Transcript Trä, plast eller el? - Åse Ericsons Islandshästar

34 RIDSPORT NR 11/2006
STAKET-SPECIAL
Trä, plast eller el?
Mark, hästar och plånbok avgör
Av Åse Ericson
ilken typ av staket ska man
välja? Elstängsel är det vanligaste att använda kring hästhagar, men även där finns flera varianter att välja på.
Först av allt måste man veta om
det är ett permanent staket eller ett
tillfälligt stängsel som ska byggas –
materialet är olika. För en osäker
köpare lönar det sig att söka upp en
fackhandlare som sätter ihop ett
stängselpaket där de olika stängselkomponenterna passar ihop. Inte
köper man stallinredning på måfå
och sätter upp på trekvart? Det ska
man inte heller göra med staket, det
kan få ödesdigra konsekvenser.
Denna artikel koncentreras på
det permanenta stängslet, mest
med inriktning på elstängsel som är
det vanligast förekommande. Men
det är värt att påpeka att det inte
alls är ovanligt att material som är
avsedda för tillfälliga stängsel monteras permanent, med otillfredsställande resultat som följd.
V
FLERA FAKTORER avgör vilket staket man ska välja: typ av mark, storlek på mark, vilken kategori av hästar ska gå där, är gruppen av hästar
stabil eller möts främmande hästar
ofta, ekonomi o s v.
I dag är de vanligaste förekommande staketen elstaket, plast- och
trästaket. Fårstaket, även med el på
distansisolatorer, är inte att rekommendera, hästar slår och krafsar
gärna med frambenen och risken
finns att de fastnar med hovarna i
nätet. Taggtråd är på väg bort och
blir förbjudet år 2010.
ETT ELSTÄNGSELSYSTEM som börjat vinna mark i Norden heter Insultimber. Det tillverkas av Australiens vanligaste träslag, eukalyptusträ. Det är ett massivt träslag som
inte leder ström och som inte behöver impregneras för hållbarheten.
Det kräver inte isolatorer utan tråden fästs direkt i stolparna med
enkla ståltrådsclips.
Staketet bygger på att man sätter upp ordentliga hörnkonstruktioner, med markstolpar nedslagna
var 30-40:e meter, däremellan står
kortare stolpar uppe på marken.
Tråden är spänd, men följden av att
de flesta stolparna står uppe på
marken är att när vilda djur passerar tråden eller ett träd faller över
tråden, kan staketet vaja undan/
lägga sig och sedan resa sig igen. En
fördel också om man har mycket
sten i marken där man ska bygga
staket.
ETT TRÄ, JÄRN- eller plaststaket är
ett fysiskt staket för hästen, ett visuellt tydligt hinder som ska tåla
visst tryck och vädrets påverkan.
Trä- och plaststaket kompletteras allt oftare med el, dels för att
hästar gärna gnager på trä, dels för
att undvika att hästar börjar trycka
sig mot staketet med påföljd att det
försvagas.
Plaststaket (permanent monterade) har mycket god synlighet och
väger inte mycket i sina beståndsdelar. De är dock dyrare i inköp och
kostar även i tid/arbete att bygga
jämfört med ett elstaket. Staket av
sämre plastkvalitet som går sönder
riskerar att få vassa brottkanter.
Moderna plaststaket har utvecklats
och har ”inbyggd” elektricitet.
kräver en stor arbetsinsats vid montering. Har man målade staket
krävs en del underhåll.
ELSTAKET är ett psykologiskt och
fysiskt hinder för hästen men det
som avskräcker hästen från att gå
ut är elektriciteten. Korrekt installerat är skaderiskerna små och det
är en förhållandevis billig stängseltyp.
Tråden som används i ett permanent stängsel är slät ståltråd,
plastad ståltråd, elrep eller elband.
Elströmmen ska göra att hästarna känner ett sådant obehag att de
inte vill vara i närheten av tråden.
Den regeln får man inte tumma på
om man har elstaket. De hästägare
som anser att deras hästar aldrig
går ut för att hästarna tror att det
finns ström, fast den inte finns, är
ute på djupt vatten.
Om hästarna börjar trycka på
staketet, i jakt på gröna strån eller
av nyfikenhet, kan olyckan vara
framme. Hästar som fastnar i elstaket och får panik kan få lika förödande skador som om det vore
taggtråd.
Det finns säkerhetsdon att montera som knipsar av band och rep om
ett panikryck sker. Skarvdon på en
slät tråd gör att tråden släpper när
trycket blir tillräckligt hårt.
MEN BOKSTAVEN A i elstaketets alfabet är att elströmmen alltid ska
fungera ordentligt. El syns inte, det
är alltid hästägarens ansvar att regelbundet kontrollera elspänningen
med en digital voltmätare, under alla årstider.
Bara för att aggregatet tickar är
det inte säkert att ström levereras
ut i tråden som den ska. Voltmätaren ger klara besked, mätningen
ska ske på staketets svagaste
punkt, t ex så långt bort från aggregatet som möjligt.
Dagens elaggregat blir allt mer
avancerade, man kan t o m bli uppringd i sin mobiltelefon om strömförsörjningen inte fungerar – men
släpp ändå inte den manuella kontrollen helt. Ett elstängsel ska hålla
en spänning av 4.000-5.000 volt för
att anses vara fullödigt, kryper det
ner mot 2.000-3.000 volt är inte staketet helt att lita på. Mycket vanliga
orsaker till låg spänning är undermålig jordning eller felaktigt vald
matarkabel mellan aggregat och
jordningssystem.
STÅLTRÅD är billigast, den leder
strömmen bäst samt har en lång
hållbarhet, en del tråd säljs med garanti på 15 år.
Man skiljer på s k blöt ståltråd
och HT-härdad tråd (High Tensile)
som inte töjer sig. Den blöta ståltråden går lättare av än HT-tråden om
en häst skulle fastna i staketet. Ett
skarvdon på tråden, en s k gripple,
kan ge HT-tråden den svaga punkt
som behövs för att den ska gå av om
en häst fastnar och får panik.
Nackdelen jämfört med andra elstaket är att synligheten med slät
tråd är sämre och att det är tyngre
att jobba med, särskilt om man inte
har trådvinda. En utveckling av
ståltråden är den plastade släta eltråden, den säljs bl a med varunamnet Equifence. Den har en bättre
synlighet än ståltråd, god hållbarhet och lika bra strömledningsförmåga som slät tråd.
ELREP har också bättre synlighet,
TRÄSTAKET är kanske det mest
klassiska häststaketet. Det har
mycket god synlighet, håller länge
om virket är av hög kvalitet och bra
tryckimpregnerat.
Sätt gärna en eltråd innanför
den översta slanan, så att hästarna
inte börjar äta på träet eller skubba
sig mot det. Nackdelen är att trä är
dyrt, det är tungt att hantera och
det är en lätt tråd men är staketet
långt (ca 1 km) blir ledningsförmågan inte den bästa om man inte väljer ett elrep av hög kvalitet.
Repet ska innehålla två typer av
elledare, rostfria ledare och förtenta
kopparledare. Dessa ska korsa varandra i repet, rostfritt har god hållbarhet och koppar leder ström bra.
Den sammanlagda tjockleken av le-
Att sätta nya staket är ett hårt arbete. Men det finns maskiner för stolpnedslagning, så att stolparna
kommer ned tillräckligt långt och rakt ner i backen.
darna ihop är viktig, många tunna
ledare flätas samman för bästa ledningsförmåga. Ledarna ska vara
längre än själva repet, det ska ligga
som ”lockar” utmed repet för att inte
gå av när repet spänns. Elrep finns
med tre-nio ledare, ju fler desto
bättre.
Nackdelen med elrep är att det
har kortare hållbarhet än ståltråd.
Går staketet sönder kan repet rulla
ihop i snaror, vilket sällan händer
med ståltråd. Nylonet i billigare elrep kan också vara ljuskänsligt,
d v s det kan vittra sönder – välj ett
UV-beständigt elrep.
Man måste också se upp med isolatorerna, t ex kan ringisolatorer
med vassa gjutkanter skava sönder
ledarna i repet och därmed kapa
strömförsörjningen i tråden. Särskilt stor risk att skada ledarna är
det om man drar repet på plats från
en isolator till nästa, i stället för att
lägga ut repet på mark och lyfta det
på plats i isolatorn.
En ” Norrlandsstolpe” som passar fint som hörnstolpe. Den är
10 cm i omkrets och väl tryckimpregnerad. Antalet årsringar är
stort, vilket tyder på lång hållbarhet.
ELBAND har den bästa synligheten
av elstaketen. Principen med korsande ledare är samma som i elrepet, ett band är som ett platt elrep.
Isolatorerna är A och O på detta
staket, de måste sitta tajt mot bandet, bandet får inte glida, från stolpe
till stolpe ska det sitta fast. När vinden drar i bandet eller snön tynger
på det kan annars elledartrådar slitas sönder.
Bandet passar bra för trånga
ytor eftersom synligheten är så god
och går det av på en plats tappar
man inte hela sträckan. Det väger
heller inte mycket att sätta upp.
Nackdelen är att det är känsligt
för väder och vind, det har inte så
lång livslängd och måste monteras
bra för att inte gå sönder i första taget. Det är det elstaket som kräver
mest underhåll.
■
God synlighet, hållbarhet och strömledningsförmåga är fördelarna
med en plastad, slät eltråd.
Elband behöver spännas upp
och sitta ordentligt fast i isolatorn på varje stolpe. De strömförande ledarna i bandet får inte
gå sönder när väder och vind
härjar med bandet.