Transcript Jag tycker om skog Vindkraft sett med markägares ögon Aktuellt på

SkogsÄgaren
Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning
www.skogsvardsforeningen.fi
Februari • 1/2013
sid 3
Jag tycker om skog
sid 4
Vindkraft sett med
markägares ögon
sid 6-7
Aktuellt på virkesmarknaden
sid 9
3 frågor om skog
sid 10-11
Statsstöden är beskattningsbara
sid 16-17
Skogsstudier i
Ekenäs
sid 20
Hur kan skogsägarna undvika
stamskador?
sivu 22–23
Suomenkielinen
kooste
PEFC/02-21-14
2
SkogsÄgaren 1/2013
Ledare
Skogsvårdsföreningen
Österbotten
Vi erbjuder service inom skogsbruk.
Ni kan vända er till oss i alla frågor som berör
skogsbruk. Föreningen strävar till att erbjuda sina
medlemmar heltäckande tjänster och betjänar
skogsägarna utgående från deras önskemål.
Skogsvårdsföreningen styrs av skogsägarna själva.
Verksamhetsområdet omfattar 368 772 hektar
skogsbruksmark och antalet skogsägare som
erlägger skogsvårdsavgift är 16 065.
Inom Skogsvårdsföreningen Österbotten
arbetar för närvarande 31 funktionärer, av dessa
är 26 skogsfackmän och fyra kanslister. Inom
skogsvårdsföreningen jobbar dessutom cirka 30
skogsarbetare och ett tjugotal entreprenörer.
Skogsvårdsföreningen Österbotten utför
90 procent av verksamhetsområdets
skogsvårdsarbeten. Detta är möjligt genom
att använda det lokala yrkeskunnandet.
Skogsvårdsföreningen har fackmän och
skogsarbetare i varje kommun inom
verksamhetsområdet.
Föreningen erbjuder sina medlemmar, utöver
skogsvårds- och virkeshandelstjänster, också
andra specialtjänster.
Föreningens fullmäktige består av 39 ledamöter
vilka valdes genom postval hösten 2012.
Fullmäktige är skogsvårdsföreningens högsta
beslutande organ och ordförande är Rune
Käldström. Fullmäktige har valt en styrelse,
som ansvarar för den operativa verksamheten.
Bo Storsjö är styrelseordförande.
Ab Skogsfastigheter AFM
– är ett av Skogsvårdföreningen Österbotten
helägt bolag som idkar förmedling av
skogsfastigheter.
Skogsägarförbundet Kusten
– är skogsägarnas organisation för
intressebevakning. Målsättningen med
förbundets verksamhet är att främja
privatskogsbrukets verksamhetsförutsättningar
och lönsamhet, samt användningen av
träråvaran. Detta förverkligas genom att vara
med och påverka i frågor som rör bland annat
virkeshandeln, den privata äganderätten,
naturskyddet och viltvården.
Bekanta dig närmare med skogsägarförbundet
Kusten på adressen www.mhy.fi/kusten
Bästa skogsägare,
Vi har redan kommit en bit in på år 2013. Hittills
har vädret varit gynnsamt och jag hoppas att så
många som möjligt har sökt sig ut i skogen, för
jobb finns mer än nog.
För föreningen betyder årsskiftet att föreningen
har ett nytt fullmäktige och en ny styrelse. I
höstens fullmäktigeval valdes 39 ledamöter
som representerar olika delar av vårt verksamhetsområde. Också olika yrkeskategorier
finns representerade bland de invalda. Tyvärr
är det ännu svårt att få kvinnliga skogsägare
engagerade. Nu blev endast två kvinnor invalda. I Österbotten är det ännu karlarna som
sköter skogen.
Nu när det börjar finnas statistik för fjolåret
slås man av hur låg utnyttjandegraden av våra
skogar är. I fjol såldes knappt 1 milj. m3 ur de
österbottniska skogarna. Enligt det regionala
skogsprogrammet kunde vi avverka hållbart
ca 1,8 milj. m3. En enkel överslagsberäkning
ger vid handen att ca 25 milj. euro i rotintäkter
blir outnyttjade samt ca 15 milj. euro i löner till
dem som avverkar och driver ut virket. Har vi
faktiskt råd med detta?
Dessutom är virkeshandeln motorn i skogsbruket som i sin tur genererar nya arbetstillfällen.
I de summor som inte utnyttjas ingår också
investeringar som tidigare blivit gjorde och
som nu skulle ge avkastning. Först satsar man
cirka tusen euro per hektar i förnyelsekostnader,
markbearbetning, plantor och planteringslön
och kanske ännu gör en slyröjning i plantsko-
gen, men sedan när det är dags att ta ut ersättningen blir det i många fall ogjort.
Efter att en plantskog är etablerad växer skogen
otroligt snabbt. Redan vid 25–30 års ålder är
det dags för den första gallringen. Med dagens
priser och efterfrågan på energived ger en första
gallring ett rotnetto.
Varför är det då så att vi inte utnyttjar våra
skogar rationellt? En stor orsak är nog att
skogens betydelse för skogsägaren har minskat. Tidigare var det i huvudsak jordbrukare
som ägde skogen. För ett litet österbottniskt
jordbrukshemman var skogen en naturlig del
av inkomsten. Den gav arbete vintertid samt
pengar för investeringar.
I dag är den österbottniska medelskogsägaren
inte längre beroende av skogsinkomsten för
sitt uppehälle. Skogens betydelse har förändrats, man har andra syften med sitt ägande.
Men också ägoförhållandena, t.ex. dödsbon
som äger skogen, gör att det i många fall är
svårt att bedriva ett rationellt skogsbruk. För
många är det viktigt att ha något som är ens
eget. De senaste åren har skogen också blivit
ett investeringsobjekt i vilket man placerar kapital för kommande tider. Oberoende av syftet
med ägandet av skogen vore det bra för det
österbottniska näringslivet om det kapital som
skogen genererar tas till vara.
Bo Storsjö
styrelseordförande
Bo Storsjö
[email protected]
Tel 0400-320 342
Hedenvägen 322 bst 1, 64440 Ömossa
Berätta vad Du tycker!
Ni som har önskemål och funderingar angående tidningens innehåll,
tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen. Bland
alla som sänder in kupongen nedan lottar vi ut två första hjälpenväskor från Skogsvårdsföreningen.
Vinnare i Skogsägaren 3/12 blev:
Jarl Bergkulla i Lappfjärd och Gun Wiik i Jakobstad.
Vi gratulerar vinnarna! väskorna kommer på posten.
Kom tidningen till fel adress?
Gör adressändring eller en arbetsbeställning
via nätet. Detta är nu möjligt via föreningens
hemsida, www.skogsvardsforeningen.fi under
”Kontakta oss”.
Vad tycker Du är mest intressant att läsa i detta nummer?
Vill Du ha ett eget exemplar av tidningen?
________________________________________________
Kontakta Ann-Mari Snickars 020 413 7905
SkogsÄgaren
Redaktionsruta
Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten
Redaktionsråd: Johan Nynäs, Jan Slotte, Ann-Mari
Snickars, John Berg, Lisbeth Bäck
Annonsförsäljning: 020 413 7900
Annonsombrytning, layout, sidombrytning:
Ann-Mari Snickars Skogsvårdsföreningen Österbotten
Pärmbild: Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia Ab
Upplaga: 14 800 exemplar
Tryckeri: Botnia Print, Karleby 2013
Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen
Österbotten
________________________________________________
Portot
är betalt.
________________________________________________
Vad vill Du läsa om i nästa nummer av Skogsägaren?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen.
Jag äger skog i _______________________kommun/stad.
Namn __________________________________________
Adress _________________________________________
Tel _____________________________________________
SkogsÄgaren
Skogsvårdsföreningen
Österbotten rf
Avtalskod 5018366
Info 65100
00003
Svarsförsändelse
SkogsÄgaren 1/2013
3
Personalpresentation
Ann-Mari Snickars är ny försäljningssekreterare vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Hennes främsta uppgift är att sköta verksamheten inom Ab
Skogsfastigheter AFM.
Jag tycker om skog!
Ann-Mari Snickars
är nyanställd vid
Skogsvårdsföreningen
Österbotten. Hon tillträdde som försäljningssekreterare vid
årsskiftet, då Ulla-Maj
Ljungqvist slutade. Till
Snickars arbetsuppgifter hör främst att sköta
verksamheten inom Ab
Skogsfastigheter AFM.
Därtill sköter hon andra
administrativa uppgifter
och ansvarar för utgivningen av SkogsÄgaren.
Ann-Mari Snickars från
Övermark i Närpes är ekonomie magistern som känner sig mest bekväm på i den
Österbottniska landsbygden.
- Jag har prövat på att arbeta i
storföretag men tycker bättre
om småskalighet och i ett jobb
där jag får ha kontakt med
Österbottningar. Jag tycker
också om att arbeta inom
skogsbranschen.
Tjänsten lockade mig
Efter studenten flyttade hon
till Vasa och inledde studier
vid Hanken. Fem år senare
och med examen i hand fick
hon tjänst inom projektet
Woodpoint, där hon till en början skötte marknadsföring och
senare var projektchef.
Hennes senaste moderskapsledighet blev en brytningspunkt.
Hon slutade vid Woodpoint
och skulle se tiden an under
ledigheten.
- Då den här tjänsten utannonserades kände jag mig genast
intresserad och jag är glad att
jag fick den. En del av kontakterna här känner jag till från
Woodpoint-tiden. Träförädlare
är ju i regel också skogsägare.
halvåret är den tid då det är
högsäsong inom försäljningen.
Kontakt mellan säljare
och köpare
SkogsÄgaren
Till uppgifterna som rör ett
objekt till försäljning hör ett
grannlaga arbete med att ha
kontakt med försäljaren, samla
dokument, sköta annonsering
och sköta informationen mellan försäljare och köpare.
- Gäller det till exempel att
dödsbo söker jag fram bouppteckningar, testamenten och
dylikt. Däremot är det Dorrit
Högbacka, VD och ansvarig
fastighetsförmedlare vid Ab
Skogsfastigheter AFM, som
sköter den slutgiltiga granskningen och gör upp köpekontrakten.
Många skogsägare vänder sig i
första hand till föreningens områdesansvariga fackman, som
värderar det aktuella objektet.
När det är gjort tar Snickars
över.
- Eller så kontaktar skogsägaren mig direkt.
Objekt har droppat in efter
årsskiftet även om sommar-
Ann-Mari ansvarar också framöver för utgivningen av den
här tidningen, SkogsÄgaren
som är föreningens egen medlemstidning. Hon sköter praktiskt arbete som sammankallare av redaktionsrådet, med
annonser, texter och sammanställning. Hon kommer även att
sköta annan marknadsföring
inom skogsvårdsföreningen.
- Marknadsföring har alltid
tilltalat mig, ler hon. Så kallad
branding, hur man bemöter
kunder och så vidare.
Familjeliv och motion
Familjen hemma i Övermark
består av maken Jim och döttrarna Lea, fyra år och lilla
Maja, som är nio månader. Hon
pendlar till jobbet i Vasa och
väljer att göra det med buss,
då hon uppskattar att kunna ta
fram datorn i bussen i stället för
att själv hålla i ratten.
Livet vid sidan av arbetet är
familjen och så motion i olika
former.
- Idrott i någon form har följt
mig sedan jag var barn, säger
hon. Jag friidrottade, skidade
och spelade ishockey. I vuxen
ålder har motionerandet övergått till länkar, skidåkning och
gym-besök.
Hon delar intresset med Jim
och båda ser fram emot att inspirera barnen till sunda vanor
när de blir större.
Text och foto:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
4
SkogsÄgaren 1/2013
Vindkraft sett med
markägares ögon
Robert Kuuttinen i Närpes är företagare och skogsägare. Han är en av markägarna i Norrskog, där vindkraftpark planeras och han företräder de markägare som efterlyser en mera rättvis ersättningsnivå för dem som äger skog inom det så kallade vindupptagningsområdet.
I Norrskogen i Närpes planerar
EPV Vindkraft Oy att bygga
en vindkraftpark. En tillsatt
arbetsgrupp, som företräder
markägarna inom området, har
lämnat in besvär mot Närpes
stads planering. Just nu står
ärendet still. Staden ska bemöta markägarnas krav om
att planerna hävs och tas till ny
behandling.
- För oss handlar det om
att alla markägare i området
ska bemötas likvärdigt. Enligt
nuvarande planer är det endast
dem som har en vindmölla
inplanerad på sin mark som
ska få ersättning, börjar Robert
Kuuttinen.
- Faktum är att markanvändningen inom vindupptagningsområdet, 500 meter omkring,
begränsas och EPV:s förslag
är att avtalet ska gälla 50 år.
Det är en lång tid vi binder
upp vår skogsmark. Vi föreslår
högst 30 år.
- Vindkraft är en bra sak,
området i Närpes är gynnsamt,
staden ser synergieffekterna
och den sysselsättande effekten
kring satsningen. Och ja, allt
det där är bra. Men det betyder
inte att man behöver köra över
dem som äger mark i området. Vi önskar att myndigheter
också ska se det här med våra
ögon, förklarar han.
Påverkar möjligheter
Planeringen har ett par år bakom sig och vindkraftbolaget
har tidigare ingått avtal med
markägare som äger lägenheter
där kraftverken ska placeras.
- I begynnelsen fördes inga
diskussioner med övriga markägare inom projektområdet.
Men projektet påverkar möjligheterna på vår mark. Bland annat inskränkningar i vad som
är tillåtet att bygga liksom våra
möjligheter att exploatera för
ytterligare vindkraft. Däremot
är tanken att själva skogsbruket
inte ska begränsas. Det återstår
att se.
Uppgjord
kontraktsmodell
Svenska Lantbruksproducenters Centralförbund,
SLC, har utarbetat en avtalsmodell mellan kraftbolag och
markägare, vilken organisationer som Skogsvårdsföreningen
och ÖSP föreslår ska användas
för områden planerade i svenska Österbotten.
Modellavtalet bygger på att
markägare ska erhålla en fast
ersättning under prospekteringstiden och därefter årligt
arrende för den mängd hektar som berörs. Antingen en
fastslagen arrendeavgift eller
en rörlig summa bunden till
mängden producerad el som
delas mellan markägare inom
upptagningsområdet.
Markägare i vindupptagningsområdet, för en tre megawatts mölla, ska få ersättning
om tre procent av omsättningen på bruttoproduktionen, vilket gör mellan 20 och 25 tusen
euro per mölla per år. I Sverige
är det allmänt med fyra procent
och i Tyskland finns offerter
som närmar sig sju procent.
- Det är med den kontraktsmodellen som grund vi förhandlar. Och vi har gått ner
från tre procent också utan att
vinna gehör. Vi kräver inte att
ingångna avtal ska rivas upp
och i vårt fall finns ingen konflikt bland markägarna gentemot dem som redan skrivit
avtal och övriga. Vi kämpar för
att alla som påverkas ska få rätt
till kompensation.
- Det finns också andra aktörer på marknaden och vi
upplever att de har en mera
markägarvänlig syn.
Skogsvårdsföreningen
Österbotten följer hela tiden
med vad som händer i ärendet och i arbetsgruppen för
markägare inom Norrskogenområdet är skogsvårdsinstruktör Johan Svedström medlem.
Vill uppnå rättvisa
Robert Kuuttinen skakar på
huvudet.
- Vi vet ju inte än hur en vindkraftpark fungerar i praktiken
här. Men från skogsägarhåll
poängterar vi att vi inte är emot
själva vindparksetableringar.
Det vi vill uppnå är rättvisa.
Hur vi lyckades – det kan vi
säga om tjugo, trettio år, avslutar han.
Text och foto:
Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
INFO
Den planerade vindkraftparken
i Norrskogen, Närpes, berör totalt ett hundratal markägare.
Robert Kuuttinen är sammankallare i den arbetsgrupp som
kämpar för en rättvis ersättningsnivå till markägarna.
Kuuttinen driver sågverksamhet inom företaget RJ-Wood och tidigare var han också aktiv virkesförsäljare.
SkogsÄgaren 1/2013
5
Vinnaren av
Skogsägarresan 2013
Skogsvårdsföreningen
lottade, för andra året i
rad, ut en Skogsägarresa
för två bland dem som
gett sitt medgivande i
Skogsdatakampanjen.
I år föll lotten på Nancy
Nordback i Tjärlax, Närpes.
Hon och sambon Kimmo
Weissenberg kommer tillsammans med en grupp österbottniska skogsägare åka till
Ljungby och ElmiaWood den
4-9 juni.
Ljungby är kanske inte det som
Nancy skulle ha som förstahandsval vid val av resmål,
men ändå ser hon framemot
resan. Nancy och Kimmo
berättar att de inte har någon direkt skoglig bakgrund
och skogsinnehavet som de
har i närheten har de fått via
släktskap. Tillsammans med
Skogsvårdsföreningens Johan
Svedström gör de upp planer för vad som ska åtgärdas i
deras skog. Under hösten har
man utfört en andra gallring,
vad som händer härnäst är
ännu oklart.
Först ska skogägarparet ut på
resa och insupa nya perspektiv
och intryck från skogsbranschen. Kimmo poängterar att
en av höjdpunkterna på resan
givetvis är att få köra med den
nya båten– M/s Viking Grace.
Efter att resan är över återvänder paret till hemmet i Tjärlax
där katter, sommar och villaliv
väntar.
Text och foto:
Ann-Mari Snickars
Skogsägarna Nancy och Kimmo hade turen på sin sida och vann en skogsägarresa av
Skogsvårdsföreningen.
Skogvårdsföreningen ordnar skogsägarresa till
Sverige
Ljungby, ElmiaWood,
Toftaholm och Simlångsdalen
4–9 juni 2013
20
platser
kvar
Skogsägarresan år 2013 går till Sverige och närmare bestämt Ljungby. Ljungby hör
till de områden som drabbades hårt av stormen Gudrun i början av 2000-talet. På
vägen dit besöker vi också den internationella skogsmässan WoodElmia. Som lokal
värd för resan fungerar Södra skogsägarna och som reseledare skogsvårdsinstruktör
Anders Hjortman och Pernilla Kvist från Yrkesakademin.
Program
Tisdag 4.6.2013
Start från Österbotten vid middagstid med uppsamling av resenärer.
M/s Viking Grace avgår från Åbo hamn klockan 20.55.
Onsdag 5.6.2013
Vi anländer till Stockholm klockan 6.30 lokal tid och startar färden
mot Jönköping och den internationella skogsmässan WoodElmia.
Efter mässan kör vi till Ljungby för inkvartering i dubbelrum på
Hotell Terrazza invid Stora Torget.
Torsdag 6.6.2013
Temat för dagen är stormen Gudruns inverkan på skogsbruket
och skillnaderna mellan finskt och svenskt skogsbruk. Utfärd till
Toftaholm, som ägs av Södra Skogsägarna och används för forskning och utbildning. Vi besöker Marianne och Arne Lundins vackert
belägna skogsgård och Agunnaryd Bygdegård. Vi äter Smålands
buffé och får en presentation av bygdens och IKEA:s historia.
För ett mera detaljerat program: www.svf.fi
Fredag 7.6.2013
09.00 Samling vid SLU:s kontor på Åbacken, Simlångsdalen.
Punkt 1. Anläggningsförband – skötselprogram för granskog.
Punkt 2. Utländska trädslag.
12.00 Fältlunch (från Tallhöjdens värdshus i Simlångsdalen)
13.00 Punkt 3. Gallring i granskog
Punkt 4. Bokskogsbruk
Punkt 5. Slutavverkning och omloppstid.
16.00 Kaffe och avslutning.
Lördag 8.6.2013
Avfärd mot Stockholm. Tid för shopping i Stockholm. M/s Amorella
avgår kl. 20:00.
Söndag 9.6.2013
Vi anländer till Åbo hamn kl. 07:35 och startar då hemfärden.
Pris 650 €/pers.
(inkl. moms 23%)
I priset ingår
Busstransport, båt- och hyttplats tur-retur i tvåpersoners
hytter (I4/B2P), 3*övernattning på hotell Terrazza i
Ljungby inkl. frukost, 2*båtfrukost, inträdesbiljett till
SkogsElmia, Smålands buffé
i Agunnaryd samt fältlunch
och kaffe på Tönnersjöheden
och Toftaholm.
Anmälningar görs på
telefonnummer
020 413 7900 (Anki
Svenn)
Sista anmälningsdag
26 april 2013
Med på resan ryms max 50
anmälda.
6
SkogsÄgaren 1/2013
Till tjänst vid virkesaffärer
- Det känns bra när vi
inom skogsvårdsföreningen kan bidra till en
lyckad virkesaffär för
en skogsägare. Då vi
kunnat bistå sakkunnig
hjälp med jämförelser av
anbud som kan skilja sig
ifrån varandra med flera
tusen euro. Eller att vi
fått fullmakt att sköta affären från början till slut,
säger Joakim Holmqvist.
drag för skogsvårdsföreningen
tycker Holmqvist att det ur
skoglig synpunkt är bra.
- Känslan för den egna skogen
ökar, liksom vetskapen om vad
som ska göras och inte göras.
Men han råder skogsägare att
göra anbudsförfrågan till flera
olika bolag och vara noggrann
Något lägre priser
Enligt Holmqvist har priserna
på virkesmarknaden sjunkit
något sedan i höstas men det
är inte fråga om så stora svängningar.
- Jag märker det främst på rotpriserna på gallringar. De är
lägre nu än i höstas.
En av de aktuella fullmaktsaffärerna på Holmqvists bord är
en avverkning i Vexala, dit vi
också åker ut och tittar efter
samtalet vid kontoret.
- Det handlar om 660 kubikmeters avverkning och där
skillnaden mellan lägsta och
högsta offerten skiljde sig med
1400 euro.
- Jag har fått fullmakt att sköta
om virkesaffären från början
till slut plus att sköta om markberedning och nyplantering. På
lägenheten har också avverkats
energived.
Skogsvårdsinstruktör Joakim
Holmqvist ansvarar för området Nykarleby, Socklot,
Kovjoki, Markby, en del av
Ytterjeppo och Vexala. Ett område med stora skogsarealer
och många duktiga, självverksamma skogsägare.
Olika sorters uppdrag
- Vad beträffar virkesaffärerna
är det en lugnare period här
i området just nu. Här finns
skog att sälja men här är också
pälsnäringen stor och det betyder att skogsägarna inte hinner
fundera på skogsarbete när
pälsfarmningen är högaktuell.
I området finns många självverksamma skogsägare.
- En del av dem är kunniga och
sköter själva om sina virkesaffärer. En del föredrar att skogsvårdsföreningen sköter om virkesaffärer och så finns det en
grupp skogsägare som själva
inbegär offerter men vänder
sig till mig för rådgivning i att
jämföra anbuden.
Skogsägarna kan ge skogsvårdsföreningen fullmakt att
sköta virkesaffären med allt
vad det innebär i form av offerter, kontrakt, uppföljning av
drivningsresultat, undertecknande av mätintyg och dylikt.
Intressant med folk
Många faktorer spelar in
Även om hög självverksamhetsgrad påverkar antalet upp-
vid jämförelse av offerter.
- Det finns olika sätt att räkna
offerter och även för oss, som
arbetar inom branschen varje
dag, får ibland fundera både en
och två gånger för att komma
till vilken offert som ger det
bästa priset i slutändan, förklarar han. Många faktorer
spelar in. Man kan inte bara se
på enhetspriserna.
Skidorna är det bästa sättet att ta sig fram i skogen den här årstiden. Vintertid hör de till standardutrustningen i Joakim Holmqvists bagageutrymme.
Han har många års erfarenhet av branschen och arbetade
sjutton år som skogsmaskinförare innan han anställdes
för att sköta energivedshantering och drivningstjänster
inom dåvarande Norrskog.
Senare övertog han tjänsten
som skogsvårdsinstruktör i
Nykarleby efter Boris Mattson.
- Det är fem år sedan nu och
mot bakgrunden av att omloppstiden för till exempel en
avverkning kan vara tre, fyra år
är det först nu som jag slutför
Stor efterfråga
på energived!
Tveka inte om du har ungskogar som behöver gallras, ta kontakt.
SkogsÄgaren 1/2013
7
Virkesköparnas synpunkter
Peter Heikell, Biowatti
Vi söker i första hand sommardrivningsdugliga rotposter. Vård av
ungskogsobjekt och I-gallringar kommer att vara tyngdpunkten
i vår anskaffning. Vi köper också grot, stubbar och energived på
leverans.
de planer som jag själv gjort
upp. Arbetet består av både en
administrativ del på kontoret
och jobb ut på fältet. Att träffa
skogsägare hör till den mera intressanta delen av jobbet tycker
Joakim.
lokal, där Joakim och Jan-Olof
Eriksson från områdeskontoret
i Munsala framöver kan nås. De
har också två skogsarbetare till
sitt förfogande. Nya kontoret är
beläget i absoluta centrum av
Nykarleby.
Efter många år har nu också
områdeskontoret flyttat in i ny
Text och foto:
Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
Sören Dahlvik, Junnikkala
Junnikkala har vintern i princip fullköpt. Ev. kan rymmas med
en del nya stämplingar om vintern blir lång. Vi köper stockdominerade menföres- och sommarstämplingar, både tall och gran.
Peter Nyman, Stora Enso
Avverkningsmöjligheter för vinterstämplingar är minimala för
denna vinter. Mest attraktiva köpobjekt i detta läge är slutavverkningar (helst talldominerade) och gallringar som är drivningsbara
under menföre och sommarhalvåret. På leverans köps alla massavedssortiment.
Thomas Sundqvist, Metsä Group
För Metsägroup är avverkningarna av vinterskiften i full gång
och torde pågå till början av april. Det är god efterfrågan på alla
virkessortiment och speciellt energislanor är efterfrågade, både
som rot- och leveransaffär. Vi har ännu utrymme för förnyelseavverkningar av vinterskiften.
Mikko Peltoniemi, Isojoen saha
Isojoki saha sågar i två skift. Vi har tillräckligt med timmer för
vinterns produktion och vi köper stämplingar främst för sommarens behov.
Kim Norrgård, Pihlavan saha
Vi har god avsättning på virke. Därför hoppas vi att skogsägarna
fortsätter aktivt att bjuda ut stämplingar.
Janne Seilo, UPM-Kymmene
Vi ser fram emot en stabil virkesmarknad med stabila priser, mest
drag är det på tallstockarna tack vare den gynnsamma efterfrågan
på sågat tallvirke.
I Vexala har en avverkning nyligen utförts. Det är en fullmaktsaffär som skogsvårdsföreningen sköter om i sin helhet.
Virkespriser
Medelpriserna per avverkningssätt för de fyra senaste veckorna vecka 5/2013. I statistiken ingår den virkesmängd som
skogsindustrin köpt från privatskogarna, inte de mängder
som köpts av bolag utanför skogsindustrin rf.
Timo Hongisto, EPM-Metsä
Inget svar.
I-GALLRING, rotpriser, €/m3
Massaved
Småstock
Område
Tall GranBjörk Tall Gran
Södra Österbotten
15,02 16,06 15,29 21,49
Mellersta Finland
13,83 14,76 14,08
-
Hela landet
13,98 14,71 13,81 20,56 20,93
Källa: Metla
Prisområdena i
skogsforskningsinstitutets statistik
FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3
Timmer Massaved
Område
Tall Gran Björk Tall Gran Björk
Södra Österbotten
55,59 54,00 37,57 18,22 18,88 17,99
Mellersta Finland
55,8055,4542,63 17,4719,3917,64
Hela landet
55,2254,5442,48 17,5618,7017,50
Småstock
Tall Gran
25,63 25,44
22,1625,59
24,9224,83
LEVERANSPRISER, €/m3
Timmer Massaved
Område
Tall Gran Björk Tall Gran Björk
Södra Österbotten
52,15 51,51 -
28,93 29,26 29,36
Mellersta Finland
57,31 54,62 45,01 29,66 30,83 30,16
Hela landet
57,8756,7645,44 29,6431,0330,70
Småstock
Tall Gran
33,08
-
-
37,3138,44
8
SkogsÄgaren 1/2013
Verksamhetsledarens
översikt
”Jag vill ha
3,5 % årlig
ränta på min
deposition.”
Har skogsbruksplanen
blivit onödig?
Information finns i mängder i dagens samhälle. Frågan är
hur man tar åt sig information och varifrån.
Information om skogen tog steget in i e-åldern under hösten då Finlands
skogscentral lanserade sin tjänst Min Skog. Via den får alla skogsägare tillgång till
information om sitt skogsinnehav via nätet. Identifieringen sker med bankkoder.
Skogscentralen tar en årlig avgift på 60 euro för tjänsten, en två veckors prövotid
erhålls gratis. Har skogsvårdsföreningen fått din fullmakt att ta del av detta material
så finns samma information hos oss. Frågan som många skogsägare nu ställer sig
är om skogsbruksplanen numera är onödig? Svaret är nej. Skogscentralens tjänst
är ingen skogsbruksplan utan en mera en lägesöversikt, vad finns i skogen idag
och vad borde göras. Denna information räcker bra till för mindre skogsägare
vars ekonomi inte nämnvärt påverkas av skogsbrukets inkomster och utgifter.
För större skogsägare, låt oss säger de som äger över 30 hektar, kommer skogsbruksplanen också framöver att vara ett viktigt arbetsinstrument. Planeringens
betydelse kommer ytterligare att öka när den nya skogslagen träder i kraft.
Skogsbruksplanering är en av de tjänster som skogsvårdsföreningen erbjuder. Vår SilvaNetti tjänst, en ständigt uppdaterad skogsbruksplan på nätet, har
under det senaste året blivit allt populärare bland aktiva skogsägare. För att
kunna ta tjänsten i bruk krävs en färsk skogsbruksplan. Ett ypperligt tillfälle
att förnya skogsbruksplanen och övergå till elektronisk skogsbruksplan är när
skogscentralen publicerat färsk skogsdata. Detta skedde nu i slutet av fjolåret
för Karleby och under våren väntar Korsholm, Vasa, Nykarleby och Oravais. De
skogsbruksplaner som skogsvårdsföreningen gör görs på basen av det material
som skogscentralen producerar. Uppgifterna granskas alltid i fält. Summa summarum är skogscentralens MinSkog och skogsvårdsföreningens SilvaNetti tjänster
som kompletterar varandra.
De flesta av oss har på klart vad som borde göras, det gäller bara att få det verkställt. I flera år nu så har det avverkats och röjts betydligt mindre i Österbotten
än vad som är uppsatt i det regionala målprogrammet. En plan finns men verkställigheten brister. Viktigast för hela branschen är att motorn i skogsbruket,
virkeshandeln fungerar. För att detta också framöver skall vara verklighet krävs
satsningar, investeringar. De lokala, exempelvis kraftverket i Vasklot, är exempel
på sådana satsningar. En ökad efterfråga lokalt ger ett väldigt gott utgångsläge.
Den ökad efterfrågan och stigande priser på energived ger alla förutsättningar
för att åtgärda de eftersläpande gallringar. Som bonus så har ungskogsvård en
sysselsättande effekt på landsbygden.
När det kommer till fastighetssplittringen och den utmanande skogsägarstrukturen i Österbotten får vi hoppas på att staten inser problemet och tar beslut som
befrämjar generationsväxlingen bland skogsbrukarna och underlättar att större
enhetliga skogsfastigheter bildas så att ett aktivt skogsbruk kan bedrivas.
Jan Slotte
verksamhetsledare
Hos oss är också det möjligt. Fråga mera
om vårt depositionserbjudande eller gå in på
www.aktia.fi. Depositionserbjudandet gäller
när du kombinerar depositionen med andra
sparaprodukter som Aktia erbjuder.
Välkommen till Aktia Bank!
Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi
Ser en människa i varje kund.
3
SkogsÄgaren 1/2013
9
FRÅGOR OM SKOG
- Skogsvårdsföreningens styrelse svarar
Vad betyder skogen
för er?
Namn: Bo Storsjö
Ålder: 61 år
Bor:
Kristinestad, Ömossa
Gör:
Jordbrukande skogsägare
Namn: Kenneth Påhls
Ålder: 44 år
Bor:Vörå
Gör:
Försäkringsförsäljare och
jord- och skogsbrukare
Namn:
Ålder:
Bor:
Gör:
Johan Holmback
45 år
Malax, Långmossen
Jord- och skogsbrukare
Namn: Christel Holmlund-Norrén
Ålder: 45 år
Bor:
Korsholm, N. Vallgrund
Gör:
Utbildare vid
Yrkesakademin i
Österbotten
Namn:
Ålder:
Bor:
Gör:
Richard Hagman
50 år
Nykarleby, Markby
Jord- och skogsbruk
Namn: Harald Finne
Ålder: 60 år
Bor:Jakobstad
Gör:
Återhämtar mig från en
ryggoperation för att
ännu i vinter kunna gå
ut i skogen med motor
och röjningssåg.
Namn: Göran Gjäls
Ålder: 52 år
Bor:Närpes
Gör:
Jord- och skogsbrukare på heltid
Vad kan ni göra för att ge
österbottniskt skogsbruk
extra kraft?
Skogsvårdsföreningen
2015
- vilka är era visioner?
Via olika organisationer väcka
intresse för skogen och skogsbruket samt via Skogsvårdsföreningen kunna erbjuda skogsägarna tjänster som gör det
möjligt för dem att bedriva ett
effektivt skogsbruk.
2015 hoppas jag att föreningen
har sin organisation trimmad
inför revideringen av skogsvårdsföreningslagen och att
den fortsättningsvis kan ge
skogsägarna bästa möjliga service samt att skogsägarna upplever föreningen som sin egen
som driver deras intressen.
Skogen är en av våra mest
betydande tillgångar,
både ekonomiskt och
upplevelsemässigt.
Österbottniskt skogsbruk har
redan den kraft som behövs.
Vi måste bara se till att vi
så mångsidigt som möjligt,
kan utnyttja den resurs som
finns och hitta lösningar för
att utjämna variationen i
efterfrågan.
Skogsvårdsföreningen
kommer att förbli den
ledande skogsorganisationen
i Österbotten. Den lokala
närvaron och närheten till
kunden kommer att vara vår
styrka.
Vardag - Att med egna ögon
genast kunna se resultat på vad
som gjorts t.ex efter en röjning
eller gallring.
Fritid - Orientering,
förmågan att kunna anpassa
kartläsningen med löpningen
så att man hittar kontrollerna
snabbt och på ett enkelt sätt.
Sträva till att virket som växer
i våra skogar kommer lokala
värmeverk eller industrin till
godo.
Förser skogsägarna med
nödvändig information.
Uppmanar skogsägarna om
åtgärder som gagnar tillväxten i
deras skogar.
Skogen har många värden för
mig; ekonomiska, rekreationsoch landskapsmässiga värden
samt naturvärden. Skogen
betyder råvaror i form av
bär, svamp och jaktbyten. Vi
försöker beakta många olika
värden i den egna gårdens
skogbruk. Skogen betyder
också arbete, motion och ibland
lugn och ro.
Jag ska lyssna på skogsägarna
och föra fram deras åsikter. Min
önskan är att vi skogsägare
på ett förnuftigt och hållbart
sätt tar vara på alternativet
att skogen producerar energi.
Vi ska sträva efter en planerad
energiproduktion som
bibehåller skogens värde på
lång sikt.
Vi har en utmanande period
framför oss med beaktande av
de förändringar som är på gång.
SVF 2015 erbjuder skogsägarna
professionella (sakkunniga,
pålitliga och snabba) tjänster
utgående från skogsägarens
individuella målsättningar. SVF
2015 är lättillgänglig och nära
skogsägarna i Österbotten.
Ger arbete och inkomst.
Försöka hitta nya möjligheter
att få mer ur skogsbruket.
Skogsägare ska kunna känna
sig trygga med föreningen.
Hjälpa dem att få ut det bästa
ur skogen
För mig personligen i
dag är skogen en källa
till tillfredsställelse. Efter
att hela livet ha arbetat
”teoretiskt” är det en stor
upplevelse att se det
dubbla resultatet av egen
skogsvård.
Genom att ha det breda
perspektivet kan jag hjälpa
till att sätta de österbottniska
skogarna i sitt rätta
sammanhang och med
realistiska målsättningar.
Som nybliven medlem vill
jag först lära mig förstå var
föreningen befinner sig i dag.
Man kan inte ta ut en riktning
förrän man vet var man är.
Skogen betyder en hel
del ekonomiskt men även
rekreation mässigt t.ex. vid jakt.
Att vara med o skapa
förutsättningar för ett
långsiktigt skogsbruk där SVF
har en roll som oberoende
aktör på marknaden.
Efter 2015 med den
nya skogslagen, kan
verksamhetsförutsättningarna
ändras radikalt. I ett sådant läge
gäller det att ha flexibilitet och
framtidstro.
Vintertid är det en arbetsplats,
övriga tider en plats för lugn
och harmoni.
10
SkogsÄgaren 1/2013
STATSTÖDEN
är beskattningsbara
– men hur deklareras de?
Från och med 2012 är
stöd enligt lagen om
finansiering av hållbart
skogsbruk (KEMERA) beskattningsbar inkomst.
Arbetsslagen som man får stöd
för är bl a, förnyelse av underproduktiva bestånd, ungskogsvård, tillvaratagande av energived, iståndsättningsdikning
och byggande av skogsvägar.
Tidigare har stöden varit skattefria men samtidigt har man
inte kunnat dra av motsvarande kostnader. Nu är alltså
stöden beskattningsbara och
alla kostnader får dras av.
Stöden betalas ut lite olika
beroende på arbetsslagen.
Principen är att stöd för ungskogsvård, förnyelse och energived betalas ut till skogsägaren och deklareras därmed av
skogsägaren. Stöden för iståndsättningsdikning och vägbyggnad däremot betalas ut till den
som verkställer projektet och
då är det den verkställande
aktören som bokför stödet som
inkomst för den tjänst de utför
åt skogsägaren. Principen är
alltså att det är den som tar
emot stödet som deklarerar
för det.
Stöden är momsfria inkomster. Den tjänst som aktören
utför är däremot momsbelagd.
Detta gör att till exempel vid
planeringen av en iståndsättningsdikning faktureras endast momsen. Aktören fakturerar alltså planeringskostnaden med moms men drar
av det momsfria statstödet.
Då lämnar endast momsen
för skogsägaren att betala
och deklarera som moms
som skall dras av (punkt 307)
i Periodskattedeklarationen
om man är momsskyldig. Är
man inte momsskyldig sätts en
kostnad över 200 € som Tillägg
under skatteåret (punkt 9 på
2C-blanketten) under Vägar
och diken det år projektet är
färdigt. Det kommer skilt meddelande om det och vilken totala kostnaden blev. Utgifter
för vägbyggnad och iståndsättningsdikning räknas nämligen
som investeringar och avskrivs
med max 15 % av utgiftsresten
årligen. Är kostnaden mindre
än 200 € kan den dras av helt
under det beskattningsår som
projektet blir klart (punkt 7.3).
Men för att förtydliga det hela
kommer några exempel på följande sida.
Text: Anders Hjortman
Skogsvårdsföreningens skattexpert Anders Hjortman ger
skogsägarna vägledande tips
inför inlämnandet av årets
skogsdeklaration.
SkogsÄgaren 1/2013
11
1
2
3
4
1
>> Så ser det ut när skogsägaren får statstödet direkt från skogscentralen.
1. 964,35 deklareras som inkomst i punkt 3.3.
1
2
>> Det kan ännu hända att en del statstöd för ungskogsvården kommit in på
skogsvårdsföreningens konto och dragits av från verkställighetskostnaden.
Då är det nettot som skogsägaren deklarerar. I detta fall 1879,58 i p. 7.3 och
momsen 839,81 dras av i periodskattedeklarationen.
1. Arbetskostnad.
2. Stöd för att göra ansökan.
3. SVF:s kostnad för att göra ansökan.
4. Statsstöd för ungskogsvården.
3
>> När skogsägaren fått statstödet skickar skogsvårdsföreningen räkning på
arbetskostnaden och uppgörande av ansökan (verkställighetsutredningen)
eller endast på uppgörande av ansökan ifall skogsägaren röjt själv.
1. Punkt 7.3.
2. Moms dras av i periodskattedeklaration.
3. Totalsumman antecknas i p. 7.3 ifall skogsägaren inte är momsskyldig.
1
1
2
3
>> Här ett exempel på en räkning på själva grävningen av diken. Statstödet
har skogsvårdsföreningen fått och dragit av. Skogsägaren deklarerar nettot,
i detta fall i p. 9 som en investering det år som projektet blir klart. Från utgiftsresten kan årligen göras avskrivningar på max 15 % (p. 644).
1. Uppges i p. 9, tillägg under skatteåret diken och vägar.
2. Moms dras av i periodskattedeklaration.
3. Antecknas i p. 9 ifall man inte är momsskyldig.
>> Här ett exempel på en faktura i samband med planering av grundförbättring av en skogsväg. Planeringskostnaden ersätts helt med statstöd men
momsen på planeringen betalas av skogsägaren. Här deklareras endast
momsen i periodskattedeklarationen om skogsägaren är momsskyldig.
Är skogsägaren inte momsskyldig uppges moms på planering av skogsvägar och dikningar under 200 €/år som årsutgift (p. 7.3), över 200 €/år som
ökning av utgiftsresten på diken och vägar det år projektet blir färdigt (p. 9).
1. Endast momsen dras av.
>> Stödet för tillvaratagande av energived kommer för det mesta direkt till
skogsägarens konto och antecknas som inkomst i p. 3.3. Har stödet eventuellt gått till en aktör är det denna som deklarerar det som inkomst och endast
nettoutbetalningen för energiveden antecknas i skogsägarens deklaration
som inkomst av virkesförsäljning. I undantagsfall har stödet gått till skogsvårdsföreningen utan att energiveden förmedlats av skogsvårdsföreningen.
I såfall redovisas stödet vidare till skogsägaren via en kreditfaktura (se tabell
till höger) och antecknas som inkomst i p. 3.3.
1
2
>> Har statstödet för ungskogsvård som skogsägaren själv utfört kommit
in på skogsvårdsföreningens konto får skogsägaren en kreditfaktura (en redovisning av medel som betalas ut). Här faktureras alltså verkställighetsutredningen (ansökan) och statstödet ”dras av”. Det som lämnar av statstödet
betalas åt skogsägaren.
1. Bokförs som inkomst i p. 3.3.
2. Moms som dras av i periodskattedekl. eller som årsutgift om man inte är
momsskyldig.
Kranman transportvagn
- hydraulisk klipp
Kranman T1750-4WD
Kranman T1900 4WD e-series
Kranman KP1110
- fullutrustad mellanmodell
- 4,4 m räckvidd, fjärrstyrd hydr. vinsch,
- 26x12.00-12” 8PLY däck
- ramstyrning
- 100 % 4-hjuls drift
- fullutrustad modell som är starkast av dem alla
- 4,4 m räckvidd, fjärrstyrd hydr. vinsch,
- 26x12.00-12” 8PLY däck
- ramstyrning, hydr. broms
- 100 % 4-hjuls drift, lyftkraft vid 1,2 m hela 455 kg!
Nu! 3219 €, moms 0 %
Nu! 12 900 €, moms 0 %
Nu! 16 300 €, moms 0 %
- skogsvagn med kran och vajer vinsch
- stödfot medföljer
Satsa på kvalitet!
Nu! 3119 €, moms 0 %
Kranmans timmersax
- för vinsch
- max diameter 440 mm
Nu! 115 €, moms 0 %
Tegelbruksgatan 45, VASA
Försäljning: (06) 3577 850, Service: (06) 3577 852
vard. 8–17, lö. 8–13, www.konenygard.fi
12
SkogsÄgaren 1/2013
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
Välkommen till oss!
www.skogsvardsforeningen.fi | [email protected]
Skogsvårdsinstruktörer
Karleby,
Nedervetil (Skriko och Jolkka)
Kronoby,
Lepplax
Terjärv,
Nedervetil (Norrby)
Larsmo, Jakobstad,
Pedersöre (Bennäs, Sundby,
Karby)
Esse,
Forsby
Purmo, Kållby,
Östensö, Edsevö
Anders Kronqvist
040 746 3528
Tom Finnilä
050 517 8918
Markus Stenborg
0400 947 995
Johnny Fagerholm
040 736 4547
Allan Hattar
0500 165 438
Tom Lundqvist
050 016 1695
Karleby
Kronoby
Terjärv
Larsmo
Ytteresse
Hakalaxgatan 41,
67100 KARLEBY
Kronobyvägen 8,
68500 KRONOBY
Södra Terjärvvägen 9,
68700 TERJÄRV
Näsvägen 2 D,
68560 EUGMO
Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE
Tel. 020 413 7920
Köklot, Iskmo, Jungsund, Singsby, Böle,
Smedsby, Gerby, Västervik, Vasa, Sundom, Solf,
Munsmo, Tölby, Vikby, Rimal och Helsingby
Runsor, Kråklund, Höstves, Martois, Veikars,
Miekka, Staversby, Toby, Karkmo, Karperö,
Koskö, Kvevlax, Petsmo, Hankmo och Vassor
Replot
Petalax, Norra
Pörtom, Bergö
Övermalax,
Yttermalax
Korsnäs, Töjby-Träskböle
Stefan Enegren
0500 389 909
Mats Linnsén
050 544 2703
Anders Hjortman
0500 272 910
Thomas Jåfs
050 526 2152
Kim Back
050 403 9401
Johan Nynäs
0500 167 489
Vasa
Malax
Magasinvägen 2 B3,
66100 MALAX
Kvarngatan 15, 65100 VASA
Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914
Larsmo
Korsnäs
Vikingvägen 14,
66200 KORSNÄS
Karleby
Kronoby
Ytteresse
Nykarleby
Vasa
Terjärv
Drivningstjänst
Vägar och diken
Karleby-Nykarleby
Vörå–Sideby
Vörå–Kristinestad
Karleby–Nykarleby
David Lundqvist
0400 194 903
Jens Helenelund
0500 560 648
John Berg
0400 561 343
Stig Högnabba
040 670 8595
Ytteresse
Närpes
Pörtom
Terjärv
Vörå
Malax
Korsnäs
Pörtom
Övermark
Närpes
Bärklarsvägen 3,
68810 YTTERESSE
Lappärd
Östragränden 4,
64200 NÄRPES
Centrumvägen 15,
66270 PÖRTOM
Södra Terjärvvägen 9,
68700 TERJÄRV
SkogsÄgaren 1/2013
13
Planerings- och utbildningstjänster
Skogsvårdstjänster
Virkeshandelstjänster
Värdering av skogsfastigheter
– värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter
– granskning av och utlåtanden om skogsskador
– intyg och utlåtanden
– fastighetsförmedling via Ab Skogsfastigheter AFM
Skogsförnyelse
– planering, förverkligande och övervakning
– röjning, markberedning och gräsbekämpning
– val och anskaffning av odlingsmaterial
– sådd och plantering
– efterarbete
Virkesförsäljningsplan
– utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt
avgränsning i terrängen
– utredning av marknadsläget
– uppgörande av virkesförsäljningsplan
– uppgörande av anmälan om användning av skog
– uppskattning av virkesvolymer och -priser
– definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete
– beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper
Skogsbeskattning
– skogsskattedeklaration
– mervärdesskattedeklaration
– skattefrågor i anknytning till virkeshandel
– andra skattefrågor
Vård av plant- och ungskog
– planering, förverkligande och övervakning
– granskning och rapportering
Dikning och bygge av skogsbilvägar
– planering och förverkligande
Utbildning och rådgivning för skogsägare
– utbildning och information i kursform
– personlig rådgivning
Förmedling av plantor, frön,
bekämpningsmedel och dylikt
– kartläggning av behoven
– förmedling av material
Gödsling
– planering och förverkligande
– arbetsredskap
– ansvar för förverkligandet
Samtalskostnader till 0204-nummer:
Från vanlig telefon: 8,21 cent/samtal + 2 cent/min
Från mobiltelefon: 8,21 cent/samtal + 14,9 cent/min
Anbudsbegäran vid virkeshandel
– offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av
aptering och specialvirke
– uppdaterad prisuppföljning, prissättning av stämplingspost
och apteringskunskap
– fullmaktshandel
– granskning och uppföljning av affärsvillkoren
– övervakning av virkesdrivning samt mätning
– överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg
Övervakning av drivning vid rotköp
– övervakning av avverkning, eventuella mätningar efteråt
samt intressebevakning
Anskaffnings- och drivningstjänster
– planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning
Nykarleby
Munsala, Oravais kby,
Kimo
Karvat, Oxkangar,
Komossa, Maxmo,
Norra Vörå
Vörå (förutom
byarna i Norra Vörå)
Joakim Holmqvist
0400 180 581
Jan-Olof Eriksson
0400 260 239
Susann Sundelin
vikarierar Guy aug 2012– aug 2013
050 553 1232
Hilding Södergård
0500 560 418
Nykarleby
Sollefteågatan 5,
66900 NYKARLEBY
Vörå
Övermark, Pörtom
Östra och Södra Närpes
Västra Närpes
Norra Kristinestad
Södra Kristinestad
Kjell Huldén
0400 669 245
Johan Svedström
040 503 8321
Anders Kaivo-oja
040 544 1449
Ulf Rosengård
040 510 0985
Lappfjärd
Ulf finns vid kontoret måndagar
och torsdagar kl. 8.00–10.00 eller
enl. överenskommelse.
Vöråvägen 38, 66600 VÖRÅ
Mikael finns vid kontoret
i Pörtom tisdagar och
onsdagar kl. 8.00–9.00
och på
kontoret i Övermark
måndagar, torsdagar och
fredagar kl. 8.00–
9.00.
Mikael Franzen
0500 628 702
Pörtom
Övermark
Centrumvägen 15, Vasavägen 1615,
66270 PÖRTOM
64610 ÖVERMARK
Närpes
Lappfjärdsvägen 729,
64300 LAPPFJÄRD
Östragränden 4,
64200 NÄRPES
Skogsbruksplanering
Ledning och kanslifunktion
Karleby–Nykarleby
Verksamhetsledare
Kontorsföreståndare
Försäljningssekreterare
Ab Skogsfastigheter AFM
Kanslist, skogsarbetare
och virkesutbetalningar
Kanslist, fakturering
Johan Byggningsbacka
Jan Slotte
050 544 2690
Anki Svenn
020 413 7910
Ann-Mari Snickars
020 413 7905
Eivor Sundqvist
020 413 7920
Ing-Marie Mannil
020 413 7932
Kronoby
Huvudkontor Vasa
Kronobyvägen 8,
68500 KRONOBY
Kvarngatan 15, 65100 VASA
Tel. 020 413 7900, fax 020 413 7914
Ytteresse
Bärklarsvägen 3, 68810 YTTERESSE
Tel. 020 413 7920
Foto: Anna Sand och Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
14
SkogsÄgaren 1/2013
Hur minska skadorna i skogen?
Årets certifieringsrevision påvisade att de utmaningar som vi tidigare haft
kvarstår – men utvecklingen har gått mot det bättre.
Rotrötebekämpningen ökar
och stamskadorna vid beståndsvårdande avverkningar
blir mindre - men ännu klarar
vi inte kraven.
Rotrötan kvarstår
Rotrötebekämpning i samband
med avverkningar utförs systematiskt på Sykusten under
barmarksperioden men av någon anledning är det inte så i
Österbotten. Frågan är varför?
Rotrötan är den överlägset
största skadegöraren i våra
skogar ekonomiskt sett och
därtill står staten för de kostnader som bekämpningen förorsakar (förutom för tallens
rotröta norr om Korsholm).
Är det skogsägarna som inte
kräver bekämpningen eller är
det virkesköparen som inte
har något intresse av att utföra
bekämpning?
I Österbotten förekommer
granens rotröta allmänt medan
tallens rotröta har förekommer
endast sporadiskt. Med tanke
på tallens rotröta vore det väldigt viktigt att bekämpning
utförs så att inte tallens rotröta
inte får fotfäste här. Med bekämpning utrotas inte rotrötan
men spridningen stoppas.
Mindre stamskador
Stamskador vid beståndsvårdande avverkningar har en
längre tid varit ett bekymmer
inom certifieringsområdet,
som omfattar Finlands skogscentral, region Kusten, och
Åland. Utvecklingen har de
senaste åren gått mot det bättre.
Text: Jan Slotte
Foto: DNV
Genom att risa körstråken och bra arbetsplanering kan stam
och rotskador undvikas.
AVVIKELSER
Under certifieringsrevision skrevs tre avvikelser från kriterierna.
Antalet avvikelser gick ner från sex till tre från föregående år
Kriterium 5, Skogarnas hälsa tryggas
Orsaker:
- Bekämpning av rottickan uppfyller ej kravet på 85 %. Rottickan har bekämpats på
endast 78 % av avverkningsarealen i riskområdet på
- Drivningsskadorna på träd överskrider gränsen på 4 %. Medeltalet för de fyra senaste
åren är 5,0 %.
Kriterium 16, Kontrollerad användning av eld
Orsak:
- Medeltalet för antalet hyggesbränningar på kusten bör vara 2 st./år eller medeltalet
av arealen för naturvårdsenliga hyggesbränningar 60 ha/år. Inga hyggesbränningar
har utförts under år 2011.
Kriterium 22, Säkerhet i arbetet, arbetshälsa och jämställdhet tryggas
Orsaker:
- Virkesbolag har lagrat virke vid busshållplats och på sådant ställe var hastighet begränsning är 100 km/h utan något undantagslov.
-Högspänningslinjen fanns ej i de arbetsplatsspecifika instruktionerna eller på kartan.
Virke får inte lagras vid allmän väg utan undantagslov.
Det är inte en slump att 63% valt oss som
samarbetspartner i skogsärenden.
LokalTapiola är störst på skogsförsäkring
i Finland och en specialist på säkerhet.
Vi satsar på skadeförebyggande arbete
och riskhantering. För priset av några
timmerstockar försäkrar du din skog mot
nästan alla naturskador.
Kom in och diskutera med oss!
SkogsÄgaren 1/2013
15
Dödsbo som skogsägare?
Generationsväxling
är aktuellt för många
skogsägare. Det lönar
sig att planera ägarbytet. En uppmärksam
skogsägare kan bidra
med många ekonomiska
och andra fördelar för
släkten. Om planeringen
av generationsväxlingen
försummas, kan skogsbrukets lönsamhet på
fastigheten äventyras
för en lång tid, om inte
för alltid.
Skogens generationsväxling
sker slutligen vid bortgång,
även om skogsägaren inte
har gjort någonting för ägoskiftet. Då blir dödsboet ny
skogsägare, som bildas vid
varje mänskas död och upptas
i bouppteckningen. Delägare
i dödsboet är arvtagarna, den
avlidnes maka/make samt testationsbehöriga. Dödsboets
egendom består av den avlidnes egendom vid bortgången.
Delägarna bestämmer om
dödsboets egendom i enlighet
med vad som fastslås i ärvdabalken. För olika rättshandlingar krävs att delägarna är
enhälliga, ifall inte delägarna
inom sig beslutat någonting
annat. Detta är det största
problemet med dödsbon. Det
uppstår ofta meningsskiljaktigheter mellan delägarna om hur
egendomen skall användas och
skötas. Ofta lamslår meningsskiljaktigheter nyttjandet av
den gemensamma egendomen
helt. Om parterna är konstant
oeniga, är den enda utvägen för
delägarna i dödsboet att avstå
från sin del eller ansöka om
klyvning av egendomen. Att
dela egendomen kan bli dyrt
för dödsboet, om man inte kan
komma överens om hur egendomen skall delas, tas beslutet
till sist av en skiftesman som
utnämnts av tingsrätten.
Delägarna kan fritt komma
överens sinsemellan om hur
egendomen skall delas och skötas. Om det i dödsboet finns
en änka/änkling har delägarna först möjligheten att göra
ett delningsavtal, där änkan/
änklingen och arvtagarna får
sin del av den avlidnes egendomsmassa. Vid delningen
bestämmer parterna fritt om
vad parterna får, så det är möjligt att ordna ägoförhållandet
för skogsegendomen. Efter
delningen har arvtagarna
möjlighet att göra bouppteckningen enligt egen vilja.
Delning och arvskifte kan också
bestå av att de delaktiga kommer överens om ägoandelar,
varvid ägandet beskattningsmässigt blir en sammanslutning. Detta har stor betydelse
för affärer mellan nära släktingar, eftersom handel med
ägoandelar i vissa fall är fria
från skatt på överlåtelsevinst.
Vid försäljning av andel bör
man däremot alltid betala skatt
på erhållen överlåtelsevinst.
Rätt till skogsavdrag uppstår
också då föremålet för affären är en fastställd andel av
lägenheten. Skogsavdragsrätt
uppstår inte vid handel med
andel av dödsbo. Det lönar
sig alltså i regel att genast omforma dödsbo till beskattningssammanslutning.
För att skogsägandet skall
fungera, är det ofta skäl att
reglera ägandet mellan de delaktiga. En delaktig kan utan att
meddela de andra delägarna
fritt överlåta sin andel av boet
eller lägenheten till vem som
helst, om inte de delaktiga särskilt har kommit överens om
annat. Dock är affärer mellan
de delaktiga förmånliga för
säljaren (om nära släktingar),
om överlåtelsen är befriad från
skatt på överlåtelsevinst.
Efter överlåtelserna fattar de
återstående ägarna gemensamt
om fortsättningen. För att det
gemensamma ägandet skall
fungera, är det viktigt att de
delaktiga ställer upp ett avtal
om gemensam förvaltning. I
ett skriftligt avtal som undertecknas av alla delaktiga, kan
de delaktiga komma överens
om spelregler för skötsel och
användning av den gemensamma egendomen samt ge
någon erfordrade befullmäktigande. På det sättet kan man
undvika onödiga stridigheter i
ett senare skede.
Vid generationsväxlingar är
den allra dyraste lösningen
oftast den, att man inte har planerat någonting alls, utan man
står inför ett plötsligt dödsfall
och odelat dödsbo. Skatterna
betalas så som lagen föreskriver. Ofta betalas arvsskatt helt
i onödan. Ägandet är gemensamt ägande, vilket ofta är ett
krångligt och dyrt sätt att äga,
vilket leder till stridigheter.
Det lönar sig alltså att planera
generationsväxlingen i god tid
och göra överlåtelser under
livstiden. Planering kan också
göras inom dödsboet, särskilt
om maken/makan fortfarande
är vid liv och har rättshandlingsförmåga. Det minsta man
kan önska av alla skogsägare,
är ett väl övervägt testamente.
Det lönar sig för skogsägarna
att utnyttja skogsvårdsföreningskedjans sakkunskap i generationsväxlingsfrågor.
Tuomo Pesälä
skogsjurist
Skogsvårdsföreningarnas
Service SVFS Ab
16
SkogsÄgaren 1/2013
Roger Jansson och Marcus Gjäls ser på stamanalystrissor i hemklassen.
Lektor Kaj Hällfors berättar om vitmossa för eleverna.
SKOGSSTUDIER I EKENÄS
I en artikel i
Skogsägaren i början på
2012 beskrev fyra österbottniska skogsstuderande hur de trivts med
starten på skogsbruksingenjörsstudierna.
Daniel Gullans, Marcus Gjäls,
Daniel Jansson och Roger
Jansson inledde sina skogsstudier vid Yrkeshögskolan
Novia under hösten 2011. Här
kommer dessa studerande att
beskriva sina erfarenheter och
upplevelser från studierna under 2012.
Vårterminen 2012
Många skogsskötselkurser
utgjorde en viktig del av studierna under mars, april och
maj. Skogsskador, beståndsvård och skogsförnyelse var
viktiga kurser då. I dessa ämnen varvades teoritimmar med
planeringsövningar i terrängen. Under terrängtenten i beståndsvård skulle studerande
visa sitt kunnande genom att
planera en röjning, en första
gallring och en senare gallring.
I skogsskadekursen förde artkännedomstenten med sig lite
mera stress än andra tenter.
I skogsförnyelsekursen ingick
många viktiga delar; frö- o
plantproduktion, marklära,
val och planering av förnyelser och markberedningsmetoder. Hela gänget trivdes med
innehållet och genomföran-
det av skogsskötselkurserna.
Studerandegruppen klarade
också av skogsskötselkurserna
med fina vitsord.
Första praktikperioden
I mitten på maj var det dags
för den första praktikperioden.
Daniel J. hade utfört sin praktik
på förhand genom att hålla på
med avverknings- och röjningsarbete vid sidan av studierna.
För övriga studerande fungerade Skogsvårdsföreningen
Österbotten som praktikarbetsgivare. Roger och Marcus jobbade hela praktiktiden inom
skogsvårdsföreningen. Daniel
G. praktiserade också en månad här
.
Plantinventeringar
Marcus och Roger jobbade
bägge med att utföra inventeringar av planterade ytor.
Skogsvårdsföreningen utför
planteringar med kvalitetsgaranti. För att man skall vara säker på att planteringen lyckats
tillräckligt bra behövs det en inventering. Mätningsmetoden
kändes enligt Roger bekant
från beståndsvårdskursen.
Skogsskadekursen tyckte
Marcus att man också hade
nytta av under inventeringsjobbet. ifall plantor dött, skulle
man ange trolig dödsorsak.
Hade snytbaggar, sorkar eller
älgar skadat plantorna eller
fanns det andra förklaringar?
Drivningsgranskningar
Granskningar av drivningskvaliteten blev en viktig praktikuppgift för Roger och Daniel
G. Här kunde Roger konstatera
att man fick lära sig en ny metod. Under beståndsvårdskursen hade man utfört granskningar med Tapios metod. Nu
blev skogsvårdsföreningens
system bekant och väl inövat.
Efter en kort inskolning fick
Roger och Daniel G. förtroende
att utföra granskningarna på
egen hand. Daniel G. utförde
granskningar från Sideby till
Vörå, så han blev bekant med
helt nya trakter samtidigt.
GPS och kartor
Alla tre praktikanter hade stor
nytta av gps under många
praktikuppgifter. Märkning
av lägenhets- och figurgränser
var vanligt förekommande arbetsuppgifter. Marcus kunde
konstatera att man nog inte
till 100 % kan förlita sig enbart
på gps, alltid visar den inte
rätt. Stor hjälp har man i alla
fall av den moderna tekniken.
Kartläsningen och kartkunskapen var i ständig användning
och tränades bra under praktiken tyckte Daniel G.
Skogsbruksplanering
och annat intressant
Daniel G. fick i uppgift att uppdatera och förnya en gammal
skogsbruksplan. Han skulle
också uppskatta virkesuttaget
från dikeslinjerna i samband
med en torvmarksdikning. Här
fick han grubbla en del för
att komma på en bra metod
för uppskattningen. Marcus
fick också pröva på att göra en
helt ny skogsbruksplan åt en
skogsägare. När skogsvårdsföreningens fackman var nöjd
med hans första plan, fick han
fortsätta med några till.
Ganska sällan brukar skogsbruksplanering ingå i praktikuppgifterna redan efter
ett års studier. Kurspaketet i
skogsbuksplanering ingår först
i tredje årets studier. Roger fick
också en intressant specialuppgift. Han skulle mäta mängden blivande ”tjärtallar” på ett
område. Mätningen behövdes
för att Överpurmo hembygdsförening skulle ha tillgång till
tillräcklig mängd råvara för sin
tjärdal nästa gång.
Nöjda praktikanter
Alla tre studerande var väldigt nöjda med sin praktik hos
skogsvårsföreningen. Både
intressant och lärorikt tyckte
Marcus att det var. Jag har fått
nya kunskaper och gamla kunskaper har också förbättrats.
Roger uppskattade att arbetsuppgifterna varit både intressant och omväxlande. Han berömmer också medarbetarna
för att de varit både trevliga och
hjälpsamma. Daniel G. håller
med Roger och Marcus. Han
trivdes mycket bra med sin
praktik och hans arbetsprestationer uppskattades också av
medarbetarna.
Daniel G utförde också en del
av praktiken hos Pro Forest AB.
Plantering, mångsidig planthantering, redskapsuthyrning
och röjning hörde här till arbetsuppgifterna. Också denna
del av praktiken trivdes Daniel
bra med.
Skogsskötsel på
torvmarker
Före höstterminen inleddes
i Ekenäs samlades studerandegruppen i Hyytiälä i
Orivesitrakten för en veckas
torvmarksstudier. Kaj Hällfors
introducerade oss i viktiga
torvmarksväxter och torvmarkstyper. Man lärde sig svåra saker effektivt när man fick
se alla torvmarkstyper samtidigt som man fick höra om
specifika kännetecken tyckte
Daniel J. Också bastubadandet
och korvgrillningen i vackra
omgivningar uppskattades av
gruppen. Daniel G. kom ihåg
ett imponerade lärkbestånd
med 35 meters övre höjd som
de också bekantat sig med i
trakten.
Skogsinventering och
mångbruk
Skogsmätningen fördjupades
med en kurs i skogsinventering.
Tillväxtmätningar och –beräk-
SkogsÄgaren 1/2013
17
Daniel Gullans fungerar som ordförande för skogsstuderandes
egna förening, Spiritus Forstis.
Österbottningarna med studiekamrater under studieveckan i Hyytiälä.
- andra årets studier
ningar utgjorde en viktig del
av denna kurs. Daniel G. trivdes bra med denna kurs trots
att stamanalysens mätningar
och uträkningar nog testade
tålamodet. Mikael Wikströms
sakkunniga föreläsningar i
viltvård och viltekologi fick
beröm av alla i gruppen. Ett
mångbruksprojekt på Odensö
hörde också till studierna i början av hösten. Daniel J. tyckte
att detta var en intressant grej.
Man hade bara lite tidsbrist för
att hinna förverkliga alla fina
mångbruksidéer.
Skogsinfo till skolbarn
Storstadsregionens skolbarn
får en rejäl dos skogskunskap
med hjälp av skogsdagar som
ordnas i Vanda, Esbo och
Helsingfors. Skogsstuderande
fick här i uppdrag att guida
skolklasser runt en skogsbana.
Ökad kunskap och positiv inställning till skogsbruket ville
INFO
Skogsbruksingenjörsstudier
Under vårens ansökan söker man in till
utbildningsprogrammet i ”Naturbruk- och miljö”
Ansökningstid: 4.3-3.4.2013
Urvalsprov: Vasa och Ekenäs
6.6.2013
Under urvalsprovet väljer man vilka profilstudier
man söker till i
första, andra och tredje hand
Man inleder studierna direkt med
profileringsstudier till
skogsbruksingenjör, agrolog, hortonom eller
miljöplanerare
Mera information om studier och ansökan kan
fås från [email protected]
man få till stånd. Daniel G.
och Roger tyckte att detta var
en intressant men utmanande
uppgift. Man måste välja sina
formuleringar noggrant, när
man pratade med femteklassister. Senare planerade skogsstuderande en egen skogsbana
i Ovanmalm för en grupp gymnasiestuderande. Också detta
upplevdes som en nyttig övning i rådgivning.
Virkeshandel och
virkesmätning
Denna kurs upplevdes som
väldigt givande och nyttig.
Sune Forsström och Robert
Lindholm fick beröm av gänget
för denna kurs. Daniel G. beskriver att de fick planera en
stämpling, göra försäljningsanbud och skicka ut offertförfrågan. Studerande deltog,
när bästa anbudet skulle väljas. Roger uppskattade att de
också fick information om hur
köparen hade gjort sin prissättning av anbudet för området.
Han tyckte också mycket om
att lära sig de olika mätningsmetoderna och flera lyckade
studiebesök.
Kemisk virkesförädling
och ekonomi
Alla i gruppen uppskattade
ett studiebesök till ett laboratorium vid Åbo Akademi. Här
fick man pröva på att tillverka
mekanisk och kemisk massa
i laboratorieskala. Att få en
blandning av dessa att bli till
papper var inte helt lätt, men
var verkligen intressant, tyckte
Roger. Efter Åboresan var det
lättare att begripa hur papperstillverkningen vid Sappis
fabrik i Gerknäs gick till under
ett studiebesök senare. Lite
svår kurs tyckte man att denna
var, men alla studiebesök blev
ett välkommet avbrott i klasstimmarna.
En väldigt intressant och lärorik kurs tyckte Daniel J. att
skogsekonomikursen var. Man
räknade bl.a. på lönsamheten
för olika skogsskötselåtgärder.
Man skulle ha behövt lite mera
tid för olika räkneövningar,
eftersom det handlar om så
komplicerade saker.
Början på 2013
Blivande skogsfackmän bör
vara kunniga rådgivare i många
arbetsuppgifter. Gruppen fick
möjligheter att förbättra sin
presentationsteknik under en
rådgivningskurs. Man planerade och genomförde en
presentation och blev filmad
under denna. Daniel J. tyckte
inte att det var roligt att bli
filmad, men nyttigt att själv se
vad som fungerade bra eller
mindre bra under den egna
presentationen.
Skogsorganisationerna och
utvecklingen av skogssektorn
hör till studierna i början av
året. Tjärbränningen och svedjebruket utgör en viktig del av
vår skogshistoria. Hur man
lyckades avverka och transportera enorma mängder virke
med dåtida metoder bågsåg,
yxa och häst är imponerande.
Rätt tung höst
I jämförelse med förra höstens
och vårens studier har hösten
2012 innehållit flera ”tunga”
och lite mera krävande kurser.
Kursvitsorden har nu inte alltid
landat på fyrans och femmans
nivå som tidigare. De flesta såg
verkligen fram emot att få vila
ut under julledigheten efter de
tuffa studierna under hösten.
Den allra bästa perioden sedan
senaste artikel var nog den
mångsidiga och givande praktikperioden under sommaren.
Text: Britt-Mari Fagerström
Foto: Marcus Gjäls, Daniel
Gullans, Roger Jansson &
John Wickholm
18
SkogsÄgaren 1/2013
Notiser
Fullmäktige sammanträdde för första gången
Skogsvårdsföreningen Österbottens första fullmäktige, 2009-2012, sammanträdde till sitt
sista möte på Hotell Rantasipi i Vasa 14.12.2012. På mötet fastställdes verksamhetsplan och
budget för år 2013. Skogsvårdsavgiften för år 2012 fastställdes, grundavgiften är 22,02 €
och hektaravgiften 2,04 €/hektar.
Johnny Sved från Tapio föreläste om den nya skogslagen. De förtroendevalda som inte
fortsätter i det nya fullmäktige premierades med föreningens standard.
Skogsdagar arrangerades i Såka
och Munsala
Skogsvårdsföreningen arrangerade traditionella skogsdagar
i Såka och Munsala den 25 och 26 oktober. Deltagandet bland
skogsägarna var bra och stämningen var god både vid maskindemonstrationerna och vid grillplatsen där det i det fina höstvädret
bjöds på grillkorv och pannkaffe.
Intresset för evenemangets dragplåster maskinell röjning var
stort bland besökarna. Entreprenören Toni Kärr demonstrerade
sin röjningsmaskin av fabrikatet Usewood vilken han har haft i
bruk i ett halvt års tid. Utöver denna maskin förevisades också
avverkning av första gallringar samt klippning av energived
med giljotin längs med åkerkanter. Besökarna följde med spänning hur maskinernas arbete framskred och kommentarer över
arbetsresultatet led det ingen brist på. Man kunde konstantera
att röjningsmaskinen tog sig fram överraskande bra i terrängen
trots sin låga markfrigång. På lämpliga objekt kan denna typ
av maskin vara ett komplement till manuell röjning i dagsläget.
Utvecklingen av röjningsmaskinen samt utbudet av röjare på
arbetsmarknaden får utvisa hur situationen blir i framtiden.
Därtill besökte ett hundratal skolelever från Karleby skogsdagen
Såka. Trots den kyliga morgonen var intresset för skogen gott bland
eleverna som även åt lunch i skogen. Skogsvårdsinstruktörerna
höll korta föreläsningar vid olika demonstrationsstationer där
de bland annat berättade om skogsmaskinernas arbete i skogen,
varför man sköter om skogen, ekonomiskogsbruket samt växtlära.
Både eleverna, lärarna och skogsvårdsinstruktörerna var eniga
om att dagen var lyckad och att intresset är stort för liknande
evenemang i framtiden.
Text och foto: Lundqvist David
Avgående fullmäktigeledamöter premierades med föreningens standard.
... och nya fullmäktige på skolbänken
Sittande fullmäktige och styrelsen satt på skolbänken fredagen 1.2. På schemat var bland
annat skogsägarnas intressebevakning, fullmäktiges och styrelsens roller och ansvar samt
skogsvårdsföreningekedjan.
De framtida utmaningar som föreningen står inför diskuterades aktivt. Som skolare fungerade Markus Lassheikki, utvecklingsdirektör för MTK samt Marja Kalpio, direktör på
Skogsvårdsförningarnas service Ab.
Ny skogsdata tillgänglig i Karleby
Nu har föreningen fått den färska skogsdatan över Karleby
skogarna. De nya datan täcker hela Karleby (före senaste kommunfusion) men inte Öja.
Under våren blir ny skogsdata tillgänglig för Nykarleby,
Korsholm och delar av Vörå.
Nya fullmäktige samlades till skolning.
Skogsvårdsföreningen kan erbjuda hjälp med uträkning av
vägenheter samt övriga administrativa tjänster för väglag.
SkogsÄgaren 1/2013
19
Skogsvårdsföreningen blir Skogsägarna
Skogsvårdsföreningen kommer inom det närmaste året
att gå över till marknadsföringsnamnet Skogsägarna.
Skogsägarna – Metsänomistajat
är skogsvårdsföreningarnas
gemensamma marknadsföringsnamn som tas i bruk
nationellt. Målet är att skogsägarna skall kunna identifiera
sig med skogsvårdsföreningen
samtidigt som namnet tydligt
säger vem organisationen representeras och vem den styrs
av.
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
Kaffebjudning på Nykarlebykontoret 8.3
I februari flyttar skogsvårdsföreningen verksamheten i Nykarleby till nyrenoverade utrymmen
på Sollefteågatan. Från och med första mars betjänas skogsägarna i från de nya ändamålsenliga
utrymmena.
Fredagen 8.3, 10:00-14:00 bjuder Skogvårdsföreningen på kaffe och tårta i de nya utrymmena.
Kontoret i Nykarleby blir det första som bär föreningens nya marknadsföringsnamn Skogsägarna.
Joakim Holmqvist och Jan-Olof Eriksson kommer att vara stationerade på Sollefteågatan.
Kronoby energiandelslags nya anläggning i
Kronoby centrum.
Kronoby energiandelslags
nya anläggning i bruk
Kronoby energiandelslags nya anläggning i
Kronoby centrum togs i bruk i slutet av fjolåret.
Det här betyder att den lokala efterfrågan på energivirke ytterligare ökar.
Anläggningen på 2 MW förväntas flisförbrukningen vara ungefär 8 000 m3 eller cirka 20 000 flis
m3 för alla anläggningar som energiandelslaget
äger. Skogsvårdsföreningen förmedlar virke och
sköter logistiken.
Nya utrymmen på Sollefteågatan 5 i Nykarleby.
J Ä R N • L A N T R U K • FA R M •
FRITID
Foto: Lisbeth Bäck / Kustmedia AB
HUGGARENS HUS!
STIHL Halare Economy Plus
579,-
MS 251 Motorsåg
129,-
FS 240 Röjsåg
MS 201
Specialpris!
Ditt inköpsställe
590,Stihl även via oss: PALVIS SMÅMASKINSERVICE 050-554 7900
www.ostrocenter.fi
Nykarleby Frillmossav. 2 & 7817450
korsNäs strandv. 4131 & 2827700
BESTÄLL PLANTOR!
Har du beställt plantor för vårens och höstens planteringar?
Om inte så kontakta din lokala skogsvårdsinstruktör.
20
SkogsÄgaren 1/2013
Hur kan skogsägaren undvika stamskador?
Målet med en gallring
är att i framtiden få ett
bestånd av hög kvalitet
och därmed ett större
ekonomiskt netto för
skogsägaren.
Tyvärr kan dessa mål i vissa
fall saboteras på grund av olika
skador som uppkommer vid
gallringen.
Enligt certifieringskriterierna
får andelen skadade träd i
gagnvirkes- och energivedsgallringar i snitt utgöra högst
fyra procent av de kvarlämnade träden. I gallringar på
mineraljordar får i snitt högst
fyra procent av körstråkens
sammanlagda längd ha spårbildning. Idag ligger skadenivån ungefär på fyra procent.
Det finns alltså skäl till förbättringar.
Vid en gallring kan ett bättre
netto fås då tillväxten flyttas
från sämre till bättre träd. Det
blir då mindre konkurrens om
näringsämnen, vatten och solljus för de kvarvarande träden.
Om beståndet däremot blir för
glest efter en gallring, kan även
det ekonomiska resultatet i
framtiden spolieras.
Vad har då skadorna för
betydelse?
Skadorna orsakar röta hos
träden. Rötan börjar nästan
undantagsvis från roten eller
från den nedre delen av stammen. Det betyder att det är
stockdelen som blir skadad.
Stockandelen sjunker därmed.
Vi kan som exempel räkna vad
den har för ekonomisk betydelse. Låt oss anta att ett bestånd
har 200 m3/ha. Av detta är 60
% stock och 40 % massaved.
Virkespriserna är 55 €/m3 för
stocken och 20 €/m3 för massaveden och 15 €/m3 för det
rötskadade. Det ger en inkomst
på 8200 €. Om den rötskadade
andelen är 10 % minskar stockprocenten till 50. Det betyder
att den totala inkomsten blir
7400 €. Teoretiskt räknat blir
det en förlust på 800 €.
Hur kan skadorna
förebyggas?
Det viktigaste är att välja både
gallringsmetod och –tidpunkt
så att skadorna minimeras på
”
Bästa resultatet får man
om man själv
är med och
övervakar gallringen.
det kvarvarande beståndet.
När ett bestånd skall gallras
beror mycket på den tidigare
skötseln. De flesta skogsägare
säger att de har som målsättning att få ett så gott ekonomiskt resultat som möjligt
av sitt skogsbruk. Praktiken
har dock visat sig att det är
främst kortsiktigt som de tänker. De vill bara ha inkomster och inga utgifter. Det kan
man delvis förstå, eftersom
omloppstiden i skogen är ca
100 år. Det betyder att 3 – 4
generationer skall sköta skogen förrän den kan avverkas.
Vissa generationer har mindre
inkomster och andra mera.
Man kan också säga att ju
mera utgifter man har, desto mera inkomster får man
också. D.v.s. ju bättre skött
skog desto mera inkomster.
Har plantskogen blivit röjd i
tid (vid ca 15 års ålder) kan en
första gallring bli aktuell vid
ca 30 års ålder. Då fås till största delen massaved. Däremot
kan det bara bli flisvirke
om den inte har blivit skött.
För att minska skadorna vid
gallringen är det viktigt att
beståndet bottenröjs, d.v.s. undervegetationen röjs bort. Ju
mera störande sly som finns
vid gallringen desto mera skadas beståndet. Det betyder
samtidigt att mera skador uppkommer vid en energivedsgall-
ring än vid en normal gallring.
Gallringstidpunkten på året
har också betydelse. Helst
borde man bara gallra på vintern. Det är dock i praktiken
omöjligt. Industrin behöver
ju virke året runt. Granen är
känsligare för rotröta än tallen
och därför borde man i första
hand gallra granbestånd vintertid. Granens rotröta finns
i hela Österbotten, medan
tallens rotröta förekommer
ungefär upp till Vasa-trakten.
Alla gran- och tallbestånd som
avverkas mellan mitten av maj
och slutet av september borde
behandlas med bekämpningsmedel. Detta skall avverkaren
göra automatiskt, men det är
nog bäst att påpeka detta vid
försäljningen.
Vad skall då beståndet
ha för täthet efter
gallringen?
Tätheten är beroende på bl.a.
ålder, trädslag, växtplats mm.
I stort kan man säga att ett
SkogsÄgaren 1/2013
21
Ett smart erbjudande!
Kombidunk
på köpet!
Till ett värde av
45€
HUSQVARNA 545
Motorsågen har flera funktioner och egenskaper som hjälper dig att
uppnå fantastiska resultat, med mindre ansträngning. Just nu får du
en kombidunk på köpet när du köper en Husqvarna 545.
Pris (inkl. moms):
615 €
Tegelbruksvägen 7, Närpes
Tel. 224 1020, Fax 224 1916
Industrivägen 1, Jakobstad
Tel. 789 8570, www.erikssons.fi
Nytta eller nöje – allt via en kabel!
En fiberanslutning från Dynamo Net är en
klok investering vars värde bara växer.
Internet
Telefon
Spel
Video
Facebook
www.dynamonet.fi
första-gallringsbestånd (brösthöjdsdiameter under 16 cm)
skall ha en täthet på 1000 –
1200 stammar per hektar efter
gallringen. I grövre bestånd
räknar man inte stamantalet
utan grundytan. Den skall vara
ca 18-20 m2/ha efter gallringen.
För gallringarna finns det färdiga gallringsmallar. Trots detta
kan tätheten variera mycket
TV
Närpesvägen 2 • Tel. 0440-22 42 43
[email protected] • www.dynamonet.fi
Ett nät - alla tjänster
www.husqvarna.fi/forest
Copyright 2013 Husqvarna AB (publ.). All rights reserved.
beroende på utförare. Det varierar mellan olika firmor och
även mellan deras olika entreprenörer.
Text: Johan Nynäs
Foto: Ann-Mari Snickars
www.yrkesakademin.fi
Yrkesakademin i Österbotten ordnar i samarbete med Skogsvårdsföreningen Österbotten och
Finlands skogscentral, region Kusten följande kurser:
Generationsväxling av skogsinnehavet
(3 h föreläsning och 3 h självstudier)
Tisdag 12.3.2013 kl. 18–21 i Jakobstad
Program: Varför generationsväxla, olika möjligheter, skattekonsekvenser etc.
Energivedshandel
Torsdag 4.4.2013 kl. 9–15 i Närpes
Program: Lagring och logistik, mätning av energived, måttenheter och prissättning, drivningsskador
Röjning
Lördag 13.4.2013 kl.10–16 (3 h inne, 3 h ute) i Kantlax
Lördag 20.4.2013 kl.10–16 (3 h inne, 3 h ute) i Kvevlax
Program: Röjningens grunder, röjningsteknik, säkerheten vid röjning, villkoren för
stöd, röjningsdemonstration
Julgransodling
Torsdag + fredag 18–19.4.2013 i Korsholm (1 dag teori + 1 dag praktik)
Program: Odlingsmark och -material, skötsel och klippning, marknad och
ekonomi
Deltagaravgift: 25 €/kursdag
Förfrågningar och förhandsanmälan: Pernilla Kvist, tfn 0500-863 671
22
SkogsÄgaren 1/2013
Puunostajien mietteitä
nykytilanteesta
Peter Heikell, Biowatti
Etsimme ensikädessä kesäkorjuukelpoisia pystykauppaleimikoita.
Puunhankintamme pääpaino tulee olemaan nuorenmetsän hoitokohteissa ja ensiharvennuksissa. Ostamme myös korjuutähteitä,
kantoja ja energiapuuta hankintana.
Sören Dahlvik, Junnikkala
Junnikkala on periaatteessa talvivarastonsa ostanut. Mahdollisesti
vielä muutama leimikko mahtuu, mikäli talvi on pitkä. Ostamme
tukkivaltaisia, sekä mänty että kuusi kelirikko- ja kesäleimikoita.
Peter Nyman, Stora Enso
Talvileimikoiden hakkuumahdollisuudet ovat minimaaliset tänä
talvena. Kaikista houkuttelevimpia ostokohteita tässä tilanteessa
ovat päätehakkuut (mieluiten mäntyvaltaiset) ja harvennukset,
jotka ovat korjuukelpoisia kelirikko- ja kesäaikaan. Hankintana
ostetaan kaikkia massapuulajeja.
Thomas Sundqvist, Metsä Group
Metsä Groupilla talvikauden hakkuut ovat täydessä käynnissä ja
jatkunevat huhtikuun alkuun asti. Kaikilla puutavaralajeilla on
hyvä kysyntä, erityisesti energiarangalle on kysyntää sekä pystyettä hankintakaupassa. Meillä on edelleen tilaa talvella hakattaville
uudistushakkuukohteille.
Mikko Peltoniemi, Isojoen saha
Isojoen Sahalla tuotetaan sahatavaraa kahdessa vuorossa. Tukkeja
sahalla on tälle talvelle riittävästi ja ostamme leimikoita lähinnä
tulevan kesän tuotantoon.”
Kim Norrgård, Pihlavan saha
Meillä on puulle hyvä menekki. Siksi toivomme, että metsänomistajat tarjoavat jatkossakin aktiivisesti leimikoita.
Janne Seilo, UPM-Kymmene
Odotamme vakaita puumarkkinoita vakain hinnoin. Eniten vetoa
on mäntytukille, johtuen sahatun mäntypuutavaran kysynnystä.
Timo Hongisto, EPM-Mestä
Ei vastausta.
Metsänhoitoyhdistyksestä tulee
Metsänomistajat
Metsänhoitoyhdistys siirtyy kuluvana vuonna käyttämään markkinointinimeä Metsänomistajat. Metsänomistajat on metsänhoitoyhdistysten yhteinen markkinointinimi, joka on otettu käyttöön
valtakunnallisesti. Tavoitteena on, että metsänomistajat pystyvät
paremmin samaistumaan metsänhoitoyhdistykseen, kun nimi
selvästi kertoo, ketä organisaatio edustaa ja keiden etua se valvoo.
Uudet toimitilat Uusikaarlepyyhyn
Hemikuussa metsänhoitoyhdistyksen Uusikaarlepyyn toimipiste
muuttaa vastaremontoituun toimistoon Sollefteågatanille. 1. maaliskuuta alkaen metsänomistajia palvellaan uudessa toimistossa.
Uusikaarlepyyn toimisto on ensimmäinen, joka käyttää yhdistyksen uutta Metsänomistajat markkinointinimeä. Metsäneuvojamme
Sollefteågatanilla ovat Joakim Holmqvist och Jan-Olof Eriksson.
Onko
metsäsuunnitelmasta
tullut hyödytön?
Tämän päivän yhteiskunnassa tietoa on saatavilla äärettömästi. Kysymys kuuluukin, kuinka tietoa saadaan ja
mistä.
Metsätieto otti askeleen internet-aikakauteen syksyllä, kun Suomen metsäkeskus julkisti metsään.fi-palvelun. Sen avulla kaikki metsänomistajat saavat
metsäomaisuustietonsa internetistä. Tunnistautuminen tapahtuu verkkopankkitunnuksilla. Metsäkeskus kerää 60 euron vuosittaisen käyttömaksun palvelusta,
mutta kahden viikon kokeilujakso on ilmainen. Olethan jo antanut metsänhoitoyhdistykselle valtuutuksen, jotta saamme käyttöömme samat tiedot metsästäsi?
Moni metsänomistaja kysyy nyt itseltään, että onko metsäsuunnitelma nykyään
tarpeeton. Vastaus on ei. Metsäkeskuksen palvelu ei ole metsäsuunnitelma, vaan
se kertoo pääpiirteittäin, mitä metsässä kasvaa ja mitä sille pitäisi tehdä. Nämä
tiedot riittävät hyvin pienelle metsänomistajalle, jonka talouteen ei suuresti
vaikuta metsätalouden tulot ja menot. Suurelle metsänomistajalle, sanotaan
yli 30 hehtaaria omistavalle, metsäsuunnitelma on myös tulevaisuudessa tärkeä
työväline. Suunnittelun merkitys kasvaa entisestään, kun uusi metsälaki astuu
voimaan.
Metsäsuunnittelu on yksi metsänhoitoyhdistyksen tarjoamista palveluista.
SilvaNetti-palvelustamme, metsänomistajan verkkopalvelu, on tullut erittäin
suosittu aktiivisten metsänomistajien keskuudessa. SilvaNetin käytönotto edellyttää ajan tasalla olevaa metsäsuunnitelmaa. Nyt kun metsäkeskus julkaisi
tuoreet metsävaratiedot, sinulla on oivallinen tilaisuus uudistaa metsäsuunnitelma ja siirtyä sähköiseen suunnitelmaan. Kokkolan alueen metsävaratiedot
julkaistiin viime vuoden lopulla ja Mustasaaren, Vaasan, Uusikaarlepyyn ja
Oravaisten alueen tiedot julkaistaneen kevään aikana. Metsänhoitoyhdistyksen
tekemät metsäsuunnitelmat perustuvat metsäkeskuksen tuottamaan metsävaratietomateriaaliin. Tiedot tarkistetaan aina myös maastossa. Kaiken kaikkiaan
metsäkeskuksen metsään.fi-palvelu ja metsänhoitoyhdistyksen SilvaNetti täydentävät toisiaan.
Jo monena vuonna Pohjanmaalla metsää on hakattu ja raivattu huomattavasti
vähemmän, kuin mitä alueelliseen tavoiteohjelmaan on kirjattu. Tärkeintä koko
alalle on, että metsätalouden moottori, puukauppa, toimii. Jotta se myös tulevaisuudessa toteutuu, tarvitaan satsausta eli investointeja. Vaskiluodon voimalaitos on paikallinen esimerkki tällaisesta satsauksesta. Paikallinen, lisääntynyt
kysyntä antaa valtavan hyvän lähtötilanteen. Energiapuun lisääntynyt kysyntä
ja nousevat hinnat antavat kaikki edellytykset hoitaa myöhästyneet harvennukset kuntoon. Maaseudulla nuorenmetsänhoidolla on bonuksena työllistävä
vaikutus. Mitä tulee tilojen pirstaloitumiseen ja haastavaan metsänomistusrakenteeseen Pohjanmaalla, toivomme että valtio ymmärtää ongelman ja tarjoaa
ratkaisua, jotka edesauttavat metsätilojen sukupolvenvaihdoksia ja helpottavat
isojen, yhtenäisten metsätilojen muodostamista, jotta aktiivista metsätaloutta
voidaan harjoittaa.
Jan Slotte
toiminnanjohtaja
SkogsÄgaren 1/2013
23
Kuuttinen pyörittää sahausalan yritystä RJ-Woodia ja aiemmin hän oli myös aktiivinen puunmyyjä.
Tuulivoima metsänomistajan
silmin
Robert Kuuttinen
Närpiöstä on yrittäjä ja
metsänomistaja. Hän
on yksi maanomistajista Norrskogista, jonne
suunnitellaan tuulipuistoa. Maanomistajien
edustajana hän vaatii
oikeudenmukaista
korvaustasoa niille, jotka omistavat metsää niin
sanotulla tuulivoiman
vaikutusalueella.
Norrskogenissa Närpiössä
EPV Tuulivoima Oy suunnittelee rakentavansa tuulipuiston. Nimitetty työryhmä,
joka edustaa alueen maanomistajia, on jättänyt valituksen
Närpiön kaupungin kaavoituksesta. Tällä hetkellä asia ei
etene. Kaupunki aikoo vastata
maanomistajien vaateeseen,
jos kaava kumotaan ja otetaan
uudelleen käsittelyyn.
- Meille kyse on siitä, että
kaikkia alueen maanomistajia
pitää kohdella tasapuolisesti.
Nykyisen suunnitelman mukaan ainoastaan ne, joiden maille
on suunniteltu tuulimylly, saavat korvauksia, aloittaa Robert
Kuuttinen.
– Tosiasia on, että maankäyttö alueella, 500 metrin
säteellä, supistuu. EPV:n ehdo-
tus on, että sopimus on voimassa 50 vuotta. Metsämaamme on
silloin sidottu pitkäksi aikaa.
Ehdotamme korkeintaan 30
vuotta.
- Tuulivoima on hyvä asia.
Alue Närpiössä on suotuisa
tuulivoimalle, kaupunki näkee
siinä synergiahyödyn ja sillä on
työllistävä vaikutus. Kyllähän
kaikki nämä ovat hyviä asioita.
Mutta se ei saa tarkoittaa, että
alueen maanomistajat sivuutetaan. Toivomme että viranomaiset katsoisivat asiaa myös
meidän näkökulmastamme,
hän toteaa.
Vaikutukset
mahdollisuuksiin
Kaava on muutaman vuoden
takaa ja tuulivoimayhtiö on
aiemmin solminut sopimukset
niiden maanomistajien kanssa,
jotka omistavat tilan voimalaitoksen sijoituspaikalla.
- Alussa ei keskusteltu muiden hankealueella olevien maanomistajien kanssa. Mutta
hanke vaikuttaa meidän maidemme mahdollisuuksiin. Se
muun muassa rajoittaa sitä,
mitä saa rakentaa ja samoin
meidän mahdollisuuksiamme
hyödyntää lisätuulivoimaa.
Sitä vastoin on ajateltu, että itse
metsätaloutta ei rajoiteta. Se jää
nähtäväksi.
Laadittu mallisopimus
Ruotsinkielisten maanomistajien keskusliitto, SLC, on
laatinut voimalaitoksen ja
maanomistajan välisen mallisopimuksen, jota metsänhoitoyhdistys ja ÖSP esittivät
käytettäväksi, kun ruotsinkielistä Pohjanmaan aluetta
kaavoitettiin. Mallisopimus
rakentuu sille, että maanomistaja saa kiinteän korvauksen
suunnitteluvaiheessaja tämän
jälkeen vuosittaisen vuokran,
johon hehtaarimäärä vaikuttaa. Korvaus on joko kiinteä
maanvuokramaksu tai tuotetun sähkön määrään sidottu,
vaihtuva summa, joka jaetaan
vaikutusalueen maanomistajien kesken. Maanomistajat,
jotka ovat kolmen megawatin
myllyn vaikutusalueella, saavat korvausta 3 % bruttotuotannon liikevaihdosta. Se tarkoittaa 20 000 -25 000 euroa myllyä
kohden vuodessa. Ruotsissa
se on yleisesti 4 % ja Saksassa
lähes 7 %.
-Neuvottelemme mallisopimuksen pohjalta. Olisimme
tyytyneet 3 %, mutta se i saanut vastakaikua vastapuolelta.
Emme vaadi, että aiemmat sopimukset revitään ja meillä ei
ole ristiriitaa niitä maanomistajia kohtaan, jotka ovat jo allekirjoittaneet sopimuksen. Me
taistelemme, jotta kaikki saisivat asianmukaisen korvauksen.
- Markkinoilla on myös muita toimijoita ja koemme, että
heillä on paljon maanomistajaystävällisempi näkemys.
Metsänhoitoyhdistys Österbotten seuraa jatkuvasti, miten asia etenee ja maanomistajien työryhmän jäsenenä on
Norrskogenin alueen metsäneuvoja Johan Svedström.
Oikeudenmukaisuus
halutaan saavuttaa
Robert Kuuttinen pudistaa
päätään.
- Emme vielä tiedä, miten
tuulipuisto käytännössä toimii
täällä. Mutta metsänomistajatahona korostan, että emme
vastusta itse tuulipuistolaitoksia. Se, mitä haluamme saavuttaa, on oikeudenmukaisuus.
Kuinka onnistumme – sen voi
sanoa kahden - kolmenkymmenen vuoden päästä, hän
lopettaa.
Teksti ja kuvat:
Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
INFO
Suunniteltu tuulipuisto Norrskogissa
Närpiössä, koskettaa
satoja maanomistajia.
Robert Kuuttinen on
työryhmän kokoonkutsuja, joka taistelee
maanomistajien oikeudenmukaisen korvaustason puolesta.
24
SkogsÄgaren 1/2013
SKOGSFASTIGHETER TILL SALU
Larsmo, Larsmo
•
del av Södergård 2:112, ca 15,9 ha
Pedersöre, Lövö
•
del av Blom 31:0, ca 9,9 ha
>> Närmare information ger Johnny Fagerholm, 040 736 4547.
Sista anbudsdag onsdag 27.2.2013.
Malax, Bergö
•
Sjöskog 5:93, 2,735 ha
>> Närmare information ger Thomas Jåfs, 050 526 2152.
Sista anbudsdag söndag 3.3.2013.
Malax, Nyby
•
Korsholm, Södra Vallgrund
•
Åström 5:124, 7,0 ha
Korsholm, Replot
•
•
del av Bäck 9:85, ca 8,0 ha
Norrback 12:45, 5,513 ha
>> Närmare information ger Anders Hjortman, 0500 272 910.
Sista anbudsdag söndag 17.3.2013.
Smedlund 5:27, 0,55 ha
Korsnäs, Korsnäs
•
del av Söderback 2:74, ca 8,8 ha
>> Närmare information ger Johan Nynäs, 0500 167 489.
Sista anbudsdag söndag 3.3.2013.
Kristinestad, Lappfjärd
•
Sanda 24:112, 24,813 ha
>> Närmare information ger Anders Kaivo-oja, 040 544 1449.
Korsholm , Munsmo
Sista anbudsdag söndag 3.3.2013.
Vasa, Yttersundom
Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten,
Kvarngatan 15, 65100 VASA. Märke: ”Anbud”. Anbud skall ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud.
•
•
Smeds 5:69, 1,58 ha
Hjort 5:216, 0,353 ha
>> Närmare information ger Stefan Enegren, 0500 389 909.
Sista anbudsdag söndag 28.4.2013.
Ab Skogsfastigheter AFM
Värderingar och ytterligare information på:
www.skogsfastigheter.fi.
Skogsägarna
ÖSTERBOTTEN
Låt avverkad skog
ge avkastning
genom att styra
skogslikviden till
Sparbanken.