Transcript en guide för dödsboförvaltare

Dödsboets
bankärenden
En guide för dödsboförvaltare
Danske Bank Abp
Registrerad hemort och adress Helsingfors,
Kolkajsgränden 2, 00075 DANSKE BANK
FO-nummer 1730744-7
www.danskebank.fi
41876FI 2014.01
Dödsboets bank­
ärenden – en guide
för dödsboförvaltare
Ett dödsfall är en svår situation
för de anhöriga och trots sor­
gen kräver det många praktiska
arrangemang. I denna guide ger
vi instruktioner och råd som
vi hoppas ska hjälpa er i bank­
ärendena då en nära anhörig
till er har dött.
Hur får banken information om
att en kund har dött?
Danske Bank Abp får informationen
om dödsfall antingen av en nära anhörig till den avlidne eller från Befolkningsregistercentralen. Det är bra om
en anhörig meddelar banken om dödsfallet så fort som möjligt, eftersom
informationen från Befolkningsregistercentralen ofta förmedlas först efter
att man redan borde ha tagit itu med
ärenden gällande bouppteckningen
och -utredningen. I samband med meddelandet ska man till Danske Bank
lämna en dödsattest eller ett ämbetsbevis med uppgifter om dödsfallet och
den avlidnes identitet.
2
Danske Bank bistår i dödsboets
bankärenden
Fullmakt för skötsel av dödsboets
bankärenden i Danske Bank
Med denna guide följer en fullmakt,
med hjälp av vilken ni enkelt kan sköta
boets bankärenden och penningaffärer
i Danske Bank. För bankärenden
behövs en individualiserad fullmakt; en
öppen rättegångsfullmakt räcker inte.
Danske Bank har tagit fram en modell
för fullmakt för att underlätta skötseln
av bankärenden i Danske Bank.
Genom fullmakt är det möjligt att
befullmäktiga en person att handla för
dödsboets räkning.
Genom fullmakt kan den befullmäktigade bl.a. få uppgifter om den avlidnes
alla bankärenden och dispositionsrätten till den avlidnes konton, tömma
bankfacket och sälja de placeringar
som finns i den avlidnes namn. Dödsboets delägare kan begränsa befullmäktigandet genom att i fullmakten
kryssa för de punkter för vilka fullmakt
inte beviljas. Den givna kontofullmakten gäller i Danske Banks alla servicekanaler, såsom webbanken, telefonbanken och på kontoren.
Fullmakten ska lämnas till Danske
Bank i original. Med tanke på samtliga
dödsbodelägares intressen krävs det
att alla dokument om dödsboet studeras noggrant för utredning av dödsbodelägarna. Därför önskar vi att Danske
Bank får ta del av dessa dokument i god
tid innan dödsboets bankärenden börjar skötas. Fullmakten börjar gälla när
fullmakten i original och de dokument
som behövs för utredning av dödsbodelägarna och eventuella innehavare av
besittningsrätten och/eller dispositionsrätten (bouppteckningsinstrumentet jämte bilagor) har lämnats till banken och banken har haft tillräcklig tid
på sig att gå igenom dessa dokument.
Dödsboets bankärenden
i Danske Bank
Dödsboets ärenden före
bouppteckningen
För bouppteckning ska man be banken
om saldo- och ränteintyg över den
avlidnes och den efterlevande makans/
makens kundrelation. Intyget upprättas
enligt läget på dödsdagen. I intyget
uppräknas alla konton, bankfack, notariatdepåer, fonder, lån, säkerheter för
lånen och borgen som den avlidne har i
Danske Bank-koncernen. Uppgifterna
om placeringsprodukter i något annat
bolag (t.ex. Mandatum Livförsäkringsaktiebolag) som har anskaffats via
Danske Bank ska begäras från det
aktuella bolaget.
Ovannämnda uppgifter kan lämnas på
begäran av en bodelägare eller någon
annan person som sköter boets ärenden. Dessutom kan denne tillsammans
med bankens tjänsteman göra en förteckning över innehållet i den avlidnes
bankfack, om denne har nyckeln till
bankfacket. En bodelägare eller någon
annan person som sköter boets ärenden får även betala el- och telefonräkningar, räkningar på bolagsvederlag
och andra motsvarande återkommande
räkningar samt fakturor i direkt anknytning till dödsfallet, såsom sjukhus-,
begravnings- och minneshögtidsfakturor. De betalas från det konto som står i
den avlidnes namn endast om fakturan
på ett tydligt sätt innehåller grunden för
avgiften som anknyter till den avlidne.
Arvsskatterna ingår inte dödsboets
skulder, och de kan betalas från boets
konto endast om alla delägare ger sitt
samtycke till det.
Dödsboets ärenden efter
bouppteckningen
När dödsboets ärenden sköts ska
Danske Bank ges en utredning över
dödsbodelägarna om inte det är fråga
om ärenden som anges under rubriken
”Dödsboets ärenden före bouppteckningen”. Genom utredningen skyddas
ställningen och rättigheterna för alla
bodelägare.
3
För att fastställa dödsbodelägarna ska
man för banken uppvisa en kopia av
bouppteckningsinstrumentet med bilagor (t.ex. testamenten och äktenskapsförorden) samt magistratens bekräftelse. Banken rekommenderar att uppgifterna om delägarna i bouppteckningen bekräftas vid magistraten på
den avlidnes senaste hemort och speciellt när dödsboet har flera delägare
eller utredandet av uppgifterna om
delägarna i övrigt är arbetsamt. Detta
underlättar och påskyndar uträttandet
av dödsboets ärenden i banker, försäkringsbolag, hos myndigheter och på
andra ställen där ärendena om den
avlidne sköts. Magistratens bekräftande är avgiftsbelagt. Information om
bekräftande av uppgifterna om delägarna i en bouppteckning finns på
magistraternas webbplats på
www.maistraatti.fi.
Om bouppteckningen inte har bekräftats vid magistraten, ska även en oavbruten släktutredning visas till banken.
Med oavbruten släktutredning avses
en kedja av ämbetsbetyg för den avlidne. Ämbetsbetygen ska vara beställda
för bouppteckningen. Det ska kunna
vara möjligt att följa kedjan från den
avlidnes dödsögonblick bakåt till det år
som denne fyllde 15 år. Släktutredningen ska vara så omfattande att de
4
lagstadgade arvingarna till den avlidne
kan konstateras. Dessutom ska utredningen innehålla gällande ämbetsbetyg
för alla delägare.
Om ett bouppteckningsinstrument inte
har gjorts upp, ska en oavbruten släktutredning och kopior av de befintliga
testamentena och äktenskapsförorden
uppvisas så att dödsbodelägarna kan
fastställas. Därutöver behövs en försäkran av alla dödsbodelägare om att
de inte har kännedom om andra testamenten eller några testamenten överhuvudtaget. Av ämbetsbetygen överlåts endast kopior till banken.
För att dödsboets ärenden ska kunna
skötas i banken ska banken ha några
dagar på sig att ta del av ovannämnda
handlingar och att kontrollera att alla
nödvändiga handlingar har lämnats till
banken. Därför bör handlingarna, inklusive kontaktinformationen, lämnas till
Danske Banks kontor på förhand. Banken tar kontakt när handlingarna har
granskats. På så vis behöver den person som sköter dödsboets ärenden
inte vänta i onödan. Kopiorna av handlingarna och fullmakten i original kan
också skickas per post på adressen:
Danske Bank Dödsbo PB 1245
00075 DANSKE BANK eller skannas
och skickas per e-post på adressen
[email protected]. För identi-
fiering av kunden lönar det sig att
besöka kontoret i samband med uppdragen, såvida inte dödsboets delägare
eller den befullmäktigade har tillgång
till Danske Banks servicenycklar.
För att boets ärenden ska kunna skötas
ska alla bodelägare samtidigt vara närvarande i banken. Alternativt ska de
personer som är frånvarande ge företrädaren för boet en individualiserad fullmakt. Om ärendet anknyter till en sådan
egendom som någon annan person än
dödsbodelägaren har besittningsrätt till,
ska även denna person vara närvarande
eller underteckna en fullmakt. Ett dödsbos ärenden sköts vanligen av en delägare i dödsboet med fullmakt av de
andra delägarna. Se ”Fullmakt för skötsel av dödsboets bankärenden”.
Om det inte går att besluta om dödsboets ärenden gemensamt av en eller
annan anledning, kan tingsrätten på
ansökan av en arvinge utse en boutredningsman för dödsboet. Om en
boutredningsman har utsetts, har denne ensamrätt att sköta boets alla bankärenden. Boutredningsman är i de flesta fall en advokat.
Bouppteckningsinstrument och
bouppteckning
Bouppteckningsinstrumentet är ett
dokument med namn på alla dödsbo-
delägare, den efterlevande makan/
maken och de sekundära arvingarna
och uppgifter om alla kända tillgångar
och ansvarsförbindelser som den
avlidne hade i dödsögonblicket. I til�läggsuppgifterna i bouppteckningsinstrumentet ska man dessutom anteckna alla personförsäkringar som den
avlidne hade i dödsögonblicket. Den
efterlevande makans/ makens tillgångar, inklusive spar- och placeringsförsäkringar och skulder, ska också
tas upp i bouppteckningsinstrumentet.
Trots att den efterlevandes egendom
ska anges i bouppteckningsinstrumentet har denne fortfarande självständig
bestämmanderätt över egendomen.
Arvsbeskattningen sker på basis av
bouppteckningsinstrumentet. Arvsskatten beräknas i regel utifrån de
värden som anges i bouppteckningsinstrumentet. Om en del av den ärvda
egendomen senare säljs, beräknas en
eventuell kapitalinkomstskatt på överlåtelsevinsten på skillnaden mellan
köpeskillingen och det värde som har
använts i arvsbeskattningen. Den kapitalinkomstskatt som ska betalas på
överlåtelsevinsten är ofta högre än
arvsskatten, vilket bör beaktas i synnerhet om avsikten är att sälja av
egendom de närmaste åren. Om
arvingarna har för avsikt att senare
5
sälja exempelvis en bostad som den
avlidne har ägt bör de på så vis före
bouppteckningen utreda bostadens
värde. Experthjälp erbjuds av Kiinteistömaailma www.kiinteistömaailma.fi.
Bouppteckningsinstrumentet används
vanligen också som egendomsförteckning vid bodelning och arvskifte. Vid
bodelning delas den avlidnes och dennes makas/makes giftorättsgods. Ett
arvskifte å andra sidan innebär att den
egendom som hör till den avlidnes
dödsbo delas mellan dödsbodelägarna.
Enligt lag ska bouppteckning förrättas
inom tre månader från dödsfallet.
Bouppteckningsinstrumentet med bilagor ska lämnas in till skattemyndigheten på den avlidnes senaste hemort
inom en månad från det att det gjordes
upp. Anvisningar för bouppteckning kan
efterfrågas på skattebyrån på den avlidnes senaste hemort. Information finns
också på skatteförvaltningens webbplats www.vero.fi/Detaljerade skatteanvisningar/Arvs och gåvobeskattning.
Dödsbodelägare
Alla dödsbodelägare har rätt att få uppgifter om den avlidnes bankärenden
från och med dödsdagen. I fråga om
bankärendena före dödsdagen ska
dödsbodelägarna begära uppgifterna av
banken gemensamt. Delägare i dödsbo
6
är lagstadgade arvingar, med stöd av
giftorätt den efterlevande maken/makan
och universella testamentstagare.
Lagstadgade arvingar
Lagstadgade arvingar är
• den avlidnes barn och deras
avkomlingar
• den efterlevande makan/maken
om den avlidne inte har barn eller
barnbarn
• den avlidnes föräldrar om den
avlidne inte har barn, barnbarn
eller efterlevande maka/make
• om den avlidnes föräldrar har
dött före den avlidne, ersätts de
av barn till desamma eller deras
avkomlingar
• om mor- och farföräldrarna är döda,
deras barn om den avlidne inte har
barn, barnbarn, efterlevande maka/
make, föräldrar eller syskon.
Kusiner är inte längre arvingar.
Om den avlidne hade levt som änka/
änkling och makan/ maken som avled
först inte hade barn, är delägare i
änkans/ änklingens dödsbo även de
nära anhöriga till den först avlidna
makan/maken som ännu levde när
änkan/ änklingen avled (s.k. sekundära
arvingar). Med nära anhöriga avses
släktingar som är närmare släkt än
kusiner. Sekundära arvingar är m.a.o.
inte delägare i en egen släktings dödsbo utan delägare i släktingens efterlevande makes/makas dödsbo. Den
maka/make som har avlidit först har
emellertid genom testamente kunnat
häva sina släktingars arvsrätt t.ex.
genom att upprätta ett testamente till
förmån för sin make/maka.
Den efterlevandes ställning när
denne inte är en lagstadgad arvinge
eller testamentstagare
En efterlevande maka/make som har
giftorätt till makans/ makens egendom
är delägare i dödsboet fram till den tidpunkt då delning förrättas. Oberoende
av giftorätten eller delägarskapet i dödsboet har den efterlevande besittningsrätt till det gemensamt använda hemmet
och hemlösöret. Den efterlevande har
rätt att få bo i det gemensamma hemmet
trots att äganderätten till hemmet övergår till den avlidnes arvingar. Hemmet
får inte säljas eller pantsättas utan den
efterlevandes tillstånd.
Testamentstagarens ställning
Ett testamente kan vara ett universellt
testamente, ett särskilt testamente eller
ett besittningsrättstestamente. Dessutom kan ett testamente vara en kombination av de tre typerna ovan. Endast
de universella testamentstagarna är
utifrån testamentet dödsbodelägare.
Genom universellt testamente förordnas egendomen helt eller delvis till en
viss person. Genom särskilt testamente
erhålls ett bestämt föremål eller en
andel av det. Genom besittningsrätts­
testamente beviljas rätt att besitta en
bestämd egendom, dvs. förfoga över
egendomen och få avkastningen av den.
För försäljning eller pantsättning av
egendomen behövs tillstånd från både
besittningsrättstagaren och ägaren.
Om en testamentstagare vill åberopa
testamentet, ska denne delge testamentet till de lagstadgade arvingarna,
dvs. de personer vars arvsrätt testamentet påverkar. Om några lagstadgade arvingar inte finns, ska testamentet delges staten/ Statskontoret. När
testamentet har delgetts börjar en
klandertid på 6 månader. Om en
arvinge inte inom utsatt tid väcker
klandertalan om testamentet eller om
denne dessförinnan avstår från sin rätt
att klandra testamentet, är testamentet
lagakraftvunnet för arvingen. Om
handlingarna inte innefattar meddelanden av varje lagstadgad arvinge om att
denne godkänner testamentet eller
annars avstår från sin klanderrätt, ska
ett lagkraftsbevis sökas för testamentet vid tingsrätten på den avlidnes
senaste hemort. Om testamentstagaren anser att en bröstarvinge har haft
7
för avsikt att även avstå från sin laglott,
kräver banken, för att undvika olika
tolkningar, att laglottsarvingen även
ska visa ett skriftligt meddelande om
att denne inte kräver på sin laglott. Om
ett skriftligt meddelande inte finns,
anser banken att laglottsarvingen fortfarande är delägare i dödsboet.
Trots testamentet och dess laga kraft
har den efterlevande makan/maken
besittningsrätt till det gemensamma
hemmet inklusive lösöret och barnen
har rätt till en laglott om de har yrkat
på den inom utsatt tid.
Dödsbo med en enda delägare
Om dödsboet har endast en delägare
får denne förvalta och besitta egendomen genast när dödsboets handlingar
har granskats. En fullmakt eller ett
arvskiftesinstrument behövs då inte.
För att förvalta dödsboet och överföra
egendomen i dödsbodelägarens namn
behövs endast en kopia av bouppteckningsinstrumentet, som magistraten
har bekräftat eller som innehåller en
oavbruten släktutredning, och andra
dokument varav det framgår att personen i fråga är den enda delägaren i
dödsboet.
Dödsbo som saknar arvingar
Om ett dödsbo saknar arvingar går
arvet till staten. Statskontoret ansvarar
8
för statens arvsärenden. Mer information, se www.statskontoret.fi/Finansiering/Arvsärenden.
Överföring av egendomen i den
efterlevande makens/makans eller
en arvinges namn
För att den avlidnes egendom ska kunna överföras till den efterlevande
makan/maken eller en arvinge krävs
ett avvittrings- och/eller arvskiftesinstrument. Om en av dödsbodelägarna
är minderårig eller annars under
intressebevakning ska man söka en
boutredningsman för arvskifte. Alternativt ska man ansöka om tillstånd för
arvskifte hos magistraten.
Om egendomen överförs utifrån ett
särskilt testamente, överförs den till
testamentstagaren när dödsbodelägarna eller boutredningsmannen
beslutar att överlåta egendomen till
denne. Banken kan m.a.o. inte överlåta
dödsboets egendom till den särskilda
testamentstagaren utan dödsboets
tillstånd, även om testamentet är lagakraftvunnet.
Om dödsboet har värdeandelar eller
fonder som vid delningen eller arvskiftet övergår till den efterlevande eller
arvingarna, ska man för registrering av
överföringen av äganderätten presentera det ursprungliga lagakraftvunna
avvittrings- och/eller arvskiftesinstrumentet för banken. Därutöver behövs
en kopia av bouppteckningsinstrumentet med bilagor för att banken ska kunna kontrollera att samtliga dödsbodelägare har deltagit i delningen och/eller
arvskiftet. I egenskap av förare av
egendomsregistret ska banken enligt
lagen kontrollera överlåtelsehandlingen för värdeandelar och fonder.
En fullmakt ensam räcker inte för att
överföra egendomen.
För fördelningen av de medel som finns
på den avlidens konto ansvarar den
person som dödsbodelägarna har gett
dispositionsrätten till kontot. Om ingen
har dispositionsrätten till kontot kan
dödsbodelägarna ge en fullmakt för
kontoanvändning som en del av avvittrings- och/eller arvskiftesinstrumentet.
Av fullmakten ska det på ett tydligt och
entydigt sätt framgå från vilket konto
och till vem medel överförs samt beloppet på de medel som ska överföras.
Avtal och fullmakter som den
avlidne ingått och gett under
sin livstid
Avtal
De avtal som den avlidne ingått under
sin livstid är bindande för dödsboet.
Sådana avtal kan t.ex. vara kontoavtal,
skuld- eller borgensförbindelser,
hyresavtal för bankfack och avtal om
regelbundet fondsparande. Alla avtal
om automatisk betaltjänst, exempelvis
återkommande betalningar och direktdebitering, fortsätter att gälla trots
dödsfallet. Avtalen om automatisk
betaltjänst kan dock sägas upp i Danske Bank om en dödsbodelägare kräver
det. Alla bank- och kreditkort och servicenycklar som står i den avlidnes
namn avslutas. Om den avlidne har
innehaft ett konto tillsammans med en
annan person, kan den andra kontoinnehavaren fortsätta att använda kontot
som normalt. Denne bör dock öppna
ett nytt konto för eget bruk om denne
inte vill att de övriga dödsbodelägarna
ska få kännedom om dennes kontotransaktioner.
Fullmakter
När Danske Bank har fått information
om att en kund har avlidit häver banken automatiskt användarrättigheterna
till den avlidnes banktjänster. Detta
gäller även den avlidnes kredit- och
bankkort och samtliga fullmakter för
kontoanvändning.
Dödsboets skulder
Frånfället avlägsnar inte den avlidnes
skuld- eller borgensförbindelser och
påverkar inte de panter denne har satt.
Den avlidnes skulder ska betalas ur
9
den egendom som blev kvar efter den
avlidne. När en gäldenär eller en av
gäldenärerna avlider förfaller skulderna och lånen till betalning, om banken separat kräver detta. Om ett dödsbo inte kan återbetala lånet på en gång
och inte vill sälja av dödsboets egendom för att betala skulden eller överföra boet i boutredningsmannens
besittning, bör dödsboet kontakta banken för att göra upp en betalningsplan.
Dödsboets egendom får inte delas ut
till dödsbodelägarna eller de särskilda
testamentstagarna innan dödsboets
skulder har återbetalats. Om dödsboet
har mer skulder än tillgångar ska dödsbodelägarna sträva efter att ingå ett
avtal om återbetalning av skulderna
med dödsboets borgenärer. Den avlidnes samtliga borgenärer ska bemötas
jämlikt. Om ett avtal inte kan ingås mellan dödsboet och samtliga borgenärer
bör man söka en boutredningsman.
Danske Banks Sparavtal
Avtal om bundet långsiktigt sparande
(LS-avtal), dvs. Danske Banks Sparavtal,
upphör att gälla när spararen avlider
och inga avtalsenliga inbetalningar kan
göras på sparkontot efter dödsfallet. När
spararen avlider övergår rätten till sparmedlen till rättsinnehavarna till spararen. Meddelandet om dödsfallet och om
överföringen av rätten ska lämnas till
10
banken inom ett år från det att den som
har rätt till sparmedlen fick kännedom
om en eventuell överföring av rätten,
dock senast tre år efter dödsfallet.
När banken har fått informationen om
spararens dödsfall t.ex. från befolkningsdatasystemet har banken rätt att
överföra placeringsobjekten i rättsinnehavarnas namn utanför Sparavtalet.
Vid behov öppnas ett nytt förvar för
placeringsobjekten utanför Sparavtalet. För det nya avtalet gäller då de allmänna villkoren för Placeringstjänsten
och förvaring, som ingår i Sparavtalet.
Sparmedlen realiseras eller placeringsobjekten överförs till en enskild
person eller instans som har rätt till
sparmedlen utan dröjsmål efter att
banken har fått ett godtagbart skriftligt
meddelande om överföring av sparmedlen till följd av ett dödsfall och om
vilka åtgärder de som har rätt till sparmedlen önskar att banken vidtar.
Sparmedlen i Sparavtalet (LS-avtalet)
räknas in i de beskattningsbara kapitalinkomsterna för dödsboet eller testamentstagaren det år den avlidne gick
bort enligt värdet på dödsdagen. Kapitalinkomsterna beskattas enligt gällande skattesats för kapitalinkomster.
De sparmedel som arv- eller testamentstagaren har fått omfattas dess-
utom av den normala arvsbeskattningen. Den kapitalinkomstskatt som
ska betalas på sparmedlen dras av
från värdet på den ärvda egendomen i
arvsbeskattningen. Avkastningen på
sparmedlen utgör efter den dag som
den avlidne gick bort en beskattningsbar inkomst för dödsboet eller arveller testamentstagaren.
För att ni ska kunna börja förvalta
dödsboets konton och eventuella övri­
ga tillgångar i Danske Bank, ber vi att
den person som sköter dödsboets
ärenden kontaktar vår kundtjänst.
Våra experter hjälper till med att kart­
lägga den ekonomiska helheten i
anslutning till dödsboet, de åtgärder
som genast måste vidtas samt de
ärenden som bör beaktas på lång sikt.
Kundtjänst
I ärenden gällande dödsbo betjänas ni
av
• telefonbanken, tfn 0200 2570
må–fre 9–16 (lna/msa)
• Danske Banks kontor för privatkunder
Dödsbodelägare som har Danske
Banks servicenycklar och som har
lämnat ovannämnda fullmakt till banken kan också sköta dödsboets ärenden via webbanken.
Det lönar sig att boka tid för besök på
kontor. Det är enkelt att boka tid för
besök på det önskade kontoret via
Danske Banks personliga kundtjänst
på nummer 0200 2570 må–fre 9–16
(lna/msa). Mer information om dödsboärenden finns på finska på Danske
Banks webbplats på adressen www.
danskebank.fi, under Asiakaspalvelu.
Välj som ämne Kuolinpesäasiat (dödsboärenden).
Nyttiga länkar
www.oikeus.fi/Domstolarna/Tingsrätterna /Ansökningsärenden/Arvsfrågor
www.maistraatti.fi/Bekräftande av uppgifterna om delägarna i en bouppteckning www.vero.fi/Detaljerade skatteanvisningar/Arvs och gåvobeskattning.
Denna guide för ett dödsbos bankärenden är en broschyr med allmän information och är endast avsedd för skötsel av ett dödsbos bankärenden i
Danske Bank. Bouppteckningen, dödsboet och arvskiftet kan vara anknutna
till specialsituationer som vi inte har
kunnat behandla i denna guide. Man
ska inte förrätta bouppteckning, bodelning, arvskifte eller liknande endast på
basis av innehållet i denna guide.
11