Transcript Invacare newsletter nr1-2013-low-res

e t t N y h e t s b r e v fr å n i n vac a r e | n r 1 2 013
6 rehabfavoriter. sidan 4
Rock ’n’ roll med Jazz. sidan 6
Framtidsreceptet
heter motion.
sidan 8
Hockeystjärnan Nisse Ekman
Om livet efter stroken.
sidan 10
I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 1
l e da r e n
Plötsligt händer det!
Var 17:e minut drabbas någon av en
stroke. En av dem är hockeystjärnan
Nisse Ekman, vars liv förändrades
dramatiskt för drygt två år sedan.
Läs hans gripande berättelse i det här
utökade mässnumret av Yes, you can.
Samhällsekonomiskt är det mycket lönsamt
att satsa på rehabilitering och hjälpmedel
åt den här gruppen för att snabbt få folk på
banan igen. Samhället bör även investera i
strokeprevention eftersom det är lönsammare
att förhindra en stroke.
Men det kräver livsstilsförändring och
större genomslag för vardagsmotion på recept
som kan motivera folk i riskzonen – något
vi belyser på sidan 8 och som Socialdeparte­
mentets analyschef Anders Ekholm också
efterlyser. Hans recept för att klara framtidens
åldrande befolkning är mer hightech, nytän­
kande och empati i vården.
Ett annat samhällsproblem är fallolyckorna
som dödar fler äldre än trafiken gör. Tänk om
vi åtminstone kunde halvera antalet fallolyckor
och jobba lika systematiskt med en nollvision
där som i trafiken. Återigen handlar det om
riskminimering, ökad tillgänglighet och fler
g e s u t av
Invacare AB
Box 66, 163 91 Spånga
Besök: Fagerstagatan 9
Tel: 08 761 70 90
www.invacare.se
P r e n u m e r at i o n
Yes, you can. är ett gratis
nyhetsbrev till Invacares
kunder. För ytterligare
information kontakta
Helena Eriksson på
[email protected].
Adressändringar via e-post
till [email protected].
R e da k t i o n
Ansvarig utgivare:
Thomas Mueller
[email protected]
Redaktör:
Lotta Sellberg
[email protected]
Layout:
Maria Sundström, ashpool
Omslagsfoto och bilder:
Bosse Johansson
Tryck och repro:
Hylte Tryck, Hyltebruk
2 y e s,
bra tekniska hjälpmedel.
En generös förskrivning av rollatorer lönar
sig snabbt eftersom det hjälper äldre att hålla
sig friska och på benen längre och förhindrar
fallskador och kostsamma lårbensbrott. Eller
som 76-åriga Elisabeth Hultgren säger i repor­
taget på sidan 6: ”Jag uppskattar frihetskäns­
lan”. De nya, smidigare rollatorerna bidrar till
en ny syn på detta hjälpmedel – från nödvän­
digt ont till snygg accessoar och reskompis.
Vi hoppas att du ska hitta många fler ange­
lägna tankeutbyten, kreativa lösningar och
spännande produktnyheter hos oss på årets
upplaga av ”Leva & Fungera”. Välkommen in
i vår monter och möt vår kunniga personal! Prisad eldsjäl
Invacare har inlett ett samarbete med Pelle
Sköldbäck – prisad Eldsjäl på Svenska Hjältargalan 2012 för sitt arbete med att hjälpa
ungdomar klara vardagen i rullstol.
Foto: Bj ö rn Li n d g ren/Blipix
Tryckt på miljögodkänt
papper.
Allt textinnehåll i nyhets­
brevet lagras elektroniskt
och kan bli åtkomligt via
internet eller på annat sätt.
Icke anställda skribenter
måste meddela eventuella
förbehåll mot att få sitt mate­
rial tillgängligt på detta sätt.
I princip publiceras inget
material med sådant för­
behåll. Alla texter är skrivna
av Lotta Sellberg så länge
inget annat uppges.
Thomas Mueller, vd, Invacare Sverige
yo u c a n 1 2 013 I N VAC A R E
Pelles kämpaglöd smittar av sig när han, utan att
dalta, pushar unga funktionshindrade att ta sig över
hinder i hans ”Rulle på stan”-träffar i Ängelholm.
Inom ramen för projektet ”Alla kan” försöker han
även integrera handikappidrotten med skolidrotten,
på ett roligt sätt.
Barn och unga får prova på att sitta i rullstol,
vara blinda eller döva tillsammans med funktionshindrade i olika idrottsövningar, för att öka
förståelsen och minska utanförskapet. I initialskedet bidrar Invacare med fem aktivrullstolar, vilket
kommer att utökas efterhand med fler stolar och
sportprodukter.
– Samarbetet betyder jättemycket för oss, inte
minst Sittskolan/Sittkliniken som företaget ska hålla
10–14 juni där ungdomarna får lära sig hur man
sitter rätt i aktiv- och idrottstolarna. Målet är att alla
ska kunna idrotta på lika villkor, förklarar Pelle. Foto: J o nas Ekströmer/SCANPIX
Den 16:e april öppnas dörrarna till ”Leva & Fungera”
i Göteborg – Nordens största hjälpmedelsmässa som
väntas locka närmare 15 000 besökare. Invacare finns
självklart på plats så att du kan fråga den kun­niga
personalen, testa och ta del av olika smarta lösningar
och aktiviteter och knyta värdefulla kontakter.
”Det finns ingen gräns!”
Låt dig inspireras av fenomenet Anders
Olsson – tre gånger utsedd till årets idrottare med funktionshinder på Idrottsgalan.
Anders bjuder på en omskakande och fängslande
berättelse om hur han kämpade sig tillbaka från
sängbundet, morfinberoende vårdpaket till den
absoluta världseliten i handikappsimning.
Målet är att du ska gå ifrån föreläsningen
med nyvunnen inspiration, förståelse och ett
vidgat perspektiv på livet. Alla kan kanske inte bli
världens bästa men alla har möjlighet att tänja på
sina gränser.
Föreläsningen ges vid två tillfällen: Tisdagen
och onsdagen 16–17 april kl 13:30–14:30.
Svenska Mässan i Göteborg är hem för ”Leva & Fungera”
– Nordens största hjälpmedelsmässa.
Möt Invacare på
”Leva & Fungera”
Här har du som är verksam inom branschen eller är brukare, anhörig,
assistent eller vårdpersonal en fantastisk möjlighet att hitta både eta­
blerade och nya produkter från Invacare, världens ledande tillverkare
av hjälpmedel för människor med funktionshinder.
Nyheter som presenteras är bland annat den senaste rollatorn
och en modern, flexibel säng, idealisk för hem- och sjukhusmiljöer.
I aktivmontern visas också ett urval aktivrullstolar och sportproduk­
ter som exempelvis handcyklar.
Blir intrycken för många och fötterna för trötta kan du slinka in
och låta dig inspireras av Invacares spännande föreläsare. Svenska
Mässans unika cityläge gör annars att det är gångavstånd till det
mesta inom nöje, shopping, sport och kultur. Sedan är det lika lätt att
ta sig tillbaka till ”Leva & Fungera” som i år har fokus på kommuni­
kation i alla dess former.
Alla Invacares produktchefer och säljare finns på plats för att
demonstrera och besvara dina frågor i en garanterat annorlunda och
väldigt modern monter som du inte kan missa.
Invacares tre stora montrar har beteckningarna C05:21-22 och
C05:31. Aktivmontern hittar du på B05:60. ”Att lägga pusslet”
Är det meningsfullt att göra en sittanalys?
För använder vi inte underlaget när vi gör
den praktiska utprovningen av sitt- och
positioneringshjälpmedel kan man ju undra
varför vi ska ägna oss åt det här?
Judith Månsson, leg sjukgymnast och ansvarig
för Invacares produktutveckling i Europa inom
sittande och positionering, har en internationell
utblick på problemet och delar med sig av sina
insikter. Hon menar att sittanalys är mycket
användbar om man kan översätta kliniska fynd till
funktionell förmåga.
Föreläsningen ges vid två tillfällen: Tisdagen
och onsdagen 16–17 april kl 15:15–16:00.
I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 3
Är du redo att ta steget?
Rehabilitering innebär återanpassning till bästa möjliga
situation efter en skada eller sjukdom, såväl kroppsligen
som själsligen. Hjälpmedlen finns där för att stödja pro­
cessen, antingen du klarar det mesta själv eller behöver
en massa hjälp, och för att göra dig självständigare.
Rehabkedjan börjar redan i akutskedet med aktivering för att du
ska återgå till någorlunda normala vanor så snabbt som möjligt –
kunna äta själv, sitta på sängkanten och åka rullstol till toaletten.
Ligger du i en vårdsäng – antingen hemma eller på sjukhuset
– är det viktigt att det går att reglera huvudändan och läget så att
andningen underlättas och för att förebygga trycksår. Det är också
viktigt att snabbt komma upp på benen för att normalisera blod­
cirkulationen och på så sätt påskynda läkeprocessen och undvika
komplikationer. Dolomite Step Up
Är du redo att kliva upp, stå vid sängkanten och stabilisera
trycket för att sedan träna balans och steg? Invacare har
tagit fram ett nytt och modernt stöd för gåträning som med ett
par enkla handgrepp anpassas ergonomiskt till olika brukare.
En ny design med öppen underdel gör det möjligt att se
och hjälpa till med stegen. Armstödens position stannar också
i 25° vinkel från axeln – ett idealiskt läge för att behålla styrkan i övre delen av kroppen. Det finns dessutom ett brett utbud
av till­behör, som passar hela serien Step Up, och som lätt kan
ställas in efter behov.
Ytterligare en fördel är att man kan skjuta in gåbordet mot
sängen och få stöd vid uppresning genom att bakre delen
av Step Up kommer in under sängen. Den generösa bredden
underlättar även vid överflyttning till rullstol. Etude Plus och Etude Plus Low
Drömmer du om en bättre säng? Populära sängfamiljen Etude har fått
tillökning med två nya modeller som uppfyller den uppgraderade internationella standarden för vårdsängar.
Precis som tidigare är sängen i grunden stabil över hela bäddytan,
bekväm och trygg. Den är också diskret designad för att lätt smälta in
i miljön när man vårdas i hemmet.
Etude Plus finns i två versioner för max brukarvikt 165 kilo och med
en ny, innovativ ryggtillbakaföring för ökad sittkomfort och minskad risk
för liggsår. Tillsammans täcker de in fyra sängbottenhöjder från som
lägst 20 centimeter samtidigt som alla mobila personlyftar på marknaden fungerar med sängen. 4 y e s,
yo u c a n 1 2 013 I N VAC A R E
Invacare Leo
Stilrena, sportiga scootern Leo är utformad för dig som värdesätter frihet och
oberoende. Med säkerhet och pålitlighet
blir Leo snabbt en oumbärlig kompanjon
du kan räkna med för dagliga ärenden,
fritidsaktiviteter
och utflykter. Leo har ett
slitstarkt chassi, en kraftfull motor, intelligent elektronik och en attraktiv design.
Planerar du en kortare tur eller att åka
bort över helgen?
Leo kan lätt tas isär i
fem separata delar och passar smidigt i
bakluckan på de flesta bilar. Detta görs
enkelt och helt utan verktyg. Rea Focus
Nu är det dags att komma upp ur sängen,
åka ut till toaletten, komma ut i dagrummet
och titta på någonting annat. Rullstolen
Rea Focus har en unik, fast sittplatta som
– tillsammans med olika kroppsstöd –
främjar en upprätt och stabil sittställning.
Rullstolen är också mjuk och lättkörd med
lågt rullmotstånd trots att den har fastramskänsla.
Focus är mycket enkel att underhålla
och anpassas lätt till varje individ. Rullstolen finns i tre modeller – dels med låg
sitthöjd och kortare sittdjup för dig som
behöver benstöd samtidigt som du kan
sparka dig fram, dels en högre modell för
dig som alltid använder benstöd och slut­
ligen för tyngre brukare över 150 kilo.
Komplettera gärna rullstolen med Vicair
Academy tryckavlastande och positionerande sittdyna och MatrX ryggsystem för
ökad komfort och funktionalitet. Dolomite Jazz 610
Aquatec Sorrento
Det brukar vara underbart när man väl klarar att
duscha under en konvalescens. Då finns sprillans nya
Sorrento i nyutvecklat material som känns mjukt och
skönt samtidigt som du inte halkar runt på det. Rygg­
stödet i tyg formas efter ryggen och vill du ha lättare
att komma åt finns en variant med hygienurtag.
En specialuppfinning med en fjäder som flyttar
över tyngden gör att du slipper sitta och vicka. Duschstolens fötter kompenserar automatiskt för ojämna golv.
Sorrento är också gjord i aluminium och alltså lätt,
helt rostfri och dessutom enkel att fälla ihop och stuva
undan. Den passar lika bra i duschen eller när du sitter
och borstar tänderna som i poolområdet. Nu har du kommit så långt att du kan göra det
du vill. Stabiliteten har återkommit och gången
är nästan som förut, men lite stöttning behövs.
Då är nya och heta Dolomite Jazz ett lätt och
smidigt alternativ som enkelt tas med på flyget,
i bilen eller på restauranten.
Ett unikt fällsystem gör att den fälls ihop med
ett enkelt handgrepp till ett behändigt 21,5 centimeter brett paket som står i hopfällt läge.
Förutom den låga vikten har aluminium­
rollatorn en ny design på handbromsen som gör
den mycket lättbromsad. Ytterligare fiffiga detaljer
är den löstagbara mjuka sittdynan, olika rymliga
korgar med och utan lock och möjlighet att byta
färg och mönster på sits och sidopaneler för en
mer personlig touch. I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 5
Barnbarnen gillar rollatorn för
då blir mormor mer rörlig.
– De tycker att jag kan göra
allting, säger Elisabeth Hult­
gren, 76, som trots ryggbesvär
är en flitig utlands­resenär och
synnerligen aktiv person.
J ag uppskattar
frihetskänslan
Rollatorn, som den ser ut idag, är en
svensk uppfinning. Det var en ung polioskadad tjej som satte hjul och hand­
broms på gåbocken i slutet av 70-talet.
Rollatoranvändningen är också hög i
Sverige jämfört med i andra länder.
Uppskattningsvis finns det 250 000
användare och det är inte ovanligt att se
två–tre rollatorer i bredd på trottoaren.
Studier har visat att rollatorn ger
trygghet och säkerhet så att man vågar
och vill vara aktiv längre upp i åren.
Äldre användare känner sig mer själv­
ständiga och oberoende vid förflytt­
ningar, råkar ut för färre fallolyckor och
får ett rikare socialt liv. Så en generös
förskrivning av rollatorer lönar sig
snabbt, även samhällsekonomiskt,
enligt Hjälpmedelsinstitutet.
När vi möter Elisabeth Hultgren på
språng i det vackra vårvintervädret vid
6 y e s,
yo u c a n 1 2 013 I N VAC A R E
Skanstull i Stockholm, understryker hon
att rollatorns betydelse inte kan över­
skattas.
– Från början när man har ryggpro­
blem räknar man bara med allt man inte
kan göra. Sedan inser man att det är lika
bra att se vad man kan göra och då är det
väldigt mycket, inte minst tack vare den
här, säger hon och klappar på sin Dolo­
mite Jazz 520 som hon skaffade inför en
bussresa till Italien för tre år sedan.
– Generellt finns en dålig inställning
till rollatorer i bussar, flyg, tunnelbana
och andra trånga utrymmen. Då är det
mycket värt när jag får ett leende när
jag fäller ihop den här lilla lätta och går
ombord.
– Och måste jag be om hjälp blir folk
glatt överraskade att den är så smidig
att hantera. Den stör inte heller omgiv­
ningen på samma sätt som den tyngre
Elisabeth Hultgren går sig frisk efter
en ryggoperation med rollatorn som
ett självklart hjälpmedel.
jag skaffade efter pensioneringen vid 68
års ålder.
Elisabeth har gått dubbelvikt länge
och stelopererade ryggen 2006. Hon an­
vänder den nya rollatorn bland annat för
att komma ifrån beroendet av Färdtjäns­
ten och träna på att åka kommunalt.
– Ja, med den här kan jag verkligen
känna frihet och fixa allt själv. Den
funkar lika bra på restaurangen och
teatern som på tåget till Falun, flyget till
Santorini i somras och simhallen med
barnbarnen.
– Dessutom är det jättebra träning
när jag ska gå rakt och räta ut mag­
musklerna som dragit ihop sig efter
ryggbesvären. Jag kan skjuta ifrån med
rollatorn och dessutom orkar jag lyfta
den, säger Elisabeth och skyndar vidare
till nya lägenheten på Söder där flytt­
kartongerna väntar på att packas upp. Jazz bestod provet
Lätt, smidig och ändå
stabil. Det var betyget när
Yes, you can lät en panel
av vana rollatoranvändare
testa den senaste modellen
av Dolomite Jazz, 610.
Vi möter ett gäng pigga pensionärer i
90-årsåldern som just har spelat bingo
på Fruängsgårdens omsorgsboende.
Rollatorerna de har här är framför allt
stabila, enkla och lätta att rengöra.
Testpanelen speglar ganska väl hur
rollatoranvändet ser ut i vårt land. Endast
var fjärde man över 85 använder rollator
jämfört med varannan bland kvinnorna.
Alf Andersson började använda sin för
några år sedan efter en operation.
– Jag gick med den på sjukhuset och
det var så jäkla bekvämt, säger han, så
då tänkte jag att varför hade jag inte
den här tidigare?
Britta Pettersson, 93, och jämnåriga
Maj-Britt Berg, som har problem med
yrsel respektive högt blodtryck, använ­
der sina rollatorer även inne i lägen­
heten för säkerhets skull.
– Jag måste ha lite stöd och törs
inte ge mig ut hur som helst. Min gamla
är tyvärr lite jobbig att ha med sig när
man ska åka bil. Därför är det bra med
den här nya som är både lätt och smidig
att dra ihop, säger Britta.
Hon syftar på Dolomite Jazz 610 –
byggd för att den aktiva personen ska
kunna fortsätta att göra det man har
gjort tidigare.
– Ja, den verkar väl inte så dum.
Titta så lätt den svänger, säger Inga
Andersson och knatar iväg.
– Jag tycker den är alla tiders, in­
flikar Maj-Britt Berg och får medhåll
av Alf som provsitter på den borttag­
bara sittdynan.
– Ja, mjuk är den verkligen och
väldigt bekväm. Bra bromsar har den
också så den är ju kalasbra!
Maj-Britt uppskattar också möjlig­
heten att byta korg och piffa upp den
med lite färg. Designen, slår hon fast,
är tjusig. Succé för
rollatorkafé
I Västmanlands län har
turnerande rollatorkaféer –
med kostnadsfri service under
trevliga former – blivit oerhört
populära. ”Damerna, för det
är mest äldre damer, brukar
sitta på rad ungefär som om
det ska komma ett rockband!”.
Det berättar Per-Olof Bäckman,
hjälpmedelsteknikern som kläckte
idén till det första kaféet 2005,
vilket sedan har spridit sig som en
löpeld över landet.
– Många äldre vill inte besvära
med småsaker. De går hellre och
släpar på slitna hjul, dåliga bromsar
som inte tar och handtag som sitter
lösa och kan hamna i handen, fast
grejorna är farliga.
Per-Olof, som har hämtat många
lårbensbrott och många som trillat
i sitt tidigare jobb i ambulans, ville
stämma i bäcken.
– Tanken är att man ska undvika
de här olyckorna med ett slags
besiktning av rollatorn och mindre
åtgärder. Du kan inte ana hur
många gamla rollatorer vi har
bytt ut. Ibland får de helt enkelt
körförbud!
Teknikerna har med sig en
komplett mobil verkstad och det
lönar sig snabbt, eftersom mycket
pengar sparas på färre olyckor
och att samla många jobb på ett
ställe. En extra bonus är att det är
en välbesökt social träffpunkt för
de äldre som bjuds på gratis kaffe
under mycket stoj och stim.
– Vi skulle kunna ha fler än årets
totalt 45 rollatorkaféer men tyvärr
tvingas vi ibland tacka nej! Testpanelen på rollatorpromenad
i Fruängsgårdens omsorgsboende.
I täten Inga Andersson med nya Jazz 610,
flankerad av (från vänster) Britta Petterson,
Alf Andersson och Maj-Britt Berg.
I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 7
Motion på recept har bevisad effekt. Det kan bli en
nödvändig knuff för att få inaktiva patienter, som
befinner sig i riskzonen, att komma igång.
När träning kan bli
bästa medicinen
– Det blir en helt annan tyngd om man
får det svart på vitt på ett papper. Följsamheten har visat sig vara lika hög
som för mediciner. Särskilt bra blir den
om man skriver recept på vardagsak­
tiviteter, som till exempel promenader
eller simning, där tröskeln att komma
igång inte är så hög.
Det menar distriktssjukgymnasten
Elisabet Örsten Lind som i sitt arbete
på Nacka Rehab Centrum möter många
inaktiva patienter – ofta svårmotiverade
och med olika besvär i kroppen där det
är viktigt att den fysiska aktiviteten
doseras rätt.
– Några patienter, som tidigare inte
vågat sig ut, har med hjälp av receptet
på kylskåpsdörren fått stöd av sina
anhöriga att gå promenader. Och en 80årig dam med svår artros i knäna, som
knappt kunde gå när hon kom till mig,
fick otroligt stor effekt och ett helt annat
liv med ett litet enkelt träningsprogram.
Just vid artros kan ett recept på
anpassad träning skjuta fram operatio­
nen i flera år. Forskning visar också att
motion på recept kan förebygga och har
stor inverkan på allt från övervikt och
ryggbesvär till depressioner, diabetes,
8 y e s,
yo u c a n 1 2 013 I N VAC A R E
hjärt-kärlsjukdomar och en rad andra
sjukdomstillstånd.
Ordentligt genomslag
Sverige var bland de första i världen med
att skriva ut fysisk aktivitet på recept,
som ett komplement eller alternativ till
medicin. Efter en trevande start för cirka
20 år sedan har det nu börjat få ordent­
ligt genomslag. Idag är det inte bara
läkare utan även sjuksköterskor, sjuk­
gymnaster, arbetsterapeuter, dietister och
logopeder som har förskrivningsrätt.
– Det händer så mycket positivt bara
du vågar skriva receptet, understryker
Elisabet Örsten Lind. Som arbetstera­
peut kan du ju exempelvis skriva recept
på att ta trappan i stället för hissen.
Andra aktiviteter man kan skriva
recept på är till exempel anpassad gruppträning, olika vandringar och utflykter
som erbjuds av Friskis & Svettis, Friluftsfrämjandet, PRO och andra arrangörer i
närsamhället som hälso- och sjukvården
samverkar med.
– En käpphäst är att verkligen hitta
patienten på nivån där han eller hon be­
finner sig och sätta rimliga och realiser­
bara mål. Det får inte vara för mycket
Höftopererade
Per-Håkan Östervall
har fått rehabträning
och promenader på
recept. Här instruerar
sjukgymnasten Elisabet
Örsten Lind.
Ordination motion.
Det har en helt annan
tyngd om man får
det svart på vitt.
pekpinnar utan ska också vara roligt.
Uppföljning är viktig, bland annat
för att justera hur mycket och med vad
patienten ska träna, och om det behövs
motiverande samtal.
– Tyvärr får vi inte betalt för telefon­
uppföljning sedan Vårdvalet infördes i
höstas. Systemet gynnar nybesök – inte
återbesök och att vi ringer det där sam­
talet. Väldigt tråkigt tycker jag! Nya versionen av
iPortal kan både
kommunicera med
pc och mac.
Vården måste bli mer hightech
Anders Ekholm har lett arbetet med
att ta fram delrapporter i det så kallade
LEV-projektet som ska bidra till nya
insikter och utgångspunkter vad gäller
en god, långsiktig och hållbar vård för
framtiden. I en unik modell har man
simulerat hur 300 000 individer åldras
fram till 2050 och hur det kan tänkas
påverka hälsa, sjuk- och dödlighet
och det framtida behovet av vård och
omsorg.
– En slutsats är att det inte går att
jobba som vi gör idag om vi samtidigt
ska öka kvaliteten på sjukvården, bli
fler äldre och hålla kostnaderna i schack.
Fler saker måste göras av maskiner,
precis som i jordbruk och industri, bank
och försäkring.
Vården måste alltså bli mer hightech
och vi måste jobba strukturerat med
datadrivet utvecklingsarbete, enligt
Anders Ekholm.
– Men för att folk inte ska fara illa
måste vi också ha råd med mer empati –
alltså möjlighet att ta hand om dem som
behöver mer tid för att de till exempel
är oroliga, har komplexa sjukdoms­
tillstånd eller funktionshinder.
– Det ställer i sin tur krav på oss
andra att göra mer själva i form av
egenvård. Därför borde kommuner
och landsting fokusera på hur man
kopplar upp smartphones, olika appar
och utrustningar för distansmonito­
rering till vårdens olika system.
Idag träffar primärvården till
exempel rutinmässigt alla diabetiker
istället för att låta dem själva mäta
och skicka in värden och sedan låta
datorn automatiskt kalla om det
behövs. Den man sedan träffar är
inte nödvändigtvis läkaren, i Anders
Ekholms framtidsvision, utan kanske
hellre någon som motiverar till livs­
stilsförändringar som rökstopp, rätt
kost och motion.
– Samtidigt måste vi ta hänsyn
till varje persons personliga förut­
sättningar så att vi inte skickar hem
folk från sjukvården som inte klarar
iPortal öppnar en helt ny värld
Invacare har inlett ett samarbete med
Apple som öppnar en helt ny värld
för funktionshindrade i rullstol med
begränsad handfunktion.
Med nya iPortal kan du kommunicera med
din iPhone, iPad och iPod Touch med hjälp
av elrullstolens joystick eller huvudstyrning.
Det ger bland annat möjlighet att ringa,
skicka sms, mejla, surfa, läsa och lyssna på
e-böcker och musik.
Det går även att styra externa enheter
från den egna elrullstolen. Det ger dig frihet
att själv kunna byta kanal på teven eller
radion eller ändra volym. Genom att
ladda ner smarta appar till din iDevice
kan du via din iPortal trådlöst även styra
sådant som dörrar, belysning, värme,
fönster, gardiner och luftkonditionering.
iPortal är utvecklad av Invacares
eget bolag för körelektroniker Dynamic
Controls och kan monteras på i stort sett
alla Invacares eldrivna rullstolar. Den
senaste versionen iPortal 2, som nu lanseras i Sverige, kan även kommunicera
med pc och mac. Foto: Reg eri n gsk ansliet
Befolkningen åldras, hälsan förbättras och livslängden ökar.
Det är utmaningar som måste mötas med nytänk, mer tekniska
hjälpmedel och empati om vi ska stimulera äldre människor
att hålla sig friska längre. Det menar Socialdepartementets
analyschef Anders Ekholm.
I Anders Ekholms framtidsvision har rollatorn både
GPS och kommunicerar.
av detta. Vi måste även bli bättre på att
göra de anhöriga delaktiga, återigen på
ett strukturerat sätt.
– Mer hjälpmedel till de äldre är
ock­så ofrånkomligt om vi vill stimu­
lera att de ska bli friskare och klara
sig själva längre. Där är rollatorn ett
exempel på tekniksprång där kapital
ersätter per­sonal och samhället sparar
stora kostnader. I framtiden kanske den
både har gps och är kommunicerande,
nästan som ett husdjur, spekulerar han.
Annan innovativ ny teknik till stöd
för de gamla är allt från exoskelett som
hjälper folk med dålig balans och muskel­
styrka till olika typer av kamerasystem
som noterar om folk är aktiva eller har
ramlat ur sängen, så att nattpatrullen
slipper dundra in på måfå.
– När det gäller fallolyckor borde vi
verkligen titta på hur man framgångs­
rikt har gjort i trafiken. Enda sättet är
att experimentera, mäta, följa upp och
förändra i ett strukturerat och datadri­
vet förbättringsarbete, men där finns
en dålig tradition inom äldreomsorgen.
Det finns öar av nytänk, enligt
Socialdepartementets analyschef, men
inte tillräckligt mycket – det borde vara
vardag.
– Det handlar om inre och yttre
effek­tivitet: Gör vi saker på rätt sätt, så
att vi inte gör av med mer resurser på
ett givet arbetsmoment än vi behöver?
Och gör vi rätt saker? I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 9
H o ck eyspel aren N isse Ek m an
Om den långa vägen
tillbaka efter stroken
Ena dagen fullt frisk och firad hockeystjärna. Nästa dag stroke­
patient. Nisse Ekman, 37, berättar om den långa kampen tillbaka
och vetskapen om att livet aldrig mer blir detsamma.
Vi möts vid Hovet nära Globen i Stock­
holm – Nisse Ekmans gamla hemarenor
där han har spelat så många matcher för
Djurgården i elitserien.
Nisse har precis tagit av sig hjälm,
skydd och sagt hejdå till spelarna från
Hockeygymnasiet. Men det är inte en
comeback på isen, understryker han,
utan ett led i en försiktig arbetsträning,
som en del i hans rehabilitering tre
förmiddagar i veckan.
– Vi är uppe i 14 timmar nu och det
är riktigt, riktigt kul – men samtidigt
ungefär vad jag orkar med. Det värsta
har varit pendlandet mellan hemmet i
Danderyd och Globen. Jag är inte riktigt
redo för tunnelbanan än, och särskilt i
rusningstrafik blir det lite för mycket
ljud- och ljusintryck.
Karriären fick ett abrupt slut strax
efter jul för drygt två år sedan. Nisse
stod och lagade frukost till familjen när
han kollapsade på köksgolvet. En dryg
timme senare befann han sig på akuten
efter ambulanstransport till Danderyds
sjukhus, oförmögen att tala och med
halva kroppen hängande.
Efter magnetröntgen flyttades han
till en specialenhet på Karolinska.
Sedan tillbaka till Danderyd där han
fick börja om från början med att lära
sig att gå – först med gåbord, sedan
med rollator och till sist helt utan stöd.
När förstod du att din elitkarriär
var över?
– Det var nog ungefär tre månader se­
nare när jag tog med min femåring och
försökte ställa mig på skridskor igen.
Men jag kunde inte ens släppa sargen.
Det var första gången jag grät efter
stroken, berättar han.
En tid senare gav neurologerna
honom livslångt hockeyförbud. Orsa­
ken till blödningen i hjärnan var yttre
FAKTA n i s s e e k m a n
Familj: Barnen Melvin, 7, och Evelina, 3.
Hockeykarriär: Tog fart på allvar när
han 1999 fick chansen i NHL. Efter spel
i storklubbar som Tampa Bay Lightning,
San Jose Sharks och Pittsburgh Penguins
flyttade han till slut hem till Stockholm
och Djurgården. Totalt hann Nisse Ekman
med att göra 264 NHL-matcher, 102
elitseriematcher och drygt 40 matcher för
det svenska landslaget innan en stroke
satte stopp för hockeykarriären vid 35
års ålder.
10 y e s,
yo u c a n 1 2 013 I N VAC A R E
våld mot nacken och en smäll till skulle
kunna bli förödande.
Ändå tog det ett tag innan det sjönk
in att han inte längre har samma för­
utsättningar som tidigare, enligt Nisse.
Först trodde han att det bara var en
fråga om inställning, eftersom han är
en obotlig optimist som alltid har klarat
allt som han har föresatt sig och är van
att jobba hårt.
– Problemet är att så mycket står och
faller på eget engagemang. Och en strokepatient är ingen individ som klarar av
att pusha och pressa sig själv, man är för
trött och seg.
– Därför blev det bara pannkaka av
alltsammans så fort det blev upp till mig
att ta ansvar för rehabiliteringen. Fak­
tum är att jag mådde mycket sämre och
var mycket tröttare när jag var utskriven
än ett halvår innan under rehabilite­
ringen på sjukhuset.
Du åkte ju Vasaloppet redan efter
ett drygt år, hur gick det till?
– Det var väl ett desperat försök att
bryta min håglöshet och del i en stor
plan att jag måste ut och röra på mig.
Jag hade ju märkt att jag mådde bättre
utomhus, där orkar jag hålla mig vaken.
För att öka på ”måstena” fick Nisse
med sig två kompisar och de startade
en insamling till Strokefonden. Företag
fick betta på hur långt de skulle orka
och betala per kilometer.
– Jag tog mig runt de nio milen på
bara vilja, med endast fyra skiddagar
i ryggen. Sedan kraschade jag och var
helt slut och apatisk länge efteråt.
– Läxan är att jag inte ska ha så jäkla
bråttom, säger Nisse som idag har accep­terat att han är funktionshindrad. Det
syns inte vid första anblicken, men
rösten är hesare än förr och vänstra ögat
kan fara iväg. Inte heller hjärnan hänger
Det syns inte utanpå, men Nisse Ekman
kan drabbas av en förlamande trötthet.
Efter två år har han i alla fall börjat
arbetsträna i blygsam skala – ”och det
är riktigt roligt!”
P å sätt och vis har
jag blivit en bättre
människa, men en
del saker önskar jag
att jag kunnat lära
mig utan att drabbas
av en tragedi!
med som förr.
– Allt som är stökigt och oorganise­
rat, där man måste koncentrera sig, är
jobbigt för mig. Händer det för mycket
på en gång klarar jag inte att prioritera,
då blir jag helt blockerad. Det är också
svårt att läsa och jag klarar fortfarande
inte av att betala mina räkningar själv,
där måste pappa hjälpa mig.
Konsten är att pressa sig så långt så
att man fortsätter att utvecklas. I vintras
blev det Vikingarännet på skridskor
och bergsbestigning är nästa mål som
hägrar. Samtidigt är det frustrerande
och jobbigt att det går så långsamt fram,
tycker Nisse, som fortfarande halkar ner
i svackor då det är svårt att ta sig upp ur
sängen.
– Jag har ju motivationen att bli bra
för jag har ett underbart liv och två
små barn som jag vill vara en engagerad
pappa för. Jag har också en bra dialog
med Försäkringskassan och Arbetsför­
medlingen och starkt stöd från Djur­
gårdens IF, så på det sättet har jag haft
tur och bättre skyddsnät än de flesta.
Under sjukskrivningen har Nisse
hunnit utbilda sig både till tränare och
domare i sin älsklingssport och till
kostrådgivare. Dessutom är han vice
ordförande i spelarfacket och vet in
på bara skinnet vad en bra försäkring
betyder.
Har stroken förändrat dig som
person, tycker du?
– Ja, förut kutade jag på rätt fort,
hade många bollar i luften och var
ganska impulsiv och ettrig. Det är
jag inte direkt längre, nu är det mer
myspys-nisse!
Positivt är att han har lärt sig att
prioritera det som är verkligt viktigt
och det han mår bra av för stunden,
säger Nisse som också tycker att han
har blivit bättre på att lyssna.
– På sätt och vis har jag blivit en
bättre människa, men en del saker
önskar jag att jag kunnat lära mig utan
att drabbas av en tragedi! fa k ta o m s t r o k e
Stroke är samlingsnamnet för blodpropp och blödning i hjärnan. Det är
en av våra stora folksjukdomar som
beräknas kosta samhället 18 miljarder per år, oräknat allt lidande. Var
17:e minut drabbas någon av stroke
och över 30 000 svenskar insjuknar
årligen. Medelåldern ligger på 75 år
men en femtedel av de som drabbas
är i arbetsför ålder.
Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige, den sjukdom som
kräver flest vårddagar på sjukhus och
som ger flest funktionsnedsättningar –
både fysiska, intellektuella, känslomässiga och sociala.
Halvsides förlamning, svaghet
eller domning är ofta förekommande,
liksom svårighet att tala, läsa, skriva
och räkna. Många lider av dolda
funktionsnedsättningar som problem
med minne, uppmärksamhet och
extrem trötthet. Depression, humörsvängningar och brist på initiativförmåga är också vanligt efter stroke.
Genom rehabilitering kan man
återfå många av sina förlorade
förmågor, även många år efter
insjuknandet. Förbättringar kan ske
hela livet genom regelbunden träning
av olika funktioner.
K älla: Stro k efö rbu n d et
I N VAC A R E y e s, yo u c a n 1 2 013 11
Avsändare: Invacare AB, Box 66, 163 91 Spånga
Nya stro k eutbildn in gen
För självständigare brukare
Att välja rätt rullstol och sitt­
system är inte bara ett hantverk
utan också en hel vetenskap.
Särskilt vid stroke eftersom ingen
patient har exakt samma symtom
och behovsbilden därför kraftigt
varierar.
– Vad krävs till exempel för att du ska
kunna utnyttja din starka sida och sparka
dig fram med ditt friska ben om du är
halvsides förlamad eller rörelsehämmad?
Vår nya strokeutbildning tar fasta på
möjligheter, lösningar och hur vi skapar
förutsättningar för en ökad självstän­
dighet hos brukaren, berättar Invacares
utbildningschef Stina Dahlbeck.
Invacare College har redan en en­
dagars utbildning i säkert sittande för
äldre som snabbt brukar bli fulltecknad.
Men det som lockar med den nya halv­
dagsutbildningen är just kombinationen
med diagnosen stroke eftersom det är
ett stort och växande samhällsproblem.
– Man vill ju anpassa rullstolen efter
brukaren och inte tvärtom. Därför är det
viktigt att man gör en bra grundläggande
kartläggning av brukarens situation.
Det handlar om vad den här männi­
skan gör i sitt dagliga liv och hur han
eller hon ska använda rullstolen. Det
handlar också om olika fysiska förut­
sättningar, psykologisk acceptans och
kognitiv förståelse av skadan och sociala
faktorer som fritidsaktiviteter, husdjur
och om det finns familjemedlemmar
som kan hjälpa till.
Efter en teoretisk genomgång av
sittande och positionering görs en mer
praktisk genomgång av företagets rullstol Rea Focus – detta eftersom den
tillåter funktionshindrade att behålla
positionering, stöd och ett avslappnat
sittande genom en unik sittplatta som
sjukgymnasten och sittspecialisten
Bengt Engström har lovordat i en utvär­
dering.
Det går till exempel att korta sittdju­
pet där brukaren ska sparka sig fram så
att rätt muskler kan användas.
– Kroppen söker stöd, stabilitet och
komfort för att undvika onödig energi­
förlust och orka röra olika kroppsdelar.
Och även om funktionsnedsatta sitter
där de blir placerade kommer tyngdoch skjutkraften göra så att de glider ner
och påverka positionen i sittande.
Enligt Stina Dahlbeck är målet att
sjukgymnaster, arbetsterapeuter och
tekniker ska ha direkt nytta av utbild­
ningen i sitt dagliga arbete.
– De ska våga testa sig fram till
olika inställningar så att rullstolen blir
användarvänlig, lättkörd och lättsvängd
när man tar sig fram. De ska även
känna sig säkrare vid val av rullstol
och olika tryckavlastande sittsystem
och stabiliserande ryggsystem för sina
strokepatienter. Den nya strokeutbildningen
fokuserar framförallt på sittandet
och att kunna sparka sig fram med
sitt friska ben. Anita Fröjdlund från
Invacare demonstrerar.
Rätt stöd motverkar fallskador
I höst lanserar Invacare College en ny gångskola. Syftet med utbildningen är
att du ska få fördjupade kunskaper om vikten av fallprevention. Dessutom ska
du bli säkrare i att välja och ställa in stöd för att motverka fallolyckor.
Det är fem gånger fler pensionärer som dör i fallolyckor än i trafikolyckor. Varje dag
krävs fyra liv och varje år skadas 43 000 äldre så allvarligt efter fall att de måste läggas
in för vård i minst ett dygn. Fallolyckorna bland äldre kostar samhället runt 11 miljarder
varje år – bara en höftledsfraktur kostar runt 400 000 kronor under det första året.
Men det finns mycket som kan göras för att förebygga fallskador, till exempel genom
att regelbundet träna muskler, balans och ha rätt hjälpmedel. Gångskolan, som tar tre
timmar i anspråk, tar bland annat upp när brukaren kan använda en käpp, bock, en
eller två kryckor, rollator eller gåbord, och i vilka situationer de ska användas.
Kursen ska även ge ökade kunskaper om det normala gångmönstret och vikten av
att tänka säkerhet i det egna hemmet där mer än hälften av fallolyckorna inträffar. Om du eller din arbetsgrupp är intresserade av någon av Invacares kurser, anmäl er på [email protected].