Transcript Välkommen - NetdoktorPro

Välkommen
till Klimakteriet!
Klimakteriet – då var det dags!
Klimakteriet kan tas emot med både förtjusning och fasa.
Vissa har längtat länge efter vad de upplever som en befrielsetid medan andra har svårt att förlika sig med bilden
av sig själv som en mogen kvinna i klimakteriet. Visst kan
det ligga nära till hands att drabbas av viss åldersnoja när vi
inser att klimakteriet är på gång även om vi alla vet att det
är något vi ska ta oss igenom förr- eller senare. Klimakteriet
är en naturlig fas i livet för oss kvinnor och självklart väcker
det funderingar i både stort och smått.
Hormoner som åker berg-och-dalbana, kroppen som förändras... klimakteriet är inte helt olikt puberteten, men den
här gången ska hormonerna ner i samma nivå som före
puberteten. Vi reder ut begrepp, besvär och behandlingar
på vägen dit, den fas vi kallar klimakteriet, och blickar framåt till ditt nya behagliga liv.
Välkommen till klimakteriet!
Ord och uttryck
Klimakteriet
Kallas också övergångsåldern och är den
tidsperiod då vår fertilitet försvinner.
Menopaus
Den allra sista menstruationsblödningen.
Premenopaus
Tiden i klimakteriet före menopausen,
här sjunker nivån av gulkroppshormon.
Perimenopaus
Tiden strax före- och efter menopaus då
östrogenbrist inträder.
Postmenopaus
Åren efter menopaus, det är här de flesta
klimakterierelaterade besvär uppträder.
Östrogen
Ett naturligt hormon i kroppen.
Du är inte ensam!
Bara i Sverige är just nu drygt två miljoner kvinnor
i klimakteriet!
2
3
Naturen är fantastisk!
Det är svårt att inte bli imponerad över människokroppen,
hur allt samverkar och fungerar i en fascinerande harmoni.
Någon gång i ca. 10–13-årsåldern bestämmer sig våra underverk till kroppar för att det är dags att gå in i puberteten och
de följande åren genomgår vi en förvandlig som kan verka
skrämmande till en början. Men trots finnar, mensvärk och
hår under armarna brukar de flesta vara rätt nöjda med sitt
nya jag efteråt.
Sen följer åren då vi ständigt lever i en cykel som i olika delar
av månaden påverkar oss på olika sätt med en varierande
cocktail av hormoner. Det här är vår fertila tid och i genomsnitt föder svenska kvinnor 1,9 barn varav det första brukar
komma strax före trettioårsåldern.
När vi kommit en bit in i 40-årsåldern börjar menscykelns
regelbundenhet ändra sig. Ofta blir mensen först tätare, för
att sedan bli glesare. Det är nu vi närmar oss klimakteriet!
Precis som puberteten kan de följande åren verka skrämmande till en början men de flesta är nöjda med sitt nya
jag efteråt.
I genomsnitt varar klimakteriet i fem år och infinner sig någon
gång mellan mitten av 40- och 50-årsåldern. Vi får då allt
lägre nivåer av östrogen och gulkroppshormon i kroppen,
tills hormonmängden stannar på en låg nivå som håller i sig
resten av livet. Vissa upplever stora besvär, vissa inga alls.
Hur klimakteriet blir för dig kan du få en inblick i genom
att fråga din mamma, det upplevs ofta väldigt lika mellan
mor och dotter. Menopaus är den sista mensen som brukar
komma i början av 50-årsåldern, har du inte fått mens på
ett år kan du pusta ut, då ska den inte komma tillbaka!
Likt en fjärils liv genomgår
vi olika faser, alla med sina
för- och nackdelar.
4
5
Redan de gamla grekerna?
Nej faktiskt inte. Fram till någon gång under 1800-talet
sammanföll vår livslängd ganska precis med klimakteriet,
det är alltså först i modern tid vi på allvar upplever klimakteriet och åren efteråt. Kanske är det därför vår benämning ”klimakterie” som bottnar i det gamla grekiska ordet
”klimakterikos” betyder ”kritisk tidsperiod”. Det är kanske
trevligare med användandet av ordet”klimakterium” inom
botaniken, det är den period då fruktens arom och konsistens utvecklas.
Idag lever svenska kvinnor ca. en tredjedel av sina liv efter
klimakteriet, negativa tankar om att livet lider mot sitt slut,
att det roliga är över etc. är alltså totalt felaktiga. Vi är
moderna kvinnor i en modern tid och vi har massor kvar
att njuta av!
Hormonnivå
Puberteten
Klimakteriet, varar i 5 år i genomsnitt
Menopaus, vid 51 års ålder i genomsnitt
Ålder
6
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
7
Klimakteriet – varför då?
Vanliga klimakteriebesvär
Vi hamnar i klimakteriet för att mängden östrogen minskar
och gulkroppshormonerna helt upphör att produceras. Det
beror i sin tur på att ägganlagen tagit slut. Mängden ägganlag är som högst när vi fortfarade ligger i våra mödrars
magar, runt vecka 20. Vid födseln har anlagen minskat något,
då har vi en miljon stycken vilket hunnit halveras till puberteten. Bara ca. 600 kommer att mogna till befruktningsdugliga ägg, resten tillbakabildas gradvis och i klimakteriet
tar de helt slut. Då kan inte längre äggstockarna reagera på
de hormoner som tidigare stimulerat ägganlagen att mogna och slutar därför tillverka hormoner.
•
•
•
•
•
•
De kvinnliga hormonerna
Östrogen och gulkroppshormon påverkar alla våra organ, i
synnerhet livmodern, underlivet, brösten, skelettet och hjärnan. Därför är det inte konstigt att vi märker av de sjunkande
hormonnivåerna i klimakteriet på olika sätt och kan få besvär
som är relaterade till det.
8
Oregelbundna blödningar
Värmevallningar och svettningar
Humörsvängningar
Sömnproblem
Torra slemhinnor
Urinvägsinfektioner
Längre bak i broschyren kan du läsa mer om de olika besvären och hur du kan få hjälp att lindra dem.
Besvär som kvarstår
efter klimakteriet
Problem med torra slemhinnor drabbar ungefär hälften av
kvinnorna under och/eller efter klimakteriet. Dessa besvär
beror på låga östrogennivåer och går inte över efter klimakteriet (mer om detta kan du läsa på sidan 16).
Likaså är benskörhet något som påverkas av låga östrogennivåer, det är inte något som brukar vara ett problem under
klimakteriet men benmassan försämras gradvis med åldern
och kan bli ett bekymmer längre fram i livet.
9
Männen då?
Anhörig till en kvinna i klimakteriet
Män genomgår inte ett klimakterie på samma sätt som
kvinnor men många män genomgår trots allt förändringar,
både fysiskt och psykiskt, som är kopplade till sjunkande nivåer av manligt könshormon. Tillståndet kallas ibland
”Andropaus” eller PADAM (Partial Androgen Deficiency in
the Aging Male).
Många anhöriga märker ingenting men vissa kvinnor påverkas mycket i klimakteriet och kan av de anhöriga upplevas
som väldigt personlighetsförändrade. Det är också vanligt
med nedstämdhet och depressioner, att känna viss oro som
anhörig är alltså helt befogat. Prata med dina anhöriga så
de vet hur du mår och vad som händer och se till att du och
dina jämnåriga väninnor tar hand om varandra. Du är förmodligen inte ensam om dina besvär och stöd från kvinnor
i samma situation kan vara ovärderligt!
Livet i klimakteriet
Att klimakteriet sammanfaller med en tid i livet då vi kanske
har tonårsbarn hemma eller barn som flyttar hemifrån gör
att det kan upplevas tyngre än det borde. Förändringar är
ju en naturlig källa till tankar och funderingar. Att vissa mår
dåligt och drabbas av diverse besvär i klimakteriet är ingen
hemlighet, hur mycket och hur länge är individuellt men på
de följande sidorna ska vi gå igenom några vanliga bekymmer och hur du kan lindra dem.
10
”Klimakteriehäxa”
– hur bemöter jag det?
Det är aldrig roligt att bli retad för saker man inte kan rå för
eller påverka. Om du tar illa vid dig är det viktigt att påpeka
det och reda ut det oavsett om det är med ett barn, en
partner, kollega eller vän. Fråga sakligt vad personen menar, betyder påståendet att han eller hon tycker du är arg,
ledsen eller kanske annorlunda än förut? Eller är det bara
ett uttryck för att försöka såra dig? Kanske bottnar kritiken
exempelvis i att han eller hon tycker du varit onödigt hård i
ditt agerande och då är det den saken som bör diskuteras
utan att koppla det till klimakteriet. Om ni däremot kommer
fram till att klimakteriet faktiskt påverkar dig negativt – var
inte rädd att erkänna det och söka hjälp för det. Och be
gärna om viss förståelse om du upplever att du har det besvärligt, vi måste alla få lov att må sämre i perioder.
11
Oregelbundna blödningar
Svettningar och värmevallningar
Det första som brukar hända när kvinnor kommer in i klimakteriet är
att mensen förändras. Den brukar bli oregelbunden, mer sparsam eller
rikare än förut. Hur den förändras skiljer mycket från kvinna till kvinna. Det är besvärligt att inte kunna förutse hur mycket- och när man
kommer att blöda, i synnerhet om du haft en väldigt regelbunden
cykel förut. Anledningen till de oregelbundna blödningarna beror på
att gulkroppshormonet minskar i kroppen.
Ca. 72 % av kvinnorna i klimakteriet drabbas av svettningar och värmevallningar. Vissa beskriver det som en våg av värme som sprids från
bröstet och uppåt och det kan göra att man blir röd i ansiktet och
svettas. Längden varierar mycket men det vanligaste är att den varar
i ca 2–3 minuter. Det kan vara en tröst att veta att även om det känns
obehagligt för dig brukar omgivningen sällan märka det på dig. För
vissa stör det nattsömnen med kraftiga värmevallningar och blöta
sängkläder. Det finns även de som drabbas av kylvallningar som upplevs som frossa. Vissa drabbas av värmevallningar flera gånger om dagen, vissa någon gång per vecka, det är väldigt individuellt. Det är
östrogenet i kroppen som sätter vår naturliga ”termostat” ur spel i
klimakteriet.
Så småningom upphör mensen helt (menopaus) vilket brukar ske runt
51 års ålder. Om du inte fått mens på ett år ska du kunna andas ut, då
har du passerat menopaus! Men om du trots allt får en blödning mer
än ett år efter den föregående bör du ta kontakt med din läkare för att
utesluta att du drabbats av någon sjukdom.
Besvären brukar gå över efter klimakteriet men innan dess finns det
vissa saker du kan göra för att underlätta. Välj kläder och sängkläder
som är av naturmaterial som andas, motionera och undvik rökning och
stress. Om du upplever mycket besvär kan du diskutera behandling
med din läkare. Läs mer om behandlingsalternativ i- och efter klimakteriet på sida 19.
12
13
Humör och depressioner
Kroppen i förändring
För vissa är klimakteriet en besvärlig tid och det brukar vara mycket
som påverkar livet förutom de sjunkande hormonnivåerna i kroppen.
Det kan vara förändringar på jobbet eller barn som flyttar hemifrån.
Det är inte ovanligt med humörsvängningar och depressioner. Den senaste forskningen bekräftar att den minskande östrogenproduktionen
inte sällan bidrar till problemen även om depressioner oavsett kan öka
med stigande ålder både för kvinnor och män. Riskerna att drabbas
är större om du tidigare lidit av depression, ångest eller stressrelaterad
sjukdom.
Fettet omfördelar sig i klimakteriet och det blir lättare att lägga på sig
vikt för många. Se upp med extrakilon i synnerhet på magen eftersom
det finns en koppling till hjärta-kärlsjukdom. Som om risken för extra
mängd fett i kroppen inte vore nog så blir det dessutom svårare för oss
att bygga muskler. Det är inte ovanligt med ryggbesvär på grund av för
lite muskler, var noggrann med att träna mycket och äta klokt.
Det är viktigt att prata med dina anhöriga om du upplever problem och
känner du dig nedstämd och deprimerad ska du inte vara rädd att söka
läkarhjälp. Vanliga symtom på depression är minskad energi, trötthet
och koncentrationssvårigheter. En vanlig behandling brukar vara en
kombination av östrogen och antidepressiva medel.
14
15
Torra slemhinnor och urinvägsinfektioner
I och efter klimakteriet drabbas nästan hälften av alla kvinnor av problem i underlivet på grund av att östrogenhalterna är för låga, det
kallas ”vaginal atrofi”. Slemhinnorna i urinröret och slidan blir tunnare
och skörare och kan ge klåda, sveda, infektioner i underlivet, smärta
och upprepade urinvägsinfektioner. Det är vanligt med besvär vid vardagliga aktiviteter som cykling och det kan vara smärtsamt vid samlag.
Vissa kvinnor drabbas även av inkontinens.
Till skillnad från exempelvis värmevallningar som försvinner efter klimakteriet brukar problemen med torra slemhinnor kvarstå. Problemen
brukar lyckligtvis vara lätta att behandla med hjälp av att behandla
underlivet med östrogen.
Många tycker att det är svårt att prata om den här typen av besvär,
men för läkaren är det ett vanligt förekommande ärende och det är
värt besväret för dig att ta upp problemen – det finns behandlingar
som kan hjälpa dig!
16
17
Kunskap!
Det finns hjälp att få!
Det bästa sättet att hantera oro och frågor är att skaffa
sig kunskap, var därför inte rädd att prata med din läkare
om du har frågor som rör klimakteriet och behandlingar av
klimakterierelaterade besvär. Ju mer kunskap du har, desto
större är sannolikheten att komma till rätta med dina eventuella besvär!
Det finns ingen anledning att låta klimakteriella besvär överskugga din tillvaro. Eftersom de flesta problemen i klimakteriet beror på sjunkande nivåer av östrogen brukar en vanlig
lösning vara att tillsätta just östrogen. Östrogenbehandling
går att få i tablettform, det finns även östrogenbehandlingar som appliceras i underlivet om det är där du upplever
besvär.
Vi som skrivit den här broschyren kommer från läkemedelsföretaget Novo Nordisk som är specialiserade bland annat
på hormonbehandlingar i och efter klimakteriet.
Vid östrogenbehandlingar som påverkar hela kroppen
förekommer biverkningar som ömhet i brösten, illamående och huvudvärk, de brukar dock försvinna efter en tid.
Om du endast har besvär i underlivet så rekommenderas en
östrogenbehandling som har minimal påverkan på resten
av kroppen. Det brukar inte rekommenderas att behandla
hela kroppen med östrogen längre än fem år, lokal östrogenbehandling kan du däremot fortsätta längre med om
du behöver det.
Om du upplever att din sinnesstämning ändras drastiskt
eller om du är nedstämd och deprimerad är det viktigt att
du tar kontakt med din läkare.
18
19
Lyckligtvis är tiden förbi då klimakteriet var ett
tabubelagt och genant ämne – tur det – för i
den här broschyren lyfter vi på varenda sten!
Allt för att du ska få ett så bra klimakterie
som möjligt, full av kunskap gällande vad som
händer i din kropp och vad du kan göra åt
eventuella besvär som kan drabba dig.
Du får gärna ringa vår kundtjänst: 020-98 18 10.
Novo Nordisk Scandinavia AB
Box 505 87, SE-202 15 Malmö
www.novonordisk.se
SE/VF/0414/0020
Maj 2014
Välkommen till klimakteriet!