Transcript Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Årgång 29 • Nr 3 • oktober 2011
Böcker och skrifter för dig som arbetar med människor
Familjevardag med autism och asperger
En alldeles särskild familj
Familjehemsboken
Ett annat hemma
Om att komma vidare efter diagnosen
Carolina Lindberg och malin mårtensson
Pris: 175:-
Frågor, fakta och personliga berättelser
Lisbeth Pipping
Pris: 165:-
Att vara familjehem för unga med autism och asperger
Carolina Lindberg
Pris: 145:-
Om samhällets ansvar för placerade barn
red. anna fredriksson och anna kakuli
Pris: 250:-
Läs mer och beställ på www.gothiaforlag.se
Kundservice 08-462 26 70 • Moms och porto tillkommer
2 Familjehemmet 3-2011
Ordföranden
har ordet!
Familjehemmet
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Omslagsbild
Foto: Nathalie Petersson
Ställföreträdande hopp
De flesta människor behöver ett ställföreträdande hopp någon
gång i livet. Någon som bekräftar en och förmedlar att det kommer gå bra. Visar att det är möjligt. Uppmuntrar att våga testa
det som känns omöjligt.
Manusstopp
Till nästa nummer: 15/11 -2011
Annonspriser 2011
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 300:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Vi fosterföräldrar kan vara ett ställföreträdande hopp likväl som
vi behöver ibland någon som kan agera det för oss. Vi behöver
kunskap, vägledning och handledning. Vi behöver tas på orden
och förstås på innehållet på de frusterande orden som ibland
måste luftas utanför munnen.
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Handläggare och handledare kan vara ställföreträdnde hopp för
oss. För att de skall orka behöver de i sin tur någon som kan
agera det för dem.
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Det finns fosterföräldrar som anser sig vara fullärda och duktiga
nog att klara allt på egen hand. Det finns också fosterföräldrar
som inte tror sig klara av någonting själv utan att be om hjälp i
alla moment. Min uppfattning är att båda behöver hjälp för att
skapa en mera realistisk syn på sig själva som fosterföräldrar.
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Vi behöver andra för att utvecklas. Det är i relation till andra vi
lär känna oss själva och vår egen förmåga.
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Fosterföräldrar, ni har både rätt och skyldighet att be om utbildning, vägledning och handledning.
Telle Söderberg
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto: Nathalie Petersson
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
ISSN 02821346
Familjehemmet 3-2011 3 I detta nummer
Nr 3 2011
Carpe diem – Fånga dagen .....................................  5
IFCOs internationella konferens ............................  6
Familjehemskonferensen 2011 ...............................  7
Får barn kosta eller inte? .........................................  11
Behöver man vara med i en förening? .................  12
Svarta damen och spänning på burk ....................  13
Du kan om du bara vill! ..........................................  14
Apropå ålder: vetenskap eller diskriminering?.....  15
Morgan Alling är fosterbarn ....................................  16
Pantbanksförälder .....................................................  17
500 miljoner satsas
för att skydda barn i socialvården ............................  18
Almedalen 2011 och FUR .................................... 19
Familjehemsföräldern
– den stora spindeln i nätet.................................. 20
Funderingar och många diskussioner
runt omkostnad och arvode ................................. 21
Familjehemmens Riksförbund ............................   23
Bl.a. i Katrineholm den 19 november 2011
Närmare uppl. genom FR-kansliet 0150-780 10
eller www.familjehemmensriksforbund.se
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Äventyrsläger
för dig som bor i familjehem och även för övriga
I KATRINEHOLM
44måndag–onsdag
SÖNDAG-ONSDAG
I Katrineholm V V 32
FRÅN
11 ÅR
750:- Bor
BORduDU
I FAMILJEHEM
450:Från 11
år. PRIS
Pris 675:-.
i familjehem
275:-.
Att
görapå
pålägret:
lägret:
Äventyr,friluftsliv
friluftslivoch
och bad.
bad
Att göra
Äventyr,
(klättervägg,
blåsrör,
(klättervägg, backklättring,
backklättring,höghöjdsbana,
höghöjdsbana,pilbåge,
pilbåge,blåsrör,
luftgevär,
paddla
luftgevär,
padlakanot,
kanot,bad
badoch
ochlek,
lek,vivisover
soveri stuga,
i tält,
badar
öppen
eld.)
badarbadtunna,
badtunna,lagar
lagarmat
matöver
över
öppen
eld.)
Skogoch
ochUngdom
Ungdomi isamarbete
samarbete
Skog
medFamiljehemmens
FamiljehemmensRiksförbund
riksförbund
med
Mer information
www.distriktet.org
eller 070-655 86 17
4 Familjehemmet 3-2011
Behovet av familjehem
och kontaktfamiljer är stort!
YB
219 89 80 KONTAKTA OSS GÄRNA 0156 -170 25
www.sposit.se
23/6
Vi kan nu även erbjuda
konsulentstödda familjehem.
Verksamhetschef Gerty Fexler Höjer
Fil.mag. i socialt arbete
070-3324 830
[email protected]
Carpe diem – Fånga dagen!
Att vara fosterbarn behöver inte
aldrig träffat förut. Han hjälpte mig
att förändra min syn på allt som jag
alltid vara svårt, men när man blir
har varit med om. Han sa till
placerad i tidig ålder kan det
mig att jag har med all
föra med sig olika svårätt att vara ilsken
righeter. Varför blev
Därför vill jag
och känna sorg för
jag bortvald? Hur
uppmana alla fosterbarn
det mina biologiska
hade mitt liv varit
där ute att inte vara rädda
föräldrar har gjort
om jag hade bott
för era känslor!
mot mig.
med mina föräldrar?
Varför kunde inte jag
Jag ska vara stolt över
ha kapabla föräldrar? Är
min ilska. Han sa även att
man liten har man inte ofta så
jag var en hjälte, en överlevare, för
många andra val än att acceptera så
jag har gjort valet att jag ska klara
som det är, men när man kommer
mig igenom livet trots allt det jag har
upp i en viss ålder har man val.
varit med om!
Man kan välja hur man vill leva sitt
Därför vill jag uppmana alla fosterfortsatta liv. Det finns de som väljer
barn där ute att inte vara rädda för
att älta allt det som de har varit med
era känslor! Ta vara på era känslor
om och sen finns det som väljer att
och var stolt över dem! För vad ni
acceptera och bearbeta det som har
än har varit med om så kan ni inte
hänt. Jag valde att bearbeta det jag
förändra det, hur mycket ni än vill
har varit med om.
så går inte att ändra. Det enda man
kan göra är att acceptera det som
Jag tror att det är viktigt att alla foshar varit.
terbarn där ute, även de som har
haft en jättebra uppväxt i sitt familjMen hur accepterar man något som
hem ska få chansen att beskriva
kanske har förstört ens liv? Det må
sina känslor som de har inom sig
vara enkelt att säga ”ja, jag acceptetill en professionell och då menar
rar det” men känslan som finns inom
jag inte socialsekreteraren utan en
dig är inte acceptans!
person som jobbar med samtal. Det
Terapeuten som jag pratade med sa
är så viktigt för ett fosterbarn att få
något av det klokaste jag någonsin
beskriva sina känslor, det kan vara
har hört under vårt sista samtal: ”Det
en känsla av glädje, det kan vara en
enda sättet att acceptera det som
känsla av sorg och det kan vara en
har hänt är att se på sanningen med
känsla av ilska.
öppna ögon och göra något radikalt
Jag valde att försöka acceptera min
åt saken så att du kan leva vidare
ilska och min sorg som jag har burit
med ditt liv och vara lycklig!”
på i hela mitt liv, men jag fixade inte
Gör inte er själv till offer! För så
det själv så jag valde att gå till en
länge du ser dig som ett offer och
terapeut. Denna person hade jag
tycker synd om dig själv kommer du
aldrig kunna acceptera det som det
har hänt i ditt liv och du kommer
alltid ha en ursäkt till ditt mående.
Denna ursäkt kommer allid vara
densamma, denna ursäkt handlar om
att du har varit fosterbarn och har
kanske levt ett fruktansvärt liv.
Älta inte det som varit för du kan
ändå inte göra något åt saken, det
enda du nu kan göra är att försöka
acceptera och blicka framåt!
Lev för dagen. Gör det som faller
dig in. Hitta på saker som gör lycklig och skapa relationer som får dig
att må bra! Tänk positivt och inte
negativt på det som har varit, för på
grund av det som du har varit med
om har du massor av erfarenheter
och egenskaper som du kan ha nytta
av i ditt framtida liv!
Var inte ett offer!
Helena Järnviken
IDRE FJÄLL
uthyres:
r
Erbjude
* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem
* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem
* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat
BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera.
* Lediga jourhem
Läs mer www.scholinkonsult.se
070-560 13 78
8-bäddslägenheter, typ 9C,
mycket hög standard och­
bästa läge.
bertil 070-6531717
[email protected]
www.familjehem.se
Familjehemmet 3-2011 5 IFCOs internationella konferens
i Victoria, Canada, 10-15 July 2011
med temat ”Fostering Hope - Together We Can Make a Difference”
IFCO firade också 30 år som internationell fosterhemsorganisation.
Alltid lika spännande och nyttigt
att delta, lyssna, höra, lära sig och knyta nya kontakter.
Vid ungdomarnas konferens jobbade man fram slutsatsen ”We have a voice and we have o right to be heard”.
IFCOs avgående president
Chris Gardiner inbjuder till:
IFCO European
+ Regional training conference
in Sofia the capital of Bulgaria
21-24 october 2012
- everybody is welcome to join
the IFCO and the conference.
Britta Schölin
Nyvald styrelseledamot i IFCOs styrelse
6 Familjehemmet 3-2011
Foto: Cecilia Moore
Familjehemskonferensen 2011
Familjehemskonferensen är vart annat år och numera i Göteborg. Vi var ca 500
deltagare och ett antal organisationer och företag som hade bord/utställning i
mässform under tre späckade septemberdagar, 7-9/9. Givetvis var det ett myller av människor men ändå luftigt och en bra stämning. Kanske berodde det på
valet av lokal för Radisson Blue är ju inte fy skam.
Barnombudsmannen
Efter att ha bänkat oss så fick vi,
efter ett kort snack av anordnarna
av Familjehemskonferensen, lyssna på Barnombudsmannen Fredrik
Malmberg. (Barnombudsmannen
är en statlig myndighet som bilda­
des 1993 och leds av barnombudsman Fredrik Malmberg sedan
2008. Barnombudsmannen har ett
anslag från staten på 18,2 miljoner kronor för 2010 och cirka tjugo
medarbetare.)
I Fredriks halvtimmes långa an­­för­
ande så tryckte han på Barnkonven­
tionens 4 portal­paragrafer:
Artikel 2 handlar om att reglerna
gäller för alla barn. Alla barn är lika
mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre
behandlade. Det har ingen betydelse
vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är
flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på,
om barnet har ett funktionshinder
eller om barnet är rikt eller fattigt.
Mobbning i skolan kan till exempel
vara diskriminering.
Artikel 3 handlar om barnets bästa.
Politiker, myndigheter och domstolar
ska alltid tänka på vad som är bäst
för barn när de bestämmer sådant
som gäller barn. I artikeln står det att
barnets bästa ska komma i främsta
rummet. Det betyder att det ibland
finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt
på barnen.
Artikel 6 handlar om att barnet har
rätt till liv och utveckling. Rätt till liv
betyder att länderna ska se till att
barn inte blir dödade. Det kan vara
både att barn inte blir dödade i krig
och att barn får vård och mediciner
när de är sjuka så att de inte dör av
sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan
för att ge barn en bra barndom. Barn
behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet
att leka och att gå i skolan.
Artikel 12 handlar om att barnet
har rätt att säga hur det vill ha det.
Vuxna ska lyssna på barn.
Barnombudsmannen tryckte dessutom på att han tycker att det behövs
nationella riktlinjer för hantering av
anmälningar till socialförvaltningarna både vad gäller ta emot anmälan,
utredning men även åtgärder. Vad
kan man säga mer än: instämmer?
SEMINARIER
”Annorlunda möte med barn
om bär på lidande”
Sedan var det olika (i mitt tycke)
mycket bra seminarier. Själv gick jag
på ett som hette ”Annorlunda möte
med barn som bär på lidande” med
May Jansson från Gryning Vård. Hon
införde ett för mig nytt begrepp
”Komplex PTSD”, dvs att efterreaktionerna hänger kvar längre än en
månad och att de allvarligt påverkar
barnets förmåga att fungera socialt
eller i skolan. Nytt för mig var också
orden att om vi klarar av att skapa
Familjehemmet 3-2011 7 trygghet så är den förutsägbara vardagen i sig självläkande för barnen.
Hon påtalade att utagerande barn
(och för all del vuxna) kan uppföra
sig så för att undvika sin inre smärta. Och att förlusten av ansvarskänsla
nu - beror på skuldkänslorna för vad
de INTE gjorde då och att det blockerar så de känner ingen skuld för
vad de gör i dag. När de inte ser sin
egen del så lurar de främst sig själva.
Och att det framkallade kaoset är för
att slippa förtvivlan och skräck.
Vad jag som familjehemsförälder fick
med mig var att förbereda så mycket som möjligt, kommunicera (gärna
utan ögonkontakt) och genomföra
som planerat (även om det kommer
grus i maskineriet). Varför då? Jo, för
att detta tillsammans ger en känsla av
sammanhang även om barnet ställer
sig avvisande och har kraftiga försvar
mot vuxenvärlden. Vi vuxna måste
bygga tryggheten men varsamhet är
avgörande - tillit tar lång tid. Och jag
som vuxen måste veta min gräns, för
då hjälper jag barnet att sätta sina.
Målet är att barnet ska smittas av mitt
lugn – inte jag av barnets kaos. Kloka
ord, eller hur?
”Tweenies”
Efter en välförtjänt kopp kaffe (det
är jobbigt att sitta still och lyssna för
en ovan) så fick jag i hård blåst med
lite regnstänk bege mig till den enda
lokalen som inte var på Radisson
Blue för att lyssna på Gunilla Wil­
helmsson som skulle prata om
”Tweenies”, d v s den numera införda tiden för barn precis före tonåren.
(Eller mellanbarndom som hon kal�lade tiden också.)
barnet ringer och frågar om det är
farligt att röka så att vi inte svarar
på den raka frågan utan i stället
kunna ställa frågan tillbaka: vill du
att vi hämtar dig? En tankeväckande
föreläsning som gav ett spännande
axplock från vår samtid.
Den komplicerade frågan
om välbefinnande
Alltid eminenta Gunvor Andersson
från Lund höll ett seminarium med
titeln ”Den komplicerade frågan om
Hon tryckte på att även om dessa
välbefinnande”. Gunvor tryckte på
barn gärna klär sig utmanande så är
att välbefinnande inte är samma sak
det inget sexuellt i det. De klär sig
som social anpassning. Och att avläbara fina. Precis som barn i alla tider
sa forskningsresultat RÄTT är oergjort.
hört viktigt. Som exempel tog hon,
Nytt är att gruppen Tweenies är en
att bland barn 13-17 år så är självköpstark grupp med stort inflytande i
mordsförsöken 4-5 ggr högre (!) hos
familjen. Dessutom så har gruppen en
långtidsplacerade än hos normalpoväldigt speciell moral, att inga undanpulationen men att risken är 1.67 %
tag medges och öga för öga.Välkommen
Så rådet
till
(törs jag skriva bara 1.67 % utan att
hon skickade med oss åhörare var att
missförstås?).
ge Tweenies omedelbar respons på
Hon var bekymrad över att placerarätt eller fel (precis som för 2-åringar)
de barn har sämre utgångsläge i livet
och inte moralisera så mycket. Och
och att vården inte förmår kompenatt vi familjehem inte ska villkora –
Kungälv
sera. Det hon skickade
med till oss
utan orka lyssna när barnetNordiska
berättar, Folkhögskolan,
familjehem
är att våra lånebarn inte
även när det handlar om svåra
saker.
25-26
november
2011
Dessutom ha fingertoppskänsla när
är dömda på förhand. Och att det är
Barn i familjehem
Håll lågan levande -för familjehem
Håll lågan levande är en föredragsföreställning av och med
Solveig Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. De blandar
allvar och humor, sketcher och sång för att berätta om svikna,
sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna.
Föreställningen visar på omgivningens oförstånd, konflikter och
kommunikation i familjehemmet samt det manliga, kvinnliga,
det barnsliga och mänskliga.
Välkommen till
www.solpennan.com
Barn i familjehem
Nordiska Folkhögskolan, Kungälv
25-26 november 2011
Helhetssyn på barn och ungdomar
– våga, vilja och orka vara vuxen i
en gränslös tid
HG Storm, buspojken från Hagfors som lika gärna kunde ha
lämnat walkover till livet men valde att gå matchen. Mot alla
odds blev han psykolog och hjälper ungdomar med samma
svårigheter som han själv hade.
HG Storm
www.hgstorm.se
Håll lågan levande -för familjehem
Håll lågan levande är en föredragsföreställning av och med
Solveig Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. De blandar
allvar och humor, sketcher och sång för att berätta om svikna,
sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna.
Föreställningen visar på omgivningens oförstånd, konflikter och
kommunikation i familjehemmet samt det manliga, kvinnliga,
det barnsliga och mänskliga.
www.solpennan.com
Med Värmland som bas arbetar HG Storm med psykologisk
verksamhet – individuella terapier, utredningar, föreläsningar,
handledning och coaching.
Medverkande
Solveig Bergqvist-Larsson, Läs mer på www.solpennan.com
Cecilia Bergqvist, se ovan
Karin Beskow, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered
Calle Bonath, fd. familjehemsförälder och fd ordförande i Familjehemmens Riksförbund.
Johanna Björk, ADHD-konsulent på Ågrenska
Marie Hillberg, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered
Eva-Britt Johansson, föräldra- och anhörigstödjare till unga med ätstörningar
Katarina Motin-Arby, leg psykolog, leg psykoterapeut
HG Storm, leg psykolog. Läs mer på www.hgstorm.se
Annelie Öberg, barnmorska, familjerådgivare, familjehemsförälder
Helhetssyn på barn och ungdomar
– våga, vilja och orka vara vuxen i
en gränslös tid
HG Storm, buspojken från Hagfors som lika gärna kunde ha
lämnat walkover till livet men valde att gå matchen. Mot alla
odds blev han psykolog och hjälper ungdomar med samma
svårigheter som han själv hade.
HG Storm
Med Värmland som bas arbetar HG Storm med psykologisk
verksamhet – individuella terapier, utredningar, föreläsningar,
handledning och coaching.
www.hgstorm.se
Medverkande
8 FSolveig
amiljehemmet 3-2011
Bergqvist-Larsson, Läs mer på www.solpennan.com
Cecilia Bergqvist, se ovan
Karin Beskow, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered
Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland
Junogatan3, 451 42 Uddevalla, www.sv.se/vastragotaland
jätteviktigt att vi förmedlar detta till
barnen, d v s att det finns HOPP!
Handledning av familjehem
En föreläsning jag hoppades mycket
på var Eva Körners ”Handledning
av familjehem”. Detta var ett seminarium med plats för många skratt.
Tyvärr stördes jag av att mina fördomar om socionomer bekräftades starkt, dvs att vi familjehem ses
på, på samma sätt som klienterna,
som en grupp som inte vet/kan/förstår vårt eget bästa utan måste tas
om hand. Jag skrattade precis som
resten av publiken när föreläsaren
pratade om att familjehemspappan
luktade annat än parfym, eftersom
han var arbetare och inte kontorsanställd. Men inte av skälet att det
var humoristiskt att pappan hade
ett arbete som medförde svett och
smuts utan för att socionomerna
inte kunde föreställa sig hur det är
att vara något annat än stolsnötare.
Tänkte bara i mitt stilla sinne fundersamt på hur föreläsaren skulle klarat
av att vara i en verkstad, ladugård
eller stall och hur ofta hon då hade
duschat och bytt kläder under dagen
för att inte lukta?
Det som jag tog med mig från seminariet är att fosterbarn inte har stöd
i sin identitet som just fosterbarn.
Att även idag så diskrimineras dessa
barn via stickord som ”vad heter
din mamma?” trots att den frågande
redan vet svaret och att det är precis
lika försåtligt som vid diskriminering
av hudfärg. Och att vi ska ha respekt
för att psyket är gjort för att kunna
förstå och bearbeta svåra saker,
inklusive familjehemsplaceringar
och trauman. Tänk bara på massakern på norska Utöja. Psyket MÅSTE
klara sådana saker och gör det även
om massor av stöttning behövs.
Tänkvärt är att sättet att tänka om
våra barn betyder massor!
Barnuppfostran i olika kulturer
Språk- och kulturtolken Ingela Ols­
son pratade om ”Barnuppfostran i
olika kulturer”. Frågan är varför gör
jag som jag gör? En mycket bra session som verkligen tog oss åhörare
på en tänkvärd tankeresa. Hon visade hur vi i Sverige på bara 100 år
gått från gruppkultur till individkultur och varför det just därför blir så
många krockar med invandrare som
kommer från samhällen i gruppkultur. Ett talande exempel var Ahmed
som läraren skickade ut i korridoren som straff.” Tack!” sa Ahmed som
kommit till Sverige som sexåring.
Dvs, 2 år efter då den kulturella kärnan skapas hos människorna i 4-årsåldern. Hon tryckte på att det är vi
som inte förstår, att de inte förstår
våra bestraffningar.
Lycka och lidande
Ett seminarium jag var frågande till
var Bengt Brüldes ”Lycka och lidande”. Men det visade sig vara en fantastiskt spännande föreläsning som
gav mersmak. Han har skrivit flera
böcker så botanisera gärna på biblioteket för en lättförståelig tolkning av forskningsområdet. Hela
30-50 % av lyckokänslan tror många
forskare beror på medfödda egenskaper. Intressant nog visade forskningen att lyckokänslan ökar svagt
med stigande ålder för att bryta av i
80–85-årsåldern (kanske för att man
dör då? min reflektion). Intressant
nog så visar forskningen att även om
man känner sig nere eller olycklig
så lurar man psyket om man småler
och ökar sitt välbefinnande.
Prata intelligent med barnen
Sista seminariet var Susanne Oztens
”Prata intelligent med barnen”. Hon
inledde seminariet med att vara fundersam över att vi ställer självklara
och redan besvarade frågor till våra
barn, exempelvis vilken pastasort
familjen ska köpa. Sedan gick hon
över och berättade om ett forskningsprojekt hon hållit i där man studerade hur länge bebisar kan hålla
fokus på en teaterpjäs. Bebisteatern
höll på i 1 timme och 20 minuter!
Mycket fascinerande att följa filmsekvens efter filmsekvens där barnen storögt studerar skådespelarna.
Så om jag ska sammanfatta Susannes
seminarium i en mening så blir det:
Barn har kapacitet!
PRISUTDELNING OCH MUSIK
FSFs-pris
Föreningen Socionomer inom Foster­
barnsvårdens pris gick i år till Ingrid
Höjer. Ingrid är ju som ni antagligen redan vet universitetslektor och
docent i socialt arbete på Göteborgs
Universitet. Det är hon som bland
annat har forskat om hur det är att
växa upp med fostersyskon. Stort
grattis!
Ingrid Höjer
3:e rotel, Daniel Lemma och en till
som jag missade namnet på spelade
så vi i publiken fick rysningar.
Sammanfattning
Jag fick förmånen att vara reserv
till reserven och kom därmed med
på Familjehemskonferensen 2011.
Tre dagar som definitivt gav mer­
smak. Även om jag är besviken på
att vi bara var uppskatt­nings­vis 1-2 %
familjehem av alla dessa 500 deltagare med 100 på kölista, som jag
förmodar var socionomer hela bunten. Kanske kan vi familjehem själva
be om att få åka av våra placerande
kommuner (för det är dyra dagar för
en enskild) och påverka så att det i
mitt tycke felaktiga synsättet på oss
familjehem ändras? Jag menar ”von
Oben”-perspektivet, att vi själva inte
vet vad vi kan och orkar, utan att
socionomerna måste bestämma det
åt oss. Jag tror att det bara är genom
möten, där vi visar att vi både kan
och vill vara en fullfjädrad professionell team-medlem som det så vackert
heter i Pride, som gällande socionomperspektiv kan ändras inte bara
till namnet utan genuint.
Musik
Flera gånger under dessa tre dagar
som Familjehemskonferensen pågick
fick vi njuta av skön musik. Majornas
Ylva Gavell Söderström,
Familjehemsförälder
Familjehemmet 3-2011 9 Stockholms stad söker familjehem
Vi söker familjehem / fosterfamiljer
i Stockholmstrakten
för barn och ungdomar.
Kontakta
FAS-föreningen
Vi erbjuder stöd
och handledning
samt ett intressant
utbildningsprogram.
ker familjehem
/ fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn
ungdomar. Familjehemskonsulterna
och utbildar
bjuder stödrekryterar
och handledning
samt ett intressant utbildningsfamiljehem
åt
Stockholms
ram.
stadsdelsnämnder.
ckholms stad söker familjehem
iljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem
08-508 25 221 eller besök
tockholmsRing
stadsdelsnämnder.
www.stockholm.se/familjehem
08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem
Resursteamen barn och ungdom
Familjehemskonsulterna
EHEMSKONSULTERNA
Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen
LTJÄNST - OCHTfn
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
: 08-508 25 221
08-508 25 E221
E- POST : FAMILJEHEM
SOT . STOCKHOLM
. SE
post:-familjehemskonsulterna
.saf@
@stockholm
.se
STEAMEN BARN OCH UNGDOM
för gemenskap,
stöd och råd
om barn med
alkoholrelaterade
fosterskador
FAS-föreningen
Norra Långgatan 8
261 31 Landskrona
tel 0418-48 11 50
FAS@ telia.com
www.fasforeningen.nu
Känner du engagemang och
intresse för barn och ungdomar?
Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar
och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som
jour- och familjehem.
Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi:
• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på
hel- eller deltid
• Regelbunden handledning
• Återkommande utbildningsdagar
• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden
• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och
familjehem
• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter
Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning
Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se
Stefan Larsson, 031-703 39 59, 0703-21 21 86, Göteborg
Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde
Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg
www.gryning.se
Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län
och är landets största företag inom hem för vård och boende.
Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke
vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att
utveckla verksamheten.
0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1
10 Familjehemmet 3-2011
Ju mer man tänker,
ju mer inser man
att det inte finns
något enkelt svar.
Nalle Puh
2010-04-09 15:21:42
Yvonne tycker till ………
Får barn kosta............eller inte?
Jag blir ledsen, förbannad och be­­
stört men inte förvånad över de
artiklar i Familjehemmet nr 2, där
familjehem uttrycket sin besvikelse
över Socialtjänstens funktion och
arbetssätt. Hur länge ska socialtjänstens vanvård på ena eller andra sättet få fortsätta?
I artikeln ”Sänkta?” förväntas ett
fa­milje­­hem att ta emot en mamma
med spädbarn för vård, men bara få
ersättning för mamman, inte ens ”lägsta bud” för barnet gällde! Familje­­
hemmet har dessutom valts ut utifrån
att de är kvalificerat.
Jag upphör aldrig att förvåna mig
över hur man pratar om vad barn i
familjehemvård kostar, inte utifrån
vad barnet är värt att få kosta utan
utifrån minsta möjliga kostnad för
och i familjehemmet. Barnets värde
och livskvalité i framtiden ingår inte
i kalkylen.
Allmänt sett är det fult att familjehem ska tjäna pengar på sitt ”uppdrag”. Att tjäna pengar på barn på
institution och genom privata företag
är däremot legalt, där blir det inte
”uppdrag” utan där blir det lönearbete med alla förmåner som ingår i
ett vanligt anställningsförfarande.
Utgår man då från socialtjänstens
nuvarande värderingar/ersättningar av barn i familjehemvård kontra
familjehemmets ansvar och omsorg
så ser vi att i ovan nämnd artikel är
på arbetet noll i vilket barnet ingå till
samma värde eller??? (Ersättningar
utgår i de flesta fall från Sveriges
förändring, learning by doing, men
inte på barnets bekostnad!
Var finns ansvaret, kunskapen, moralen, skammen, förmågan att se barnen och kunna samarbeta runt dem?
kommuner och Landstings rekommenderade förslag, finns inget som
säger att man måste betala).
Socialtjänstens och dess beslutsfattares syn på placerade barns värde
blir väldigt påtagligt då det visar
sig att barn ska/kan vårdas gratis.
Fattigvården ”lägsta bud” existerar
inte ens längre.
Barnkonventionen, som vi har antagit, förordar att alla barn ska ha lika
värde, något undantag i svensk familjehemsvård går inte att hitta.
Hur ska det bli i framtidens familjehem? Blir det några och i så fall
vilka? Dagens 70- och 80-talister är
ofta välutbildade, båda förvärvsarbetande i sina relationer. Kommer de
att ta emot barn gratis i sina hem
och med de brister i stöd och samarbete från förvaltningarna som familjehemmen beskiver i artiklarna?
Jag tror inte det, kvar att ta emot barn
i sina hem blir bara de som tror att
det går att göra gratis. Jag rekommenderar alla beslutsfattare på alla nivåer som förespråkar gratisplacering i
familjehem att själva ta ett ”uppdrag”.
Det kanske är enda sättet för att få en
Jag skäms inför de barn som drabbas
av vår svenska familjehems ”vård” i
den skepnad den beskrivs i artiklarna, beskrivningarna är på intet sätt
unika, det vet de flesta av oss som
varit med men få vågar säga det.
Efter all kritik från JO, Riksdagens
Revisorer, utredningar, vandvårdsutredningar m.m. och ständiga pågående utredningar som hittills inte gett
de placerade barnen någon förbättring, är det inte dags att göra uppror? Det har gått över 400 år sedan
samhället började ta ansvar för barn
som inte kunde vårdas hemma, vill
vi inte ha någon förändring? Behöver
vi stigmatiserade, utsatta grupper
för att uppleva vår egen fullkomlighet? Vad är det som annars gör
att värderingen av barn och utsatta
vuxna inom socialt arbete och envist
bitit sig fast i
fattigvårdens
empatibefriade
klasstänkande?
Yvonne Ahlkvist
Familjehemsutbildare
f.d. anställd inom socialtjänsten,
familjehemsförälder, mamma och farmor.
Riksförbundet för Förstärkt
Familjehemsvård, RFF
I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen:
•särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga
dygnet runt och året om.
•god service, handledning, utbildning och ett tätt team­
arbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehems­
konsulent.
•kvalitetssäkring av verksamheten.
Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: www.rff.se
Kontakta oss:
[email protected]
019-31 03 98
Familjehemmet 3-2011 11 Behöver man vara med i en förening?
......Varför? Behöver man träffas? .....Varför?
Vår lokalförening här i XYZ län växer
sig sakta, men säkert allt större.....
Vår region är ju till ytan tämligen
svårarbetad..... samtidigt som det är
svårt att hitta rätt form för att väcka
intresse hos familje/kontakthemsföräldrar?
Vad är det som kan locka utarbetade
familje/kontakthemsföräldrar att åka
många mil för att träffa andra..... att
vara borta hela kvällen och kanske
ha en hel del besvär med att ordna
det för barnen?
Det här har vi stött och blött.....vänt
och vridit på.....tittat på från alla håll
och kanter.....
Vi lever ju i ett ”turbosamhälle” som
utvecklas och förändras i rasande
fart .....våra uppdrag har ju också förändrats och är under ständig förändring. Hur ska vi kunna hänga med i
alla turer? Vad behöver vi mest?.....
Kunskap.....förstås! Föreläsningar,
filmer, böcker, handledning..... MEN
framförallt att få träffas öga mot
öga med andra som lever i samma
sorts familjebildning..... Att få ta upp
saker små eller stora, som är aktuella
just idag och som någon annan kan
hjälpa en med. Att få ”prata av sig”
tillsammans med andra som ”förstår
precis”..... Att få uppmuntran när det
känns svårt, beröm i medvind eller
vad som känns gott precis idag.....
Har du plats för en till
runt frukostbordet?
Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga
uppväxtförhållanden. Men alla har det inte så.
Vi behöver just nu fler familjehem åt tonåringar.
Vi söker trygga och stabila vuxna människor med tid
och tålamod. Familjer som kan vårda, älska och dela
ett barn med hans eller hennes föräldrar.
Vi söker även fler kontaktfamiljer och särskilt
förordnade vårdnadshavare.
Intresserad?
Kontakta Örebro kommuns kundtjänst,
019-21 10 00 eller läs mer på orebro.se.
orebro.se • 019-21 10 00
12 Familjehemmet 3-2011
Ur detta hoppas vi så småningom
kunna jobba fram varaktiga förändringar som gör våra uppdrag lättare.
Att få det erkännande vi behöver, att
få de resurser varje barn har rätt till
osv.....allt som gör att vi orkar fortsätta med det viktiga arbetet för barnens skull!
Nu under vintern kommer vi att göra
vad vi kan för att sprida oss i XYZregionen och börjar redan nu med
träffar i Härnösand! Håll koll på oss
via vår hemsida.....
www.familjehem-xyz.se
Mvh Eva JallowEriksson
för FR-XYZ
Svarta damen
och spänning på burk
Zap, zap, zap. Tvåan, femman, trean,
fyran. Idrott, våld, frågesport, sex.
Snabba tryck på fjärrkontrollen,
kanaler som flimrar. ”Nä, det var
inget.” Från teven till datorn och spelet. ”Nä, det var tråkigt.”
Klick, klick, klick. Surfar på nätet,
chattar lite. Nä, ingen kick.
”Jag tycker det känns som om jag slösar bort mitt liv när jag sitter så där
och bara klickar och glor” skriver han
i sin loggbok på svensklektionen.
Äventyr på burk. Spänning på nätet.
Allt inom hemmets fyra väggar.
Mina kompisar och jag, vi var alltid
ute. Ute och glodde. Grisarnas skrik
skar gällt från Larssons slakteri och
vi skyndade dit. Det stank gödsel,
blod och inälvor, vi klämde ihop
näsan med tummen och pekfingret
och Harry ropade ”försvinn, ungar!”
mellan knivsticken. Som fastspikade
stod vi där och bevittnade hur grisen
eller kalven förlorade sitt liv. Harry
snittade och tömde kroppen på
inkromet, skar bort extremiteterna
och huvudet, hängde upp den stympade kroppen i kylrummet.
”Idag ska vi åka upp till fjällen på
renslakt”, sa fröken en vanlig novemberdag. Det tog en dryg timma med
buss innan vi klev ut i de isande
vindarna och soldiset bland lappkåtorna. Snötäckta vidder så långt ögat
nådde med krokiga, låga björkar. En
lappflicka jojkade och renarna drogs
till det sköna lockljudet, rann nerför
fjällbranten. Hundratals lätta klövar
som knappt vidrörde marken fyllde
fållan. Oroligt runt, runt roterade
kropparna. Männen i sina färgranna
dräkter svingade sina lasson, drog till
sig de stolta djuren som broms­ade
sin död med raka framben. Knivar
stacks pricksäkert mellan hornen,
rätt ner i de mjuka, skallarna. Det
rök ur värmen från de uppsprättade
kropparna. Den vita snön fläckades
av blod.. På fällar utbredda på marken, satt lappkärringarna. Med rödsolkiga händer kastade de njurar i
en hög, hjärtan i en annan, lever i
en tredje.
Idag skyddas våra barn för verklighetens brutalitet men visat på burk
fungerar inte våldscensuren. Som när
Jonatan kom hem från grannen. ”Vi
har tittat på Jägarna 2, vi”. Mamman
häpnar. ”Hur kunde ni få det, fanns
det ingen vuxen i närheten?” ”Marcus
har egen dvd-spelare på sitt rum”.
Jägarna, en film tillåten från 15 år.
Människor dödar och lemlästar i
närbild. Som stora skogsmaskiner
brakar sekvenserna rätt in i barns
känsliga fantasivärld. De flesta skador sker i hemmen, säger statistiken.
Skulle vi räkna alla de barn som
brännmärks av outplånliga bilder,
skulle det bli mångdubbelt fler.
Långa grova fingrar i svarta skinnhandskar. En stum manshög gestalt,
klädd i svart fotsid kappa. En laddad pistol gömd i ärmen, en kniv
instucken i kängan. Vi ungar samlas i grupp och viskar hennes namn.
Svarta Damen. Förklädd överlistar
hon alla. Närsomhelst slår hon till,
varsomhelst. Samtidigt långt borta
och nära. Ett mord i södra Sverige,
en änka med sorgeflor synlig, sedan
uppslukad. Nästa dag, en taxichaufför mördad i Norrland, en svartklädd
kvinna slinker ur taxin med en tårtkartong i handen.
För oss ungar ständigt närvarande
den hösten. Vi leker i skogsbrynet
och det börjar skymma. Plötsligt
hör hon tunga steg på stigen, ser en
mörk skugga snett bakom. Svarta
damen! Benen mjuknar, hjärtat bultar. Hon rusar därifrån, springer för
livet. ”Hallå, ungar kom hem och ät!”
Det är Sannas pappa som kommit för
att hämta hem oss till kvällsmaten.
Otaliga var historierna om Svarta
Damen, tagna ur vår egen fantasivärld. De sände kalla kårar utmed
ryggraden, gav oss spänningsdosen,
kicken.
Gränserna har förskjutits. Till tvvärlden. Man tävlar, leker, spelar,
bantar, lagar mat, handlar, motionerar (och onanerar?) framför burken.
Kvällstidningarnas löpsedlar refererar
inte till de viktiga världshändelserna
utan till dokussåpornas konfliktfyllda
vardag eller till Idols dramatik.
Splash! Dunk! Krasch! Svisch! Pang!
Filmljuden fyller dagens hus och
lägenheter, den allt osmakligare vålds­­
menyn blir vardagsmat i våra hem?
Varför? Har verkligheten blivit alltför
tråkig och tillrättalagd?
Fram för varningstexter på burkarna! ”Om man
lever ett liv på
burk är risken stor
att man slutar som
en inlagd sardin”.
Solveig
Bergqvist Larsson
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected]
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se
Familjehemmet 3-2011 13 Du kan om du bara vill!
Skärp dig! Du använder inte hela din potential! Det är bara att bita ihop och
gilla läget! Du kunde ju igår! Alla andra fixar det ju! Så där kan man inte
känna! Så där kan man inte tänka! Så där kan man inte göra!
man är född. En ung tjej med AST
(autismspektrumtillstånd) som har
läst mycket om människors sätt att
tänka och förstå beskriver det så här:
”Jag kan inte förklara allt det som är
olikt på ett sätt som du förstår. Du
får helt enkelt lita på mig!”
Om vi vill förstöra en människas
själv­­känsla finns det många sätt att
gå tillväga på. Att dagligen upprepa
ovanstående fraser skulle kunna vara
ett av de sätten. Ändå är fraserna vardag för många unga (och vuxna)
med neuropsykiatriska funktions­­­­­nedsättningar.
En anledning till att omgivningen ut­­­
trycker sig såhär är troligtvis frustration. Att försöka och försöka, utan att
något händer. Att tjata och tjata och
ungen ändrar sig fortfarande inte,
leder förstås till känslor av otillräcklighet. Som förälder/familjehemsförälder/omsorgsgivare/lärare upplever vi
massor av frustration och känslor av
otillräcklighet. Det är inte ett dugg
konstigt och ingår liksom i sakens
natur när vi har med människor att
göra. Ibland behöver vi får ösa ur oss
all den frustrationen. Det ligger liksom också i sakens natur. Vad som
då borde ligga i sakens natur är a)
att uttrycka denna frustration på det
ställe där den hör hemma – hos partner/ familjerådgivning/ handledning/
chef/ kollega samt b) att fundera
på hur vi själva kan förändra vårt
beteende och vårt sätt att prata så att
vi och barnet förstår varandra.
Att förklara hur det är att leva med
en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är jättesvårt för de flesta
barn och unga. Vi pratar om att personer med neuropsykiatriska diagnoser har ett annat sätt att tänka
och ta in omvärlden än vad personer
med ”typisk utveckling” har. För den
som har en diagnos är det egna sättet att tänka det naturliga, det är så
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
14 Familjehemmet 3-2011
På väggen hemma har jag en etsning
av en konstnär med AST. Hon säger
att den föreställer hennes hjärna.
Bilden är ganska svår att begripa sig
på, både vacker och lite skrämmande. Kanske är det just det som förenar oss människor: Vi är lite svåra att
förstå sig på, både vackra och skrämmande på samma gång. Det vi kan
göra som medmänniskor är att välja
hur vi vill förhålla oss till varandra
och till det som gör oss unika: Får vi
finnas med alla våra svårbegripliga
sidor utan att få vår självkänsla nerkörd i botten?
Carolina Lindberg
Handledare och utbildare
inom autismspektrum
Är Du familjehem, släktinghem,
kontaktfamilj/person?
Vi finns för
Dig!
Bli medlem nu!
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88 • 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
Apropå ålder:
vetenskap eller diskriminering?
Jag har funderat över hur gammal
kan man vara som familjehemsförälder? Finns det någon absolut gräns
uppåt och neråt eller är det handläggarnas godtycke som gäller så att det
till och med är olika inom samma
förvaltning? Finns någon uttalad eller
outtalad norm som jag missat? Blir
man tillsagd att man är för ung, för
gammal eller är det bara att man inte
får någon (mer) placering?
I allt fler fall så ska man vara under
40 år om man ska ta emot småbarn/
förskolebarn enligt annonser jag läst.
(Och gärna ha självgående äldre
barn som kan fungera som förebilder för lånebarnet.) Hur rimmar det
med att förstagångsföräldrarna blir
allt äldre i Sverige? Och att det är allt
fler som får egna biologiska barn
fast de passerat 40 år, till och med
ända tills de blir 50 år om man är
kvinna? (Pappa kan ju män bli nästan hur länge som helst.) Och när
slutar erfarenhet och lämplighet att
väga tyngre än födelsebeviset? Finns
det en gräns även för tonåringar?
Kommer man som äldre erfaret
familjehem bara ifråga som slasktratt? Dvs, när inget annat yngre
ledigt familjehem finns och placering
bara måste ske NU! Och får jag som
ungt familjehem bara fysiskt krävande placeringar, eller?
Att man sätter en önskad ålder är
konstigt, tycker jag. Jag har flera
familjehem i bekantskapskretsen,
som med hästlängder klarar extremt
krävande placeringar, där man om
fördomarna fått råda aldrig skulle
placerat multihandikappade barn,
som jag som 30-åring aldrig skulle
orkat, där familjehems­föräldrarna är
över 50 år och i tre fall över 60 år
och orkar galant.
Kan det vara så att vi familjehem faktiskt ägnar oss åt det vi är bäst och
mest lämpade för? Att vi själva känner och vet vad vi kan och orkar och
att handläggarna inte ska lägga sina
egna värderingar på vad en ”normal”
familj orkar (eller för all del de själva) för att vi familjehem faktiskt inte
är enligt normskalan?
Jag pratade med en man som berättade att hans fostersyskon kom som
nyfödd till hans då 50-åriga mor. I
hela 49 år fanns hon kvar för sitt
fosterbarn och givetvis för sina biobarn. Kan man begära mer och vad
spelar åldern för roll på familjehemsföräldrarna om de gör det de ska när
det placerade barnet ska återförenas
med sin biofamilj så fort som möjligt,
enligt gällande lagstiftning? Kan det
kanske till och med vara så att DO
borde inkopplas för att vi som grupp
diskrimineras?
Ja, en massa frågetecken. Har du syn­­
punkter eller faktiskt vet hur socialsekreterarna diskuterar så är jag tack­­­
sam för respons!
Ylva Gavell Söderström
Forskningsprojekt vid Lunds universitet
Har Du två barn i familjen som är styvsyskon eller fosterbarn, och som är mellan 10 – 20 år gamla?
Jag heter Bertil Persson och är forskare vid Lunds universitet och arbetar med forskning kring psykosocial miljö och personlighet. Hoppas Du/Ni
vill hjälpa mig i min forskning.
Syskonparen skall inte vara biologiskt relaterade med varandra (d.v.s. inte hel- och halvsyskon). Fosterbarn och styvsyskon som bor i samma
familj efterfrågas och de skall vara mellan 10-20 år gamla.
Frågeformuläret tar c:a 20 minuter att fylla i.
Garanterad anonymitet: Resultaten behandlas konfidentiellt och kan inte härledas till familjer eller individer som ställer upp i studien. Endast
kön, ålder, släktskapskonstellation (styvsyskon/fosterbarn) och datum för testning finns redovisad på formulärets försättsblad. Man kan dra sig ur
projektet även efter anmälan om deltagande, och när formulären är hemskickade.
Enkel testprocedur – så här går testningen till:
Barnen besvarar frågorna i formuläret var för sig (viktigt att de inte jämför svaren med varandra!). Lägg sedan, var för sig, formuläret i ett vitt litet
kuvert (bifogas). Klistra igen kuvertet. På ett separat blad anges släktskapskonstellation (styvsyskon, fosterbarn). De två förseglade vita kuverten
och blanketten läggs i ett större kuvert (portot är betalt) som sedan läggs på brevlådan. Har Du frågor kontakta mig (se kontaktinfo nedan).
Anmälan om deltagande och för hemskick av formulär/kuvert:
Du kan anmäla Dig till studien på tre sätt:
E-post: [email protected]
(Meddela postadress och typ av syskonkonstellation)
Telefon: 046-2220352 (Meddela postadress och typ av syskonkonstellation)
Vanlig post(se talong nedan): Dr. Bertil Persson, Institutionen för Psykologi, Box 213, 22100 LUND
Svarstalong om Du väljer vanlig post
_____ Jag har två (eller fler) barn (styvbarn, fosterbarn), mellan 10-20 år, som är intresserade av att fylla i frågeformuläret.
Skicka formuläret och portofritt svarskuvert till följande adress:
Syskonkonstellation:Postadress:
Familjehemmet 3-2011 15 Morgan Alling är Fosterbarn
På Barnrättsdagarna hade han en
timme på sig att berätta om sitt liv.
Jag kommer ihåg att han berättade
att ingen såg honom, han fick byta
både skola och fosterhem ofta
tills han kom till rätt familj
som både såg honom och
till och med gav honom
sitt namn. Det blev Morgans
familj.
Han har skrivit en bok om sitt
fosterbarnsliv. Han sålde och signerade sin bok på Barnrättsdagarna.
Efter att Maria Larsson hade talat om
de fosterbarn som blivit illa behandlade inte skulle få någon ekonomisk
ersättning såg jag Morgan vara upprörd hos Hubinette över att samhället svek dessa människor än en
gång. Han påstod att trots att han
är ett fosterbarn har det gått bra för
honom. Han påstod till och med att
han är en av de få som det har gått
bra för.
Morgan, min pappa var fosterbarn
1930 till 1948, det gick bra för
honom. Min fosterson har
varit fosterbarn under hela
sin uppväxttid, det går bra
för honom. Jag har en klient
som har varit fosterbarn, det
går bra för henne. Och så
vidare.
analysen av sin barndom uppenbarar
sig. Hur var en och en gör den analysen baserar sig på många fler faktorer än just själva barndomen.
Min morbror var inte fosterbarn, det sket sig för honom. Min
före detta granne var inte fosterbarn,
han var varken nöjd eller lycklig.
Och så vidare.
Lycka till Morgan Alling! Ni är många
som det har gått bra för tack vare att
ni har varit fosterbarn.
Min favorit psykriatriker Ben Furman
påstår att det är aldrig för sent för en
lycklig barndom. Han påstår vidare
att det är inte hur man har det utan
hur man tar det.
Morgan, om du har bestämt dig för
att vara Fosterbarn för hela Sveriges
befolkning önskar jag att du förvaltar den rollen väl.
Alla fosterbarn har sin unika historia,
det finns likheter och olikheter. Som
barn har man oftast inget behov av
att analysera sin barndom. Om man
är olycklig eller lycklig så är man
det. Det är i vuxen ålder behovet av
Telle Söderberg, Fostermor
Har du ...
◦ engagemang
◦ tid och rum
◦ ordnade förhållande
Tillsammans med oss kan du göra en insats
Vi söker ...
aparr
k
s
m
e
h
a
Trygrgka människo
sta
Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem
för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller
kortare tid.
Vi erbjuder dig ...
Regelbunden utbildning och handledning. Våra
konsulenter besöker dig varannan vecka och du
når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd
i ditt uppdrag.
Ring oss så berättar vi mer
0515-180 30
16 Familjehemmet 3-2011
0224 – 773 83
www.fimab.nu
Pantbanksförälder!
Nu har jag ledsnat på att få samtal
och besök av ledsna familjehemsföräldrar som efter många, många
år ska medverka till hemflytt av barnen, som de lånat av biologföräldrarna. Hur kan man påstå att det är
förenligt med Barnkonventionen och
BBIC att barn som bott i bortåt tvåsiffrigt antal år i en annan familj ska
flytta hem? Och hur kan man kalla
det för hemflytt om barnen bott
längre tid i familjehemmet än hos
biologföräldern? I mina ögon är det
bortflytt!
Vilken vuxen tycker att det är okey
att varje halvår vara tvungen att vara
med om omprövning om den vuxne
ska bo kvar på samma ställe? Och
vilken vuxen tycker att det främjar
anknytningen, att trots att man bott
ihop i flera år, så kan man när som
helst bli flyttad? Eller hur lång tid
ska en biologförälder stöttas i sin
tanke att familjehemstiden är överhoppningsbar tid? (Precis som att
föräldradagar är överhoppningsbar
tid i arbetslöshetskassans ögon.)
Dessutom vill jag påminna om att
många av barnen/ungdomarna har
egna svårigheter så att även om man
på papperet är tonåring så kanske
man ligger på en betydligt yngre
nivå när det gäller att välja.
Dags för ett nytt begrepp: Perma­
nent placering? För barnens bästa!
Jag tycker inte:
att det är rimligt att biologföräldern kan komma efter hur lång tid
som helst och begära hemflytt.
att det är rimligt att barnet inte
får definitiva besked - när forskningen är glasklar att det är förödande att leva i ovisshet.
att det är rimligt att ett barn eller
ungdom ska tvingas väljas mellan
familjehemsföräldrarna som ser
till att skolan sköts, att rummet
städas och att godis äts bara på
fredagsmyset och biologföräldern
som helst har barnet som kompis
och gärna struntar i alla måsten.
(Att barnet ofta väljer biologföräldern i sitt oförstånd är lätt att
förstå tycker jag. Men det är förödande att barnet valt, för hur ska
barnet senare kunna komma och
säga: ”Det blev inte som jag tänkt
mig. Får jag välja om?”.)
Därför tycker jag att vi ska införa ett
nytt begrepp: Permanent placering
(eller uppväxtplacering) där ALLA
vet att om biologföräldern inte kan
vara boendeförälder inom en viss
tid, förslagsvis max 2 år, så övergår
placeringen oavsett om det är enligt
SOL eller LVU i permanent placering. Då misskrediteras inte biologföräldern som vissa socialsekreterare
påstår skulle ske vid vårdnadsöverflyttning och BARNET får en fast
punkt i tillvaron för att inte flyttas
runt som en schackpjäs. En mervinst
blir, tror jag, att vi familjehem vågar
älska reservationslöst och slipper
lägga en massa energi på att trygga barnet och medverka i hemflyttningsutredningar varje halvår.
Detta vill jag att Familjehemmens
Riksförbund ska driva, så vi har fokus
på barnen och inte deras föräldrar!
Permanent placering - nu!
Ylva Gavell Söderström,
också pantbanksförälder
Hört hemma hos oss...
Inför den planerade festmiddagen så förvarnar jag barnen att de åtminstone ska vara halvskapligt klädda.
Muttrande försvinner de upp på sina rum och återkommer snyggklädda och sätter sig runt bordet. Mitt i måltiden reser sig en av tonåringarna upp för att hämta någonting och till allmän munterhet har han badbyxor
på sig till finskjortan. Förvirrat tittar han på mig och säger: ”Sade du inte halvsnygg klädsel?”
Någon som tvivlar på Asperger-diagnosen?
******
Sexåringen erbjuder sig gentilt en helgmorgon att göra morgonkaffet till oss vuxna. Med pappas hjälp sätts
muggarna med vatten in i mikron innan han går på hundarnas morgonpromenad. Efter några minuter (det
regnar) kommer han in och förvånat utbrister: ”Men! Är redan kopparna klara?” Tvivlande känner han på
muggarna och utbrister: ”Men... muggarna är ju kalla!” Sexåringen tittar överlägset på honom och säger
självklart: ”Ja! Jag vill väl inte bränna mig heller!”
******
Förvånat hittar jag en blå tuschpenna i en av amplarna på altan när jag ska vattna. Femåringen tittar förnärmat på mig när jag frågar: ”Vem? Varför?” och håller upp pennan. Sårat säger femåringen: ”Jag har ledsnat
på gula blommor! Jag vill hellre ha blå! Får man inte det?”
Familjehemmet 3-2011 17 Debattartikel DN 13 september 2011
Maria Larsson, Barn- och äldreminister
500 miljoner satsas
för att skydda barn i socialvården
Regeringen avsätter en halv miljard
under tre år för att stärka skyddet
av utsatta barn. Regeringen har tagit
skildringarna av vanvård av flickor
och pojkar på största allvar. Det som
hänt kan inte göras ogjort, men allt
måste göras för att detta inte ska
upprepas. Regeringen avsätter därför
de närmaste tre åren en halv miljard
- varav 140 miljoner under nästa år för att förbättra skyddet, stödet och
hjälpen till utsatta barn.
Delar av Sveriges historia är mörk.
Utredningen om vanvård har granskat övergrepp och vanvård av flickor och pojkar som varit placerade i
den sociala barnavården. Cirka 900
personer har intervjuats och berättat om försummelser och övergrepp
under sina placeringar i fosterhem
eller institution.
Regeringen har tagit skildringarna om
försummelse och övergrepp på största allvar. Det som har hänt kan inte
göras ogjort, men allt måste göras för
att detta inte ska upprepas. De närmaste tre åren avsätts därför över en
halv miljard kronor för att förbättra
skyddet, stödet och hjälpen till utsatta
barn. Redan under nästa år kommer
140 miljoner kronor att avsättas för
att stärka skyddet inom den sociala
barn- och ungdomsvården.
Barnskyddsutredningen lämnade år
2009 förslag för att stärka skyddet
för barn och unga, liksom deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Andra förslag handlar om krav
på kvalitet, utbildning och säkerhet.
Regeringen arbetar nu med flera
förslag som finns i utredningens
betänkande:
1.Varje barn som placeras ska få en
egen socialsekreterare som ska
besöka barnet regelbundet och
prata enskilt med barnet vid dessa
besök. Socialsekreteraren får ett
uttalat ansvar att följa vården och
hålla kontakt med barnet. Barnets
skolgång och hälsa ska uppmärksammas särskilt.
2.Familjehemmen ska få bättre stöd.
I Barnskyddsutredningen finns
förslag om att det ska skrivas avtal
mellan socialtjänsten och familjehemmet. Syftet är att uppdraget till familjehemmet blir tydligt
och att det också klart framgår
vad socialtjänsten ska ansvara för
under placeringen.
3.Socialnämnden är skyldig att ha
rutiner för att förebygga, upptäcka
och hantera missförhållanden i
den egna verksamheten. Stödet
till kommunerna i detta arbete ska
stärkas. Det måste också utvecklas
en medvetenhet om att oacceptabla händelser kan inträffa och en
beredskap att göra allt för att undvika att så sker.
4.Ett nationellt program för ökad
säkerhet i samhällsvården tas
fram. Det behövs en struktur för
hur socialtjänsten ska kunna få
lättillänglig information om brister och kvalitet i ett tänkt familjehem eller institution, bland annat
utifrån tillsynsrapporter. Metoder
behöver utvecklas för risk- och
händelseanalyser.
5.Vi vet att det i ett antal kommuner förekommer missförhållanden
i vården, flertalet kända fall finns
i familjehem. Regeringen avser
därför även att se över möjligheterna för Socialstyrelsen att stärka
uppföljningen av den sociala barnoch ungdomsvården på nationell
nivå.
Den sociala barn- och ungdomsvården har fått mycket uppmärksamhet
för sina problem. Ett särskilt fokus
har riktats mot barn och unga som
är placerade i familjehem och HVB.
Regeringen påbörjade därför redan
förra mandatperioden ett systematiskt arbete med att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.
Socialtjänstlagen har ändrats för att
ge barn och unga bättre möjligheter
att komma till tals. Regeringen har
också stärkt förutsättningarna för att
vården alltid ska ges i enlighet med
kunskap och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsen är numera tillsynsmyndighet och HVB för barn och
unga ska tillsynas två gånger om
året, ett besök ska vara oannonserat.
Lex Sarah har förändrats, så att alla
som arbetar inom socialtjänstens
verksamheter ska vara skyldiga att
rapportera om missförhållanden eller
påtagliga risker för missförhållanden. Allvarliga missförhållanden ska
rapporteras vidare till Socialstyrelsen
oavsett om de avhjälpts eller inte.
Ytterligare lagändringar har genomförts som innebär att vid inledandet
av en barnavårdsutredning ska socialnämnden kunna tala med ett barn
utan vårdnadshavarens samtycke,
och utan att vårdnadshavaren är
närvarande.
Stat och kommun måste göra mer
för att komma till rätta med brister
och problem som uppstår när barn
omhändertas. En placering av ett
barn som far illa är den mest ingripande åtgärd som socialtjänsten kan
vidta. Det får därför aldrig någonsin saknas kontroll, uppföljning och
kvalitet i dessa beslut.
Alla människor är färgade. Annars skulle man inte se dem.
18 Familjehemmet 3-2011
Almedalen 2011
Att Fur skulle delta på Alme­dals­
veckan var bestämt redan sommaren innan, men vad som förväntades
av FUR och vad vi FUR-ungdomar
kunde förvänta oss var inte lika
klart. Jag och Lena Andersson åkte
iväg med glädje och stor nyfikenhet.
Väl framme på Gotland hade vi
ett möte med representanter från
Familjehemmens Riksförbund (FR)
och Forum för Familjevård (FfF) fick
vi reda på att vi var välkomna att
sitta panelen på två olika seminarier som FfF ordnade. Vi skulle inte
berätta lite om FUR och vara beredda att svara på frågor om vår syn på
saker och också delta i en eventuell
diskussion.
Vi fick också delta i ett seminarium som Riksförbundet för Förstärk
familjevård ordnade.
inspirerande vecka
som gav oss både
kunskap, inse vikten av FUR och upp­­­­muntrande inför kommande FURaktiviteter på Almedalsveckan 2012
och i andra samlande samman­hang.
Tack till er alla som så väl tog hand
om oss nybörjare på Almedalen.
FUR ordnar Riksläger under höstlovet 30.10-2.11 2011. På måndag
den 31.10 kommer det att ordnas
ett möte för medlemmar och blivande medlemmar. Mötets syfte är
att dels informera om FUR, aktiviteter och också utse representanter
som skall delta i FR:s styrelsearbete
som adjungerade ledamöter. Mera
information om det skall läggas på
hemsidan och kommer att finnas på
FURgruppens sida på Facebook.
Det var väldigt intressant att vara en
aktiv aktör på de seminarierna. Vi
deltog också på olika semina­rier
som andra ordnade t.ex. Barn­om­
budsmannens seminarier på Barn­­­rättstorget.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Almedalsveckan var väldigt
Hört
hemma hos oss...
Sexåringen får besök av ett grannbarn. Hon tar av sig skorna men
behåller mössa och jacka på.
Sexåringen tittar på det märkliga
beteendet och frågar: ”Ska du inte
ta av dig mer?” Grannbarnet tar ett
bestämt tag om mössan och förklarar: ”Jag vill inte få ont i öronen
igen!” Sexåringen tittar förvånat på
henne och säger med kraft: ”Du
har väl inga öron i jackan, heller!”
******
11-åringen kommer och lyckligt
berättar att nu har hon slutat äta
godis. ”Hur mycket tjänar jag?” frågar hon oss i soffhörnet. ”Tja, varje
vecka sparar du ju det du brukar
handla godis för” säger fadern lite
förvånat över den i hans tycke onödiga frågan. ”VA! Får jag inget av er
för det?” säger hon upprört. ”Varför
skulle du få det?” frågar fadern som
inte begriper någonting. ”Då kan
jag ju lika gärna köpa godis i stället för att äta Oboy-pulver”, säger
11-åringen mörkt.
Nora Laimani,
FUR
Familjehemmet 3-2011 19 Familjehemsföräldern – den stora
spindeln i familjehemsvårdens nät
Enligt socialstyrelsen (2010) är familjehemsvård den form av insats som
används mest och anses vara den
bästa vårdformen för barn- och ung­
domar som behöver vård utanför
det egna hemmet. Anledningen till
att familjehemsplacering anses ge
bättre förutsättningar för barnets
emotionella utveckling är att familjelivet med vuxna föräldraersättare
ger möjlighet till känslomässiga relationer och anknytning. De barn och
tonåringar som placeras har oftast
en stor problematik. De kan ha både
känslomässiga och beteendemässiga
pro­­blem såsom aggressioner och
svårigheter med kamratrelationer.
De har också ofta inlärningssvårigheter, låg självkänsla och är impulsiva. Verkar barnet “helt vanligt” så
påverkas barnet ändå av separationen från den biologiska familjen och
personer i deras vanliga omgivning,
dessutom kan det vara jobbigt att
flytta in i en helt ny familj.
Det står så fint i socialtjänstlagen
(6 kap. 7§ SoL) socialnämnderna
har skyldighet att ge stöd och annan
hjälp till de som vårdar barn enligt
6§ (bland annat familjehem). Lagen,
rapporter från socialstyrelsen och
riks­­­­d agens revisorer, avhandlingar m.m skriver om och om igen att
familjehemmen behöver bra förutsättningar för att kunna utföra sitt
uppdrag enligt de krav som ställs.
Jag undrar varför alla familjehem
inte får chans till bra stöd och förutsättningar, är vi inte lika inför lagen
i Sverige?
Det ska satsas på utsatta barn minsann, 500 miljoner från regeringen
går till den sociala barn- och ungdomsvården. Det låter ju fint. Maria
Larsson (barn och äldreminister) skriver i Gävle Dagblad (110927): ”Med
hjälp av en förtroendefull kontakt
med socialsekreteraren kan barnet få
ett stödjande och skyddande inslag i
sin situation.” Hon poängterar att det
är skolgången och hälsan som ska få
särskild uppmärksamhet, lösningen
är enligt henne att alla barn ska få
en egen socialsekreterare. Jag skulle
vilja berätta för Maria Larsson att det
är bra att barnen får en egen socialsekreterare, men hon kan hon garantera att denne socialsekreterare är
välutbildad, har erfarenhet, är trevlig
och förstår vad som sägs, har barnets
perspektiv i fokus? Visst låter det
som logiska förväntningar på en socialsekreterare som arbetar för barnets
bästa? Men i min magisteruppsats
vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms
Foto: Per Carlsson, Skog och Ungdom
En placering är inte enkel, varken för
familjehemsbarnet, de biologiska bar­­
nen eller för familjehemsföräldrarna.
Familjehemsföräldrarna har oftast an­­sva­­ret för den nya familje­medlemmen
dygnet runt, årets alla dagar. Den
kom­­petens som finns hos familjehemmen är unik, de är experter på
sina upplevelser och sina behov av
stöd och har i och med detta en bättre insyn i familjehemsvården än
någon socialtjänst i världen kan ha.
Men det finns enskilda socialsekreterare som tror att de vet precis hur det
är att vara familjehem. De stänger
förmodligen av både öron, ögon och
sitt logiska tänkande. Hur ska man
annars förklara att de inte reagerar
på att den vuxna i familjehemmet
gråter över den ekonomiska situationen? När familjehemsmamman som
inte fått någon form av avlastning
och chans till återhämtning, blir sjukskriven för utmattnings­­depression?
20 Familjehemmet 3-2011
universitet: ”Familjehemsföräldrars
behov av stöd från socialtjänstenfamiljehemsföräldrars välmående påverkar det placerade barnet”
(2011) har majoriteten av de familjehemsföräldrar som intervjuats någon
gång under sin verksamma tid haft
socialsekreterare som de uppfattat
som dåliga på att samarbeta med
familjehemmet, speciellt på att hålla
barnets bästa i fokus. För att bli en
bra socialsekreterare behövs mer än
en socionomutbildning. Dessutom är,
enligt mig, inte lösningen att tilldela
alla placerade barn en varsin socialsekreterare, de har faktiskt både reglerad arbetstid och semester. Barnen
fortsätter att finnas till på kvällar och
helger!
Ett barn som placeras inom familjehemsvården har ofta problem med
skol­­arbetet, det kan vara inlärningssvårigheter eller att de hamnat så
pass efter alla andra elever att allt
känns hopplöst. Det är familjehemsföräldern som sitter vid köksbordet
och försöker hitta ett sätt att motivera
barnet att göra läxor, det är familje­­
hemsföräldern som behöver hitta
alternativa sätt att förklara läxan så
att barnet förstår. Det är ingen social­
sekreterare som gör läxor med dessa
barn. Jag har dessutom under mina
nio år som familjehemsförälder aldrig haft någon från socialen med på
alla möten med skolan. Det är jag
som suttit och kämpat med lärare
och rektorer för att barnet ska få en
skolgång som anpassas efter barnets
förutsättningar.
Socialsekreteraren är inte den som
ser till att det placerade barnet får
möjligheter till att ha fritidsintressen,
de varken skjutsar till träningar eller
ser teaterföreställningar. Socialen
gör ingenting för att barnets allmänbildning ska höjas, de går aldrig
på museum eller åker slalom med
det placerade barnet. Det är familjehemsföräldern som är spindeln i
nätet. Det är familjehemsföräldrarna
som är sambandscentralen mellan det
placerade barnet och socialtjänsten,
skola, övriga myndigheter och biologiska föräldrarna. Det är de vuxna i
familjehemmet som känner det placerade barnet bäst och upplever familjehemsföräldrarna att uppdraget är
hanterbart, begripbart och meningsfullt då ökar förutsättningarna för en
bra skolgång och hälsa för det enskilda barnet. Socialtjänstens familjehemsvård behöver förändras. För att
det ska kunna ske en utveckling och
placeringen ska anses vara lyckad för
alla parter, behövs insikt i familjehemsföräldrarnas behov av stöd.
Eva-Lena Edholm
Föreläsare, handledare och konsult
www.evalenaedholm.se
läs min blogg:
www.evalenaedholm.se/blogg Funderingar och många diskussioner
runt omkostnad och arvode
Det pratas och diskuteras mycket när
vi träffas, bland annat om vad vi får
betalt. Det kanske är så att vi familjehem ska tillsammans göra upp någon
slags ekonomi/revision över hur
mycket det kostar att en eller två till
i familjen flyttar in.
Det som kommunerna lutar sig tillbaka på är de rekommenderade summorna ifrån SKL. Så om jag tar emot
en tonåring med problematik som
man sällan riktigt vet hur stor den
är, så kan det skilja 12.990 kronor/
månad i arvode beroende på om det
är kommunen eller ett proffsigt företag som fått ärendet för att placera i
familjehem. Omkostnad kan bero på
hur mycket man lyckas komma ihåg
och förhandlar om, men det ska ju
vara den faktiska kostnaden kring
den placerade.
Nu pratar jag om det högsta rekommenderade arvodet per månad eftersom jag anser att med mina insatser
och mina erfarenheter så ska jag ha
det högsta rekommenderade minst
om jag tar emot en placering direkt
ifrån socialförvaltningen.
Men vi har ju massor med familjehem som jag pratat med där man
tagit emot placeringar som gjort att
hela familjen fått ändra sig, både med
arbete och den vanliga sociala samvaron, fått slutat jobbet med allt vad
det innebär, för att få det att fungera,
men som har det lägsta rekommenderade efter åldersnivån.
Det som då är en stor skillnad med
att man har ett konsultativt företag
som har placerat en person, ung
eller gammal. Är ju att om företaget
fungerar som dom utger sig för att
vara, så har jag som familjehem tillsammans med den placerade, möjlighet till mycket resurser. Jag behöver
inte sköta alla kontakter runt den
placerade själv. Jag kan därför lägga
ner energin på att ta hand om och
vårda.
Jag har nästan alla timmar på dygnet
någon att konsultera med, jag har
stadigt konsultation en gång i veckan
Familjehemmet 3-2011 21 så kostar det massor extra. Många
bilresor för olika kontakter så kostar
det massor. Köper eller hyr man en
husvagn, husbil eller stuga som ska
räcka till för hela familjen så kostar
det extra. Är man en familj som reser
utomlands varje år så kostar det
mycket extra. Ja, det finns ju mycket
olika aktiviteter och olika behov i
olika familjer.
Vissa socialförvaltningar kan se och
godkänna de extra kostnaderna,
men det finns familjer som har placeringar ifrån socialförvaltningar som
begär att barnet ska ha samma status som övriga familjen, men man
kan inte tänka sig att betala för det
extra. Inte ens för reseersättning med
bil. Exempel; min sjusitsiga bil drar
1,4l/mil. Om jag får ersättning är det
idag 18,50/mil.
eller var fjortonde dag. Då både jag
och den placerade ska kunna vara
med i samtal och kunna prata, diskutera och få råd och tips. Man ska
följa den planering som ska göras
i början av placeringen. Där man
också har kommit överens om vem
som gör vad, med uppföljning om
vad som blivit gjort. Detta innebär
kanske mycket mer jobb för mej,
men det ger mej mycket motivation
och inspiration att kunna göra det så
rätt och bra som är möjligt för den
placerade.
Även om det är en obstinat tonåring,
en utåt agerande kille eller tjej eller
ett lugnt barn som kanske har autism,
psykos... eller en utvecklingsproblematik. Bokstavskombinationer... Det
kan vara traumatiska händelser, eller
vad som. Så är jag inte ensam om
den placerade.
Eftersom det som socialförvaltning­
arna vill betala ut är BARA rekom­
men­­­dationer, så kan jag inte förstå
varför förvaltningarna inte värnar om
familjehem som fungerar bra istället
för att i vissa lägen vara tvungna att
ta till företag som kostar väldigt
mycket mer. Kommunerna skulle själva kunna höja arvodet efter vilken
arbetsbelastning det innebär att ha en
person i familjehem. Och självfallet se
till att det finns mer resurser i för­­valtningen.
Dessutom så förstår jag inte de socialförvaltningar som placerar ett LSS
ärende barn som med sin problematik tar väldigt mycket kraft i familjehemmet och bara för att familjen
är ny så betalar man ut den lägsta
ersättningen i arvode. Jag skulle inte
säga något om man började på den
22 Familjehemmet 3-2011
nivån i ett nytt familjehem för att
straxt senare ta upp nivån till diskussion efter hur mycket familjen blir
påverkad att placeringen, hur mycket
jobb det är. Jag har hört att det förekommit ifrån socialförvaltning men
tyvärr sällan om inte familjehemmet
själv säger upp avtalet. Tack för att
det finns förvaltningar och nämnder som är humana och tar hand
om sina familjehem. För det finns
det. Även om det verkar som om det
inte är så många procentuellt.
Men tyvärr så har jag pratat med
många fler där man aldrig ifråga sätter arvodes nivån om inte familjen
säger upp avtalet för en diskussion
om högre arvode. För det har alla
rätt till om familjen tycker att det
finns anledning.
När ska VI FAMILJEHEM få en bättre
status, eller lika bra status som ett
företag med samma inriktning. Med
de förutsättningar vi har???
Tack vare alla diskussioner om vad
det kostar oss att ta till oss ett barn
i familjen som ska ha samma förutsättningar som övriga familjen, så
funderar jag på om inte vi familjehem skulle utreda vad det egentligen
kostar att vi ger ett eller två barn en
plats i vår familj med samma status
som övriga familjen.
Jag har inget riktigt svar på detta,
men jag tror att det börjar bli dags
att vi räknar och diskuterar detta tillsammans inte bara på fika rasten.
Finns det förslag så tar jag gärna
emot dessa och som styrelseledamot
och rådgivare så finns min mail och
telefonnummer i tidningen.
Vi har en stor förmån vi familjer som
vill och kan ge vår familjs trygghet åt
någon eller några fler. Därför att vi
får så underbart många nya kontakter och möjligheter som familjehem.
Om alla vi familjehem kan och orkar
se och känna detta, då har vi nog
mycket bra socialförvaltningar, som
själva lärt sig och förstått hur det är
att vara en familj med uppdrag av
dom.
Samarbetspartner eller liknande ord,
är vad vi vill vara och få höra. Och
vi som fått höra och känna det vi är
extra lyckliga som familjehem för
att vi blivit bekräftade. För att det
händer.
Det ger hela familjen energi att fortsätta kämpa för den placerade i vilken ålder det än är.
Tanken väcks ju hos mej tack vare
att det är så otroligt olika vad man
får för omkostnad.
Jag vet ju att det är väldigt svårt för
en socialförvaltning att betala för
en ut eller ombyggnad på huset för
att kunna bereda bra plats för alla i
familjen. Men det kostar ändå extra.
Blir man en för stor familj för bilen
Yvonne Nordström Pettersson
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Carita Stenbacka-Tenezakis
08-18 76 02
Södermanland – D
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Uppsala – C
Johan Kleiman
070-656 33 27
Östergötland – E
Sveneric Blixt
0141-800 68
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Gotland – I
Torsten Lindqvist
0498-380 21
Blekinge – K
Eva Folin
0454-32 36 49
Halland
–N
Västerbotten – AC
Calle Bonath
0735-39 44 54
Rolf Ringsell
090-390 43
www. familjehemsforeningen.se
Skåne – LM
Norrbotten – BD
Örebro – T
Dalarna – W
Mia Johnsson
0455-271 98
Ingrid Heigren
0583-503 31
Telle Söderberg
08-550 947 07
Maria Bergman
070-848 71 40
VA. Östergötland
Sveneric Blixt
0141-800 68
Ödeshög
Margot Pettersson
0144-318 97
Värmland – S
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Västmanland – U
Maria Bergman
070-848 71 40
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Västsverige – P+O
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Telle Söderberg,
Glasbergavägen 44, 152 59 SÖDERTÄLJE
08-550 947 07, 070-520 40 87
[email protected]
Kassör: Hans Larsson, Lugnet,
640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63
[email protected]
Ledamot: Yvonne Nordström Pettersson,
Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66
[email protected]
Gudrun Atleflo
0520-65 24 14
Familjehemmens Unga Röster
[email protected]
Stig-Roland Carlzon
0911-24 01 28
Södertälje – AB
www.fur.dinstudio.se
Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29
[email protected]
Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala,
643 95 VINGÅKER, 0151-602 33, 070-516 02 33,
[email protected]
Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
71593 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59
[email protected]
V.ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20,
153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40
[email protected]
Suppleant: Ulrika Boklund,
Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN
0480-503 55 [email protected]
Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis,
Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN
08-18 76 02 [email protected]
Suppleant: Ylva Gavell Söderström,
Degerängsv. 16, 671 42 ARVIKA, 0570-153 16,
073-640 42 68, [email protected]
Revisor: Ros-Marie Svanborg,
Arnemarksvägen 72, 941 92 ARNEMARK
0911-711 87
Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13,
945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 Kalix,
0923-137 21, [email protected]
Familjehemmet 3-2011 23 Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM
Konsulentstödd familjehemsvård i
mellersta och södra Sverige
Familjehemspoolen har arbetat med Konsulentstödd familjehemsvård sedan 1992.
Konsulenter med gedigen kompetens och erfarenhet.
Hög tillgänglighet och fördelaktig prisbild.
Kontakta vår samordnare
Caroline Åkerhielm
0142 - 121 15
www.familjehemspoolen.com
Attendo
Attendo Individ
Individ och
och Familj
Familj söker
söker
både
både erfarna
erfarna och
och nya
nya familjehem
familjehem
Vi har en ökande efterfrågan på platser för barn, tonåringar samt unga vuxna och söker därför familjeefterfrågan
på platser
tonåringar
samt unga
vuxna
därför
Vi har
ökande
efterfrågan
platserför
föribarn,
barn,
tonåringar
unga
vuxnaoch
ochsöker
söker
därförfamiljehem
för en
kortare
eller
längre tidspåplaceringar
hela landet,
men samt
särskilt
Västerbotten
och
Norrbotten.
hem för kortare
eller längre
placeringar
i hela landet,
särskilt Västerbotten och Norrbotten.
familjehem
för kortare
eller tids
längre
tids placeringar
i helamen
landet.
I Idag
över
i hela
landet
som
kan
ta ta
emot
barnochoch
ungdomar
samt
unga
dagarbetar
arbetarvivimed
över200
200familjehem
familjehem
hela
landet
som
kan
emot
barnungdomar
samt
med över
200
familjehem
iihela
landet
som
kan
ta emot
barnoch ungdomar
samt
unga
vuxna
och
föräldrar
med
barn.
Vi
söker
både
erfarna
familjehem
och
er
utan
erfarenhet,
både
på
landsunga
och föräldrar
med barn.
Vi både
sökererfarna
både erfarna
familjehem
och ererfarenhet,
utan erfarenhet,
vuxnavuxna
och föräldrar
med barn.
Vi söker
familjehem
och er utan
både påbåde
landsbygd
och i tätort.
och
utbildar
nya
familjer.
på
landsbygd
ochViVi
i utreder
tätort.
Vi
utreder
och
utbildar
nya familjer.
bygd
och i tätort.
utreder
och
utbildar
nya
familjer.
Attendo
Individ
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jourochoch
familjehemsvård.
Våra
Attendo
Individoch
ochFamilj
Familjhar
har
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jourfamiljehemsvård.
Attendo Individ
och
Familj
har
sedan
1993
arbetat
med
konsulentstödd
jouroch familjehemsvård.
Våra
familjehemskonsulenter
har långhar
erfarenhet
av socialt
arbete
och
erbjuder
er som familjehem
stöd dygnet
Våra
familjehemskonsulenter
lång
erfarenhet
av
socialt
arbete
och
erbjuder
er
som
familjehem
familjehemskonsulenter har lång erfarenhet av socialt arbete och erbjuder er som familjehem stöd dygnet
runt.
Som familjehem
hos
oss får ni professionell
och/eller
enskiltoch/eller
av socionom
eller
stöd
runt. Som
familjehem
oss får nihandledning
professionelli igrupp
handledning
i grupp
enskilt
runt.dygnet
Som familjehem
hos
oss får nihos
professionell
handledning
grupp och/eller
enskilt av socionom
eller
psykolog
med handledarutbildning.
Vi erbjuder goda villkor
för er insats.
av
socionom
eller
psykolog
med
handledarutbildning.
Vi
erbjuder
goda
villkor
för
er
insats.
psykolog med handledarutbildning. Vi erbjuder goda villkor för er insats.
Ring så berättar vi mer eller gå in på vår hemsida, www.attendo.se/iof.
Ring så
så berättar
berättar vi
Ring
vi mer
mer eller
eller gå
gåin
inpå
påvår
vårhemsida,
hemsida,www.attendo.se/iof.
www.attendo.se/iof.
Västerbotten och Norrbotten
Övriga landet
Västerbotten och Norrbotten
Övriga landet
Placeringskonsulent
08-505
372
70 72 33
Familjehemskonsulent
Åke
Granqvist
073-600
Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270
Familjehemskonsulent Åke Granqvist 073-600 72 33
Familjehemskonsulentgruppen 08-505 37 270
Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71
Familjehemskonsulent Eva Edlund 070-380 34 71
24 Familjehemmet 3-2011