Transcript Min NH-bok - Minbok.nu

©
Min NH-bok
-
Grundläggande markövningar
Frida Lundbäck
©
©
Min NH-bok
1
©
2
©
Min NH-bok
– grundläggande markträning
Frida Lundbäck
3
©
4
©
Tack till:
Kristina Bergsten, Elin Sjöstrand, Johanna Hjelm, Hanna
Lundquist, Birgitta Lundbäck, Elin Kothe, Elin Johansson,
Helen Jarl, Rebecca Eding, Linnéa Carlson, Sharon Cavender,
Scott Davies, Hanna Bylund, Lovisa Lindquist och Nina
Gustafsson. Utan er hade det aldrig blivit så här bra!
5
©
6
©
Innehållsförteckning













Inledning 9
Varför NH träna? 11
Hästens naturliga beteende 22
Grundtänk inom träningen 28
Utrustning 36
Ledövningar 38
Roundpenning 42
The seven games 60
Fler övningar 80
Lastträning 88
Strategi för inridning 100
Avslutning 107
Boktips 108
7
©
8
©
Inledning
Detta är en bok som jag har valt att skriva som projektarbete i
trean på gymnasiet. Den är främst en första handbok till den
som är intresserad av att börja träna hästar med Natural
Horsemanship. Jag har försökt skriva på ett sådant sätt att du
ska förstå hur jag gör och varför, samt på vilket sätt det skulle
kunna hjälpa dig och din häst. Jag hoppas att jag har lyckats
och att ni ska få en trevlig och lärorik läsupplevelse.
9
©
10
©
Varför NH-träna?
“Vad kan det finnas för fördelar med NH? Är det inte typ bara
att stå och vifta med ett rep eller en pinne och göra konstiga
saker? Det är säkert bara snälla hästar de använder i alla fall.
Det kommer aldrig funka för mig… Eller?”
Vem förstår mig?
Vem klarar av mig?
11
©
Varför NH-träna?
För mig är det numera självklart. Det finns så många fördelar.
Till exempel:

Det främjar hästens naturligare beteende

Hästen blir lugnare och mer harmonisk när den
förstår vad du menar

Du får en mycket bättre relation med din häst

Du måste inte sadla och tränsa varje gång du ska rida

Du har fler och roligare övningar än longering och
tömkörning som du kan göra från marken

Du får lättare för att förstå din häst

Du lär dig mycket om dig själv och hur du fungerar
och reagerar i olika situationer
Varför började jag med NH?
Jag kan helt ärligt säga att jag förmodligen aldrig hade börjat
NH-träna om det inte berott på mina hästar. Hade jag fått
andra hästar och andra erfarenheter är det inte säkert att jag
hade tagit den vägen, men det är definitivt inget jag ångrar.
Jag tror att den vanligaste anledningen till att folk väljer att
träna på det här viset är att de har en häst de inte klarar av,
en med ”problemhäststämpel” i pannan. Jag var inget
12
©
undantag. Här kommer en snabbeskrivning av de hästar som
jag hade när jag började med NH.
Curre
Min första ponny var
en Welsh ponny som
hette Carolius (Curre).
Han var en väldigt
busig och livlig liten
ponny och inte direkt
perfekt för mig när jag
som elvaåring, köpte
honom. Han var i full
tävlingskondition och
hade gott om överskottsenergi. Men det
var han som lärde mig
att sitta kvar när en
häst bockar, stegrar eller sparkar bakut. Nu i efterhand kan
jag se att det var tack vare det, som jag lärde mig så mycket.
Han var tolv år när jag köpte honom och han var välutbildad.
Curre kunde allt, men tro inte att han gjorde någonting alls
utan att hans ryttare gjorde exakt rätt. Sparkade man med
fötterna, då gick han inte framåt men om man tryckte lätt
med båda benen samtidigt så var det inga problem. Drog man
för hårt i munnen gick det inte att sakta ner, utan man var
tvungen till att ta mjukt i munnen och sjunka ner i djupare
sadeln för att han skulle stanna. Jag har suttit och skrikit och
gråtit på denna lilla ponny när han inte gjorde som jag ville,
13
©
men egentligen var det jag som gjorde fel. Han har dock alltid
varit världens snällaste häst och jag har alltid älskat honom.
En gång fick han ett skavsår på ryggen så jag var tvungen att
rida barbacka i två månader, men det lärde mig bara att sitta
kvar ännu bättre.
I hanteringen var Curre en liten dumbom. Han kunde dra mig
över gården för att få en grästugga när jag skulle leda honom
själv, men stod min mamma eller pappa och tittade på (som
var starkare än mig) så gick det som en dans. Var jag ute och
gick med Curre och han tycke att jag hade glömt bort honom,
så bet han mig helt enkelt i ryggen och då fick han smisk (och
därmed uppmärksamhet).
Vi fick ändå en speciell kontakt. Han tycktes tycka om mig lika
mycket som jag tyckte om honom. Ibland jagade han iväg de
andra hästarna i hagen om jag klappade dem istället för
honom, och någon gång när han låg ner i hagen när jag kom
ut, satte jag mig bredvid honom och han la huvudet i mitt
knä.
Så kom den hemska dagen då jag insåg att jag är för stor för
min älskade ponny, men jag och mamma bestämde att vi ska
köpa en större häst tillsammans och ha honom som sällskap,
och jag kunde ju fortfarande rida honom lite.
Zamira
Min nästa häst var Zamira, ett korsningssto som då var 4 år,
nyinriden och 153cm hög. Hon var väldigt nonchalant. Hon
tycktes inte alls uppskatta att någon klappade henne och hon
14
©
kunde ibland gå rakt på den som ledde henne. Det är sådana
egenskaper som man inte lägger märkte till vid provridning.
Jag minns att jag satt minst en timme i boxen vid hennes hö
för att jag ville skapa någon form av kontakt. Jag ville att hon
skulle nosa på mig, eller göra något överhuvudtaget som
visade att hon inte hade något emot att jag var nära henne.
Men hon gjorde ingenting. Hon tittade inte ens åt mitt håll
under hela tiden.
Efter ett par månaders ridning på Zamira och en skentur
genom tre elstängsel (där jag trillade av redan vid det första)
började hon bocka. Och inte lite heller. Om jag trodde att jag
hade lärt mig att
sitta kvar på en
bockande häst så
hade jag fel. Jag
kunde sitta kvar på
en häst som busar,
inte en häst som
bockar för att kasta
av. Det är väldigt
stor skillnad. När
Curre bockade så
kastade han upp
huvudet om man
flög fram på halsen för att ”kasta tillbaka” en i sadeln. Men
inte den här damen inte… tappade man balansen så tog hon
chansen och bockade ännu mera tills man var helt av. Jag flög
många gånger, och eftersom jag bara var 14 år hade jag
15
©
varken kunskap eller erfarenhet att klara av detta. Om hon
bockade försökte jag med att smiska henne med spöet, vilket
bara fick henne mer arg och irriterad och tillslut flög i princip
alla alltid av Zamira. Hon lärde sig att bocka sig iväg från det
som hon tyckte var ett problem, sin ryttare. Ung och
oförståndig som jag var, blev jag aldrig rädd för henne. Hur
många gånger jag än flög av så blev jag inte rädd. Inte förrän
jag skulle rida henne en vinterdag när jag hade haft henne i
ett halvår och hon var heltokig även när vi bara skrittade. Jag
hoppade av och ledde Zamira en bit och jag var väldigt hård
mot henne, jag ville inte att hon skulle gå förbi mig, utan
hennes bog skulle alltid befinna sig bakom mig, och om hon
gick förbi så slog jag till henne och tvingade henne att backa.
Tillslut blev det för mycket för Zamira och hon stegrade mot
mig. Jag hängde mig i tyglarna för att få ner henne på marken
igen och lyckades med det, men så fort hon landade tog hon
ett skutt förbi mig och sparkade mig rakt på bröstkorgen och
sedan sprang hon iväg hemåt. Sparken hade inte varit särskilt
hård, och jag vill gärna tro att hon gjorde det för att markera
och inte för att skada. Hur som helst ramlade jag och slog i
höften på en sten och efter det var jag fruktansvärt rädd för
att rida alla hästar i hela världen, utom Curre.
Jag bestämde mig att aldrig någonsin rida Zamira igen, men
efter ett par veckor satt jag på henne ändå. Mamma kom på
att vi skulle ringa till den tjejen som hade ridit in henne för att
se om hon kunde komma ut och rida henne igen, och så blev
det. När hon satte sig på Zamira såg jag för första gången
ordentligt hur hon red, och det var inte riktigt vad jag hade
16
©
hoppats på. Hon red med spö och sporrar, och hon använde
dem på ett sätt som jag inte känner mig bekväm med.
Dessutom var hon stenhård i handen och jag såg min häst
böja på nacken så att nosen nästan nuddade bringan för att
komma undan för trycket i munnen samtidigt som ryttaren
flitigt och inte speciellt mjukt drev henne framåt. Den blicken
i Zamiras ögon kommer jag nog aldrig glömma. Den var fylld
av smärta och sårbarhet, som övergick mer och mer till hat.
Efteråt frågade mamma om jag inte hade önskat att det var
jag som red istället, men jag svarade nej. Jag ville inte rida på
det viset, det såg hemskt ut och Zamira var rädd. Det var på
det viset hon blev inriden. Hon var inte logerad eller
markhanterad alls innan hon reds in, så det hade varit hennes
första riktiga kontakt med människor.
Jag började rida Zamira så smått igen, men hon kändes inte
som samma häst längre. Innan hade hon ändå varit
någorlunda känslig men nu var allt det borta. Det tog mig
flera månader att få tillbaka en något sånär lyssnande häst
när det gällde skänklar och tygeltag. Hennes blick var alltid
helt tom efter den dagen, det kändes som om hon hade
stängt in sig i sig själv, bara för att ingen någonsin hade älskat
och förstått henne.
Jag fortsatte rida Zamira och ibland gick det bättre, ibland gick
det sämre. Och inte en enda gång kunde jag vara säker på att
hon inte skulle försöka kasta av mig.
17
©
När jag hade haft Zamira lite mindre än ett år så köpte vi även
hennes halvsyster, Zingoalla. Det var egentligen meningen att
vi skulle byta häst, men på något konstigt vis kunde vi inte
släppa iväg Zamira.
Zingoalla
Zingoalla var en av världens snällaste och sötaste ponnyer.
Hon var pigg och glad men genomsnäll och lättlärd. Hon var
fem år när vi köpte henne. Jag började träna hoppning och
markarbete med henne och tillsammans utvecklades vi
mycket.
Redan när jag köpte Zingoalla viste jag att jag inte skulle
kunna ha henne kvar så länge eftersom jag skulle växa ur
henne ganska snart,(jag var 175 cm då, som femtonåring)
18
©
men jag är ändå tacksam över att det var en ponny jag köpte.
När jag hade haft Zingoalla lite mer än ett år började jag på
Plönninge, och jag tog med mig båda mina hästar dit
eftersom min kompis skulle hyra Zamira och ha henne som
sin under tiden vi gick där. Men Zamira skrämde henne
genom att försöka bocka av mig och det slutade med att min
kompis tog hand om Zingoalla istället.
På Plönninge träffade jag ett par tjejer som höll på med
Horsemanship med sina hästar och jag blev intresserad
eftersom jag hade testat det själv men inte riktigt kommit på
hur man skulle göra. De berättade att de tränade efter något
som kallades ”Parelli seven games” så jag sökte efter det på
internet och fick flera träffar. Jag läste noga beskrivningen av
lekarna och började testa lite smått på mina hästar. När jag
såg att det började ge resultat gick jag även tillbaka och
testade sådant jag hade lärt mig innan men inte riktigt
förstått och några månader senare hade jag två hästar
19
©
(Zamira och Zingoalla) som jag kunde leda utan grimma och
grimskaft samt rida barbacka i skogen med endast en
repgrimma.
Jag har haft flera hästar efter det. Zingoalla är såld till en jätte
mysig tjej som tränar och tävlar henne i hoppnig, medan
Zamira är kvar och det kommer hon nog vara för alltid. Hon
blev min häst tillslut, även om ingen trodde det från början.
Det knäppaste är att hon nuförtiden väljer vem hon ska lyssna
på eller inte. För många människor är det svårt att fånga
henne i hagen, men kommer jag så går det bra. Om hennes
ryttare är osäker eller har ”fel” attityd så går hon inte ett steg,
men om jag står och tittar på så går det bra. Hon är den
knäppaste hästen jag känner, men många tror att det är enda
anledningen till varför jag aldrig tröttnar på henne.
20
©
Praktik i USA
Under mitt andra år på Plönninge fick jag chansen att åka på
praktik till Montana i USA. När jag fick veta att familjen vi
skulle åka till tränade NH blev jag extremt glad! Äntligen
skulle jag få lära mig ännu mer! Men väl där fick jag veta att
jag var den enda av alla svenska flickor som hade varit där,
som redan kunde till exempel de sju lekarna, så det jag trodde
skulle bli min vidareutbildning inom NH blev egentligen bara
en bekräftelse på att jag hade förstått de sju lekarna rätt när
jag läste in dem själv. Jag är ändå väldigt glad att jag åkte dit. I
och med det fick jag mer erfarenhet och chans att träna med
flera olika hästar. Jag fick även lära mig att rida western i en
oförglömlig natur och miljö!
Här är en bild från Montana. Hästen jag red och tränade
mest hette Clansy och var en femårig Paintvalack.
21
©
Hästens naturliga beteende
Detta är ett stort och brett
ämne som går att läsa om i
många olika böcker. Till
exempel finns det en väldigt
bra och omfattande del information om ämnet i ”Hästens
biologi”.
Här kommer ett litet avsnitt
som tar upp de punkter som är
extra viktiga att ta hänsyn till
inom denna sortens träning.
22
©
Flyktdjur
Hästen är ett flyktdjur, vilket innebär att den hela tiden måste
vara vaksam ifall faran skulle vara framme. Dess instinkt
säger; fly först och
fråga sen.
Hästens sinnen är
väldigt välutvecklade
för just detta ändamål. Ögonen är till
exempel placerade så
att hästen ska ha ett så stort synfält som möjligt, och dess
synfält är ca 340 grader. Den ser i två bilder, alltså har
synskärpa på två olika ställen samtidigt. Detta beror på att
den ska kunna gå och beta och se vad den äter samtidigt som
den måste kunna uppfatta faror som hotar någonstans runt
omkring den. Hästens öron är mycket rörliga och den kan
vrida öronen så att den kan uppfatta ljud från alla håll.
Dessutom har hästen skarpare hörsel än oss människor. Den
har även ett avsevärt bättre luktsinne. Detta kan vara värt att
tänka på i vissa situationer. Till exempel kan en häst bli
förvirrad om du har starkt luktande parfym på dig. Den kan
känna på lukten att vi är rovdjur eftersom vi äter kött och den
kan till och med känna lukten av rädsla!
Tänk på att det är naturligt för hästen att fly ifrån dig! Vi
måste visa dem att vi inte är farliga, inte vill äta upp dem och
vi måste förtjäna deras förtroende för att kunna få en bra
relation med dem.
23
Flockdjur
©
Hästar är flockdjur och även här har deras sinnen stor
betydelse. En häst kan känna lukten av sin egen flock på
kilometeravstånd.
En ensam häst i det vilda är väldigt utsatt och är ett hyfsat lätt
byte för rovdjur. Hästens flock är därför dess trygghet. En
normal flock består av en hingst, mellan ett och tolv ston
samt deras avkommor fram till könsmogen ålder. Därefter
stöts de bort från flocken och lever i så kallade ungkarlsflockar, innan de hittar en ny flock att ta följe med.
Rangordningen i flocken är mycket viktig eftersom den inger
trygghet. Hästarna vill alltid ha en stark och trygg ledare,
oftast ett äldre sto, som kan uppfostra och bestämma i
flocken. Den övriga rangordningen fastställs också för att
skapa trygghet. Det är däremot naturligt för hästen att
försöka ta en så hög position som möjligt, och detta kan
skapa lite oro bland de hästar som är längst ner i hierarkin.
Hästarna ser ofta människan som en svag individ och det är
då deras instinkt att försöka ta ledarrollen och ansvaret. Men
det vill vi ju helst inte att de ska göra, då det kan bli väldigt
jobbigt för oss att ha 600 kg häst som släpar iväg oss.
Om någon av de yngre hästarna i flocken beter sig illa straffas
den av något av de äldre stona genom att denne jagar iväg
den lilla terroristen från flocken. Där får den stå själv, ute i
den ensamma och otrygga världen tills den visar ett tillräckligt
24
©
”skamset/undergivet” beteende och först då får de komma
tillbaka till flocken igen.
En annan viktig sak med flocken är att hästarna putsar
varandra och njuter av beröringen. Hästar är väldigt känsliga
djur, tänk på att de kan känna en fluga sätta sig på dem! Och
den absolut känsligaste delen av hästen är inne i munnen,
tänk på det nästa gång du rider.
De tama
flockarna som
går i våra
hagar hemma
är sällan
naturligt
sammansatta,
men det
funkar oftast
bra ändå.
Kommunikation
En häst i det vilda drar alldeles för
mycket uppmärksamhet till sig om
den gnäggar och ger ifrån sig andra
ljud. Istället kommunicerar hästarna
till största del med kroppsspråket. Är
de arga eller känner sig trängda
lägger de tillexempel öronen bakåt,
visar tänderna och försöker se stora
och farliga ut, medan en osäker häst
25
©
drar upp huvudet, spetsar öronen och visar ögonvitorna.
Hästarna undviker i stor
utsträckning slagsmål, efterEn intressant studie av
som de hela tiden måste vara
hästens hjärna visar att
beredda på att fly och därför
den yttre delen av
måste vara pigga och friska om
hjärnan, där själva
de vill kunna överleva en
tänkandet sitter, är i
rovdjursattack. Därför är det
förhållande till
inte genom slagsmål som ramänniskans hjärna ca
ngordningen fastställs. Istället
hälften så stort, medan
flyttar hästarna på varandra.
den inre delen, där alla
En ranghög häst kan flytta
känslor finns, är lika stor
undan en ranglåg kamrat med
som människans.
endast en blick. Ibland krävs
dock ett hot och den absolut
sista utvägen är våld. Däremot så måste den ranghöga hästen
visa att den kan fullfölja sina hot. Om en häst alltid hotar med
att till exempel bita en annan häst, men aldrig gör det på
riktigt så kommer den första hästen tappa status eftersom
den andra hästen inser att hotet aldrig fullföljs.
Inlärningsförmåga
Hästar lär sig extremt fort och glömmer väldigt långsamt.
Detta är nödvändigt för att de ska överleva i det fria. Detta är
också orsaken till att det är enklare att träna en häst som
aldrig har träffat människor tidigare än en häst som har
negativa erfarenheter av vår sort.
26
©
Om ett rovdjur gör ett misstag får det ingen mat den dagen,
men om en häst gör ett misstag blir den mat. Därför lär sig
hästen att i så stor utsträckning som möjligt undvika obehag.
Får hästen välja kommer den alltid göra det som är lättast för
den. Den följer det minsta motståndets lag och det går
definitivt att utnyttja i träningen.
Hanterar du
hästen på rätt
sätt kan du få
den att se dig
som sin flockledare. Den vill
vara hos dig och
arbeta med dig.
27
©
Grundtänk i träningen
Har du funderat över hur
hästen upplever världen
och allt som finns runt
omkring den?
I den här sortens träning
försöker vi se till hästens
naturliga beteende och
behov, och träna den efter
dess egna förutsättningar.
28
©
Grundtänk i träningen
Ibland kan det vara bra att försöka se saker och ting ur
hästens synvinkel och försöka tänka som en häst.
Det känns som om folk förväntar sig att hästen ska veta vad
som är rätt och fel redan från början, men det gör den inte.
Den vet inte att det är fel att dra dig över gårdsplanen för att
ta en tugga gräs på gräsmattan utan det är naturligt för den
att ägna nästan all sin vakna tid åt att äta. Den vet inte heller
att en vattenpöl är ofarlig eftersom den inte kan se hur djup
den är. Vi måste lära dem vad som är rätt och fel, och vi
måste förtjäna deras förtroende innan vi kan begära att de
ska lita på oss. Om en häst till exempel inte tycker om sadeln,
fundera över orsaken till detta problem och ta itu med den
istället för att ”fostra” hästen bättre. En sadel som ligger illa,
eller en okunnig/oförsiktig ryttare kan påminna hästen om
29
©
känslan av ett rovdjur som klamrar sig fast på den. Det låter ju
inte så behagligt. Dessutom kan en illa sittande sadel göra så
att hela ryttarens tyngd hamnar på några små och få punkter
direkt på hästens rygg, och det gör riktigt ont. Vill du känna
något liknande så lägg dig på mage på golvet och be någon
sätta armbågen mot någon av dina ryggmuskler och lägga på
lite tyngd. Andra sadlar kan vara sneda och hamna på hästens
ryggrad, och är sadeln för vid kan den falla ner på manken och
lägga större delen av vår tyngd där. Så om hästen är rädd för
sadeln, kolla om den passar ordentligt innan du börjar straffa
hästen för olydnad.
Arg?
Ilska i samband med hästträning beror ofta på frustration. Om
hästen inte fattar vad du menar finns stor riska att du blir
frustrerad för att du inte vet hur du ska lösa detta och den
frustrationen leder ofta till ilska. Ilska leder i sin tur ofta till
våld, och används våld mot ett så utpräglat flyktdjur skadar
det er relation och gör sannolikt problemet värre.
Om en häst är bråkig och stark kan det vara bra att se arg ut,
eftersom man då ser ut att vara större och mer beslutsam än i
vanliga fall. Men blir man arg på riktigt är det alldeles för stor
risk att man tappar behärskningen.
Blir du arg så gå undan en stund och fundera över varför du är
arg och vem du egentligen är arg på. Ta några djupa andetag
och behärska dina känslor innan du går tillbaka till hästen.
30
©
För vissa människor hjälper det att skriva ner vad det är de är
arga på för då tvingas de att verkligen definiera det och se det
ur ett annat perspektiv.
Börja från början
När man börjar träna med en häst är det viktigt att det inte är
för svårt för hästen utan att man börjar med det som är mest
grundläggande. Har man byggt en stadig grund är det lättare
att fortsätta och resultatet blir stabilare. Även en häst som
kan grunderna behöver påminnas om dem ibland. Om sen
något går snett är det enkelt att gå tillbaka något/några steg i
utbildningen och försöka lista ut vad problemet beror på. Bryt
ner alla eventuella problem i mindre bitar så blir det lättare
att övergreppa.
Ibland kan det vara bra att vända på ett problem och tänka
efter hur man skulle göra för att få hästen att utföra just det
som är problemet. Om du till exempel ska få en häst att
skena, så kunde du ju börja med att ge den alldeles för
mycket kraftfoder, sedan kunde du vänja den vid att den alltid
fick galoppera hemåt så fort den ville och låta den börja
tidigare och tidigare… Detta är inget jag rekommenderar att
man ska göra, men det kan vara givande att tänka så för att
kunna göra motsatsen om hästen alltid skenar hem mot
stallet.
När kan man börja?
Du kan börja NH-träna din häst nästan hur tidigt som helst.
Man kan jobba med mamman korta stunder och låta fölet
31
©
vara med, eller börja
jobba direkt med
fölet så fort det är
avvant. Tänk bara på
att inte ha för långa
träningspass i början.
Jag brukar tycka att
det är lagom att börja
kräva lite mer av den
unga hästen när den är ca två år. Innan dess ska det bara vara
som en lek. Det är dock viktigt att man inte låter en ung häst
ta kommandot då det kan leda till stora problem när den blir
större.
Vikten av att vara en rättvis ledare
När man hanterar en häst är det oerhört viktigt att vara
konsekvent och rättvis. Hästen kan inte förstå varför den inte
får klia huvudet mot dig när du är tävlingsklädd om du
normalt sett låter den göra det.
Vanligtvis varnar/hotar den ranghöga hästen en häst med
lägre rang som gjort något galet en eller två gånger, om den
hästen med lägre rang ändå fortsätter så ”fullföljer” den
ranghöga hästen sitt hot. Till exempel om den ranglåga
hästen biter den ranghöga hästen så kanske den svarar med
att varna/hota med spark. Om den ranglåga hästen då biter
igen så kommer den att bli sparkad. Om den ranghöga hästen
alltid bara hotar men aldrig fullföljer hotet så kommer denne
sjunka i rang och tappa sin trovärdighet som ledare. Således;
32
©
om du hotar med något du aldrig fullföljer så kommer hästen
alltså tappa sitt förtroende för dig och försöka ta över
ledarskapet eftersom den inte ser dig som en trygg och säker
ledare. Därför är det viktigt, framförallt i början av träningen,
att fullfölja sina hot. Om du till exempel snurrar repet mot
hästens bakdel för att du vill att den ska flytta undan rumpan
så hotar du hästen med att säga: Flyttar du inte på dig så
kommer repet att slå på din
rumpa! Om hästen ignorerar detta
hot så måste du snurra repet
“Tänk på att varje
närmre och närmre hästen tills det
gång du umgås med
nuddar och slår på dess rumpa.
din häst så tränar du
Människans personliga utrymme
den, vare sig du vill
eller inte.”
Jag tycker att det är väldigt viktigt
att hästen accepterar mitt personliga utrymme. Om en häst
som är av lägre rang springer in i ledarstoets personliga
utrymme utan lov så smäller det…
Så fort hästen är så nära dig att du känner dig besvärad av
det, är det inne i ditt personliga utrymme och inkräktar. Det
ska du inte acceptera. Backa snällt men bestämt undan
hästen bort från dig. Men om den fortsätter att komma in och
knuffa på dig så får du bete dig lite argare. Hoppa och vifta
med armar och ben och skrik, för att på alla sätt visa hästen
att du inte är bekväm i den situationen. Skulle någon av dina
viftande armar nudda hästen så gör det inte så mycket. Som
sista utväg får du reagera ännu starkare. En häst som inte bryr
sig om den typen av dramatik är förmodligen van vid att styra
33
©
och ställa över människor och i ett sådant läge kan det vara
svårt att ta tillbaka/ta över ledarskapet. Om så är brukar jag
ta fram en repgrimma och mycket bestämt backa undan
hästen. Jag brukar rycka hårt och bestämt i grimman rakt
bakåt mot hästen och kräva en reaktion. Jag rycker inte nedåt
för det visar inte hästen vad jag vill att den ska göra. Rent
fysiskt ligger jag ganska mycket i underläge jämfört med en
häst, så det gäller att man sträcker på sig och övertygar
hästen om att man är den snyggaste, starkaste och smartaste;
följaktligen den självklara ledaren.
Mjuka men tydliga signaler
En av de viktigaste principerna inom denna sorts träning är
att alltid börja med så mjuka signaler som möjligt, och sedan
successivt öka trycket/pressen tills man får den reaktion man
önskar. Men det absolut viktigaste är eftergiften. Så fort
hästen reagerar på önskvärt sätt måste man genast släppa
efter. Det är på det sättet hästen lär sig. Det du vill att hästen
ska göra, det ska du göra enkelt för den, medan det du inte
vill att du ska göra ska vara svårare och obekvämare.
När jag har lärt hästen att acceptera mitt personliga utrymme
så fortsätter jag alltid med att bjuda in den. Det mysigaste är
ju ändå när hästen kommer till dig för att bli klappad och
gosad med.
När jag bjuder in hästen i mitt personliga utrymme brukar jag
börja med att titta ner. Titta inte hästen i ögonen eller ens
mot huvudet då det utan tvekan är det mest effektiva när
34
©
man vill driva iväg en häst. Sänk alltså blicken och sjunk ihop
med axlarna. Ta lite löst i grimskaftet så att hästen kommer
till dig. Beröm den genom att släppa efter i grimskaftet och
klappa den i pannan eller
på något annat ställe där
den tycker om att bli kliad.
Klappa inte hästen genom
att ”slå” med handflatan
mot den, utan smek och
gnugga
med
handen
istället så slappnar hästen
av bättre. Att slå med
handflatan mot en häst kan
aldrig få den att slappna
av. Hästen upplever det
som om man slår den och
tycker att det är mycket
obehagligt. De lär sig att det inte är farligt men de kommer
aldrig tycka att det är skönt. Tänk på att hästen är så känslig
att den kan känna en fluga landa på sig.
Efter lite träning kan man även bjuda in hästen i ens
personliga utrymme utan att behöva grimma och grimskaft.
Ett exempel på en häst som verkligen accepterade mitt
personliga utrymme var min B-ponny Curre. han brukade
galoppera fram mot mig i hagen, stanna ett par meter framför
mig och vänta på att jag skulle sänka blicken och slappna av i
kroppen innan han gick fram till mig.
35
©
Utrustning
Det finns många olika
typer av träningsgrimmor.
Den som jag tror är
vanligast (och billigast) är
repgrimman
och
den
fungerar väldigt bra för
mig. Det man ska tänka på
är att en sådan grimma är
skarpare än en vanlig
grimma så man måste vara
försiktig och inte dra
hårdare än nödvändigt.
Den kan dock vara till stor
hjälp, just för att den är lite
skarpare… Vi är ju alla
klenare än hästarna men
en sådan grimma kan ge
oss den lilla extra kraft vi behöver, och den orsakar inte
hästen någon smärta så länge vi hanterar den på lämpligt
sätt. Vissa tränare påstår till och med att en repgrimma är
mer naturlig eftersom den är så tunn och då känner sig inte
hästarna fångade. Jag vet inte vad man ska tro om det, men
jag vet att den är ett väldigt bra redskap. Särskilt om man
hanterar starka hästar. Detta beror främst på att repet ger
mindre tryckfördelning än en vanlig grimma, och knutarna ger
punkttryck på en ganska känslig del av hästens huvud.
36
©
Det går även knyta en repgrimma själv om man är pysslig av
sig. Sök efter ”repgrimma” på internet så hittar du snart en
beskrivning.
Som grimsaft föredrar jag att använda ett långt rep (ca 4-5
meter) som är ganska tungt och med en så liten och lätt
kabinhake som möjligt. Jag tycker även att det är bra om
repet har en läderflärp i andra änden. Den ger nämligen ifrån
sig ett speciellt ljud om man snurrar repänden i luften.
Fördelarna med ett så långt rep är att man dels kan använda
det till den logeringsliknande leken circling och dels att om
hästen springer förbi dig, så har du mycket rep att hålla i och
det är inte så stor risk att du tappar den.
Man kan även använda en så kallad "stick". Det är vanligtvis
en orange pinne med ett hantag i ena änden och ett snöre i
den andra, men man
klarar sig ganska bra
utan en sådan. Vill
man ändå testa så
kan man knyta fast en
plastbit i ett dressyrspö och använda det
som "stick".
37
©
Ledövningar
38
©
Ledövningar
Något av det värsta jag vet, är att leda en häst som försöker
springa över mig eller drar iväg mig åt fel håll och jag bara
hänger och slänger som en liten vante. Det gör mig verkligen
tokig!
Inom NH-träningen brukar man gå snett framför hästen för
att visa sitt ledarskap. Enligt den ”normala” hästhanteringens
lära ska man ju gå vid hästens bog. Det är något jag absolut
inte kan se någon logik i. Tittar man på en flock med hästar så
är det fölet som i normala fall har den placeringen. Stoet
leder fölet vid sin sida och
det är naturligt för henne
Tips: att ta tag i repet
att även ”leda” oss om vi
ovanifrån istället för
går vid hennes bog. Så
underifrån är en liten
därför leder även jag mina
säkerhetsdetalj, då är det
hästar snett framifrån.
mycket lättare för dig att
Vanligtvis har jag ca en
släppa repet om du skulle
meter grimskaft mellan
hamna
i en farlig situation
handen och hästen.
Jag tycker även att det är viktigt att leda hästen från båda
sidorna så att den får jobba med båda sina hjärnhalvor, och
om du en dag ska leda två hästar samtidigt och båda bara är
vana vid att bli ledda från vänster sida så har du ett litet
problem.
Jag brukar använda en repgrimma och ett långt och tungt rep,
och sedan bara gå ut och gå med hästen. Är hästen extremt
39
©
svår att leda så är det lämpligt att börja träningen på ett
inhägnat område. Det kan även vara en fördel att göra
roundpenning med svårledda hästar innan själva ledövningen
börjar.
När du tränar ledövningar med en häst är det väldigt viktigt
att vara konsekvent. Du kan inte träna hästen ”ibland”, utan
varje gång du är med din häst tränar du den, vare sig du vill
eller inte.
Steg 1: Börja leda hästen framåt och så fort den går förbi dig
så vänd på en femöring och gå åt andra hållet istället, då
hamnar du snabbt och smidigt framför hästen igen.
Steg 2: Fortsätter hästen att gå förbi dig även fast du vänder
fram och tillbaka hundra gånger så kan du hota med att
sparka den. Böj armbågarna i 90 graders vinkel och ”kicka till”
40
©
med dem bakåt mot
hästen i ett läge när du
redan befinner dig lite
framför den. (se bild)
Tips: Gå ut och gå med din
häst! Att ta med sig hästen
på promenad stärker banden
mellan er otroligt mycket.
Hästarna tycker oftast att
det är roligt och skönt, och
har man tränat hästen bra så
kan man ta med den ut och
på en jogging- eller cykeltur.
Steg 3: Om inte steg ett
eller två hjälper så
kommer du till det läget
när du måste sätta en
stark och tydlig gräns.
Om hästen fortsätter att
gå förbi dig även fast du
har tränat och tränat så är det dags att visa den var skåpet ska
stå. Även ett ledarsto blir argt ibland och då smäller det… Går
hästen förbi dig med bogen så stanna tvärt och tvinga den att
backa tills den är bakom dig igen och kanske lite till. Var
mycket bestämd. Sträck på dig och visa med hela ditt
kroppsspråk att du inte tänker tillåta detta mera. Ryck
bestämt bakåt i grimman. Ryck inte neråt utan var noga med
att du visar hästen vilken riktning du vill att den ska gå. För
varje gång hästen fortsätter att gå förbi dig, ryck/dra hårdare.
Du är ändå inte tillräckligt stark för att kunna tillfoga den
några större skador. Du kan även slå med grimskaftet mot
hästens bringa om den inte sköter sig. Ryt gärna till med mörk
och bestämd röst och om det behövs, hoppa, skrik och vifta
med armar och ben tills hästen i ren chock flyr baklänges.
41
©
42
©
Roundpenning
På dessa
bilder syns
hästar av
flera olika
raser och
storlekar.
Allt från
Halvblod till
Shettis.
43
Detta är något som går
att göra med alla
hästar. Storlek, ras,
färg, ålder eller kön
spelar ingen roll! Jag
kan däremot garantera
att ett lyckat försök
kommer förbättra relationen mellan dig och
din häst avsevärt.
©
Roundpenning eller join up är egentligen bara två olika
benämningar på samma sak, och man kan göra på lite olika
sätt men ändå nå önskat resultat. Det finns flera kända namn
inom NH-världen som alla har sina egna speciella drag och gör
på sitt sätt. Själv tycker jag att det är mycket bättre att kunna
göra på olika sätt och våga variera sig. Ibland kanske Pat
Parelli’s sätt funkar bäst, ibland är det kanske som Monty
Roberts man bör göra och ibland kan ens egna idéer vara
ännu bättre.
Det första du behöver för att göra roundpenning är en lämplig
inhägnad. Det bästa är en rund inhägnad med en diameter på
ca 15-20 meter. Har man ingen rund inhägnad går det bra
med en fyrkantig, men det blir enklare om man kan skärma av
hörnen, så att hästen inte kan stanna och vända där.
Nästa sak du behöver är en lämplig häst. Om du aldrig har
gjort roundpenning innan är det lämpligast att börja med en
lugn och harmonisk häst, så att man inte ger sig på en nervös
eller aggressiv häst direkt utan att ha några erfarenheter.
Fungerar det inte så ger det dig nämligen inte något annat än
dåligt självförtroende.
44
©
Drivning
Det första du ska göra är att driva hästen bort från dig, och
det kan vara ganska spännande. Hästen ska helst springa i
trav eller lugn galopp, den ska inte skena eller lata sig. Jag
brukar föredra att använda ett rep med en läderflärp i ena
änden på grund av det ljud den avger när man snurrar
repänden i luften. Är hästen lat kan man dock behöva
använda en "stick", ett longerspö eller liknande. Slå inte på
hästen utan ”hota” den bara.
Drivningsgränsen (driving line) kan vara bra att
känna till. Driver du hästen bakom den så kommer
det att gå framåt, men om du hamnar framför så
kommer hästen att vända.
45
©
För att driva iväg hästen krävs även att du sträcker på dig och
ser stor och farlig ut. Du bör vara mycket beslutsam och
övertyga hästen om att du absolut inte vill ha den i närheten
av dig.
Alla hästar är inte lika känsliga och därför delar jag upp
drivningen i olika steg. Börja alltid med det första, fungerar
inte det så går du vidare till nästa osv.
Steg1. Släpp lös hästen i rundpaddocken och sträck på dig så
att du ser stor och farlig ut. Var beslutsam och tänk: gå din
väg. Stirra även rakt på hästen, gärna mot ögonen. Ta några
steg mot hästen och stampa lite extra hårt i marken.
Steg2. Går inte hästen iväg
för steg 1 så dra upp
armarna i en ganska hastig
rörelse, eller vifta med
repet. Jag brukar snurra det
så att det kommer uppifrån
mot hästen och går ner igen.
Tips: att spreta med
fingrarna kan vara till
stor hjälp i drivningen då
det påminner hästen om
ett rovdjur som fäller ut
klorna.
46
©
Steg3. Kasta repändan mot hästens bakdel, håll fast i den
andra änden så att du inte måste springa och hämta repet
utan bara kan ”hala in” det. Tänk på att inte stå för nära
hästens bakdel, du vill ju inte bli sparkad…
Steg4. Hoppa, vifta med armarna och skrik högt!
Steg5. Hämta en longerpiska, en "stick" eller ett lasso och driv
hästen beslutsamt bort från dig. Helst utan att slå på den.
Steg6. Detta är det svåraste för mig att göra. Om hästen inte
går iväg för något av de övre stegen måste jag fullfölja mitt
hot. Hotar jag hela tiden med att slå hästen men aldrig gör
det trots att hästen inte reagerar tappar den bara förtroendet
för mig istället för att skapa ett bättre förtroende. Så jag
måste alltså fullfölja mitt hot och slå hästen med det som jag
hotade den med… (detta behövs bara i mycket sällsynta fall)
47
©
Vändning 1, Outside turn.
Här ska hästen byta varv genom att vända med huvudet ut
mot staketet. Hästar som tycker väldigt bra om människor
vänder ibland inåt, mot dig istället. Det tycker jag är ok, för
det är bara ett sätt för hästen att visa att den gärna är hos
dig. Men gör den så är det inte lämpligt att gå vidare och
träna på inside turn.
Steg1. När hästen rör sig framåt i trav eller galopp och du vill
att den ska byta varv så är det enklast att börja med att gena
genom rundpaddocken så att du hamnar snett framför hästen
(framför drivningsgränsen).
48
©
Steg2. Kasta repet och sikta på en punkt precis framför
hästen.
Steg3. Vänder inte hästen för detta kan du testa att hoppa
och skrika lite också, men sedan kommer du till det läget när
du måste göra det mycket obekvämt för hästen att inte lyssna
på dig. Springer hästen förbi dig trots att du står snett framför
den och viftar, hoppar och skriker så svinga repet så hårt du
kan mot hästens bringa i exakt det ögonblicket hästen
springer mellan dig och staketet. Detta kommer leda till att
hästen ökar farten markant och ”skenar” runt i paddocken.
Du ska bara stå kvar på din plats och varje gång hästen
passerar mellan dig och staketet svingar du repet mot den (så
att det träffar) och tillslut kommer hästen att ge sig och vända
eller i alla fall inse att den inte vill springa mellan dig och
staketet… Det är väldigt ovanligt att man behöver göra så här,
men på vissa aggressiva eller extremt envisa hästar är det
nödvändigt.
Vändning 2, inside turn.
Om du ska jobba med en häst som är aggressiv mot
människor kan det vara bra att kunna bestämma åt vilket håll
hästen ska vända, och således få ännu bättre kontroll. Då är
det lämpligt att även träna på inside turn. Den vändnigen
förvirrar dock mer än vad den hjälper om hästen redan är van
vid människor och inte har haft några negativa erfarenheter.
Så mitt råd är att hoppa över den här sortens vändning om
din häst inte är aggressiv.
49
©
Inside turn går ut på att
hästen ska vända sig in
mot mitten och göra en
volt tillbaka.
Bestäm dig för en
punkt
längs
med
staketet där du vill ge
signalerna för vändningen, det ska vara samma
punkt i alla försök tills
vändningen har lyckats.
Så fort hästen har
passerat din punkt
springer du dit, vänder
och backar de sista
stegen ända till staketet. Hästen kommer
att bli fundersam och
lite nyfiken. Den undrar
vad du håller på med
och vänder sig åt ditt
håll. Då gäller det att ha
perfekt timing! Så fort
hästen står rakt mot dig
så måste du börja gå
framåt och driva iväg den ut mot spåret igen fast åt andra
hållet, så att den gör en volt tillbaka. Går du fram för tidigt
kommer hästen att springa ut i samma varv som innan, och
50
©
går du för sent så har hästen redan kommit för nära dig och
då blir den förvirrad om du driver iväg den igen.
En del hästar vänder aldrig in så mycket att den står rakt mot
dig, då får du gå lite längs med staketet så att du hamnar på
den sidan av hästen du vill driva iväg och driva ut den på
spåret därifrån. Sedan gäller det att skynda sig tillbaka in mot
mitten så att hästen inte tror att den ska göra en outside turn
också. När hästen gjort rätt kan det vara lämpligt att låta den
pausa lite, sluta driva den framåt och stå bara stilla och
avslappnat i mitten av paddocken och låt hästen sakta ner
lite, den ska fortfarande röra sig framåt men den får gärna
skritta istället.
Upprepa denna vändning ett flertal gånger tills det verkar
som om hästen kan den ordentligt, sedan är det dags att
börja blanda de olika vändningarna. När hästen klarar av att
göra både inside- och outside turn utan problem så kommer
vi till nästa fas i roundpenningen. Det kan kanske vara bra att
tillägga att många hästar behöver lite extra tid för att lära sig
den här vändningen till skillnad från outside turn, som alla
hästar redan kan om de någon gång gått i hagen tillsammans
med andra hästar.
”Komma in”
Det sista stadiet inom roundpenning är att hästen helt
frivilligt ska komma in till dig i mitten och sedan följa efter dig
när du går. Detta kan man uppnå på olika sätt:
51
©
Alternativ 1. Har man tränat på inside turn så är sättet som
Ken Mcnabb lär ut det bästa. Det funkar även bra på
misstänksamma hästar, även om man inte tränat inside turn.
Det går till på följande sätt: Stanna hästen genom att göra
många outside turn så tätt att hästen nästan inte hinner
vända innan du ber den vända tillbaka. Då kommer den så
småningom stanna med huvudet ut mot staketet. Stå då stilla
och andas en liten stund. Gå sedan långsamt i en halvcirkel
runt hästen tills du kommer till staketet, ca 5-10 meter från
hästen. Titta hela tiden på hästen (gärna mot huvudet om det
går) och stanna med magen riktad mot hästen. Hästen har
här två val. Antingen vänder den på huvudet lite och tittar på
dig, eller så jagar du iväg den igen. Om den vänder på sig och
tittar på dig ska du, så fort du ser båda hästens ögon titta ner
på dess hovar istället. Ha koll på hästen i ögonvrån så att du
52
©
ser om den tittar bort igen. Om den gör det titta då genast
upp mot dess huvud igen. Din blick ska vara mycket
beslutsam, du vill verkligen det här, eller hur? När hästen väl
vänt sig(eller åtminstone sitt huvud) mot dig, så går du
mycket långsamt några steg åt sidan, in mot mitten av
rundpaddocken. Håll kvar blicken mot hästens hovar. Stanna
och bara stå still i ett par sekunder, innan du tar några steg till
i samma riktning. Tittar hästen bort från dig stirrar du genast
på den igen, så att den känner en psykisk press, men så fort
den tittar tillbaka på dig ska du sänka blicken. Tillslut kommer
du till det läget när hästen måste flytta på sina hovar för att
kunna fortsätta titta på dig. Om den gör det så har du kommit
långt på väg, annars får du göra precis samma sak som om
hästen väljer att ignorera dig, nämligen driva iväg den, låta
den springa några varv och sedan testa igen. Passa på att
testa vändningarna när
hästen ändå springer lite
Det är även mycket effektivt
extra. Du ska vara
att samtidigt som man
uppmärksam på hästen
sänker blicken, slappna av i
och dess signaler, det är
hela kroppen och andas ut så
större chans att lyckas om
att man ser mindre- och
hästen tuggar och slickar
mindre skrämmande ut.
sig runt munnen, samt
sänker
huvudet
mot
marken utan att äta eller leta efter mat. Det är nämligen
hästens sätt att tala om att det inte är kul att springa bort
från dig längre. Hästen säger med sitt kroppsspråk att den vill
stanna och diskutera saken istället.
53
©
Väljer hästen att flytta sina hovar och fortsätta titta på dig så
fortsätt då bara vandra långsamt i din halvcirkel. Chansen är
väldigt stor att den kommer att fortsätta flytta hovarna
närmare och närmare dig tills den står ända inne hos dig.
Alternativ 2. Join up är Monty Roberts metod och den är den
metod som jag tycker är bäst till de hästar som aldrig har haft
någon kontakt med människor tidigare. Den går till ungefär så
här: du jagar iväg hästen på samma sätt som ovan, och
vänder den med hjälp av outside turn, men här måste du vara
extra uppmärksam på hästens signaler till dig. Det första du
kommer att märka är att hästen vänder sitt inre öra mot dig.
Detta gör den för att visa att den är beredd att lyssna. Den
har accepterat dig som sin ledare. Efter ytterligare en stund
kommer hästen börja tugga och slicka sig om munnen, detta
gör den för att visa sin undergivenhet. Efter en liten stund till
kommer hästen att sänka huvudet mot marken, för att tala
om att den inte vill springa bort från dig längre utan kommer
hellre in till dig i mitten. När hästen gör detta så ska du ställa
dig med sidan mot hästen, helt avslappnad och titta bort.
Vinkeln mellan dig, hästen och staketet ska vara ca 45 grader.
Du ska alltså stå lite snett framför hästen. Men för att inte
hästen ska tro att den ska vända är det bättre att du vänder
sidan mot hästen och genar lite i rundpaddocken, alltså går
bort från den, så får den själv stanna när den tycker att
vinkeln är lagom. Det du kan ha som riktmärke är att du ska
stå någonstans mellan mitten och spåret. När du gör detta
kommer hästen med allra största sannolikhet att stanna och
fundera. Den överväger sitt beslut noga, men har allt gått väl
54
©
så kommer den långsamt att vandra fram till dig och ställa sig
bakom dig med huvudet i närheten av din axel.
När du väl har vänt dig bort från hästen får du inte snegla
tillbaka eller titta efter om hästen har gjort rätt, för då tror
den att du bara lurades och tänker driva iväg den igen. Om du
däremot har stått stilla och väntat utan att hästen har kommit
fram till dig så får du gå sakta (fortfarande utan att titta på
hästen) i en halvcirkel framför den och stanna vid varje kant
av halvcirkeln. Rör dig långsamt närmare och närmare hästen
genom att göra cirkeln mindre och mindre. Förr eller senare
kommer hästen förmodligen att gå fram till dig, även om det
blir ett enda steg. Har den dock inte gjort det så testa gå så
nära hästen så att du nästan nuddar den, vänd sedan och gå
bort från den. Följer den efter så har du ändå nått målet,
55
©
annars får du överväga om du ska börja om, testa något annat
alternativ eller be om hjälp från någon som har mer
erfarenhet.
Alternativ 3. Har du en häst som är van vid människor och
tycker om dem, så är detta sättet kanske smidigast. Här kan
du passa på att lära din häst en smart signal som du kan ha
nytta av även när du ska fånga den i hagen eller liknande.
Börja som vanligt med samma steg i drivningen och samma
outside turn. Var uppmärksam på hästens signaler (de som
jag beskrev i föregående alternativ). Det finns hästar som
vänder sig mot mitten i stället för att sänka huvudet när de
vill komma in. Då gäller det att finna sig snabbt, och det
effektivaste sättet i den situationen är att bara snabbt titta
ner mot hästens hovar och backa långsamt rakt bakåt. Det gör
inget om man lägger till ett röstkommando och vinkar
försiktigt med händerna in mot sig. Går hästen framåt mot dig
får du gärna berömma med mjuk och snäll röst, men stannar
den bara vid staketet och tittar på dig är det super enkelt att
bara titta upp igen, sträcka på sig och hoppa lite mot den för
att jaga iväg den igen. Låt den springa några varv och testa
sedan igen.
56
©
Det är dock viktigt att inte alltid låta hästen bestämma när
den ska komma, det är ju faktiskt in i ditt personliga utrymme
den är på väg! Så fort hästen kan signalen är det dags för dig
att bestämma när du vill ge den. Det gör du enklast på samma
sätt som man gör med hästar som sänker huvudet istället för
att vända sig inåt.
Hästar som inte vänder sig inåt när de vill komma in utan
istället sänker huvudet, kan man också lära att komma på den
signalen som jag just beskrev. Det gör man lättast genom att
slappna av, titta ner mot hästens hovar och ta några steg åt
sidan så att man nästan vänder hästen men bara stannar den
(det gäller att bara komma fram till drivningsgränsen men
inte korsa den). Hästen kommer då troligen vända sig inåt och
titta fundersamt på dig. Backa då sakta bakåt… Kommer inte
hästen, så testa några gånger till, eller försök med alternativ 1
istället. När hästen ändå står still och tittar på dig har du en
perfekt utgångspunkt för att testa alternativ 1. Är inte hästen
aggressiv kan du med fördel vända sidan mot den när du går
längs halvcirkeln. Håll dock fortfarande koll på den.
57
©
”Följa med”
När hästen väl har kommit in till
dig, klappa den då i pannan och
beröm den mycket. Har du dock
en aggressiv häst så vänta med
själva klappandet ett tag till. Nu
kommer sluttestet: Följer den
efter dig om du går iväg? Det allra
enklaste för en häst som inte gjort detta innan är att följa
med dig på en liten promenad som liknar en volt åt höger.
Om detta fungerar ska du berömma hästen genom att klappa
och gnugga den överallt på kroppen. Här är det även dags att
klappa den aggressiva hästen, var dock försiktig och nöj dig
med huvudet. Ta god tid på
dig och känn dig stolt över din
och din hästs nya bättre
relation.
Om hästen har följt med dig
på en volt åt höger, så testa
även om den följer med på en
volt åt vänster. När den har
gjort det utan problem kan du
testa att gå runt i åttor,
plötsligt byta riktning samt
eventuellt springa några steg.
Det är vanligt att hästen vid
ett eller flera tillfällen väljer
58
©
att inte följa med dig. Då får du jaga iväg den igen, låta den
springa några varv och sedan be den komma in igen. Du bör
inte kräva att hästen ska springa med dig första gången ni gör
roundpenning, men efter ett tag kan man leka med hästen
och få den att göra nästan allt man ber den om, helt utan
tvång eller andra arbetsredskap/kommunikationsmedel än
kroppsspråket.
Tänk på att inte stressa! Första gången brukar detta ta tid och
det är viktigt att det får göra det. Ge hästen den tid den
behöver. När ni väl har lärt er att göra roundpenning kommer
det vara mycket enkelt och något du kan göra till exempel
istället för att rida, innan igångsättning efter vila eller bara för
att det är roligt.
59
©
Jag och Zamira rider ibland western…
60
©
The seven games
Pat Parelli är en numera känd cowboy som kommer från, och
bor i USA. Han studerade hur hästarna betedde sig fritt i
många år och insåg att det
finns sju olika lekar som
hästar leker med varandra
i hagen eller i det vilda.
Hans träningssystem utgår
från dessa sju lekar i stigande svårighetsgrad och
det som jag har skrivit här,
är hur jag gör för att klara
av den grundläggande
delen.
61
©
The seven games
Detta är sju olika lekar som man kan leka med sin häst för att
stärka förtroendet och bygga upp en relation baserad på
kärlek, kommunikation och ledarskap.
Det bästa med dessa lekar är att de inte är så svåra att förstå
samt att de har en tydlig ordning och ett sammanhang. Den
ena leken leder nästan automatiskt till nästa och så vidare.
Utrustningen man behöver är en repgrimma och ett långt
grimskaft eller ledrep, gärna med en läderflärp i ena änden.
Man kan även använda en ”stick” som egentligen är en pinne
med ett rep fastknutet i ena änden. Pinnen bör vara ca 120cm
lång och repet något längre. En ”stick” går även utmärkt att
använda som förlängd arm.
1. The friendly game:
”Kompis leken”. Det går ut på att du ska kunna röra din häst
överallt på kroppen utan att hästen blir bekymrad. Jag brukar
börja med att klappa hästen överallt med mina händer, men
är hästen rädd av sig eller aggressiv föredrar jag att använda
en så kallad förlängd arm i början, tills hästen accepterar det
innan jag använder mina egna händer och armar. Som
förlängd arm kan man tillexempel använda en ”stick” eller en
vanlig pinne.
Sedan kan man fortsätta med repet. När du kan klappa hästen
med repet överallt utan att den blir rädd, kan du fortsätta
med att kasta det över hästens rygg på samma sätt som stoet
viftar med svansen över fölet. Detta är inte lämpligt att göra
62
©
förrän man vet att hästen inte är rädd för repet. Var noga
med att inte stå i vägen om hästen skulle bli rädd och hoppa
iväg.
Sedan kan man fortsätta med något annat föremål som
hästen kan vara rädd för eller som du tycker är bra om hästen
inte blir rädd för. Som till exempel en plastpåse. Man ska
även kunna utsätta hästen för något som är lite läsktig,
tillexempel att man svingar repet i marken i en jämn och
stadig rytm, närmre
och närmre hästen på
båda sidorna tills den
verkar helt oberörd.
Denna lek är på sätt
och vis den viktigaste,
det är på den du ska
bygga allt. Om något
63
©
går fel i någon av de kommande lekarna så är det bara att gå
tillbaka till den här. Detta är även den lek som man kan göra
mellan de andra.
2. The prokipine game
”Piggsvins leken”. Den här leken går ut på att lära hästen att
gå undan för fysiskt tryck i alla riktningar.
-
Åt sidan:
Framdelen: Använd din hand eller din ”stick”. Placera den
bakom ganaschen, där halsen övergår till huvud och tryck lätt.
Hästen ska först böja på halsen så att huvudet vänds ifrån dig,
och sedan ska den låta framdelen följa med så att den tillslut
flyttar framdelen runt bakdelen bort från trycket av din hand
eller ”stick”. När hästen gör rätt, släpp då genast trycket och
klappa den på halsen. Låt den stanna och stå still en stund
innan du testar igen. Gör sedan samma ska från andra sidan.
Om hästen inte flyttar undan för ett lätt tryck, öka då trycket
successivt. När hästen gör minsta ansats att flytta sig från
trycket, släpp då genast. Det är meningen att hästen ska lära
sig att gå undan för tryck genom att alltid få eftergift när den
har gjort rätt. Det är din förmåga att släppa trycket i exakt rätt
ögonblick som är avgörande för hur hela leken senare
kommer att fortskrida.
Vill man så kan man välja att placera den andra handen strax
bakom frambenet, där skänkeln brukar ligga. Då blir det
lättare att ta med sig rörelsen upp i sadeln sedan.
64
©
Bakdelen: Försök sedan flytta undan hästens bakdel på
samma sätt. Sätt handen eller ”sticken” mot hästens rumpa
och ge ett lätt tryck, som ökas successivt till dess att hästen
gör som du vill och flyttar undan bakdelen bort från dig. Då
tar du genast bort handen och klappar/smeker hästen och
låter den stå still en liten stund innan du testar igen och
upprepar samma sak på andra sidan.
För att underlätta för både dig och hästen kan du med fördel
ta lite i grimman så att hästens huvud vänds mot dig.
65
-
©
Bakåt
Tryck lätt med handen mot hästens bringa, eller nosrygg och
öka successivt trycket tills hästen gör minsta ansats att backa.
Då släpper du genast efter och slappnar av som belöning,
upprepa några gånger.
-
Framåt
Detta borde hästen redan kunna sen innan, men för säkerhets
skull så kollar du upp att hästen går framåt mot dig när du ger
ett tryck i nacken med hjälp av grimman. Ställ dig ett par
meter framför hästen och se om den kommer mot dig när du
drar lätt i repet. Börja med att dra handen under repet utan
att hålla fast så att hästen bara känner trycket i nacken som
en viskning. Slut sedan handen mer och mer för varje gång du
”halar in” repet tills du, om det behövs, nästan hänger i repet.
Var noga med eftergiften.
-
Nedåt
Lägg handen på hästens nacke, strax bakom öronen och ge
ett lätt, men stadigt tryck som du successivt ökar tills du får
respons och hästen sänker huvudet. Du ska vara så följsam att
när hästen sänker huvudet blir din hand kvar i luften.
66
©
En del hästar tycker inte
om att sänka huvudet i
början, men då kan man
antingen ta hjälp av grimman (ta tag i grimskaftet
och dra försiktigt nedåt,
samtidigt som man håller
den andra handen på
hästens nacke) eller lägga
den andra handen över
hästens nosrygg och ge ett
mycket lätt tryck där också.
Det är fortfarande ytterst
viktigt att man slappnar av
och ger efter i samma
stund som hästen försöker göra rätt.
-
Uppåt
Lägg handen på lämpligt ställe under hästens huvud, och på
samma sätt som tidigare ger du ett lätt tryck som du gradvis
ökar till hästens huvud lyfts uppåt. Då slappnar du genast av
och berömmer hästen.
3. Driving game
”Flytta dig leken” är som en fortsättning av föregående lek.
Skillnaden är att nu ska du kunna flytta hästen utan att röra
vid den. Du ska alltså kunna flytta den undan för psykiskt
67
©
tryck. För att klara av detta krävs det därför att du och hästen
helt behärskar ”piggsvinsleken”.
För att flytta hästen åt sidorna brukar jag vifta med fingrarna
mot fram- eller bakdelen samtidigt som jag koncentrerar
blicken på den del av hästen som jag vill flytta undan och
tänker ”stick, försvinn, jag vill inte ha dig här” eller liknande.
Flyttar sig inte hästen för det psykiska trycket så kommer det
närmare och närmare ända tills det övergår i ett fysiskt tryck,
jag viftar inte längre med fingrarna i luften utan trycker med
dem mot hästen. Eller om man föredrar att svinga med repet i
stället för att vifta med fingrarna så svingar man det närmre
och närmre hästen tills den flyttar iväg önskvärd kroppsdel.
Då slutar man genast svinga eller vifta och slappnar av och
68
©
står stilla en stund innan man upprepar samma sak på andra
sidan. Flyttar inte hästen på sig när man svingar repet mot
den får man svinga det närmare och närmare tills det nuddar
hästen och skapar ett fysiskt obehag.
För att flytta hästen bakåt kan man även där vifta med
fingrarna/händerna (som när man skakar av sig vatten) mot
hästens huvud eller skaka på repet i sidled så att det uppstår
en rörelse i grimman. Man skakar kraftigare och kraftigare ju
längre tiden går men så fort hästens ens lutar sig bakåt eller
tänker backa så slutar man skaka eller vifta och slappnar av.
För att flytta hästen framåt gör man precis likadant som i
”piggsvinsleken” men minskar trycket så att det blir så
minimalt som möjligt. Eller så börjar man gå framåt utan att
utsätta hästen för något tryck och ser om den följer efter, gör
den inte det så kommer
trycket i grimman eftersom
Tips: Att sänka hästens
repet inte är hur långt som
huvud bidrar till att få
helst…
hästen mer avslappnad
För att sänka huvudet på
och harmonisk. En häst
hästen brukar jag i denna
kan inte vara rädd och
lek sätta mig på huk, och
samtidigt dra ner huvudet.
efter en tids träning är det
Att sänka huvudet på en
allt man behöver göra för
orolig häst bidrar snart till
att hästen ska sänka huatt du får bättre kontroll
vudet. I början lägger man
och enkelt kan lugna din
handen runt repet och drar
häst i knepiga situationer.
långsamt nedåt, utan att
69
©
hålla fast repet, som får glida genom handen (det är skönast
att ha handskar på sig). För varje gång man tar ett nytt tag om
repet tar man lite hårdare tills man till slut håller fast och drar
nedåt med ett konstant tryck mot hästens nacke och nosrygg.
Så fort hästen sänker huvudet minsta lilla centimeter slappnar
man genast av och berömmer. Målet blir att man ska kunna
sänka hästens huvud så långt ner att du kan sitta på huk och
klappa den i pannan utan att behöva sträcka upp händerna.
För att höja huvudet på hästen igen räcker det oftast med att
man reser sig upp, och har hästen kvar huvudet lågt så är det
nästan aldrig någon nackdel, bara om den blir mer intresserad
av vad som finns på marken än på det den ska göra.
4. Yo-yo game
”Jo-jo” leken går ut på att du ska kunna backa hästen på en
rak linje bort från dig, och sedan få den att gå tillbaka till dig
på samma raka linje. Som en jo-jo! Många hästar har lättare
för att antingen backa eller komma tillbaka och denna lek är
till för att balansera hästen så att ryggningen känns mer
naturlig.
70
©
Ställ dig framför hästen och be den backa genom att skaka
repet i sidled fram och tillbaka. Börja försiktigt och öka
gradvis tills hästen tar ett steg
Tips: När du ber hästen
bakåt. Då ska du genast
att backa bort från dig
belöna genom att slappna av
kan du med fördel
och ge eftergift. Sedan fortstirra bestämt på den
sätter du att backa hästen på
och tänka ”bort,
samma sätt tills den är så
försvinn, jag vill inte ha
långt bort från dig som möjligt
dig här” eller liknande.
utan
att
du
tappar
grimskaftet.
Sedan är det dags att be hästen komma tillbaka till dig. Det
gör du enklast genom att sänka blicken, luta överkroppen en
aning framåt och försiktigt stryka med händerna under repet
som om du skulle hala in det, men utan att hålla fast i det. För
varje gång du stryker med händerna under repet sluter du
fingrarna en aning mer, vilket leder till att hästen får en aning
mera tryck mot nacken än tidigare. När
hästen sedan går mot
dig kommer repet
automatiskt att slaka
och hästen får den
eftergift den behöver.
Fortsätt till hästen är ända framme hos dig och smek den i
pannan innan du upprepar övningen.
71
©
5. Circling game
”Cirkelleken”. Det liknar longering men har ett helt annat
syfte och fungerar lite annorlunda. Det är meningen att
circling aldrig ska hinna bli enformigt eller tråkigt för hästen.
Hästen ska röra sig runt dig i en cirkel utan att du behöver
göra något annat än se till att du inte trasslar in dig i repet.
Be hästen gå bort
från dig genom att
leda/peka ut med handen och repet åt de
håll du vill att hästen
ska gå. På vissa hästar
som behöver lite mer
drivning kan det även vara bra att snurra den andra handen
och repet mot hästens bog. Målet är att man ska kunna stå
stilla och bara byta hand med repet bakom ryggen så länge
72
©
hästen gör som den ska. För att lära hästen detta brukar jag
driva iväg den i skritt och sedan försöka att stå still och se om
hästen fortsätter gå runt mig. Många hästar gör inte det i
början utan vänder upp bakom mig. Då brukar jag, utan att
vända mig för mycket, bara driva på hästen med handen (som
i driving game) och smacka
lite så kommer den oftast
runt. När detta är upprepat
Nyckeln är att så länge
några gånger i båda varven
hästen gör som du vill,
brukar hästen inse att det
så gör du ingenting. Stå
inte är lönt att stanna
bara stilla och låt hästen
bakom ryggen på mig och
vandra runt i lugn och
istället fortsätta runt mig.
ro. Om hästen byter
Har man dock en häst som
gångart eller stannar så
inte inser detta utan alltid
korrigerar du genast det
stannar bakom ryggen och
och sedan återgår du till
kanske är svår att driva på,
att göra… ingenting.
då får man snurra runt (som
i vanlig longering) och ”följa
med” hästen så att man hela tiden kan se den och hjälpa den
att hitta voltspåret. När hästen har fattat vad den ska göra
kan man försöka med att stå stilla igen.
För att sedan ”ta in” hästen kan man också göra på flera olika
sätt och inget är mer rätt eller fel. Du får hitta det sätt som
passar dig och din häst bäst helt enkelt. Jag har två olika
tillvägagångssätt som jag brukar använda. Det ena är att jag
ber hästen att stanna genom att skaka på repet (som i jo-jo
leken). Då är det viktigt att man först lär hästen att
73
©
skakningen i repet kan betyda antingen stanna eller backa
beroende på om hästen rör sig framåt eller inte från början.
Det jag vill att hästen ska göra är att stanna och vända sig mot
mig, så att jag sedan kan be den att komma in till mig (på
samma sätt som i jo-jo leken).
Det andra tillvägagångssättet jag brukar använda mig av är att
jag börjar stirra mot hästens rumpa, och lutar mig åt sidan så
att det blir lättare att driva iväg rumpan med blicken
samtidigt som jag drar hästens huvud mot mig. Man kan även
peka på rumpan om man vill förtydliga signalen.
Denna lek ska du kunna göra i alla gångarter. Personligen
tycker jag att den funkar bäst i trav, men skritt eller galopp
går också bra. Jag har dock inget tillräckligt långt rep för
tillfället för att kunna göra den i galopp.
Det man ska tänka på är att inte göra det för enformigt!
74
©
Låt inte hästen springa runt men är fyra-åtta varv i samma
takt eller riktning utan stanna ofta upp. Låt hästen komma in
till dig en stund och gosa lite med den innan du ber den gå ut
i det nya varvet igen eller i den nya gångarten. Man kan skicka
ut hästen direkt i trav eller galopp.
6. Sidways game
”Sidvärts leken” påminner mycket om skänkelvikning men du
står på marken och ber hästen flytta sig åt sidan bort från dig.
Det kan vara lämpligt att ta hjälp av en vägg eller ett staket så
att du ”skär av” en av hästens rörelseriktningar. Lämpligtvis
framåt eller bakåt beroende på om din häst har lättast för att
backa eller gå iväg framåt.
75
©
Jag brukar börja som i circling, med att be hästen gå framåt,
bort från mig, men mot ett staket. De flesta hästar stannar då
upp och undrar
hur jag nu har
tänkt mig eftersom det är ett
staket i vägen.
Då brukar jag
smacka och titta
långt bort över
dem åt det håll
jag vill att de ska
röra sig och, om
det
behövs,
även driva med
repet. Det är
viktigt att i detta
läge sträcka på
sig och ha inställningen ”jag är mycket större och starkare än
dig” samtidigt som man tänker ”bort, försvinn” osv. Uppstår
problem kan man testa att flytta hästens rumpa och framdel
ett par steg åt gången var för sig i början, så att hästen
sicksackar längs staketet tills den kommer på vad den ska
göra och börjar röra sig sidvärts. Denna lek kan hästarna
uppleva som lite läskig, och det är därför viktigt att stanna
upp och göra lite ”friendly game” emellanåt för att lugna
dem.
76
©
7. Squeeze game
”Trängsel leken”. Alla hästar har mer eller mindre
klaustrofobi, de tycker det är läskigt att vistas på trånga
utrymmen eller sitta fast i något. Detta är i särklass den
vanligaste orsak till varför hästar tycker att det är läskigt att
gå in i en transport. Det kan man dock träna! Genom att leka
”trängsel leken” lär du hästen att det inte är så farligt att
befinna sig på trånga utrymmen och att det till och med kan
vara behagligt.
Jag brukar alltid börja med något enkelt, som till exempel att
be hästen gå in mellan mig och staketet. För att göra detta på
enklaste sätt brukar jag börja med cirkling och successivt
flytta mig närmare och närmare staketet tills det bara är en
smal passage kvar för hästen att gå igenom. Då kan jag börja
vända hästen direkt när den har gått mellan mig och staketet
och be den gå tillbaka samma
väg.
Många hästar ökar farten när de
känner sig trängda för att
komma undan fortare. Men då
är det bara att upprepa övningen
tills hästen verkar bekväm i
situationen. Andra hästar hoppar
nästan på dig för att du ser
svagare ut än staketet och över
dig är bästa vägen att rymma. Då
måste du träna mycket på att
77
Tips: Denna lek är extra
bra att göra med unga
hästar som snart ska
ridas in eller med
hästar som har
lastproblem. Tänk bara
på att ta det lugnt och
inte kräva för mycket
av hästen!
©
hästen ska respektera ditt personliga utrymme och inte gå för
nära dig när du inte vill det.
När du har gjort detta och hästen känns bekväm så är det
bara gå vidare och hitta nya saker att träna med. Varför inte
be hästen gå över och under en presenning, under en
gungställning, mellan dig och hästtransporten över rampen?
Det är bara fantasin som sätter gränserna!
78
©
Detta var de sju lekarna! När jag går igenom dessa lekar med
nya hästar som aldrig har gjort dem innan så brukar jag dela
upp det i två omgångar. Jag börjar med de första fem och det
räcker för den dagen. Nästa gång jag tränar hästen har jag en
repetition av de första lekarna och går sedan vidare med de
två sista. När hästen väl kan de sju lekarna är det bara att
göra dem vid alla möjliga tillfällen. Har man lite extra tid så
går det ganska fort att gå igenom lekarna innan man rider
eller om man har ont om tid kan man göra lekarna istället för
att rida. Tänk på att varje gång du är med din häst så tränar
du den, vare sig du vill eller inte så det är viktigt att vara lugn
och harmonisk själv. Stressa inte hästen utan låt den ta det i
sin egen takt.
Hästen på de
här bilderna
är en tvåårig
arabvalack vid
namn Profit.
79
©
Fler övningar
80
©
Fler övningar
Här kommer lite andra roliga och givande övningar som man
kan träna på med sin häst. de flesta av dem har jag hittat i
boken ”Perfekt uppförande” som är skriven av Kelly Marks.
L-formen
Denna övning ska ge dig
ännu bättre kontroll över
hästen och dess rörelseriktning, samt göra hästen
mer medveten om var den
har sina hovar.
Lägg fyra bommar på marken
som i ett L. det ska vara så
brett mellan bommarna så att
hästen utan problem kan gå
igenom.
Börja med att leda hästen
igenom L:et från båda håll.
Det är en fördel om du går
baklänges så att du kan ha
koll på hästen och dess
hovar. Det är meningen att
hästen ska kunna gå utan att
trampa utanför bommarna. När
detta går lätt så kommer
utmaningen med denna övning:
81
Dessa bilder visar hur en
häst som heter Joy-boy
backar genom ett L
©
Backa hästen igenom L:et. Då krävs det att du har kontroll och
kan flytta hästens rumpa smidigt.
För att underlätta kan du börja med att gå in med hästen i
L:et och sedan backa ut igen. Gå sedan in lite längre och
backa ut igen. Upprepa tills du har gått genom hela svängen.
Sedan ska det vara lite lättare att backa genom hela L:et.
Ta ett steg i taget! Detta är
nästan lika krångligt för
människan som för hästen.
Om hästen skulle göra fel så
börja bara lugnt om från
början. Bredda avståndet
mellan bommarna lite om
det blir för svårt.
Håll inte på för länge! Max
en kvart. Hästen får inte bli
uttråkad
Att flytta undan för dolt tryck
Här är det meningen att
hästen ska lära sig att gå
undan från tryck, fast den
inte ser varifrån trycket
kommer. Det är även en bra
övning för att träna upp
smidigheten i hästens kropp
eftersom den måste flytta både framdelen och bakdelen.
82
©
Lägg repet över hästens
nacke och dra det bakåt
över ryggen tills det åker ner
bakom
rumpan
och
”omringar” hästen. Ställ dig
strax framför hästen eller
lite vid sidan av dess huvud.
Dra försiktigt i repet så att
ett tryck uppstår runt hästens
bakdel och drar dess huvud
bort från dig. Hästen måste då
börja med att böja halsen,
flytta framdelen och tillslut
även flytta bakdelen för att
komma runt så att den står
med huvudet mot dig igen.
Samla upp linan successivt
hela tiden så att ingen kan
trassla in sig.
Gör inte detta förrän du vet
säkert att hästen inte är
rädd för repet!
På dessa bilder ser vi
Zamira gå undan för ett
tryck, trots att hon inte kan
se varifrån det kommer.
83
Plats
©
Att lära hästen att stå still och vänta på dig är smidigt om du
till exempel bara ska springa in och hämta något innan du ska
ut och rida. Själv brukar jag använda det varje gång jag
borstar hästen. Jag tycker nämligen inte att det är så smart
att binda upp en häst. Alla hästar har mer eller mindre
utpräglad klaustrofobi och kan skada både sig själva och allt
runtomkring om de får panik när de sitter fast.
Börja träna detta på ett inhägnat område. Lägg ner
grimskaftet på marken och backa långsamt undan från hästen
med armen och handen upphöjd som ett stopptecken. Sträck
på dig så att hästen inte känner sig välkommen in i ditt
personliga utrymme. Om hästen flyttar så går du genast fram
till den och flyttar tillbaka den till dess plats, och sedan börjar
84
©
du om. Meningen är att få hästen att förstå att det inte är
någon idé att flytta på sig, man blir ändå bara tillbakaflyttad.
När du kan backa ifrån hästen utan problem kan du fortsätta
med att gå runt den, fortfarande med handen som ett
stopptecken. Hästen får gärna titta efter dig, men den får inte
flytta på sina hovar.
Vill du kunna fortsätta med att gå bort från hästen så att den
inte kan se dig? Då är det smartast att träna in ett
röstkommando i samband med stopptecknet. Då kan du
nämligen gömma dig (så att du kan se hästen men den inte
kan se dig) och när hästen rör på sig så sticker du fram
huvudet och säger till exempel ”stilla” med bestämd röst.
Flyttar den ändå iväg får du gå fram och ställa tillbaks den
igen.
Andra tokiga övningar
Här vill jag uppmuntra dig till att använda din fantasi så att du
själv kan komma på massa roliga och knasiga övningar som du
kan göra med din häst.
Skulle det inte vara lite roligt att kunna backa hästen genom
att dra den i svansen? Eller att få den att flytta rumpan mot
dig när du drar svansen åt sidan? För att lära dem detta kan
det ibland vara en fördel att ta hjälp av någon annan som kan
ge hästen de vanliga signalerna för dessa rörelser samtidigt
som du drar den i svansen. Tänk på att ge eftergift i samma
ögonblick som hästen försöker göra rätt.
85
©
Du kan träna din häst till att backa för mindre och mindre
signaler. I jo-jo leken skakar man på repet för att få hästen att
backa, men det kanske räcker att skaka på fingret? Eller varför
inte lära hästen att backa när man vinkar och säger ”hej då”?
Du kan göra cirkling game men lägga in ett hinder i volten.
Eller träna mer och mer på att hästen ska följa pekningar så
att du kan få den att gå i en åtta runt två koner framför dig.
Som en stor utmaning kan du testa att göra alla de sju lekarna
utan grimma! Då krävs det dock att ni totalt behärskar dem
med grimma först. Tänk på att vara på inhägnat område!
Rida NH?
Du kan gärna fundera på om det går att rida NH? Hur skulle
du göra i så fall?
Jag skulle börja så här; Gå undan för tryck. Det har vi ju redan
tränat jätte mycket från marken så det borde vi ju kunna göra
även när vi sitter i sadeln. För att till exempel få hästen att gå
framåt skulle jag trycka lätt med skänklarna och sedan
successivt öka trycket till hästen går framåt. Då skulle jag
släppa skänklarna och så länge hästen gör som jag vill trycker
jag ingenting. Om hästen saktar ner eller stannar så trycker
jag igen. Likadant med handen. När hästen gör som jag vill
sitter jag inte och ”tjuvhåller” i tyglarna. Att tjuvhålla i
tyglarna leder bara till en sak, nämligen att hästen blir
hårdare och hårdare i munnen. Likaså borde hästen lätt och
smidigt kunna gå undan för tryck åt sidorna, det har vi ju övar
massor på från marken!
86
©
Att rida mycket på lång tygel och låta hästen hitta sin
naturliga form tycker jag är jätte viktigt! Det hjälper både
ryttaren och hästen att hitta sin balans. Hästen får dessutom
ta ett större ansvar och den känner att man litar på den.
Hanna rider Zamira i endast repgrimma!
87
©
Lastträning
88
©
Lastträning
En svårlastad häst är aldrig kul, speciellt inte när man ska hem
från tävlingen eller inte ens kommer dit. Eller när man ska till
veterinären. Hur ska man då kunna lösa detta problem? Ja,
steg ett är väl att fundera på vad orsaken för lastproblemen
kan vara. Är hästen rädd, har det hänt något eller ”vill” den
bara inte? Steg två är sedan att bestämma en dag, när man
inte har något annat uppbokat, utan kan ägna all sin tid åt
hästen och bara träna lastning.
Jag brukar föredra att göra både roundpenning och de sju
lekarna några dagar innan jag börjar lastträna en häst. Sedan
kan det vara lämpligt att bara göra en liten snabbgenomgång
av de sju lekarna precis bredvid transporten innan man börjar
med själva lastningen. Man kan även försöka att göra
Squeeze game mellan sig själv och transporten och så
småningom även över rampen.
Förberedande
ordning:
1, snabbgenomgång
av de sju lekarna
2, leda hästen över
rampen.
3, göra ”Squeeze
game” över rampen
Själva lastträningen kan gå till på
många olika sätt, här tänker jag
berätta om de som jag har använt
och funnit effektiva.
Ex. 1
Om du vet med största säkerhet att
din häst inte är rädd för transporten
och inte har varit med om någon
transportrelaterad olycka så kan
det effektivaste sättet vara att börja
89
©
som ovan. Men innan man gör squeeze game över rampen
kan man med fördel leda hästen över ett par gånger så att
den vet vad den förväntas göra.
När hästen utan problem går över rampen som i Squeeze
game kan man testa att antingen leda in hästen eller ”skicka”
in hästen i transporten genom att peka in i den och driva på
samma sätt som i cirkling game och Squeeze game.
Nöjer man sig med att kunna leda in hästen kan man göra
såhär. Börja med att gå mot transporten och om hästen
stannar och inte vill gå längre så tar du tag i grimskaftet och
drar försiktigt (som i prokipine game). Öka trycket successivt
tills du får en reaktion. Får du inte någon reaktion gäller det
att vara envisast och fortsätta dra/hänga i repen tills hästen
90
©
gör något. Ibland händer det att hästen väljer att kasta sig
bakåt istället för att gå framåt mot transporten. Då brukar jag
fortsätta att backa den jättefort rakt bakåt, ganska långt.
Sedan står jag stilla en liten stund innan jag testar igen. När
man har backat hästen så
brukar den bli förvånad,
men även lugnare och den
brukar tugga och slicka sig
runt munnen. Det du har
gjort då är att du har
dragit en gräns, du har
sagt att det inte är ok att
kasta sig bakåt när man
ber den att gå framåt. Det
kan hända att du behöver
backa hästen på samma
sätt vid flera tillfällen, men
efter ett tag brukar den
ändå ge med sig och gå in i transporten. Men men men! Nöj
dig inte med det! Du är inte klar fören hästen har gått in och
ut i transporten minst tre gånger i rad utan att tveka det
minsta.
Detta passar bäst på ”snälla” och lätthanterliga hästar, som
bara fått för sig att de inte vill åka någon stans. Det går
naturligtvis bra att ”skicka” in även en sådan häst, och det är
till och med att föredra om hästen är strak. Man vill ju inte
hamna i dragkamp med en alltför stark och envis häst.
91
Ex. 2
©
Vill man skicka in hästen i transporten är det viktigt att man
ställer sig på lämpligt ställe så att man inte står i vägen för
hästen och samtidigt kan påverka den. Jag tycker att det
känns bra att stå på kanten av rampen på den sidan som
hästen inte ska in från. Eller bredvid rampen på den sidan
som hästen ska gå in från. Jag pekar som sagt in i transporten
och driver lite försiktigt som i cirkling game, för att få hästen
uppmärksam på transporten. Så länge hästen förblir
uppmärksam på transporten så står jag still utan att driva,
men så fort den tröttnar och tittar på något annat istället så
driver jag på den igen. Efter ett tag kommer hästen att gå upp
på rampen och då brukar jag klappa den och be den backa
ner igen (genom att skaka på repet som i yo-yo game). Sedan
ber jag den åter att gå upp på rampen. Vill den fortsätta in i
transporten så är det bara bra, men backar den ner så be den
bara att gå upp på nytt. När hästen har varit uppe på rampen
ett par gånger fortsätter jag att driva den förbi mig in i
transporten. Hästen kanske tycker att det är lite läskigt att gå
in själv, men det är faktiskt det som är säkrast för mig då jag
slipper bli träng inne i den lilla trånga transporten. Om hästen
går in en bit men sedan backar ut igen, be den då bara att gå
in igen utan att bli arg på den. När hästen väl gör som du vill,
nämligen går in i transporten och lugnt stannar där tills du ber
den gå ut igen, gör då en liten paus. Gå runt med din häst
eller gör lite cirkling så att du och hästen får tänka på något
annat en stund. Sedan lastar du den igen och igen tills det att
hästen tveklöst går in bara du pekar in i transporten.
92
©
Detta är det alternativ som jag tycker fungerar bäst för unga
hästar som aldrig har åkt transport tidigare. Den fungerar
naturligtvis även utmärkt på lite äldre hästar, och den är på
sätt och vis min favoritmetod.
Ex. 3
Har du däremot en häst som är rädd för transporten och som
kanske har varit med om en olycka så är det inte lämpligt att
göra som ovan utan för en sådan häst kanske bara åsynen av
transporten är en skräckupplevelse. Är det så illa föreslår jag
att man ska söka hjälp av någon med mycket erfarenhet. Man
kan dock underlätta och kanske även lösa problemet själv om
man börjar med att vänja hästen vid att befinna sig i närheten
av en transport. Ta gärna ut hästen och jobba med den i
närheten av transporten eller ställ transporten i- eller utanför
hagen där hästen går. Du kan även ha transporten parkerad i
närheten av paddocken när du rider. Detta ska man göra tills
hästen känns bekväm och inte är orolig över att transporten
är i närheten. Det kan ta allt mellan en timma och en månad,
men jag är säker på att det är värt besväret.
Har man en häst som är
rädd för transporten men
inte har några större
problem med att vara i
närheten av den, så länge
den slipper gå in, brukar
jag försöka backa transporten mot en öppning i
93
©
rundpaddocken så att jag kan fälla ner rampen in i
paddocken. Jag brukar sätta upp någon form av staket mellan
transporten och närmaste stolpe i rundpaddocken så att
hästen inte kan ta sig ut bredvid transporten och sedan fäller
jag ner rampen. Inte förrän det är klart hämtar jag hästen.
Jag brukar börja med att göra roundpenning som vanligt och
inte ta någon hänsyn till att transporten står där. Först när
hästen har kommit fram till mig börjar jag träna med
transporten. Jag tar på repgrimma och mitt långa ledrep. Och
sedan kan man återigen göra på flera olika sätt.
Alternativ 1. Här är fösta steget att få
hästen att följa efter mig över
rampen. Jag går helt enkelt bara
Tänk på att alltid
över och hoppas att hästen ska göra
uppträda lugnt.
detsamma. Om så inte är fallet
Gör ingen större
försöker jag leda den åt det hållet
sak av problemen
och påverka den att gå över. Det är
utan skaka lite på
dock viktigt att inte bli arg på hästen
huvudet och
om den inte gör som man vill, då gör
försök bara igen.
man oftast bara problemet ännu
Ingen vinner på
värre. När hästen väl följer med över
att du blir rädd,
rampen så kan man fortsätta med
orolig, arg eller
att göra Squeeze game över
stressad.
rampen, men det är inget man
måste göra då en rädd häst kan få för sig att det är mycket
enklare att kliva över dig än rampen och det kan vara mycket
farligt. Så hoppa över det steget om den risken känns överhängande. Fortsätt istället leda hästen över rampen, men
94
©
testa att svänga in i
transporten. Alltså gå upp
på transporten lite från
sidan. För vissa hästar är det
mycket lättare då det kan
bryta den onda cirkeln och
få deras hjärna att tänka i
andra banor. Jag har till exempel en häst som jag bara kan
lasta om hon får går upp på vänster sida av rampen och sedan
svänga in i transporten. Blir hästen rädd och backar ut så låt
den göra det. Börja bara lugnt om. Gå över rampen ett par
gånger till och sväng sedan in igen. Så fort hästen tar ett steg
in så stanna och beröm den, bestäm dig sedan för om du ska
be om ett steg till, eller backa ut och gå in på nytt, och då be
om ett steg till. Såhär kan man sedan fortsätta tills hästen är
helt inne. Då låter man hästen stå och vila där inne en stund
innan man tar ut den och ber den gå in igen. Inte fören den
har gått in flera gånger i rad utan att tveka är man klar för
dagen.
Alternativ 2. Börja som i alternativ 1 och gå över rampen, men
se till att hästen aldrig får stå stilla och vila utanför
transporten. Ber du hästen att gå in, men den bara kastar sig
ut igen, eller bara står still och vägrar, så longera/rid eller jaga
runt den i trav eller galopp en stund innan du testar igen. Här
är det meningen att lära hästen att transporten är ett ställe
där den får stå still och vila. Och att det är ganska skönt att
stå där inne en stund. Försök tills hästen är inne i transporten
och låt den då stå där inne och vila en stund. Lasta sedan ut
95
©
den igen och se om den går på direkt igen, annars får den
springa några varv till och sedan testar du igen. Det är viktigt
att repetera många gånger så att hästen verkligen känner att
den kan vila i transporten. Jobbar man hästen lös och jagar
runt den kommer den med ganska stor säkerhet springa in i
transporten själv efter tillräkligt mycket träning.
I båda dessa alternativ kan man välja att skicka in hästen
istället eller fortsätta med att göra det efter ett tag.
Alternativ 3. Detta alternativ tycker jag är bäst till nervösa
eller väldigt rädda hästar. Led hästen mot transporten. Så fort
du känner att den börjar tveka eller bli nervös, backa den då
snällt men bestämt några steg tillbaka från transporten. Stå
still en liten stund och gå sedan fram mot transporten igen.
Stanna och backa så fort hästen tycker att det är obehagligt
och inte vill gå längre. Upprepa jättemånga gånger. I den här
övningen är det viktigt att ha extremt mycket tålamod. Blir du
arg eller irriterad är det kört, så bli inte det! Det kan ta allt
mellan två minuter och hela dagen att få in hästen i
transporten, men det är det värt efteråt. Hästen kommer med
största sannolikhet gå närmre och närmre transporten för
varje gång du ber den, och så småningom kommer den att
96
©
vara där inne. Även i denna övning är det viktigt att inte nöja
sig med att hästen har varit inne en gång, utan den ska gå in
flera gånger i rad innan man är färdig med övningen.
Gemensamt för alla dessa olika tillvägagångssätt är att det får
hästen att lita mer på dig och följa dig bättre i andra svåra
situationer. Man bör dock tänka över vilket sätt man väljer att
använda innan man börjar. Med en extremt envis och tjurig
häst som inte är särskilt rädd för en transport men har en
väldigt bestämd åsikt ifråga om att gå in där, är det inte så
lämpligt att använda alternativ 3 i exempel 3, utan kanske
mer effektivt att använda exempel 1 eller 2, eller kanske
alternativ 2 i exempel 3. Medan en rädd och nervös häst
kanske alternativ 3 i exempel 3 är det idealiska. För en häst
som är lite mittemellan är kanske alternativ 1 i exempel 3 det
bästa. Det går givetvis bra att blanda de olika stegen eller
hitta på något eget om man tycker det är bättre. Gör det som
känns bäst för dig och din häst.
En annan sak som är viktigt att tänka på är att hästarna inte
nödvändigtvis accepterar att andra ska lasta dem bara för att
du kan göra det. Be därför någon annan att lasta hästen i
slutet av träningspasset så att även det fungerar.
På nästa uppslag kommer en liten bildserie som visar hur en
häst, efter ett träningspass, följer med mig in i transporten
utan något grimskaft.
97
©
Hästen på dessa
bilder kallas Dolly och
är ett litet fullblod
som jag tränade förra
sommaren. Med
henne gjorde jag först
roundpenning medan
transporten stod
inbackad mot
staketet. Sedan gick
vi över rampen. Hon
tyckte att transporter
var mycket
obehagligt och det
tog mig en timma
innan jag kunde leda
henne in första
gången. När hon väl
hade varit inne och
insett att det inte var
så farligt gick det
lättare. Denna
bildserie är tagen ca
45 minuter senare.
Det är såhär lätt det ska gå att lasta en häst! hästen ska bara
följa efter dig in, eller du ska kunna stå utanför och peka in
den, eller varför inte rida in den?
98
©
(vänta dock med detta tills hästen är trygg och lätt går in normalt)
99
©
Inridning
100
©
Strategi för inridning
När man ska rida in en häst är det så mycket att tänka på. Allt
kan antingen bli jätte fel eller gå hur bra som helst. För att
förbereda så att sannolikheten för ett lyckat försök ökar kan
man se till att hästen är ordentligt marktränad innan man
börjar rida den. Jag tycker att det är lämpligt att börja
markträna hästen lite mer ordentligt och regelbundet ca ett
år innan man har tänkt sig börja rida den. Då har man
tillräckligt med tid på sig att lösa alla eventuella problem som
kan dyka upp innan hästen har blivit för stor och stark.
I början ska träningspassen vara korta, ca 30 minuter, och
ganska glesa. En gång i veckan är fullt tillräckligt. Sedan ökar
man antalet träningspass successivt och när hästen sedan
börjar ridas är det ganska lagom att rida/träna en halvtimma
varannan dag. Det går naturligtvis att göra på andra sätt eller
under en kortare tid, men har man en unghäst som man har
tid med och gärna vill börja träna när den är 1,5-2 år så är det
här en väldigt bra väg att förbereda hästen för kommande
uppgifter i livet. Har man däremot inte den möjligheten
rekommenderar jag ändå att man ska ta sig tid att göra
roundpenning och lära hästen de sju lekarna innan man sitter
upp. Det kommer göra att hela processen smidigare.
Min mamma köpte ett precis avvant föl för några år sedan
och reda då började vi vänja honom vid att lägga armen över
hanns rygg och rör på handen mot hans sida. Detta har
resulterat i att han aldrig har varit bekymrad över att ha en
ryttare på sig eller dess ben hängande längs med sidorna.
101
©
Det enda han tycker är läskigt är när ryttare ska hoppa upp
eller ner.
Vi började träna de sju lekarna och roundpenning med
honom samma år som han fyllde två. Idag är han snart tre år,
har haft sina första ryttare på sig och hittills har det inte varit
några problem. Han litar på oss människor och han tycker att
det är spännande att vara ute och hitta på nya saker. Han har
även en oförskämt bra balans och koordination vilket jag tror
beror på att han blivit mer medveten om sin kropp och var
han har sina ben i och med de sju lekarnas berörings- och
flyttningsövningar.
Det är dumt att tro att hästen ska fatta vad ett bett är och vad
det betyder innan man har lärt dem det, så därför föreslår jag
att man antingen tömkör sin häst innan inridning eller börjar
rida den i grimma. Hästen vet ju redan sedan markträningen
vad det betyder när någon drar i grimman bakåt eller åt
102
©
sidorna, men för att vara på den säkra sidan är det kanske
bäst att gå igenom det lite extra noga innan man sitter upp.
Vill man tömköra sin unghäst (vilket absolut inte är fel) kan
det vara bra att vänja den vid hur det känns att ha rep
hängande längs med sidorna, och det finns ett enkelt sätt att
träna på detta. Vänj hästen först vid att ha tömkörningsjord
eller sadel på sig och sedan fäster du ett par grimskaft i den
som får släpa i marken bakom hästen. Detta är lämpligast att
göra med hästen lös i till exempel en rundpaddock.
När man så småningom kommer till själva uppsittningen av
hästen rekommenderar jag att man har en medhjälpare som
kan leda hästen de första gångerna. Det är även bra om man
har hängt på hästen från båda sidorna vid flertalet tillfällen
innan man sitter upp.
En sak som är viktigt att tänka på när man hanterar föl är att
det är mycket lättare att lära en häst som är outbildad/
otränad än en häst som är felutbildad/feltränad eller illa
behandlad. En häst som aldrig har blivit hanterad har ingen
103
©
förutfattad mening om oss människor förutom den naturliga
rädslan för alla rovdjur. Men en häst som blivit illa behandlad
och/eller slagen tror hela tiden att det kommer att hända
igen och det tar mycket längre tid att vinna dess förtroende
än den helt orörda hästens. Med detta menar jag inte att man
inte ska träna sina föl, utan att man ska tänka över hur man
hanterar dem innan det är sent. Låt fölen få en positiv bild av
oss människor. Gosa och klia dem, lär dem att ha grimma på
sig med mera. Straffa dem aldrig om det inte är absolut
nödvändigt, och se till att vara tydlig så att fölet kan förstå
vad den gjorde som var fel. Du ska absolut inte låta fölet
sparka eller bita dig utan du ska med ditt kroppsspråk visa att
du inte uppskattar det, men tänk efter både en och tre gånger
innan du använder fysiskt våld mot ett föl.
Rösten som hjälpmedel vid Beröm/bestraffning
Att reglera sitt röstläge i träningen med både unga och äldre
hästar är något som jag tycker fungerar mycket bra. Att till
exempel säga ”bra, vad duktig du är” med en ljus och glad
röst samtidigt som man kliar och klappar hästen är inte alls
fel. Har hästen däremot betett sig illa brukar jag med mörk
och bestämd röst tillrättavisa den. Det är inte orden som är
det viktiga. Uttrycket, röstläget och kroppshållningen är det
som är avgörande. Hästen förstår inte ordet ”nej” men den
kan höra på rösten att du är missnöjd. Har du dessutom lärt
hästen röstkommandon för att till exempel stanna eller gå
framåt kommer du att kunna utnyttja det vid inridningen.
104
©
På bilden rider jag Emilio, ett halvblod som jag
själv har ridit in med mycket bra resultat!
105
©
Avslutning
Detta var min lilla bok om Natural Horsemanship. Jag hoppas
att den överensstämde med dina förväntningar. Har du frågor
eller vill köpa fler exemplar av boken så skicka gärna ett
E-mail på adressen [email protected]
107
106
©
Boktips
Här nedan följer en lista på böcker som dels skulle kunna
kallas för källor/referensmaterial till mitt arbete, och dels är
väldigt bra lästips för de som vill läsa mer om hästens
beteende och Natural Horsemanship.
Perfekt uppförande – en mycket bra och välskriven bok
av Kelly Marks som tar upp både hästens naturliga beteende,
några bra markövningar som man kan göra, Join up, lastträning och beteendepsykologi för nybörjare.
Hästens biologi
– en bok där man kan läsa om bland
annat hästens beteende, dess kropp och exteriör, hur viktiga
inre organ fungerar, dess sinnen och rörelser, immunförsvar
och foder, skötsel och hovvård samt avel och uppfödning.
Från mina händer till dina
– en utförlig och hel-
täckande skriftlig sammanställning av Monty Roberts
träningsmetoder. En utmärkt bok om man vill lära sig mer om
Join up.
Från ryttare till häst – handlar om hur ryttaren kan lära
sig hästens kroppsspråk för att kunna läsa av den och
kommunicera med den. Boken innehåller flera olika övningar
som ska göra hästen mer medveten om sin kropp, mer
koncentrerad samt stärka tilliten till människor.
108
©
Lär känna din häst genom träning från marken
– Lesley Bayley skriver om markträning på flera olika sätt. Här
kan du läsa om de sju lekarna, longering, tömkörning och
mycket mera.
Jag äger även tre böcker skrivna av Henry Blake. De heter
”Tala med hästar”, ”Fårstå din häst” och ”Problemhäst och
hästproblem”. Även de handlar om kommunikation mellan
häst och ryttare/skötare.
109
©
©
NH är så vitt jag vet en förkortning av
Natural Horsemanship… men vad är det?
Kan det översättas till svenska så att man
förstår vad det betyder? Naturlig
hästhantering kanske, men det är nog inte
heller helt rätt… Horse-man-ship, det
borde vara något i stil med Häst-människapartnerskap. Hmm, alltså ungefär som
”naturligt samspel mellan häst och
människa”… det låter ju inte så dumt.
Det är just det den här boken handlar om.
Ett naturligt samspel mellan häst och
människa, eller så naturligt som möjligt om
man tänker på förutsättningarna.
-
Frida Lundbäck