andra sidan är oftast driftkostnaderna högre för äldre bilar än för nya. • Titta efter bilar med låg servicekostnad och låg bränsleförbrukning. • Större bilar drar i allmänhet mer bränsle än mindre. Genomsnittsbilisten sparar cirka 800 kronor per år om bilen förbrukar fem centiliter mindre per mil. • Ett bilpris är oftast förhandlingsbart. Ska du köpa en ny bil bör du kontakta olika bilhandlare och jämföra priser och pruta på det pris som bilhandlaren ger dig. Kanske kan du få med något extra i det pris som anges. Utgående modeller eller demobilar säljs ofta billigare. • Tänker du låna pengar till bilen är det bra att utvärdera de olika finansierings alternativens totalkostnader. Priset på begagnade bilar kan variera kraftigt. Att köpa privat blir oftast billigare än hos bilhandlaren. Nackdelen är att Konsumentköplagen då inte gäller. Därför bör du vara noggrann med att testa bilen före köpet. Köper du från en handlare ska du kräva att få en varudeklaration. • Kanske kan du spara till hela eller en del av summan som bilen kostar. Det blir alltid dyrare om man köper något på kredit eller tar ett lån. Du kan också minska dina kostnader kopplade till bilen genom att: • Snålköra

,

något som sparar på både miljön och pengarna. Att köra fort är dyrt. Snabba accelerationer och häftiga inbromsningar drar bränsle och sliter på bil och däck. Billigast och bäst för miljön är att köra på högsta möjliga växel, om möjligt hoppa över tvåan och fyran när du växlar upp. • Använd motorvärmare i 1,5 timmar vid -15 grader och i 1 timme vid nollgradigt. Då slipper du kallstarter. Kontrollera också lufttrycket i däcken regelbundet, för lågt lufttryck gör att bilen drar mer bränsle än nödvändigt. Montera även bort takräcke/ takbox och lasta ur onödig last. • Vårda bilen ömt. Sköter du din bil väl och är noga med underhållet kan du påverka värdeminskningen. Bilen blir också mer driftsäker. Sida 5 av 8

• Följ tillverkarens servicerekommendationer för den så kallade avgasgarantin. Tillverkaren ger då garanti för de avgasrenande detaljerna under fem år eller 10 000 mil. • Genom att tvätta bilen själv kan du spara tusenlappar. Välj miljömärkta bilvårds produkter så minskar du din belastning på miljön. • Reparera trafiksäkerhetsfel innan du besiktigar bilen både för säkerheten och för att slippa ombesiktning.

Trafikförsäkringen

Trafikförsäkring är obligatorisk för alla bilar, men därutöver kan du välja det försäkringsskydd du vill ha. Omfattningen av olika försäkringar varierar mellan olika bolag och det kan vara stora skillnader i exempelvis premie. Även om en bilmodell är billigast att försäkra hos ett visst bolag är det inte säkert att samma bolag har lägst premier för andra modeller. Kontrollera också att du lämnat korrekta uppgifter till ditt försäkringsbolag. Om du anger att du kör 500 mil för mycket per år blir försäkringen flera hundra kronor dyrare. Det är lika viktigt att inte ange för låg körsträcka, då kan du få reducerad ersättning om du råkar ut för en olycka.

Mat

Kostnaden för mat är en stor utgift i en budget. Det kan vara svårt att veta hur mycket som är rimligt att lägga på mat under en månad. Som exempel kan sägas att om du lägger 1 000 kronor i månaden på mat motsvarar det ca 33 kronor per dag. Det innebär att du äter för 11 kronor till frukost, 11 kronor till lunch och 11 kronor till middag. 33 kronor ska räcka till alla dessa mål, en summa som motsvarar vad en kaffe kostar om du tar en fika på stan. Det är alltså inte realistiskt att tro att man kan lägga 1 000 kronor på mat i månaden under en längre period. För att få en näringsrik och varierad kost rekommenderar Konsumentverket att en man lägger 2 210 kronor på mat per månad och en kvinna 1 720 kronor. Äter man lunch ute får man lägga till ytterligare ca 1 000 kr. Du kan minska dina matkostander genom att: • • • • • • • • • • • Undvik dyra krogbesök Jämför priser Veckohandla – tänk på att inte köp för mycket så att du måste slänga Tillaga, planera och förvara maten så att du slipper slänga Förändra din konsumtion – mindre kött Laga från grunden – undvik halvfabrikat Köp efter säsong Skilj på bäst före datum och sista förbrukningsdag, använd lukt och smak! Laga fler portioner och gör matlådor Handla inte hungrig Baka ditt egna bröd Sida 6 av 8

Prylar och kläder

Man brukar säga att vi har gått från ett slit och slängsamhälle till ett köp och slängsamhälle. När vi gör oss av med saker är det oftast inte för att de har gått sönder och inte går att använda längre, utan snarare för att vi tröttnat på dem och vill ha något nytt. För att spara pengar på prylar eller kläder kan du: • Satsa på att köpa en del av möbler, annan inredning och kläder begagnat. Leta i secondhand-butiker, på nätet och gå på auktioner. Dessutom kan du göra tvärt om – lämna in eller sälja dina saker och få en slant för dem istället för att slänga dem. • Byt med varandra. Ordna exempelvis bokbytardagar eller klädesbytardagar med vänner, familj eller kolleger. • Slow fashion, Slow design betyder att saker designas och tillverkas på ett sätt som baseras på kvalitet och med en medvetenhet om hur arbetare, naturen och samhället påverkas av produktionen och konsumtionen. Sakerna håller längre och blir mindre trendkänsliga så att de inte behöver bytas ut lika ofta. • Försök undvika att impulshandla. Ett sätt är att ha ett ”ha skoj-konto” där du sätter in de pengar du får spendera. När de pengarna är slut finns inget utrymme att impulshandla. • Var aktiv och jämför priser. Genom att ha koll på dina olika abonnemang, som för mobilen, bredbandet och elen kan du spara pengar. Det är bra att ta reda på vad som gäller innan du handlar. Om ett erbjudande verkar vara alltför bra för att vara sant då är risken stor att det just är på det sättet. Läs villkoren och det finstilta noggrant och fundera ett varv extra innan du bestämmer dig. • Fundera över gymkort och busskort, tränar du på onödigt dyra ställen? Hur ofta kommer du egentligen iväg? Gå eller cykla kan kanske ibland vara ett alternativ till att åka buss? • Besök statsbiblioteken, där finns böcker, filmer, spel och serier att låna gratis eller till en mycket låg kostnad. Där finns även tidningar och datorer att använda. • Ladda ner från nätet, där finns mycket som är gratis och lagligt. • Starta en studiecirkel och få ett litet ekonomiskt stöd.

Sparande

Buffertsparande

Det är bra att ha en buffert för utgifter som kommer oväntat. Att ha en buffert är ett sätt att leva billigare eftersom du har pengar att betala med när utgifterna kommer. Har du en buffert Sida 7 av 8

kan du också passa på att köpa något som du behöver när det är rea. Du har även råd att köpa kontant i stället för att hyra eller köpa på kredit och avbetalning. Hur stor buffert du behöver beror på hur du lever och bor, samt hur ditt liv ser ut och vad du prioriterar. Den som exempelvis bor i hus behöver vanligtvis en större buffert än den som bor i lägenhet. De pengar du lägger in i din buffert bör vara lättillgängliga, det vill säga du lätt ska ha tillgång till pengarna och inte binda upp dem i inversteringar, värdepapper eller aktier. Ett bra sätt att buffertspara är att ha pengarna på ett sparkonto i en bank. Bankerna har olika typer av spar konton som har olika ränta, avgifter och villkor. Jämför olika bankers villkor och välj ett konto som passar just dina behov.

Målsparande

Vid sidan av buffertsparandet kan du också målspara. Det är lättare att spara om du har ett konkret mål att sträva mot, kanske kan det vara en cykel, en resa, en soffa, en bil eller kontantinsatsen till ett hus. Du kan naturligtvis också spara utan att ha ett tydligt mål i sikte och efterhand komma fram till vad du ska använda pengarna till. Målsparar du på lite längre sikt, exempelvis till handpenningen på ett hus, kan du fundera på att placera pengarna i aktier eller i ett fondsparande. Historiskt sett är aktier den placering som har gett bäst avkastning. När du sparar i aktier kan du välja vilken nivå du vill ha på risken i ditt sparande. Aktiesparande innebär alltid en risk och det finns inga garantier för att du inte förlorar dina pengar. Obligationer, som innebär att du lånar ut pengar till den som ger ut obligationen och sedan får ränta på pengarna, är ett annat sätt att spara långsiktigt.

Privat pensionssparande

Det svenska pensionssystemet består av flera olika delar. Den minsta delen utgörs av det privata pensionssparandet, alltså de pengar som du själv väljer att sätta undan till din framtida pension. De flesta har störst utrymme att spara privat till pensionen i medelåldern, efter att barnen flyttat hemifrån och man har arbetat under många år. Vissa väljer att börja pensions spara tidigt. Fördelen är att du bara behöver spara ett par hundralappar i månaden för att din framtida pension ska öka, du kommer ju att spara under många år. Väljer du att pensionsspara tidigt, tänk då på att välja fonder som har låga årsavgifter, annars riskerar en stor del av dina sparade pengar att ätas upp av bankernas och fondbolagens avgifter. Men att börja pensionsspara när man är ung är inte alltid nödvändigt. Då behöver du ofta pengarna till annat, såsom bostad, möbler, barn och en buffert för oförutsedda utgifter. Många vill också köpa ett eget hus eller lägenhet och måste då spara till kontantinsatsen. Pensions sparande är ett bundet sparande till dess att du går i pension, du kan inte röra pengarna innan dess även om du skulle behöva dem. Sida 8 av 8