Transcript Beijer-Göta-Målilla motorer

Bild 1. GÖTA motor # 295 från 1913
Foto RUBENS
Utredning ifråga om släktskapet mellan motorerna
Beijer – Göta – Målilla,
Ytterligare ett blad till svensk motorhistoria
Oktober 2010
Reviderad Sept 2013 (version 2)
Tore Blom, med hjälp av
Jimmy Pihl och Thomas Davidson
Inledning
Vi har nog alla, vid något tillfälle, noterat likheten mellan de olika Beijer motorerna
tillverkade i Vimmerby eller Kristdala. Det rör sig om Nils August (N.A.) och Frans
Oskar (F.O.) Beijer vars motortillverkning har en gemensam början i Kristdala. Två
bröder som omkring 1907 delar på sig i och med N.A. Beijer förvärvar mark i
Vimmerby och där börjar med en egen mekanisk verkstad.
Visst, det finns en förhistoria om tillverkningen av motorer i soldattorpet i Bråbo och
om en tredje broder men detta får anstå till ett annat sammanhang.
För tydlighetens skull benämner vi motorerna fortsättningsvis, N.A. Beijer som
Vimmerby och F.O. Beijer, som Kristdala.
Ser vi till de tidigare motorerna från tiden före första kriget, de med öppen vev,
tvärstycke och plan gejder hittar vi Vimmerby motorer och Kristdala motorer som
man tycker är helt lika. Därtill finns en Målilla motor som är i det närmaste identisk
med sina grannar från Kristdala och Vimmerby. Och för att det skall bli riktigt
spännande finns också ett antal GÖTA motorer från Tröskverksbolaget Thermaenius
i Hallsberg som är slående lika de tre föregående.
Frågeställningarna
Hur förhåller det sig egentligen med allt det här, hur ser släktskapet ut mellan dessa
motorer som vi möter under namnen GÖTA, N.A. respektive F.O. Beijers och
Målilla? Vad är det vi ser? Är det samma tillverkare av allihop eller har man kopierat
varandra i en så generande hög grad? Frågan ställde jag till Anders och Jimmy Pihl,
välkända motorpersonligheter ifrån just Kristdala, men svaret blev inte vad jag
önskade, utan bara som vanligt, ”det vet vi inte och det är nog ingen som vet. Men
det skulle vara ytterst intressant om vi kunde reda ut det. ”
Åsikterna går här isär lite om GÖTA motorn var tillverkad vid Thermaenius i
Hallsberg eller bara såld genom dem. Förslag finns om att de var tillverkade vid
Torps bruk och även Storebro är nämnt som en möjlighet. Att reda ut detta är nog
inte lätt, men låt oss försöka. Vi började med frågeställningarna som vi ville ha svar
på,
1. Vem har egentligen tillverkat GÖTA motorn?
2 . Är GÖTA motorn kanske en version av motorn tillverkad vid Beijer i
Kristdala eller t.o.m. en kopia tillverkad på annat håll?
3.
Kan den vara tillverkad vid Beijer i Vimmerby, eller var alla
deras motorer inbyggda motorer med slutet vevhus?
4.
Finns möjligheten att GÖTA motorn är tillverkad vid någon av de
andra motorfabrikerna som Torps, Storebro eller Målilla?
5.
Har tillverkningen kanske bara delvis gemensam bas, såsom gjutna
vid samma gjuteri och byggda i Hallsberg? Därav likheten mellan de
båda Beijer verkstäderna och Alms, Målilla motor.
Bild 2. En till nummer oidentifierad F.O. Beijer, Kristdala. Ca 1910
foto RUBENS
Sammanställning
Vi började fundera över metod och om det skulle det skulle gå att få klarhet, eller
t.o.m. svar på någon av dessa frågor genom att sammanställa och jämföra i en
detaljstudie. Så Jimmy Pihl och jag började notera och sammanställa det vi visste om
samtliga av dessa motorer. Vi kom fram till att vi måste ta fram en lista som noggrant
listade alla väsentliga delar både till konstruktion och detaljutformning. I detta skede
involveras även Thomas Davidson vars stora kunskap kommer till stor glädje i
arbetet. För att vinna denna kunskap om skillnader och likheter har vi granskat
motordetaljer från samtliga kända exemplar. Motorlistan försågs med
detaljanteckningar för respektive motor ifråga om konstruktion och utrustning. I
arbetet med att försöka förstå i detalj vad vi har för handen och finna ett samband,
kom vi att noga studera och jämföra även utförda gjutningar såväl som andra
motordetaljer över märkesgränserna.
Omedelbara slutsatser
Snart hade vi ett tjugotal motorer upptecknade och genast stod det klart att Kristdala
och GÖTA motorerna är tillräckligt lika för att kunna vara tillverkade på samma
ställe. De ser ut att vara tillverkade efter samma ritningar och gjutna på samma
gjuteri med samma modeller. Vi kunde även se utvecklingsskeden i motorernas
konstruktion som följs åt oavsett hur de är skyltade. Skillnaden på smörjapparatens
konstruktion mellan Kristdala och GÖTA gjorde att vi fick fram två versioner. Den
ena av typ ”Kristdala” hade spärrhjulet för smörjpumpen monterat uppe på sidan av
oljebehållaren och den andra versionen, typ ”GÖTA” hade smörjapparatens
spärrhjul monterat nere på bryggan till bränslepumpen. När så motor #312 från N.A.
Beijer, Vimmerby upptäcktes med en smörjapparat typ ”GÖTA”, började det falla på
plats. Därmed tyckte vi oss kunna avskriva de andra motortillverkarna såsom Torps
och Storebro, vars motorer var helt olika GÖTA motorn i sina konstruktioner.
Målillas motor är däremot så lik och nära besläktad att den måste jämföras i en
särskild studie.
Bild 3. N.A. Beijers motor som den ter sig i prospekt avsett för år 1909, daterat 1908. Prospektet ger
oss den tidigast kända illustrationen av en Beijermotor.
Arkivmaterial
Som ett komplement till listor över bevarade motorer söktes trycksaker och
arkivuppgifter från den tiden och på så vis lokaliserades Thermaenius arkiv till
Arkivcentrum i Örebro. Väl på plats hittade vi en rad viktiga dokument, bl.a.
leveransförteckning över försålda GÖTA motorer. Genom leveransförteckningarna
för GÖTA motorer 1909–15 har vi fått tillgång till information om såväl köpare som
motorns nummer och leverans år. Men framför allt ger de verifierad information om
vem som levererat respektive motor. Vi fick ett totalt genombrott i våra
efterforskningar och får den vägen svar på flera av våra frågor och mer därtill.
Bild 4. GÖTA motorns skylt från motor #192. Utskriften av ” SVERIGE”
på Franska är troligen ett resultat av Thermaenius exportambitioner
och franskan som dåtidens stora världsspråk.
Foto RUBENS
N.A. Beijer störst
I det funna materialet framgår att Vimmerby under en tid var den dominerande
motorleverantören till Thermaenius i Hallsberg. Där finns även listat några andra
framstående motorfabrikat som Avance, Fenix, Målilla och Sandbäcken vilka bolaget
också sålt tillsammans med sina tröskverk.
Av kontrakten mellan Vimmerby och Thermaenius, för åren 1910-13, framgår att
Vimmerby ger Thermaenius ensamrätten på alla motorer. Vimmerby företaget
förband sig att inte sälja några motorer till någon annan under avtalstiden. Om
någon intressent hörde av sig skulle man hänvisa till Thermaenius. Avtalet för 1910
började gälla redan från 1 december 1909 och löpte till sista december 1910. Nytt
avtal, som reglerade leveranser och lagerhållning m.m., skrevs inför varje år under
de fyra år som överenskommelsen kom att gälla. Avtalet statuerade antalet motorer
som skulle levereras till Thermaenius och redan första året omfattade ordern inte
mindre än 97 st motorer varav den första redan i december 1909.
Under samma tid köptes även ett antal GÖTA motorer från C.A. Alm i Målilla så det
totala antalet GÖTA motorer inköpta 1910 var 122 st. Enligt den sammanställning
som finns så lyckades Thermaenius inte sälja alla dessa under innevarande år utan
de lagerfördes till nästkommande. Det påverkade naturligtvis behovet 1911, varför
beställningarna det följande året omfattar ett något mindre antal. Även om
leveranserna minskade något mot första året så var de betydande, med över 60
motorer årligen under de följande avtalsåren till och med 1913. Allteftersom
konkurrensen från andra fabrikat gör sig gällande minskar därefter GÖTA
motorernas andel av Thermaenius försäljning.
Olika Modeller
I en broschyr från 1910 annonserar Vimmerby (N.A. Beijer Mek.) följande storlekar 4,
5, 6, 8 och 10hk, medan en annan broschyr för GÖTA motorn samma år anger 5, 7, 9,
och 12hk, vilket också är de modellerna som generellt borde ha levererats. Men en
genomgång av leverantörslistorna och bevarade motorer ger en inkonsekvent bild då
respektive motorskylt inte stämmer överens med listan. Ett antal motorer om 18 hk
tillverkades också men nära nog samtliga exporterades. Från dessa arkivuppgifter
läser vi att motorerna var på en hästrafts överkapacitet förutom den stora motorn på
18 hk som skulle ha överkapacitet tre hästrafter.
Export
Beijersmotorerna tillverkades för den inhemska marknaden och kom aldrig att bli
någon exportvara. Det till trots finns det uppgifter om en begränsad export genom
Beijers återförsäljare. Att motorskylten på Göta motorerna har fått Sverige utskrivet
på franska språket indikerar möjligen att Thermaenius haft vissa exportambitioner.
Någon export till Frankrike har vi inte kunnat se men väl såldes det åren 1910-12 ett
antal GÖTA motorer till Italien. Främst var det de större motorerna på 18 hk men
även några av de mindre hittade köpare hos den Italienska agenten Guiseppe Righi.
I Motorveteranen no 2 1990, anger Norrgård, att ett antal motorer sålts till
Afganistan. Dessa ser inte ut att vara sålda genom Thermaenius, utan bör ha
levererats från Beijers direkt. Om det skett före eller efter avtalstiden 1910-13 känner
vi inte till.
Storsäljare på fall
Totalt kan vi läsa ut att under avtalstiden, fram till och med 1913, har Thermaenius
sålt ca 275 st GÖTA motorer från verkstaden i Vimmerby. Efter avtalstiden sker en
dramatisk minskning av försäljningen då det 1914 inte säljs mer än ca 15 st och året
därpå endast tre st. Så från att varit en uppstickare och storsäljare 1910 blev GÖTA
motorn nästan helt marginaliserad på mindre än tre år. GÖTA motorn började nu
1914, bli en lite omodern motor och med så många andra mindre och effektivare
motorer på marknaden förstår man att de måste blivit svårare att sälja.
Konkurrerande motorer t.ex. Målilla motorn var nu uppdaterad till en modernare
variant och låg därmed steget före i utvecklingen.
Lokalt var Vimmerby nu även utsatt för ytterligare en konkurrent sedan några av de
anställda vid Kristdala, hoppat av och startat upp Kristdala Motorfabrik, vars
KRIMO motorer snabbt tog sin del av marknaden.
Samma nummerserie
GÖTA motorns nummerserie är sannolikt att betrakta som densamma som
Vimmerbys tillverkningsnummer. Inga numrerade motorer från
Vimmerbyverkstaden är kända från tiden före avtalstiden 1910-13 och den enda
motor som är känd därefter har en logisk följd till GÖTA motorernas nummerserie.
Den lägst numrerade GÖTA motorn som förekommer i Thermaenius
avräkningslistor över erhållna motorer är #5 och den med högst angivna nummer är
316. Motorerna #1-4 och ytterligare 38 st av de hundra första finns inte med i
Thermaenius förteckning över inköpta GÖTA motorer från Vimmerby. Ett rimligt
antagande är att de tillverkats och sålts före avtalet trädde i kraft, den 1 december
1909. Vi får därmed fram att verkstaden i Vimmerby tillverkat och sålt ca 42 motorer
från starten 1907 till 1 december 1909.
Bild 5. Motorskylten på N.A.Beijers motor #312 från 1914.
Motorn är såld efter avtalstiden med Thermaenius. Foto RUBENS
I avtalet för 1913 finns en klausul som tidigare år inte varit med. Thermaenius har
fortsatt ensamrätt på alla motorer upp till 12 hk. Men i den nya klausulen där
medges rätten för Beijers att på egen hand sälja de större motorerna på 15 och 18 hk.
I en annan korrespondens från samma år, erbjuder Thermaenius ”Beijer och
Westberg” provision på bolagets tröskverk som kan utnyttjas vid försäljning av dessa
motorer. Det är nu tydligt att maskinfirman Westberg, som sedan känns igen som
Nilssén & Westberg, här har etablerat sin relation med Beijer. Nilssén & Westberg
finns ju med under lång tid som försäljare av Beijers motorer i kombination med sina
sågverksmaskiner.
Efter avtalstiden, 1914 saknas några motornummer i förteckningen över försålda
GÖTA motorer och däribland #312. Det tolkas som att verkstaden nu utnyttjade sin
möjlighet att återigen sälja motorer på egen hand. Motor #312 finns bevarad och bär
en skylt från N.A. Beijers Mek.Werk. Vimmerby så sammantaget måste detta betyda
att man använt sig av samma nummerserie.
Bild 6. Motor # 312 med smörjapparatens spärrhjul monterat nere på bryggan vilket
är typiskt för GÖTA motorerna. Det är den enda kända motorn med skylt för N.A.Beijers
Mek. Werk. Vimmerby under epoken med plangejder och öppen vevrörelse, 1907-23.
Foto RUBENS
Nya Typen
Några bevarade Vimmerby motorer från senare delen av tiotalet eller tidigt 1920-tal
känner inte vi till. Tillverkningen måste varit mycket liten under krigsåren och strax
därefter. Från 1914 ser det ut som om man i det närmaste släppt tillverkningen av
motorer till fördel för annan tillverkning. Endast ca 100 motorer ser ut att ha
tillverkats under tiden 1914-23 utifrån kända tillverkningsnummer. Istället är det via
Kristdala som motortillverkningen kanaliseras då man där tar initiativet på
motorsidan.
Helt släppte man inte tillverkningen det vet vi då vi i en
sammanställning
från
1917 över 1916 års
motorköpare från
E
Nilssén,
finner
en
referens till en 20 hk
motor inköpt från Beijers
Vimmerby. Notera att
om tillverkningen ev.
stod still på motorsidan
under kriget så kan
denna motor mycket väl
vara levererad lagervara.
Denna 20 hk och skulle kunna vara den i referensen angivna motorn, Levererad från N.A. Beijers som
#340 och är den senaste bevarade N.A. Beijer med öppen vev, som vi känner till.. Den tros vara
tillverkad omkring 1916.
I början av 1920 talet är dock Vimmerby mer kraftfullt tillbaka då man omkring 1923
omkonstruerar sina motorer till vevhustyp. Den tidigast kända motorn av den nya
typen som är bevarad är #418 daterad 1923. Konstruktionen med den öppna
vevrörelsen ersätts nu med en motor där vevpartiet byggs in i ett heltäckande
vevhus.
Därmed får man en modern motorserie med helt andra prestanda och en modern
design som kunde hävda sig i en växande marknad. Men det räckte inte med det,
någon gång under 1924-25 byter företaget också namn från N.A. Beijers Mekaniska
Verkstad till Beijers Motorfabrik. I det sammanhanget ser det även ut som om man
1924 lyfter nummerserien ett antal hundra motorer. Dessa nya motorer var mycket
framgångsrika och Beijers Motorfabrik i Vimmerby blev också en av de största under
1930-talet.
F.O. Beijer, Kristdala
Efter avtalstiden med Thermaenius sker uppenbarligen en omsvängning i
motorhanteringen från Beijers sida, där Vimmerby nu ser ut att dra ner på
ambitionen till fördel för Kristdala verkstaden. En tydlig indikation på att detta
händer är att man från Kristdala ger ut en broschyr över sina motorer och samtidigt
tecknar avtal med en ny ensamförsäljare. Det är kantor Ernst Nilssén, från Kristdala
som nu uppträder som ensamförsäljare. E Nilssén är inte ny i Beijer sammanhang
utan förekommer redan som försäljare av Beijers motorer 1911 och då som
Huvudförsäljare Vi hittar hans namn redan 1910 och kanske troligen var han
engagerad även därför innan. Där kommer således den första delen i namnet Nilssén
& Westberg in bilden. Ett företagsnamn vi ser allt som oftast skyltat på bevarade
Beijers motorer än idag.
Denna broschyr är odaterad men har uppskattats till ca 1913 men kan lika gärna vara
avsedd för året efter. Samma broschyr finns sedan i en uppdaterad utgåva från 1916
med samma agentur.
I en broschyr från 1911 annonserar F.O. Beijer, sin ”Kristdala-motorn” som en
fotogenmotor, men under 1913 publiceras en annan katalog där motorn är
namnändrad till Råoljemotorn VEGA. Övergången från fotogen till råoljemotor sker
konsekvent för alla modellerna och de första råoljemotorerna levereras sommar
månaderna Juni/Juli 1912. I den 1913 år utgivna katalogen varnar man även
uttryckligen för att motorn inte skall förväxlas med ”en annan motor från Kristdala” då
det är det år som AB Kristdala motorfabrik, senare Krimo kommer igång.
Trots samarbetet med N.A. Beijer i Vimmerby, och det avtal han har med
Thermaenius, står man enligt vår tolkning fri att från Kristdala leverera motorer till
andra köpare, även om de är konkurrenter till Hallsberg företaget. Så sker också
under hela tiden 1910-14 och intressant är att notera att Olléns i Walla, är upptecknad
som mottagare av motorer vid ett flertal tillfällen under åren 1910 och 1911. Olléns
som senare kom att starta tröskverksfabriken i Flen 1912. För år 1912 eller senare
finns det dock inte finns antecknat några motorer levererade till Olléns?
Under 1913 finner vi ett stort antal motorer levererade till Maskinfirman Champion
och det finns en Champion motor bevarad som är stämplad 1914 , men i övrigt vet vi
inte omfattningen av eventuell försäljning till respektive kunder, då uppgifter därför
saknas. Champion annonserar, F.O. Beijers motorer, under åren fram till och med
1915 men det tar slut då Champion blir agent och tecknar avtal med AB Kristdala
Motorfabrik, (Krimo) från 1916 och framåt.
Samtidigt kan vi se att antalet Beijers motorer från Kristdala börjar finnas i statistiken
över bevarade motorer. Några Kristdalaskyltade motorer från tiden 1910-13 finns
inte bevarade, lika lite som där finns några från Vimmerby genom avtalet med
Thermaenius.
Motorer från tiden före 1910 finns några få exemplar bevarade. De finns i en blandad
kompott med de båda brödernas initialer och samtliga är omärkta till såväl årtal som
tillverkningsnummer. Så när nu Kristdala tar initiativet, ger ut ny broschyr och
skriver avtal med ny agentur sker det just samtidigt som GÖTA motorns tid är förbi
och Vimmerby blir i det närmaste obemärkt på motorsidan under flera år framöver.
Här är vi fortfarande något osäkra men det ser ut som om man gör ett avstamp och
börjar om med en ny nummerserie från ca #500 år 1918. Den tidigast kända
numrerade Kristdala motorn är en arkivuppgift som anger motor #500, men inget
försäljnings datum. Nästa kända motor nummer är från bevarade motorer # 505 följt
av 531, båda odaterade. Motorer finns sedan bevarade i en jämn fördelning
nummermässigt uppåt i tiden. Den tidigaste F.O. Beijer vi har uppgifter på med
både # och år är för närvarande motor nr 595 levererad 3 sept 1919.
Bild 7. F.O. Beijer #531 bär denna skylt, som ger tillverkningsnummer, effekt och varvtal
men inget årtal. Enligt artikelförfattarens nya beräkning bör den datera sig till 1918.
Foto RUBENS
Att Kristdala antas börja en ny serie skulle kunna verifieras genom att Vimmerby,
när de på 1920 talet återkommer med de nya motorerna, är dessa numrerade i en 400
serie. Det stämmer bra i linje med den tidigare GÖTA serien vars högsta kända
tillverkningsnummer är #316 från ett tiotal år innan.
Kristdalafabrikens motorer med öppen vevrörelse från 1910-talet finner vi sedan i ett
antal och även från 1920-talet finns det några stycken i olika utförande under stegvis
utveckling mot en mer modern motor. Omkring 1926 ändrar F.O. Beijers Mek.
Werkstad namn och skyltar sina motorer F.O. Beijers Motorfabrik, och vi hittar nu
motorer med tillverkningsår instämplade på skylten. Inom bara några år är
skyltarna ändrade till endast Beijers Motorfabrik, Kristdala varvid de båda Beijerföretagen får samma namn men med olika ortsnamn.
Den första inbyggda motorn från Kristdala fabriken tycks dock inte ha kommit ut på
marknaden förrän tidigast 1934, ungefär 10 år efter broderfabriken i Vimmerby. I
och med detta är motorerna åter i stort sett likadana och tycks så förbli 1930 talet
igenom. Kristdalafabrikens motortillverkning kom aldrig att bli lika omfattande som
Vimmerby fabrikens men i fråga om renommé har vi aldrig upplevt någon skillnad.
I 1915 år broschyr annonseras även en 4 takts fotogenmotor med elektrisk tändning
som var i det närmaste identisk med Herkules motorn från Sandbäckens verkstäder,
i Katrineholm. Dessa motorer började förmodligen projekteras redan 1914 och var av
allt att döma ett rent plagiat. Båda Beijerverkstäderna annonserade samma motor i
1915, men troligtvis tillverkades inga motorer under krigsåren, utan det var först
1918 som produktionen kom igång att döma från befintliga leveransförteckningar.
Anledningen till att motorn annonserades och illustrerades 1915 men inte kom i
produktion kan vi bara spekulera i. Detsamma gäller varför det närliggande
Kristdala Motorfabrik, också tillverkar och säljer en identisk motor samtidigt. Det
kan inte vara en slump utan måste ha en bakomliggande förklaring som vi inte
känner till.
Joint venture eller samproduktion
Då motorerna från Kristdala och Vimmerby bara skiljer sig marginellt åt, måste det
varit ett intimt samarbete mellan de båda brödraföretagen. Det är idag svårt att förstå
relationen dem emellan men utvecklingsarbete och samutnyttjande av gjutmodeller
med mera måste ha skett i stor skala under långa tider. Detta samspel företagen
emellan hade säkert en viss betydelse när så som Vimmerby kontrakterar hela sin
produktion mot en enda kund 1909. Kristdala fabriken var ju inte upplåst av avtalet
med Thermaenius utan var ju fri att sälja motorer och konkurrera med GÖTA
motorn.
Det är den enkla skrivningen, men om vi tänker efter nu vad vi har gått igenom så
manar det till eftertanke.
Detta samarbete var nog så som jag ser det betydligt tätare än vi normalt har sett det.
Jag sträcker mig så långt som att påstå att de båda Beijers verkstäderna gjorde
gemensamt lag och tillverkade motorerna i ett nära samarbete där både Vimmerby
och Kristdala under vissa tider tillverkade motorerna tillsammans. Det var väl främst
under GÖTA epoken som en gemensam motorproduktion måste ha skett för att
senare under samförstånd delas upp och koncentreras till Kristdala. Det skulle
förklara hur Beijers kunde prestera så många motorer på denna tid, och varför det
inte finns några motorer vare sig från Vimmerby eller Kristdala från tiden 1910-13,
bara GÖTA motorer.
Produktionskapacitet
Thermaenius köper ca 275 GÖTA motorer av N.A. Beijer i Vimmerby under
avtalstiden 1910-13 d.v.s. på 4 år. Av dessa levereras under första året hela 97 st. De
tre resterande åren levereras över 60 st per år. Hur är detta möjligt? Det är mer än en
motor i veckan eller mindre än sex arbetsdagar per motor. Ser vi till verkstadens
motorproduktion innan avtalstiden 1907-9, är den ju beräknad till ca 20 motorer i
snitt per år. Då förutsätter vi att tillverkningen under första året inte varit fullt så
omfattande. 1910 var 10 man sysselsatta vid verkstaden och det är inte rimligt att
man så direkt kan mer än fördubbla tillverkningen. I samarbete med Kristdala torde
man möjligen få fram motorer i den här volymstorleken. Hur många anställda det
var vid verkstaden i Kristdala vid den här tiden har jag ingen säker uppgift på men
av allt att döma omkring 5-7 men inte mer än 10 man.
Bild 8. En unik vy innifrån F.O Beijers Mek Verkstad från 1910 ca. Motorerna har den låga luckan
över spolkanalen men ingen smörjapparat. Med en bild som denna förstår vi lättare att
att kapaciteten på verkstaden var begränsad till mellan 20-30 motorer om året.
Foto Kristdala hembygdsförening
Målilla egen GÖTA serie
Trots en sådan mobilisering av de båda Beijers verkstäderna beräknades inte
kapaciteten räcka till för Thermaenius behov, varför bolaget i Hallsberg även vände
sig till Målilla för köp av ytterligare GÖTA motorer.
Från fabrikören C.A. Alm, Målilla levererades därför under åren 1910-12 ett antal
motorer som även de kallades GÖTA. Det rör sig om närmare 50 st motorer under
de tre åren men något avtal liknande det med Vimmerby har inte påträffats. Att det
funnits ett avtal eller en ordentlig överenskommelse i botten verkar troligt då
Målillas GÖTA motorer bildar en egen obruten nummerserie från 1-47 vilket tyder
på en väl planerad upphandling. De levererades i två storlekar om 7 eller 12 hk.
Bild 9. ansedd som Målillas första motor från 1907. Denna motor som enligt uppgift ska
vara C.A.Alms första är allmänt ansedd som en kopia av samtida Beijers motorer.
Artikelförfattaren är idag tveksam till det angivna tillv året utan anser att 1909
vore mer sannolikt
Foto RUBENS
Dessa GÖTA motorer antas vara av samma typ som den i Målilla motormuseum
bevarade motorn från 1907. Denna motortyp var i så fall Målillas första
volymmässigt seriebyggda motor. Motorn var en nästan identisk kopia av de
samtida motorer som byggdes i Kristdala och Vimmerby. Om dessa motorer var
försedda med Thermaenius skylt för GÖTA motor eller om de såldes under Målillas
eget namn vet vi inte då ingen av dessa motorer ser ut att vara bevarade.
Bild 10. C.A.Alms motor från 1907? varpå verkstadens GÖTA motorer
baserades var redan från början så lika med Beijers att de lätt
kan förväxlas.
Foto RUBENS
1912 var Alm i Målilla klar att presentera en ny modell, som är känd som A-motorn.
Den refereras till som en större motor och blev mycket uppmärksammad på Industrioch Lantbruksutställningen i Eksjö 1912. A-motorn annonseras senare i sex olika
storlekar från 8-25 hk. Hur många A-motorer eller vilka storlekar som verkligen kom
att tillverkas är osäkert men från de tre A-motorer som idag finns kvar, vet vi att
#195 från 1915 är på 12 hk och #208 samt #236 från 1916 är på 16 hk.
Vid utställningen 1912 visades även en stående motor upp vilken vi inte vet något
mera om. Möjligen kan det varit en förlaga till den mindre stående motor på 10 hk,
som fr.o.m. 1917 annonseras ut och som brukar refereras till som C-motorn. Denna
motor var Målillas första motor av vevhustyp. Den gamla öppna A-motorn ersätts ca
1923-24 av B-motorn som var en modern horisontell motor försedd med inbyggt
vevparti och centrifugalregulator.
Notera att Thermaenius försäljningen av motorer från andra tillverkare så som
Avance, Fenix och Sandbäcken är listade under respektive företags egna namn och
ej såsom GÖTA motorer.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi lyckades med att identifiera och
fastställa GÖTA motorns tillverkare. Vi har därigenom kommit att belysa den tidiga
motorutvecklingen för både F.O. Beijer i Kristdala och N.A. Beijer i Vimmerby. Det
tidiga samarbetet mellan de båda Beijer verkstäderna har vi analyserat och i viss mån
omvärderat.
Vi har även fått fram att GÖTA motorn tillverkades av ytterligare en verkstad, C.A.
Alms Mekaniska Verkstad, Målilla. På så vis har det bekräftats att Målilla har haft en
serietillverkning av motorer före A-motorn som annars anses vara den första
serietillverkade motorn.
Följande tror vi oss veta:
1900-1907, Tillverkas motorer i Kristdala under både F.O. och N.A. Beijers namn.
1907, Etablerar sig N.A. Beijer i Vimmerby medan F.O. blir kvar i Kristdala.
Motortillverkningen antas ske på båda platserna samtidigt.
C.A. Alm tillverkar sin första motor vid vad som kom att bli Målilla
Mekaniska Verkstad.
1909, I december tecknar N.A. Beijer kontrakt om ensamförsäljning av motorer med
Joh. Thermaenius & Son, Hallsberg, under namnet GÖTA motorn. Motorerna
tillverkas i samarbete med brodern F.O. Beijer i Kristdala.
1910, Börjar C.A. Alms Mekaniska Verkstad, Målilla att leverera egenhändigt
tillverkade motorer till Thermaenius som likaså säljes under namnet GÖTA
motorn.
1912, Upphör Målillas leveranser till Thermaenius och A-motorn introduceras.
1913, Upphör N.A. Beijers leveransavtal med Thermaenius och tillverkningen
reduceras betydligt.
1917, Målilla annonserar sin stående motor, kallad C-motorn.
1918, Ökar Kristdala-verkstadens motortillverkning och en ny nummerserie från
#500 införs.
1923, Ser vi åter N.A. Beijer i Vimmerby tillverka motorer i en ny modern version
med inbyggt vevhus.
1923, Målilla börjar tillverka de så kallade B-Motorerna av vevhustyp som ersätter
den tidigare öppna A-modellen.
1924, Beijer i Vimmerby lyfter av allt att döma serienumren på sina motorer
några hundratal.
1925, N.A. Beijers Mekaniska Verkstad i Vimmerby byter namn och motorerna
börjar skyltas, Beijers Motorfabrik, Vimmerby.
1925, F.O. Beijers Mekaniska Verkstad byter namn och motorerna från Kristdala
skyltas F.O. Beijers Motorfabrik, Kristdala.
1934, F.O. Beijers Motorfabrik börjar att tillverka motorer av nya typen med
inbyggt vevhus.
Bild 11. Några Beijer / GÖTA motorer under vård i förråd
foto RUBENS
Vi som arbetat oss igenom ovanstående material och fördjupat oss i ämnet har gjort det
endast utifrån vår önskan att hitta sanningen. I de fall vi har dragit för snabba eller
felaktiga slutsatser kan det bero på ett begränsat informationsunderlag. Om du som
läsare har en annan åsikt eller mer information önskar vi att du hör av dig. Även ett
allmänt ifrågasättande kan vara välkommet i det att det skapar intresse och bidrar till
den fortsatta diskussionen. Vi ber er vänligast att kontakta oss.
Tore Blom
Rubens Maskinhistoriska Samlingar
0511-50535
[email protected]
Källor.
Arkivcentrum Örebro
Bolagsverket
Familjen Pihl
Göteborgs Veteran-Motor-Samling
Kalmar Museum
Kristdala hembygdsförening
Kungliga Biblioteket
Maskinveteranen
Målilla Motormuseum
Rubens Maskinhistoriska Samlingar
Samt en rad olika motorägare och maskinentusiaster