Transcript Faktabok Om det går snett

Faktabok
Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda
materialet i ditt förebyggande arbete.
Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i
utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett
faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor.
Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är
sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket,
Finansinspektionen och Kronofogden.
Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig
av materialet, tveka inte att kontakta mig.
Mycket nöje.
Katrin Rundström,
Projektledare Ekonomismart
Sida 1 av 11
Om det går snett
Räkningar
En räkning, faktura eller avi är en uppmaning om att betala en viss summa.
På en räkning finns följande information:
• Fakturanummer – kan behöva anges vid kontakt med säljaren, till exempel om fakturan
är fel.
• Förfallodag – den dag som man senast ska ha betalat.
• Belopp att betala – den summa som man uppmanas att betala.
• OCR-nummer eller referensnummer – används för att betalningsmottagaren ska veta
vem som har betalat.
• Bank- eller plusgironummer – säljarens konto i banken som pengarna ska betalas till.
• Betalningsmottagare – den som ska ha betalt.
Det är alltid bra att kontrollera så att betalningskravet är riktigt innan man betalar. Det går att
begära att få se det underlag som betalningskravet baseras på. Det underlättar mycket att ha
koll på sina viktiga papper.
Förfallodag
När man har köpt något av en säljare och ingått ett avtal får man en räkning där förfallodagen
anges. Förfallodagen är den dag som betalningen, för exempelvis ett lån eller faktura, senast
ska ha inkommit till säljaren. Räkningar ska alltså betalas i så god tid att säljaren har pengarna
på den överenskomna förfallodagen. När man för över pengar till ett post- eller bankgirokonto
är det säkrast att betala senast tre vardagar före sista betalningsdag.
Om man inte har gjort upp om när betalningen ska ske, är konsumenten skyldig att betala när
säljaren så kräver. Man har alltså inte alltid 30 dagar på sig att betala en räkning, utan tiden
kan variera.
Dröjsmålsränta
Om det finns ett avtal om att dröjsmålsränta ska betalas med en bestämd räntesats gäller detta.
Dröjsmålsränta får då tas ut från den dag som har avtalats. Vanligtvis är detta efter sista
förfallodag. Finns det inget avtal gäller räntelagens bestämmelser. I lagen står det att fordringsägaren har rätt att ta ut dröjsmålsränta 30 dagar efter den dag då kravet på betalning
skickades. Ofta står det i kreditavtalet hur stor dröjsmålsränta företaget begär. Saknas detta får
dröjsmålsräntan vara högst referensräntan med ett tillägg på åtta procent. Referensräntan
fastställs den 1 januari och den 1 juli varje år av Riksbanken. Referensräntan ska återspegla det
allmänna ränteläget.
Sida 2 av 11
När man måste prioritera
Tänk HEM!
Alla räkningar är prioriterade räkningar och ska betalas. Men om man har hamnat i en
situation där inkomsterna inte täcker alla utgifterna är det viktigt att prioritera, och göra det
rätt. När man ska prioritera är HEM en bra minnesregel.
HEM står för:
• Hyra och hemförsäkring
• El
• Mat
Först och främst bör pengarna räcka till det man behöver för att överleva – bostaden och det
dagliga uppehället. Många tror att man inte kan bli värkt eller att elbolaget inte stänger av elen
om man har barn. Detta stämmer inte. Bostadsbolag och elbolag tar ingen hänsyn till om man
har barn eller inte och kommer att starta vräkningsprocessen eller stänga av elen oavsett. Har
man barn och blir vräkt kan det dessutom blir så att Socialtjänsten gör en utredning om man är
lämplig som förälder.
Autogiro
Ett exempel på en åtgärd som kan verka förnuftig till en början men på sikt leda till en
skuldfälla är autogiro. Autogiro kan fungera utmärkt, räkningarna betalas i tid, men det
förutsätter att man har koll på hur mycket pengar man har till sitt förfogande. Det är viktigt
att ha tänkt igenom vilka räkningar som passar att ha på autogiro, så att man kan prioritera
om det skulle behövas. Man behöver alltså ha koll på hur mycket man betalar via autogiro
varje månad, så att man också vet hur mycket pengar som finns kvar på kontot efter att
autogirot har dragits. Om man betalar flertalet av sina räkningar via autogiro kan det, när
något oförutsett händer, leda till att man inte kan påverka vilka räkningar som ska betalas i
första hand.
Några förslag på utgifter som lämpar sig för autogiro:
• Hyra, bostadslån och månadsavgift
• A-kasseavgift
• Elräkning
• Hemförsäkring
E-faktura
E-faktura är ett annat sätt att betala sina räkningar på. E-faktura innebär att räkningen
kommer direkt till internetbanken istället för till brevlådan. Detta gör att man inte riskerar att
slarva bort räkningen. Till skillnad från autogiro dras inte beloppet automatiskt – man måste
själv lägga in och godkänna betalningen innan den dras. E-faktura sparar också på miljön
eftersom fakturan skickas elektroniskt istället för på papper via posten.
Sida 3 av 11
Hyra och månadsavgift
Om man bor i en hyreslägenhet eller en bostadsrätt riskerar man att bli vräkt om man inte
betalar hyran eller avgiften i tid. Enligt Jordabalken 12 kap 42 § kan ett hyresavtal sägas upp
om hyresgästen dröjer mer än en vecka med att betala. För en bostadsrätt är tiden något
kortare (Bostadsrättslagen 7 kap 18 §). I båda fallen får man behålla bostaden om man betalar
inom en viss tid efter uppsägningen. För en hyresrätt gäller numera högst tre veckor och för en
bostadsrätt gäller i allmänhet tolv dagar. Bor man i ett eget hus bör bostadslånet prioriteras. I
första hand bör lån betalas där det finns säkerhet (pant) i bostaden.
Övriga räkningar
Efter att man har betalat hyran, hemförsäkringen, elen och maten ska övriga räkningar betalas.
Även bland dessa finns räkningar som är extra prioriterade:
• A-kasseavgift
• Telefon (så att man kan meddela betalningsförseningar, nås av arbetsgivare etc.)
• Övriga räkningar
Om man inte kan betala
Om man inte kan betala en räkning är det viktigt att man tar kontakt med företaget så fort
som möjligt, innan förfallodagen har passerat. I många fall kan man komma överens om en
avbetalningsplan eller få skjuta upp betalningen en tid. Det är viktigt att inte stoppa huvudet i
sanden eller skjuta ifrån sig problemet. Det gör saken bara värre. Om man tar tag i situationen
tidigt ökar möjligheten att komma överens om en gemensam lösning. Att ha koll på sina
räkningar hjälper också till att få en överblick över situationen. Det är bra att samla räkningar
och andra viktiga papper i en pärm, så att de inte tappas bort. Ofta kan man hitta en lösning
men den kan se olika ut beroende på situation. Många som får problem med sin ekonomi
slutar att öppna posten, men det är först när man vet hur situationen ser ut som man kan göra
något åt den.
Övertrasserad kredit
Har man tagit ut mer pengar än tillåtet, det vill säga övertrasserat kontot, har banken rätt att
dra övertrasseringen från kontot när det kommer in pengar. Det kan innebära att man inte har
pengar kvar till hyran och maten. Om man har övertrasserat kontot, försök att göra en
betalningsplan med banken.
Skattejämkning
Har man inte skattejämkning – vilket numera heter ”ändrad beräkning av A-skatt” – men är
berättigad till detta på grund av exempelvis ränteutgifter, kan man begära jämkning hos
Skatteverket. Har man för hög skattejämkning (oftast på grund av att man inte kan betala alla
räntor) är det viktigt att minska jämkningen, annars får man betala kvarskatt.
Sida 4 av 11
Skaffa dig kunskaper
När pengarna inte räcker ställs man inför flera svåra val och frågor. Man kan behöva ny
kunskap för att klara situationen. Försök att ta reda på så mycket som möjligt på ett tidigt
stadium. Har man frågor om sin ekonomi eller behöver hjälp med att göra en hållbar budget
kan man vända sig till kommunens budget- och skuldrådgivare för att få hjälp.
Vad händer om man inte kan betala?
Om man inte betalar en räkning händer följande:
Påminnelse
Om man inte betalar räkningen i tid får man ofta en påminnelse. Fordringsägaren, det vill säga
den som man har en skuld till, är inte skyldig att skicka någon påminnelse utom när det gäller
en variant av parkeringsböter som kallas kontrollavgift. Det är var och ens ansvar att hålla
reda på när räkningarna ska betalas. Fordringsägaren kan ta ut en påminnelseavgift om det
finns ett avtal om detta. Kan man inte hitta någon bestämmelse om påminnelseavgift är det
enklast att fråga den som har skickat kravet var i avtalet det står om rätten att ta ut en avgift.
Inkasso
Om man inte betalar räkningen kan fodringsägaren välja att lämna skulden vidare till ett
inkassobolag. Eftersom företag inte har någon skyldighet att skicka ut påminnelser kan de
skicka skulden direkt till inkasso efter det att förfallodagen har passerat.
Ett inkassobolag är ett företag som har som affärsidé att driva in skulder. För detta tar de
betalt. Om en skuld går till inkasso är man skyldig att också betala de lagstadgade
inkassoavgifter som uppstår; man får alltså betala ett högre belopp än den ursprungliga
skulden. Utöver detta är man oftast skyldig att betala dröjsmålsränta.
Om man får ett inkassokrav som man anser är felaktigt kan man bestrida det, det vill säga
informera fordringsägaren om felaktigheten. Inkassobolaget har då ingen rätt att driva in
pengarna, till dess att tvisten har avgjorts.
Betalningsföreläggande
Om man fortfarande inte betalar räkningen kan fordonsägaren vända sig till Kronofogden för
att få hjälp, dels med att få skulden konstaterad, dels med att driva in skulden. Skulden kan
inte drivas in av Kronofogden förrän den är konstaterad.
Det som händer när en fodringsägare vänder sig till Kronofogden för att få en skuld
konstaterad är att en summarisk process startar:
•
Kronofogden skickar ut ett brev som man ska kvittera, ett så kallat
betalningsföreläggande. I brevet står det hur mycket fordringsägaren kräver att man ska
betala. Man har fortfarande möjlighet att betala skulden. I så fall ska man meddela
Sida 5 av 11
Kronofogden att man har betalat och bestrida kravet. Bestrida betyder att man
förklarar att kravet är felaktigt, i det här fallet för att kravet redan är betalt.
•
Att man tar emot brevet från Kronofogden innebär inte att skulden är fastställd. Om
man tycker att kravet är felaktigt måste man snarast möjligt meddela detta till
Kronofogden (bestrida kravet). När man bestrider har man också möjlighet att till
exempel invända mot kravet på dröjsmålsränta. Man kan göra en invändning om man
tycker att fordringsägaren inte har rätt till kravet eller att man krävs på ett felaktigt
belopp. Invändningen ska inte handla om att man inte har råd att betala.
•
Om man är oeniga kan Kronofogden inte fastställa skulden. Fordringsägaren kan då
välja att gå vidare till tingsrätten.
•
Om man har fått ett betalningsföreläggande (delgivning) men inte invänt eller låtit bli
att svara, fastställer Kronofogden skulden och skickar ut ett beslut (utslag). Därefter
kan fordringsägaren låta Kronofogden driva in skulden. Processen med delgivning och
utslag innebär ytterligare avgifter som man måste betala.
Utmätning
Efter att Kronofogden har fastställt skulden i ett utslag kan fodringsägaren låta Kronofogden
driva in den. När en skuld hamnar hos Kronofogden för indrivning (utmätning) vill de gärna
veta varför man inte har betalat. De vill också veta hur man har tänkt lösa skulden.
En utmätning börjar alltid med att Kronofogden undersöker vad det finns för tillgångar. Syftet
är att se vad går att utmäta. Det Kronofogden hittar kan de ta med direkt, om det är fysiskt
möjligt. Därefter säljs den utmätta egendomen antingen av Kronofogden eller av någon annan
på Kronofogdens uppdrag. Är det fråga om utmätning av lön betalar arbetsgivaren in pengarna
till Kronofogden. Till sist fördelar Kronofogden pengarna mellan de olika fodringsägarna.
Om man inte har något som går att utmäta konstaterar Kronofogden att man inte kan betala
skulden just nu. Kronofogden bevakar sedan om man får möjlighet att betala eller får
tillgångar i framtiden. En skuld som ligger hos Kronofogden för utmätning kostar 600 kronor
per skuld och per år.
Skulder prioriteras olika vid utmätning. De delas in i A-mål och E-mål, där A-mål är skulder
till det allmänna och E-mål är skulder till enskilda, såsom företag och privatpersoner. A-mål
drivs in före E-mål. Först därefter kommer skulder till banker, finansbolag och övriga
oprioriterade fordringsägare.
Betalningsanmärkning
Efter att skulden är betald finns det fortfarande en betalningsanmärkning kvar. Det är kreditupplysningsföretagen som ger betalningsanmärkningar efter att de har hämtat information från
Kronofogdens och Skatteverkets register. Betalningsanmärkning är ett samlingsnamn på ett
Sida 6 av 11
stort antal uppgifter som kreditupplysningsföretagen samlar in och sedan använder vid kreditupplysningar. Det är alltså inte Kronofogden som utfärdar betalningsanmärkningar.
En betalningsanmärkning betyder alltså att man inte har skött sina betalningar. En betalningsanmärkning kan vara ett hinder om man vill hyra bostad, ta ett banklån eller handla på kredit.
Anmärkningen finns kvar i registret i tre år.
När får man en betalningsanmärkning?
Betalningsanmärkningar kan man få av flera olika orsaker. Det behöver inte enbart bero på att
man inte har skött sina betalningar. Man kan också få en betalningsanmärkning om man har
blivit vräkt på grund av att man har stört sina grannar.
En betalningsanmärkning föranleds av:
• Ett utslag av Kronofogden i mål om betalningsföreläggande
• Tredskodom meddelad av tingsrätten
• Utmätningsförsök
• Restförda skatter och avgifter
• Konkurs
• Beslut om skuldsanering
Hur kan man undvika betalningsanmärkningar?
En anledning till att många får betalningsanmärkningar är att de har glömt att adressändra.
Detta gör att räkningarna inte kommer fram och man missar att betala i tid.
Integritet på nätet
Avtal på internet ser annorlunda ut jämfört med de man ingår i en butik eller hos hyresvärden.
Ofta kan det räcka med att man kryssar i en ruta för att godkänna avtalet. Därför kan det vara
lätt hänt att man ”skriver under” utan att ha tänkt sig för, just för att det är så lätt. Avtal på
internet är lika bindande som andra avtal.
Exempel på olika avtals omfattning på internet:
• För den som söker svenskt medborgarskap – 1 sida
• En resa med SJ – 8 sidor
• Regeringsformen – 19 sidor
• Apple’s Itunes – 25 sidor
En amerikansk nyhetssajt blev i december 2010 hackad. Hackarna kom över en miljon
användarnamn, mailadresser, lösenord och chatthistorik. Två dagar efter attacken publicerade
tidningen The Wall Street Journal statistik över de 200 000 mest använda lösenorden: över
3 000 personer använde ”123456”, 2 000 personer använde ”password” och 1 100 personer
använde ”12345678”.
Sida 7 av 11
Skulder
En vanlig reaktion när pengarna inte räcker till är att skjuta ifrån sig problemet och hoppas att
allting ska lösa sig nästa månad. Men ju tidigare man tar tag i situationen, desto större chans
har man att hitta en hållbar lösning.
Man har därför allt att vinna på att tidigt försöka reda ut situationen. Det första steget är att få
en överblick över ekonomin. Behöver man hjälp kan man kontakta kommunens budget- och
skuldrådgivning. Rådgivningen är avgiftsfri och sekretessbelagd. Man kan söka efter budgetoch skuldrådgivare på www.konsumentverket.se.
Preskription
Att en skuld har blivit preskriberad betyder att den som har rätt till betalningen (borgenären)
förlorar sin rätt att få skulden betald med hjälp av Kronofogden. En skuld preskriberas efter en
viss tid, om man inte har medgett att man har en skuld, till exempel genom att börja betala av
den eller efterfråga en avbetalningsplan, eller om borgenären har avbrutit preskriptionstiden,
till exempel genom att skicka ut en påminnelse eller annat skriftligt krav, så kallad
preskriptionsavbrott. Det innebär att ny preskriptionstid börjar löpa
Om man anser att en borgenär har ansökt om utmätning av en preskriberad skuld kan man
invända till Kronofogden. Invändningen måste ske skriftligen för att den ska prövas.
Kronofogden prövar alltså inte automatiskt om en skuld är preskriberad.
Olika typer av skulder har olika preskriptionstider:
• Enskilda fordringar (till exempel skadestånd och banklån) – tio år.
• De flesta skulder till staten (till exempel böter, brottsofferfonden eller skatter) – fem år.
• Konsumentfordringar (till exempel telefonräkning eller hyresskuld) – tre år.
Preskriptionstiden för skadestånd börjar normalt gälla från den dag som brottet begicks.
Checklista om man har skulder
Nedan finns tio användbara punkter som hjälper till att reda ut en trasslig ekonomisk
situation.
1. Ta reda på vilka skulder du har. Om du saknar uppgifter om dina skulder, ta kontakt
med fordringsägarna, det vill säga dem du är skyldig pengar. Be att få all information.
Informera fordringsägarna om din situation.
2. Ta reda på vad som händer om du inte betalar skulderna. Läs steg för steg om vad som
händer om du inte betalar skulderna.
3. Välj ut vilka av dina utgifter som måste betalas först.
Sida 8 av 11
4. Gör en ekonomisk översikt; skriv en lista över inkomster och en lista över utgifter.
Räkna ut hur mycket pengar du har för att betala skulderna. Gå till Konsumentverkets
”Budgetkalkylen” för att få hjälp med att göra en budget.
5. Har du borgenslån, kontakta borgensmannen och informera om din situation.
6. Fundera över vad du kan förändra. Kan du öka inkomsterna eller minska utgifterna?
Har du några tillgångar som du kan sälja? Behöver du verkligen ha en egen bil? Är det
kanske nödvändigt att sälja huset eller bostadsrätten?
7. Gör upp en plan för hur du ska kunna betala tillbaka så mycket som möjligt av dina
skulder.
8. Förhandla med dina fordringsägare.
9. Avsluta eventuella kreditkonton och klipp sönder korten. Ta inte nya lån för att betala
räntor och amorteringar.
10. Vänd dig till budget- och skuldrådgivarna i din kommun för att få hjälp.
Alternativa lösningar till skuldsanering
Om man kommer på obestånd, det vill säga att man inte kan betala sina skulder inom
överskådlig tid, gäller det att finna förslag till lösningar som är så bra som möjligt, för alla
parter. En frivillig överenskommelse med fordringsägarna kan vara ett alternativ. Syftet är att
den som är skyldig pengar (gäldenären) ska bli skuldfri inom rimlig tid och att borgenärerna
ska få tillbaka så mycket som gäldenären kan betala.
Förslag till uppgörelser kan konstrueras på olika sätt. Nedan beskrivs olika modeller för
frivilliga överenskommelser. Budget- och skuldrådgivaren i kommunen kan hjälpa till att
förhandla fram frivilliga överenskommelser med fordringsägarna.
Minska amorteringarna
När amorteringarna minskas på befintliga lån, blir månadsbetalningen lägre och amorteringstiden förlängs. Amorteringar kan också tillfälligt ställas in om betalningsutrymmet väntas bli
större längre fram. Denna åtgärd används främst under en kortare tid, till exempel när
ekonomin utreds, eller om inkomsterna tillfälligt minskat. Om amorteringarna minskas
kraftigt, kan resultatet bli en orimligt lång återbetalningstid och stora sammanlagda
ränteutgifter.
Minska räntesatsen
Räntesatsen minskas eller räntan ”fryses” på befintliga lån, det vill säga att ingen ränta tas ut.
Om betalningsutrymmet är litet i förhållande till räntekostnaderna kan det vara en utväg att
förhandla ner räntesatsen eller att helt inställa räntebetalningen. Det brukar kallas att ”frysa
Sida 9 av 11
räntan” och kan ske under en begränsad tid eller under hela den återstående betalningstiden.
Tidsperiodens längd och räntesatsen måste tydligt framgå vid en ändring av villkoren.
Saneringslån
”Dyra” skulder ersätts med ett lån med mer förmånlig ränta och/eller en lägre amorteringstid.
Ett medlemslån, som man eventuellt kan få som medlem i vissa fackföreningar, är en möjlighet.
Ett annat alternativ kan vara att utöka ett bostadslån. Om banken kräver borgensmän är det
viktigta att informera eventuella borgensmän om vad borgensåtagandet innebär och om
personens ekonomiska situation.
Ackord
Ett ackord innebär att skulderna skrivs ner till en viss procent av den ursprungliga skulden.
Långivaren efterskänker den resterande delen efter uppgörelsen. Den procentsats av skulden
som betalas anges med ackordsprocenten. Om ett lån på 10 000 kronor skrivs ner till
40 procent innebär det att 4 000 kronor betalas. Vanligtvis kräver fordringsägaren att hela
beloppet betalas på en gång. Det krävs således att man kan få fram en summa att betala de
nedskrivna skulderna med. Denna summa kallas ackordslikvid. Svårigheten med ett ackord
ligger dels i att få en uppgörelse om nedskrivning, men naturligtvis också i att få fram en
ackordslikvid.
Underhandsackord är den vanligaste formen av ackord. Det är inte reglerat i lag utan innebär
en frivillig överenskommelse mellan låntagaren och fordringsägaren. Börja med att erbjuda alla
fordringsägare samma ackordsprocent, och be om svar före ett bestämt datum. När man har
fått svar från alla, kan man tvingas till en ny förhandlingsrunda, om de inte accepterar
förslaget utan kommer med egna. När man beräknar ackordslikvidens storlek, räkna in den
ränta som eventuellt löper fram till betalningsdagen, avstämningsdagen, och de avgifter som
kan komma att läggas på.
Amortering
Vanligtvis fördelas återbetalningen av skulder på avgifter och räntor, och först därefter kapital.
Om man i stället gör tvärtom och amorterar hela kapitalskulden först, men inte betalar ränta,
kan kapitalskulden betalas tillbaka snabbare. Räntan samlas under tiden till en ränteskuld och
betalas av när kapitalskulden är färdigamorterad. Men förutsättningen är att man inte behöver
betala ränta på ränta. Den här betalningsmodellen gör att den totala ränteutgiften blir lägre.
Det beror på att man betalar större amorteringar per månad, och lånet amorteras på kortare
tid än i den ursprungliga betalningsplanen. Be fordringsägaren räkna fram hur stor
ränteskulden blir, eller hör med budget- och skuldrådgivningen i kommunen om de kan hjälpa
till med beräkningen.
Betalningsplan
Om betalningsförmågan är låg i förhållande till skulderna, och om man troligen inte kommer
att få bättre ekonomi inom överskådlig framtid, kan en ny betalningsplan vara den enda
lösningen.
Sida 10 av 11
Vilken lösning som är mest lämplig beror på hur skuldsituationen ser ut, hur länge den
skuldsatte har haft betalningssvårigheter, hur framtidsutsikterna ser ut samt den ekonomiska
och sociala situationen. Om man kan visa att förslaget är mer förmånligt för fordringsägarna
än utmätning via Kronofogden har man större chans att få gehör.
Ofta har fordringsägaren ett ombud. Då ska man förhandla med ombudet. För att ett förslag
till frivillig uppgörelse ska ha en chans att gå igenom måste det vara väl underbyggt. Man
måste också visa på ett trovärdigt sätt att man är på obestånd och saknar tillgångar. Aktuell
utredning från Kronofogden eller nyligen avslutad konkurs är tydliga bevis på att man är på
obestånd.
Skuldsanering
Med skuldsanering menas att en svårt skuldsatt person under vissa förutsättningar kan befrias
från skyldigheten att betala sina skulder helt eller delvis. Man kan vara skuldsatt och ha
betalningsproblem utan att för den skull vara svårt skuldsatt i skuldsaneringslagens mening.
Man anses då kunna sanera sin ekonomi på egen hand. Man kan också ta hjälp av en budgetoch skuldrådgivare.
Skuldsanering kan beviljas om:
• den som är skuldsatt inte på något sätt kommer att kunna betala sina skulder på många år
• det är skäligt med hänsyn till de personliga och ekonomiska förhållandena
• den skuldsatte är folkbokförd i Sverige
I princip kan man bara få skuldsanering en gång, men däremot kan man ansöka om
skuldsanering hur många gånger som helst. Skuldsanering innebär att man får leva på
existensminimum, vanligtvis i fem år. Alla inkomster över denna nivå går till att betala av
skulderna. Den del av personens skulder som inte ska betalas enligt planen blir denne befriad
från när skuldsaneringsplanen gått ut. Om man blir beviljad skuldsanering är det mycket
viktigt att man följer den upprättade betalningsplanen. Det är nämligen man själv som ska
ansvara för de överenskomna betalningarna under den tid som skuldsaneringen pågår.
Sida 11 av 11