Transcript The Globe #2 i pdf-format

THE GL BE
Grennaskolan Magazine Nr.2
Jan 2012
Mitt kök med TV4 sid 5
Sensommarfesten sid 12-13
Det mediala drevet sid 20-21
Ideérna bakom Grennaskolan
Idéerna bakom Grennaskolan
Tjugo år senare
Skolan som ville vara annorlunda.
Mycket har hänt på de tjugo år som
gått sedan skolan startade 1963. Skolan firar nu 20-årsjubileum och presenterar med stolthet en sammanfattning
av åren 1963 – 1983.
Grännaskolan hade 1970 blivit riksinternat, ett sätt att fastare förankra
skolan i det svenska skolväsendet.
Styrelsen tillsattes till hälften av staten,
till hälften av Kursverksamheten. Med
staten som en av huvudmännen menade man att skolan lättare skulle klara
70-talets stormar. Statsbidragen höjdes
också i det sammanhanget, vilket fick
en gynnsam effekt på elevavgifterna.
Det fanns tre elevkategorier:
utlandssvenskar, glesbygdselever och
miljöbyteselever. Man behövde fler
internater och en framkomlig väg var
att öka antalet utlandssvenskar genom
samarbete med bl a SIDA och svenska
företag i utlandet.
Ett beslut att ta emot grundskoleelever togs också. Eleverna bodde på
internatet men skrevs in som elever på
Ribbaskolan. På detta sätt fick skolan
ytterligare ett tjugotal internatelever.
1978 tog Jönköpings kommun över
huvudmannaskapet och köpte samtliga
byggnader. De flesta av dessa såldes
därefter till privata personer.
Anknytningen till Jönköpings kommun
var positiv på många sätt: Våra lärare
kunde medverka i kommunens fortbildningsprogram, våra elever kunde
gå på linjer som Grännaskolan saknade
och skolans isolering bröts.
En av de viktigaste frågorna under
70-talet var skolans internationella
inriktning. Många icke-svenska lärare
knöts under denna tid till skolan där
”man skulle tala engelska i klassrum,
korridorer och elevhem” enligt Peter
Hammarberg, KVs rektor.
Behörighetsreglerna, som styrde tillsättande av lärare, medförde dock att
enbart de med svensk lärarutbildning
kunde anställas och att de icke-svenska
lärarna successivt lämnade skolan.
THE GLOBE 2
Elever som kom direkt från svensk
grundskola hade också svårigheter med
engelskan på skolan.
Tillvaron var inte trygg. I mitten av
70-talet tillsattes en enmansutredning
som skulle undersöka förutsättningarna för internatskolorna i Sverige.
Efter att ha undersökt det potentiella
elevunderlaget för de tre riksinternaten (Sigtunaskolan och Humanistiska
läroverket i Sigtuna var då två separata
riksinternatskolor) och Lundsberg,
som inte var riksinternat, kom man
fram till att Grännaskolan borde läggas
ned. Detta trots att skolan då vänt den
negativa trenden, hade ökande elevantal
och fungerade väl. Förslaget kom dock
aldrig att genomföras utan stoppades i
papperskorgen.
När tillvaron stabiliserat sig efter dessa
händelser kunde man börja fokusera
sina krafter på internatet och internatskolan. Antalet svenskar i utlandet
ökade, många ville stärka banden med
Sverige och behörigheten till svensk
högskola var eftertraktad.
Trygghet och omsorg blir här viktiga
ingredienser, skolan måste ta väl hand
om eleverna och ge dem trygghet, utan
att för den skull överbeskydda dem.
Eleverna skall under god ledning och
inspiration utvecklas till självständiga
och trygga människor som lämnar
skolan med goda erfarenheter.
Man var också medveten om att
internatet inte fick bli en sluten enhet
mot resten av samhället. Ett klart mål
för skolan var att vidga rekryteringen
och hitta vägar till naturliga kontakter
med det omgivande samhället. Styrkan
på Grännaskolan menade man var det
personliga intresset för den enskilda
eleven som finns hos skolans alla befattningshavare. Här hade man på ett tidigt
stadium sett och gett uttryck för den
”Grännaskoleanda” som kommit att
prägla skolan genom alla år.
Perioden kan avslutas med ett
citat ur Skolvärlden, tema 17/80:
”Gränna – Internationell skolstad!
Världsunikt gymnasium startar” var
löpsedelsrubrikerna den 19 feb 1963.
Sedan dess har det världsunika gymnasiet blivit något mindre världsunikt, men dock något så ovanligt som ett
svenskt riksinternat, som inte går med
förlust! ¡
Carin Boman
(Byggt på dåvarande rektor Stig Scholanders jubileumsartikel Grännaskolan
1972 - 1980).
Skolchefen har ordet
Skolchefen har ordet
lycka till som rektor för Svenska
skolan i Fuengirola i Spanien dit han
flyttade under sommaren.
Mats Almlöw
Ni håller nu det andra numret av The
Globe i er hand. Andra tänker du, jag
har ju inte fått det första. Nej, så kan
det vara, eftersom vi har haft problem
med utlandsutsändningen. Vi hoppas
det är löst till detta nummer. Vi kommer att lägga upp tidigare nummer av
tidningen som PDF på hemsidan.
Ännu en termin och halva läsåret ligger
bakom oss. På varje elevhem finns nu
3-4 sängar kvar vilket skapar flexibilitet
och möjlighet att kunna ta emot elever
under året. En tendens som vi ser allt
tydligare är att elever och kanske också
föräldrar bestämmer skolval allt senare.
Flera av våra externatelever har återvänt
till Grennaskolan efter att ha startat på
någon av de många gymnasiealternativen
i Jönköping. Jag har full förståelse för att
man ändrar sig. Besök en gymnasiemässa
så får du med egna ögon se hur svårt
valet har blivit för en 16-åring inför
gymnasiet. Likheten med båtmässan
i Älvsjö är slående. Skolorna försöker
överträffa varandra.
År 2022 är det i Sverige samma antal
elever till år 1 i gymnasiet som det var
2002, elevkullarna minskar. Ett intressant fenomen är att antalet skolor växer
samtidigt som antalet elever som skall
söka till gymnasiet minskar.
Som ni kan läsa om på en annan plats
i tidningen så har vi en ny rektor med
helhetsansvar för undervisningen som
heter Christer Melin. Vi hälsar Christer
välkommen till en unik arbetsplats
samtidigt som vi önskar Per Jonsson
Då eleverna får uppdrag enskilt eller i
grupp utanför skolan tar de flera steg
framåt. Att se, och inte minst höra deras
möten med familjer och elever i år 9
på gymnasieinformationer i Göteborg,
Jönköping och Halmstad är ett nöje!
De är en stolthet för skolan. Det gäller
också de 30 elever som ihärdigt har
tränat rodd under året och som har
imponerat på tyskar, irländare och andra
roddnationer under maratonrodden på
Rhen en oktoberhelg. Det finns flera
exempel på fina elevinsatser för skolans
bästa.
Årets sommarskola blev mycket uppskattad. Vi hade över 100 elever från 25
länder och antalet sökanden var större
än vi kunde bereda plats för.
Vecka 29 byggde vi en scen på 300 kvadratmeter i vår trädgård. På denna scen
restes sedan ett tält som inreddes med
ett kök och restaurang för 40 gäster.
TV 4 hade under en veckas tid direktsändning på morgonen och på kvällen
förvandlades detta till en restaurang som
serverade en meny baserad på närproducerad mat. Initiativtagarna till detta var
Jens Dolk, en av Sveriges främsta vinexperter, och Tommy Myllimäki, rankad
som nummer två i världen bland kockar.
Vi planerar att utöka vår sommarverksamhet nästa sommar. Förutom sommarskolan skall vi arrangera kurser för
finska och tyska elever. Vi planerar också
att öppna en sommarrestaurang och
även erbjuda internatboende för turister
i ett av våra elevhem. Det finns andra
planer men dem håller vi inne
tills vidare. ¡
Mats Almlöw, Skolchef
Detta är en av Torstein Landströms tio globegubbar som skapades utifrån skolans logga.
Denna kallas internationella gubben.
Innehåll
2 Ideérna bakom
Grennaskolan
3 Skolchefen har ordet
Detta är en av Torstein Landströms tio globegubbar som skapades utifrån skolans logga.
4Denna
Vadkallas
har”gubben
häntvälkommen”.
sen sist Andra
versioner på denna kommer att dyka
6 Idrott och fritid
8 Grennaskolans elevhem
10 Internationellt
11 OSR Old Student Review
12 Sensommarfest
14 En föredetting berättar
16 Elever
19 Sommarskola
20 Vad är på gång
22 Föräldraföreningen GFF
23 Annonser
Annonspriser:
1/4 sida 1800:1/2 sida 3500:1/1 sida 5000:baksida 6000:-
The Globe
Magasin för Grennaskolan
Utges 2 nr. per år
Ansvarig utgivare
Mats Almlöw
Redaktör
Julia Markström
Mail: [email protected]
Foto: Julia Markström, Julia Silverbåge
Omslag Borgmästargården
Tryck: Grenna Tryckeri AB
3
THE GLOBE
Vad har hänt sen sist
Vad har hänt sen sist
gymnasiechef i Jönköping, skolchef och
barn- och ungdomschef i Eksjö samt
vuxenutbildningschef/rektor i Vetlanda.
Parallellt med mina arbeten har jag
fortsatt att studera. Jag har bl a gått
den statliga rektorsutbildningen, läst
in en Executive Master of Leadership
(Mgruppen) och Introduktion i Lean
mm.
Christer Melin, Rektor
Christer tackade ja till att
stanna
Augusti 2011. Jag är ny och tf rektor
på Grennaskolan. Tanken är att jag var
här fram till årsskiftet, under tiden en
ny rektor skulle rekryteras. En spännande utmaning som jag antog.
Intressena är många t.ex musik, konst,
arkitektur, kultur i allmänhet, natur
och människor. Min nyfikenhet gör
att jag blir stimulerad av att få lära mig
mer. Jag bor i Huskvarna tillsammans
med min hustru.
Nu är jag inte längre tf rektor. Jag kom,
blev kvar och jag kommer att vara en
engagerad rektor som får arbeta med att
utveckla Grennaskolan. ¡
Christer Melin, Rektor
Jag trivs med skolan och människorna
här. En skola som har många goda traditioner. En skola som nu möter dagens
behov och framtidens utmaningar.
Ursprungligen studerade jag teologi i
Uppsala. Prästvigdes för Svenska kyrkan
och tjänstgjorde under 14 år som
präst. Dessa år var meningsfulla och
utvecklande. Efter en lång betänketid
konverterade jag för 20 år sedan till
den katolska kyrkan.
Mellan 1987-1999 arbetade jag på
Vadstena folkhögskola, först som
skolpräst och lärare och därefter som
biträdande rektor. Här fick jag erfarenhet av skolverksamhet liknande den på
Grennaskolan. Under tiden i Vadstena
läste jag också historia och gick på
lärarhögskolan i Linköping.
Sedan följde uppdragen som rektor och
THE GLOBE 4
Pröva på att laga min favorit bland
desserter, varm äppelcrumbel med
vaniljglass.
Varm äppelcrumble med vaniljglass.
Crumble
150 g smör
100 g havregryn
100 g socker
100 g mjöl
1 msk Flingsalt
Blanda allt till en klump och platta ut
på en plåt och baka av i ugnen i 10 min
på 175 grader. Svalna och bryt sedan
ner i lagom stora bitar.
8 medelstora äpplen, typ Royal gala,
Golden Delicious.
100 g socker
1 dl grädde
100g smör
Min första termin har innehållit mycket
av betraktande och reflekterande. Ofta
har jag ställt frågan: Varför gör vi så?
Använder vi våra mänskliga resurser
på ett klokt sätt? Går det att undervisa,
och arbeta på andra sätt?
Prioriterade uppgifter just nu är att
stärka elevdemokratin på skolan, ta
fram en enkät för att kunna mäta trivsel
på skolan samt en enkät för att kunna
mäta kursgenomförandets kvalitet.
portioner på 4 dagar. Jag tror att jag har
en hel del erfarenhet från
restaurangbranschen som gör att jag
kan utveckla måltiderna på skolan. Här
vill jag ge våra elever och vår personal
hemlagad mat, mycket kärlek till råvaran som helst skall vara närproducerad.
Från Grand Hotel via Kosovo
till Grennaskolan: Conny
Boström ny kökschef
Jag är 33 år och har nu jobbat på
Grennaskolan i ca 3 mån och jag
stortrivs. Jag, Martina och vår son
Theo, lämnade Stockholm och flyttade
till Jönköping för ca 2 år sedan. En
flytt som vi inte ångrat.
Jag har tidigare jobbat på Restaurang
Studion i Jönköping som ägdes av
Tommy Myllimäkki ( 2:a i Kock-VM
Bocuse d’Or). Jag har jobbat på flera
olika restauranger i Stockholm tidigare.
Grand Hotel, Villa Källhagen, Undici
och Josefina är några av de mera kända.
Jag har också prövat på att vara kock 6
mån i Kosovo på en FN-bataljon och
jobbat i London i ca 1 år. De sista tre
somrarna har jag, tillsammans med
några goda vänner, ansvarat för all
catering på Nordea Scandinavian Masters golftävling med omkring 15000
Skär äpplena i 8 klyftor (ta bort kärnhus). Stek äpplena i smöret och sockret
tills de blivit lite mjuka, plocka ur
äpplena. Tillsätt grädden till stekpannan och koka ihop en kolasås.
Lägg sedan tillbaka äpplena och blanda
i lite crumble, blanda snabbt och lägg
upp i skålar. Strö lite extra crumble
över toppen och servera varmt med lite
vaniljglass….. Njut! ¡
Conny Boström, Kökschef
Skolans trädgård ger frukt!
Ren Gränna Under Community and Service
Day plockade våra
grundskoleelever
mängder av frukt
från Grennaskolans egen trädgård i skolans härliga
från Grennaskolans egen trädgård trädgård. Frukten kördes sedan
ner till Ebeplants
musteri i Gränna.
Efter några dagar fick vi tillbaka nästan
250 liter Äkta Äpple- och Päronmust,
förpackad i 3-liters bag-in-box. Ett
härligt vitamintillskott under mörka
vintermånader.
ÄPPLE‐ OCH PÄRONMUST Ren Gränna ÄPPLE‐ OCH PÄRONMUST www.grennaskolan.se Innehåll: 100 % ren äpple‐ och päronmust. Pastöriserad och helt utan tillsatser. Bäst före 2012‐10‐01. Öppnad förpackning hållbar ca 3 mån.
www.grennaskolan.se Innehåll: 100 % ren äpple‐ och päronmust. Pastöriserad och helt utan tillsatser. Bäst före 2012‐10‐01. Öppnad förpackning hållbar ca 3 mån.
Vad har hänt sen sist
Fakta om Sverigeresan
Med programmet Mitt kök vill TV4
öka kunskapen om Sverige som matland. Konceptet är utvecklat i samarbete med Visit Sweden, LRF, Hushållningssällskapen och Expressen. Åtta
sommarveckor reste Mitt kök genom
Sverige och besökte odlare, uppfödare och producenter för att lyfta fram
Sveriges bästa smaker. Varje morgon
sändes matinslagen i TV4:s Nyhetsmorgon och gick att följa på webben.
Matmarknad var Mitt köks avslutningsaktivitet på varje ort. Där presenterades
regionens bästa råvaror.
”Mitt kök” gästade Grennaskolans trädgård.
Mitt kök med TV4
Finstämt gitarrspel, iskall grogg och
välsmakande charkuterier öppnade
Mitt kök-kvällarna i Grennaskolans
trädgård 20-23 juli 2011. Stjärnkocken Tommy Myllymäki lagade mat på
traktens specialiteter till en 7-rättters
middag som 40 gäster fick uppleva i
restaurangtältet mitt i trädgården.
-Hur många startar sin middagsbjudning med en grogg, frågade vinkännaren Jens Dolk och höll fram den färgglada Absolut SVEA-flaskan. Blandad
med vit vinbärssaft från Rudenstams i
Huskvarna är drycken ett exempel på
god svensk smak och så är även tilltuggen från Hugos chark i Örserum.
Vi vill att svenskar ska upptäcka och
bli mer stolta över de unika svenska
smakerna.
Minoo Ahktarzand, Sten Janér och Eskil Erlandsson lyssnar till Myllymäkis matberättelser.
landshövding Minoo Ahktarzand medverkade bland annat tillsammans med
matlandets ambassadör Sten Janér. Vid
middagsbordet mötte de landsbygdsminister Eskil Erlandsson som hade ett
tydligt budskap till Mitt kök.
-Min målsättning är att vi ska bli bäst i
Europa på mat. ¡
Susanne Kewley
Här och nu
Kvällens meny var gjord på svenska
råvaror, gärna närproducerade. Allt som
serverades följdes av en berättelse om
ursprung och produktion. Det handlade om Carléns kräftor, Brantestads utegrisar eller Icewine från Blaxta Vingård.
Mitt i tältet lagade Tommy Myllymäki
sina rätter. De fräsande grytorna och
spännande dofterna spädde på förväntan bland gästerna.
Välkommen Sissie
Sissie Bjerenius är ny på skolan och
undervisar i matematik och fysik. Åren
innan hon sökte och fick tjänsten på
Grennaskolan undervisade hon på en
gymnasieskola i Jönköping. Gränna
är lite av hennes hemtrakter, hon bor
i Ölmstad strax söder om Gränna och
har ridning som sitt stora intresse.
-De bästa smakupplevelserna har jag
fått när jag ätit mat som precis lagats,
sa Myllymäki. Som när jag redan i
hallen hemma kände att mamma stekte
lök och köttfärs. Jag fick smaka nystekt
färs rakt ur grytan, fantastiskt gott.
Det är den upplevelsen jag vill att
gästerna får.
Locka med lingon
En av matdagarna i Gränna hölls seminarium, Locka med lingon, där
Till vänster, ser vi Jens Dolk, inte bara känd
vinconnoisseur, utan även kusin till två
föredettingar och barnbarn till riksdagsman
Carl-Wilhem Lothigius som var en av
initiativtagarna till Grennaskolan.
En trotjänare har lämnat oss
Tommy Myllymäki lagar kräftor med smak
av curry och chili.
Wanja Rydhäll som var skolans kanslist
under åren 1972 - 2005 avled i juli
månad. Förlusten av en god vän och
arbetskamrat är stor.
5 THE GLOBE
Idrott och fritid
Idrott och fritid
Friluftsliv
Förutom högstadiets lägerskola (läs
mer om detta på sid 15) så var även
årets gymnasie-ettor ute och gjorde en
endags vandring längs med Holavedsleden.
Vi startade vid Örserum och gick de
cirka 1,5 milen tillbaka till Gränna.
1SA och 1NA drog vinstlotten med
bra väder hela vandringen, medan PRE
klassen fick testa sitt val av kläder och
utrustning i regn. Dagens höjdpunkt
var köttfärssås med pasta som tillagades
på stormkök. Dock kanske inte för den
pojkgrupp som struntade i att steka
färdigt köttfärsen samt hoppade över
kryddorna. Allt för att göra måltiden
ännu mera aptitlig.
Sista rasten togs vid Skogstornet där
nästan alla tog sig upp för den vingliga
trappan för att titta på utsikten. Utvärderingen efteråt visade att många elever
uppskattade att få laga maten själv men,
det här med att gå, var det verkligen
nödvändigt?
Skoljoggen
Den 14 september genomförs Skoljoggen och cirka en halv miljon skolelever
deltar.
Skoljoggen syftar till att bidra till god
hälsa, locka till fysisk aktivitet, stärka
gemenskapen på skolan samt uppmärksamma och skapa engagemang kring
vissa utsatta grupper. I år samlades
pengar in i samband med loppet till
fördel för Barncancerfonden. Grennaskolan samlade in 1600kr.
springa på. Flera av våra fysfenomen
till elever tyckte att 5km var på tok
för långt och dryftade sig till att hitta
närmsta genväg. Något som våra väl
utplacerade lärare snart satte stopp för.
Extra tack till Bengt Mathissons hund.
Snabbast runt banan blev Ragnar
Kewley PRE före Mattias Vadsten 2SP
som därigenom fick revansch för tredje
platsen på Grennaloppet. Ryktet säger
att de två herrarna sprang tillsammans
hela vägen förutom de sista metrarna
och hann med att analysera både rodd
och innebandyträningar. Bland tjejerna
stod Disa Cedersmyg GS7 som segrare
några tiotals sekundrar före förra årets
gigant Signe Grennvall GS9. Bästa
gymnasietjej kom in först sex minuter
senare.
Orientering
På morgonen den 29:e september anordnades skolmästerskap i att springa
vilse. Något som inte gick så bra då
alla hittade hem igen.
Det var en perfekt september dag för
orientering, ingen var torr efteråt. Även
om det inte regnade så var det sådär
perfekt blött i buskar och snår. Snabbast på högstadiet var Clara Kjellström
GS9 sedan Adam Haglund GS9. Bland
årskurs ettorna vann Ragnar Kewley
PRE och Anton Waldau PRE och snabbaste flickorna var Nellie Bågenholm
1NA och Joanna Nathansson 1NA. I
årskurs 2 vann Jakob Lindberg 2NV
och på tjejsidan Caroline Andersson
2NV samt Anna-Sara Reinisch 2NV. ¡
Stefan Niklasson
Idrottslärare
Skytte
Sten Einarsson har under 37 år varit
Grennaskolans skjutledare på Örserums skjutbana! År efter år har Sten
ställt upp och lärt våra elever att skjuta
mauserskytte!
Årets lopp var på 5km uppe på Grännaberget. Och sällan har det väl varit så
många ungdomar ute i terrängen som
då. Då de inte var på stigen de skulle
THE GLOBE 6
200 eller 300 meter har varit det
avstånd som använts och halva gruppen
har markerat tavlorna i markörgraven
medan den andra halvan legat ner och
siktat på tavlorna! Nu har markägaren
bestämt att här ska planteras skog och
Sten kan bara beklaga detta för oss som
tycker att det varit ett nöje varje gång
som vi fått åka till Örserum och ledas i
skyttets konster av Sten. Den siste skolmästaren i mauserskytte på 200 meter
i Örserum blev Jonathan Johansson
Postiljonen Norra med sina 142 poäng
på tre serier. Tack Sten för 37 fina år
och vi får leta vidare efter ny bana och
ny ledare!!
Lucia 2011
Lucian Clara Cavalli och Barbro Thörn.
Årets Lucia Clara Cavalli DP2 bar kronan
med den äran och Barbro kände återigen att kronan prydde sin Lucia.
Om två år är det jubileum för Barbro
med 30 år som kransbindare och samtidigt firar skolan 50 år så då ska det
firas. Tack Barbro och vi ser redan fram
emot nästa krona.
Skolstart Starten av höstterminen gick i solskenet och vänskapens tecken. Första lördagen var det Grennakampen mellan
elevhemmen och med lekar och spex
kom nya och gamla elever samman på
bästa sätt.
Söndagen tillbringades på Råslätts
Idrottsplats med friidrottstävlingar mellan elevhemmen.
Idrott och fritid
Alla var trötta efter en lång resa och
rundade av kvällen tidigt för att vara
pigga och laddade inför tävlingen på
lördagsmorgon.
En lyckad start och ett stort tack till
Griff, Stefan Niklasson samt förtroenderådet för bra arbete med detta!! ¡ Lasse Svärd, Fritidsledare
Düsseldorf 2011
Höstens stora roddresa gick av stapeln
i början av oktober. Fyra minibussar
med roddare gav sig i väg till Düsseldorf, Tyskland, för att ro i det årliga
maratontävlingen. Busskaravanen
åkte iväg sen torsdagskväll för att vara
framme i Düsseldorf fredag förmiddag.
Sightseeing, shopping och vila stod på
programmet. På kvällen var vi inbjudna
på middag av den tyska roddklubben
och det bjöds på den traditionsenliga
”Haxe”.
Efter en tidig frukost begav vi oss till
starten i Leverkusen för att rigga båtar
och göra klart för start. I år var det
totalt 184 båtar som ställde upp och
Grennaskolan och Per Brahegymnasiet
hade tillsammans åtta båtar med både
elever, lärare och föredettingar. Den
bästa tiden av båtarna från Sverige kom
in på 3.02 timmar och det blev både
silver och bronsmedaljer till GS.
efter ännu en lyckad resa.
Ett stort tack till alla inblandade,
hoppas vi ses nästa år! ¡
Mathilda Bergman,
Student -10 och roddare
Dagen avslutades med middag, sång
och dans med alla gamla och nya vänner från Tyskland och Irland. Efter en
lång och krävande lördag så var de flesta
glada att få sova ut på söndagsmorgon
och därefter ha en hel dag med fria
aktiviteter.
Söndag kväll blev avslutningskvällen
med gemensam middag i gamla stan
med 80 andra roddare från tävlingen.
Där bjöds på mat och festligheter till
sent på kvällen. Måndagen blev en lång
resdag tillbaka till Gränna, alla kom
hem trötta, nöjda och glada
Kajsa Kristersson (DP2), Amanda Arnold fd Per Brahe, Mathilda Bergman fd GS, Cecilia Krumlinde fd GS, Cox: Jörg Bramer
7 THE GLOBE
Grennaskolans elevhem
Grennaskolans elevhem
Grevégården
Postis norra
Grennaskolan har detta läsår 6 internathem, tre pojkhem och tre flickhem.
I varje elevhem jobbar en husmor och
en husfar. I detta nummer av tidningen har vi kommit hem till Berghem,
Grennaskolans nordligaste elevhem på
Bergsgatan.
Berghem byggdes år 1904 av Telegrafdirektören Gunnar Bergin och hans
hustru Berta och de kallade huset för
Berginska gården. 1940 såldes huset till
Karin och Gerard Simonsson som hade
som ambition att öppna ett sjuk- och
vilohem för åldringar. Karin som var
utbildad sjuksköterska drev sjukhemmet i 24 år. 1964 fick hon ett erbjudande från Grennaskolan som ville köpa
huset och använda fastigheten som
elevhem. Idag är Berghem ett elevhem
för pojkar både från grundskolan och
från gymnasiet.
Postis södra
Berghem
Hakim är 18 år och född i Uppsala
men han flyttade till Tunisien och
staden Sousse när han var bara två
veckor gammal. Hakims pappa jobbar
som tandtekniker och hans mamma är
destination manager för Fritidsresor i
Sousse. Han har också två äldre syskon,
en bror som studerar i Stockholm och
en syster som studerar i Paris.
I Sousse gick han på en fransk skola
THE GLOBE 8
Vulkanen
musiken som upptar mycket tid, gå
till gymmet, se på film och umgås med
sina bästa vänner. Framtidplanerna är
lite vaga ännu men en sak är klar, han
kommer att plugga vidare och det helst
i Sverige.
Det som står högst på listan just nu är
att ta körkort och han ska satsa fullt ut
nu på loven som kommer. Förhoppningsvis har han ett körkort nästa år.
Berghem nu
Berghem förr
och pratade franska och en dialekt av
arabiska. Men eftersom mamman är
svenska så ansåg föräldrarna att det vore
bra att även lära sig det svenska språket
och genom en bekant till mamman fick
de höra talas om Grennaskolans
sommarskola och sommaren 2008 gick
Hakim här.
Hakim Mejri
Bergsgården
När det var dags för gymnasiet samma
år så var det redan bestämt att han
skulle gå i Tunis men med en resa på
fyra timmar tur och retur blev det i
längden alldeles för långa dagar. Hösten
2009 började han på samhällsprogrammet på Grennaskolan istället.
Hakim har under sina 2,5 år här på
Grennaskolan hunnit med att bo på tre
elevhem. Från i höst är det elevhemmet Berghem som gäller. Där är
han utsedd till förtroendeman. Hakim
är en idrottskille som framförallt gillar
basket och fotboll. På sin fritid är det
Tobias Bech
Tobias är 14 år och han är född i Danmark, men flyttade som liten till Kosta
nära Växjö. Hans föräldrar kommer
från Danmark och de är egna företagare
i Kosta. Han har också en lillasyster
som är 9 år. Varför blev det internatskola? Tobias pappa fick aldrig möjligheten
att få gå på internat men vill att hans
barn ska få den chansen, eftersom man
tidigt lär ta ansvar för sina egna studier
och att internatskolorna erbjuder
många bra program. De började leta efter internatskolor i Sverige och fastnade
för Grennaskolan.
Tobias kom till Grennaskolan förra året
2010 och började då i 7:an. Han har
alltid bott på Berghem som han ser som
sitt ”andra” hem. Han trivs jättebra
Grennaskolans elevhem
med sitt rum och med sina husföräldrar. Det bästa på skolan är idrotten,
framförallt basket, han tycker också
om engelska som ämne. Tobias spelar
gärna dataspel med sina kompisar både
på elevhemmet och via nätet med dem
som bor hemma i Kosta. Han anser sig
som själv vara en livsnjutare som älskar
mat och uppskattar det lilla extra som
husmor kan bjuda på ibland.
Hans drömjobb är att bli tolk. Att
dagligen kunna hjälpa människor gärna
i något spännande land men kan även
tänka sig jobba som översättare i tv,
radio eller filmsammanhang.
Tobias åker gärna med sin familj till
varma länder och närmast går resan till
Florida över nyår. ¡ Jeanette Ydvall
Dan Edlund
Idag är det Dan Edlund och Hanna
Matei som är husföräldrar på Berghem. Och visst känner vi igen husfar
Dan!? Dan är en föredetting på skolan
som tog studenten år 1980.
bakom öronen. Närmast kommer jag
ifrån petroleumbranschen, jobbade på
bensinmack helt enkelt. Innan dess har
jag hunnit med att jobba på golfbana
och baka polkagrisar såklart.
Hur är du som husfar?
– Jag är jag helt enkelt. Varför konstla
till det?
Du har bytt elevhem i år, hur skiljer
sig Berghem mot Postis Södra?
– Det är en stor skillnad, i varje fall
tycker jag det. Inte bara könsmässigt
då. Dataspelandet tex. man skulle
kunna skriva spaltmeter om detta fenomen som fängslar så många. Det blir
som ett gift.
Vad är det bästa med att jobba som
husfar?
- Att få jobba med ungdomar såklart,
se dem mogna och växa in till att bli sig
själva. Naturligtvis har de en lång bit
kvar efter GS, förhoppningsvis. Men en
del ser man tar stora JÄTTE kliv i sin
utveckling här på GS. Och det sämsta
finns inte. Men det som är mindre kul
är när eleverna inte förstår att det är för
deras skull vi håller ett öga på dem. Att
det är vi som har ansvaret, att det är vi
som är oroliga när de inte hör av sig eller svarar. Det kan vara väldigt jobbigt.
Hur ser en vanlig dag på Berghem ut?
– Frukost mellan 07.00 – 08.15. Skoldag Middag 17.00. Tysttid/läxis 18.00
– 20.00. Innetid 22.00. tysttid/natt
23.00. En del tränar, andra umgås med
liktänkande på andra elevhem.
Bästa från din egen tid på Grennaskolan?
– Har många fina minnen från GS.
Och även en del mindre fina, inte
många dock. Men dem behåller jag
för mig själv. En sak som vi hade som
eleverna saknar nu är en naturlig samlingspunkt på helgerna. DISKOT på
Åbergskan! Visst kunde det gå hett till
både på det ena och det andra sättet
men kul hade vi. Märkligt att kåken
höll egentligen. Undrar vad en brandinspektion hade sagt…
Hur tror du att Grennaskolan kommer
att utvecklas de närmsta tio åren?
-Som tiden. Framåt så klart! Det är
enda chansen att utvecklas. Lär av
historien, men se och gå framåt.
Vad gör du på fritiden?
– Motionerar med Bella, familjens
hund. Renoverar på huset, golfar, eller
jobbar ideellt med Gais.
Berätta något ingen kan tro om dig.
- Kan bli väldigt känslosam vid olika
tillfällen.
Berätta om en rolig anekdot från din
tid som husfar.
– Första helgen på PoS. Då två föräldrar ringde fredag kväll och skrev ut sina
döttrar. Det visade sig sen att de hade
spelat varandras mammor, jag hade ju
aldrig talat med dem. De skrev helt
enkelt ut sig själva. De ”företagsamma”
hette Michelle och Josefine. Hoppas ni
skrattar nu…¡ Julia Markström, Lärare
Hur kommer det sig att du kom tillbaka på Grennaskolan?
– Av en ren slump. Jag var med min fru
som skulle bli intervjuad av arbetsförmedlingen. Jag satt och väntade och
passade då på att kolla in lite på lediga
jobb. Då dök det upp, ett vikariat på
GS som husfar. Måste erkänna att jag
varit lite avundsjuk på Christer (ehf på
GS) som hade berättat om sitt jobb.
Så nu var det bara att ta chansen.
Jag stötte ihop med Janne husfar
(presentation överflödig) o informerade honom om mitt intresse för detta
vikariat. Jag har bara jobbat som ehf
i fyra år. Om man jämför med de
”rutinerade” så är man ju knappt torr
Berghem förr
Berghem nu
9 THE GLOBE
Internationellt
Internationellt
Monica Trollsås har förmågan att
hantera sitt uppdrag med att skapa underlag för beslut om premieutdelning
med stringens, snabbhet och dessutom
på ett charmerande sätt.
SAU delar årligen ut omkring 4 milj
kronor från en mycket välskött fondportfölj, som stipendier till utlandssvenskars ungdomar som studerar på
någon skola i Sverige eller svensk skola
utomlands.
Stipendier utgår med högst 60 000 kr
per år för studier på högstadiet eller
gymnasiet och 2000 kr per vecka för en
sommarskola under förutsättning att
eleverna studerar svenska eller går en
konfirmationskurs. Stipendiet skall bidra till internatkostnaden. Elevpengen,
som skall täcka undervisningskostnaden på grund och gymnasieskola, är ju
finansierad av kommun- och i vissa fall
statsbidrag
Ordf. Sven Wallgren flankeras av Carl-Johan Hagman och Cecilia Calais.
Svenska företag stödjer
studier
Den 26 oktober var det dags för det
årliga styrelsemötet i Sveriges utrikeshandelsförening (SAU). Utrikeshandelsföreningen har sitt ursprung i det
som före 1972 hette Exportföreningen.
Platsen för det årliga mötet växlar. Vartannat år hålls det i Näringslivets Hus i
Stockholm och vartannat år på något av
de tre riksinternaten.
Grennaskolan fick äran att arrangera
mötet på stipendiefondens 50- årsdag
2008. Det mötet hölls på Västanå slott,
som ligger några kilometer från skolan.
Till middagen på kvällen var Friherre
Rolf von Otter inbjuden som gäst. Rolf
bjöd på sig själv på ett härligt sätt då
han berättade om sin uppväxt på slottet
och hur han såg sin far utveckla Gyllene
Uttern till en av Sveriges mest kända
konferansanläggningar.
Förra året stod Sigtuna skolan för värdskapet och nästkommande år blir det
en resa till de Värmländska skogarna
för ett besök på Lundsbergs skola.
THE GLOBE 10
Västanå slott
I styrelsen ingår
Ordf dir Sven Wallgren
VD dir Ingvar Krook
Sekr Monica Trollsås
Ledamöter:
Cecilia Calais, HR
anvarig utlandspersonal Ericsson
Carl-Johan Hagman, VD Stena Line
Lars Bergman Svenska utlandsskolors
förening,
Karin Enbohm-Palmquist Svenskar i
Världen
Mats Almlöw, chef Grennaskolan,
Staffan Hörnberg, chef Lundsberg,
Kent Edberg, chef Sigtunaskolan
Sommarskolan som Grennaskolan anordnar varje år är kvalificerande för en
ansökan från föräldrar som är utlandsstationerade. Förutsättningen
är att minst en av föräldrarna har
svenskt medborgarskap och att föräldrarnas företag eller företaget som de
verkar i är anslutet till Sveriges utrikeshandelsförening.
Det ligger på varje förälder att ansöka
om medel från stipendiefonden. Alla
utbetalningar går sedan till respektive
skola.
På styrelsemötet fattas det formella
beslutet om utbetalning grundat på de
ansökningar som inkommit.
Grennaskolan är den klart största enskilda skola vad gäller antalet sökande
vilket ju stämmer väl med den andel
utlandssvenskar som studerar vid skolan. Vid styrelsemötet i oktober fanns
40 ansökningar från föräldrar med
anknytning till Grennaskolan av totalt
90 ansökningar.
Är du kvalificerad att söka stipendium
för 2012? Läs mer på
www.utrikeshandelsforeningen.se/ ¡
Mats Almlöw, Skolchef
OSR Old Student Reveiw
OSR Old Student Review
Grennaskolans föredettingförening
Vi är en ideell förening som består av
hela 3008 Föredettingar, från 46 årskullar, som finns i 49 länder världen
över. Föredettingföreningen handlar
om glädje, vänskap och stolthet – det
vi kallar Grennaskoleandan. Det
handlar om vännerna från Grennaskolan som är vänner för livet, och kanske
längre än så…
Nytt tillskott till styrelsen sedan förra numret är Rebecca Saluäär (första från vänster),
som tog studenten 2004.
I huvudet på nya styrelsen
I skrivande stund är det slutet av
november månad och för bara någon
vecka sedan sammanstrålade nya styrelsen i Gränna på open-day. Det blev
en mycket bra helg.
Åbergskan öppnades upp och blev vårt
boende under två intensiva dygn. För
vissa är Åbergskan en före detta fritidsgård. För andra ett elevhem. För många
av oss i styrelsen en borg av nostalgi.
Det var här vi skapade några av våra
bästa minnen på skolan under slutet av
90-talet och början av 00-talet.
När jag stod utanför Åbergskan och
blickade ut över den fantastiska utsikten mot Vättern och Borgmästaregården, slog det mig hur mycket jag älskar
att vara i Gränna. Det är en härlig
känsla. Och jag tror inte jag skulle
kunna genomföra det arbete jag gör för
föredettingföreningen om jag inte haft
den speciella kärleken till skolan och
det lilla samhället.
Vi går framåt i föreningen. Under helgen i Gränna fick vi träffa entusiastisk
och engagerad personal samt elever. Vi
pratade framtid och planerade för nya,
spännande aktiviteter. Vi frågar oss vad
vill föreningens medlemmar ha ut av
föreningen? Era synpunkter är
viktiga och vi tar gärna emot dem på
föredettingföreningens mail:
[email protected].
Vi planerar även för en ny hemsida.
Föreningen behöver det. En bra hemsida där vi alla kan mötas. Om ni har
några idéer kring detta får ni också
gärna höra av er.
Vi har redan nu börjat smida stora planer för föredettinghelgen 2012. Många
jubilarer har börjat höra av sig. Vi räknar med en stor vallfärd till Gränna och
ser fram emot en storslagen tillställning.
Mer information om helgen kommer
längre fram. Redan nu kan ni boka upp
i kalendern, 4-6 maj 2012.
Vi tar tacksamt emot synpunkter
på vad ni föredettingar vill ha ut av
föredettingföreningen. Det är en väldigt
viktig fråga för oss och en mycket viktig
fråga för att göra vårt arbete bättre.
Vi hoppas att vi ses snart! ¡
Varma hälsningar från styrelsen, genom
Therése Hääger, student år 2000
Obs! ny hemsideadress
www.fdgrennaskolan.se
Bli medlem
Den främsta anledningen till att vara
betalande medlem i Grennaskolans
Föredettingförening är att du stödjer
vår ideella verksamhet, som framför allt
syftar till att främja kontakten mellan
oss Föredettingar.
Aktuell medlemsavgift är 150 kronor
per år. För detta får du två nummer
av vår nyskapade tidning, The Globe,
som är ett samarbete tillsammans med
Grennaskolan, medlemsmatrikel (ges
ut vartannat år), rabatterad avgift för
middagen vid Föredettinghelgen och
tillgång till hela vårt unika nätverk.
Vill du trygga ditt medlemskap för flera
år framöver går det alldeles utmärkt.
Två år kostar 300 kr, tre år 450 kr och
fyra år 600 kr. Väljer du att betala för
fem år är avgiften lite rabatterad: 700
kr kostar det då.
Betala till föreningens
Plusgiro 869333-5
(betalningsmottagare: Grennaskolans
Föredettingförening).
Betalar du över Internet-bank ska du ej
ange något OCR-nummer. Kryssa bara
av den rutan.
För betalningar från utlandet är det viktigtatt banken skickar beloppet direkt
till Plusgirot, via Eurogiro eller SWIFT,
till konto nummer (s.k. IBAN):
SE83 9500 0099 6026 0869 3335
hos Nordea Bank AB, SE-10571
Stockholm. BIC/SWIFT-adress:
NDEASESS.
Kontakta oss:
Föredettingföreningen når du enklas
via mail: [email protected]
11 THE GLOBE
Sensommarfest
Sensommarfest på Pampas 2011
Sensommarfesten på Pampas
Den 27:e augusti anordnade Föredettingföreningen tillsammans med Tom Söderberg, stud -87, en fest på hans
krog Sjökrogen i Pampas Marina i Solna, Stockholm.
Vi blev ett glatt gäng av föredettingar allt från tidigt åttiotal
till förra årets nybakade studenter som åt gott, drack en
skvätt och dansade loss i den sena, varma sommarkvällen.
Vi hoppas givetvis på att detta blir en tradition.
Njut av bilderna från senaste festen, medan du laddar för
nästa, Föredettinghelgen den 4-6 maj 2012.
THE GLOBE 12
Sensommarfest
13 THE GLOBE
En föredetting berättar
En föredetting berättar
elever vilket gör studentlivet riktigt
händelserikt.
I en IB-elevs fotspår
De som känner mig skulle nog beskriva mig som en galen, spontan och
rolig person. Jag har alltid varit den
som försöker simma mot strömmen
och göra saker som andra kanske inte
skulle göra. Den vanligaste frågan jag
fick när jag berättade att jag skulle
plugga i Budapest var: ”Varför Budapest?”. Jag försökte komma på något
logiskt svar till frågan men svarade
alltid: ”Varför inte?”
Jag kunde ha valt att läsa vidare i England, USA eller något annat ”vanligt”
land. Men det ville jag inte, jag ville
göra någonting nytt, någonting annorlunda. Mitt val blev alltså Budapest,
där jag nu läser ”common firstyear” på
International Business School (IBS)
men kommer att inrikta mig på ”International Business Relations”. Undervisningen skiljer sig rätt mycket från det
svenska skolsystemet samt IB på både
gott och ont, men jag trivs som handen
i handsken.
Budapest är en fantastisk stad, den är
rik på kultur och historia men håller på
att utvecklas till en modern huvudstad.
Det är otroligt vackert här och människorna är trevliga. Budapest har ett
flertal universitet och högskolor och
därför finns det mycket internationella
THE GLOBE 14
Jag har visserligen bara varit här i snart
två månader men jag har redan fått
vänner för livet på vår skola samt på
andra skolor.
Så vill man göra någonting annorlunda
men ändå hålla sig innanför Europas
gränser skulle jag varmt rekommendera
Budapest! ¡
Millie Laamanen, student 2011
erkänna att mitt uttal inte är det bästa
eftersom jag envisas med att uttala allt
på franska, vilket går min lärarinna på
nerverna.
Inte heller blir uttalssvårigheterna
bättre av att jag har fått höra nästan
lika mycket spanska som portugisiska
i min vardag. Jag har nämligen hunnit
med fantastiska resor till så väl Lima
i Peru som Santiago i Chile. Lima är
en underbar stad med extremt hjälpsamma människor och det är alltid lika
intressant att möta ny kulturer och
traditioner.
Livet efter studenten-Louise
Wrange student -10
I Chile åkte jag runt med mina föräldrar på vingårdar och vi red på häst
bland vinfält vilket var en oförglömlig
upplevelse. Naturen runt Santiago är
helt i sin egen klass, vackra och lummiga bergskedjor så långt ögat når och
framförallt slogs jag av den friska luften. Luften i São Paulo är tyvärr full av
avgaser så en av de saker jag definitivt
saknar med Sverige är den friska luften.
Den och svenskt lösgodis.
Sedan drygt ett år tillbaka bor och
arbetar mina föräldrar i São Paulo,
Brasilien. Eftersom jag inte riktigt vet
vad jag vill studera i framtiden och
dessutom inte hade någon vidare lust
att börja plugga direkt efter studenten,
tog jag tillfället i akt och flyttade till
São Paulo i början av oktober.
I São Paulo har jag hjälpt den svenska
kyrkan att förbereda och sälja handgjorda juldekorationer på den skandinaviska basaren vars inkomster går till
välgörande ändamål. Snabbt upptäckte
jag att svensk julpynt säljer som smör i
solen i Brasilien.
På plats började jag ta språklektioner i
portugisiska och efter fyra veckor känns
det nu äntligen som om jag börjar få
ett fast grepp om språket. Jag kan dock
Att landets befolkning skulle älska att
shoppa så mycket som de gör kunde jag
aldrig ha gissat. Men faktum är att ett
mer köpgalet folk än brassar får man
En föredetting berättar
nog leta efter. Mitt nästa stora uppdrag
de kommande veckorna är att hjälpa
till med kyrkans luciatåg och jag börjar
undra vad jag har givit mig in på. Jag
har ingen tidigare erfarenhet av att lära
småbarn att sjunga luciasånger. Förhoppningsvis kommer föräldrarna vara
mer fokuserade på att ta foton av sina
barn än att vara uppmärksamma på hur
de sjunger.
Under min korta tid här i Brasilien, har
jag verkligen insett att Sverige är ett lätt
land att leva i. I São Paulo kollar man
till exempel av säkerhetsskäl alltid två
gånger att bildörrarna är låsta och
på kvällen är det att föredra att ligga
i mittenfilen eftersom risken att bli
rånad där är mindre.Säkerheten är inget
större problem under dagtid men jag
har snabbt vant mig vid att alltid hålla
uppsikt över bilar och människor runt
omkring mig.
I genomnomsnitt dör tre människor
per dygn i motorcykelolyckor och självklart skadas enormt många fler.
En annan sak som är bra mycket lät�tare i Sverige är att vara impulsiv. I São
Paulo måste allting planeras i förväg på
grund av den enorma mängden trafik.
Biltrafiken är dock förvånansvärt lugn
och sansad och alla trafikanter är hjälpsamma och visar hänsyn mot varandra.
Även om det låter en aning mer omständligt att bo i São Paulo än i Sverige,
är det inget som någon utlandssvensk
lägger större tankekraft på eftersom allt
annat med landet Brasilien är fantastiskt. Människorna i Brasilien är alltid
lika glada och består av alla världens nationaliteter i alla längder och storlekar.
Om man i tät trafik vill byta fil flera
gånger är det inget problem eftersom
man får hjälp från precis alla och som
tack visas ”tummen upp”. Det tänks i
trafiken, inga korsningar blockeras och
ingen stressar för att komma först till
ett rött ljus. Det enda riktiga problemet
i trafiken är alla motorcyklister.
Häng på, nu drar vi till Paris!
Det är invånarna och deras kulturer
och traditioner som gör att jag redan
är mycket fäst vid landet och jag kan
knappt vänta på de överraskningar
som kommer att korsa min värld de
närmaste månaderna. ¡
Louise Wrange, student 2010
Sveriges lag kommer från Stockholm,
Malmö och Gränna. Gränna, har
verkligen blivit den lilla staden mitt i
världen, staden som är van att skapa
framtiden med hjälp av sina internationella kontakter. Nu är det dags för 26
glada Team Rynkeby-cyklister att cykla
iväg från Gränna, genom Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike för
att nå slutmålet Paris. Tillsammans med
ca 640 danska cyklister kommer vi att
cykla sista sträckan på Champs-Élysées i
slutet av juli.
Grennaskolan stödjer barncancerfonden.
Ann Stensson
I juli drar vi iväg på våra gula cyklar
från Gränna till Paris. Gränna, den
lilla staden mitt i världen har ett av
Sveriges fyra Team Rynkeby-lag, som
under hösten 2011 och våren 2012
arbetar med att skaffa sponsorer, ha
insamlingar och event m.m. för att
samla in så mycket pengar som möjligt
till Barncancerfonden.
Team Rynkeby är ett nordiskt välgörenhetsinitiativ som syftar till att samla in
pengar till Barncancerfonden i Sverige
och Barncancerfonden i Danmark.
2011 samlade Team Rynkeby in 13
Mkr i kampen mot barncancer.
Tanken bakom Team Rynkeby föddes
på Rynkeby Foods i Danmark. Efter
några förfriskningar gled samtalet in på
cykling och Tour de France – att det
skulle vara kul att cykla till Paris och se
målgången på loppet. Sagt och gjort.
En julimorgon året därpå rullade Team
Rynkeby ut från orten Ringe på Fyn
med kurs mot Paris.
Varje år har fler lag tillkommit och insamlingen till danska Barncancerfonden
ökat. Sedan 2011 cyklar man även från
Sverige till Paris med startplats i Lund.
I juli 2012 kommer ca 150 cyklister
från Sverige vara startberedda på sina
gula cyklar för att låta benen jobba för
en bättre framtid för cancersjuka barn!
I år kan du delta genom att gå med
som sponsor, skänka pengar, köpa ”gula
band”, men nästa år sitter du kanske på
en egen gul cykel och är en i laget! Var
hittar du liknande möjligheter att delta
i ett värdefullt välgörenhetsprojekt, lära
dig cykla tillsammans med ett fantastiskt team och samtidigt starta din egen
framtid med studier på Grennaskolan?!
Om allt går som planerat så kommer
vi att starta från Bergsgatan utanför
Borgmästargården på Grennaskolan,
samma dag som sommarskolan
startar den 7 juli.¡
Ann Stensson, Lärare
& deltagare i Team Rynkeby 2012
THE GLOBE 15
Elever
Elever
Vi kom till en lada och då blev alla
fundersamma, var det verkligen här vi
skulle sova? Det såg ut som en ladugård
som skulle vara full av traktorer och
skrot.
Paddling i GS 9
Vi i GS 9 spenderade vår lägerresa
den 1-2 sptember 2011 i kanoter. Vi
startade en solig och varm morgon vid
Bunns badplats och sedan tog vi oss
sjövägen till Roten. Innan vårt äventyr
började hade Ulrica Hydrell en lärorik
genomgång av hur man paddlar på
bästa sätt.
Väl ute på den spegelblanka sjön Bunn
tog vi oss fram med en långsam men
säker fart. Tre timmar senare mötte
vi Anders Thibom och Mats Almlöv
vid konferensanläggningen vid Roten.
Medan Anders dirigerade oss hur vi
skulle lägga upp kanoterna så tillagade
Mats en förstklassig gulaschsoppa (Felix
på burk). När alla fått i sig mat började
humöret och energin åter igen komma
tillbaka och det var dags att ta sig
upp för den långa, branta och jobbiga
backen som ledde upp till vår tältplats.
Väl uppe så hade Mats tagit tillfället
i akt och burit fram de stora gröna
lådorna som innehöll det som nu skulle
bli vårt nästa projekt – militärtälten.
Vår insats var tapper medan Mats höll
en predikan om sin tid i lumpen.
Efter att ha rest de bastuvarma tälten
var vi varma och svettiga och det var
dags att bada i sjön och ha lite vattenkrig. På kvällen kom våra föräldrar och
vi grillade korv och njöt av varandras
umgänge. Klockan tickade på och till
slut hade även de sista föräldrarna åkt
hem. Vi satt uppe och myste en stund.
Lukas spelade gitarr och vi sjöng lite.
När klockan blev tio begav vi oss av
upp till tälten. Ulrica var den som fick
igång elden i brasan i tjejtältet och alla
skulle sitta eldvakt i ca en timma var.
I tjejernas tält eldades det bara med
en liten vedpinne i taget i kaminen
så tjejerna frös under natten. Killarna
däremot, hade vid tvåtiden fått järnkaminen röd. Och det var som en bastu
i killarnas tält. Det dröjde inte länge
förrän Edwin och William förflyttade
sig från värmen ut i det daggvåta gräset.
Efter ett par gånger ner för och upp för
backen för att hämta mer ved, så blev
det morgon. Dimman låg tät över sjön
och det dansade älvor på viken.
THE GLOBE 16
Efter en frukost serverad av Mats och
Anders började vi packa ihop för att ta
oss hemåt. Vid tiotiden var alla ute i
sina kanoter och alla paddlade på så att
vi skulle komma hem. Solen sken och
det var varmt även den andra dagen.
Efter två och en halv timme var vi återigen framme vid Bunns badplats. Sedan
kom bussarna för att hämta oss och när
alla satt sig ner , varma och trötta, drog
vi alla en suck av lättnad. Äventyret var
över för den här gången. ¡
Elise Ekman, GS 9
Vandring till Tossehall
Klass GS 7, Maria Samuelsson och
Philipp Riedel började gå från skolan
mot Tossehall den 1 september kl.
08.30. Vädret var okej, men ganska
blött i marken för det hade regnat dagen innan. Vi hade 1,8 mil framför oss,
Första stoppet var vid Bauerleden nere
i Röttle, där vi stannade och fikade.
Vi gick en lång bit och var helt slut i
benen. Sedan kom vi fram till en stor
sten där vi skulle äta lunch. Lunchen
skulle komma i en bil som vi fick
vänta jättelänge på. När bilen väl kom
så hoppade det ut en glad rektor som
serverade mat. Vi satt i solskenet och
åt pastasallad blandad med grus från
marken.
Vi gick förbi många skumma gårdar
som såg ödsliga och spöklika ut. Ungefär halvvägs kom vi till ett hus där vi
tog en toapaus. Vi fick vindruvor och
plommon. Hon som bodde där kände
Maria, vår syslöjdslärare. Vi trodde att
vi aldrig skulle komma fram, vägen
framför oss blev längre och längre. Vi
hittade lite svamp som vi plockade och
skulle äta mot kvällen. Efter åtta timmars vandring var vi äntligen framme.
Rumsuppdelningen var från början
tjejer och killar var för sig, men det ändrades ganska snart, eftersom det blev
fullt nere hos tjejerna. Kvällen kom och
vi blev uppdelade i grupper vem som
skulle laga mat och diska. De som inte
blev tilldelade någonting fick gå och
bada eller göra vad de ville. Det var inte
varmt, men inte jättekallt heller. Badet
var kallt men det var skönt att skölja
av sig svetten från vandringen. Det var
bara tjejerna som var modiga nog att
hoppa i vattnet.
Till middag blev det gulaschsoppa eller
pasta och smörstekta kantareller som vi
hade plockat under vandringen. Senare
på kvällen så grillade vi korv. Några
sprang runt i skogen och försökte
skrämma oss andra och de lyckades
ganska bra. Vi satt ett litet tag och
pratade och sjöng, sedan så gick vi in
till ladan och bäddade i ordning där vi
skulle sova under natten. På kvällen satt
vi uppe och lekte ”sanning eller sanning”, istället för ”sanning eller konka”.
Några ville sova och då blev det bråk på
övervåningen. Eftersom det skulle vara
tyst kl. 23.00 så blev det många arga
ansikten. Många låg vakna och viskade
i några timmar.
Klockan 05.00 vaknade nästan alla av
att vi frös och kort därefter började Tor
hoppa omkring på ovanvåningen. Vi
somnade om igen efter en stund.
Klockan 08.00 var det uppstigning och
frukost. Alla hade frusit på natten och
var stela i kropparna efter att ha sovit
på ett kallt och hårt golv. Till frukost
blev det yoghurt, macka och äppeljuice.
Efter det var alla laddade för städning
och de flesta hjälpte till. Vi var också
tvungna att bära ner de tunga matbackarna som skulle tas med tillbaka till
skolan.
Det kom två minibussar och hämtade oss och all packning. När bussen
skjutsat hem oss var nog alla glada att
komma hem. Även om detta blev ett
minne för livet. ¡
Elever i GS7
Elever
Lägerskola GS8
Den 2 september åkte vi i GS8 till Visingsö för att cykla. Vi tog färjan över,
hyrde cyklar till dem som inte hade
några med sig, och träffade vår guide
Agne. Sen så började vi cykla norrut
och det första stoppet var BraheKyrkan.
Där inne fick vi en guidad tur genom
kyrkans historia och om hur den hade
byggts och vem som hade gjort det. Det
var väldigt intressant! Visste ni att det
finns en gravkammare inne i kyrkan
där familjen Brahe ligger? Dörren in till
gravkammaren är en koppardörr med
små titthål i. Man ser inte så mycket,
men kollar man noga kan man se kistorna. Ebba Brahes brudkrona ligger i
kyrkan också, i ett kassaskåp. Fram tills
för några år sen så fick man använda
den på sina bröllop om man ville det.
Efter besöket i Brahekyrkan så fortsatte
vi att cykla norrut.
Nästa stopp som vi gjorde var i
Tunnerstad hemma hos Emil.
Där fick vi mat och lite vila. Vi hade
jättekul där när vi satt runt matborden
och pratade. Efter mat så fortsatte vi att
cykla och vi stannade på Tempelgården
på vägen upp mot norra udden. Där
berättade Agne om gårdens historia och
vi fick kolla på alla tavlor och statyer.
När vi var klara på Tempelgården så var
alla varma och ville bada så vi cyklade
till badstranden på Norra udden. Det
var kallt men uppfriskande!
När alla var varma igen vände vi söderut igen och nästa stopp blev Kumlabykyrkan. På Kumlabykyrkan så finns det
ett högt torn som vi fick gå upp i. Det
var lite läskigt att klättra i trapporna
hela vägen upp, för den första trappan
var väldigt smal och brant. Men så kom
vi till trätrapporna och där var det lite
bättre men fortfarande lite läskigt
för golvet knarrade väldigt mycket så
man trodde att det skulle rasa in…
Det är en väldigt fin utsikt ifrån tornet
man ser väldigt mycket när man står
där uppe
När alla hade gått upp i tornet fortsatte
vi ned mot Näs men när vi hade cyklat
ett tag så blev alla lite trötta och då
stannade vi hemma hos Norea för att
pusta ut och vila ett litet tag istället.
När vi var där så fick de som ville gå
på toa och äta en frukt. Där stannade
Ellen och Norea som var förkylda för
att ta igen sig lite extra men vi andra
fortsatte att cykla. När vi hade cyklat
ungefär 200m så började det att regna
så då fick vi stanna för att ta på oss
regnkläder, men fortsatte snabbt igen.
Vi stannade ungefär 10 min senare för
att ta en liten fikapaus, och det var mysigt för vi stannade vid några speciella
träd som bara växer på Visingsö. Efter
fikat så fortsatte vi söderut, men hann
inte så långt innan vi var tvungna att
vända för att Agne var tvungen att åka
hem. På vägen tillbaka så stannade vi
vid en granplantering och han berättade lite om den. Sen fortsatte vi mot
platsen där vi skulle sova, det var på
ängen precis bredvid Visingsborg.
När vi kom fram så hjälptes vi åt att
sätta upp tältet och sedan delade vi upp
oss i grupper och lagade mat. Sedan
så fick de som ville bada igen och vi
andra lekte lite lekar. Senare på kvällen
så tände vi en eld och grillade korv och
marshmallows. Men sedan så började
det regna och då gick vi in och satte oss
i tältet och satt och myste med varandra. Men helt plötsligt så såg Clara ett
ljus precis utanför tältduken, och börjar
skrika. Såklart börjar ju vi andra också
att skrika… Nästan hela klassen sprang
ut och kollade vad det var och vi såg
någon med en lykta, lakan och en mask
för ansiktet som går ungefär 20m bort
ifrån tältet. När personen börjar gå
emot klassen så springer alla in i tältet
igen, skrikandes. Men Tobias, Samuel,
Linn, Norea och Marion gick ut igen
och sprang efter personen som nu har
börjat gå bortåt.
När vi har sprungit en bit så ser vi
personen sitta vid en trappa och titta på
oss, personen börjar sedan prata med
oss och då utbrister Norea: -mamma.?!
Då var det Noreas mamma som var
där för att skrämma oss. Det var läskigt
men samtidigt väldigt kul! Sen gick alla
till tältet igen och vi la upp ett schema
för eldvakterna. Sedan fick de som ville
sova men alla satt uppe och pratade en
stund. Hela natten hade vi eldvakt, det
betyder att var och en av oss fick sitta
och värma den braskamin som stod
mitt i tältet för att värmen i tältet skulle
hållas kvar.
Nästa morgon så började vi dagen med
att äta frukost och packa ihop våra
saker och ta ned tältet. Sedan så åkte vi
med båten hem och slutade kl.12.00.
Det var två väldigt roliga dagar och vi
vill väldigt gärna göra om det! ¡
Elever i GS8
17
THE GLOBE
Elever
Gymnasiedagarna i Göteborg
Idag är det viktigt för en gymnasieskola att synas på gymnasiemässorna som
äger rum över hela landet. Den 11-13
oktober var det dags för Grennaskolan
att visa upp sig på Gymnasiedagarna i
Göteborg.
visste det).
Vad våra elever svarade på den sista
frågan förblir en hemlighet...
Ett bevis på att våra elever trivs är när
föredettingar kommer för att hänga i
montern en stund, och gärna hjälper
till med att upplysa besökare om skolans förträfflighet.
Trots att gymnasiemässorna ibland kan
ge ett ytligt intryck och att man kan
ifrågasätta vad de besökande ungdomarna verkligen kan få ut av evenemanget, så har det blivit en av alla dessa
viktiga arenor där kontakter knyts.
Och är det något Grennaskolans elever
är bra på, så är det just att knyta kontakter. ¡
Maria Kjörning, Lärare
Gymnasiemässa Halmstad
En månad senare befann vi oss för
första gången på gymnasiemässan i
Halmstad
Denna maässa var något mindre än
Göteborg. I Halmstad besöktes mässan
under torsdagen av 2500 elever i årskurs 9 från skolor ibland annat Varberg,
Falkenberg och Halmstad.
Victor Nohlgård, Andreas Bille och Emil Selin.
Vi var en av 93 skolor som ställde ut
för c:a 11.000 besökande 9:or med
föräldrar från Göteborgsregionen. I
konkurrens med skolor som erbjöd allt
från marinbiologisk spetsutbildning
och båtbyggande till travutbildningar
trängdes vi därför bland levande krabbor, håruppsättningar, blomsterarrangemang och charkuterier.
I år var det följande gäng som representerade skolan på mässan: Julia Markström, Stefan Brolin, Stefan Niklasson,
Maria Kjörning, Dan Edlund, Mats
Almlöw och eleverna Victor Nohlgård,
Rebecca Becerra, Cecilia Kadhagen,
Emil Selin, Anna Larsson, Andreas Bille
och Sofia Engwall.
I år hade vi besök av de relativt nybakade studenterna Emma Selin och Teodor
Trygg, och en del äldre föredettingar
strök också förbi montern för att hälsa
på Julia och vara nostalgiska en stund.
Bland andra syntes Emma Jegerfalk
(stud -97), Lotten Hellström (stud -84)
och Jan Forsman (student -88). Eric
Garcia från företaget Night View 360*
kom också han förbi. Han har gjort
den film som ligger på vår hemsida, där
man kan besöka skolan virtuellt. Om
ni inte redan har sett hans bilder så gör
det!
På onsdagskvällen var mässan även
öppen för föräldrar. Intresset var stort
för vår IB-utbildning (International
Baccalaureate Diploma Programme),
då denna utbildning inte erbjuds av så
många skolor i området.
Eleverna från Gränna som vi hade med
oss var Anna Larsson 1SA, Elsa Sjöborg
och Philip Hansson 2Speng.
Även här fick vi besök av föredettingar,
bland andra en som tog studenten
redan 1974. Också Petra (Fd Meurling)
Rydbacken stud -87 kom förbi.
Hon har även varit ordförande i Föredettingföreningen, nu är hon rektor på
Praktiska gymnasiet i Halmstad. ¡
Julia Markström, Lärare
Våra elever gjorde en fantastisk insats.
De visar en enastående kompetens när
det gäller att locka intresserade att komma och provbo på skolan. På elevernas
förslag smyckade vi i år montern med
roddatteraljer och fäktningsvärjor som
drog till sig en och annan intresserad.
Bland annat ordföranden i Göteborgs
Fäktklubb som vi tack vare detta hoppas kunna inleda ett samarbete med.
Grennaskolans elever fick svara på
många frågor, och de vanligaste
löd: ”Var ligger skolan?”, ”Var ligger Gränna?” samt ”Är det som på
Hogwards?”(Harry Potters internatskola, om det nu var någon som inte
THE GLOBE 18
Stefan Brolin SYV tillsammans med Philip Hansson, Elsa Sjöborg och Anna Larsson.
Sommarskola
Sommarskola
undervisningen ut ur klassrummet
och att lära sig mer om svensk kultur
och historia på ett mer praktiskt sätt.
Även på fritiden och på helgerna har vi
haft ett späckat schema. Redan första
helgen gav vi oss ut på medeltidsäventyr på den vackra ön Visingsö! Efter en
dag fylld av yxkastning, cykelturer och
besök på den medeltida borgruinen
Näs kom vi fram till vår lägerplats där
vi spenderade natten i tält, men först
hann vi såklart med den obligatoriska
paintballturneringen.
Under tre härliga sommarveckor har vi
haft 102 ungdomar på besök i Gränna
och Grennaskolan. Dessa ungdomar
har deltagit i undervisning i antingen
svenska, engelska, matte eller konfirmationsundervisning.
Deltagarna kom från 30 olika länder
spridda över hela världen. En grupp har
även kommit från Jönköpings kommuns vänort i Finland, Kuopio, för att
på plats öka sina kunskaper i svenska.
Ungdomarna har med andra ord fått
tillgång till både svensk kultur och ett
stort internationellt nätverk.
Fokus under de tre veckorna ligger
på lärande men vi hinner med en hel
del intressanta fritidsaktiviteter också.
Undervisningen pågår i klassrummen
fyra dagar i veckan fram till mitten av
eftermiddagen då fritidsaktiviteterna tar
vid. Varje onsdag är det temadag då vi
gör något utanför skolan och istället lär
oss av miljön i närområdet. Under sommarens första temadag var vi Gränna
med allt vad det har att erbjuda så som
polkagrisbakning, Polarcentret och
uppstigning i varmluftsballong, något
som var ett mycket populärt inslag.
Den andra temadagen åkte vi buss
till Vadstena och besökte slottet och
klosterkyrkan. I Vadstena mötte vi
även våra konfirmander som under två
dagar gjort en pilgrimsvandring mellan
Alvastra Kloster och Vadstena som en
del av sin konfirmationsundervisning.
Den tredje och sista onsdagen var temat
John Bauer och hans verk. Vi tillbringade dagen med att se en teaterföreställning om troll och prinsessor och med
denna föreställning som inspiration
skapade vi sedan konst. Det som är
centralt under temadagarna är att ta Utöver detta hann vi med mycket på
eftermiddagarna, till exempel lerduveskytte, en mycket uppskattad fotbollsturnering, ett besök på Liseberg,
tillverkning av egna smycken och en
hejdundrande avslutningsfest där våra
mycket talangfulla ungdomar stod för
underhållning i form av sång och dans.
trevlig att arbeta med!
På onsdagarna deltog vi i sommarskolans särskilda aktiviteter eller hade
våra egna. Därutöver träffades vi på
söndagarna för att delta i de gudstjänster som hölls i Gränna kyrka. Konfirmanderna deltog genom att sjunga och
läsa Bibeltexter och dikter. Starkast i
minnet sitter nog vår Stilla ro-gudstjänst på kvällen den 24 juli.
De tre veckor vi hade tillsammans innehöll undervisning i många spännande
former. Klassiska metoder som film,
diskussioner och drama fanns med,
men även utflykt till retreatgården Wettershus där vi fick pröva på meditation
samt vår stora utmaning pilgrimsvandring.
Det är svårt att sammanfatta tre veckor
fullspäckade med nya lärdomar, roliga
minnen och framförallt vänner för livet
på några få rader men jag hoppas att jag
gett er en liten inblick i vad som händer
på Grennaskolan under sommaren. ¡
Anna Eskehed,
fd. elev och sommarlärare
Konfirmation 2011
Då vi ville ha ett samarbete med
Svenska kyrkan i Gränna den här sommaren behövdes en länk mellan kyrkan
och Grennaskolan. Jag var den som
fick förmånen att vara med och leda
en konfirmandgrupp tillsammans med
Ulf Winddotter, präst i Gränna kyrka
och dessutom vår skolpräst.
Under tre veckor träffade vi vår grupp
om 7 konfirmander. Två av dem var lokala, en kom från Sveriges västkust, och
de andra kom från Tyskland respektive
USA. Samtliga av de från utlandet hade
någon anknytning till Sverige, t.ex. en
svensk förälder.
Ända sedan i början av året hade vi haft
en egen grupp på Facebook (Grennakonf 2011) där vi gav konfirmanderna
olika uppdrag. Detta gjorde att vi redan
kände till varandra lite grann när vi väl
fick träffas på riktigt. De blev snart en
sammansvetsad grupp som var mycket
Från pilgrimscentrum i Vadstena
kom pilgrimsdiakonen Ewa Lund och
mötte oss på halva vägen. Vi hade då
vandrat från Alvastra till Rogslösa där
vi övernattat i församlingshemmet.
Tillsammans fortsatte vi vår vandring
till Vadstena där vi mötte resten av
sommarskolans elever (som hade åkt
buss dit!). Dagen avslutades med en
rundvandring på klosterområdet och i
Klosterkyrkan. Med många mil i benen
var det härligt att få åka buss tillbaka
till Gränna.
Vår konfirmation blev den finaste tänkbara! Lördagen den 30 juni gick vi in i
kyrkan med lagom nervösa konfirmander. Det blev otroligt stämningsfullt
med så mycket musik, gemensam nattvard, och människor som samlats runt
oss. Jag och Ulf har sparat dessa veckor
på en särskild plats i minnet. Säkert är
det också vad våra konfirmander har.
Det viktiga är inte att komma fram,
utan att gå tillsammans. ¡
Ulrica Hydrell, Lärare
19 THE GLOBE
Vad är på gång
Vad är på gång
En oanmäld inspektion
Den oanmälda inspektionen av Lundsbergs skola i slutet av oktober utlöste
en medial storm av sällan skådat slag
mot de tre Riksinternaten. Jag har aldrig tidigare i mina anställningar mött
motsvarande.
Hur startade då detta?
Två husföräldrar på Lundsbergs hade
bestämt sig för att polisanmäla sin
skola eftersom de ansåg att det förekom
pennalism och ett utvecklat system för
kamratfostran. Två inspektörer från
Skolinspektionen dök oanmälda upp
utanför entrén på Lundsberg en dag
i oktober och gav direktiv om vilka
de ville träffa för en intervju. Detta
resulterade i den officiella rapporten
som släpptes den 29 november. Det
oanmälda besöket på Lundsberg gjorde
att Skolinspektionen bestämde sig för
att genomföra inspektion av vår skola
och Sigtunaskolan humanistiska läroverket (SSHL).
Inspektion av Riksinternaten
Vid lunchtid måndagen den 7 november ringde Skolinspektionen och meddelade att de hade för avsikt att komma
till Grennaskolan på onsdagen samma
vecka. På tisdagen fick vi ett tidschema
för hur de ville lägga upp sin inspektion.
För att inte ge utrymme för inspekterad
skola att välja ut personal och elever
anger inspektionen i sin tidsplan att
de, som ett exempel, vill träffa de fem
första eleverna på klasslistan i en viss
klass, den husfar och den husmor som
kommer först i bokstavsordning och så
vidare.
Onsdagen den 9 november såg dagens
ljus och två inspektörer infann sig. En
av dem hade en bakgrund som lärare
och skolledare och den andra var både
jurist och socionom. Vi blev imponerade av deras sätt att gå till verket.
Mycket metodiskt avverkade de olika
möten med förtroendeelever, husföräldrar, elever, lärare och avslutningsvis
med mig och Christer. Intervjuerna
varvades med enkäter till elever och
personal. Dessa sammanställdes sedan
på onsdagskvällen (natten?).
Jag hade inte själv möjlighet att vara
med på torsdagen eftersom det sedan
tidigare var ett inplanerat möte mellan
Grennaskolan, Lundsberg och SSHL
(på K1 mäss) i Stockholm. Timingen
för detta möte var ju bra eftersom vi
alla tre kunde diskutera hur vi uppfattat
våra respektive inspektioner.
På torsdagseftermiddagen sammanfattade inspektörerna sina intryck för
rektor Christer Melin. Det samlade
intrycket som de förmedlade var att de
uppfattat en god stämning på skolan
mellan elever och personal och att det
inte förekom någon kamratfostran eller
pennalism. Vi fick dock kritik för att vi
inte jobbade tillräckligt bra med våra
planer och dokument för att förebygga
kränkande behandling.
Det mediala drevet
Veckan efter inspektionen kom de första artiklarna om livet på Lundsberg.
Den ekonomiska krisen i Europa,
demokratiprocessen i Mellan Östern,
klimatkonferensen i Dubai med flera
stora händelser bleknade som genom
ett trollslag. När jag var på väg ut till
bilen för att köra den halvtimmeslånga
vägen till Gränna den 17 november
kände jag på mig att denna dagen inte
skulle bli någon vanlig dag på jobbet.
Det blev den inte heller.
Invaggad i en falsk säkerhet eftersom
ingen mediarepresentant hade ringt till
oss under förmiddagen låste jag min
dörr på Borgmästargården vid lunchtid
för att gå till matsalen. Endast Lundsberg hade blivit intervjuad. När jag
steg ut från Borgmästargården kom det
första samtalet från Sveriges Radios
Jönköpingsredaktion. Under eftermiddagen eskalerade medietrycket för att
nå sin topp vid sen eftermiddags tid.
Dagen efter, efter några timmars tystnad på morgonen, kom andra vågens
samtal. När denna dag var till ända så
hade alla de större nyhetsbevakarna
inom radio, TV och press hört av sig.
Alla frågor kretsade kring kamratfostran och pennalism. Eftersom jag visste
att vi inte har denna kultur på Grennaskolan var det inte svårt att möta
media. Jag var dock noggrann med att
i så många sammanhang som möjligt
poängtera att vi har 128 ungdomar 24
tim per dygn, 7 dagar i veckan, i över
200 dagar/år. Dessa ungdomar bildar
sex olika familjer under ledning av en
husfar och en husmor. De bor ett 20-tal
av samma kön och jämnåriga på varje
elevhem, för det mesta under ett och
samma tak.
Den familjebildningen är inte att leka
med. Som Lisa, en av våra internatflickor, sade i en TV 4 intervju. Efter
att ha varit i medialt fokus i några dagar
riktades kanonerna återigen mot de
värmländska skogarna och Lundsbergs
skola. Flera fd elever hade uttalat sig
och föräldrar trädde fram och berättade
om vad de hört eller sett om skolans
inre liv. Skolan fick mycket sändningstid under några dagar. Framför allt när
de två före detta husföräldrarna trädde
fram och berättade om sina upplevelser på skolan. Vad inte många vet är
att den husfar som trädde fram var en
föredetta internatelev på Grennaskolan
(student-88).
I media har det angetts att han hade
erfarenhet från internatskola själv.På
kvällen den 1 december deltog Christer
Melin, vår nye rektor, och Suzanne
Berglert-Åberg, ledamot i GFF, som representanter från Grennaskolan i SVTs
program Debatt. Jag själv hade ingen
möjlighet att delta. Jag var på ett bröllop i Paris. Livet måste ju gå vidare trots
medialt intresse för vår verksamhet.
Jag skall inte recensera SVTs program
men man kan ju tycka att om man
samlar så många människor för så stor
kostnad kanske man kunde begära litet
mera stringens och seriös debatt. Nåväl,
vi var där tillsammans med SSHL och
Lundsberg.
Även de två husföräldrarna från Lundsberg fanns med i studion. Merparten av
..”man bråkar som syskon gör ibland i en vanlig familj ...men det händer inte ofta. Det är jättetrevligt här.” Lisa
THE GLOBE 20
Vad är på gång
tiden gick åt till att fråga ut Lundsberg
om förhållandena på skolan.
Nyhetsflödet ändrade karaktär och
Christer fick möjlighet att komma till
tals vid ett tillfälle för att uttala Grennaskolans avståndstagande från allt var
kamratfostran och pennalism heter.
gamla elever började träda fram och berätta om sin tid på skolorna. Detta var
både positiva och negativa erfarenheter.
För vår del var de enbart positiva. Ett
annorlunda inslag var när jag hittade
denna löpsedel utanför en tidningskiosk.
Många, föräldrar och elever, hörde av
sig på Facebook och gav Grennaskolan
sitt stöd. Några informerade Skolinspektionen direkt om sina tre givande
år på Grennaskolan. Tack alla ni som
har stöttat oss!
Dagen efter debatten i SVT uttalade
sig Skolministern mycket dramatiskt
om att Riksinternaten har en gräddfil
jämfört med skolor i övrigt. Ministern
avsåg då de stadsbidrag som finns för
utlandssvenskars barn. Detta utspel
gjorde oss tre Riksinternatskolor
mycket förvånade. Så sent som 2001
redovisade Skolverket en rapport där
man slog fast behovet av denna skolform. Skolverket kommer att få uppgift
att se över statsbidragen under våren
2012.
Eventuella förändringar kommer sedan
inför 2013. De eventuella konsekvenser
detta medför för Grennaskolan återkommer jag till i nästa nummer.
Rapporten kommer
Den 15 december kl 1100 släppte Skolinspektionen sin rapport. 30 minuter
innan ”släppet” blev jag uppringd av
Sveriges radio för en kommentar. Jag
bad dem vänligt men bestämt att vänta
till offentliggörandet och jag hunnit
att läsa den. På inspektionens hemsida
kunde man läsa följande sammanfattning.
Grennaskolan
Grennaskolan får kritik på ett antal
punkter och Skolinspektionen förelägger huvudmannen att rätta till
bristerna. Skolan framstår på många
områden som trygg och erbjuder en
god studiemiljö, men samtidigt framkommer i intervjuerna att det sker
kränkningar av olika omfattning och
svårighetsgrad på skolan. Miljön kan
därmed inte anses vara trygg för alla
elever. Skolan har ingen gällande årlig
plan mot kränkande behandling.
Rutinerna för hanteringen av signaler
om kränkningar är oklara och uppvisar brister. Skolans ordningsregler är
omfattande med straffrättsliga formuleringar och har karaktären av bestraffning, bland annat kan de medföra att elevens rätt till utbildning sätts
ur spel. Skolan utreder inte stödbehovet och utarbetar inte åtgärdsprogram
för alla elever som befaras inte nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås.
Elevhälsan omfattar inte specialpedagogiska resurser.
(Utdrag från Skolinspektionens
hemsida)
Kommentar
Personal, elever, f.d. elever och föräldrar som har tagit del av rapporten
känner inte igen den otrygga miljö
som rapporten beskriver. Många har
uttryckt sig i termerna av att rapporten
är en kränkning av skolan. Framför allt
när det framgår att rapporten i stora
stycken grundar sig på andrahandsuppgifter från några f.d. elever.
Kritiken om likabehandlingsplanen är
berättigad men planen har uppdaterats
under hösten oberoende av inspektionen. Rekrytering av specialpedagog
pågår. Att internatverksamheten inte
skulle få innehålla ett regelverk ställer vi
oss oförstående till. I något enstaka fall
har åtgärdsprogrammet inte motsvarat
de krav som finna.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det mediala intresset inte står
i proportion till kritiken mot skolans
verksamhet. Alla tre Riksinternaten
konstaterar samma fenomen. Jag har
av flera föräldrar fått frågor om vad
som pågår? Om det finns något särskilt
syfte eller en dold agenda ? Hur kan en
rapport grunda sig på andrahandsuppgifter? Är inte rapporten kvalitetssäkrad
vad gäller innehåll och text innan den
släpps? Varför ligger nyheten från 201112-15 om inspektion av Riksinternaten
kvar på Skolinspektionens hemsida
då detta skrivs (2012-01-02) trots att
det kommit 113 rapporter sedan 15
december då Riksinternatens rapport
släpptes?
Från skolinspektionens hemsida 2012-01-02
Jag har svarat att jag aldrig har varit
med om någon liknande situation
under mina år i Försvarsmakten eller i skolans värld, att jag är mycket
förvånad och att jag har förutsatt att en
inspektionsmyndighet kvalitetssäkrar
sin information innan den blir underlag
för en rapport.
Tre saker vill jag avslutningsvis trycka
på i detta sammanhang.
· En kultur där äldre elever trakasserar
yngre elever förekommer inte och får
inte förekomma
· Om någon utför handlingar som
bryter mot lagen så polisanmäler vi
· Vår verksamhet skall tåla en granskning
Vi skall åtgärda det som vi har fått
anmärkning på senast den 15 mars
och samma dag inlämna en rapport
till inspektionen om vilka åtgärder
som vi har vidtagit. Vi kommer också
att granska hur Skolinspektionen har
arbetat med att ta fram rapporterna.
Detta är i allra högsta grad intressant
för att kunna garantera rättssäkerheten.
Jag återkommer i nästa nummer med
en uppföljning. ¡
Mats Almlöw, Skolchef
21
THE GLOBE
Föräldraföreningen GFF
Föräldraföreningen GFF
Grennaskolans Föräldraförening GFF
medlemmar är alla vi föräldrar till
ungdomar som går på skolan, och vi
tänkte passa på att informera lite om
vad GFF gör och hur medlemsavgiften
används. Som du kanske vet så betalar
varje elevs förälder 150:- per läsår
i medlemsavgift till Grennaskolans
Föräldraförening GFF.
Vi vill också på detta sätt uppmuntra
er föräldrar att kontakta oss om ni
har något ni vill ta upp, eller om ni är
intresserade av att medverka i verksamheten.
GFFs syfte är att verka för att eleverna
ska ha en så bra tid på Grennaskolan
som möjligt. Vi är en länk mellan
skolan och elevernas familjer och bryr
oss om allt som rör elevernas tid på
Grennaskolan. GFFs huvuduppgift är
att verka för att elevernas utbildning,
boende, hälsa och fritid skall vara så bra
som möjligt under den tid de går här
på skolan. GFF har fem områden som
vi vill poängtera och uppmuntra skolan
att sträva mot; hög klass på lärarna,
ordning och reda, eleverna i trygga
händer, goda kommunikationer samt
att Grennaskolan skall vara en internationell skola.
De frågor som speciellt beaktas i år är
den nya skollagen och vad det innebär
för tex elevdemokrati, utbildningskvalité, likabehandling samt alkohol,
narkotika och tobak (ANT) och vi
följer aktivt de arbetsgrupper som
bildats på skolan. Vid vårt senaste
styrelsemöte som hölls 2011-11-19
diskuterades bla de åtgärder som skolan
vidtar i kampen mot ANT. Man kan
konstatera at det förmodligen inte är
många gymnasie- eller grundskolor
som kan uppvisa ett lika omfattande
handlingsprogram för att förebygga och
minska ANT problematiken. Förra året
stöttade GFF verksamhet för att främja
rökfria elevhem. Årsmötet hölls i samband med skolstarten, och protokollet
hittar du på Fronter. Under året hålls
4-5 styrelsemöten där utöver styrelsen
även skolchefen, rektorn och elevrådet
brukar delta.
THE GLOBE 22
Ordförande Lena Klasén och informationsansvarig Åsa Klasén.
GFF brukar också delta vid läsårets
öppna skoldagar och med föredrag för
att sprida information om GFF’s verksamhet, svara på frågor eller ta emot
förslag och synpunkter från föräldrar.
Medlemsavgifterna kommer eleverna
tillgodo genom att GFF ger bidrag till
en mängd olika aktiviteter som stöttar
GFF syfte och mål. För att uppmuntra
och stödja aktiviteter som bidrar till
detta så bjuds elever och personal in att
söka pengar från GFF. Inriktningen är
att verksamhet GFF stöttar skall komma många elever tillgodo, och ansökningar som kommer från såväl eleverna
som personalen har välkomnats.
En viktig fråga är hur Grennaskolan
kan synliggöras mer i Sverige och
internationellt, och GFF har sedan
många år tillbaka stöttat det genom
finansiella bidrag till olika aktiviteter
som uppmuntrar positiv profilering av
skolan. Ett exempel på lyckad profilering är rodden. Vid vårt senaste
styrelsemöte redogjorde Greg Kewley,
GRIFF Rowing Section för roddverksamheten, vars framgångar rönt mycket
uppmärksamhet och som GFF valt att
stötta även i år. Men det är ett omfattande jobb, och det behövs nu stöd från
föräldrar, som kan ställa upp med
skjuts, söka finanser, medverka vid resor
etc. Målet är att ha två föräldrar som
följer med till Cambridge i april 2012,
och är du intresserad av att hjälpa till så
kontakta GFF! Men läsåret är inte slut
ännu varför vi vill ha in fler ansökningar om finanser eller stipendier.
I första hand har GFF valt att stötta
aktiviteter och idéer som har ett tydligt
mål och syfte och som anknyter till utbildning, boende, hälsa eller fritid. Det
har naturligtvis också beaktat positivt
om de inkomna förslagen hjälper till att
marknadsföra Grennaskolan, i Sverige
eller utomlands. GFF styrelse beslutar
sedan ett par gånger per år vilka projekt
som skall få finanser. GFF premier
också enskilda elevers som gjort goda
insatser genom stipendier.
I höst har vi gett finansiellt stöd till
GRIFF Rowing Section med 15.000
Skr att använda till Oxbridge Rodd
2012 samt eventuellt arrangerande av
rodd vid idrottsdag på skolan.¡
Lena Klasén ordf. GFF
Annonser
Annonser
Sommarskola
Från idé till färdig trycksak
i veckor i juli 2012 genomför vi den 29:e sommarskolan på Grennaskolan.
Under tre
bok- och offsettryck. Du hittar mera information och anmälningsblanketter på www.grennaskolan.se
Digitala fyrfärgsutskrifter
Sommarskolan riktar sig i första hand till utlandssvenska och internationella elever
och kopiering!
som fyller 14 under 2012 men som inte har fyllt 17 år.
Från idé till färdigt tryck!
Offsettryck - Boktryck - Digitaltryck
Sommarskolan är ett utmärkt tillfälle att känna på hur det är att vara elev på en internatskola
och är mycket uppskattad av elever och föräldrar. På sommarskolan läser eleverna svenska eller engelska.
Oberoende avTel.
vilket
som eleverna
har57de samma breda fritidsprogram på eftermiddagar och kvällar.
0390-100
10 · Fax väljer
0390-417
www.offsettryck.com
Elevernae-post:
bor på [email protected]
något av våra ordinarie· internathem
där en husmor eller husfar ansvarar under kvällar och nätter.
Vill du se din annons i nästa nummer? Kontakta oss på: [email protected]
Vår samarbetspartner
trycksak!
Från idé till färdig
DIGITA LTRYCK .
BOK-, OFFSET &
Sjögatan 39 · Gränna
Tel. 0390-100 10 · Fax 0390-417 57
e-post: [email protected] · www.grenna-tryckeri.se
Sjögatan 39 · Box 80 · 563 22 Gränna
Tel. 0390-100 10 · Fax 0390-417 57
e-post: [email protected] · www.grenna-tryckeri.se
23
THE GLOBE