Transcript Erikshjälpen nr 4

Nr 4. 2010
ng
shoppiott
med g te
samve
Familjeresan
som vidgade
vyerna
Juliet om
längtan efter
tillhörighet
tema utbildning
Kunskapen som banar
väg för utveckling
I backspegeln
Nemaiba flydde
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 barnäktenskap
Aktuellt
Familjen Vogt
tar över i Laos
Engagemang
FOLK om givandet som livsstil
Porträttet
Ayman om kärleken,
hoten och livet i Sverige
1
Under hösten har Erikshjälpens Erik synts på organisationens hemsida, på facebook och
i Stockholm, Göteborg och Jönköping. Där har han ”hjälpt till”
med olika saker och även uppmanat andra att hjälpa till genom att
bli fadder genom Erikshjälpen.
Bakom höstens kampanj står
bland andra Sofia Arnoldsdotter
som arbetar med webb och kommunikation på Erikshjälpen.
Hur kom Erikshjälpens
Erik till?
– Vi ville att fler människor skulle få höra talas om Erikshjälpen
och också få känna att det finns
många sätt att hjälpa till på, till
exempel genom att vara fadder.
Reklambyrån Kompago i Jönköping gjorde en stor insats. De
skänkte kampanjen, där Erik är
frontfigur.
Hur har Erik haft det
ute i vårt land?
– Han har haft det fantastiskt!
Erik har träffat massor med nyfikna och glada människor. Totalt
är det ungefär 2 000 människor
som har plockat med sig en liten
Erik i papp hem.
Vad kommer Erik
att göra härnäst?
– Man vet aldrig så noga med
Erik. Han kan dyka upp lite var
som helst. Jag vet i alla fall att
han gärna vill resa ut och hälsa på
i våra projekt i andra länder, så vi
hoppas på bilder och hälsningar
från honom framöver. n
Tack Sofia och tack Erik!
Text och foto: Rosemarie Engblom
Hospice för de svårt sjuka barnen
Erikshjälpen stödjer Lilla Erstagården
– När barn och ungdomar blir
svårt sjuka så är det bland det
mest smärtsamma en familj
kan uppleva. Kan Erikshjälpen
i någon mån lindra så vill vi
göra det. Det säger generalsekreterare Bengt Swerlander
om att organisationen valt
att stödja Lilla Erstagården i
Nacka, Nordens första barnoch ungdomshospice.
Ett hospice är en vårdinrättning
för avancerad vård i livets slutskede. En plats där vård ges i hemliknande miljö och på ett sådant sätt
att barnets sista tid i livet blir så
som barnet och dess familj själv
vill och klarar av. På Lilla Erstagården vill man skapa en miljö
som handlar lika mycket om livet
som om döden, trots att de stora
frågorna om liv och död alltid är
närvarande.
Erikshjälpen har en lång tradition av att hjälpa och uppmuntra
sjuka barn.
2 – Erik Nilsson arbetade utifrån
tanken att ”sjuka barn kan bli
glada barn”. Vi kan inte passivt
se på när barn har det svårt utan istället ge stöd, uppmuntran
och praktiskt engagemang, säger
Swerlander.
– Sverige är ett av världens rikaste länder med väl fungerande välfärd där stat och kommuner gör stora insatser. Trots det
ser vi i Sverige många barn med
stora behov. Vi får ofta frågan vad
vi gör här i Sverige och om det
finns möjlighet att stödja barn
här hemma. Det gör det absolut.
Erikshjälpen finns till för barn
överallt. Överallt där det finns utsatta barn har Erikshjälpen en
stor och viktig uppgift.
Invigningen av Lilla Erstagården ägde rum i september i närvaro av Drottning Silvia, beskyddarinna av Ersta Diakoni och Lilla Erstagårdens hospice. n
Text och foto: Monica Samuelsson
årgång 56
Utgivare
Erikshjälpen
Box 1
570 15 Holsbybrunn
Besöksadress
Bergmossevägen 5
Telefon
0383-46 74 50
Fax
0383-502 30
E-post
[email protected]
Hemsida
www.erikshjalpen.se
Redaktion
Bengt Swerlander, ansv utg
Louise Nordlund Isaksson
Camilla Sköld
Monica Samuelsson, red
Anna Rostedt
Sofia Arnoldsdotter
Sofie Björkman
Rosemarie Engblom
Utgåvor
Erikshjälpens tidning ges
ut i mars, juni, oktober
och december
Upplaga
38 500
Omslagsbilden
Foto: Åsa Dahlgren
Annonser
För information och
bokning tel 0383-46 74 50
Tryck
V-TAB Vimmerby
Tidningen trycks på
miljövänligt papper
Grafisk formgivning
Prinfo Bergs
ISSN
0284-950X
plusgiro
90 09 28 - 3
90 29 04 - 2
(det senare används
endast då OCR-kod finns)
Bankgiro
900 - 9283
Citera oss gärna men glöm
inte att ange källan
Starkt berörd höll H.M. Drottningen
sitt invigningsanförande med stor
närvaro, empati och värme.
– Det är min dröm att de erfarenheter
och kunskaper som skapas här på Lilla
Erstagården kommer att spridas och
få efterföljare.
Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal
länder. Insatserna bygger på
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till
stor del av regelbundna gåvor
från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom
att ge liv åt barns drömmar.
ww
Foto: strömmestiftelsen, Kjell Israelsson
Hallå där, Erikshjälpens Erik…
Innehåll NR 4. 2010
Utbildning Barnkonventionen slår fast att alla
barn har rätt till utbildning. Ändå får många aldrig
chansen. Att kunna läsa och skriva kan tyckas
grundläggande, nästan banalt, för oss som länge
tagit skolgång för självklart. Men för Ramata,
som vi möter på sidan 6, och många andra barn,
känns det som ett närmast ouppnåeligt privilegium att äntligen få sätta sig i skolbänken. 6-11
6
Jorden runt
13
Porträttet
Usla förhållanden
för textilarbetare i
Kambodja
Ayman om
flykten och livet
i Dalarna
29
Engagemang
14
Krönika
Familjen Grahn
om resan som
vidgade vyerna
Jonas Helgesson
har besökt
Vitryssland
32
Så gick det
sedan
Bildkrysset
18
Idag tror Juliet
på framtiden
på plats där det händer
Praktikanter om möten som satt spår 16
Hjälpen når Vitrysslands funktionshindrade barn 19
Flyttlasset har anlänt Laos 29
Andreas och Rafiki hos skolbarn i Indien 29
20
25
26
Du kan hjälpa!
Tillsammans
klarar vi mer
Sista sidan
Robert Eriksson
och givandet
som en del av livet
Kryssa rätt och
vinn något fint
Knasiga knappar
och askar från förr.
När inspirationen
tryter finns det
ny att fynda på
närmaste Second
Hand. Sidan 24
samt 31.
Världen utvecklas från skolbänken
I mitt arbete möter jag ofta barn
som berättar hur lyckliga de är över
att få gå i skolan. Det är barn med
stora drömmar om livet och framtiden.
Alla barn har rätt till utbildning.
Det säger FN:s Barnkonvention.
Ändå vet vi att 69 miljoner barn
aldrig får chansen. Vi vet också att
flickor och barn med funktionshinder som lever i fattigdom är de allra
mest diskriminerade.
Utbildning bygger en väg ut ur
både fattigdom och utsatthet. Därför väljer Erikshjälpen att kämpa
för barn i de allra fattigaste områdena. Vi värnar deras rätt att gå i
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
skolan, växa och utvecklas.
För en tid sedan lyssnade jag
till Hans Rosling, professor i internationell barnhälsa. Han påvisade
att barnadödligheten halverats de
senaste fyrtio åren. En viktig orsak
var, menade han, ökad läskunnighet hos kvinnor. Utbildning bidrar
till bättre hälsa inom familjer och
till ekonomisk tillväxt. Det ger oss
än mer råg i ryggen att fortsätta vår
kamp för de utsatta, för alla barns
lika rätt till utbildning.
Jag vill tacka dig som under året
gjort det möjligt för oss att hjälpa
barn och deras familjer. Din gåva
har nått fram. Du har varit med
och förändrat barnens värld och
det kommer att ge resultat, var så
säker.
Jag önskar dig en fridfull adventsoch julhögtid.
Bengt Swerlander
Erikshjälpens
generalsekreterare
bengt.swerlander
@erikshjalpen.se
3
nyheter
Text: Monica Samuelsson
Foto: Åsa Dahlgren
Romernas utsatthet är ett
fortsatt problem runt om i Europa.
Diskrimineringen är tydlig både
från enskilda medborgare och i hur
de europeiska länderna nedprioriterar arbetet med integreringen i
samhället. Som rom är det svårare
att få ett arbete och ofta svårt att
få tillgång till utbildning. Romerna
är den största minoritetsgruppen
i Europa och bara i Sverige finns
25%
50 000 svenska medborgare med
romsk bakgrund. Den utredning
som delegationen för romska
frågor gjort över romers situation i
Sverige visar att många barn med
romsk bakgrund inte går ut grundskolan med fullständiga betyg. När
man frågade barnen vad de tyckte
om skolan svarade många att de
var mycket rädda för att gå dit.
Källa: UD
Så mycket mer kan du ge till ideella organisationer och ändå ha lika mycket
pengar kvar i plånboken om avdragsrätten för ideella gåvor införs 2012.
Större transparens
i svenskt bistånd
Avdragsrätt för
ideella gåvor 2012
Från och med januari nästa år kommer transparensgarantin att börja gälla för svenskt bistånd. Det innebär
att det blir lättare för allmänheten att ta del av hur biståndspengar används. Utrikesdepartementet kommer
i samarbete med Sida att skapa en webbsida där alla
kan ta del av information om hur svenska skattepengar
används i bistånd.
året. Avdragsrätten gäller inte juridiska
personer. Föreningar och bolag kan alltså
inte utnyttja den.
Källa: FRII
Foto: Ola Olsson
Från 2012 planerar regeringen att
införa en avdragsrätt för gåvor till ideella
aktörer som bedriver hjälpverksamhet.
Enligt förslaget ska varje gåva vara minst
200 kronor per tillfälle och 2000 kronor
om året för att omfattas av avdragsrätten. En fjärdedel av gåvan får dras av i
deklarationen - dock som mest 1 500 kronor på ett år, vilket motsvarar ett tak för
avdragsgilla gåvor om 6 000 kronor om
Fattigdom på väg att halveras
Millenniemålen är åtta mätbara
mål för minskad fattigdom, som
ska vara uppnådda senast år 2015.
Till exempel ska fattigdom och
hunger halveras och alla barn ska
få gå i grundskola.
Framstegen är störst när det
gäller fattigdom och minst när det
gäller hälsa.
4 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 Foto: camilla sköld
På gaveln till familjens hus, med utsikt över
den egna majs- och grönsaksodlingen, driver pappa Korin en liten kiosk. Hit kommer
byns invånare och förbipasserande för att
köpa tvättmedel och matolja, salt och kex.
Men i Khukhumba, som den lilla malawiska
byn heter, går det inte att sälja storpack.
Här är det tvärtom portionsförpackat som
gäller. Detta eftersom folk har det knapert
och inte kan lägga ut så stora pengar åt
gången. Men att köpa en liten påse matolja
som räcker en dag eller två, det är det fler
som klarar av. Antiziganism i
Europa och Sverige
Målet om halverad fattigdom ser
ut att nås på global nivå, kanske
med råge. Men minskningen av
andelen hungrande håller ännu
inte tillräckligt hög takt. Och Afrika
söder om Sahara klarar troligen
inget av målen.
Källa: UD
Rättvist i Sverige?
Svenskarna hamnar på sjunde plats i världen
när det gäller att handla rättvist. En färsk rapport från Fairtrade Sverige
visar att svenska konsumenter är medvetna men att
kunskapen inte alltid leder till
handling.
2009 köpte svenskarna
Fairtrade-märkta produkter för
knappa hundralappen, 95 kronor per person. I
Schweiz var motsvarande siffra 246 kronor. – Sverige kan göra mer. Att i högre utsträckning gå över till Fairtrade-märkta produkter är
ett konkret och enkelt sätt att skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina levnadsvillkor. Det
säger Helena Markstedt, generalsekreterare på
Föreningen för Fairtrade. Hennes målsättning
är att Sverige ska bli världsledande på Fairtrade.
Idag ligger Irland i topp.
Källa: www.fairtrade.se
Foto: linus hallgren
Extraknäck
Källa: DN.se
5
TEMA utbildning
• I Jaigaon kan bara varannan invånare läsa 9
• Yrkesskolan i Burkina Faso utmanar könsrollerna 11
w
Alla barn har rätt till utbildning. Det säger Barnkonventionen. Ändå
går 69 miljoner barn i världen inte i skolan. Målet ”grundskola till alla”, som ska
vara uppfyllt år 2015, känns onekligen avlägset. I Afrika söder om Sahara får vart
tredje barn aldrig chansen att lära sig läsa, skriva och räkna. Flickor, barn i de
allra fattigaste områdena och barn med funktionshinder nekas än idag i mycket
stor utsträckning den skolgång som borde vara deras självklara rättighet.
Intensivskola ger barnen en ny chans
Ramatas glädjetårar
Med en klar röst sjunger Ramata en sång där
hon tackar för att hon får gå i skolan och lära
sig läsa och skriva. Medan hon sjunger fylls
hennes ögon med tårar. Glädjetårar.
”M
inen yimbe dudal fooyere peeral...” ”Vi
som inte fick gå i skolan, för oss finns nu
möjligheten. Vi lär oss läsa och skriva och
räkna, precis som våra kompisar…”
Det blir stilla. Stämningen är närmast elektrisk på
rektorns kontor. Alla lyssnar till den tunna lilla flickans sång som berättar hur glad hon är. Rektorn ler
och lägger sin hand på Ramatas axel. Många har
svårt att hålla tårarna tillbaka när Ramata säger att
alla barn borde få samma chans till skolgång som
hon själv fått.
Ramata går i fjärde klass vid Kayes N´di skola. Hon är ett av 800 000 barn i Mali som inte fick
börja skolan då hon egentligen hade åldern inne.
Många föräldrar är fattiga och många förstår inte
heller hur viktig skolgången är, även för unga tjejer.
Men för ett år sedan fick den vetgiriga Ramata en
ny chans. Då öppnade en intensivskola i hennes by.
Tillsammans med trettio andra barn, åtta till tolv år
gamla, fick hon äntligen börja.
På nio månader skulle barnen lära sig lika mycket som kompisarna hade fått tre år på sig att lära in.
I tre månader hölls undervisningen på Ramatas modersmål bambara. Sedan övergick den till att ske på
Kambodja
franska, Malis officiella språk. Efter åtta månader
genomgår barnen ett prov utformat av utbildningsmyndigheten. Ramata klarade provet med glans
och fick nyligen gå över till den ordinarie klassen
för att fortsätta sina studier där.
– Jag är så glad, säger hon och ler.
I klassen är Ramata aktiv och svarar ivrigt på lärarens frågor.
– När jag blir stor ska jag också bli lärare, fortsätter hon stolt.
– Ramatas liv blir aldrig detsamma igen, konstaterar Paul Keita, som leder den lokala organisationen Fanddema som Erikshjälpen och norska Strömmestiftelsen arbetar med.
– Utan utbildning hade hon troligtvis blivit bortgift tidigt. Hon hade blivit kvar i hemmet för att sköta hushållssysslor, tvätta, laga mat och handarbeta.
Nu väntar en annan framtid på Ramata, fortsätter
Keita och torkar, även han, en tår.
– Barnen som gått intensivskolan har blivit en tillgång i vår skola. De är både duktiga och motiverade. Några av dem, Ramata medräknad, är bland de
allra bästa elever vi har. Om det inte vore för att jag
själv undervisat några av dem, skulle jag inte tro att
det var sant, avslutar rektor Hawa Barry. n
Text och foto: Jérémi Traoré samt Strömmestiftelsen
Ramata är tio år och ett av 800 000 barn i västafrikanska
Mali som inte fick börja i skolan när hon egentligen skulle.
Nu har Ramata fått en ny framtid, full av möjligheter. På nio
månader i intensivskolan har hon lärt sig lika mycket som
hennes kompisar gjort under loppet av tre år.
6 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 7
TEMA utbildning
Mali - ett av världens
fattigaste länder
Två tredjedelar av Malis befolkning lever
under fattigdomsgränsen. Mer än vartannat barn i skolåldern går inte i skolan. Istället
används barn som arbetskraft. Flickor uträttar
hushållssysslor och sköter om syskon. Pojkar
odlar jorden och passar familjens djur. Många
blir offer för människohandel och tvångsarbete eller blir bortgifta innan de nått tonåren.
Momoutou Coulibaly vid Strömmestiftelsens
regionkontor berättar dock att satsningen på
intensivskolor starkt reducerar antalet barn
som blir utsatta för tvångs- och barnarbete.
– Långt färre kommer att flytta till storstäderna för att hitta arbete eller för att försöka
ta sig vidare till Europa. Vi kommer också, tack
vare intensivskolorna, se att färre flickor blir
bortgifta i låg ålder.
IntensivskolaHär
–sker
eninsatserna
chans
att komma ikapp
Intensivskolan är en utbildning för barn
som inte fick börja i skolan när de egentligen hade åldern inne, ofta på grund av
fattigdom. Den kallas på engelska Speed
School. Här får de hjälp att komma ikapp
så att de kan inta sin plats i skolbänken.
I intensivskolan går barn i åldern åtta
till tolv år. Efter åtta månader genomgår
barnen ett prov. Den som klarar provet
går över till sin ordinarie klass.
Drygt sju av tio barn i intensivskolan
klarar provet. Strömmestiftelsen som
Erikshjälpen arbetar tillsammans med i
Mali utvecklar också insatser för de barn
som inte tar sig vidare in i den vanliga
skolan.
Intensivskolan är gratis för familjerna, Erikshjälpen och Strömmestiftelsen
står för kostnaderna. Skolorna inrättas
på landsbygden där många barn inte går
i skolan. Efter ett år flyttar skolan vidare
till nästa by för att kunna hjälpa nya barn.
Kostnaden per elev är 900 kronor, materiel och lärarlöner inberäknat.
Erikshjälpen och Strömmestiftelsen
arbetar tillsammans med lokala myn-
digheter i Mali för att nå målet ”grundskola till alla”. Stöd ges till uppbyggnad
av klassrum, undervisningsmaterial och
kompetensutveckling av lärare.
Japan
Mali
Utbildning ett måste
för utveckling
Roland Stenlund
är handläggare vid
humanitära enheten
på SIDA i Stockholm.
Till helt nyligen
bodde han under
ett par års tidi Malis
huvudstad Bamako.
Där arbetade
Stenlund som biståndsråd och chef för
Sidakontoret i landet.
Hur ser tillgången till grundskoleutbildning ut i Mali?
– Mali är ett av världens fattigaste länder
med utbredd analfabetism. På grund av fattigdom, statens bristande resurser och hög
befolkningstillväxt, kan inte alla barn och
ungdomar gå i skola.
8 Hur är möjligheterna till högre studier för
den som kommer från fattig bakgrund?
– Möjligheterna är mycket små. De måste
hjälpa till i jordbruket eller på annat sätt
bidra till familjens försörjning. Det är dyrt
att läsa. Utan släkt som kan betala blir det
svårt. Kvaliteten på utbildningarna i Mali är
dålig. De som kan försöker komma utomlands för att studera.
Behövs det i landet andra
utbildningsinitiativ än statens egna?
– Staten klarar inte att utbilda alla, därför
finns även privata initiativ. Både kvaliteten
på undervisningen och antalet utbildningsplatser måste höjas. Här kan andra aktörer
bidra. Men det är viktigt att dessa samarbetar med staten och bidrar till att stärka
landets utbildningssystem.
Vilka är idag de största hoten mot
ambitionen ”grundskola för alla” i Mali?
– Att alla föräldrar inte kan låta barnen gå
i skolan eftersom de behövs hemma. Utbildningsplatserna är för få. Trots att staten
Varje barn har
rätt till utbildning.
Grundskolan ska vara gratis.
(Barnkonventionen artikel 28)
satsar på grundskolor får alla barn inte
plats. Befolkningsökningen gör att behoven,
trots nysatsningar, inte mättas. I statliga
skolor är det vanligt med över hundra elever
per klass. Ändå går långt ifrån alla i skolan.
Lärarna räcker inte till, de är dåligt betalda
och utbildningskvaliteten är låg. Kostnaden
för barnens skolgång är ett stort problem.
Trots att skolan är kostnadsfri måste eleven
betala skolböcker, skoluniform och ibland
skolbänk.
Vad tror du om framtiden för
utbildningssituationen i landet?
– Bilden jag målar är dyster. Samtidigt är utbildningen landets allra viktigaste utmaning.
Det är de unga som ska bära upp landet i
framtiden. Medborgare som inte är läs- och
skrivkunniga kan knappast bidra till landets
ekonomiska och demokratiska utveckling.
Inte minst för att stärka kvinnors rättigheter
är utbildning av flickor ett måste. Utbildade
kvinnor är en av de viktigaste nycklarna till
Malis utveckling. Text: Monica Samuelsson Foto: Privat
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Hasinur
Hopp om bättre framtid
Hasinur Islam är tretton år och går i klass sju. Han drömmer om att bli läkare
och tänker att det är lagom att gifta sig när han fyllt tjugofem. Hans mamma
var bara nio år när hon giftes bort.
Hasinur går i Ebenezer Academy School i
Jaigaon, som ligger i nordöstra delen av Indien, på gränsen till Bhutan. Staden präglas av hög arbetslöshet, den saknar sjukhus och människor är mycket fattiga. Hela stan liknar mest ett slumområde. Sedan
åttiotalet stöder Erikshjälpen skolan som
fyller en stor funktion. Här tillhandahåller
staten bara skola till klass 5, men Ebenezer
Academy har skolgång upp till klass tio.
– Samhället fungerar inte bra här i Jaigaon, berättar Hasinur.
– Folk slåss och bråkar. Man kan inte gå
ut på kvällarna eftersom det finns många
tjuvar och dåliga människor här, säger
Hansinur som ändå trivs i skolan där även
barn från de allra fattigaste familjerna får
gå. Läskunnigheten är bara 52 procent,
vilket är lägre än genomsnittet i Indien.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 – Jag tycker att skolan är bra. Alla behandlas lika och lärarna är väldigt bra, fortsätter Hasinur som går upp vid fem varje vardag för att ta sig till skolan. I skolan får han
nya tankar, utmaningar och hopp om en
bättre framtid. n
Text: Camilla Sköld
Foto: Ola Olsson
Så kan du hjälpa!
Välkommen med en gåva som
förhindrar att barn blir offer för
människohandel eller tvingas till
barnarbete. Sätt in din gåva på PG
90 09 28-3 och märk med ”Barns
skolgång”. Tack!
I Jaigaon är arbetslösheten stor. Att för hand
krossa stenbumlingar är utkomst för många.
9
TEMA utbildning
Utbildningen
i världen
Här sker erikshjälpens insatser:
Burundi, Etiopien, Kenya, Tanzania,
Uganda, Benin, Burkina Faso, Malawi,
Mali, Mocamique, Sydafrika, Indien,
Bangladesh, Thailand, Kambodja, Laos,
Colombia, Vitryssland, Rumänien,
Moldavien
Inskrivningen i grundskolan ökar på
global nivå, men fortfarande går inte 69
miljoner barn som är i skolåldern, i skolan.
År 1999 var motsvarande antal 106 miljoner barn, så vi är en bra bit på väg. Men
det går ändå för långsamt för att nå millenniemålet om grundskola för alla till 2015.
Den största utmaningen finns i Afrika, söder om Sahara, där 31 miljoner barn saknar skolgång. I södra Asien är det 18 miljoner barn som inte har möjlighet till skolgång.
%
Antal barn i Mali som
går i grundskolan
100
80
60
40
20
Flickor
Pojkar
0
Grundskolegång
Andel skolbarn som
slutför grundskoleutbildningen
Läs- och skrivkunnighet
bland unga
Utbildning –
Så arbetar
Erikshjälpen
Att arbeta med utbildning innebär att
se till en helhet. Alla barn har rätt att
utvecklas och få utbildning och även rätt
att inte bli diskriminerade på grund av
exempelvis etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Tillgång till utbildning
innebär inte enbart kunskap utan även
att bli inkluderad i samhället och kunna
delta på samma villkor som andra.
Erikshjälpen arbetar bl a med att:
• Skapa kreativa lösningar för att barn
ska kunna få rätt till skolgång. Exempelvis kan det innebära stöd till flyttbara
skolor i områden där översvämningar
är vanliga.
• Ge extraundervisning till barn och unga
som hamnat utanför skolsystemet med
mål att de inkluderas i den ordinarie
grundskolan.
• Höja kvaliteten på undervisningen i
grundskolor.
• Ge barn ekonomiskt stöd till skolgång.
• Etablera grundskolor med målet att
staten ska ta över driften.
• Påverka beslutsfattare och skapa
opinion om att ge barn - oavsett etnisk
tillhörighet eller funktionsnedsättning rätt till utbildning.
• Ge utbildning i hur man kan förbättra
förutsättningarna för barn med funktionsnedsättning att utvecklas.
• Ge utbildning i praktiska yrken som
bagare, kock, murare, svetsare m fl.
• Ge utbildning i djurskötsel och jordbruk.
• Ge undervisning i hälsa, hygien och
hur man undviker att bli smittad av
sjukdomar som exempelvis malaria och
hiv/aids.
• Ge utbildning i hushållsekonomi i samband med att mikrolån ges.
Ljuspunkter
%
Antal barn som börjar
grundskolan
%
100
100
80
80
60
60
40
40
20
20
Flickor
Pojkar
0
0
Afrika söder Södra Asien Latinamerika
om Sahara
och Karibien
10 Antal barn som fortsätter
grundskoleutbildning
I de flesta delar av världen går minst 90
procent av barnen i skolan. Utvecklingen har
gått fort i södra Asien där alltfler fått tillgång
till skola på senare år. När länder som Kenya,
Uganda och Tanzania tog bort skolavgiften för
några år sedan ledde det till att sju miljoner
fler barn kunde börja skolan.
Avhoppare
Antalet barn som hoppar av skolan i förtid är
Flickor
fortfarande stort, särskilt i Afrika, söder om
Pojkar
Afrika söder Södra Asien Latinamerika
om Sahara
och Karibien
Sahara. Där är det nästan var tredje elev som
inte fullgör grundskolan.
Källa: UN Millennium Project, 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Yrkesskolan utmanar könsroller
Blandine är en ung tjej som går en
teknisk utbildning. Hon bor i Burkina Faso och på hennes yrkesskola
har många flickor fått möjlighet att
utbilda sig i traditionellt sett manliga
yrken, som snickare eller mekaniker.
I Bama, Burkina Faso, arbetar Erikshjälpen sedan 2006 tillsammans med den lokala organisationen CREDO för att utveckla de lokala resurserna i området. Som ett
led i detta har ett antal ungdomar från området fått chansen att gå olika yrkesutbildningar. Det handlar om yrken som snickare, murare och mekaniker, med andra ord
praktisk kunskap som ungdomarna kan ta
med sig tillbaka till sina byar.
Många av ungdomarna i yrkesskolan
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 är flickor, vilket medverkar till att utmana de traditionella könsrollerna i Bama.
Blandine är en av dessa flickor som nu
går sitt fjärde år på yrkesskolan med teknisk inriktning. Trots att hon ibland saknar sin familj i byn, är hon mycket motiverad för sina studier. Blandine bor inneboende hos släktingar i staden Bobo där
hennes skola ligger. Hon stiger upp klockan fem på morgonen för att hinna med de
sysslor hon har att göra innan hon ska gå
till skolan. På kvällarna läser hon sina läxor i fotogenlampans sken. När hon är klar
med sin utbildning hoppas hon kunna starta eget i Bama.
Undervisningen ska
syfta till att utveckla
barnets fulla möjligheter och respekt för
mänskliga rättigheter.
(Barnkonventionen artikel 29)
Text och foto: Peter Toftgård
11
Maria mitt i stormen
Var fjärde moldav
arbetar utomlands
Det stormar ordentligt i Marias liv.
Den enda fasta punkten är dagcentret i Ungheni, Moldavien.
Moldavien är Europas fattigaste land
och den ekonomiska situationen
tvingar befolkningen att söka arbete
utanför landets gränser.
Maria föddes
1995 i den lilla
staden Ungheni
i norra Moldavien. Hon växte
upp med sin
pappa och sin
faster. Redan när
hon var sex år
började hon, tillsammans med
sin storasyster,
komma till det dagcenter som Erikshjälpen
stödjer. Hennes storasyster bodde med deras mamma, men mamman ville inte veta av
Maria. Flickorna har olika pappor och Maria
har alltid fått höra av sin mamma att hon är
mindre värd än systern.
När Marias faster dog 2005, hade Marias
mamma fått veta att hon kunde få pengar
från staten om hon lät sin dotter bo hos sig,
så Maria fick flytta till sin mamma.
Under tiden sålde pappan lägenheten
tillsammans med en kusin från Ukraina.
Kusinen tog alla pengar och övertalade Maria
och hennes pappa att flytta till Ukraina där
allt skulle bli bättre. Han lovade att köpa dem
en ny lägenhet. Efter två år och ingen ny
lägenhet förklarade kusinen att pengarna var
slut och de fick flytta tillbaka till Moldavien.
Så fort Maria kom tillbaka till Ungheni
började hon komma till centret igen. Förra
hösten, när Maria återigen bott en tid hos sin
mamma, blev hon utkastad av henne mitt i
natten.
– Vi har vädjat till borgmästaren men eftersom Marias föräldrar lever kan hon inte få
stöd av staten, berättar Natalia Mocan som
arbetar på centret.
Ett tag fick Maria sova hos olika familjer som
hade kontakt med centret. Just nu bor hon
med sin mamma igen.
– Vi försöker hjälpa Maria se att hon har
en framtid, kan gå i skolan och få ett arbete
trots allt som händer henne. Jag vet att vår
strävan inte är för gäves, säger Natalia. n
Var fjärde moldavisk medborgare arbetar
utomlands. I första hand söker de sig till länder
i närområdet där det talas ryska eller latinska
språk. De flesta flyttar till Ryssland, Ukraina,
Rumänien, Italien, Spanien, Portugal, Grekland,
Turkiet och Israel. Många som lämnar sina
familjer för att arbeta utomlands skaffar nya
familjer och kommer aldrig tillbaka. Hemma i
Moldavien finns många barn som saknar sina
föräldrar.
Japan
Text: Rosemarie Engblom
Phnom Phen, Kambodja. När arbetsdagen är slut väller det ut folk från textilfabrikerna, på lastbilsflak fyllda till brädden. Tätt, tätt står arbetarna, ofta unga flickor, som fraktas till sina enkla
logement. Klockan är över sex när de precis lämnat textilfabriken.
Omänskliga förhållanden
för textilarbetare i Kambodja
Arbetsvillkoren för textilarbetare i
Kambodja är hårda och lönen knapp.
Under hösten har arbetarna engagerat sig i stora strejker för att försöka
höja minimilönen som är ca 400
kronor i månaden.
De textilarbetare som tjänar 400 kronor
i månaden i Kambodja har svårt att leva
på sin lön. Fjorton kronor om dagen räcker inte långt, särskilt inte om man blir sjuk
eller har många att försörja. De anställda
kämpar för att höja sina löner och trots att
det idag är tillåtet med fackföreningar i
landet har arbetarna inte stor makt. Strejken i september avblåstes av Kambodjas
12 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 regering och enligt domstolsbeslut var de
strejkande tvungna att återgå inom tre dagar. Flera hundra fick sparken. Om arbetarna förvägras sina rättigheter, vad finns
då kvar?
Av textilarbetarna är en stor del inflyttade från landsbygden och många är bara
barn som tvingats hoppa av skolan för att
bidra till familjens försörjning. Även om
lagen säger att de anställda måste vara arton år finns det sätt att kringgå detta. Mot
en mindre summa kan födelsecertifikatet
ändras, så att de har åldern inne för att få
en anställning. Fattigdomen kräver sitt. n
Så kan du hjälpa!
Erikshjälpen är på väg att
starta ett projekt i Kambodja,
som upplyser unga om deras
rättigheter och som ger dem
möjlighet att utbilda sig. Vill
du vara med oss i kampen
mot barnarbete och omänskliga förhållanden? Välkommen med en gåva på PG 90
09 28-3. Märk den med ”Mot
barnarbete.”
Tack!
Text: Camilla Sköld Foto: Bengt Swerlander
13
Resa vidgade vyerna
”Afrika pratar vi ofta om”
– En kvinna som vi träffade hade sålt
alla sina möbler. Hon var hiv-smittad
och ville bara dö. Det fanns många
människor som var sjuka.
– Först blev vi nog lite chockade.
Sedan kände vi att det här också är
verkligheten. Man slutar att jämföra
allt med hur det är i Sverige och hur
vi har det här hemma.
S
ebastian är snart tretton år. Alexander femton. I våras var de tillsammans med sin familj i Afrika.
Intrycken de hade med sig hem
därifrån är många och familjen Grahn
pratar ofta, ibland varje dag, om saker som
hände och om människor de mötte under
den fyra veckor långa resan till Mocambique, Zimbabwe, Sydafrika och Botswana.
– Det finna många djur i Afrika, säger
Theodor som är yngste man i familjen.
Han går i första klass.
– Jag såg jättemånga tuppar, hönor och
getter. Vi paddlade kanot bland krokodiler
och flodhästar. Och så finns det ormar som
är så stora att de kan krama ihjäl en sjakal.
Men vet du vilket djur i Afrika som dödar
allra flest människor, frågar Theodor och
det syns att han har trumf på hand;
– Myggan!
Daniel och Eva Grahn bor med sönerna
Alexander, Sebastian och Theodor i Saltsjö
Boo utanför Stockholm. Här handlar
dagarna mycket om arbete och skola men
också om musik. Barnen spelar fiol och
piano, klarinett, trummor och saxofon. Och
ofta pratar familjen om den resa de gjorde i
våras. Resan till Afrika.
14 Vi möter familjen Grahn i deras hem i
Saltsjö Boo en vanlig torsdagskväll. När
jag svänger in på gården är killarna ute
och sparkar boll. Alla är hemma efter en
dag på jobbet och i skolan.
…Pappa Daniel är mediechef inom koncernen Swedmedia vilket bland annat innebär att han sitter som vd och ansvarig utgivare för tidningen Dagen. Mamma Eva är
barnsjuksköterska på Sachsska barnsjukhuset och arbetar med endokrinologi eller
hur kroppen påverkas av olika hormoner.
Här tas bland annat barn emot som växer
fort eller kanske lite långsamt.
– Vi har väl blivit lite bitna på Afrika, säger Daniel som besökt kontinenten tidigare, bland annat i jobb. För tre år sedan
var han där igen tillsammans med hustrun
Eva och de två äldsta pojkarna.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
– Efter den resan började vi ganska snart
drömma om att åka till Afrika igen fast
med hela familjen. Vi började spara och i
våras blev det möjligt, fortsätter Daniel.
Makarna Grahn har ungdomsvänner
som arbetar i Mocambique i ett projekt
som Erikshjälpen stöder. För snart sex år
sedan bestämde sig Daniel och Eva för att
också göra en insats för de utsatta barnen i
staden Chimoio.
– Vår familj blev faddrar till en kille som
heter Antonius. Men stödet går inte bara
till honom utan också till andra barn som
omfattas av arbetet, berättar Eva och tar
fram ett väl tummat fotografi.
– Vi har ju hela tiden haft en bild på honom och i våras när vi besökte landet ville
vi gärna träffa Antonius också.
Familjen berättar hur de åkte hem till
Antonius som förlorat båda sina föräldrar,
troligtvis i aids. I Mocambique uppskattas
var fjärde vuxen vara smittad av hiv. Idag
bor Antonius hos sin farbror och faster.
När familjen Grahn kom och letade efter
honom fick de veta att han var i skolan så
det var bara att åka vidare.
– Han hade lektion när vi kom dit, minns
Sebastian.
– När han kom ut till oss var han först lite blyg. Men sedan började vi prata. Han
berättade att han brukar vattna eukalyptusträden hemma när han inte är i skolan. Det var för torrt för att odla majs så nu
planterar de träd istället. Vi filmade och fotograferade lite på skolan och så berättade
Antonius att han vill bli trafikpolis när han
blir stor, fortsätter Sebastian.
– Vi fick vara med inne på lektionen också, flikar Alexander in.
– Det var många elever i klassen och de
var i lite olika åldrar. När vi var där hade
de matte. Den var ganska avancerad. Jag
hade nog behövt papper och penna för att
klara av de tal som eleverna där räknade ut
i huvudet. De var jätteduktiga.
Kontraster är något som familjen Grahn
återvänder till när de berättar om sin resa.
Afrika är oändligt vackert och rikt på skönhet och spännande både växt- och djurliv.
Samtidigt är det en kontinent där många
människor plågas av fattigdom, svält och
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 sjukdom.
– Vi har
så många
olika bilder
av Afrika.
Både vackra och jobbiga. Afrika gör starkt intryck på en, både människorna och naturen, säger Eva och fortsätter;
– Materiellt är det ju oerhörda skillnader mellan här och där. Hittar de något att
göra en leksak av så gör de det. Barnen leker med ståltrådsbilar och sparkar fotbollar som de själva snurrat ihop av plastpåsar. Här hemma funderar vi ”ska jag ta
den skålen, eller kanske den”. Det blir väldigt tydligt att vi lever med så mycket prylar. Men efter några dagar slutar man att
jämföra och det är väldigt skönt, säger Eva
som också fick tillfälle att arbeta en dag på
en klinik för hivpositiva mammor och deras bebisar.
– Jag hjälpte till med det jag kunde. Jag
gav medicin, vägde barn och fyllde i tillväxtkurvor. Jag skulle gärna jobba där en
period. Det är kanske inte så lätt nu med
tanke på barnen men visst har jag en dröm
om det, säger Eva.
– Under en sån här resa stöter man på
mycket som inte går att förutse. Det går
inte att vara helt förberedd på allt och det
blir ju många intryck, både för barnen och
för oss, som kan vara svåra att sortera, säger Daniel. Han menar att det är viktigt att
hela tiden prata om det som händer och
det man ser.
– Vi mötte bland annat en kvinna som
hade förlorat tre barn. Omgivningen var
övertygad om att hon var besatt. Det hade gett mannen rätt att lämna henne. Hon
bodde i en enkel hydda och folk ville inte ha med henne att göra. Vi fick sitta en
stund hos henne och prata, berättar Daniel
som blev starkt berörd av mötet.
– Ibland undrar man verkligen hur människor orkar. Hur kan en kvinna som sett
sina tre barn dö och därefter lämnats av
sin man ändå sitta där, prata med oss och
faktiskt le. Det mötet glömmer vi aldrig. n
Text: Monica Samuelsson
Under sin resa besökte familjen Grahn bland annat Antonius i Mocambique, ett av de barn som
under åren fått del av familjens fadderstöd. Eva,
som är sjuksköterska, fick också möjlighet att
hjälpa till på en klinik.
När hela familjen ska med;
Bra att tänka på
inför resan
Att resa är spännande. Att resa med barn
kanske ännu mer. Här listar Eva och Daniel
Grahn några saker som de tycker varit
viktiga att tänka på i förberedelserna inför
och under genomförandet av sin resa med
familjen till Afrika.
Vaccinera i god tid! Alltid blir någon förkyld
och måste vänta med sin spruta.
Ät maten! Kom överrens om att ni äter all
mat, även om man inte gillar den så mycket.
Att välja bort bönorna är inget alternativ i
Afrika. Inget gnäll!
Drick mycket och ofta! Var generös med
vätskeersättning, särskilt de första dagarna i
varmt klimat.
Ta chansen att prata med människor. Man
får så mycket mer med sig hem om man
mött människor och hört deras berättelser.
Skriv dagbok! Allihop oavsett ålder. Theodor
ritade vissa dagar bilder på hus och människor, och skrev några ord ibland.
Foto: Monica Samuelsson samt privat
15
KULTUR
Praktik som sätter spår
Platsbesparande
garage
Har du tänkt bygga
ett garage? Eller har
du svårt att få in bilen i
garaget, för alla prylar
som hamnat där? I
Ukraina kan du hitta en
bra lösning. Detta enkla
garage i plåt fälls helt
enkelt upp, man kör in
bilen och fäller sedan
ned hela garaget över
bilen igen. Garaget tar
inte stor plats men ger
ändå bra skydd mot det
mesta.
Ungdomar mellan arton och trettio år kan göra praktik i Erikshjälpens
projekt i Afrika, Asien eller Östeuropa. Under fyra till sex månader får de
chans att lära känna en annan kultur och oftast arbeta med praktiska
uppgifter bland barn. En vistelse som gör stort intryck. Här berättar några om sina erfarenheter.
Frida Gustafsson, Uganda
Vad har du gjort?
– Jag var utanför Mbarara i Uganda där Erikshjälpen driver en skola och ett övergångsboende för före detta gatubarn. Där har jag varit en
extraresurs för barnen. Jag har gjort allt ifrån
att leka, baka, träna, anordna sportaktiviteter
och göra en barnens dag.
Vilka kulturkrockar var svårast att hantera?
– Att hudfärg spelar så stor roll! Jag blev upphöjd på ett sätt som jag inte tycker är okej bara
för att jag är vit. Så mycket som det var möjligt
ville jag ju vara afrikan som alla andra, men det
var svårt. De praktiska sakerna som att bara
ha utedass eller tvätta sig i en liten balja var
däremot inga problem.
Vad har du lärt dig?
– Jag har fått se att det aldrig är för sent! Det
finns alltid en chans till, oavsett vad man har
för bakgrund. Om du är gatubarn i Uganda
eller har det tufft här hemma i Sverige så finns
det alltid hopp. Det är viktigt att ta sina egna
och andras drömmar på allvar!
Har din syn på bistånd påverkats?
– Ja, den har gett mig mycket mer insikt i hur
det faktiskt fungerar. Det är inte bara att åka
”dit” och exempelvis bygga upp en skola. Man
måste få den att fungera också och grunda
projektet hos lokalbefolkningen. Det hjälper ju
inte om man bygger skolan om ingen använder
den sen.
Berättat för Sofie Björkman
Foto: Privat
Tomma vattenflaskor återanvänds om och om igen. I en
skola i Uganda radar barnen
upp flaskorna i olika former
och mönster och är till stor
hjälp när barnen ska lära sig
räkna. Här tar man vara på
allt, inget slängs i onödan och
barnen tycker det är kul att
leka med vattenflaskorna!
Helena
Sandberg
Fraktfria bönor
Försäljning av bönor ser man överallt i
Marsabit town i Kenya. Dessa är garanterat
närodlade och fraktade på ett miljövänligt sätt
till marknaden. De proteinrika bönorna tillhör
basmaten och den som behöver kommer dagligen till marknaden för att handla och hinner
kanske samtala en stund också.
Frida
Skarp
Vad kommer du att bära med dig?
– En otrolig erfarenhet, något som jag kommer
ha användning av hela livet! Resan gav mig en
bekräftelse på att jag valt rätt yrkesinriktning.
Hur har praktiken påverkat dig?
– Jag har en annan syn på Sverige nu. Vi är så
individbaserade. Det sociala är starkare och
viktigare i Bangladesh. Att vara individbaserad
kan också vara bra men om vi hjälps åt kommer vi längre.
Inget går
till spillo
foto: sofie björkman
Frida Gustafsson
foto: sofie björkman
Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka nya
landskap utan att se saker med nya ögon. Marcel Proust
Vilka kulturkrockar var svårast att hantera?
– Det var nog att komma hem till den svenska
stressen och kontrasterna mellan vad man
anser är viktigt, värt att lägga energi på. På
planet hem satt jag bredvid två damer som
varit på weekend i Rom. De klagade på att det
var stökigt på planet och att de inte skulle få
sitt kaffe i tid.
Frida Skarp, Bangladesh
Vad var den största utmaningen?
– Hela praktiktiden var en otrolig upplevelse!
Vi var de enda utlänningarna där vi var, vilket
gjorde att vi fick en bra bild av hur människorna lever. Det tog ett tag att anpassa sig till
att det var människor överallt!
foto: sofie björkman
Theodora
Frisk
Theodora Frisk, Uganda
Vad gjorde du under din praktik?
– Jag var på Bussi Island i Uganda på en skola
som Erikshjälpen stöttar. Där har jag varit en
extra resurs i undervisningen i bland annat
engelska, matte och musik.
foto: rebecka rask
Vilka var dina intryck under de
första veckorna?
– En grej jag kommer ihåg särskilt är trafiken!
Bilar överallt och bussarna måste man springa
ikapp och sedan ropa vart man ville åka. Och
människor ÖVERALLT! 200 personer per
kvadratkilometer till skillnad från Sveriges 20
personer per kvadratkilometer.
Hur har din praktik påverkat dig?
– Den har gett mig en bredare förståelse för
världen. Det är viktigt att verkligen inse att
världen inte ser likadan ut överallt. Jag har
insett att man verkligen inte kan ta allt för
givet, som att gå i skolan eller bara att duscha
när man vill.
Vyssan lull på skoltid
foto: sofie björkman
Berätta om din praktik!
– Jag och Frida Skarp har varit hos Erikshjälpens samarbetsorganisation Friendship
i Bangladesh. Vi har besökt olika projekt och
hjälpt till med en utställning om hur de arbetar.
Vi är arkitektstudenter så vi har även hjälpt
dem bygga en modell av deras sjukhusbåtar.
Gamla petflaskor har
fått ett nytt användningsområde av påhittiga barn
i Alesd, Rumänien. De har
varit flitiga och samlat in
flaskor och konstruerat
en egen flytleksak. Den
är gratis och håller bra
mycket längre än de uppblåsbara simringarna eller
krokodilerna och hajarna
som säljs varuhus runt
om i världen. Och när man
tröttnat kan man använda
flaskorna till något annat.
foto: m nordenberg
Helena Sandberg, Bangladesh
Fritt flyt
Att sova på lektionen är helt okej. I Kenya
är man med i skolan som mycket liten, men
de allra minsta får sova när de vill. Inget kan
störa den lille treårige pojken som tagit sig
en lur och snusar gott på filten. Det gäller att
hämta krafter för att sedan orka ett pass till,
när John Blund släppt sitt grepp och det är
dags att möta världen igen.
Inringning
Film som skapat debatt
En bil- eller lastbilsfälg
har fått ett andra liv. Efter
många mil på vägen
tjänstgör den numera som ringklocka
och ljuder högt, när
läraren helt enkelt
bankar på den med
en pinne för att
återsamla eleverna till
nästa lektion.
Welcome är en stark och
gripande film om Bilal, 17-årig
kurd som blir stoppad i Frankrike under sin flykt genom Mellanöstern och Europa, på väg
till England för att få återse sin
flickvän som emigrerat med
sin familj till England. Bilal
blir stoppad i Frankrike och riskerar att bli återsänd hem. Filmen skildrar situationen för de
många unga flyktingar som
ofta fastnar i norra Frankrike
och som i desperation, likt
Bilal, simmande försöker ta
sig över Engelska kanalen. Welcome är en film
som skapat het debatt i
Frankrike kring flyktingfrågor och medmänskligt
bemötande. Frågor som
är lika aktuella överallt.
5
16 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 17
så gick det sedan
Nemaiba, då 8 år, flydde hemifrån
Räddades undan könsstympning
och barnäktenskap
– När jag var åtta år gammal ville min
pappa gifta bort mig med en man
som var trettio år och som redan
hade tre fruar sedan tidigare. Jag fick
panik och sprang hemifrån. Jag ville
inte gifta mig, jag ville gå i skolan. Det
hade jag inte fått göra än.
På skolloven kommer Juliet ibland tillbaka till
centret för föräldralösa barn i Emali för att
hjälpa till med det praktiska arbetet och med
att laga mat. Nära centret bor idag också hennes mamma och återseendet är efter ganska
många och tuffa år varmt och hjärtligt.
Lämnades när hon var två år
Idag ser Juliet ljust på framtiden
Juliet Wanzila är en framåt tjej på idag sjutton år. Hon läser i Kenyas huvudstad Nairobi. Juliet är flitig och målmedveten. Hon arbetar hårt och har siktet inställt på att en dag bli advokat. Förutom studierna ägnar hon mycket tid åt att
skriva. Men när hon deklamerar sina dikter förstår man att livet inte alltid har gått på räls.
– ­Jag är yngst av tre systrar och fem bröder. När jag bara var två år gammal tvingades mamma lämna oss barn för att söka
arbete och försörjning på annat håll. Min
pappa har jag aldrig träffat, säger Juliet.
– Mina syskon har berättat att det inte
dröjde länge när mamma hade åkt förrän
vi barn blev utkastade hemifrån. Vi kunde
ju inte betala hyra för rummet där vi bod-
Jag strövar runt i staden
Letar efter mor och far
Söker ansikten
Men finner ingen som ser ut
som jag
Letar igen och finner en grav
Hiv och aids, hur många ska
du ta?
(fritt efter Juliet Wanzila)
18 de. Vi hade inga pengar och ingen mat. Det
var därför som två av mina bröder och jag
hamnade på centret för föräldralösa barn,
säger Juliet som sedan inte kom att se sin
mamma på fem år.
– Hon kom tillbaka när jag fyllde sju. Då
kände jag inte igen henne. Jag tyckte att
personalen på centret var mina föräldrar.
Mamma var väldigt fattig och bad att jag
skulle få stanna kvar eftersom det gav mig
en chans att gå i skolan och också få bra
mat att äta.
Juliet och hennes bröder fick stanna
kvar på centret, som stöds av Erikshjälpen,
och fortsätta sin skolgång. Här fanns den
trygghet och stabilitet som Juliets mamma
vid den tiden själv inte kunde erbjuda barnen. Senare fick de veta att hon smittats av
hiv. När hon blev sjuk valde hon att flytta
tillbaka till Emali för att i alla fall finnas nära barnen.
– Det där med hennes infektion är det
svårt att prata om. Vi vet ju hur det ligger
till men mamma vill inte oroa oss barn, inte prata om det. Men i skolorna diskuteras hiv och aids ofta. Vi i vår generation är
vana och mer öppna för att prata om hiv
och aids än de som är lite äldre, förklarar
Juliet. Hennes dikter handlar ofta om den
smitta och den sjukdom som skördat så
många offer i hennes närhet.
– Jag skriver hela tiden och jag uppträder både på skolan och på andra platser
så fort jag får tillfälle. Mamma har också
sagt att hon tycker om dikterna och att hon
idag är stolt över mig.
När Juliet är klar med sina studier hoppas hon på ett bra jobb och också en egen
familj. Hon har ofta känt sig ensam, både
i Emali och nu under studierna i Nairobi.
När andra studenter får besök av sina föräldrar och familjer känns det ibland tungt.
Juliet skulle också vilja känna samhörighet. Kanske är det därför drömmen om
egen familj och egna barn är så stark.
– Jag drömmer verkligen om det. Men
också om att få hjälpa fattiga, sjuka och
föräldralösa. Det är min dröm och mitt
mål. n
Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Nemaiba talar tyst men med en distinkt
röst när hon berättar om det där som hände för idag sju år sedan. Trots att åren har
gått är minnena tydliga.
– Min familj bor tre timmar härifrån.
När jag flydde hemifrån sprang jag till en
släkting som hjälpte mig hit till centret, berättar Nemaiba. Genom sitt mod den där
dagen lyckades hon undkomma både omskärelse och att giftas bort som barn.
– Vi ställde oss på Nemaibas sida och
vägrade att lämna ut henne till familjen.
Vi skrev också till barnkontoret som i sin
tur varnade Nemaibas pappa från att komma och hämta henne, berättar Daniel Osoi
som driver Taretouke Mission Trust i Emali som Erikshjälpen arbetar tillsammans
med i regionen. Daniel Osoi är, precis som
Nemaiba, också av massajhärkomst vilket gör att han väl känner till de seder och
bruk som än idag praktiseras. Det gör det
också lättare för honom att argumentera
och föra utsatta barns talan.
– Vi pratar mycket med
massajerna här runt omkring. Det handlar både
om kvinnlig omskärelse och om konsekvenserDaniel
Osoi
na av barnäktenskap. Ofta är det mormödrar som är mest påstridiga när det gäller könsstympning eftersom
de tror att det är en förutsättning för att
flickorna ska kunna bli gifta, berättar Osoi
vidare.
Tre år efter att Nemaiba kom till centret
och skolan i Emali kom hennes pappa ändå
för att försöka få med henne hem.
– Han var arg men Daniel Osoi sa till honom att jag skulle stanna här och att pappa
var tvungen att acceptera det. Enligt kenyansk lag måste man vara arton år för att
gifta sig men enligt massajtradition sker
det ofta mycket tidigare, förklarar Nemaiba som fortsatt i skolan och trivs med det.
– Jag har kompisar som är bortgifta sedan länge. För att bli gifta var de tvungna
att omskäras. Det gör jätteont och det blöder mycket. Det finns de som dör av blodErikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 Vitrysslands första
gruppboenden snart klara
Ett stort framsteg för
funktionshindrade
Många barn med funktionshinder i
Vitryssland tvingas leva hela livet på
institution. De första åren på sjukhus,
därefter statligt barnhem, för att ofta
redan vid arton års ålder förflyttas till
ålderdomshem. Erikshjälpen arbetar
för en förändring och det börjar ge
resultat. Nu står Vitrysslands första
gruppboenden snart klara.
När Nemaiba var liten brännmärktes hennes kinder med en böjd ståltråd som glödgades i elden.
– Jag minns bara att det gjorde väldigt ont. Jag
vet inte vad märkena betyder. Jag har frågat min
mamma men hon vill inte berätta, säger Nemaiba
som ändå klarat sig undan både könsstympning
och barnäktenskap.
brist. En kompis till mig svimmade och
blev medvetslös av smärtan. Allt görs ju
utan bedövning, berättar Nemaiba som
säger att hon hatar alla de där traditionerna.
– Mamma har sagt att hon inte ville att
jag skulle omskäras och giftas bort. Hon
ville att jag skulle gå i skolan. Vi är åtta syskon, sju systrar och en bror. Av alla systrar är det bara jag som klarat mig ifrån det
där, berättar Nemaiba.
– Om jag måste omskäras för att få gifta
mig, då får det vara. Då vill jag inte bli gift.
Jag hoppas verkligen att traditionen ska
förlora sin makt över min och andras familjer. Ofta handlar det nog ändå bara om
pengar. Att familjen kan få betalt för att
gifta bort sina döttrar, säger Nemaiba som
vet vilket pris som var satt för henne.
– Sex kor, en oxe, två filtar, lakan, två kilo socker och 20 000 shilling. n
Erikshjälpen arbetar med att förändra attityder till funktionshindrade barn – bland
personal och politiker, föräldrar och människor
i allmänhet. Efter flera års ansträngningar har
arbetet för dessa utsatta barn i Vitryssland
tagit ett viktigt steg framåt. För första gången
byggs gruppboenden i landet. Snart står
husen färdiga. Hit ska flera ungdomar få flytta,
istället för att hamna på ålderdomshem när de
fyllt arton år. Här får de öva sig i att laga mat,
sköta sin egen tvätt och andra vardagssysslor,
något som de aldrig fått chansen att göra
förut, då de bara suttit utan sysselsättning
hela dagarna.
Arbetet sker tillsammans med den lokala
organisationen World Without Borders. De
har också volontärer som besöker barnen på
institutionerna och tar med dem ut, pratar
med dem och leker med dem.
Mycket arbete återstår, inte minst med
att övertyga beslutsfattare att det faktiskt är
fullt möjligt att barn med funktionshinder kan
utvecklas. Ett första steg är taget.
Tanja Poevskaya arbetar för organisationen World
Without Borders. Hon och många volontärer besöker barnen på institutionerna för att leka och
prata med barnen och ungdomarna.
Så kan du hjälpa!
Med din gåva kan Erikshjälpen ge fler funktionshindrade barn och ungdomar i Vitryssland ett värdigt liv. Sätt in gåvan på PG 90
09 28-3 och märk med ”Funktionshindrade i
Vitryssland”.
Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren
19
porträttet
”Respekt är att
förstå vår rätt
att vara olika”
Ayman är trettiotvå år och palestinier. Men i Palestina har
han aldrig varit. Han växte upp i Jordanien i ett flyktingläger
som funnits där sedan det arabisk-israeliska kriget 1948.
Till lägret kom Aymans farfar. Där levde han och där föddes
Aymans pappa. Och där, i samma flyktingläger, kom också
Ayman till världen. Idag är han föreståndare för Erikshjälpen
Second Hand i Dala Järna.
text Monica Samuelsson foto malin jones
D
et är en vacker höstdag med härlig färgprakt när vi lämnar Borlänge och åker västerut. Sista samhället innan vi är framme
heter Nås. Det känns idag som en talande tillfällighet. Nås kallas ofta för Jerusalemfararnas trakt.
Här utspelas i Selma Lagerlöfs roman berättelsen
om några människor och deras emigration till Jerusalem och Palestina. Stora vindslitna anslag vittnar om att det även den gångna sommaren bjudits
på Ingmarsspel i Nås.
Ayman har gjort den omvända resan. Nästan.
Han började ju inte i Palestina utan i grannlandet
Jordanien vars befolkning idag till sjuttio procent
består av just palestinier. Men eftersom Aymans familj funnits i landet så länge har de idag jordanskt
medborgarskap. De har pass. De får rösta. Och de
får resa som de vill, men till Västbanken behöver de
flesta visum eller annat tillstånd.
Som barn fick Ayman gå i FN:s skola för flyktingar.
Där gick också hans tre bröder och tre systrar. Ayman är storebror, äldst i syskonskaran. Tio år gick
20 han i skolan. Sedan blev det två år på statligt gymnasium. Ayman hade ganska lätt för sig och hade
gärna fortsatt studera men familjens ekonomi var
klen och möjlighet att finansiera högre studier för
barnen fanns inte.
– Efter gymnasiet började jag leta jobb för att
hjälpa till att försörja familjen. Det är så vi tänker.
Man har ett ansvar. Min farbror hade en liten butik och sålde kameror. Där hjälpte jag till, berättar
Ayman som också kom att ta jobb som målare och
grävmaskinist.
– Man försöker hitta de jobb som finns. Många är
dåligt betalda men det är viktigt att göra det man
kan.
Det var när Ayman var tjugoett år som han första gången träffade den fem år yngre Naseem, också hon palestinier. De båda fattade snabbt tycke för
varandra. Men att träffas var svårt. De båda fick försöka hålla kontakt per telefon. Att gå ut tillsammans
eller att träffas på något café var otänkbart.
– Det är inte tillåtet och det hade varken hennes
familj eller min accepterat, fortsätter Ayman som
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Ayman Abu
Radwan
Familj Hustrun Naseem och barnen
Enas, Elias och Lina.
Bor I Dala Järna i Vansbro kommun.
På gång Förestår Erikshjälpen Second hand i Dala Järna. Ansvarar för
personal, butiksadministration och
försäljning. ”Men jag arbetar i butiken
också, hämtar grejer, sorterar och står
i kassan. Saknar vi folk måste allt ändå
bli klart tills butiken öppnar.”
Ayman har också, för tredje året i rad,
varit kommunsamordnare för Radiohjälpens kampanj Världens Barn.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 21
porträttet
var väl insatt i de turer som krävdes för att de skulle få gifta sig.
– Då ska mina föräldrar gå till hennes för att ställa frågan. Om hennes föräldrar svarar ”ja” så går det
bra, säger Ayman som har förståelse för att föräldrar vill vara försiktiga.
– Man vill inte utsätta sitt barn för någon som inte är bra, fortsätter Ayman som var tjugofem år då
han ändå tvingades ta emot negativt besked från
Naseems föräldrar.
Vi kom till Göteborg i mars. Det var fruktansvärt
kallt. Folk vi mötte sade ”Vänta bara, det här är
slutet på vintern. Det kan vara mycket kallare.”
– Vi blev båda väldigt ledsna. Vi älskade
ju verkligen varandra och ville leva tillsammans, säger Ayman som fortsatte
att träffa Naseem små stunder i smyg
och alltid tillsammans med någon av
hennes systrar.
Jag berättar för Ayman att företeelsen är känd även i Sverige. Att det i
gamla tider kallades för att ha ett förkläde, en person som var med för att
skapa legitimitet åt ett annars omöjligt möte. Blev det ryktesspridning
kunde förklädet gå i god för att inget
olämpligt hade inträffat.
Naseems föräldrar ville att hon
skulle gifta sig med någon avlägsen släkting. Det är
inte ovanligt att man på så sätt vill säkerställa ett
bra parti. Både Ayman och Naseem är muslimer och
enligt religionen får de inte gifta sig utan flickans
föräldrars välsignelse.
– Men om vi får ett ”nej” trots att jag inte har gjort
något fel, då har vi rätt att gifta oss i domstol. Det
var det vi gjorde, säger Ayman som snabbt fick några från Naseems släkt emot sig.
– De hade sagt till mig att aldrig ställa frågan igen.
Det var det, tillsammans med hot som riktades mot
oss, som tvingade oss på flykt.
Ayman och Naseem ordnade visum till Spanien.
Sverige hade de bara hört talas om. Ett bra land, sades det. Ju längre bort från Jordanien desto bättre,
resonerade de nygifta och satte sig på tåget norrut.
Ayman och Naseem kom till Sverige och Göteborg i mars.
– Det var fruktansvärt kallt. Folk vi mötte sade
”Vänta bara. Det här är slutet på vintern. Det kan
vara mycket kallare.”
I Göteborg sökte Ayman och Naseem asyl hos
Migrationsverket. Första kommunplaceringen blev
i Vårgårda, den andra i Filipstad. När paret hade
bott ett halvår i staden och börjat läsa svenska längtade Ayman efter att få arbeta.
– Jag frågade på Erikshjälpen Second Hand om
jag kunde få hjälpa till. Det fick jag, säger Ayman.
I butiken lärde han bland annat känna pastor
Bengt Sjöberg som hade ord om sig att vara starkt
22 engagerad i flykting- och asylfrågor. Ayman och Naseen hade flera gånger fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Avslag som överklagades i hopp om nytt och mer positivt besked.
I butiken fick Ayman chans att prata svenska och
han mådde bra av att ha folk omkring sig. Ett år arbetade Ayman som frivillig. Under samma tid föddes parets första barn, dottern Enas. När butiksföreståndaren skulle resa utomlands en period tillfrågades Ayman om han kunde vikariera.
– Det var mitt första riktiga jobb här i Sverige. Jag
blev glad och det kändes stort, berättar Ayman som
tyckte att arbetet gick bra.
Men föreståndaren kom tillbaka och vikariatet
tog slut. Ayman, som nu hade fått smak på uppgifterna, började undersöka om det kanske kunde finnas något jobb på annan ort.
– Jag visste ju att Erikshjälpen har många butiker så vi frågade om det kunde finnas behov någon
annanstans. ”Det kan bli svårt men vi ska kolla” löd
svaret de fick.
Men redan efter ett par veckor kom positivt besked. Dala Järna stod i behov av ny föreståndare.
Att flytta till Dalarna var inget problem och nu såg
det lite ljusare ut för den lilla familjen.
– Jag blev så glad över att äntligen få ett riktigt
jobb. Det var ju det jag hade drömt om hela tiden.
När Ayman gång på gång under tiden i Filipstad
fick avslag på familjens ansökan om asyl slöt många
svenskar upp bakom dem, däribland vänner, kunder och kollegor från second hand. Namninsamlingar, skrivelser och tidningsreportage vittnade
om starkt stöd som Ayman många gånger uttrycker tacksamhet för.
Även i Dala Järna möttes familjen av öppenhet och
värme. Eftersom de saknade personnummer fick
svenska bekanta ordna med hyreskontrakt och en
del praktiska bestyr.
– I Jordanien bodde vi i en miljonstad. Filipstad
var litet. Dala Järna är ännu mindre, men det är bra
att bo på en liten plats. Folk är trevliga och det är
lättare att komma in i samhället här än i stora städer där många invandrare ofta bor på samma ställe. Där blir det svårt att träffa svenskar, resonerar
Ayman.
– Svenskar är trevliga och vi har känt oss välkomna. Många tycker det är spännande att träffa folk
från andra kulturer. Det är något som jag gillar med
Sverige. Att man inte har behandlar oss sämre för
att vi kommer från ett annat land.
Vi sitter och pratar i lunchrummet en trappa upp
från butiken. Folk kommer och går. Idag är butiken
stängd men aktiviteten är stor ändå. Varor hämtas och ställs i ordning inför morgondagens öppethållande. När jag några timmar senare sitter i bilen förstår jag att vårt samtal pågått precis i samma
stund då sverigedemokrater tågat ut ur Storkyrkan
i Stockholm, upprörda över biskopens predikan om
alla människors lika värde. Men det vet jag inte än.
Vårt samtal är ännu inte slut.
– Här i kommunen märker vi inte någon främErikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
lingsfientlighet, säger Ayman.
– Men när jag ser på TV och hör på radio så undrar jag ibland vart det ska ta vägen. Jag tror inte att
Sverige är ett rasistland. Jag tror att många ser att
invandringen också har varit bra för Sverige. Det
finns säkert invandrare som ställer till problem.
Men allt med invandringen är inte negativt, fortsätter han.
Det var för fem år sedan flytten gick till Dala Järna. Sedan dess har familjen vuxit med en pojke som
heter Elias och en flicka som heter Lina. Fram till
för ett år sedan riskerade familjen avvisning. Hoten
från släktingar i Jordanien vägde, enligt myndigheterna, inte tillräckligt tungt. Men 2008 kom en ny
lag om arbetskraftinvandring som kom att öppna
vägar.
– Då berättade integrationssamordnaren i kommunen att vi kanske kunde få stanna eftersom jag
har jobb. Men ansökan var tvungen att sändas från
utanför EU. Vi bestämde oss då för att åka till Norge. Vi tog kamera och dator med oss, dokumenterade att vi var där och sände in vår nya ansökan.
Denna gång blev bemötandet ett annat och sedan
ett år tillbaka har familjen sitt uppehållstillstånd. I
juni 2015 har de chans att bli svenska medborgare.
– Vi har varit väldigt oroliga och många nätter har
vi sovit dåligt. Det är svårt att inte kunna planera sin
framtid. Barnen har nog också känt av vår oro, säger Ayman som nu är hoppfull inför framtiden.
– Barnen ska växa upp här och gå i skolan. Vi
drömmer om att de ska kunna utbilda sig, klara sig
bra och hitta sig själva och sin plats i livet.
– Jag tycker inte det har varit svårt att komma in
i det svenska samhället. Men det beror nog mycket
på vilja. Jag tycker att vi människor är ganska lika
varandra. Jag letar gärna efter likheter. Vi är människor först och främst.
Visst skulle man kunna lyfta på ögonbrynen över
det faktum att en muslim förestår den butik som
Erikshjälpen Secondhandbutiker driver i Dala Järna tillsammans med frikyrkoförsamlingen Källartorpskyrkan. Men i Dala Järna är det inte något problem. Och inte för Ayman heller.
– Jag började som frivillig och blev sedan anställd.
För mig som muslim går det bra att arbeta i en kristen organisation. Min religion säger också att vi ska
hjälpa människor som har det svårt, fortsätter Ayman som berättar att han tidigare pratade om både religion och kultur med kollegorna i de olika butikerna.
– Vi har diskuterat mycket. Att respektera varandra är att tillåta att vi tänker och tror olika. Vi människor behöver bemöta varandra med respekt. Det
skulle lösa många problem, säger Ayman som inte
ser sig som så religiös. Men ber gör han, fem gånger
om dagen och han fastar under ramadan.
Innan Ayman kom till Dala Järna var butiken nedläggningshotad. Nu flyter verksamheten på bra. Ayman har ord om sig att vara självständig och initiativrik. Han är inte rädd för att arbeta och hugger
gärna i där det behövs. Under det senaste året har
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 överskottet från försäljningen i Dala Järna ökat dramatiskt. Det innebär mer pengar både till församlingens egna sociala insatser och till Erikshjälpens
arbete för utsatta barn runt om i världen.
– En del kunder kommer bara för att handla. Men
vi har också många som är väldigt intresserade av
vart pengarna går, säger Ayman som själv såg mycket av fattigdom och lidande under uppväxten.
– I Jordanien är det stora skillnader mellan fattiga och rika. Än idag har många det svårt. Jag hjälper fortfarande min mamma och pappa. Det är inte normalt att inte hjälpa sina föräldrar om man har
möjlighet. Det skulle kännas fel. Vi har ansvar för
varandra.
Åtta år har gått sedan Ayman och Naseem kom
till Sverige. Kontakten med Aymans familj har fungerat bra. Kontakten med Naseems släkt är mer komplicerad.
– Vi vill ha kontakt med våra familjer. Vi vill ha
Idag bor Ayman, Naseem
och barnen i Dala Järna.
Här trivs de och här ser de
att familjen har en framtid.
Svenskar är trevliga och vi har känt oss
välkomna. Många tycker det är spännande
att träffa folk från andra kulturer.
bra relationer. Naseems släkt vet inte vilket land vi
bor i. Vi lever fortfarande med rädslan och vill vara
försiktiga med tanke på barnen, säger Ayman som
ändå berättar att de lyckats få fram bilder och rapporter om att de lever, har det bra och att barnen
växer.
– Det finns kvinnor i släkten som vi kan ta hjälp
av. Från kvinna till kvinna förmedlas våra små berättelser och våra bilder. Det finns alltid kvinnor
som hittar vägar och de små kontakterna betyder
mycket för min fru och mig. n
23
inspiration
Julhandlat
med got
samvete
krönikan
Inget sitter så bra som skräddarsytt! Och vem vill inte glänsa
på vinterns alla fester i miljövänligt vintagemode? Hos Erikshjälpen Second Hand hittar du partygarderoben för både stor
och liten. Alla kläder härifrån är till hundra procent återvunna
vilket gör att du kan sova med gott samvete!
Gör ett storkok hemlagad kola och frys in.
Investera sedan i ett gäng charmiga plåtburkar och askar från förr. När inbjudningskortet
dimper ned har du redan värdparets present
fixad!
Hemslöjd är på frammarsch! Remaka en tröja
eller fixa en egen tygblomsbukett! Hos Erikshjälpen
Second Hand finns det gott
om material till din kreativitet - allt från handvävt linne
till knasiga knappar!
styling, foto & text: Karin staberg
För att snabbt
ändra om en
möbel krävs
inte alltid en stor
renovering. Här har
sideboardet fått vita
prickar tillklippta av
självhäftande vinyl
från en hobbyaffär.
Utan kladdiga penslar och dyr färg kan
du på så
sätt skaffa
både en
långrandig
byrå och
en rutig
bokhylla
på nolltid!
sideboard 325 kr, kurbits-gunghäst 395 kr,
lackbord 20 kr, 50-tals stol 85 kr, sammetsstol 125 kr, golvlampa 75 kr, kavaj 95 kr,
sidenklänning 395 kr, lampskärm 40 kr,
skinnväska 95 kr, böcker fr. 10 kr, plåtburkar
och askar fr. 15 kr, trasmatta 35 kr, garn
fr. 5 kr, 80-tals blixtlås 15 kr, julpynt fr. 1 kr,
antika glas 35 kr. Allt från Erikshjälpen
Second Hand
Mer inspiration hittar du på Fröken Retros blogg: secondhand.blogg.se
24 Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Jonas Helgesson är föreläsare, ståuppare och författare, bosatt i Malmö. Sedan födseln har han en cp-skada, men med
mycket träning och vilja klarar han av att göra sådant som många ansett omöjligt. I tonåren bestämde han sig för att
tävla mot sin kropp för att ständigt bli bättre. Han bestämde sig också för att börja älska sig själv. I somras fick han
möjlighet att följa med Erikshjälpen till Vitryssland och vara en del i det arbete som pågår där för barn med handikapp.
Vitryssland fångade
mitt hjärta
Så begav det sig. Jag och min filmare
Ulf flög till Vitryssland för att tillsammans
med Erikshjälpen besöka ett barnhem för
handikappade. Men det började illa. Bokstavligt talat. Jag blev magsjuk när vi mellanlandande i Wien och tvingades stanna
kvar där samtidigt som min filmare fortsatte till Vitryssland på egen hand. Och jag
kan säga att ett dygn vid flygplatsen i Wien
inte var romantiskt på något sätt. Jag låg
i en hotellsäng och hade yrsel, punkt. En
rolig sak så här i efterhand, dock inte kul
då, var att personalen på flygplatsen absolut ville att jag skulle åka ambulans till
ett sjukhus, de hade redan beställt en. De
blandande rejält ihop mitt illamående med
mitt handikapp och vips, var jag en som behövde akut hjälp.
Väl i Vitryssland blev jag hämtad på flygplatsen i Minsk av min filmare och Irina Bakayeva från WWB – World Without
Borders, en organisation som tillsammans
med Erikshjälpen jobbar för bättre förståelse kring handikapp i Vitryssland. Vi åkte
bil tre timmar nordöst och till slut anlände
vi till barnhemmet, som mer var en institution. Jag välkomnades av personal och Anna och Mattias från Erikshjälpen – de som
hade fixat så jag fick komma. Jag träffade genast några av barnen som bodde där,
exempelvis en tjej i tjugoårsåldern som inte kunde gå så hennes pojkvän bar henne
hela tiden. Rullstolar behövs, kan man säga. Sedan samtalade vi hela kvällen om allt
möjligt angående situationen för handikappade i Vitryssland i allmänhet och på
det här hemmet i synnerhet. I landet finns
nio sådana här hem och där bor de flesta
handikappade. Och många vitryssar vet
överhuvudtaget inte att dessa hem finns.
Handikappade syns inte i samhället. Och
ska tydligen inte göra det heller.
Nästa dag vet jag inte hur jag ska skriva om i korthet. Det skulle jag egentligen
skriva en hel bok om. Det var då jag träfErikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 fade de 260 barnen, eller en
del var i trettioårsåldern, faktiskt. Här bor människor med
vitt skilda öden. En del är gravt handikappade, andra har rätt små handikapp. Någon hade ”bara” gomspalt. Gemensamt är
att alla är tvingade att bo här. Och nog är
det bra att de får tak över huvudet, mat att
äta och i viss mån omsorg. Men miljön är
också mycket begränsande på många sätt.
På en del avdelningar fanns bara två vårdare på över tjugo barn.
Att barnen ses som objekt mer än människor ibland var hjärtskärande att se.
Många som jag “intervjuade” hade dessutom aldrig träffat sina föräldrar. En annan
kille var grym på snickeri och kunde lätt ha
fått jobb men ändå levde han här. Ja, det
finns oändliga storys värda att berätta.
Ja, många intryck blev det och jag ser
den här resan för min del som en start.
Fortsättning följer. Vitryssland tar steg,
Vitryssland tar steg, om än
ministeg mot en mer mänsklig
syn på handikappade.
om än ministeg mot en mer mänsklig syn
på handikappade men en del säger de ligger ca hundra år efter Sverige. Polen som
ligger bredvid har kommit lite längre i utvecklingen och mer samarbete mellan dessa skulle vara väldigt bra eftersom förhållandena i Sverige ibland ses som en omöjlig utopi. Nu håller vi på att titta på hur vi
kan översätta min bok Grabben i kuvösen
bredvid till ryska och huruvida vi kan ha
utbildningsdagar där för personal och politiker.
Vitryssland fångade mitt hjärta och
tack Erikshjälpen att jag fick chans att åka
med.n
Jonas Helgesson
25
GJORDES
MED RESA
GUDSTJÄNST
GER
VIDSYN
TOYOTAMODELL
FÖR TOMTE
LÄKARE
FISK I
BEGRÄNSAT
UTRYMME
TONER
BALT
I FRÅGA
FÖR
SKRIDSKOSPORTER
PRINSTITEL
MAT JESUS
EJ FRÅN
LANDET
SAMLING
AV BYGGNADER
STORBRITANNIEN
PILGIFT
FRUKTDRYCK
KAN PJÄS
VARA
SVORS
BEHAGFULL
YNGLING
HAR VARMA
BAD
INT.
”HANDELS”ORD
Ö
V
E
R
S
T
PÅ
SPANSK
BIL
SUFFIX
DÄR
ÄR
PLATS
FÖR
HUSDJUREN
FACKFÖRBUND
RIKTNING
JORDEGENDOM
REST
EFTER
JULJAKT?
SEGERTECKEN
MÅSTE
IBLAND
STUDERANDE
KÄPP
FÖR
STATLIGT
ANSTÄLLDA
FILMBOLAG
KOLLA!
FÖRA
SAM- I VÄRMMAN LAND
KATT
KAN VÄL
FINNAS PÅ
REG.SKYLT
TIDSBESTÄMNING
FÖR OSTFRAMSTÄLLNING
KRISTEN
RÖRELSE
KONSTSTIL
JÖNSSON I
DANSK LIGA
EN PALM I
MARATON
BREVSKOLA
FÖRR
VILL VI
KANSKE
BILEN SKA
VARA?
BEGÄR
FOTOGRAFEN
OMSORGSFULLT
I FALL
TRÄD
KAN TYNGA
TENNISOPEN
LISTON
SOM
BOXADES
I KARIBIEN
KVÄVE
Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1,
570 15 Holsbybrunn. Märk kuvertet ”Bildkryss 4”.
Senast den 10 februari vill vi ha din lösning.
Om jag vinner vill jag ha (kryssa för ett alternativ)
årskalendern Tankar om livet: inspirerande texter
för årets alla dagar
boken Farbror Erik i kärlekens tjänst av Ulla Nilsson
Tre priser delas ut.
Alltfler tar chansen att ge en gåva till Erikshjälpen via sin mobiltelefon. Genom att sms:a
ERIK50 eller ERIK100 till telefonnummer
729 30 skänker man femtio respektive hundra
kronor till Erikshjälpens arbete för utsatta
barn. Snabbt, smidigt och smart!
TV-HASSE
RADON
Erikshjälpen har ny hemsida.
Där kan du enkelt gå in och ge
en gåva, direkt på nätet.
www.erikshjalpen.se
Smidigt med SMS
SUGGA
CIRKA
58,6 LIT
Vill du vara med och rädda barn
undan barnäktenskap, barnarbete och trafficking? Stöd Erikshjälpens arbete för att se till att
fler barn får gå i skolan. Använd
det bifogade inbetalningskortet
och ge en valfri summa. Din gåva
förändrar liv!
Checken överlämnas av Kalmar FF´s
styrelseordförande
Johnny Petersson
till Louise Nordlund
Isaksson, insamlingsansvarig på
Erikshjälpen under
allsvensk match på
Fredriksskans.
Ge en gåva direkt
AFRIKANSK
HUVUDSTAD
ÄGS AV
SPYKER
NYHETSBYRÅ
GÖR FAR
I SAGA
26 FEMTIO
OCH
HUNDRA
DRA
HAR
MAN
SOM
ORKAR
FLÄKTAR
SAMLINGSSALEN
HAR FÖRSTÖRT MAT
ÄDELSINNAT
BANK FÖRR
På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad
om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det
viktiga arbetet för barnen. Välkommen!
Du kan
göra nytta!
VIDE
LJUSPUNKT
PÅ BÅT
På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa
så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara så många
som möjligt som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare!
RYKTE
TENN
BALK
Så kan du hjälpa
Foto: Paul Madej
GÅVA
EH
nr 4
20101017
Konstruktion: John Strandberg Foto: Monica Samuelsson
Bildkryss 4/10
Återanvänd tidningen!
Tycker du Erikshjälpens tidning är bra?
Lämna den gärna vidare till någon vän
eller kanske grannen, så fler får läsa!
Skriv en rad
BESÖK
Namn . .............................................................................................................................
Adress ............................................................................................................................
Postnr ........................................ Postadress .....................................................
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
Välkommen att skriva en rad eller två till
Erikshjälpens tidning! Antingen på [email protected] eller till Erikshjälpens tidning, Box 1,
570 15 Holsbybrunn. Långa brev förbehåller vi
oss rätten att korta före publicering. Bra inlägg
och kloka ord premieras då och då med en liten överraskning! Välkommen med ditt bidrag!
Redaktionen
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 Kalmar FF skänkte 100 000 kronor
Det är mer än fotboll i Kalmar FF:s
hjärta. För drygt ett år sedan inleddes samarbetet mellan klubben och
Erikshjälpen och idag har engagemanget slagit rot ordentligt.
När reklambyrån Alarmstreet skapade det
unika konstprojektet där elva lokala konstnärer skapade fritt utefter ämnet fotboll,
Kalmar FF och 100-årsjubileet resulterade
detta i något stort. Efter en fantastisk auktion på Kalmar Slott skänktes överskottet
på hela 94 500 kr till Kalmar FF, som i sin
tur valde att skänka summan till Erikshjäl-
pen, men även jämna upp till 100 000 kr!
– Vi är så otroligt tacksamma för engagemanget från Alarmstreet och att Kalmar
FF vill hjälpa till i arbetet med att förbättra för andra, säger Louise Nordlund Isaksson, insamlingsansvarig på Erikshjälpen.
– Det här betyder att över 650 familjer
kan ta makten över sitt eget liv genom en
mycket enkel utbildning i odling. Det är
en väldigt nyttig hjälp till självhjälp. Barnen får bättre hälsa när de får näringsriktig kost. Grönsakerna som blir över kan familjen sälja och därmed själva bekosta barnens kläder och skolgång. n
Speciella tillfällen
När det finns något att fira eller när det blivit tid att
ta farväl av en vän som gått bort. Det är tillfällen
som lämpar sig väl för en Högtidsgåva eller Minnesgåva till Erikshjälpen. Fina kort till uppvaktning
eller minne finns att beställa på www.erikshjalpen.
se eller på telefon 0383-46 74 50.
2727
Nu blir Magdalena och Jason Vogt
ansvariga för Erikshjälpens arbete i
Laos. Under hösten har de ”gått bredvid” Kerstin och Stig-Lennart Rosén
som arbetat i landet sedan 2006.
– Självklart har vi funderat över hur det blir att
leva under så enkla former med ett litet barn.
Men det har folk gjort i tusentals år. Det svåraste
blir att ha så långt till våra familjer, säger Jason
och Magdalena Vogt som nu tar över arbetet i
Laos efter Kerstin och Stig-Lennart Rosén. Lille
August blir ett år i mars.
– Vi har följt Erikshjälpens arbete i Laos
som vi tycker är extra intressant eftersom
det handlar om minoritetsfolk som vi tidigare haft kontakt med i Thailand, säger Jason.
– Vi har besökt Laos och sagt att vi gärna skulle arbeta där om vi fick möjlighet,
berättar Magdalena. Och nu har tillfället kommit. Magdalena är ännu föräldraledig för att ta hand om
parets son August. På sikt ska hon arbeta
med utbildningsfrågor. Jason har övergripande ansvar för Erikshjälpens insatser i
Laos.
– Vi vill förbättra förhållanden så att befolkningen får styrka att resa sig ur fattig-
dom och får hjälp i sin dagliga kamp för
mat och hälsa, säger Jason.
– Vi vill också kämpa för barnen, deras
framtid och att minoritetsfolken ska kunna höja sin röst. På vägen dit vill vi knyta
vänskapsband och dela livet med folket i
Phong Saly.
Magdalena har läst vid Örebro Missionsskola, har läst till lärare, undervisat i
engelska, är textillärare och har magisterexamen i pedagogik med inriktning på minoritetsfolksutbildning. Jason har universitetsexamen i internationell utveckling
och affärsadministration och en magisterexamen i miljö- och vattenfrågor. Han har
även arbetat med minoritetsfolk i Thailand och varit handläggare för Östafrika
på PMU. n
Text och foto: Monica Samuelsson
Följ familjen Vogt och läs om livet i Laos på parets
blogg: http://lifeofvogt.wordpress.com/
Välkommen till
Konserter i adventstid
Vi närmar oss jul och för trettionde året i rad sjunger
och spelar Lars Mörlid och Peter Sandwall till förmån
för Erikshjälpen. Under senare år har även gruppen
FOLK ett samarbete med Erikshjälpen. Möt dem på
någon av julkonserterna som både inbjuder till eftertanke och ger inspiration till engagemang och givande.
Foto: Garbis F. Sarafian
Familjen Vogt tar över i Laos
En välsignad jul med
FOLK, Michael Johnson
och Jonas Sandwall
Lovsång i juletid med
Mörlid & Sandwall
Allianskyrkan, Jönköping
Fredag 26 nov kl 19.00 (slutsålt)
Lördag 27 nov kl 18.00 (slutsålt)
Söndag 28 nov kl 19.00 Mamrelunds missionshus
Extrakonsert: lör 27 nov kl 21.00
Söndag den 5 dec kl 18.00 Solna pingstkyrka
Läs mer på www.erikshjalpen.se
Fredag 10 dec kl 19.00 Bethel,Fredrikstad, Norge
Lördag 11 dec kl 19.00 Vittsjö kyrka
Rafiki mötte elever i Indien
”­­Berätta hur vi har det!”
– Du måste berätta om hur det är
på vår skola! Det sa barn som Rafikiinformatören Andreas Hallman mötte
i skolor i Indien. Nu gör han skolbesök
i Sverige och det finns mycket att
berätta.
28
28 Onsdag 15 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka *
Torsdag 16 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka *
Fredag 17 dec kl 19.00 Nässjö Missionskyrka *
Undrar vilken film jag kan
se på bio i eftermiddag?
Jag
gillar
ris!
Matte är det
roligaste ämnet.
Lördag 18 dec kl 19.00 Allianskyrkan, Jönköping*
Måndag 20 dec kl 18.00 och 20.00 Lommaryds kyrka
Söndag 26 dec kl 18.00 Norra Sandsjö kyrka
Torsdag 30 dec kl 19.00 Kråkshult kyrka
Torsdag 6 jan kl 18.00 Åsenhöga Missionskyrka
*Med Nässjö Missionskyrkas kör
I Nässjö krävs platsbiljett, 30 kr. Boka på tel 0380 - 741 60.
Nr 3 · 2009
ull av nya kompisar!
Världen är f
Världen
med nya
är full
r!
kompisa
r!
med n ya
kompisa
r full
Världen ä
a
r
Romin
utanfö
ter
har vak
sitt hus
Gör din
egen
taco-s
alsa
skolan.” Alltså ungefär samma svar som
o
barn ger i Sverige.
i Mexik
Rafiki
Det som kanske skilde
sig mest var svaret som en av de indiska
tjejerna i sexan uttryckte: ”Berätta om vår
ekonomiska situation här ute på landet.”
Rafiki är ett utbildningsprogram för
den svenska grundskolan om alla barns
lika värde. Vill du ha Rafiki till ditt klassrum kan du kontakta informatörerna Andreas Hallman, tel 0709-37 33 08 eller Bitmed
rvju
Inte insonRob
k
Eri
ull med nya kompisar!
Världen är f
1
ön
tör inte milj
mål 7: Förs
Millennie
te Arréhn, 0709-37 33 06. Du kan beställa
en klassuppsättning av skoltidningen Rafiki för 250 kr (2 utgåvor per år). Läs också
mer på webben: www.rafiki.se.
Där hittar du material för klassrummet, bilder för storwebb, tips på lekar och
mycket mer. n
Text: Camilla Sköld Foto: privat
Fotnot: Rafiki är ett samarbete mellan Erikshjälpen
och IM och stöds av Sida.
Erikshjälpens tidning
tidning •• Nr.
Nr. 3.
4. 2009
2010
Erikshjälpens
Krysslösning nr 3-10
Andreas är informatör och besöker mestadels barn i klass två till sex i Sverige för att
berätta om hur det är att vara barn i andra
delar av världen. I Indien fick han lära känna barn i skolan och vid några tillfällen fick
han också gå med hem.
­­– Jag slås av att barns verklighet och
vardag är så lika varandra, säger Andreas
Hallman.
– I den indiska kulturen är det mycket
som är annorlunda mot vår, men det som
ändå är lika är barns tankar och vardagsliv.
Barnen går till skolan, kommer hem, läser
läxor, vallar kor om man bor på landet och
leker med kompisar. När barnen i Indien
vallar kor leker de med sina kompisar samtidigt, så mitt i att vardagen är helt annorlunda så känner man ändå igen mycket.
På frågan om hur man kan bidra till en
bättre värld svarade de indiska barnen:
”Minska skräpet, minska antalet bilar
och minska utsläppen, vi barn behöver gå i
Tisdag 14 dec kl.19.00 Storegårdskyrkan, Eksjö
MÖTE NU
EH
nr 3
20100629
LYSER NU
H
SMYCKEPLATS
U
LÄNGDER
AVTÄRD
FIRAS
29 JULI
A
H Ö S T S O L
ÄGA
A S K M O L N
STOPPADE
FLYG
KRÅNGLA
T R A M S A
S T I G
BADRUMSFÖRETAG
UPPMANA
TENN
FINNS VÄL
REDAN FÖR
NYFÖDD
V
VAR
REPORTRAR I
IRAK
LÄNGD
I S
KALL
KLOT
GROVT
GRUS
VATTENMAGASIN
I AFRIKA
A
FÖR ELINSTALLATION
S N
FÖDA
N
D
FINNS
SYLTFÖRETAG
B Ä R
Ä R
B R Ö D
GUDINNA
NYHETSBYRÅ
ETT
PRIMTAL
TILLTAL
SPÄNNER
S I N
GLATT
DANS
D
A
G
D
E
L
F
Å
G
E
L
V
R O A T
BLIR
RIKSDAGSPARTI?
A M
K D
FÖRR
LÄKEVÄXT
E N O R M
FÖRE
EU
S D
VÄLDIGT
STOR
FLICKA
L O M
SLUTET
PÅ STÄV
PÅ GOLFBANA
SVENSK
TRIUMF PÅ
RACERBANAN
GARNET
PARTI
TILLTUGG
RUMÄNSK
VALUTA
FRAMGÅNG
MEDELMÅTTIGT
BETYG
FÖRR
VID
GARDASJÖN
M
DEN TILLBAKABLICKANDE
450
FÖRSLAG
KATT
NYA PÅ
ANDRA
SIDAN
Z E E L A N D
POLSK PENG
M Å L E T
I
FLOUR
AN
A V S A
R
SALO
TEATER O
BIO FÖRR
I STHLM
I SKALA
O L A
E G
VID
RIGABUKTEN
SILVER
AV OLIKA
BLAD
KORT
BIBELBOK
MARKERNA
YNGRE
HERRE
JOHN
KENNEDYS
SYSTER
P
O
J O H
P Ä R N U
A G
ITU
BIBLISK
STAD
R E T R O N
PÅ BIL
FRÅN
ASIEN
NUMERA
PUNE I
INDIEN
P R O P Å
L E I
S T Ö T T E P E L A R E
ÄR ATT
LITA PÅ
M R
Ä
B Ö R D A
I S O P
S A A B S E
Ä V
KRYDDA
HERR
H U N D R A N I O
D I A N A
B A N D T U N N E L
PÅ SNÖSKOTER
FRÅNTRÄDDE
FRUKTKROSS
VÄSTINDISK
RELIGION
V Ä G G D O S A
FÖRSTÖRA
N A M N F Ö R S L A G
KVÄVE
FÖDELSEPLATS
I N R
TILLSLAG
TIDSMASKIN
A V
OKQ8
FÖRR
U
R A I D
E U N I C E
F J Ä R R A N
BALK
T
Vinnare bildkryss nr 3-10
Grattis till er som vunnit och valt cd-skivan En annan tid, ett annat liv med FOLK eller boken Farbror
Erik i kärlekens tjänst av Ulla Nilsson!
Ingrid Johansson, Eksjö
Anita Andersson, Skillingaryd
Lennart Westlund, Edsbyn
Erikshjälpens tidning • Nr. 3.
4. 2010
2010
:
p
p
a
l
k
l
ju
Årets
God
Köp ett odlingspaket
till en familj i Malawi.
Få ett fint julkort med fröpåse på köpet –
att ge bort till någon som redan har allt.
Läs mer och gör din beställning på
www.erikshjalpen.se eller ring 0383-467450
165 kr
Jul
ö ...
tt fr
Så e
2929
Sevärt om empati och engagemang
”Fotbollsdoktorn” är filmen om CarlAxel och Monica Ekman som, efter
det att Carl-Axel pensionerades från
jobbet som ansvarig läkare för Kirurgen i Borås, kom att engagera
sig för utsatta kvinnor i staden
Garissa i östra Kenya.
Förutom genom sina läkarinsatser har Carl-Axel
och Monica Ekman arbetat oförtrutet mot kvinnlig
könsstympning. Många flickor i Garissa har under
senare år sluppit undan det fasansfulla ingreppet
tack vare makarna Ekmans arbete.
Nytt år i naturen
Fotograferna Reine Jonsson och Mikael Fritzon
har nu kommit med en ny upplaga av sin uppskattade naturkalender. Varje månad har fått
en naturbild och ett tillhörande bibelord.
Kalendern, som säljs till förmån för Erikshjälpen, kostar 85 kronor inklusive porto. Trettio
kronor per kalender går till Erikshjälpens arbete. Den som önskar beställa gör det genom
att sätta in 85 kronor på Erikshjälpens plusgiro
90 09 28-3. Naturkalendern kan också beställas på tel 0383-46 74 50.
Där har Carl-Axel sedan slutet av
80-talet kämpat för att få stopp på
den destruktiva traditionen kvinnlig könsstympning. Filmen, som är
gjord av Nadia Dyberg och fotograf Pia Ulin, berättar en gripande historia, både om en kultur långt ifrån vår egen
men också om vad vanliga människor kan
åstadkomma genom hängivenhet, empati och samarbete. Filmen blev klar under
våren 2010 och diskussioner förs nu, berättar producenten, om att få den visad i
någon av de svenska TV-kanalerna. Innehålls- och budskapsmässigt slår den det
mesta. Vi håller tummarna! n
Foto: Åsa Dahlgren
Carl-Axel Ekman har under många år rest till Garissa med stöd från Skandinaviska Läkarbanken som
drivs med pengar från Erikshjälpen.
Rätt ska vara rätt
När vi i förra numret av Erikshjälpens tidning berättade om
arbetet i den tidigare så kallade
”leprabyn” skulle korrekt ortsnamn ha varit Addis Hiwot och
inget annat. Debre Zeit, som felaktigt angavs,
är en större stad i närheten där bland andra
Brihane och andra ungdomar från Addis Hiwot
idag bor och studerar. Rätt ska vara rätt! Vi ber
om ursäkt för den felaktiga skrivningen.
Kort om Erikshjälpen
Erikshjälpen är en biståndsorganisation
som arbetar i ett 25-tal länder. Ända sedan
starten 1946 har barnen stått i centrum. Det
var då den svårt blödarsjuke Erik Nilsson som
17-åring grundlade organisationen till förmån
för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att
förändra världen genom att ge liv åt barns
drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska
bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen drivkraft skapa en
bättre framtid.
Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s
deklaration om mänskliga rättigheter och
Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika
och unika värde.
30
30 Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s
millenniemål ska förverkligas och att barns
rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i
samarbete med lokala organisationer runtom i
världen. Insatserna är inriktade på:
• Utbildning
• Fattigdomsbekämpning genom hjälp till
självhjälp
• Hälsa
• Påverkansarbete och opinionsbildning
• Katastrofinsatser
Erikshjälpens arbete finansieras till stor del
av regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis
genom skolprogrammet Rafiki och genom
stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är
Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda
med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn.
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010
fynda
p
secon å
d
hand!
Premiär för Erikshjälpen
Second Hand i köpcenter
I Sundsvall kan man numera handla second
hand i det stora köpcentret Birsta city. Under
hösten öppnade Återkommande mode by
Erikshjälpen Second Hand en liten klädbutik.
Arvika
Erikshjälpen Second Hand
Ingesundsvägen 7
Tel 0570-80 000
JÖNKÖPING
Erikshjälpen Second Hand
Solåsrondellen, Bangårdsg. 23
Tel 036-16 23 32
BODAFORS
Erikshjälpan Second Hand
Skolg. 4 Tel 0380-37 06 92
KARLSTAD
Gengåvan Second Hand
Blockgatan 5 Tel 054-21 14 00
BOLLNÄS
Erikshjälpen Second Hand
Renshammarvägen 10
Tel 0278-19000
Kramfors
Erikshjälpen Second Hand
Gränsg. 11 Tel 0612-100 30
BROBY
Allt Möjligt Second Hand
Storg. 38 Tel 044-41761
DALA-JÄRNA
Erikshjälpen Second Hand
Industriv. 15 Tel 0281-20172
– Butiken är öppen sju dagar i veckan, vilket är väldigt annorlunda mot hur vi brukar arbeta, säger
Thomas Persson, verksamhetsledare för Erikshjälpen Second Hand Butiker i Sverige.
Att butiken bara säljer kläder och mode är också
något nytt, i kedjans övriga butiker säljs också möbler och husgeråd.
– Det här är ett pilotprojekt. Birsta city är det första köpcentret vi finns i och butiken är nischad, vi
säljer bara trendkläder fortsätter Thomas. Detta
koncept kan sedan ligga till grund för fortsatt utveckling av klädbutiker. Leif Grip som är verksamhetsansvarig för Mitt
Norden Biståndscenter/Erikshjälpen är nöjd med
starten.
– Försäljningen har gått bra hittills och butiken
har även medfört en ökning i vår andra Återkommande Modebutik i Sundsvalls centrum.
– Att finnas i ett köpcenter kostar mer per kvadratmeter än vi är vana vid, men det handlar om
en liten yta med förhållandevis stor försäljning per
kvadratmeter. Vi har också fått en bra överenskommelse med fastighetsägaren, säger Leif.
Arbetet sker i samarbete med kommun, socialtjänst och arbetsförmedling. Butiken bemannas av
unga som arbetstränar och Anna-Lena Wessén som
är centrumchef har erfarenhet av liknande arbetssätt i köpcentret sedan tidigare.
– Second hand och vintage ligger i tiden. Att det
dessutom finns möjlighet för oss att bidra på något
sätt känns bra. Butiken passade in i vårt koncept, vi
har ett helt plan med bara mode och det känns bra
att verksamheten kan generera medel till goda ändamål, säger Anna-Lena. Allt överskott ska gå till bistånd och socialt arbete, precis som i Erikshjälpens övriga butiker. n
Text: Camilla Sköld Foto: Thomas Persson
Erikshjälpens tidning • Nr. 4. 2010 r 27 nov
Kristianstad Öppna
Erikshjälpen Second Hand
Karlsgatan 43
LINDESBERG
Erikshjälpen Second Hand
Löpargatan 8 Tel 0581-80610
sundsvall
Erikshjälpen Second Hand
Kretsloppsparken, Blåberget
SÄFFLE
Erikshjälpen Kvarnhjulet
Second Hand
Säterivägen 20 Tel 0533-10909
SÄVSJÖ
Erikshjälpen Second Hand
Hantverkaregatan 5
Tel 0382-12300
Söderhamn
Erikshjälpen Second Hand
N Hamng. 41 Tel 0270-103 01
TIMRÅ
Erikshjälpen Second Hand
Verkstadsv. 2 Tel 060-580895
EDSBYN
Arken Second Hand
Rotebergsv. 40 Tel 0271-22200
LUND
Erikshjälpen Second Hand
Stora Söderg 25
Tel 046-130035
ESLÖV
Erikshjälpen Second Hand
Kvarng. 4 Tel 0413-555128
MALMÖ
Erikshjälpen Second Hand
Volframg 5. Tel 040-131730
TRANÅS
Erikshjälpen Second Hand
Storgatan 20 Tel 0768-197 019 FILIPSTAD
Erikshjälpen Second Hand
Tegnérg. 3 Tel 0590-10336
NORRKÖPING
Erikshjälpen Second Hand
Hagebyg. 31 Tel 011-180710
VALLENTUNA
Gengåvan Second Hand
Svedjevägen 2 Tel 08-511 76222
FRÄNSTA
Erikshjälpen Second Hand
Fränstavägen 235 (vid ICA)
Tel 0691-31527
RÄTTVIK
Erikshjälpen Second Hand
Reparatörv 5. Tel 0248-10264
VETLANDA
Erikshjälpen Second Hand
Lilla Nygatan 12 Tel 0383-17410
SKENE
Erikshjälpen Second Hand
Örbyv. 16 Tel 0320-322 20
VIMMERBY
Erikshjälpen Second Hand
Mässbrog. 1 Tel 0492-13030
SKÄRBLACKA
Etiopienhjälpen
Bergslagsv 25 Tel 070-5770050
VRIGSTAD
Erikshjälpen Second Hand
Gästgivareg. 4 Tel 0382-305 10
SKÖVDE
Gengåvan Second Hand
Kvantumhuset, G:a Kungsv 54
Tel 0500-486400
VÄNERSBORG
Erikshjälpen Second Hand
Vassbotteng. 16 Tel 0521-17327
GENARP
Erikshjälpen Second Hand
Risav. 2 Tel 040-48 0041
Gävle
Erikshjälpen Second Hand
Södra Skeppsbron 35
Tel 026-18 50 60
Göteborg
Erikshjälpen Second Hand
Fältspatgatan 6 (Högsbo)
Tel 031-20 90 70
HEDEMORA
Erikshjälpen Second Hand
Gussarvsg. 3 Tel 0225-774606
HUSKVARNA
Erikshjälpen Second Hand
Birkag. 38 Tel 036-143090
Härnösand
Erikshjälpen Second Hand
Magasinsgatan 11
Tel 0611-260 40
HÖÖR
Erikshjälpen Second Hand
Handelsg. 1A Tel 0413-22100
idala
Idalaboden Hallen, Frillesås
Tel 0340-652080
stockholm/SPÅNGA
Erikshjälpen Second Hand
Skogängsv. 59 Tel 08-36 88 20
stockholm/VÅRBY
Erikshjälpen Second Hand
Vårby allé 53
Tel 08-680 00 20
SUNDSVALL
Erikshjälpen Second Hand
Bosvedjan Centrum
Bäckebov. 12 Tel 060-170830
SUNDSVALL
Återkommande Mode /
Erikshjälpen Second Hand
Nybrogatan 20 Tel 060-616675
HJO
Human Bridge Second Hand
Fredsverkstan, Mekens ind.omr.
Strömsdalsvägen 22
Tel 0503-14209
VÄRNAMO
Erikshjälpen Second Hand
Västbovägen 51 Tel 0370-161 60
VÄXJÖ
Erikshjälpen Second Hand
Smedjeg. 5 Tel 0470-777200
ÅKARP
Erikshjälpen Second Hand
Lundavägen 51 Tel 040-430017
Ånge
Erikshjälpen Second Hand
Lagergatan 2 Tel 0690-614 10
feb
ÖREBRO
Öppnar
Erikshjälpen Second Hand
Åbyvägen 1 Tel 019-764 01 00
2011
Sundsvall Återkommande Mode by
Erikshjälpen Second Hand
Birsta City Gesällvägen 1
HÖGSBY
Human Bridge Second Hand
Storg. 38 Tel 0491-21380
GAMLEBY
Human Bridge Second Hand
Varvet, Hamnen Tel 0493-51169
TOMELILLA
Erikshjälpen Second Hand
Rundelsgatan 6 Tel 0417-511482
KALMAR
Human Bridge Second Hand
Larmg. 6 N Tel 0480-27120
Drottning Margaretas väg 23
Tel 0480-49 19 90.
VÄXJÖ
Human Bridge Second Hand
Kungsgatan 11
Tel 0470-456 50
KARLSKRONA
Human Bridge Second Hand
Kungsmarksplan
Tel 0455-145 50
Kärrtorp
Human Bridge Second Hand
Kärrtorpsplan 1
Tel 08-648 31 31
För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller
gå in på www.erikshjalpen.se och www.humanbridge.org
3131
Posttidning B
Avsändare: Erikshjälpen,
Bergmossevägen 5,
570 15 Holsbybrunn
Kan musiken vara ett biståndsmedel? Det frågade vi Robert Eriksson, sångare i
gruppen FOLK, som sedan tre år har ett nära samarbete med Erikshjälpen.
Givandet som en
given del av livet
– Musiken får en
annan mening genom det vi berättar
om Erikshjälpens
arbete. Framför allt
blir vår vision med
musiken större, och
mer i linje med vår
kristna tro, säger
Robert Eriksson.
Robert är uppvuxen i en Alliansförsamling i Nässjö, men sin tro fann han först
i tonåren och det var genom musiken
som den växte fram. Som sextonåring
började han och några vänner spela tillsammans. Musiken och de flesta av vännerna har sedan följts åt och bildar idag
bandet FOLK.
Meningsfullt samarbete
Sedan hösten 2008 har FOLK samarbetat med Erikshjälpen, och på senaste skivan märks ett ännu tydligare band.
– Jag har alltid haft en längtan att dela tron på ett bredare sätt än bara i ord
och ton. Samarbetet med Erikshjälpen känns fantastiskt meningsfullt. Det
känns som om musiken har landat i ett
sammanhang.
Djupare innebörd
– Vi vill lyfta fram Erikshjälpens arbete
och behoven i vår värld genom vår mu-
sik, säger Robert. Han berättar att texterna på den senaste skivan handlar om
sådant alla människor behöver, som kärlek, tro och hopp. Genom samarbetet
med Erikshjälpen menar Robert att texterna får en djupare innebörd, att de går
från att bara handla om en själv till att
även gälla människor på andra sidan
jordklotet.
Givandet som en livsstil
FOLK kommer även i år att ge julkonserter med temat ”En välsignad jul”.
– Vi vill med musikens hjälp inspirera till att göra givandet till en livsstil.
Jag tror att särskilt unga behöver inspireras till det i en värld som domineras
av kortsiktiga vinster. Det känns både
aktuellt och nödvändigt, säger Robert
Eriksson. n
Text: Rosemarie Engblom
Foto: Christoffer Lundberg och
Katarina Johnson
Robert Eriksson
Ålder: 32 år
Familj: Frun Lottie
Yrke: Pastor och föreståndare
för Sävedalens Missionskyrka i
Göteborg
Fritid: Böcker, konserter och
löpning
Bästa julklappen någonsin? Utan
tvekan var det när jag som femåring fick min första Elvisskiva på
vinyl.