Transcript Trädbevuxna vårdbiotoper. En handbok om naturvård och mångbruk

TRÄDBEVUXNA VÅRDBIOTOPER
En handbok om naturvård och mångbruk
Kulturarv och kulturhistoria
E
n kostig kunde ännu i början av 1900-talet leda
förbi åkerplätten till ett litet skogsbete. Skogen
måste bit för bit ge vika för odlingsmark. I den röjda
och eventuellt svedjade skogen betade boskapen
gärna, ända tills stubbarna hade tagits bort och
området kunde börja användas som åker. Under
några årtionden har kostigen blivit en traktorväg som
går mitt igenom det öppna åkerlandskapet.
Skogen gav foder för vintern. Lövkärvar samlades
in för vintern som mat åt särskilt får men också kor
och hästar. I landskapet syntes det att man samlat
in lövkärvar genom att hamla träd och slita av grenar.
Torrströ behövdes också för vintern. Stora mängder
grenar av barrträd hackades i små bitar och
blandades tillsammans med halm och gödsel till en
torrströblandning som spreds ut på ladugårdens golv.
I slutet av vintern spreds blandningen ut som gödsel
på åkrarna.
Svedjebruk var vanligt ännu på 1800-talet, och det
svedjade området var viktigt som betesmark. Under
hundra års tid kunde det hända att man i fyra olika
repriser svedjade marken. I 12 års tid användes som
åker och i nästan 70 år som betesmark.
Vissa återkommande dagar på våren var viktiga då
man släppte ut boskapen på bete. Gamla historier
förtäljer hur viktigt skogsbetet var, vilka hot och faror
det fanns och hur man förberedde sig för dem.
LUSTO, FINLANDS SKOGSFÖRENINGS SAMLING/
METSÄTALOUDELLINEN VALISTUSTOIMISTO
Korna rörde sig fritt i skogen och de åtföljdes
av en person från byn som vallade dem och
höll rovdjuren och andra faror borta.
Man tände en rökring förr då man skulle
mjölka boskapen. Röken skrämde bort
insekter. Bilden är från 1930-talet.
MUSEET I NURMES/VÄINÖ HÄMÄLÄINEN
2
På 1930-talet utgjorde skogsbeten 4/5 av alla
betesmarker, och hagmarkerna utgjorde cirka 1/10.
Österbotten var det enda området som hade mindre
skogsbeten. Skogsbetena utgjorde ett viktigt skafferi
för boskapen efter krigen.
hundratals kilometer. Boskapen fick inte plats på de
små ängarna nära bosättningen.
De värdefulla kulturlandskapen bevaras inte av sig
själva. Människornas aktiviteter avspeglar sig och
syns som förändringar i miljön. Skogsägaren bör
utreda vilka värden i skogen det lönar sig att bevara
och fundera över hur man med moderna metoder
kan bevara mångbruket från förr i tiden.
Skogsbetets betydelse ökade ytterligare då
människor började evakueras från Karelen. Många
av dem hade med sig boskap som hade vandrat
MUSEIVERKET
Förr inhägnade man åkrarna
så att inte boskapen kunde
äta värdefullt spannmål.
Torpet Paikkari är Elias
Lönnrots födelseplats och
barndomshem. Torpet
byggdes kring år 1800 på byn
Haarjärvis samfällda marker i
Sammatti.
Det lönar sig att koncentrera skyddet av trädbevuxna vårdbiotoper till områden där det också
finns vårdade öppna vårdbiotoper. Det traditionella jordbrukets öppna landskap och
trädbevuxna vårdbiotoper har också förr hört ihop och bildat ett mångsidigt landskap.
AIRI MATILA
HARRI TUKIA
3
Skogsbete, hagmarker och lövängar
S
kogsbeten med sina svedjemarker, hagmarker
och lövängar förtäljer historien om näringarna
förr i tiden. Idag består deras värde av naturens
mångfald, kulturhistoria och en mångsidig användning av skogen.
stigar som boskapen har trampat upp och myrstackar. Djuren har betat de lägsta grenarna så att
man kan se igenom skogen.
Skogen röjdes med svedjebruk till åkrar för spannmålsodling och efter det användes området som
betesmark. Många lövträdsdominerade skogar nära
Päijänne och Saimen är gamla svedjade områden.
Skogsbeten är områden med glesa trädbestånd.
Ängsplättarna berikar artmångfalden som oftast är
ganska knapp. Till skogsbetenas särdrag hör också
Trädbeståndet på ett betat
skogsområde är av olika
ålder och växer glest. Under
träden trivs skogsväxter, på
öppna platser klarar sig
smultron och andra
ängsväxter bra.
SONJA FORSS
REETTA TUUPANEN
Trädslagen i svedjade skogar
består huvudsakligen av
björk, asp eller gråal. I
undervegetationen kan man
förutom skogsarter även
upptäcka arter som
härstammar från tiden då
området betades. Man kan
hitta rikligt med kantareller
och blåbär.
TIMO SOININEN
4
Hagmarken befinner sig ganska nära bosättningen.
Det varierande landskapet präglas av öppenhet och
ljus med ängsplättar här och där samt grupper av
träd. Beståndet är lövträds- eller talldominerat, det
finns vanligtvis bara enstaka granar. Grova träd med
många grenar och breda toppar utmärker sig tydligt.
Dessutom finns det enar och andra grupper av
buskar samt rönnar och sälgar med ordentliga
stammar.
Lövängarna var under den traditionella boskapsskötselns tid viktiga områden som gav foder för
vintern vid kusten och i skärgården, på Åland och i
Österbotten. Man röjde en äng i en lundartad skog
där man lämnade glest med lövträd och buskar. Från
träden på lövängen hamlade man lövkärvar så att
boskapen hade mat för vintern. Vanligen hamlade
man björkar, klibbalar och ädla lövträd.
Galgberget nära Raseborgs ruiner
är en historisk hagmark och
betesmark för får. Området hade
inte betats på tiotals år förrän man
började sköta området år 1997.
Målet med skötseln är att
återinföra ett jordbrukslandskap
som präglas av bete.
AIRI MATILA
En hagmark är ofta ganska stenig och i undervegetationen trivs växter och insekter som är
typiska för ängar. Blåsugan trivs på ängar, lövängar och hagmarker.
AIRI MATILA
5
RASMUS INGUS
Skötseln fokuserar på trädbeståndet och undervegetationen
D
et finns allt mindre trädbevuxna vårdbiotoper i
vårt land. Därför minskar de arter som växer
där och en del arter är hotade. Målet med skötseln
är att bevara den mångsidiga artrikedomen samt det
landskap som skapats av människan och boskapen.
tidigt bevaras seder och bruk, praktiska kunskaper
och händighet samt berättelser om platser och namn.
Vad händer ifall man får virke som man kan sälja i
samband med restaureringen? I så fall utreder man
objektets särdrag samt avverkningsmetod i anmälan
om användning av skog. Anmälan om användning
av skog görs till skogscentralen gällande alla
avverkningar som leder till försäljning av virke.
När man restaurerar en igenvuxen vårdbiotop röjer
man buskar och sly samt glesar ut trädbeståndet.
Man gynnar bestånd som är värdefulla för naturen,
det vill säga träd av olika trädslag och olika åldrar.
De utgör en mycket viktig livsmiljö för tickor, insekter
och fåglar.
Alla betade skogar är inte värdefulla för naturens
mångfald. Betade skogar som har ensidiga bestånd
och ensidig undervegetation behandlas som en
vanlig ekonomiskog.
Efter restaureringen sköts kulturlandskapet med
bete, slåtter eller hamling.
Det lönar sig att be om hjälp med att utvärdera
mångfalden på området samt med planeringen av
restaureringen och skötseln. Det finns kunniga
fackmän inom skogsbranschens organisationer, vid
närings-, trafik- och miljöcentralerna samt vid olika
lantbruksorganisationer.
Tack vare restaureringen och skötseln får skogsägaren ett värdefullt objekt som för traditionen med
mångbruk vidare till följande generationer. Området
kan också vara en trevlig plats att bo på, en lämplig
plats för rekreation samt släktens heliga plats. Sam-
Vid restaureringen strävar man efter att ge
varje vårdbiotop ett eget särdrag genom att
röja och gallra bestånd samt genom att spara
gammal död ved.
HARRI TUKIA
AIRI MATILA
6
Området lämpar sig
som betesmark för
boskap av lantraser
ifall man kan få
dricksvatten och ett
stadigt elektriskt
stängsel installerade.
JARI UKKONEN
AIRI MATILA
Det är bäst att använda
samma betesdjur som
tidigare har betat på
området. Ifall du som
skogsägare är
intresserad av beten på
vårdbiotoper får du
mera information på
adressen
www.laidunpankki.fi.
LAURA HARTIKKA
Med en värdefull
vårdbiotop avses ett
objekt som
presenterats i en lokal
rapport om vårdbiotoper, ett område
som närings-, trafikoch miljöcentralen
har utsett eller ett
objekt som finns på
ett Natura-område.
AIRI MATILA
7
Permanent skydd eller avtal för viss tid
M
an kan ansöka om stöd för restaurerings- och
skötselkostnader samt förlorade avverkningsinkomster. Med hjälp av METSO-programmet och
lantbrukets miljöstöd som delvis finansieras av EU
kan skogsägaren bevara mångfalden på området.
objektets avverkningsvärde är större än 4000 euro
eller över fyra procent av avverkningsvärdet för de
skogar som skogsägaren äger i samma kommun.
Skogscentralen ger ytterligare information om stödet.
Skogscentralen planerar och genomför skötselarbeten som gagnar skogsnaturen. Planeringen
görs i samarbete med skogsägaren och för att kunna
påbörja arbetena behövs skogsägarens tillstånd.
De alternativ som METSO erbjuder är permanent
skydd, skydd för viss tid och vård av skogsnaturen.
Med hjälp av METSO kan man främja restaurering
och vård av sådana objekt som inte omfattas av
lantbrukets miljöstöd. Specialstödet som är en del
av lantbrukets miljöstöd och det icke produktionsbaserade investeringsstödet är en del av programmet
för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland åren
2007–2013.
Man kan få ett icke produktionsbaserat investeringsstöd för röjning och inhägnande av värdefulla
vårdbiotoper. Ett villkor för stödet är att man efter
restaureringen gör upp ett avtal på fem år om specialstöd för vårdbiotopen. Lantbrukare och registrerade
föreningar kan ansöka om det här stödet som maximalt är 1179 euro/ha enligt hur stort området är.
Det finns tre alternativ för ett permanent skydd enligt
METSO. Att grunda ett privat skyddsområde
lämpar sig för en skogsägare som vill bibehålla
äganderätten till området. Att sälja området till
staten lämpar sig för en skogsägare som vill göra
sig av med objektet helt och hållet. Att byta ut
området mot ett statsägt område lämpar sig för
en skogsägare som vill skydda området men fortsätta
med skogsbruket på ett annat område. Närings-,
trafik- och miljöcentralerna ger ytterligare information
om de här alternativen.
Lantbrukare och registrerade föreningar som har
förbundit sig till miljöstödet kan ansöka om specialstödet för vårdbiotoper. Man kan göra upp ett femårigt avtal för en värdefull biotop. Stödet är maximalt
450 euro/ha per år.
Avtal om specialstödet för att främja naturens
och landskapets mångfald görs upp för fem eller
tio år och det kan ansökas av lantbrukare och
registrerade föreningar som har förbundit sig till
miljöstödet.
Miljöstödet enligt lagen om finansiering av
hållbart skogsbruk ges för tio år. Miljöstödet ersätter
de extra utgifter eller förluster som bevarandet av
skogens biologiska mångfald har orsakat samt andra
skötselkostnader. För att få stödet förutsätts att
Närings-, trafik- och miljöcentralerna samt ProAgria
ger information om avtal om specialstöd och icke
produktionsbaserade investeringsstöd.
Ytterligare information
• www.metsonpolku.fi > Sve
• www.landsbygd.fi > Gårdar > Broschyrer och guider
> Blanketter
• www.skogsreflexen.net > Skogsägare >Ekonomi >Statsstöd för skogsvård
• www.ymparisto.fi > Luonnonsuojelu > Luontotyyppien suojelu > Luontotyyppien hoito,
kunnostus ja ennallistaminen > Puustoisten perinneympäristöjen hoito
8
Målet med den här handboken är att göra den betydelse som trädbevuxna vårdbiotoper har för naturen
känd för allmänheten och att sporra skogsägare att bevara de här objekten. Handboken är en del av
projektet “Puustoisten perinneympäristöjen monimuotoisuuden ja monikäytön turvaaminen”, som jordoch skogsbruksministeriet finansierade år 2010. Projektet var en del av handlingsprogrammet för
mångfalden i Södra Finlands skogar (METSO). Projektet genomfördes av Finlands miljöcentral,
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio, Kustens skogscentral, Mellersta Finlands närings-, trafik- och
miljöcentral samt Natur och Miljö rf.
Trädbevuxna vårdbiotoper
En handbok i naturvård och mångbruk
© Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio
Text: Airi Matila och Pekka Virtanen
Pärmbilder: Sonja Forss och Timo Kypärä
Layout: Katja Tiilikka
Publicerad på internet i januari 2011
Fås på adressen http://www.metsavastaa.net/puustoiset-perinneymparistot samt
http://www.tapio.fi/verkkojulkaisut
URN:ISBN:978-952-5694-77-2
Rekommenderad källhänvisning: Matila, A. & Virtanen, P. 2010. Trädbevuxna vårdbiotoper. En handbok
om naturvård och mångbruk.
LAURI SAARISTO
Kor av finsk lantras betar på
Esbovikens naturskyddsområde
våren 2009.