Transcript Guide för tandgnisslare - när gnisslet blir ett gissel

STUDENTERNAS HÄLSOVÅRDSSTIFTELSE
GUIDER 8
2013
Guide för tandgnisslare
- när gnisslet blir ett gissel
Bedömd av Centralen för hälsofrämjande
Utgivare: Studenternas hälsovårdsstiftelse
Beställningar: Studenternas hälsovårdsstiftelse/publikationer
Tölögatan 37 A
00260 Helsingfors
[email protected]
Skribenter:
Outi Huhtela-Siikaluoma, tandläkare
Outi Mikkola, fysioterapeut
Tarja Parkkonen, psykolog
Layout: Terttu Vanonen
Originalupplaga 2011, andra reviderade upplagan 2013
Tryck: Brand ID Oy
ISSN 1796-6892 (nätpublikation)
ISBN 978-952-5696-43-1 (nätpublikation)
Guide för tandgnisslare
- när gnisslet blir ett gissel
INNEHÅLL
Ta n d gn i s s l i n g . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . 6
Orsaker till tandgnissling har sökts turvis i
tänderna och i själen...........................................6
Tandgnissling i sömnen och i vaket tillstånd.......8
Hur vet du att du gnisslar tänder?......................9
Att söka vård och behandlingsmöjligheter .....................................10
Tandgnisslaren hos tandläkaren.......................10
Tandgnisslaren hos fysioterapeuten .................15
Tandgnisslaren hos psykologen ‒ bettbesvär
på ett djupare plan ...........................................19
Anvisningar och övningar ..............22
Källor ...........................................26
Begrepp:
•
Tuggorgan = käkleder, tuggmuskler, tänder
(tandupp-sättning) och närbelägna vävnader
•
Funktionsstörningar i tuggapparaten (Temporomandibular disorders TMD): allmän benämning
för sjukdoms- och smärttillstånd samt funktionsstörningar i käkleder, tuggmuskler och tanduppsättning samt närbelägna vävnader
•
Bruxism = tandgnissling = omedveten vana att
gnida
tänderna mot varandra
•
Tandpressning = ofta omedveten vana att bita
ihop tänderna utan rörelse
Tandgnissling
Man har känt till tandgnissling som fenomen redan kring 600–
200 f.Kr. Redan i Bibeln, i Matteusevangeliet, nämns hur
”Änglarna skola kasta dem i den brinnande ugnen och där ska
vara gråt och tandagnisslan”.
Matsmältningen börjar i munnen där maten finfördelas med hjälp
av tänderna och tuggandet. För detta används i genomsnitt
17,5 minuter per dygn. Övriga tider har tänderna inte kontakt
med varandra, utom hos tandgnisslare som ofta dessutom har
andra skadliga vanor såsom att bita på hår, naglar och pennor.
Tandgnissling förekommer i viss utsträckning släktvis, även om
man inte har kunnat identifiera någon gen som ligger bakom
tandgnissling.
Orsaker till tandgnissling har sökts turvis i
tänderna och i själen
Tidigare trodde man att tandgnissling beror enbart på felaktigt
bett. Senare har man gått till den andra ytterligheten och letat
efter orsaker i psykologin, centrala nervsystemet och stress.
Det är sannolikt fråga om bägge två. Numera söker man också
förklaringar i återhållna känslor samt i hållningen och den
inverkan som förändringar i hållningen kan ha på käkarnas
ställning och därigenom på spänningar i tuggmusklerna. Den
inverkan som ständig smärta har på livskvaliteten och psykosociala faktorer kan också återspegla sig i tuggapparatens
funktion.
Bettet
6
Besvär i käklederna kan bero på många olika faktorer.
Överbelastning på käklederna kan bero på ojämnt bett,
men å andra sidan kan långvarig tandgnissling och
tandpressning orsaka förändringar i bettet. Obalans i
bettet kan i början normaliseras av sig själv, men kan bli
bestående om situationen fortsätter utan att man får
behandling. Syptomen kan också ha sin grund i faktorer
som står i samband med käkledens byggnad, såsom
överrörliga leder eller vissa allmänsjukdomar.
Med bett avses i allmänhet den övre och nedre tandradens
förhållande till varandra. Om bettet fungerar bra finns det ingen
störande kontakt mellan den övre och den nedre tandraden,
såsom alltför höga plomber eller korsbett. Käkarna rör sig då
smidigt och medför inte spänning eller smärta i tuggapparaten.
Tandgnissling medför långvarig belastning på
tuggapparaten som kan leda till vävnadsskador
såsom tandslitage och mer allmänt förändringar
i hållningen och annanstans i kroppen.
Hållningen
Om nacken har dålig ställning begränsas underkäkens
funktion. De som behöver bettfysiologisk behandling
lider av nacksmärtor två eller tre gånger oftare än
andra. Om hållningen korrigeras lindras ofta de
muskelrelaterade symptom som tandgnisslingen orsakar.
Stress och känslor
Det prestationsinriktade livet i dagens samhälle ger upphov till
stress och spänning hos allt flera människor. De som gnisslar
tänder mest är mer stressade i sitt arbete och vardagsliv än
andra. Dessutom förhåller de sig mer negativt till stress.
Stressen får ofta utlopp på natten i form av att man gnisslar
tänder eller biter ihop tänderna hårt. Det är ett individuellt
fenomen, men ett naturligt sätt att reagera
•
När du spänner dina käkar håller du tillbaka dina
känslor så att du inte ska förlora behärskningen eller
7
säga något olämpligt, men samtidigt stänger du
munnen så att ingenting kan komma in.
Tandgnissling i sömnen och i vaket tillstånd
När man är vaken pressar man ihop tänderna särskilt i spännande och krävande situationer eller när man är mycket
koncentrerad på sitt arbete.
Den som gnisslar tänder på natten känner av sin nattliga aktivitet
som huvudvärk i tinningarna. Den som man bor med kanske
tycker att det nattliga gnisslandet är störande. Tandgnissling
i sömnen är förknippad med en plötslig förändring i sömnens djup,
då människan övergår till en lättare sömn eller vaknar.
foto: Frolov Andrey, Rodeo.fi
Enligt modern forskning sover personer som gnisslar tänder
i sömnen dock bra och muskelarbetet i sig väcker inte personen.
Tandgnissling i sömnen är vanligast i 17‒40 års ålder. Kvinnor
lider av besvär som orsakas av tandgnissling mer än två
gånger så ofta som män. Rikligt alkoholbruk eller koffein
och rökning kan öka tandgnissling i sömnen. Man har också
observerat att vissa läkemedel och droger ökar tandgnisslingen.
Tandgnissling i sömnen uppskattas förekomma hos
cirka 10 procent av befolkningen och tandpressning i
vaket tillstånd hos cirka 20 procent.
8
Hur vet du att du gnisslar tänder?
svindelkänsla
ont i huvudet
spänningskänsla
mellan skulderbladen
axelsmärta
värk i tinningarna ansiktssmärta
ögonsymptom
öronvärk
nacksymptom
käksmärta
brännande känsla
trötthet och stelhet
i munnen
i käkarna
ont i halsen
käklåsning
svalgsymptom
smärta och ljud
i käklederna
tandsymptom
hes röst
begränsad
munöppning
foto: Juha Tuomi, Rodeo.fi
Funderar du på om du borde söka hjälp för dina besvär?
•
Stör besvären vardagslivet?
•
Stör besvären din eller din partners nattsömn?
•
Har du svårt att koncentrera dig på studierna på
grund av besvären?
•
Behöver du ofta ta värkmedicin mot dina besvär?
Testa genom att gapa så stort som möjligt: får du tre fingrar att
rymmas mellan tänderna utan att spänna musklerna och/eller
käklederna? I stället för fingrarna kan du testa med en oskadad
kork från en vinflaska.
9
Att söka vård och behandlingsmöjligheter
Tandgnissling sköts i första hand av en tandläkare som är
specialiserad på fenomenet. Eftersom den som gnisslar tänder
ofta också har besvär i nacken och axlarna, eller något som
behöver rättas till i arbetsställningarna eller hållningen, skickas
personen ofta till fysioterapi. En tandgnisslare behandlas ofta
av ett team där också psykologens kompetens kan behövas.
I svårare fall kan tandgnisslaren remitteras till en specialtandläkare (bettfysiolog) eller till en poliklinik för tand- och
munsjukdomar inom specialsjukvården. Endast i sällsynta fall
behövs mer krävande åtgärder inom specialsjukvården, såsom
konsultation vid en smärtklinik eller kirurgisk behandling.
Tandgnisslaren hos tandläkaren
Tandgnissling kommer ofta upp på tandläkarens mottagning
i samband med att patienten har en eller flera tänder som
spruckit eller slitits ned, det gör ont att tugga eller om ledeller muskelbesvär eller ansträngning förekommer. Också en
allmänläkare eller hälsovårdare kan hänvisa tandgnisslaren till
en tandläkare på grund av obestämda smärtor i huvudregionen.
När man gnisslar tänder och biter ihop käkarna
använder man krafter som kan jämföras med att
hänga i ett träd med tänderna. Därför är det
förståeligt att en tand plötsligt kan spricka eller
att det gör ont att tugga.
10
Hos tandläkaren undersöks följande:
•
Tanduppsättningen för att upptäcka eventuella slitna
ytor, sprickor och/eller bettfel.
•
Muskulaturen i käkarna och huvudet dvs. tuggmusklerna (stelhet, spänningar).
•
Käkrörelserna, maksimal öppning, rörelser i sidled
och framåt samt så kallat viloläge – eventuella rörelsebegränsningar.
•
Lederna, eventuella käkledsljud – rassel/smärta.
•
Atypisk tillbakadragning av tandköttet och friläggning
av tändernas rotytor.
Efter undersökningen fastställs vårdbehovet och behandlingsformerna. De viktigaste behandlingsmetoderna är:
•
att minska belastningen av leden genom att undvika
vanor som ökar ledbelastningen
•
behandling med bettskena
•
balansering av bettet genom slipning
•
rehabilitering av bettet genom rörelseövningar för
underkäken
•
medicinering i smärt- och inflammationsskedet samt
vid behov för muskelavslappning
Genom att korrigera bettets strukturella faktorer slutar patienten
ofta helt att gnissla tänder, eller åtminstone minskar de
vävnadsskador och symptom som tandgnisslingen medför.
I allmänhet är prognosen god för smärtor i tuggmusklerna och
käklederna och besvären kan lindras med enkla åtgärder:
11
•
Observera att tänderna ska vidröra varandra endast när
man tuggar.
•
Segt bröd, kött och sötsaker, hårda morötter o.dyl.
anstränger tuggmuskler och käkleder.
•
Tugga med kindtänderna turvis på bägge
i smärtfasen hellre på den ömmande sidan.
•
Akuta led- eller muskelsmärtor kan skötas med kalla
omslag, muskelspänningar med värmebehandling.
•
Dessutom
kan
man
med
rehabilitera leder och muskulatur.
sidor,
muskelträning
.
Om du har ont i en käkled eller kindmuskel:
ät inte tuggummi
luta inte hakan i handen,
bit inte stora bitar.
Bettskena
För tillverkning av en bettskena i akrylplast reserveras vanligen tre
besökstider med 1‒3 veckors mellanrum.
Första besöket
Av tänderna i över- och underkäken tas avtryck för tandlaboratoriet samt ett så kallat bettindex för registrering av
bettet; vid behov slipas bettet innan avtrycken tas.
Andra besöket
Den färdiga bettskenan från tandlaboratoriet provas
i munnen och justeras enligt bettet genom att skenan slipas
enligt behov.
12
Tredje besöket
Kontrollbesök. Bettskenan har ofta redan fått musklerna att
slappna av en aning och de motsatta tändernas förhållande
till varandra har eventuellt förändrats. Denna gång
kontrolleras bettet med skenan insatt och den slipas för att
passa ännu bättre.
foton: Outi Mikkola
Skenans pris utgörs av tandlaboratoriets andel och SHVS:s
besöksavgifter.
Bettskenan på plats
Bettskena i akryl
Oftast vänjer man sig snabbt vid skenan – redan efter ett par
nätter känns det naturligt. Ibland måste skenan ändå slipas flera
gånger, i synnerhet om musklerna har varit mycket spända.
Man får verkligen skenan sådan att den passar och sitter bra ‒
i sällsynta fall kan det dock behövas flera finjusteringar, vilket
kräver motivation av patienten. Utprovningen av skenan mot
bettet är i princip en lika krävande åtgärd som balansering av
bettet genom slipning. Målet är i båda fallen detsamma, dvs. att
åstadkomma ett bett där störande/skadlig kontakt mellan käkarna
har eliminerats.
Ibland är det möjligt att använda en fabrikstillverkad, förmånligare
silikonskena vid plötsligt uppträdande smärtor i käkleden och
musklerna eller låsning av käkarna.
13
Balansering av bettet
Syftet med slipning för att förbättra bettbalansen är att få överoch underkäkens rörelsebanor så normala som möjligt och
därigenom åstadkomma en så gynnsam utgångspunkt som
möjligt för behandlingen med bettskenan.
Balansering av bettet är till sin karaktär en ortopedisk åtgärd där
över- och underkäkens beröringspunkter korrigeras för att bättre
tåla belastning. Balanseringen måste göras mycket noggrant.
Om käkleden inte tål belastning kan bettet inte balanseras.
Den viktigaste kontraindikationen mot balansering är patientens
rädsla för att tandemaljen skadas. Själva ingreppet är smärtfritt
och medför inga risker för tänderna, snarare tvärtom. De
förändringar som uppkommer i bettet är i själva verket mycket
små, men patienten upplever dem ofta som stora till följd av att
munnens område är mycket känsligt.
Rörelseövringar
Rörelseövningar för underkäken är en viktig del av rehabiliteringen. Syftet med övningarna är dels att förstärka musklerna
så att de ska styra käkleden i rätta rörelsebanor och dels att få
musklerna att slappna av och hitta rätt balans. Du får muntliga och
skriftliga anvisningar för övningarna av tandläkaren i samband
med undersökningen. Lär dig att låta underkäken slappna av och
hålla käkleden i viloläge. Du hittar övningar i slutet av guiden.
Medicinering
14
Ibland behöver man läkemedel som får musklerna att slappna
av och lindra smärttillstånden. Det vanligaste är att normala
antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel används
som komplement till kyl- och värmebehandling, men ibland kan
det vara på sin plats att ta muskelavslappnande medicin eller
depressionsmedicin som används vid kronisk smärta.
Om man sitter hopsjunken lutas bäckenet bakåt, ryggen blir
Tandgnisslaren hos fysioterapeuten
Flera undersökningar har visat att det finns ett samband mellan
tuggmusklernas och käkledernas funktion, halsryggradens
rörlighet och nack- och axelsymptom. Symptomen hör ofta
samman med dålig hållning.
Fysioterapeutens undersökning tar fasta på rörligheten i hela
kroppen. Enligt den kinetiska kedjan påverkar vristernas funktion
bäckenets ställning och bäckenets ställning i sin tur via bröstkorgen och nacken käkarnas funktion. Och tvärtom.
Hos fysioterapeuten får tandgnisslaren lära sig en balanserad sittställning, god hållning, rörelse, avslappning, kroppsmedvetenhet och andning. Dessutom ger fysioterpeuten
anvisningar för mobiliserande övningar på egen hand, massage
av tuggmusklerna och rörelseövningar för underkäken. Hantelgympa lindrar nack- och axelsymptom och kan också ha en
gynnsam inverkan på tandgnissling. Du kan också pröva på yoga,
tai chi och andra avslappnande motionsformer.
Mer specialiserade behandlingar vid tuggproblem ges av
terapeuter som praktiserar t.ex. OMT (ortopedisk manuell terapi,
behandling av övre nacken) och voice massage (massage av de
muskelgrupper som används vid andning och röstbildning).
Om du sitter så här uppstår spänning i tuggmusklerna
Dålig hållning
bilder: Outi Mikkola
15
rundad och huvudet skjuts framåt. Ögonen söker horisonten
och det lyckas endast om huvudet lutas bakåt. Detta leder till att
underkäken vrids, vilket ändrar käkledernas ställning och orsakar
spänning i tuggmuskerna och skallbasens muskler. Typiska
följdsymptom av detta är huvudvärk i bakhuvudet samt stelhet och
smärta i axlarna och bröstryggraden samt mellan skulderbladen.
Om du gnisslar tänder när du är vaken är det
väsentligt att korrigera
sittställningen och ergonomin. En bra sittställning bygger
på att nedre ryggens
naturliga svank bevaras.
Om nedre ryggen rundas
sjunker hela hållningen
ihop och nackmusklerna
spänns när blicken riktas
uppåt. Se alltså till att
hållningen är god och rikta
blicken snett nedåt med
nacken lång.
kuva: Anne Friman
Bra sittställning
Pauser
Ta pauser tillräckligt ofta så hålls du pigg och hållningen sjunker
inte ihop. Genom att gå omkring och rulla på axlar och höfter
blir du pigg snabbt och effektivt. Koncentrera dig emellanåt på
att identifiera den avslappnade känslan och känn efter hur också
tuggmusklerna slappnar av.
16
Motion
Varför är det bra för tandgnisslaren att röra på sig mer än bara
under pauserna? All motion som känns bra hjälper dig att
minska stressen. Genom att röra på dig förbättrar du hållningen,
konditionen och humöret och andningen blir också djupare. När
du är i gott skick blir dessutom din sittställning bättre.
Motionera inte med sammanbitna tänder!
Det viktigaste är att röra på sig så att det känns bra, motionen får
inte bli ytterligare en stressfaktor.
Avslappning
Det är alltid till nytta att kunna koppla av. Korta avslappningsövningar under dagens lopp är till nytta för både musklerna och
sinnet och förbättrar därmed också koncentrationsförmågan. Gör
avslappningsövningarna regelbundet, också innan du lägger dig,
så blir också nattsömnen lugnare.
Ge dig tid att koppla av.
Varför är andningen viktig?
Både ytlig andning och tandgnissling är stressreaktioner och
leder till att musklerna i struphuvudet, halsen samt nack- och
axelregionen blir spända. Muskelspänningen ökar gnisslandet
ytterligare. Också dålig hållning försvårar andningen och ökar
muskelspänningen. Lugn andning som gör att muskelspänningen
släpper utgör grunden för all avslappning.
17
Sitt eller ligg i en bekväm ställning. Lägg händerna
på mellangärdet ovanför naveln och lyssna hur
andningsvågen stiger och sjunker. Observera hur
magen och händerna höjs uppåt vid inandning och
sänks nedåt vid utandning. Du kan också notera
hur det efter en lugn utandning finns plats för en
paus, en vilostund i andningen. Lägg märke till
hur känslan av avslappning blir djupare vid varje
utandning och varje paus. Fortsätt 1‒10 minuter, så
länge det känns bra.
Sömn
Se till att du har en stadig madrass och en bra kudde. Kuddens
uppgift är att fylla ut utrymmet mellan madrassen och huvudet.
Den naturligaste sovställningen är att ligga på sida, då får halsen
och axelregionen den bästa vilan. En alltför hård madrass eller en
för låg kudde gör att du vänder dig på mage, vilket kan förvärra
nacksymptomen. Sover du tillräckligt?
Egenvård
Med regelbunden kompis- eller självmassage slappnar man av
och lugnar sig småningom, utvecklar en försvarsmekanism mot
stress och återför spända muskler till deras naturliga viloläge.
I slutet av guiden hittar du anvisningar för massage och annan
egenvård.
18
Tandgnisslaren hos psykologen
‒ bettbesvär på ett djupare plan
Tandgnissling hör samman med stress
Psykologiska faktorer, såsom upplevd stress och ångest, är
förknippade med bruxism. Vi upplever stress när de yttre kraven
och vår förmåga att svara på dem inte möts. I en studerandes
liv är det vanligt att studiernas kravnivå emellanåt överstiger
den studerandes resurser just då. Om stressen fortsätter alltför länge finns det risk för att resurserna uttöms och olika
psykosomatiska, fysiska eller psykiska symptom och sjukdomar
kan tillstöta.
Överdriven pliktkänsla och strävan efter perfektion i studierna
leder till onödiga prestationskrav och känslor av otillräcklighet.
Om den inre kravnivån är alltför hög saknar omgivningens
respons betydelse. Det är viktigt att stanna upp och tänka
efter vad som orsakar stress och vad man kan göra åt det som
belastar en.
•
Vilka tecken på stress har du observerat hos dig?
Lyssna till dem och ta saken på allvar.
•
Hur högt ställer du dina mål?
Är de realistiska?
Skulle du ställa samma krav på någon annan i din
närhet?
•
Vilka värderingar styr dig, hur prioriterar du olika saker i
ditt liv?
•
På vilket sätt kan du utveckla din egen inlärningsstil?
Mindre fokus på konkurrens och prestationer?
19
Hur kan du minska din stress eller ångest?
Enligt de senaste stressundersökningarna är det viktigt att
återhämta sig från stress. I återhämtningen är tillräcklig och god
nattsömn av central betydelse. Det är också viktigt att se till att
livet innehåller tillräckligt mycket motvikt till studier och arbete och
att det finns pauser i dygnsrytmen.
•
Kartlägg din egen livssituation; vad ger dig kraft och
vad tynger dig?
•
Innehåller ditt liv tillräckligt med vila och avkoppling?
Sover du tillräckligt?
Tänk efter vilket sätt att återhämta sig som är bäst
just för dig: motion, avslappning, soffliggande,
bio eller något annat?
Vad kan du själv göra för att må bra ‒ genom att förändra antingen dina tankemönster eller din livsföring?
Kan du ändra på sådant som stressar dig i din omgivning?
Vilka stressökande faktorer måste jag helt enkelt
anpassa mig till och vad hjälper mig i detta?
Liksom stress kan också ångest yttra sig i många slags fysiska
symptom. Ångest är ett känslotillstånd som kan involvera psykisk smärta, rädsla, paniksymptom, oro och sömnstörningar.
De fysiska reaktionerna och symptomen är delvis desamma
i både ångest och stress. Vi ger dessa psykofysiska tillstånd
olika benämningar eftersom vi tillskriver olika situationer olika
20
betydelser. Tidvis förekommande ångest utgör en del av varje
människas liv. Ångesten kan också vara oproportionerligt stor,
en obetydlig situation kan alltså medföra stor ångest. Ångesten
kan finnas kvar länge efter den stressrelaterade situationen
eller förekomma utan någon yttre orsak.
Behöver du utomstående hjälp? Långvarig ångest
eller stress kräver kartläggning av livssituationen
med en expert på mental hälsa på SHVS.
21
Anvisningar och övningar
foton: Outi Mikkola
Kompis- och självmassage
Massera med fingrarna ihop med
en roterande rörelse från pannan
bakåt mot tinningarna och vidare
mot bakhuvudet. Självmassage
med den motsatta handens
fingrar.
Använd långfingret och ringfingret
för att massera kindens tuggmuskler med små roterande rörelser nedifrån uppåt ända till
kindbenet.
Självmassage av skallbasen
När nacken är avslappnad,
aktivera halsens djupa
muskler genom att dra in
hakan till dubbelhaka. På
så sätt återställer du balansen i huvudets muskulatur.
22
foto: M-L. Solaranta-Vähä
Den som gnisslar tänder är nästan alltid stel i nackens övre del.
Låt ryggens och nackens spända muskler slappna av under
utandning. Massera med tummarna musklerna i skallbasen och
nacken.
Hemövningar för munnen och käken
Upprepa övningarna 10 gånger två gånger om dagen utan motstånd och med motstånd.
Börja med att hitta käkledens viloställning: tungan vilar upptill i
främre delen av gommen, tänderna har inte tuggkontakt, läpparna
är lätt ihop, underkäken är avslappnad och du andas genom
näsan. ↕
foto 2
foton: Outi Mikkola
foto 1
→
↔
foto 3
foto 4
Käkjoggning och käkglidning
•
”Jogga” med underkäken med små rörelser upp-ned,
utan att föra käken i extremläge (50‒100 upprepningar
eller 1‒2 låtar), foto 1.
23
•
Skjut underkäken framåt.
Upprepa 5‒10 gånger mellan "joggningen”, foto 2.
Hakhorisont och åtta med underkäken
•
För underkäken i extremläge till höger och vänster,
upprepa 5‒10 gånger foto 3.
•
Rör underkäken så att du ritar en åtta med- och
motsols 5‒10 gånger (samtidigt som du mumlar).
Förstärkning av munöppnande muskler
•
MOTSTÅND: skjut underkäken framåt medan du håller
emot rörelsen med handen
•
TRYCNING: skjut underkäken turvis mot bägge sidor
medan du håller emot sidrörelsen med handen
•
STARK HAKA: öppna munnen medan du håller emot
rörelsen med handen under hakan, foto 4.
Käkcirkel och gädda
•
Rotera med underkäken så att du ritar en stor cirkel.
Upprepa 10 gånger.
•
Öppna munnen genom att först skjuta underkäken
framåt och därefter öppna munnen. Gör samma rörelse
samtidigt som du böjer huvudet och hakan
mot bröstbenet.
•
Fokusera på att känna hur nacken tänjs när du öppnar
käkarna.
Tänjning av tuggmuskler
•
24
För underkäken framåt och böj samtidigt halsryggraden
bakåt.
•
Vrid huvudet åt sidan och tänj nickmuskeln med den
motsatta handen.
•
Gapa stort och töj munöppningen lätt med pek- eller
långfingren eller med hjälp av en vinflaskkork eller en
engångsmugg. Låt käkmusklerna slappna av.
•
Tryck med fingertopparna mot kindmuskeln (se bild),
låt dem glida nedifrån uppåt mot tinningområdet
samtidigt som du öppnar och stänger munnen.
→
→
De viktigaste tuggmusklerna:
stora platta tinningmuskeln
och
kindmuskeln som fäster
sig vid kindknotan
PRÖVA VILKA ÖVNINGAR SOM PASSAR
DIG OCH UPPREPA DEM NÅGRA GÅNGER
I FÖLJD
Lycka till med gympan!
Anvisningar och info på nätet:
http://www.yths.fi/terveystieto_ja_tutkimus/oppaat_ja_julisteet
25
Källor
Haanpää Maija: Pään alueen kiputilat
Liljeström Marjo Riitta: Purentaelimistön toimintahäiriöt ja päänsärky
nuorilla. Väitöskirja 2005
Sipilä Kirsi, Ojala Tapio, Karppinen Jaro ja Raustia Aune: Purentaelimen toimintahäiriöllä on yhteys niskahartiaseudun toimintahäiriöihin.
Duodecim:
God
medicinsk
praxis-rekommendationerna
Temporomandibulär dysfunktion (TMD)
-
http//www.mielenterveysseura.fi/sv
http://www.yths.fi/sv: Kort lärokurs i god sömn
http://www.yths.fi/sv: Att spänna sig är en del av livet - en guide för
studerande
http://www.yths.fi/sv: Masennus kuivaa suuta/Depression orsakar
muntorrhet
Tunnepuntari http//www.mielenterveysseura.fi > mielenterveys ja
elämänkulku > mielen hyvinvointi > taitavaksi tunteilijaksi
26
Utkommit i serien guider från SHVS
1. Uusien opiskelijoiden PIENRYHMÄOHJAAJAN OPAS
TUTORGUIDEN - att leda smågrupper för nya studerande
2. Opiskeluyhteisön terveydeksi
3. Hyvän unen lyhyt oppimäärä
Kort lärokurs i god sömn
4. Psykosomaattinen oireilu - Potilasopas
Psykosomatiska symptom - Patientguide
5. Painavaa asiaa kevyemmästä elämästä
6. Parisuhdeopas opiskelijoille
Hur klara av parförhållandet? - Guide för studenterna
7. Jännittäminen osana elämää - opiskelijaopas
Att spänna sig är en del av livet - en guide för studenterna
8. Nakertaako narskuttelu hyvinvointiasi?
När gnisslet blir ett gissel
9. Satoa ryhmästä - opas hyvnvointiryhmän ohjaajalle
27
Har du huvudvärk? Ont i käkarna? Stel
i nacken och övre kroppen? Arbetet och
relationerna kanske också orsakar stress.
Det kan vara fråga om bruxism, dvs.
tandgnissling.
Tandgnissling och andra därtill relaterade
symptom har ökat bland unga vuxna.
Guiden redogör för orsakerna till att
man gnisslar tänder och för behandlingsmöjligheterna, samt ger information om
egenvård av problem i samband med
tandgnissling.
KÄNN EFTER – PRESSAR DU IHOP
TÄNDERNA JUST NU?
Tölögatan 37 A
00260 Helsingfors
www.yths.fi
ISSN 1796-6892 (nätpublikation)
ISBN 978-952-5696-43-1 (nätpublikation)