Transcript Fyndet som blev en guldgruva

Metals for
modern life
utgåva 2014
Fyndet
som blev
en guldgruva
Så funkar
metallmarknaden
Framtidens gruvor
finns i städerna
Vi producerar metaller för
det moderna samhället
Boliden utvinner mineraler och producerar
metaller av hög kvalitet, som framför allt säljs till
industriella kunder i Europa. Arbetet – från
prospektering till kundleverans – präglas av
omsorg om människa, miljö och samhälle.
Boliden har bedrivit prospektering, gruvdrift
och metallproduktion sedan 1920-talet och
har genom åren byggt upp en konkurrens­
kraftig position inom prospektering, gruvdrift,
anrikning, smält- och återvinningsverksamhet.
Bolidens metaller bryts ur gruvorna i Aitik,
Bolidenområdet, Garpenberg och Tara och
­förädlas i smältverken i Rönnskär, Harjavalta,
Kokkola och Odda. Rönnskär är världsledande
på återvinning av elektronikskrot och smält­
verket Bergsöe tillhör de största i Europa på
återvinning av bly. 
Här finns Boliden
Gruvområden
Tara – zink och bly
Garpenberg – zink, silver, bly, guld
och koppar
Bolidenområdet – zink, koppar, guld,
silver och bly
Aitik – koppar, guld och silver
Smältverk
Kokkola – zink och svavelsyra
Odda – zink och aluminiumfluorid
Rönnskär – koppar, bly, zinkklinker,
guld, silver och svavelsyra
Harjavalta – koppar, guld, silver,
svavelsyra samt nickelsmältning
Bergsöe – blylegeringar
Kontor
Stockholm – huvudkontor samt
Boliden Smältverk
Boliden – Boliden Gruvor
Neuss – försäljningskontor
Leamington Spa – försäljningskontor
Innehåll och produktion: Boliden, TR och Hallvarsson & Halvarsson.
Formgivning: Hallvarsson & Halvarsson Foto och illustrationer: Bengt Höglund,
Stefan Berg, Lars de Wall, Daniel Olausson, Tim Durham, Wieland, iStockphoto,
Skellefteå Museum, Scanpix, More Media, Jaagon, Paulina Holmgren, Elina Anttila,
Neil Crighton, Svenska Grafikbyrån.
Tryck: TMG Sthlm, 2014.
Metals for modern life
3
Metaller – en nödvändig
del av vårt dagliga liv
n
Z
,
Cu
Efterfrågan på metaller ökar stadigt
framför allt i världens tillväxtländer. Där
behövs nya och bättre bostäder och ny
infrastruktur, och i takt med ett ökat välstånd växer också efterfrågan på konsumentprodukter som elektronik och bilar.
I mogna ekonomier däremot, som EU,
USA och Japan, är efterfrågan konstant
eller minskande, även om de fortfarande
står för en mycket stor del av världens
metallanvändning.
En viktig egenskap hos metaller är att de
kan återvinnas om och om igen genom att
de smälts ner och blir till nya produkter.
De viktigaste metallerna för Boliden är
zink, koppar, bly, guld och silver.
Zink skyddar stålet mot rost
Nästan hälften av all zink som produceras
i världen används för att hindra stål från
4
Zn
u
A
,
Cu
att rosta. En zinkbeläggning på stålet är
tillräckligt för att skydda mot rost i över
50 år.
Boliden är världens femte största producent av zinkmetall från smältverk.
Koppar – en av de viktigaste
metallerna
Koppar är en tuff och formbar metall som
också är starkt ledande, vilket gör den till
en av världens viktigaste metaller. Den
spelar en betydelsefull roll för dagens
tekno­logiska produkter och används tack
vare sina antibakteriella egenskaper också i
vattenrör och i sjukhusmiljö.
Boliden är Europas tredje största leverantör av kopparkoncentrat och kopparkatoder.
Bly ger kraft åt bilens
startmotor
Merparten av det bly som produceras
används i batterier som återfinns i motorfordon. Ett blybatteri kan leverera stora
mängder ström på kort tid vilket är viktigt
för att startmotorn ska få tillräcklig kraft.
Boliden producerar bly både direkt från
gruvorna och genom batteriåtervinning.
Guld – den magiska metallen
Guld är en eftertraktad ädelmetall sedan
förhistorisk tid. Den är kompakt och
mjuk och den mest formbara och kemiskt
tåliga av alla kända metaller. Nutida
användning är bland annat smycken och
elektronik. Guld är också ett placerings­
alternativ för investerare. Boliden producerade förra året cirka 16 000 kilo guld, varav
omkring hälften från elektronikskrot.
Metals for modern life
Cu
Metaller omger oss överallt i vardagen. Du behöver
bara se dig omkring så kan du se hundratals föremål
som består av eller tillverkats med hjälp av metaller.
Ag
Pb
Silver – den bästa värmeoch elledaren
Silver är en vit, relativt mjuk metall
som leder värme och elektricitet bättre
än någon annan metall. Idag används
strax över hälften av det silver som produceras av el- och elektronikindustrin.
Smycken är också ett viktigt användningsområde.
Flera av Bolidens gruvor har malm som
innehåller en betydande mängd silver.
Tellur, sällsynt på jorden,
vanlig i rymden
Tellur är en spröd halvmetall som är lätt
att pulvrisera. Den är mycket sällsynt
i jordskorpan, men desto vanligare i
rymden. Det viktigaste användningsområdet för tellur är legeringar, framför
allt med koppar och stål. Solpaneler
Metals for modern life
och halvledare är också viktiga användningsområden.
Bolidens nya guldgruva Kankberg
­producerar tellurkoncentrat (läs mer på
sidan 15).
Bolidens
metallproduktion
Palladium – en släkting till
platina
Palladium är en sällsynt, mjuk och
silver­vit metall som liknar platina.
Den legeras lätt med andra metaller
såsom guld och platina. Dess mest
framträdande användningsområde är
i katalysatorer men den används också
i smycken, klockor, inom tandvård
och i kirurgiska instrument.
Bolidens kopparsmältverk Rönnskär
och Harjavalta producerar cirka tre ton
palladiumkoncentrat per år. 
Zink, 455 000 ton
Koppar, 325 000 ton
Bly, 69 000 ton
Guld, 16 ton
Silver, 540 ton
5
”Samhället
behöver
metaller och
vi behöver dig”
Lennart Evrell, vd och koncernchef
Bolidens mission, och namnet på denna tidskrift, är
”Metals for modern life”. Vad innebär det?
Metaller är avgörande för samhällsutvecklingen, och har varit det
ända sedan människan började gjuta verktyg för tusentals år sedan.
Idag finns det knappt en produkt eller tjänst som inte består eller är
beroende av metall, och det går nästan inte att föreställa sig hur livet
skulle se ut utan dem. Hur skulle du bo, resa och kommunicera?
Vad skulle du äta? Vad händer om du blir sjuk? Bolidens metaller
används i produkter som får vårt moderna samhälle att fungera – allt
ifrån kretskort till solpaneler. ”Metals for modern life” är kort sagt en
sammanfattning av vad vi gör.
Er vision är att vara en metallpartner i världsklass.
Hur ska ni nå dit?
Genom att fortsätta utveckla våra gruvor och smältverk så att de blir
ännu effektivare. Vi vill vara det naturliga förstahandsvalet för både
samarbetspartners och arbetssökande, och ligga i topp när det gäller
kundnöjdhet, effektivitet och ansvarstagande.
För att säkra produktionen utökar vi dessutom verksamheterna på
flera av de orter där vi redan finns, som Garpenberg, Aitik och finska
Kokkola. Parallellt med detta ser vi löpande över möjligheter att förvärva andra gruvor och gruvprojekt.
Boliden har en nollskadefilosofi för olycksfall i arbetet.
Varför är det så viktigt?
Många av våra medarbetare hanterar tung utrustning, höga temperaturer och explosiva eller hälsovådliga ämnen. Det är oerhört viktigt
för oss att alla medarbetare känner sig trygga och förblir friska och
skadefria, och vår ambition är att ständigt bli bättre på dessa områden. Gruvbrytning och metallframställning påverkar också oundvikligen miljön och vår nollvision innefattar även den typen av
miljö­incidenter. Säker utrustning, tydliga instruktioner och rutiner
är självklara delar i detta, men lika viktigt är att bygga en säkerhetskultur där alla verkligen vill minska riskerna och agera säkert i alla
lägen. Detta är ett stort, långsiktigt och oerhört viktigt arbete.
6
Du nämner ert miljöansvar. Kan du utveckla detta?
Bolidens ambition är att minska vår miljöpåverkan långt mer än vad
lagen kräver. I första hand fokuserar vi på sådant vi själva kan
påverka, som utsläpp till luft och vatten, avfallshantering och
ingrepp i den fysiska miljön. Vi finslipar ständigt våra processer så
att de blir allt stabilare och effektivare, vilket även det gynnar miljön.
Boliden är också världsledande inom återvinning av elektronikskrot
och en allt större del av vår råvara kommer från återvunnet metallmaterial. Förutom detta samverkar vi med andra företag och organisationer i frågor som kräver gemensamma och långsiktiga åtgärder.
Boliden satsar alltmer på rekrytering och samarbetar
med en rad skolor och universitet. Varför?
Boliden står inför ett stort generationsskifte och de närmaste tio åren
kommer var fjärde medarbetare gå i pension. Samtidigt har alltför få
valt att utbilda sig till de yrken branschen har behov av, till exempel
bergsingenjörer, geologer, geofysiker och processingenjörer. Konkurrensen om denna typ av kompetens är därmed stenhård. Bolidens
verksamhet har stor bredd och vi är i behov av kompetens inom en
lång rad områden, till exempel miljöteknik, kemi, geologi, ekonomi
och metallurgi.
Vem tycker du ska söka jobb inom Boliden?
Alla som vill utvecklas i ett ledande och ansvarstagande företag i en
global, högteknologisk bransch! Här finns många karriärvägar och
man kan börja i en ände och sluta i en helt annan. Vi uppmuntrar
våra medarbetare att prova på olika roller i koncernen och det är
inte ovanligt att periodvis jobba utomlands. Inom Boliden finns
lång erfarenhet och en enorm yrkesexpertis, och är man öppen
finns mycket att lära. Vi erbjuder också en bra balans mellan arbete
och fritid, och utsågs bland annat till Sveriges mest föräldravänliga
arbetsplats av Unionen 2012. Våra verksamheter ligger i naturnära
områden och många av våra medarbetare uppskattar att kunna
kombinera ett intressant och utmanande arbete med ett
aktivt friluftsliv. 
Metals for modern life
Varför valde du
Boliden?
Malin Rosenius, kvalitetschef,
Bolidenområdet
”För mig lockade själva tjänsten,
men även att få jobba i en spännande bransch. Att arbeta för
Boliden är utmanande, utvecklande
och väldigt stimulerande. Mitt jobb
är oerhört varierat. Ena dagen är
jag till exempel nere i gruvan och
diskuterar arbetsmetoder och andra
dagen pratar jag strategier med
ledningsgruppen. Boliden erbjuder
många typer av utbildning och
karriärplanering och är man alert
så finns det stora möjligheter till
utveckling inom företaget.”
Markus Fyhr, Försäljningschef
ädelmetaller, bly och biprodukter,
Stockholm
”Boliden är ett spännande bolag inom
nordisk basindustri som jag ville lära
mig mer om. Det, parat med en intressant och utmanande tjänst, gjorde det
självklart att söka rollen. Jag drivs av
att optimera och utveckla affärerna,
vilket är ett måste i den snabbrörliga
metallbranschen. Den breda kontaktytan med kollegorna på smältverken
och kunder inom både tillverkningsindustri och finansmarknad gör att jag
lär mig nya saker varje dag.”
Helene Seim,
produktionschef, Odda
”Smältverket Odda har en lång,
stabil historia på orten och jag såg
att det fanns många spännande
utmaningar och möjligheter här.
Jag har erbjudits många lärorika
uppdrag och positioner och har
därigenom utvecklats både i yrket
och som person. De senaste åren
har jag bland annat ansvarat för
att införa stora förbättringsinsatser i verksamheten.”
Metals for modern life
7
”Kompetenta medarbetare
är en förutsättning
för att vi ska nå våra mål”
Metallbranschen växer och står samtidigt
inför stora pensionsavgångar. Konkurrensen mellan bolagen är stenhård, särskilt
inom vissa yrkesgrupper, som bergsingenjörer, geologer, geofysiker, processingenjörer och erfarna gruvarbetare. Men det
räcker inte att attrahera nya medarbetare,
de måste också vilja stanna kvar och växa
med företaget.
Boliden arbetar sedan många år aktivt
med att ge sina medarbetare möjlighet att
växa inom koncernen, och erbjuder
kompetens­utveckling för yrkesgrupper på
alla nivåer.
– Kompetenta medarbetare är en för-
utsättning för att vi ska nå våra mål. För oss
är det därför självklart att säkerställa att
varje medarbetare har rätt kompetens för
sina arbetsuppgifter och erbjuds möjlig­
heter att påverka sin egen utveckling,
säger Bolidens personalchef Ann-Christin
Thunehed.
Ett exempel är utbildningen Young Professionals som riktar sig till unga och relativt nyanställda akademiker i koncernen.
Ett annat är Bolidens lärlingsprogram, som
8
utbildar framtida fackmän inom en rad
områden.
– Vi erbjuder även möjligheter för med-
arbetare som är, eller vill bli, ledare. Ett av
våra program riktar sig till koncernens
­mellanchefer och behandlar typiska utmaningar i det dagliga arbetet. Vi arbetar
löpande med talent manage­ment och identifierar personer med hög potential som på
sikt kan axla tunga positioner i koncernen,
säger Ann-Christin.
En annan viktig grundpelare är att bygga
en organisation präglad av mångfald.
Metall­industrin är av tradition mansdominerad, även om industrin har utvecklats,
exempelvis genom teknikutveckling med
färre tunga och manuella arbetsmoment.
Boliden strävar efter en arbetsstyrka med
olika kön, etnicitet och ålder.
föreningen Unionen utsåg 2012 Boliden
till Sveriges mest föräldravänliga arbetsplats och 2013 fick Boliden Svenska Industrins jämställdhetspris, avslutar
­Ann-Christin. 
Utvecklas med
Boliden
Boliden strävar efter att
erbjuda en arbetsmiljö som
präglas av professionalism,
goda utvecklingsmöjligheter,
gott ledarskap, säker arbets­
miljö och långsiktigt, hållbart
agerande. Läs mer om hur
det är att arbeta på Boliden
på våra Karriärsidor.
– Att erbjuda en arbetsmiljö som möjliggör en balans mellan arbete och fritid är
även det förutsättning för att lyckas attrahera och behålla duktiga medarbetare.
Boliden har fått ett externt erkännande för
arbetet med att skapa denna balans. Fack-
Metals for modern life
Medarbetarna vid zinksmältverket Odda producerar ren zink,
zinklegeringar samt aluminiumflourid och svavelsyra. Cirka 80 procent
av råvarorna kommer från Bolidens gruvor. Av zink­produktionen säljs
över 90 procent till stålindustrin.
Metals for modern life
9
Konsten
att göra
metall
Även om metallindustrin har utvecklats, exempelvis genom teknik­
utveckling med färre tunga och manuella arbetsmoment, så är
den fortfarande mansdominerad. Boliden vill bygga en organisation
präglad av mångfald och målet är att andelen kvinnliga medarbetare
ska vara minst 20 procent år 2018.
10
Metals for modern life
Att framställa metall ur malm är en avancerad och
tekniskt sofistikerad process, som består av flera moment
och underprocesser. Varje länk i kedjan är beroende av den
föregående och kräver medarbetare med specialkompetens
inom en rad olika områden.
Finding it
Mining it
Refining it
Prospektering
Gruvbrytning
Anrikning
Sökandet efter nya
fyndigheter kallas för
prospektering, och är
det första steget i
Bolidens värdekedja.
Geologer, geofysiker
och kemister under­
söker och analyserar
intressanta områ­
den, främst i närhe­
ten av våra gruvor
men även på andra
platser. Huvudinrikt­
ningen är att hitta
malmer som innehål­
ler zink, koppar och
ädelmetaller. Boliden
har närmare hundra
års erfarenhet av
prospektering och
attraherar idag yrkes­
kunniga människor
från hela världen.
I Bolidens fyra gruv­
områden bryts malm
som kan innehålla
zink, koppar, bly, guld
och silver. Arbetet
sker i olika steg och
omfattar borrning,
sprängning, lastning
och krossning av
malm. Bergarbe­
tarna installerar
också ventilation och
vattenledningar samt
förstärker väggarna i
gruvgångarna vartef­
ter de bryts. I gruvan
arbetar också
maskinansvariga,
underhållsingenjörer
och gruvkonstruktö­
rer. Arbetet omfattar
även ingående miljö­
analyser, som utförs
av miljötekniker och
ingenjörer.
När malmen kommer
från gruvan är det
värdefulla mineralet
bundet i gråberg. För
att skilja dem åt
behandlas malmen i
ett anrikningsverk.
Där krossas och mals
malmen till ett fint
pulver, som sedan
blandas med vatten i
stora kar. När man
tillsätter luft och sär­
skilda tillsatsämnen
bildas bubblor som
mineralpartiklarna
fäster vid. Partiklarna
stiger till ytan, skum­
mas av och torkas
sedan till ett finkor­
nigt koncentrat. Man
kan också utvinna
mineralet med hjälp
av kemisk lakning.
Metals for modern life
Smelting it
Metallproduktion
För att koncentratet
ska bli högkvalitativ
metall måste det för­
ädlas i ett smältverk.
I Bolidens fem smält­
verk behandlas kon­
centratet på olika
sätt, beroende på vil­
ken typ av metall som
ska utvinnas. Koppar,
bly och ädelmetaller
smälts i ugnar och
renas sedan i olika
steg, medan zink
lakas och renas med
helt kemiska meto­
der. Processerna är
tekniskt avancerade
och övervakas noga
av en mängd olika
yrkeskategorier.
Smältverken kan
även utvinna metall
ur metallskrot, elek­
tronikskrot och
uttjänta bilbatterier.
Selling it
Försäljning
Den smälta metallen
formas exempelvis till
zinktackor, kopparka­
toder, blytackor, guldoch silvergranuler
och lastas på båt, tåg
eller lastbil för leve­
rans till kund. Mer­
parten av Bolidens
metaller säljs till indu­
striella kunder i norra
Europa. Merparten
av zinken levereras till
stålföretag och kop­
parn till tillverkare av
valstråd, stänger och
kopparlegeringar.
11
Finding it
Jakten på Bolidens
framtid
För att kunna starta eller utvidga en gruva måste man veta
var malmfyndigheterna ligger, hur stora de är och vilka
metaller de innehåller.
12
Metals for modern life
Boliden är ledande i Europa inom
prospektering, eller malmletning. Under
hela sin snart 100-åriga historia har företaget byggt upp en kompetens och en
erfarenhet som är viktig eftersom den ger
mycket goda geologiska kunskaper om
de områden där vi prospekterar.
Prospektering innebär att identifiera,
prioritera, och undersöka områden för
att hitta mineralfyndigheter. Den kan
delas in i fältprospektering, då man letar
i nya områden, och gruvnära prospektering i anslutning till de gruvor som redan
är i drift.
Bolidens strategi under senare år har
varit att prioritera den gruvnära prospekteringen, främst för att den varit mycket
framgångsrik, men också för att den sparar både tid och resurser. Gruvnära prospektering sker vid samtliga Bolidens
gruvområden.
Fältprospektering har ökat över tiden
och handlar om att säkra företagets överlevnad på längre sikt, med hjälp av helt
nya malmfyndigheter.
Boliden fokuserar framför allt på
att hitta malmer som innehåller zink,
1
koppar och ädelmetaller (guld och silver).
Överallt på jorden finns metaller
bundna i mineral. Målet är att hitta dem
som är värda att bryta. För att upptäcka
intressanta områden använder man olika
geologiska metoder och modeller. Informationen samlas först in ute i fält,
genom undersökning av berghällar,
block och jordarter. Hittar man ett
område som ser tillräckligt lovande ut
fördjupas undersökningarna med hjälp
av geofysiska mätningar och därefter
provtagningar och borrning.
Blockletning
Vid blockletning undersöker man de
block som har ryckts loss från berggrunden i samband med inlandsisens rörelser
och nu utgör en del av ett moränlager1.
Spår av exempelvis koppar eller zink
indikerar att det kan finnas fyndigheter
i närheten.
Geologisk kartering
Vid geologisk kartering dokumenteras
berghällarnas bergarter, strukturer,
omvandlingar och malmmineral.
Geofysiska mätningar
Med hjälp av geofysiska mätningar
undersöks berggrundens fysiska egenskaper, till exempel förmågan att leda elektrisk ström eller magnetism. Mätningar
kan göras med flyg, manuellt på marken
och med sonder som skickas ner i borrhål. Med hjälp av Bolidens egenutvecklade elektromagnetiska metod kan vi
hitta fyndigheter mer än en kilometer
under markytan.
Geokemisk provtagning
Vid geokemisk provtagning analyseras
morän och bergytan för att spåra intressanta metallhalter.
Borrning
Syftet med borrning är att kartlägga
bergarter, strukturer, omvandlingar och
mineral under ytan. Borrning kan ske
på stora djup och en borrkärna tas upp
ur hålet för olika analyser. Eftersom
borrmaskiner har en viss miljöpåverkan
sker borrning endast i områden med
stor potential. 
orän är Sverige vanligaste jordart och består av allt från lerkorn till stora stenblock från olika bergarter som krossats och förflyttats av
M
inlandsisen. Tack vare kunskap om inlandsisens rörelser kan man i bästa fall spåra varifrån ett klippblock kommer.
Metals for modern life
13
5
Finding it
6
8
Här prospekterar Boliden
7
Så kallad gruvnära prospektering sker
i anslutning till befintliga gruvområden.
Den är inriktad på malmer med zink,
­koppar och ädelmetaller. Fältprospektering
efter fyndigheter (i nya områden) sker i
Sverige och på Irland.
9
Irland
1.Tara – Zn, Pb
2.Strokestown & Slievedart – Zn, Pb
3.Tullamore – Zn, Pb
4.Limerick – Zn, Pb
Sverige
5.Aitik och Norrbotten – Cu, Au, Mo
Salmijärvi
Liikavaara
6.Skelleftefältet – Zn, Cu, Pb, Au
Kristineberg
Maurliden
Maurliden Östra
Renström
Kankberg
7. Dorotea – Zn, Cu, Pb
Rockliden
8. Fjällranden – Zn, Pb
9.Bergslagen – Zn, Pb
Garpenberg
1
2
3
4
Mineraltillgång...
Mineralreserver...
...är en koncentration av
mineraler i berggrunden
som kan komma att bli kom­
mersiellt utvinningsbar.
...är de delar av en mineral­
tillgång som kan brytas och
processas enligt företagets
krav på lönsamhet.
Hur blir man prospekterare?
Vi frågar Per Lindsköld, mättekniker vid Bolidens prospektering.
En prospekterare ”brinner” för att vara
med om att hitta något nytt. Man är ofta
geolog eller liknande i botten, men för
att bli en bra prospekterare måste främst
intresset och viljan finnas.
Vilka är de viktigaste hållbarhetsfrågorna inom prospektering?
Det är att se till att vi har goda relationer
och en bra dialog med markägare och
sakägare i de områden där vi prospekterar. Vi informerar om våra arbetsplaner
och vad vi ska göra i området och samlar
också in deras synpunkter i enkätundersökningar.
14
Hur kommer miljöfrågorna
in i arbetet?
Vår direkta miljöpåverkan är relativt
liten och handlar i huvudsak om att vi
befinner oss på andras mark. Vi väljer
också bort områden där det råder
stränga miljörestriktioner. Vi prospek­
terar inte heller i de svenska högfjällen,
även om den geologiska potentialen där
är stor.
Vilka är de viktigaste ­
framgångsfaktorerna?
Att vi har duktigt folk. Att vi har tillträde till markområden och att vi hela
tiden kan utveckla nya och effektivare
metoder.
Metals for modern life
Fyndet som blev
en guldgruva
Envishet lönar sig! Det tog 17 år innan guldfyndigheten
i Kankberg kunde börja brytas. Den ovanliga malmen
bjöd nämligen på en rad tekniska utmaningar.
En stor del av Bolidens sökande efter
ning redan från början. Vid den tiden fanns
ingen lösning på hur man skulle komma åt
att på ett bra sätt utvinna guldet och bemästra det hårda berget. Förutsättningen för att
kunna gå vidare var alltså att hitta en sådan
lösning, som dessutom gjorde en utvinning
lönsam.” säger Ulf Marklund, chef för affärsutveckling inom Boliden Gruvor. Det blev
ett eget forsknings- och utvecklingsarbete
som tog nästan tio år att genomföra.
När det tekniska utvecklingsarbetet slutförts påbörjades 2005 en rad studier enligt
Bolidens projektmodell. I de fortsatta stu­
dierna gjordes det bland annat preliminära
kalkyler, ytterligare borrningsinsatser,
utvärderingar av produktionsalternativ
och kostnads- och lönsamhetsberäkningar,
innan beslutet kom 2011 om att starta
produktionen. ”Det faktum att det redan
fanns en gammal gruva var till stor hjälp
eftersom det fanns ramp (gruvort) ned till
cirka 400 meters djup som möjliggjorde provbrytning. En starkt
Om man tänker på att guldet
bidragande orsak till igångsättlegat där i två miljarder år
ningsbeslutet var också att guld­
så är det ju ganska snabbt
priset tiodubblats under de tio år
som gått.” förklarar Ulf Marklund.
jobbat ändå!
Som en extra bonus fanns också
Ulf Marklund, chef Affärsutveckling Boliden Gruvor
det mycket sällsynta grundämnet
nya fyndigheter sker i anslutning till de gruvor som redan finns. Fördelen med det är
bland annat att det är högre sannolikhet att
hitta nya tillgångar nära dem som redan är
kända och där det pågår brytning. Om man
hittar ny brytbar malm är det också en fördel
att kunna använda åtminstone delar av den
infrastruktur som redan finns runt en befintlig eller nedlagd gruva.
Kankberg i Bolidenområdet är ett sådant
exempel. Här fanns en zink- och koppargruva i drift fram till 1998. Under samma
decennium, 1995, konstaterades ett nytt
fynd i området – prospekterarna där hade
hittat guld.
”Kruxet var bara att det var en mycket speciell fyndighet. Mineralsammansättningen i
den guldförande malmen var väldigt ovanlig
till karaktären och malmen var dessutom
extremt hård. Det blev en stor teknisk utma-
Guldet från Kankberggruvan körs
till smältverket Rönnskär, där det raffi­
neras och gjuts till tackor och granu­
ler (små kulor). Rönnskär tillverkar
också guld av elektronikskrot, till
exempel kretskort från kasserade
mobiler. Merparten av allt guld som
produceras i världen används inom
smyckesindustrin.
tellur i Kankberg. Tellur används bland
annat i solceller och som legeringsämne i
stål. ”Även här krävdes ett helt nytt tänkande för att hitta processer att utvinna
mineralen och konstruera de anläggningar
som behövdes för detta.” säger Ulf Marklund.
Idag är Kankberggruvan i full drift. Totalt
har Boliden investerat 475 miljoner kronor
i underjordsanläggningar, infrastruktur och
ett nytt lakverk. Sammanlagt kommer här
att produceras cirka 1 150 kilo guldkoncentrat och 41 ton tellurkoncentrat varje år. 
Därför tar det så lång tid
Att starta en gruva är en dyr och omfattande process och det tar
minst fem, ofta tio år från malmfynd till gruvstart. Långt ifrån alla
intressanta prospekteringsfynd kommer så långt.
När prospekteringen har hittat något intressant görs först en ekonomisk analys av fyndets storlek och halter för att beräkna vad det
skulle kosta att bryta malmen.
Nästa steg är att ställa brytningskostnaden mot vilka intäkter man
kan förvänta sig. Är fyndet lönsamt uppgraderas det från att vara en så
kallad mineraltillgång till att bli en mineralreserv. Här spelar de
rådande metallpriserna en avgörande roll.
Metals for modern life
Den förväntade intäkten kan variera över tid och många fynd hamnar
därför på väntelistan tills de ekonomiska förutsättningarna finns.
Ett aktuellt exempel är Kankberg, som upptäcktes redan 1996–97,
men först blev aktuellt att bryta då guldpriset hade mångdubblats.
Om de ekonomiska förutsättningarna ser lovande ut görs en
djupare analys av prospekteringsresultaten. Samtidigt drar ett flertal
studier igång, av bland annat teknik och miljö. Först efter detta
omfattande analysarbete fattar företagsledningen beslut om att starta
en ny gruva.
15
Mining it
Geologer och gruvmätare analyserar malmens karaktär och utbredning,
och bedömer var brytningen ska ske. Det mesta av arbetstiden tillbringas
följaktligen under jord.
16
Metals for modern life
Sveriges äldsta gruva
får nytt och rikare liv
Det råder hög aktivitet i det gamla gruvsamhället Garpenberg.
Ett helt nytt industriområde med nya schakt och utrymmen under
jord ska nästan fördubbla gruvans produktion till 2,5 miljoner ton
malm per år.
Garpenberg är en anrik gruvort i södra Dalarna. Här
har brutits malm sedan 1200-talet och det gör gruvområdet
till det äldsta i Sverige som fortfarande är i drift. Det finns
arkeologiska tecken på att brytning av kopparmalm kan ha
förekommit redan på 800 –900-talen, men på medeltiden var
det järnmalm som hämtades upp ur det rika berget. Idag är
det framför allt zink, bly och silver som utvinns, men malmen innehåller också mindre mängder av koppar och guld.
Boliden har ägt Garpenberggruvan sedan 1957 och prospektering i området har sedan dess lett till att ständigt nya malmreserver identifierats. Idag är malmproduktionen sju gånger
så hög som när Boliden tog över gruvan.
Nu är det dags för en ny etapp på den resan. Efter ett
beslut 2011 investerar Boliden 3,9 miljarder kronor i en
utvidgning av verksamheten i Garpenberg. När brytningen
når full kapacitet mot slutet av 2015, kommer malmproduktionen nära nog ha fördubblats från 1,4 miljoner ton till 2,5
miljoner ton per år.
För att möjliggöra den ökade produktionen har ett helt
nytt industriområde byggts upp. Merparten av de gamla
anläggningarna ligger i direkt anslutning till själva samhället
Garpenberg. Det nya industriområdet är beläget på längre
avstånd från samhället och med sjön Finnhytte-Dammsjön
emellan. Ändå är det samma gruva, tack vare en förbindelse i
berget under Finnhytte-Dammsjön. Förbindelsen knyter
samman de olika delarna av gruvan, samtidigt som det nya
industriområdet blir mer centralt placerat utifrån dagens
verksamhet under jord.
Två schakt har drivits ner genom berget från markytan, ett
för persontransporter ner till 1 070 meter och ett produktionsschakt ner till 1 175 meter. Den 68 meter höga berg­
laven rymmer maskineriet för berghissen som ska frakta upp
28 ton malm per lyft ur berget.
Förutom schakten har andra utrymmen byggts under jord,
bland annat för nya bergkrossar. En utrustning på 705 meters
djup och en på 1 087 meter ska krossa malmen innan den
transporteras upp till ytan och vidare till det helt nya anrikMetals for modern life
ningsverket, som är det fjärde verket i Garpenbergs historia.
Man har också byggt helt nya personalutrymmen, kontor,
omklädningsrum, duschar och laboratorium, där de anställda
varit med och påverkat lokalernas utformning.
Trots att produktionen nu ökar kraftigt har det varit viktigt
för Boliden att se till att verksamhetens miljöpåverkan inte blir
större. Modernare utrustning och kortare transportvägar för
malmen minskar energiförbrukningen per producerat ton malm.
Även vattenförbrukningen per producerat ton malm minskar
på grund av effektivare hantering och modernare utrustning.
Avancerade system för kväve- och vattenrening ska också
bidra till att miljöpåverkan inte ökar. Det längre avståndet
till samhället Garpenberg innebär också mindre buller för
människorna som bor där. 
Anrikningsverkets flotationshall.
Till höger i bild utvinns zink och till vänster
koppar och bly.
17
Mining it
Gruvteknik i världsklass
Bolidens gruvor är bland de mest produktiva i världen. En viktig
förklaring är att man hela tiden utvecklar teknik och metoder för
att utnyttja sina resurser på ett bättre sätt.
Aitik är världens mest produktiva
koppar­dagbrott och även Bolidens
underjords­gruvor tillhör det absoluta toppskiktet i en internationell jämförelse.
En gruvas produktivitet mäts i anrikat
ton malm per arbetad timme. Sådana
resultat för gruvindustrin analyseras och
redo­visas av internationella konsultbolag.
Det är på denna oberoende statistik som
Boliden mäter sin status jämfört med sina
konkurrenter.
Driften att söka och utveckla effektivare
lösningar i gruvorna kommer av att det i
Skandinavien generellt har varit mindre
lönsamt att bryta malm på grund av relativt
fattiga malmer och ibland höga produktionskostnader.
Framtiden för Boliden ligger i fortsatt teknikutveckling och ännu kostnadseffektivare lösningar för gruv- och processutrustning. Efterfrågan på metaller ser visserligen
ut att förbli stabil. Men samtidigt kommer
de brytbara malmerna att hålla lägre och
lägre halter och man måste dessutom gå
allt ­djupare för att kunna bryta dem. Det
ställer stora krav på ständigt bättre tekniska
lösningar.
Efterbehandling – ett tack
för lånet
Boliden lägger ned ett stort arbete på att
återställa en god miljö och biologisk mångfald i de områden där verksamheten finns.
Bolidens verksamhet kräver stora land­
områden för prospektering, gruvbrytning
och byggen av sandmagasin och dammar.
Det är skälet till att Boliden är en stor
mark­ägare. Sammanlagt äger Boliden cirka
20 000 hektar mark varav cirka 11 000 är
produktiv skogsmark. Resten är framför allt
områden som efterbehandlas för att återgå
till skogsmark. Bolidens skogsbruk sker i
enlighet med principerna för FSC-certifiering (Forest Stewardship Council).
Både gruvor och smältverk är stora
anläggningar som förändrar landskaps­
bilden. För Boliden är det en högt prioriterad fråga att se till att denna påverkan blir
så liten som möjligt och efterbehandlingen
planeras redan innan en gruva startas.
High Tech!
Arbetet i moderna gruvor och smältverk utförs
till stor del med avancerade tekniska metoder
och hjälpmedel. Maskinerna under jord sköts
exempelvis på distans med hjälp av joy-sticks
och smältprocesserna övervakas från dator­
styrda kontrollrum.
Ett annat exempel är teknikutvecklingen i Aitik­
gruvans anrikningsverk, där hårdvaran numera
kan styras med hjälp av en androidtelefon.
Med de smarta mobilerna kan personalen
koppla upp sig direkt mot anrikningsverkets
styrsystem via gruvans trådlösa nätverk och
styra verkets processer, se över ritningar och
kopplingscheman samt felsöka och felrappor­
tera. Lösningen utvecklades av två av gruvans
egna elektriker.
18
Metals for modern life
Biologisk
mångfald
i Långselegruvan
Under gruvans drift är det en del av den
dagliga verksamheten. När en gruva stängs
är det viktigt att man lämnar efter sig områden som är säkra och där den biologiska
mångfalden återställs och gynnas.
Idag har Boliden ett direkt ansvar för
efter­behandlingen av ett 30-tal gruvområden. Här bedrivs ett systematiskt arbete
där varje område har en långtidsplan för
tillsyn, risk­analyser och arbetsinsatser som
behövs. I de allra flesta fall har Boliden ett
30-årigt ansvar för nedlagda gruvområden.
Det kan betyda kontinuerliga insatser och
förbättringar under hela perioden, bland
annat i takt med att det tillkommer ny och
bättre teknik. 
Sjön i det gamla dag­
brottet i Långselegruvan i Västerbotten
är ett exempel på hur
Boliden arbetar med
att skapa förbättrade
livsmiljöer för växt- och
djurarter i anslutning
till befintliga och ned­
lagda gruvor. Arbetets
första steg har gått ut
på att skapa nya diken,
fler våtmarker och
sand för steklar att
trivas i. Tanken är
att Långselegruvan
ska stå modell för
hela Bolidens framtida
markarbete.
Se filmen ”Tack för lånet”
Miljöansvar
Gruvbrytning medför ett stort miljö­
ansvar. Här inspekteras en av de
dammar som omger Garpenbergs
sandmagasin. I magasinet deponeras
delar av den sand som blir kvar efter
att metallen har utvunnits i anriknings­
verket. Dammarna inspekteras
regelbundet i enlighet med SveMins
riktlinjer för dammsäkerhet.
Metals for modern life
19
Mining it
Brytningen sker i gruvgångar, så kallade orter,
som förlängs allt eftersom malmen utvinns. Här
förbereder en specialutbildad berg­arbetare ladd­
ningen av en ny sprängsalva.
Lass efter lass körs till krossen under
jord, som finfördelar malmen innan den går
vidare till anrikningsverket.
När en bit av gruvorten har brutits färdigt förstärks väggar och tak för att förhindra stenfall. Arbetet består
bland annat av att man sätter fast 2,7 meter långa kamjärnsbultar, vanligtvis med 1,5 meters mellanrum. Ytorna
förstärks också med betongsprutning.
20
Metals for modern life
Boliden har både dagbrottsgruvor och underjordsgruvor. Malmkroppens geometri
och sammansättning påverkar hur den ska brytas och anrikas. I anrikningsverket
mals malmen i flera steg. Därefter skiljs olika mineraler från varandra och från grå­
berg genom olika anrikningsmetoder, där flotation är den vanligaste för basmetaller.
Malmbrytning
1
2
Dagbrott
3
4
1. Anrikningsverket vidareförädlar den brutna malmen
till metallkoncentrat (se illustrationen nedan).
2. Gråbergstipp för lagring av gråberg (berg utan
­värdefulla mineraler).
3. Malmen bryts i horisontella skivor, så kallade pallar.
4. Truckar transporterar malm och gråberg på
­ramper i dagbrottet.
5
5. Bergkross för krossning av malm innan den trans­
porteras med transportband upp ur dagbrottet
till anrikningsverket.
Underjordsgruva
1
1. Schakt för malm- och persontransporter.
2. Utbruten malmkropp.
2
3. Huvudramp, eller gruvort/gruvgång, för
­transporter i gruvan.
3
4. Brytningsrum.
4
5
6. Inslag, eller accessramp, för att nå malmkroppen.
7. Malmkropp.
6
8. Bergkross för krossning av malm innan den
­transporteras upp ur underjordsgruvan.
7
8
5. Verkstad för underhåll och reparation av utrustning.
9. Skipstation där krossad malm lastas för transport
till anrikningsverket.
9
Sandmagasin. Anrikningssanden
förvaras i sandmagasin som är
uppbyggda som stora dammar.
Anrikning
Krossad malm. Krossad malm
med zink, koppar
och bi­metaller.
Metals for modern life
Primär- och sekundär­
kvarnar. Kvarnar maler
den krossade malmen.
Malningen sker i två steg
till sand med storleken
0–250 mikro­meter.
Flotation. Sanden leds till öppna genom­
strömningstankar där kemikalier tillsätts och
luft blåses in, v­ ilket får olika mineralslag att
flyta upp (flotera) i ett skum på ytan. Ofyn­
diga partiklar (anrikningssand) samlas på
botten och transporteras till sandmagasin.
Avvattning och
­filtrering. Skummet
av mine­raler samlas
upp, avvattnas och
­filtreras.
Metallkoncentrat.
Slutresultatet är zink­
koncentrat som innehåller cirka 50 procent
zink eller kopparkoncen­
trat som innehåller cirka
25 procent koppar.
21
Mining it
Stor, större,
störst
I koppargruvan Aitik är allting gigantiskt.
En vanlig
personbil är för­
svinnande liten i
det gigantiska
dagbrottet.
Visste du
att…
Mineraliseringen
Dagbrottet Aitik utanför Gällivare är Sveriges största
koppargruva. Det är också världens mest produktiva dag­
brott för koppar, trots att malmens metallhalter är låga.
Här produceras varje dag 100 000 ton malm och cirka
800 ton anrikat kopparkoncentrat. Kopparmalmen inne­
håller även guld och silver.
Det öppna gruvbrottet är tre kilometer långt, drygt en
kilometer brett och 450 meter djupt – än så länge.
Nya anläggningar som invigdes 2010 har ökat Aitiks
malmproduktion till 36 miljoner ton per år. I framtiden
finns goda möjligheter att bryta ytterligare malm och
Boliden fotsätter att utreda förutsättningarna för att öka
produktionen till 45 miljoner ton per år, och samtidigt
förlänga gruvans livslängd. Som alla andra gruvor ska
22
i Aitik påträffades
redan i början av
1930-talet men
först under
1960-talet fanns
den utrustning
Aitik efterbehandlas när verksamheten upphört. Efterbe­
handlingen av gruvan sker successivt.
Aitikgruvan har cirka 600 anställda och är den största
privata arbetsgivaren i Gällivare kommun. De senaste åren
har man här sett en betydande ökning av kvinnliga med­
arbetare, och idag är en fjärdedel av de anställda kvinnor.
och teknik som
gjorde malm­
brytningen ekono­
miskt lönsam.
Idag är Aitik
Sveriges största
gruva.
Se filmen om Aitik – Scanna QR-
koden med din mobiltelefon. Gratis
app för QR-scanning finns att ladda
ner för samtliga mobiloperativsystem.
Metals for modern life
Möt våra maskiner
Aitik är världens mest produktiva koppardagbrott. Det skulle inte
vara möjligt utan utrustning av absolut högsta klass. I Aitik finns
några av de största maskinerna i världen. Till exempel gigantiska
malmtruckar, hjullastare och borrmaskiner.
Pitviper 351
Borren från Atlas Copco är 31 meter hög, drivs av 6 000 volt och
kan borra upp till 40 meter berg i timmen. Hålen fylls med booster
samt ett ton sprängämne innan salvan sprängs. I snitt sprängs en
dag i veckan i Aitik.
Stenkrossarna
I Aitiks nya anrikningsverk finns två av världens största och energieffektivaste kvarnar.
De mäter 12 meter i diameter, är 14 meter långa och mal upp till 100 000 ton berg
per dygn. Tekniken som används är autogenmalning och har utvecklats av Boliden.
Den innebär att stenarna krossas mot varandra utan att man behöver tillsätta extra
malningsmaterial.
Caterpillar 795F
De här truckarna är 15 meter långa, 8 meter höga och väger 250 ton. Flakets last­
kapacitet är 313 ton. Varje skift lastar truckarna sammanlagt 33 000 ton malm/berg
till krossen.
Lastmaskin P&H 4100
Längd: 13,8 m; Bredd: 11,8 m;
Höjd: 12,2 m (19,2 m); Vikt: 1 300 ton.
Driftspänning: 6 600 Volt.
Skopvolym: 45 m3.
Kapacitet: 6 000 ton/timme.
Metals for modern life
23
Smelting it
Storsatsning på
silver­utvinning ska ge
klirr i kassan
Tack vare en uppgraderad smältprocess och ny utrustning ska Boliden Kokkola börja utvinna silver från zinkkoncentrat. Det ökar inte bara lönsamheten, utan ger
även miljövinster.
Med en produktionskapacitet på
315 000 ton per år är Boliden Kokkola
Europas näst största zinksmältverk och det
sjätte största i världen. Smältverket producerar huvudsakligen zink och zinklegeringar, men har de senaste åren förberett sig
för att även börja utvinna silver ur zinkkoncentrat med hög silverhalt. Detta steg
erbjuder stora fördelar. Att utvinna ännu en
värdefull metall från samma mängd råvara
är inte bara ett viktigt bidrag till lönsam­
heten, utan ger även miljövinster.
– När råmaterialet bearbetats i smältverket blir resultatet dels en säljbar produkt,
dels restprodukter som måste tas omhand
på ett hållbart sätt. Tack vare den nya processen kan vi utnyttja råmaterialet effektivare och utvinna mer metall, vilket leder till
mindre mängd restprodukter, förklarar
Kokkolas produktionschef Jens Nyberg.
En sådan processuppdatering kräver
dock ansenliga investeringar och Boliden
har sedan 2012 investerat totalt 27 miljoner
euro, bland annat i en ny byggnad och ny
utrustning för avskiljning av silvret.
Smältverket hade dock redan före investeringen genomfört en rad förberedande
åtgärder.
24
– Den nya processen integreras i det
befintliga zinkflödet. Silverinnehållet i
råmaterialet utvinns genom en flotationsoch filtreringsprocess och förädlas till silverkoncentrat, en mellanprodukt som används
av andra smältverk som producerar ren silvermetall. Ekonomiskt sett kommer detta
att bli en av Boliden Kokkolas viktigaste
produkter, säger smältverkets chef Jarmo
Herronen.
Silverkoncentratet kommer antingen att
processas av andra enheter inom Bolidenkoncernen eller säljas till externa kunder.
Ett stort antal medarbetare, med skiftande kompetenser, har varit engagerade i
olika team i projektet.
– Det har varit både spännande och
utmanande att få vara en del av ett så stort
projekt; att lösa tekniska problem och lära
sig nya färdigheter. Extra roligt är det förstås
eftersom vi vet vilken god ekonomisk potential som finns i projektet, säger forskningsoch utvecklingschefen Panu Talonen.
Enligt planerna ska produktionen starta
under det tredje kvartalet 2014. Den årliga
produktionen av silverkoncentrat beräknas
bli 4 000 ton per år, innehållande cirka 25
ton rent silver. 
Det har varit både
spännande och
utmanande att få
vara en del av ett
så stort projekt;
att lösa tekniska
problem och lära
sig nya färdigheter.
Extra roligt är det
förstås eftersom vi
vet vilken god
ekonomisk
potential som finns
i projektet.
Panu Talonen, forsknings- och
utvecklingchef, Boliden Kokkola
Metals for modern life
Zinksmältverk
Zinkprocessen innehåller fem övergripande steg och innefattar Rostning/
lakning samt rening och elektrolys innan den färdiga zinken smälts och gjuts.
Zinkframställning är mer energi krävande än kopparframställning.
SO2
99,995 %
Zn 50%
Fe
Metallkoncentrat
Metals for modern life
Rostning
Lakning
Cu, Co, Ni, Cd
Lösningsrening
Elektrolys
Gjutning
25
Smelting it
Absolut koppar
Vid Bolidens smältverk Rönnskär och Harjavalta
tillverkas koppar av koncentrat från gruvor och
återvunnet metallmaterial. Gruvkoncentratet innehåller
endast runt 25 procent koppar, som dessutom är
bundet vid andra metaller. I smältverkens
förädlingsprocesser renas kopparn steg för steg
tills den är nästintill 100 procent ren.
Det kopparhaltiga gruvkoncentratet smälts och
behandlas i olika steg tills
metallhalten är så hög
som möjligt. Då gjuts den
till plattor, så kallade anoder,
som går vidare till nästa
steg i förädlingsprocessen:
elektrolysen.
Kopparsmältverk
Kopparsmältverk har ingen enhetlig process utan de är ofta specialiserade och anpassade
för hantering av vissa råmaterial. Gemensamt är att processer som smältning och konver­
tering, som sker vid mycket höga temperaturer, ofta utgör en stor del av förädlingen.
Svavelverk
SO2
SO2
Cu 25%
Metallkoncentrat
26
Ädelmetallverk
99,99%
Smältning
Konvertering
Anodugn och -gjutning
Elektrolys
Metals for modern life
Kopparkatoderna lastas och levereras till
industriella kunder i framför allt Europa, där den
används inom bland annat elektronikindustrin.
Anoderna innehåller fortfarande en del
andra ämnen, inte minst ädelmetallerna
guld och silver som man gärna vill komma
åt. Anoderna sänks därför ner i ett elek­
trolysbad, där de frigör sig från de övriga
ämnena med hjälp av elektrisk ström.
Resultatet är tunna kopparplåtar, så
­kallade katoder, med en renhetsgrad på
minst 99,99 procent. Ädelmetallerna
hamnar i bottenslammet på elektrolys­
badet, och pumpas därefter till ädelmetall­
verket för vidare behandling.
Ett smältverk sysselsätter många olika
yrkesgrupper. Här gör laboratoriepersonalen
olika analyser för att säkerställa att alla pro­
duktions- och miljökrav uppfylls.
Smältprocessen övervakas
från moderna kontrollrum,
där minsta avvikelse noteras
och åtgärdas. Arbetet är
ansvarsfullt och avgörande för
slutproduktens kvalitet.
Metals for modern life
27
Smelting it
Den nya tidens gruvor
finns i städerna
Det mesta av det råmaterial som blir till metaller vid Bolidens smältverk kommer från
gruvor. Men en helt annan råmaterialkälla blir allt viktigare: det avfall som genereras
av det moderna samhället, inte minst kasserad elektronik.
Allt bättre möjligheter till metall­
återvinning har gett upphov till ett nytt
begrepp, ”urban mining” – städer och
samhällen och de produkter som konsu­
meras och förbrukas där har blivit till
ett nytt slags gruvor. Urban mining är
en ny benämning på ett väletablerat
återvinningssystem som håller på att
bli allt viktigare. För Boliden får råvaror
från urban mining en allt större bety­
delse för att trygga vår egen produktion.
Vid återvinning av hus och infrastruk­
tur, till exempel järnvägar, tar man till­
vara material som blir kvar vid rivning
28
eller byggen. Det kan också handla om
annat gammalt material som telefon­
kablar, koppartak eller kopparrör. Det
viktigaste är dock återvinning av konsu­
mentprodukter såsom kasserade kyl­
skåp och tvättmaskiner och framför allt
återvinning av elektronikskrot. Den
insamlade elektroniken består främst
av krossade kretskort från exempelvis
datorer och mobiltelefoner. Deras inne­
håll av koppar, guld och silver är det
som är av värde för smältverket.
Boliden är numera störst i världen på
metallåtervinning ur elektronikskrot.
Omkring hälften av Rönnskärs guld­produktion kommer från åter­vunnet
elektronikskrot.
Zink återvinns på flera sätt men den
största källan är en restprodukt från
stålverken som kallas stålverksstoft.
Inom Europa återvinns numera allt
stålverksstoft – ett resultat av både
lagar, högre priser och ny teknik.
Boliden använder stoftet i olika pro­
cesser, som till exempel på Rönnskär
där man producerar zinkklinker som
sedan skickas till zinksmältverket Odda
där det används som råmaterial.
Metals for modern life
Från e-skrot till iPhone
När du köper en ny mobiltelefon är det
mycket troligt att guldet i kretskortet är
återvunnet. Metaller går nämligen att
återvinna hur många gånger som helst
utan att de tappar kvalitet. Så här ser
återvinningscykeln ut.
1. Insamling
Återförsäljare och kommuner samlar in
skrotade el- och elektronikprodukter
från industri och allmänhet.
2. Förbehandling och
fragmentering
Elektroniken förbehandlas hos företag
som plockar isär det och skiljer av järn,
Kaldotekniken är nyckeln
Tänk dig en långsamt snurrande läskflaska. Men det är
aluminium, vissa plaster, glas etc.
Sedan krossas materialet i mindre bitar,
det vill säga elektronikskrot.
3. Återvinning
Vid smältverket Rönnskär smälts och
vidareförädlas elektronikskrotet till
metal­ler. Omkring hälften av Rönnskärs
guldproduktion kommer från återvunnet
elektronikskrot.
4. Ny produkt
De återvunna metallerna används i nya
produkter, som till exempel datorer och
mobiltelefoner, vilka så småningom
samlas in för en ny återvinningsrunda.
Och så är cirkeln sluten.
Bergsöe är mästare
på återvinning
inte utseendet som gör den speciell – det är vad den
kan göra.
Kaldotekniken togs ursprungligen fram av stålindustrin
is
­ lutet av 1940-talet. Boliden har vidareutvecklat tekniken
för framställning av bas- och ädelmetaller.
Boliden Bergsöe är Nordens enda smältverk för blyåtervinning
och här används uteslutande återvunna råmaterial. Årspro­
duktionen på 50 000 ton bly kommer till 100 procent från
uttjänta bilbatterier och blyskrot. Ungefär 60 procent av pro­
duktionen säljs till batteriindustrin och resten används till bland
annat kabeltillverkning, blyplåt och strålskydd.
Kaldougnen kan liknas vid en lätt lutad cylinder, som roterar
under smältningen. Materialet fylls i och tappas ut genom
ugnsmynningen. Efter 3–4 timmar är smältningen klar och
slagg har bildats, som flyter upp i ett lager ovanpå metallsmäl­
tan. Ugnen tippas och smältan rinner ner i ett stort kärl, kallad
skänk. Den värdefulla metallsmältan vidareförädlas i smältver­
kets ordinarie process till rena metaller. Slaggen går till andra
delar av smältverket, där den lilla andelen metall återvinns.
Ingen energi behöver tillföras eftersom plasten i materialet
ger tillräckligt med energi vid smältningen. Kaldotekniken har
gett Boliden möjligheten att producera metaller ur många olika
smältmaterial. Denna flexibilitet är en viktig faktor ur konkur­
renssynpunkt, eftersom man kan köpa det smältmaterial som
är mest lönsamt. Boliden har därmed kunnat ligga i framkant
jämfört med andra kopparproducenter, både när det gäller
lönsamhet och förmågan att hantera nya smältmaterial.
Metals for modern life
Visste du att...
Metaller kan återvinnas hur
många gånger som helst utan
att de tappar kvalitet.
29
Selling it
Metallmarknaden:
så funkar den
Precis som andra marknader styrs
basmetallmarknaden av tillgång och
efterfrågan. I själva verket består basmetallmarknaden av två marknader:
• Marknaden för koncentrat (råmaterial), med gruvor och smältverk som
aktörer.
• Marknaden för färdiga metaller, med
smältverk och metallkonsumenter
som aktörer.
De båda marknaderna är sammanlänkade. Exempelvis leder brist på zinkkoncentrat (till följd av att gruvor
stängs) till slut till att det uppstår brist
på metaller på marknaden. Under en
begränsad tid kan det dock råda brist på
zinkkoncentrat och ändå finnas ett
överskott på zinkmetallmarknaden.
Balansen mellan tillgång på koncentrat från världens gruvor och global
efterfrågan på koncentrat från smältver-
ken styr utvecklingen av smältlöner, som
är den ersättning smältverken får för att
vidareförädla råvara till färdiga metaller.
Basmetaller som koppar, bly och zink
köps och säljs på metallbörsen London
Metal Exchange (LME). Prissättningen
på LME avspeglar den globala tillgången
och efterfrågan. LME är en handelsplats
för metallterminer, vilket betyder att
man köper och säljer metaller för framtida leverans.
Priset som kunden betalar är en kombination av LME-priset och en individuellt framförhandlad premie, baserad
på lokal tillgång och efterfrågan, transportkostnader, ersättning för produktanpassning (olika legeringar och
dimensioner) samt betalningsvillkor.
Priset på ädelmetaller såsom guld och
silver, sätts på The London Bullion
Market Association (LBMA). 
Slutanvändare zink
Bolidens kunder är främst stålverk som använder zink för att ge stålet
ökat rostskydd. Nästan två tredjedelar av all zinkanvändning går, via stål­
verk, till byggindustrin inklusive infrastruktur.
Slutanvändare koppar
Bolidens kunder är främst tillverkare av valstråd och kopparstänger. En
stor andel av den slutliga användningen går, via tillverkare av kopparkom­
ponenter, till byggindustrin och tillverkare av el- och elektronikprodukter.
Hållbarhetsarbete
med våra affärspartners
Bolidens ambition är att utveckla och driva
hållbarhetsarbetet inom gruv- och metallindustrin. Mycket av det arbetet görs till­
sammans med våra affärspartners – såsom
leverantörer, kunder och entreprenörer som
Boliden anlitar.
För Boliden är det viktigt att de som företa­
get samarbetar med delar Bolidens grund­
läggande värderingar och principer. Affärs­
partners utvärderas inte bara utifrån affärs­
mässiga grunder utan också utifrån ett håll­
barhetsperspektiv. Här har Boliden identifie­
rat ett antal ansvarområden som vi åtagit
oss att arbeta för tillsammans med våra
partners. Dessa berör frågor om mänskliga
rättigheter, arbetsvillkor, miljöansvar och
systematiskt miljöarbete, antikorruption och
slutligen om man följer upp och utvärderar
det egna hållbarhetsarbetet.
Sedan 2010 genomförs därför kontinuerliga
utvärderingar av Bolidens partners – så
kallade EBP (Evaluation of Business Part­
ners). Arbetet består av en systematisk
process där affärspartnern inledningsvis
besvarar en webbaserad självutvärdering
som sedan följs upp av Boliden.
Om det visar sig att en partner inte möter
förväntningarna leder det i första hand till en
aktiv dialog mellan Boliden och partnern.
Uppföljningen kan ske i samband med
besök, eller med revisioner. Syftet är att
Boliden ska få en bild av hur respektive
affärspartner arbetar med ett antal viktiga
frågor och vilka förbättringar Boliden kan
bidra med för att åstadkomma en positiv
utveckling.
Bolidens hållbarhetsansvar tar sin utgångs­
punkt i de tio principerna i FNs Global
Compact, liksom standarder från FNs
internationella arbetsorganisation, ILO och
från den internationella standardiserings­
organisationen ISO.
Bolidens process för utvärdering av affärspartners
Dialog och
uppföljning
Självutvärdering
skickas till
affärspartner
Beslut om
handlingsplan
och ev. revision
Boliden
utvärderar
svaren
Slutanvändare bly, guld och silver
Blyet går till batteritillverkare medan ädelmetallerna guld och silver går
till smyckes- och elektronikindustrin samt till finansiella placerare.
30
Boliden lämnar
feedback till
berörd part
Metals for modern life
Lång relation
byggd på förtroende
”Pålitlighet, kvalitet och flexibilitet.” Det är vad Johann Scholler, inköps­
chef på tyska Wieland, värderar högst hos leverantören Boliden.
Fakta om Wieland
Omsättning: omkring 3 miljarder euro.
Antal anställda: omkring 6 600 globalt.
Produkter: över 100 olika material gjorda
av koppar och kopparlegeringar.
Viktigaste kundbranscher: bilindustrin,
elektronik och elektroteknik, kyl- och värme­
system, bygg och installation.
Tillverkning: anläggningar i Tyskland,
Storbritannien, Österrike, USA, Singapore,
och Kina.
Wieland är en av världens ledande produ-
center av koppar och kopparlegeringar.
Affärsrelationen med Boliden går flera
decennier tillbaka, till tiden då Wieland
köpte zink från Outokumpu. När Boliden
tog över Kokkola och Odda smältverken,
valde Wieland att fortsätta arbeta med Boliden och nu köper man även koppar och bly.
Varje år levererar Boliden tusentals ton
zink, koppar samt bly till Wieland. Företaget är en av Europas mest specialiserade tillverkare av dragna och valsade kopparlegeringsprodukter, som ofta är skräddarsydda
för kunden. Bolidens metaller används
främst till elektronik- och bil­industrin samt
byggsektorn. I synnerhet dricksvattenledningar och viss industriell utrustning kräver
koppar av hög kvalitet.
Metals for modern life
Wieland har även andra bra leverantörer,
både i Europa och på andra ställen, med en
viss övervikt för Europa.
”Men vi är verkligen mycket nöjda med
Boliden”, säger Johann Scholler. ”Produkterna är högkvalitativa och man kan nästan
tala om just in time-leveranser, trots avstånden. Boliden är lätt att resonera med och
om vi ser ett minskat eller ökat behov framöver kan vi alltid diskutera det och hitta en
lösning. Det är den stora fördelen med en
bra europeisk leverantör.”
Över huvudtaget föredrar Wieland att
köpa sina råvaror direkt från producent i
stället för över metallbörsen.
”Det skapar personliga relationer som gör
att vi kan lita på varandra. Det blir också
allt viktigare med leverantörer som Boliden,
som verkligen förstår vår verksamhet.”
Säkerhet och miljö är andra aspekter
som blir allt betydelsefullare beslutskriterier
för Wieland. ”Och här skulle jag säga att
Boliden är nummer ett i branschen”, säger
Johann Scholler.
Finns det då inget som Boliden kan göra
bättre? ”Jo, de kunde ju vara billigare!
Skämt åsido, priset är konkurrenskraftigt.
De avgörande faktorerna blir då pålitlighet,
kvalitet och flexibilitet.” 
31
Nollvision för olyckor
– av alla slag
Boliden har satt höga mål för ökad säkerhet
och hälsa. Men nollvisionen omfattar även
miljö­olyckor och minsta utsläpp eller spill.
Boliden verkar i en bransch med stora
materialflöden och tunga transporter, höga
temperaturer och hälsovådliga ämnen. Det
är en miljö där det finns risk för olyckor,
något som det råder stor medvetenhet om
i företaget. Boliden har haft en positiv trend
med minskande arbetsplatsolyckor. Trots
det lyckas man inte alltid förebygga dem.
– Det betyder att vi hela tiden måste
hålla vid liv dialogen om hälsa och säkerhet
och driva ett ständigt arbete med rutiner,
attityder och beteenden för att förhindra
olyckor och skapa en säker arbetsmiljö,
säger Henrik Östberg, Senior Vice President Corporate Responsibility.
Boliden inhämtar också en bättre kunskap om riskerna för skador genom riskoch skadeanalyser i hela koncernen. Vid
månadsvisa ledningsgruppmöten på olika
nivåer görs uppföljningar av hur väl företa-
get lever upp till visionen om noll olyckor.
En del i arbetet med att skapa en säkerhetskultur är också att ledningen tydligt
visar att detta är viktigt. Varje år genomför
ledningsgruppen ett antal skyddsronder
och Bolidens vd Lennart Evrell brukar delta
vid någon av dem.
– Boliden arbetar intensivt med att
minska arbetsplatsolyckorna och har
genomgående blivit bättre på att följa säkerhetsrutinerna och arbeta förebyggande, till
exempel genom regelbunden till­buds­
rapportering. Resultaten har varit mycket
glädjande, men trenden är fortfarande inte
stabil vilket visar att vi måste fortsätta fokusera på detta. Vi inkluderar numera även
våra entreprenörer i statistiken och nästa
steg blir att arbeta hårdare för att få med
dem i koncernens säkerhetsarbete på ett
bättre sätt, säger Henrik Östberg.
Bolidens nollvision omfattar även miljöolyckor och målet gäller minsta utsläpp
eller spill. Nollvisionen har även här formulerats för att understryka hur viktigt det är
med en olycksfri verksamhet och för att
driva på det förebyggande arbetet.
– Nollvisionen visar att vi menar allvar
med det som står i vår policy, nämligen:
’vi gör allt för att undvika alla slags personskador eller okontrollerad påverkan på
miljön’. Även mindre spill och utsläpp som
ligger under satta gränsvärden är viktiga
att undvika och ingår som viktiga delar
i arbetet när vi blickar framåt och lär från
tidigare misstag. För att målet ska vara
realistiskt krävs dock att alla enheter arbetar
förebyggande med riskbedömningar,
åtgärds­planer, bättre rutiner, ny och bättre
teknik samt att alla medarbetare tar personligt ansvar, säger Henrik Ö
­ stberg. 
Aitik i unik internationell studie
Aitik samarbetar med Umeå Universitet i en
unik internationell studie med fokus på arbets­
miljö i gruvnäringen. I synnerhet studeras
de speciella förhållanden som råder i norra
Sverige och regionen vid Barents hav, med
långa, mörka och kalla vintrar. Studien, kallad
MineHealth, ska bland annat undersöka hur
kyla, damm, vibrationer, ergonomi, skydds­
kläder och utrustning påverkar gruvarbeta­
res hälsa. Informationen samlas in genom
undersökning, intervjuer och enkäter bland
anställda vid Aitikgruvan. Studien kommer att
pågå under tre år och genomförs samtidigt
i norska, finska och ryska gruvor. Huvudmålet
med arbetet är att på lång sikt minska sjuk­
frånvaron och värna om gruvarbetarnas
hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande.
32
Metals for modern life
Vad gör ni för att
undvika olyckor?
Mikko Malinen, processoperatör, Harjavalta
”Vi är noga med att följa alla säkerhetsrutiner och
använda rätt utrustning. Vi försöker också förutse vad
som kan hända i olika situationer och åtgärdar olika
problem omedelbart.”
Sarah Rice,
gruvmekaniker, Tara
”Vi arbetar förebyggande. Innan
vi börjar jobba identifierar vi
möjliga risker och kontrollerar
utrustning och fordon. Vi gör
även löpande inspektionsrundor
och rapporterar risker som
upptäcks i det dagliga arbetet.
Alla Taras medarbetare upp­
muntras att delta aktivt i detta
arbete.”
Metals for modern life
Börje Lindström, huvudskyddsombud, Rönnskär
”Rönnskär har en god säker­
hetskultur och vi lägger
stort fokus på att förebygga
olyckor, bland annat genom
att agera förebyggande
vid upptäckta risker och
rapporterade tillbud. Vi ser
oss som ett team och var
och en måste ta ansvar för
dessa frågor för att vi ska
nå framgång.”
33
Resurshållning
som livsstil
Allt mer gråberg, slagg, slam och stoft
blir till ny råvara i Bolidens eget kretslopp.
Överskottsenergi
kan också tas tillvara, för att värma
egna byggnader och bostäder
i samhällena omkring.
Boliden har återanvänt biprodukter
från gruvor och smältverk långt innan
kretslopp blev ett allmänt känt begrepp.
Tara­gruvan använder till exempel gråberg
för återfyllnad, och i Odda används zinkklinker från Rönnskär som råmaterial. Bolidens produktionsenheter har också kommit
långt när det gäller återanvändning av
­vatten och energi.
För företaget finns det klara fördelar med
att ligga långt fram på området. Återvinning minimerar inte bara miljöpåverkan,
utan ger även långsiktig lönsamhet och
minskade kostnader.
34
Här är några framgångsrika exempel.
Bergsöe samlar stoft och slagg
Bergsöe är Nordens enda smältverk för bly­
återvinning. Här återanvänds dessutom så
mycket av det egna avfallet som möjligt. När
processluften renas fångas rensmaterial och
filterstoft upp och återanvänds i produktionen. Samma sak gäller den aska som samlas
in från grytor och gjutband i blyhallen, liksom slagg och slam från renings­verket.
Inte bara malm från Aitik
I Aitik produceras inte bara malm. Stora
mängder överblivet gråberg måste skiljas
bort för att ta fram malmen. Det gråberg
som klarar gällande miljökrav bearbetas
och återanvänds i gruvan, som ballast för
damm- och vägbyggen och till markarbeten. Delar av det återvunna miljögråberget
säljs även vidare till externa kunder.
I Aitik återanvänds dessutom det
mesta av det vatten som används i
anriknings­verken.
Metals for modern life
Bolidens materialflöden
1 5
1
2
4
Gruva
Anrikningsverk
Avfall: Gråberg
och anrikningssand
1. Vattnet återvinns för användning i processen.
2. Anrikningssand pumpas också till det sand­magasin som ligger
i nära anslutning till anrikningsverken. Sanden deponeras
i magasinen, som också fungerar som vattenreservoarer.
3. Gråberg och anrikningssand används för att fylla igen
utbrutna bergrum i underjordsgruvor.
3
4. Gråberg används även som fyllningsmassa eller ballast vid
anläggning av vägar.
5. K
opparhaltig slagg från smältverken skickas till gruvornas
anrikningsverk där metallinnehållet utvinns ytterligare en gång
för att sedan återföras i produktion.
5
Smältverk
Odda
Kopparhaltigt avfall
Blyhaltigt stoft
Antimon
Bergsöe
Silver
Zinkhaltigt filterstoft
Skärsten
Sand blir fyllnadsmaterial
i Garpenberg
I Garpenberg tas den sand som blir över
från anrikningsverket till en egen fabrik,
där den blandas med vatten och en liten del
bindemedel, som också framställts från
restprodukter. Resultatet är så kallad paste,
en krämliknande konsistens som stelnar
och blir hård. Pasten används som fyllmaterial vid igensättningsbrytning, vilket är en
storskalig brytmetod i underjordsgruvor.
Metoden har flera fördelar, som minskad
rasrisk och ökad personsäkerhet. Dessutom
kan man utvinna mer av malmkroppen
Metals for modern life
Rönnskär
Kokkola
Harjavalta
Från zinksmältverken Odda och Kokkola skickas kopparhaltiga biprodukter till
Rönnskär och Harjavalta för återvinning av koppar. Bergsöe skickar blyhaltigt stoft
till Rönnskär och skärsten till Odda för slutförvaring i bergrum. Rönnskär skickar
restprodukt som innehåller bly och antimon till Bergsöe. Bly- och silverslagg skickas
från Kokkola till Rönnskär för bly- och silverframställning. Zinkhaltigt filterstoft från
kopparsmältverket Harjavalta skickas till Kokkola för återvinning av zink.
då berget stabiliseras efterhand med hjälp
av pasten.
Smältverken värmer villor
Stora mängder värmeenergi uppstår vid produktionen av zink och svavelsyra, och detta
är därmed ett av Kokkolas viktigaste åter­
vinningsområden. Vid rostningen av zink­
koncentratet uppstår energi i form av ånga.
Ångan säljs till det närbelägna kommunala
kraftverket, där den används för produktion
av el och process- och fjärrvärme.
Även Rönnskär och Bergsöe levererar
fjärrvärme till de näraliggande samhällena.
Vatten och värme från gruvor
Varje timme pumpas stor mängder vatten
och luft ut från Bolidens gruvor. Vattnet
och luften innehåller energi som återanvänds. I Kristineberg har man till exempel
investerat i återvinning av vattenenergi.
Här avleds en del av gruvans tolvgradiga
vatten genom en värmeväxlare. En värmepump omvandlar energin till värme som
används i verksamhetens kontor, verkstad,
omklädningsrum och för att värma vattnet
i duscharna. 
35
90 år av kunskap
I december är det 90 år sedan upptäckten av det
stora guldfyndet i Fågelmyran, som lade grunden
till dagens Bolidenkoncern.
Den 10 december 1924 bryter guldfebern ut i Boliden. Vid provborrningar på
den så kallade Fågelmyran påträffas Bolidenmalmen – Europas rikaste malm. Ett
nytt samhälle, ett svenskt Klondyke, växer
upp och guldruschen är ett faktum.
Men det hela började egentligen långt
tidigare. Strax efter 1900 blossar guldfebern
upp för första gången i Skellefteå med
omnejd. Ett bolag bildas för att göra inmutningar och undersökningar, men just denna
satsning var mindre lyckosam och gick i
konkurs 1918.
Eftersom det råder metallbrist under för-
Det nybyggda
kopparsmält­
verket Rönn­
skär tas i drift
för att bear­
beta malmen
från Boliden­
gruvan.
Guld upptäcks
vid Fågelmyran,
Boliden.
1929
1924
36
Kopparsmält­
verket i finska
Imatra tas i
drift.1944
monteras
smältverket
ned och flyttas
västerut till
Harjavalta,
undan kriget.
Bolidens Gruv­
aktiebolag bil­
das genom en
fusion.
utveckling och befolkningsökning i regionen. Antalet anställda ökar stadigt och 1935
är arbetsstyrkan uppe i 2 500 personer.
Samhället Boliden, i anslutning till gruvan,
växer snabbt till en välordnad, lugn och
idyllisk villastad.
Boliden har sedan dess byggt upp en stark
position inom prospektering, malmbrytning, anrikning och smält- och återvinningsverksamhet. Med ett långsiktigt perspektiv, fortsatt prospektering, utbyggnader
och nyöppnade gruvor har Boliden säkrat
en framtid också för kommande decennier. 
Den revolutio­
nerande flash­
smältningsme­
toden införs vid
smältverket
Harjavalta.
1943
1931
1930
Zinkproduktion
startar vid
smältverket
Odda.
sta världskrigets sista år stegras på nytt
intresset för att leta malm i trakten. En ny
typ av spekulativa företag, så kallade emissionsbolag, bildas av bankerna. Ett sådant
företag, Centralgruppens Emissionsbolag,
blir ursprunget till dagens Boliden.
I november 1924 tas dock det första borrhålet upp i Bolidentrakten och det visar sig
innehålla intressanta partier. Efter flera
borrningar påträffas så Bolidenmalmen
10 december.
Hela världen upplever depression på
1930-talet, men i Skelleftebygden skapar
Boliden tillväxt. Det leder till ekonomisk
1936
Driften startas vid
zinksmältverket i
Kokkola.
1968
1949
Tenn- och bly­
smältverket
Paul Bergsöe
& Son bildas i
Landskrona.
Verksamheten
är redan från
början inriktad
på metallåter­
vinning.
Verksamheten startar
i Aitikgruvan. Dagbrot­
tet utvecklas med
åren till att bli en av
de största koppar
gruvorna i Europa.
Koncentratet trans­
porteras på järnväg
400 km till Rönnskär.
1977
1969
Produktionen
startar vid
Tara, Europas
största zink­
gruva.
Metals for modern life
Åkulla Östra,
nära Boliden,
blir den största
guldfyndigheten i Sverige
på 70 år.
Boliden Kokkola blir
första smältverk i
världen att införa
direktlakning av
koncentrat.
Samma teknik
används idag vid
Boliden Odda.
1997
1996
Boliden etable­
rar huvudkontor
i Toronto.
Bolidens huvud­
kontor flyttas till­
baka till Stock­
holm.
Boliden Kokkola
byggs ut och blir
ett av världens
största zinksmält­
verk.
2000
1998
Maurliden, den
28:e gruvan
i Bolidenområ­
det öppnas.
Metals for modern life
Rönnskärs nya
anläggningar för
elektronikåtervin­
ning invigs.
Boliden beslu­
tar att inves­
tera 5,2 miljar­
der kronor i en
expansion av
Aitikgruvan.
2003
2001
I en storaffär köper
Boliden smältverken
Kokkola, Harjavalta
och Odda, samt zink­
gruvan Tara av Outo­
kumpu. En ny koncern
bildas och ”New Boli­
den” skapas.
Kankberg, Boli­
dens femte guld­
gruva, öppnar.
Aitikexpansion
invigs.
2007
2006
Guldtacka nr
50 000 gjuts
på Rönnskär.
Beslut om att
starta silveråter­
vinning i Kokkola.
2011
2010
Boliden fattar
beslut om en kraftig
expansion av verk­
samheten i Garpen­
berg till 2,5 miljo­
ner ton malm per
år, med full produk­
tionskapacitet
år 2015.
2012
2013
Boliden
utreder för­
utsättning­
arna för att
öka Aitiks
produktion
till 45 miljo­
ner ton per
år.
37
Visste du att...
Prospektering
Boliden har hittills prospekteringsborrat över
Återvinning
Metaller kan återvinnas
hur många gånger som
helst. Kretskorten i 200
skrotade mobiltelefoner
innehåller tillräckligt med
guld för att framställa en
18 karats guldring.
3 000 000
meter – dubbelt som långt som hela Sverige.
19 kg
Visste du att guld är nästan dubbelt så tungt som
bly? En liter guld väger ungefär lika mycket som
en fullpackad resväska.
Koppar
Koppar kan förhindra bak­
terietillväxt och används
därför ofta till dörrhand­
tag, ledstänger, sjukhus­
sängar och vattenrör.
Ett tunt zinkskikt kan skydda stål mot rost i över
50 år
Hälften av det zink som produceras i världen
används till galvanisering (rostskydd).
Ag
Elektronik
Cu
Pb
Batterier
Kablage
Zn
Galvat
38
Au
Zn
Rostskydd
Pd
Ag/Au
Katalysatorer
Cu
Ledare
Smycken
Finansiellt
Ni
Rostfritt
Te
Halvledare
Metals for modern life
Boliden 2013
Antal anställda
4 800
Försäljningsintäkter
34 409 msek
Rörelseresultat exklusive
omvärdering av processlager
2 271 msek
Rörelseresultat
1 803 msek
Fritt kassaflöde
–1 466 msek
Resultat per aktie
4,72 sek
Viktiga händelser
Utmärkelser
• Aitiks malmproduktion motsva­
rade en årstakt om 37 miljoner
ton vid årsskiftet och målet om 36
miljoner ton uppnåddes ett år före
tidplan.
• Boliden fick Svenska
Industrins jäm­ställd­
hets­pris 2013.
• Stora planerade underhållsstopp i
smältverken för att uppgradera
och effektivisera processerna.
• Kostnadsreduktionsprogram i
Tara och Odda.
• Ökning av mineralreserver i
Garpen­berg och i Boliden­området.
• Bolidens gruva i Gar­
penberg fick SveMins
arbetsmiljöpris 2013.
• Bolidens årsredovisning
2012 kom på 5:e plats
i den internationella
rankingen Annual
reports of Annual
reports 2013.
Läs mer på www.boliden.com
Boliden söker
Ingenjörer
Truckförare
Labbtekniker
Kemister
Bergarbetare
Metallurger
Inköpare
Zn
Au
Ag
Kring sekelskiftet rundade hamnbanan hela huvudstaden och slutade här, på Helsingfors
bangård. Arbetarna fick ropa för att överrösta oljudet när de styrde och lastade ur godstågen. Idag har larmet tystnat och metallskenorna plockats bort. Ändå arbetar betydligt fler
på det forna området idag. Metallernas bärande roll lever vidare i konstmuseet Kiasma,
underjordiska konsertsalar och på nyhetsredaktioner.
Människans behov förändras. Idéer och material förnyas. Ingen vet hur framtiden ser ut.
Men vi är säkra på att den kommer att behöva metaller.
Mer information på www.boliden.com
Cu