Transcript Provläs - Svensk Byggtjänst

FÄSTNING
ELLER FIKASTÄLLE
Arbetsplatsens förvaltning, identitet och arkitektur
Tony Björklund
Lars Steiner
Förlag och distribution
AB Svensk Byggtjänst
113 87 Stockholm
Telefon 08-457 10 00
www.byggtjanst.se
© 2014 AB Svensk Byggtjänst och författarna
Omslagsbild: Stockholm Waterfront. En del av byggnadskomplexet täcks
av ett metallraster, en anordning som saknar anknytning till det vi vanligtvis förknippar med begreppet husbyggnad. Den karakteristiska arbets- och
festplatsen Stockholms stadshus skymtar i bakgrunden, en av den traditionella arkitekturens mest fulländade byggnader. Skilda tiders uttryck samsas.
Foto omslag: Beate Pytz
Foto inlaga: Tony Björklund där inte annat anges, se bildförteckning.
Grafisk form: Beate Pytz
Tryck: Göteborgstryckeriet, Mölndal 2014
ISBN 978-91-7333-666-6
FÖRORD
Fästning eller fikaställe. Är det en fråga så är svaret fikaställe. Men som alltid är verkligheten inte så
enkel att beskriva. Fästning står för den strängt kontrollerade ytterligheten, fikastället för den andra
ytterligheten, det fullständigt fria sättet att arbeta, ansvarsfullt och öppet, där de anställdas initiativ gör
att allt kan hända. Som fastighetsforskare inom det ekonomiska området respektive yrkesarbetande
arkitekt har vi observerat att arbetslivet förändras från övervakande kontroll mot det stödjande och
tillåtande, där det är resultaten som räknas. Polariseringen sätter ljus på den utveckling som boken
problematiserar.
Modern teknik gör det möjligt för människor att arbeta på fler ställen än den arbetsplats som anvisats av organisationen de arbetar för. Detta medför att arbetsplatser till viss del är tomma på folk och
att kontorslokalerna inte används fullt ut. Då uppstår frågan om hur anställda motiveras att komma till
jobbet och om detta är önskvärt. Det verkar fortfarande vara så att kreativitet och utveckling sker när
människor möts, även om tonåringarna visar att de är minst lika kreativa och har minst lika roligt på
nätet som när de träffas. Därför prövar idag de mest innovativa företagen att utforma sina kontor som
mötesplatser för kreativt skapande och kommunikation både på nätet och i den fysiska verkligheten.
För de arbetsuppgifter som kräver koncentration och ensamarbete kan det vara effektivare både för företaget och miljön om den anställde stannar hemma och arbetar. Transporter liksom fastigheter tillhör
de mest nedsmutsande företeelserna i den globala miljön, varför en ny syn på var och hur arbete bör
utföras kan bidra till mindre påfrestning på naturen.
Det är inte bara arbetet och platsen för arbete, utan också organisationers struktur och företagandet
i sig som är i förändring. Dessa förändringar påverkar sättet att driva fastighetsföretagande. Bakom står
ekonomiska, tekniska, kulturella och existentiella förändringar. Det pågår globalt sett en oöverskådlig
omvandling av mänskliga villkor och behov, där orsak och verkan är sammanflätade. Boken syftar att
beskriva och analysera arbetsplatsernas förändring i ett företagsekonomiskt samt arkitektur-, design-,
byggnads- och förvaltningsperspektiv.
Vi vill tacka alla kollegor i seminarier och manusläsande som gett oss en massa tips och synpunkter.
Speciellt tack till Basam Besh, Gösta Carlestam, Oscar Frieberg, Arne Fagerholm, Jan-Chris Norlander,
Agneta Sundström och Marita Wallhagen. Vi vill också passa på att tacka våra familjer som under en
lång tid har stöttat och stått ut när våra tankar och samtal kanske alltför mycket har centrerats till de
frågor boken ställer. Tack också till redaktörerna Jonas Sjögren, Håkan Svensson och Marika Engström
som väglett och hjälpt oss under det sista halvårets skrivande.
Stockholm i oktober 2014
Tony Björklund
Lars Steiner
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING5
BOKENS KAPITEL OCH DISPOSITION
NÅGRA CENTRALA BEGREPP
9
10
1 INLEDNING
11
Globalisering och informationsteknik ger arbetsmarknaden nya spelregler
Utgångspunkter för framtidens arbetsplats
11
11
2 FRÅN INDUSTRI- TILL KUNSKAPS- OCH NÄTVERKSSAMHÄLLE
17
Ett arbetsliv i förändring
Nya perspektiv – nya möjligheter
Den Nya Arbetsplatsen
Företaget är nätverket
17
18
18
20
3 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSPLATSORGANISATIONEN
25
Nya organisations- och affärsmodeller
25
Problem och möjligheter med nya affärsmodeller
27
Förändrade lokalbehov
27
Arbetsplatsstilar28
Bortom planering mot lärande
30
Virtuella och fysiska arbetsplatser i arbetsplatsportföljen
31
Att implementera nya strategier
31
Slutsatser om den nya och nätverkande arbetsplatsen
32
4 FASTIGHETSFÖRETAG OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING
35
Arbetsplatsindustrin35
Fastigheter, fastighetsföretagande och Facility Management
35
Fastighetsförvaltningens roller och affärsidé
36
Äga eller hyra lokaler
36
Ekonomisk-administrativ förvaltning
38
Operativ och strategisk förvaltning
38
Exempel på resultatindikatorer
40
Risker i fastighetsförvaltningen
40
5
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
Fastighetsstrategier41
Anpassning av fastighetsstrategier till företagsstrategier
43
Visioner och strategier för fastighetsförvaltningen
45
5 ARKITEKTUREN – BYGGNADSKONST OCH UTTRYCK
47
Relationer mellan människor och byggd miljö
De gamla principerna håller än
Några exempel på uttryckets betydelse
Arkitekturens och rummets betydelse
Begreppen arkitektur och artefakt
Arkitektur och artefakter på en arbetsplats – ett exempel
Arkitektur och rum: behov, upplevelser och föreställningar
Tre händelser – ett litet förspel till arkitekturhistorien
47
47
48
49
50
51
53
56
6 ARBETETS BYGGNADER – LITE ARKITEKTURHISTORIA
59
Bakgrund – tiden fram till 1900-talet
59
Från 1900 – bort från den eklektiska arkitekturen
67
Jugend 1900–1910
68
Nationalromantiken 1910-talet
69
Parallella trender fram till 1930
70
72
Tjugotalsklassicismen (1920–1930)
73
Funktionalismen från 1930 och framåt
Summering75
Fabrikens historia
76
Sågtakets historia
78
7 ARKITEKTUR SOM FORM
83
Husets entré
83
Golvet85
Väggen86
Taket90
Fasaden94
Rum95
Ute och inne
96
6
8 ARBETSPLATS OCH IDENTITET
101
Identitet och anseende
Företagets visuella identitet
Analys av arbetssituationer med symbolteori
101
102
103
INNEHÅLL
Kontorets symboliska betydelse
Hänsyn till varumärke och organisationsidentitet
Kunskapsföretag med kunderna på nätet – ett exempel
105
105
107
9 VAL AV KONTORSLÖSNING
111
Begreppet arbetsplats
111
Arbetsplatsens utformning och kontorstyper
111
Hemmet som arbetsplats
114
Kontorsdesign119
Arbetsproduktivitet och arbetstillfredsställelse
120
121
Arbetsplatsförändringar och insatsvilja
Anpassning av kontorsmiljön till företagets verksamhet
121
Några reflektioner om den nya arbetsplatsen
130
10 ARBETSPLATSER, MÄNNISKAN OCH DEN BYGGDA MILJÖN
131
Kreativitet131
Miljonprogrammets design och arkitektur
131
Konst, symboler och estetik, semiotik
132
Arbete och hälsa
133
Osunda hus
133
134
Ett ekologiskt hållbart fastighetsföretagande
135
Arbetsplatsens resurshantering
11 BYGGPROCESSEN OCH DEN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
139
Varje byggprojekt – en unik och historisk händelse
139
Möjligheten att påverka under byggprocessen
140
Byggprojektets organisering
140
Utrednings- och programskede
141
Projektering141
Gestaltning142
Systemutformning – huvudhandlingar
143
Detaljutformning – bygghandlingar
143
Entreprenader143
Byggproduktion – själva bygget
144
144
Byggandets internationalisering
Styrning och kontroll
144
Den tekniska förvaltningen under byggnadens livslängd
145
Hållbar livslängdsplanering och livscykelkalkyl
147
Informationstekniken slår igenom
148
7
12 REFLEKTIONER OM FASTIGHETSMARKNADEN
OCH DET POSTMODERNA ARBETSLIVET
151
Teser som vi drivit i boken
Förändrad design och arkitektur
Förändrad användning av lokaler
Förändrad teknikanvändning
Nya värderingar och synsätt
Oanvända kvaliteter för inspiration, kreativitet och utveckling
151
151
152
152
153
155
REFERENSER159
Bildförteckning167
BOKENS KAPITEL OCH DISPOSITION
beskriver bokens syfte och innehåll översiktligt. De teoretiska utgångspunkterna
symbolteori och institutionell teori presenteras.
Kapitel 1 INLEDNING
Kapitel 2 FRÅN INDUSTRI- TILL KUNSKAPS- OCH NÄTVERKSSAMHÄLLET ger en analys av den svenska
utvecklingen från industrialism till kunskaps-, informations- och nätverkssamhälle samt hur utvecklingen av informationstekniken påverkat arbete och arbetsplatser.
Kapitel 3 FÖRÄNDRINGAR I ARBETSPLATSORGANISATIONEN
analyserar arbetsplatsen och affärsmodel-
ler i nätverksekonomin.
beskriver fastighetsföretagande, fastighetsförvaltningens nya roll, hur fastighetsförvaltningen kan anpassas till företagsstrategier för att vara
ett stöd till kärnverksamheten.
Kapitel 4 FASTIGHETSFÖRETAG OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING
Kapitel 5 ARKITEKTUREN – BYGGNADSKONST OCH UTTRYCK
är en inledande teoretisk grund som
avslutas med några konkreta exempel.
Kapitel 6 ARBETETS BYGGNADER – LITE ARKITEKTURHISTORIA ger en historisk tillbakablick på arkitek-
turhistorien med exempel från arbetsplatsarkitektur.
Kapitel 7 ARKITEKTUR SOM FORM
beskriver arkitekturens medvetna uppbyggnad i några av dess olika
element och aspekter.
utvecklar synen på företaget som en påtaglig resurs, beroende
av sin identitet, sina värderingar och sitt anseende. De symboler som ett företag förknippas med får
bland annat sitt uttryck i byggnader och artefakter.
Kapitel 8 ARBETSPLATS OCH IDENTITET
Kapitel 9 VAL AV KONTORSLÖSNING visar olika typer av gamla och nya kontorslösningar, där design och
symboluttryck poängteras och analyseras utifrån funktionalitet, symbolik och estetiska värden.
beskriver ett antal omvärldsfaktorer i den byggda miljön som påverkar möjligheten att skapa ändamålsenliga, hållfasta och estetiska
byggnader och lokaler. Olika sätt att ta hänsyn till hållbarhetskraven i byggandet redovisas.
Kapitel 10 ARBETSPLATSER, MÄNNISKAN OCH DEN BYGGDA MILJÖN
Kapitel 11 BYGGPROCESSEN OCH DEN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
beskriver byggprocessen vid ny-,
om- och tillbyggnad.
är
ett försök till summering av vad som hänt i början av 2000-talet när mobilt internet och sociala medier
har slagit igenom och börjat användas i affärslivet. Där finns även en diskussion om hur arbetslivsförändringar har gett upphov till nya värderingar och synsätt. Här ges även exempel på arbetsplatser som
utnyttjar oanvända kvaliteter för inspiration, kreativitet och utveckling.
Kapitel 12 REFLEKTIONER OM FASTIGHETSMARKNADEN OCH DET POSTMODERNA ARBETSLIVET
9
NÅGRA CENTRALA BEGREPP
I boken används några begrepp som samtidigt är centrala för förståelsen av bokens resonemang och som kan behöva förklaras för läsaren. Det
gäller i huvudsak följande begrepp:
Actor-Network Theory, ANT Analyserar hur mänskliga aktörer interagerar med icke mänskliga, s.k. aktanter. Det kan röra sig om artefakter
(se förklaring nedan), trappor, dörrar och fönster etc.
Arbetsplatsindustrin Organisationer och anställda som arbetar inom olika verksamheter som har med fastigheter och lokaler att
göra i vid bemärkelse, liksom den service som behövs för att byggnader och arbetsplatser ska fungera gentemot
hyresgäster ur ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart perspektiv.
Arbetsplatsportfölj En arbetsplatsportfölj består av platser, elektroniska uppkopplingar och ledningspolicies som stimulerar samarbete och lärande. Det kan också sägas vara ett kluster av investeringar och kontrakt, länkade med hjälp av
elektronisk, rumslig och social infrastruktur.
Artefakt Föremål som formats av människan. Det kan vara: En produkt av mänsklig verksamhet som existerar oberoende av sin tillverkare; avsiktlig, den har ett syfte för att lösa ett problem eller tillgodose ett behov; sinnligt
uppfattbar försedd med sin egen fysiska uppenbarelse eller en sak som har eller har tillförts mening.
Facility Management, FM Att anpassa och utveckla lokalerna för att effektivisera företagets verksamhet, dvs. att fastigheter, lokaler, människor, datorer, maskiner och arbetsuppgifter operativt och strategiskt ska underhållas och utvecklas för ett
­effektivt företagande.
Fastighet Egendom som är registrerad som självständig rättslig enhet. Mark med ev. byggnad och andra fasta tillbehör.
Vardagligt ofta synonymt med byggnad.
Fastighetsföretagande1 En tjänsteproduktion av fastighetsrelaterad service med byggnaden som medel.
Integrerad infrastrukturledning Används i en global marknad, där internet och nätverk spelar en stor roll vid beslut om arbetsplatsers lokalisering, utseende och utformning. Fastigheter och lokaler utformas i samarbete med personalavdelningar, marknadsavdelningar, produktionsenheter, samarbetande leverantörer och kunder. Integrerad infrastrukturledning
förutsätter att ledningen förändras från platscentrering till projektledning.
10
Kognitiv Intellektuell, kunskapsmässig.
Semiotik Läran om tecken, deras utseende och betydelse.
Uttryck (inom arkitektur) Kvalitativa egenskaper som medvetet använts för att tjäna och berika byggnaden som rumslig funktion och
upplevelse. Det kan gälla material, ljus, identitetsskapande och annan kommunikation mellan brukare och
byggnad.
1 INLEDNING
Globalisering och informationsteknik ger arbetsmarknaden nya
spelregler
Efter informationsteknik- (IT) och fastighetskriserna i början av år 2000 har en snabb internationalisering och globalisering av det västeuropeiska
näringslivet skett. Det har inneburit att investeringar som företagen gör analyseras med avseende
på en global marknad i global konkurrens.2 Informationsteknologin påskyndar globaliseringen,
finansiellt, socialt, kulturellt och miljömässigt.
Det förändrar inte bara företagens och fastighetsföretagandets villkor utan även varje människas.
I Sverige har förändringen bara börjat från den
traditionella synen på arbetsplatsen – som en fysisk plats, ett kontor, en verkstad, ett företag – till
en syn som innebär att arbete kan utföras var som
helst. Nya sätt att mäta och premiera uppnådda
arbetsresultat utvecklas för att kunna hantera nya
sätt att organisera arbete.
Förändringar går visserligen långsamt, men vi
vill redan inledningsvis påpeka att många av de
idéer som här diskuteras inte är möjliga att omedelbart förverkliga på alla arbetsplatser. Inte minst
inom serviceindustrin är det svårt att föreställa sig
att en lastbils- eller busschaufför, restaurangkock
eller bilmekaniker ska kunna utföra sitt arbete
utan att vara på arbetsplatsen. Likaså behöver det
löpande bandet sina operatörer för att kunna
fungera. Å andra sidan betyder en tom kontorsstol inte att den anställde negligerar arbetet. Med
dagens informationsteknik kan arbete utföras var
som helst, när som helst. Vi menar och utvecklar
i denna bok att speciellt inom s.k. informationsoch kunskapsbearbetande yrken kommer en flexibel arbetsplats, som vi benämner fikastället, att
vara dominerande i framtiden. Detta bör påverka
hur vi utformar kontor och arbetsplatser idag.
Utgångspunkter för
framtidens arbetsplats
Arkitekturen ger kulturen uttryck. Den yttre och
inre miljön liksom ickemateriella miljöfaktorer
som internet, kulturtillhörighet, genus, identitet,
varumärken, design, trender liksom säkerhetsoch integritetsfrågor intresserar människor och
företag i allt högre grad. Informationstekniken
och globaliseringen utmanar traditionellt arbetsoch förhållningssätt. Kommunikation, varu- och
idéutbyte mellan människor och företag och
mellan företag och kunder är idag effektivare än
i industrisamhället, vilket påverkar fastighetsföretagande och marknader. Allt detta påverkar också
arkitekturen och hur företag organiserar arbete.
Hur dessa förändringar arkitekturmässigt och
organisatoriskt gestaltas och hur de påverkar arbetsplatser och arbetslokalisering, samtidigt som
de inverkar på företagens identitet, image och anseende behandlas i denna bok.
För att läsaren ska förstå dagens byggnader
och fastighetsföretagande beskrivs byggprocessen,
arkitekturutvecklingen, stilar och trender under
olika perioder.
Minskad lokalyta ger vinst
för samhälle, företag och individer
Införandet i arbetslivet av nya virtuella möjligheter har hittills gått förhållandevis långsamt. De
institutionella förhållanden som styr arbetsmarknadens aktörer och arbetsmetoder är svårföränderliga, och teknik och marknadsförändringar
kommer därför inte omedelbart att få genomslag
i människors och företags beteende.
Idag ligger industrisamhällets värderingar
fortfarande ofta till grund för hur arbetsmarknadens lokalbehov ser ut. Vi hävdar att företagens
lokalinnehav kan minskas avsevärt när de nya förutsättningarna får genomslag. Vid en förändrad
användning av fastigheter och lokaler uppnås,
förutom arbetsmiljöförbättringar, även väsentliga
miljöfördelar. Fastigheter tillsammans med transporter ger den största koldioxidbelastningen på
vår planet (30–40 procent) och påskyndar starkt
växthuseffekten. Genom att minska företagens
lokalinnehav kan den skadliga miljöbelastningen
från fastighetssektorn och delvis även från transporter minskas, samtidigt som arbetseffektiviteten ökar.
Boken belyser hur förvaltnings- och fastighetsstrategier utformas utifrån analys av organisationsstrategier i globalt verkande företag samt företagens användning av artefakter som ett sätt att
effektivisera fastigheter, lokaler och arbetsplatser,
både symboliskt och funktionellt. Begreppet artefakt är viktigt se i ett immateriellt sammanhang.
Långsamma institutionella förändringar
Institutionella förändringar sker långsamt, liksom identitetsförändringar. Ett företags anseende
formas också under en längre tid, medan imageförändringar kan ske mycket snabbt – en organisations anseende kan försvagas väsentligt av en
enda händelse eller genom ryktesspridning. Det
är svårt att veta vilka företeelser eller produkter
som slår igenom snabbt och vilka som utmanar
normer, standarder och andra institutionella för-
11
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
utsättningar och därför etableras långsamt. Vår
förhoppning är att bidra med kunskap som gör
att sådana överväganden kan förbättras.
Ett tidigt exempel på en produkt som kom att
revolutionera kontorsarbetet och som det därför
dröjde lång tid att få genomslag för på marknaden är bordsdatorn, persondatorn (pc). Den
var en stor nyhet då IBM introducerade den på
1980-­
talet, ungefär samtidigt eller något efter
Apples dator. Persondatorn skulle omedelbart revolutionera kontorsarbetet. Det skulle dock dröja
tio år innan pc:n blev en försäljningssuccé. Under
tiden fick flera tillverkare lägga ner sin tillverkning, t.ex. svenska Ericsson Information Systems.
Sedan 1980-talet har informationsteknologin
tagit sig in i alla kontor och i alla delar av samhällslivet, liksom i den privata sektorn. IT-företagandet växte snabbt i slutet av 1990-talet med
world wide webb, internet. Ett stort antal företag
startade i Sverige, och under den andra halvan
av 1990-talet investerades stora summor för internationell expansion inom internetföretagande.
De nya företag som bildades inom IT-området,
t.ex. Bredbandsbolaget, introducerade ett nytt
förhållningssätt i relationen ägare–anställd. Eftersom ägarna var unga anställdes företrädesvis unga
människor. Det var inte ovanligt att ägare och
anställda tillbringade mångdubbelt mer tid i företaget än hemma. Ross3 skildrade en sådan arbetsplats i Silicon Valley och i New Yorks Manhattan
insiktsfullt. Arbetsplatsen blev som de unga anställdas nya hem, där de fann inte bara arbetstillfredsställelse utan även nya vänner och umgänge.
Liksom pc:n visade det sig dock att denna för
flera svenska företag internationella storsatsning
var alltför snabb. Begreppet IT-bubbla myntades
för att beskriva de ekonomiskt ohållbara investeringarna. Bubblan sprack under åren 1999–2000,
när marknaden plötsligt försvann och ett stort
12
antal företag gick i konkurs. I USA försvann tre
miljoner jobb.
De senaste tio åren har det dock återigen varit en stadig tillväxt inom IT-sektorn, där internet utvecklats både för sociala medier och som
en plats där affärer görs, samtidigt som ny mobiltelefonteknik gjort detta möjligt. Nittio procent
av ungdomar i åldern 15–24 år använde sociala
medier år 2011 enligt Göteborgs universitets årliga studie Mediebarometern. Nya globala affärsmodeller med internet som teknisk bas attraherar
kunnig och engagerad arbetskraft och även traditionella branscher som verkstadsindustrin, skogsindustrin, banker, försäkringsbolag med flera tar
klivet in i den virtuella världen.
Fästning eller fikaställe
– förändrad syn på arbetsplatsen
Rubriken ”Fästning eller fikaställe” inspirerades
bland annat från Pascale Gagliardi.4 Synen på företaget som en fästning upplevde Gagliardi i en
italiensk verkstadsindustri. Stadens ursprung och
välbevarade stadsmiljö var en befästning, ett fort.
Plötsligt kom Gagliardi på att just det var en tankemodell som företaget övertagit. Det var en föreställning hos stadens invånare som reproducerats
in i modern tid, fästning var både verklighet och
metafor.
Fästning står för den slutna, strängt kontrollerade arbetsplatsen, motpolen till en fullständigt
fri syn på arbete som gestaltas av fikastället. På
fikastället utförs arbete i form av kravlöst utforskande och fria samtal, liksom lekfulla former av
problemlösning. Dagens fikaställen har (förutom
anteckningsblock) tillgång till internet, varför
rummet fikaställe inte bara symboliserar, utan faktiskt utgör ett globalt rum för kommunikation och
arbete. Fikastället symboliserar även platsen där
nya tankar diskuteras. Om ett historiskt perspektiv anläggs har fikastället utgjort grogrunden för
nya kulturella och politiska strömningar i samhället. Wien i slutet av 1800-talet var en sådan
plats, Paris sedan sekler, för ungdomar London
på 1960-talet och Tokyo 2010. I universitetsstäder som t.ex. Uppsala och Lund är antalet kaféer
betydligt fler än i andra städer, vilket kan förklaras
av att studenterna väljer kaffestället som arbetsplats och naturlig träffpunkt. Många av de mest
kreativa besluten i företag uppstår i fikarum och
korridorer, där anställda som kanske inte träffas i
planerade möten har tillfälle att dryfta företagets
problem och möjliga lösningar.
Arkitektur är resultatet av en professionell ledning av ett hantverk för att skapa en helhetsverkan. Utbildning och yrkesverksamhet har i takt
med byggandets industrialisering och teknikutveckling frigjorts från hantverk, konstruktion och
processledning och inriktats på rum och uttryck.
Arkitektur är på väg att förlora sitt helhetsgrepp
över byggprojektet, teknik och ekonomi tar över
och arkitektur blir bara formgivning och funktion, eller närmar sig det som man vardagligt menar med design, skapandet av det ytliga uttrycket.
Arkitekturens semiotiska betydelse är därmed i
tillväxt.
Öppna för nya idéer och arbetsformer
Genom att utmana några institutionella föreställningar om arbetslivet som härrör från industrialismen och diskutera deras legitimitet i dagens
arbetsliv öppnas förståelsen för ett nytt sätt att
organisera arbete. För att ge den nya arbetsplatsen
det postmoderna samhällets möjligheter till effektivitet krävs att företag och arbetsledare i viss mån
omprövar sina föreställningar om arbetsplatsutformning, övervakning och organisationskultur
1 INLEDNING
och i stället ger plats för nya idéer, arbetsformer,
identiteter och institutioner, som ger den anställde större frihet att själv och i samverkan med sina
kollegor utforma arbetsuppgifter och förutsättningar som kan fungera både i arbetslivet och i
privatlivet.
Boken visar med bilder och exempel framgångsrika organisationsmiljöer och ställer dem i
vissa fall mot miljöer som hämtat inspiration i en
annan tid och som därför är mindre lämpliga i
dagens arbetsliv. Genom att dessutom visa på flera
perspektiv samt hur dessa utvecklats över tiden
kan boken bidra till att öka kunskapen om arbetsplats- och arbetsinnovationer, kreativitet och
organisatoriskt lärande.
Bokens syfte
I boken undersöker vi arbetsplatser ur institutionellt och symboliskt perspektiv. Vi beskriver
idéutvecklingen med illustrativa exempel och
förslag till förändring. Vårt arbete innefattar såväl
ekonomiska som sociala och kulturella aspekter;
en komplex bild som kombineras med arkitektoniska överblickar och analyser. Det institutionella
perspektivet kan verka svårt, men vi anser att kunskap om hur dessa underliggande ramar ligger kodifierade i lagar, normer och handlingslinjer krävs
för att förstå vad och hur vi ska kunna förändra.
Arbetsplatsen är en miljö med organisationskultur, regler, sociala nätverk och sina egna uttryck, som manifesteras i signaler genom föremål
som vi kallar artefakter. De artefakter som inte
har fysisk form är immateriella eller virtuella.
Artefakter kan användas i företagets logotyp, i
kläder, produkter, byggnader och byggnadsdelar.
Artefakter kan t.ex. vara formulär, tillkomna som
en formalisering av rutiner, kontrakt, konst och
utsmyckning. Arkitektur och artefakter handlar
därför om såväl det fysiskt närvarande som de
immateriella uttryck som artefakter förmedlar.
Det symbolspråk som i allt högre grad påverkar
oss människor både som privatpersoner och som
anställda är en alltmer påtaglig del av vardagen.
Vilka dessa symboler kan vara och hur de påverkar är också en röd tråd i denna bok.
Skilda verksamheters artefakter, byggnader
och lokaler utformas med hjälp av arkitekturen
för att instrumentellt och symboliskt stödja de
verksamheter som bedrivs i dem. Inom offentlig
verksamhet behandlas t.ex. universitet och högskolor, bibliotek och kulturhus, och inom privat
verksamhet hotell och restaurang, bank och försäkringsverksamhet. Dessa verksamheter är traditionella tjänsteverksamheter, som starkt påverkats
av datorisering och webbutveckling. Olika verksamheter har skilda betingelser och arbetar med
egna affärsmodeller. Olika näringsgrenar har varit
mer eller mindre framgångsrika när det gäller förmågan att anpassa affärsmodeller till de nya förutsättningar som gäller i nätverkssamhället.
Symbolteori tillämpad på arbetslivet
Teoretiskt tar boken sina symboliska förklaringsmodeller från semiotiken, dvs. läran om tecken,
deras utseende och betydelse och organisatoriska
förklaringsmodeller från institutionell teori. Förändringar i arbetslivet beskrivs mot bakgrund av
empiriska iakttagelser som förklaras genom olika
förklaringsmodeller. Semiotiska analyser och förklaringsmodeller finns i kapitlen 5 till 8 samt i
kapitel 10.
Symbolperspektivet och det institutionella
perspektivet ger tillsammans en referensram för
att beskriva, analysera och diskutera utformning
av byggnader, lokaler och artefakter för skilda
verksamheter. Symbolperspektiv eller semiotik är
ett väsentligt inslag i byggnads- och lokalutformning för den nya arbetsplatsen. Begreppet semiotik
berör estetik och arkitektur. Tecken var i forntiden ristningar och ornament, lösa eller integrerade i en estetisk helhet. I snabba blickar kan en
byggnad, en entré, en arbetsplats, en människas
klädsel eller en elektronisk skärm läsas av. Det
gör ingen skillnad vilket intryck det handlar om.
Signaler om tillhörighet, klass eller legitimitet
uppfattas. Markeringar av tillhörighet reduceras
till tecken. Tecken produceras och reproduceras i
större mängd och skala för att synas. Att synas är i
sig också en tidens kännetecken. Ett lätt identifierat varumärke, en produkts utformning, en organisations logotyp eller ett företags färg. Symboler
som upprepas och i bästa fall symboliserar något
varaktigt ger anseende och ryktbarhet.
Institutionell teori
Med institutionell teori kan man förklara hur institutionella föreställningar, lagar, standarder och
normer uppstår och förändras i ett samhälle och
hur de påverkar och skapar stabilitet i arbetslivet.
Lagar, standarder och kulturellt betingade normer
ger riktlinjer för vad som är lämpligt handlande
för människor och organisationer. Utan sådana
institutioner skulle vår civilisation inte fungera.
Samhällsorgan, liksom de oskrivna lagar och normer som styr affärslivet, bygger alla på gemensamma institutioner. Samtidigt skapas stabilitet,
ordning och reda. Man kan därför säga att institutioner i denna bemärkelse också fungerar bromsande i samhällsutvecklingen och i utvecklingen
av enskilda organisationer, eftersom de bygger på
föreställningar som är historiska och därför inte
alltid är optimala i dagens samhälle.
Den institutionella teorin kan indelas i tre
perioder eller synsätt5 utifrån Durkheim:6 en
13
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
äldre institutionell teori,7 ny-institutionell teori8
och skandinavisk institutionell teori.9 I äldre
institutionell teori betraktade man organisationer som om deras utveckling var mer eller mindre bestämd av omgivningen, t.ex. Hannan och
Freeman.10 Resurser, teknik och konjunktur vid
företagets grundande sätter sitt avtryck på företaget och avgör framgång eller misslyckande. Den
ny-institutionella teorin är betydligt bredare i sin
uppfattning om vad som är betydelsefullt för organisationers utveckling:
”Institutioner består av kognitiva, normativa och
regulativa strukturer och aktiviteter som tillhandahåller stabilitet och förklaring till socialt beteende”.11
I skandinavisk institutionell teori finns fler ingångar. Det finns en uppfattning, där begreppet
översättning används för att förklara hur organisationer överlever eller försvinner som resultat av
att idéer överlever eller försvinner, t.ex. i samband
med att grundaren till ett företag lämnar organisationen.12 Ett exempel på en annan skandinavisk
institutionell teori ges i en bok om större infrastrukturinvesteringar: ”Drömmar om framtiden”,
där investeringar i infrastruktur analyseras mot
bakgrund av dominerande idéer och aktörer som
bärare av dessa.13
Fyra djupt liggande institutionella arbetslivsföreställningar om hur arbete ska vara organiserat
ifrågasätts. Dessa är:
„„ Att arbete ska vara lokaliserat till en speciell
plats för att kunna övervakas och därigenom
bli effektivt.
„„ Att arbetsplatsen ska reflektera en persons status.
„„ Att samverkan, samarbete och kommunikation endast kan uppnås i fysiska möten.
„„ Att företagsledningens och ägarnas ansvar är
att på kort sikt generera avkastning.
14
Från kontroll till resultat
Kontroll, övervakning och resultat är bland de
viktigaste företeelserna i arbetslivet. De kan motiveras utifrån flera aspekter. Skattelagstiftningen kräver en korrekt ekonomisk bokföring där
­företagets alla transaktioner kan spåras och ekonomisk brottslighet undviks med genomtänkta
kontrollsystem. Utifrån kontrollaspekter uppkom
föreställningen att arbete ska vara lokaliserat till
en speciell plats för att kunna övervakas och därigenom bli effektivt.
Kontoret som den effektivaste platsen att bedriva kunskapsarbete på har först under de senaste
åren börjat ifrågasättas genom tillgången till mobilt internet och sociala medier. Uppfattningen
att arbete ska övervakas är fast förankrad i västerländskt industriellt tänkande och kan härledas
ända tillbaka till de stora byggnader som skapades
av Egyptens faraoner och till tempel byggda av de
gamla grekerna (exempel visas i bokens arkitekturkapitel). Att dessa byggnader ofta byggdes av
slavar och att dessa måste övervakas har vi kanske glömt bort i det moderna samhället. Tyvärr
lever industrialismens fysiska kontrolltänkande
kvar hos dagens chefer och anställda och uppfattas fortfarande som det effektiva sättet att övervaka arbete. Boken visar på alternativa synsätt och
­alternativa sätt att övervaka arbete.
Statusförändring
En annan arbetslivsföreställning som vi utmanar
är att arbetsplatsen ska reflektera en persons status
snarare än att utformas för att stödja och utveckla
det arbete som utförs. Statussymboler får medlemmarna i en organisation att bli förtrogen med
var besluten ligger i en organisation och vem som
beslutar. Det är också viktigt för varje individs
självaktning att anställningen i sig ger status.
Under 1900-talet och fortfarande i många företag utformades kontor så att chefen har ett väl
avskilt utrymme, större än övriga kontorsrum och
flottare inrett med konst och andra artefakter. En
sekreterare ansvarade för att kommunikationen
alltid var formell och alla möten planerade. Detta
kan fortfarande motiveras utifrån den instrumentella aspekten att en chef behöver support för att
kunna göra ett ofta stressigt arbete effektivt och
att utrymme för möten och representation behövs
på tjänsterummet och samtidigt vara tillräckligt
lugnt för att tillåta koncentrerat arbete. Det kan
också sägas vara både symboliskt och instrumentellt att t.ex. en verkstadschef har sitt kontor i
verkstaden. Redan på 1960-talet hade chefen för
lackeringsavdelningen på Daimler-Benz i Tyskland en egen rätt stor inglasad kur mitt i lackeringsverkstaden, inte avskild från insyn men med
full kontroll över vad som skedde i verkstaden,
där de anställda kunde träffa honom avskilt från
buller.
Vi menar ändå att en persons status är mindre
viktig än personens möjligheter att utföra sitt arbete effektivt i dagens föränderliga arbetsliv, som
kräver många och ofta informella och virtuella
möten. Statussymboler skapar och är avsedda att
skapa auktoritet. Statussymbolen blir gärna en
barriär som försvårar spontan informell kommunikation. Med hjälp av organisationsstruktur och
arkitektur kan värden som kreativitet, samverkan
och effektivitet uppnås i det moderna företaget.
1 INLEDNING
Från fysiska möten mellan
människor till relationer på internet
Hela samhällets bästa –
”corporate social responsibility”
En tredje institutionell arbetslivsföreställning är
att samverkan, samarbete och kommunikation endast kan uppnås i fysiska möten. Dessa föreställningar ställs i boken mot föreställningar om att
arbetsplatsen ska göra det möjligt att arbeta var
som helst och när som helst för att på ett bra sätt
göra kombinationen arbete och fritid möjlig.
Kommunikation utövas både i fysiska och icke
fysiska möten. Krav på möjligheter till lärande,
öppenhet, transparens och kommunikation i stället för kontroll innebär att moderna kommunikationshjälpmedel, virtuella och fysiska lokaler,
beslutsfattande och arbetsverktyg på ett aktivt
förebyggande sätt kan användas för att möjliggöra
samverkan och möjlighet till personlig växt.
Detta är ofta svårt idag, eftersom de nya sociala medierna inte självklart skiljer på arbetsliv
och privatliv. Om man är tillgänglig för arbete
under all tid, 24 timmar om dygnet, när ska det
då finnas tid till privatliv? Har man rätt att stänga
av företagsmobilen och läsplattan eller förutsätter arbetsgivaren att den anställde alltid ska vara
online? Är detta priset som vi måste betala för att
få friheten att själva välja var arbetet ska utföras?
Vi vill utvidga synen på vad som är företagande
och management i 2000-talets nätverkssamhälle
till att omfatta även det juridiskt definierade företagets hela nätverk. Detta betyder att företagsledningens och ägarnas ansvar inte endast är att på
kort sikt generera avkastning utan även att ta ansvar
för hela samhällets bästa. I den europeiska unionen
talar man om socialt, ekonomiskt och ekologiskt
hållbart företagande.
Inom vissa områden, t.ex. miljöområdet,
innebär det ansvar för hela planetens miljö, eftersom miljöfrågorna inte kan avgränsas lokalt.14
I andra frågor handlar det om att företagets
leverantörs- och försäljningskedjor ska fungera
­
effektivt och att anställda och kunder ska kunna
lita på varumärkets kvalitet. Vi lyfter fram de immateriella frågorna på flera sätt än att bara peka på
utvecklingen av tjänstesamhället. En av utgångspunkterna är semiotiken.
Eftersom arbete alltmer utförs i samverkan
mellan arbetsplatser och individer i nätverk blir
mötesplatser och kommunikationsformer viktiga.
De nya snabba mötesplatserna och marknadsplatserna finns i de sociala medierna.15 Om anställda
funnit relativ trygghet i traditionella organisationsformer kan omställningen bli svår. Kraven
på både självständighet och samarbete är ibland
oförenliga med den personliga kompetensen som
en person har och det kan bli svårt att t.ex. rotera
mellan arbetsuppgifter för den som varit van att
hantera endast begränsade arbetsuppgifter.
Mötesplatser och kommunikationstillfällen
bestämmer hur människor samarbetar. Webbaserade system för informationsbehandling och
kommunikation blir allt vanligare, t.ex. sociala
media, där filer sparas i s.k. wikis som kan läsas
och redigeras av alla med tillgång till nätverket.
Journaler och bloggar, regler och dokument är artefakter som enkelt görs tillgängliga globalt. Även
arbetsplatsens arkitektur, dess fysiska utseende
och design påverkar möjligheterna till spontana
möten i grupper med gemensamma arbetsuppgifter. Eftersom tekniken numera är var mans egendom är också internet och de sociala nätverken
det effektivaste sättet att skapa och vidmakthålla
relationer.16 I boken visas i både text och bild varför lokaler och artefakter ser ut som de gör och
hur det är möjligt göra om lokaler och arbetsplatser med modern teknik så att de anställdas kunskaper och kreativitet kommer till sin rätt.
15
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
Arbetsplatsförändring
Förändringsarbetet inleds med en analys av nuvarande och framtida affärsidéer.18 Därefter kan
arbetet med den nya strategin påbörjas med en
organisationsutredning som i samverkan med de
anställda planerar att arbeta med olika uppgifter
och hur detta med hjälp av nya arbetsplatssystem
ska göras effektivt. Utredningen är en process
som innehåller inslag av försöksverksamhet, där
organisationen prövar olika arbetsmodeller och
utvärderar dessa. En analys kartlägger vilka arbetsuppgifter som kräver eget utrymme och vilka
som kan utföras hos kunder, i inhyrda tillfälliga
lokaler på hotell, kontorshotell, internetkaféer, resecentra eller andra lämpliga platser. Frågor som
ska klaras ut i en arbetsplatsanalys är många. Hyra
eller bygga nytt? Vilka hjälpmedel t.ex. mobilt internet, läsplattor, Skype och andra nya IT-verktyg
som kan användas för att utveckla företaget och
dess affärer? Vilka arbetsuppgifter kräver fysiska
lokaler och med vilken kontraktslängd? Vilka ar-
betsuppgifter kräver nya anställda, eller kan uppgifterna utföras med inhyrd personal, alternativt
läggas på entreprenad? Vilka är gruppuppgifter?
Kan projekt utföras av flera projektgrupper samtidigt på skilda platser? Vilka förändringar i kontors- och arbetsorganisationen ger övriga förändringar upphov till?
Personalen nyckeln till framgång
Vid all arbetsplatsförändring är personalen nyckeln till framgång. Det gäller att engagera och entusiasmera de anställda och genomföra förändringar tillsammans med dem. Utvärderingar görs
löpande, även efter att omorganisationen gjorts,
för att undersöka om organisationen fungerar tillfredsställande.
Exempel på övergripande beslut, där både
informationsteknik och fastighetsfunktionen involveras, är investeringar i ett intranät för mobilt
internet. Fysiskt utrymme kan därigenom ersättas med virtuellt. Beslut om platsen, där det är
lönsamt att bedriva en verksamhet, grundas på
frågor om affärsinnehåll, kompetensförsörjning
och har lokal- och kostnadskonsekvenser. Företag och kunder världen över samarbetar idag
som underleverantörer och är alla involverade i
produktutvecklingen. Sådana samarbeten innebär
ofta att verksamheten kan samlokaliseras och fysiskt utrymme sparas. Specialisering gör att specifik kompetens finns. Ett svenskt exempel bland
många inom bilindustrin är företaget Autoliv som
utvecklar, tillverkar och säljer bilbälten och krockkuddar till bilindustrin över hela världen.
Fastighetsförvaltning innebär ofta finansiella
överväganden och en strävan att dels öka värdet
på de egna fastigheterna, dels medverka till att
verksamheten kan bedrivas effektivt. Inte minst
när det gäller strategiska överväganden krävs
­finansiella verktyg.
Det finns fyra olika sätt att integrera fastighetsförvaltningen i övrig strategisk planering:19
Detta bör ske
„„ vid genomförandet av organisationsstrategin
BESLUTSFAKTORER VID ARBETSPLATSFÖRÄNDRING
Uppgift
Projekt
Kompetens
Lokalisering
Lokalt
Lång varaktighet
Kort varaktighet
Specifik kärnkompetens
Campus
Globalt
Varierande varaktighet
Kort varaktighet
Olika kompetenser
Virtuell
Outsourced
Kort
Specifik
Egna anställda
Inhyrd personal
44
Entreprenad
Strategisk
Kort operativ
Olika kompetenser
Fysiska lokaler
ƒƒ Hemma
ƒƒ Borta
Virtuella lokaler
Strategisk
Operativ
Operativ
Operativ
Operativ
Kärnkompetens
Kärnkompetens
Kärnkompetens
Virtuell
Outsourced
4 FASTIGHETSFÖRETAG OCH FASTIGHETSFÖRVALTNING
„„
„„
„„
vid planeringen av en potentiell konkurrensstrategi
med nya strategier för servicenivåer
med integrerad fastighets-, personal-, informationsteknologi- och finansplanering.
All organisationsförändring berör på ett eller annat sätt fastighets- och lokalplaneringen. Vare sig
det gäller expansion eller neddragning av verksamheter, IT eller den finansiella sidan. I det
dagliga arbetet med fastighets- och lokalanalyser,
kvalitetsförbättringar, lokaldesign och arbetsplatsförbättring samarbetar fastighetsavdelningen med
företagsledningen, personal-, IT- och ekonomiavdelningarna. Strategiförändringar däremot är
komplexa och beror på många faktorer, där företagsledningen även måste lyssna på externa aktörer. Fastighetsmarknadens förändringar är konjunktur- och ränteberoende. I en lågkonjunktur
blir det snabbt ett stort utbud av lediga lokaler.
Att minska kostnaderna för lokalanvändande är
alltid en drivkraft i den strategiska planeringen,
likaväl som sökandet efter de bästa lokalerna på
de lämpligaste platserna. Här finns överväganden
som kan leda till att verksamhet läggs på underleverantörer eller att internetlösningar ger minskat
lokalbehov som resultat.
Fastighetsavdelningen levererar service som
ger ett ökat värde i kärnverksamheten. Sätten att
göra detta på är oändliga, eftersom ökat värde med
hjälp av platsdesign och arbetsplatsutveckling kan
förbättra effektiviteten i kommunikationen och
beslutsfattandet internt och gentemot leverantörer, finansiärer och kunder. Nya informationstekniska lösningar som Enterprise Resource Planning
(ERP) förenklar och förbättrar ett horisontellt
tänkande i en organisation. ERP ger möjlighet
att organisera integrerade avdelningar, där sam-
ordning mellan fastighet, personal, IT och finans
blir effektivare. Fastighetsavdelningen i en globalt
arbetande koncern har vanligen långsiktiga internationella strategiska partnerskap. De kan genom
dem förmedla kunskap om marknader som tidigare är okända inom företaget.
När frågan om arbete i kärnverksamheten eller arbetsuppgifter i fastighetsförvaltningen ska
läggas ut på entreprenad, eller som det även kal�las ”outsourcas” till andra företag, uppstår det ofta
som ett resultat av pågående förändringsarbete.
Det kan initieras av olika skäl – som upplevt behov att minska kostnader, för att höja kvaliteten
eller för att fokusera på kärnverksamheten. Finansiella skäl, dvs. att företaget behöver likvida
medel, kan i sin tur bero på finansieringsbehov
vid omställning till expanderande eller minskande
marknader, nya produktinvesteringar eller, för ett
bostadsföretag, omfattande renoveringsarbete.
Renoveringar av äldre bostadsbestånd är aktuella
inom miljonprogrammet för främst de kommunalt ägda bostadsföretagen.
Fastighetsförvaltningen är intimt kopplad
till de affärer ett företag gör och planerar. Därför
måste fastighetsstrategier följa företagets affärsmässiga utveckling och ligga ett steg före expansionsidéer, så att den fysiska och informationstekniska infrastrukturen hjälper affärerna i snabba
produkt- och marknadsstrategibyten. Arbetsplatsdesign är en konkurrensfaktor som kan skilja vinnare från förlorare. Många företag har satsat på
kärnverksamheten och lagt ut annan verksamhet
på entreprenad. Andra företag lägger ut arbete på
grund av avsaknad av kunskap om fastighets- och
lokalmanagement. En tredje strategi är att behålla
delar av fastighetsförvaltningen i egen regi och använda entreprenörer när detta är lönsamt, en så
kallad hybridstrategi.20
Visioner för fastighetsförvaltningen
Strategi avser, som tidigare nämnts, hur mål nås
och bryts ofta ner i funktions- eller aktivitetsstrategier och handlingsplaner med mer specifika
mål. Ett långsiktigt mål kan inte göras på säkra
fakta utan bygger mer på intuition och benämns
vision. Fastigheter och lokaler anpassas i takt med
företagets strategiska utveckling. Exempelvis vid
tillväxt i vissa delar av företagets verksamhet krävs
nya lokaler som ska hyras eller byggas nytt. Fastighetsstrategin bör i så fall utformas för att klara
av en sådan tillväxt. Analyser av lokalkrav, orter
och fastighetsmarknader görs samtidigt med fortlöpande förvaltning av eget bestånd, t.ex. planering av underhåll. Om delar av kärnverksamheten
avvecklas innebär det avveckling även av lokalbestånd. Därför är fastighetsförvaltningens insats
viktig.
Fastigheter och lokaler är liksom personal, maskiner och kommunikationssystem nödvändiga,
oberoende av vilken slags verksamhet vi talar om.
Med tanke på de stora investeringar som ägandet
av fastigheter medför är det nödvändigt att utveckla dessa, allteftersom kraven på verksamheten
som finns i byggnaderna förändras. En hyresgästanalys ger information om kundnyttan för varje
fastighet och lokal. Det blir därför naturligt att
låta fastighetsstrategin utgå från kundernas/hyresgästernas verksamhetskrav och från utvärdering av
byggnader och lokaler. Hur kan relationerna med
hyresgäster förbättras? Vilka möjligheter finns att
utveckla och kundanpassa lokaler och byggnader?
Vid vakanser, vilka alternativa användningar av
lokaler och byggnader finns?
45
8 ARBETSPLATS OCH IDENTITET
använts i organisationsteorin.9 Identiteten finns i
organisationens kropp. Identitet är inte en logisk,
intellektuell upplevelse, utan är ganska beroende
av estetiska intryck och känslor hos människor.10
Ett estetiskt intryck är en subjektiv uppfattning om vad som är sant, bra eller vackert. Den
FÖRETAGSIDENTITET
INTERN PÅVERKAN
Transparans
IMAGE
Interna och externa attityder,
föreställningar

ORGANISATIONSIDENTITET
Strategi, Struktur, Kultur
EXTERN PÅVERKAN
Anseende

Ansvarstagande
Intressenter
Institutionalisering
SYMBOLISK
IDENTITET
Byggnaders och artefakters
estetiska uttryck

Organisationsidentitet är en föränderlig kognitiv
struktur, dvs. den skapas i människors medvetande, beroende av artefakter, samtal och symboliskt betingande handlingar. Med kognitiv struktur menas att identiteten formas och omformas
av aktörer i och utanför organisationen, av dess
medlemmar eller artefakter som symboliserar organisationen (se bild 8.1). Artefakter, såsom företagets logotyp eller inredning av lokaler, påverkar
organisationsidentiteten genom sin funktion och
den symboliska tolkningen som aktörer i och utanför organisationen gör. Tolkningen är personlig
och den varierar från person till person. Mönster
och samstämmighet i tolkningen ger organisationen dess identitet och anseende. Organisations­
identitet bär ”en kärna av meningsfullhet… och
speglar en horisont med andra möjligheter”.1 Det
finns olika sätt att organisera arbetet för att stödja
identitetsutveckling och image. Organisationers
identitet betraktas här som socialt konstruerad.2
En organisationsidentitet är multidimensionell, föränderlig och kan ha många ansikten.3
Forskningen använder flera olika sätt att definiera
organisationers identitet: strategi, kultur, kommunikation, struktur, kropp, känslor och värderingar. Tillsammans utgör dessa synsätt dessutom
en multidisciplinär ansats till organisationsidentitet.4
Strategiskolan betraktar organisationers identitet som en del av den strategiska processen.5
Kulturskolan lägger tonvikten vid värderingar
och normer för att förstå organisationsidentitet.6
Andra författare lyfter fram kommunikation och
”public relations”.7 Det beteendevetenskapliga
synsättet definierar organisationens identitet som
de kännetecken som organisationens medlemmar
betraktar som centrala, tydliga och uthålliga.8 Att
likna en organisation vid en levande varelse har

Identitet och anseende
Intern och extern legitimitet

Kommunikation
Bild 8.1. En multidimensionell modell av företagsidentitet, image och företagets anseende .15
101
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
v­ anligaste beskrivningen av organisationens identitet är att den avbildas hos de anställda som en
aggregerad image11 och av organisationens anseende utanför organisationen.12
Det är inte alltid lätt att definiera vad som är
utanför och vad som är innanför en organisation.
Speciellt idag när många människor är projektanställda, arbetar deltid eller är engagerade i flera
organisationers verksamheter. Samarbeten och
samägande mellan organisationer gör en sådan
definition svår. Anseendet som en extern spegling av organisationsidentiteten är problematisk.13 Snarare bör man betrakta anseendet som
de intryck som skapas hos en individ genom olika
slags signaler, organisationens handlingar och artefakter som uttrycker organisationsidentiteten.
Förutom att vara en del av organisationen deltar
anställda även i olika sammanhang, familjen, föreningar etc. där anseende skapas. Symboler och
handlingar fungerar identitetsskapande utöver att
de ger ett anseende utanför. Identitetskonstruktionen blir således en pågående process inom och
mellan människor och den kontext de lever i.14 I
avsnittet om arkitektur och artefakter i kapitel 5
diskuterar vi detta med en annan infalls­vinkel.
Företagsidentiteten påverkas av föreställningar
hos ägare, chefer, övriga anställda och deras familjer, nuvarande och potentiella leverantörer liksom
hos kunder, banker, samhället och andra intressenter till företaget. Dessa attityder och föreställningar är dels interna, dels externa i förhållande
till en traditionell föreställning av ett företag. Bild
8.1 visar hur de traditionella föreställningarna om
ett företags identitet härrör från företagets image.
Det innebär att mänskliga aktörer i och utanför
en organisation är de som ger uttryck för identiteten – de skapar identitet åt en organisation och
ger den samtidigt legitimitet och anseende.
102
Företagets visuella identitet
Organisationsidentitet betraktas som en fortgående process snarare än en fast struktur. Den är
narrativ, dvs. den formas genom berättelser och
förändras med symbolisk kommunikation. Den
är också instabil, beroende av historier, artefakter,
yttranden, händelser och handlingar samt även av
byråkratiska rutiner och beslut, som tolkas organisationssymboliskt. En del av kommunikationen
är lokalernas design och byggnadernas arkitektur.
Denna är undermedveten och påverkar alla som
kommer i kontakt med organisationen, personal
och kunder. Inom det fält som kallas Corporate
architecture, som handlar om alla slags arkitektoniska aspekter av byggnader, skiljer man på interiördesign, visuell identitet och företags- eller
produktdesign.16 Interiördesign avser den interna
designen av miljön i byggnader och lokaler, utrymmeslayout, val av färger, möbler etc. Visuell
design avser all slags synligt material som förknippas med företaget, såsom byggnader, trapphus, logotyper, design, serviceställen, kläder. Den
rumsliga utformningen är inte lika iögonfallande,
men påverkar även aktörer och har betydelse för
identitetsuppfattningen.
Design är alltmer viktigt som konkurrensmedel och för att etablera ett varumärke. Företag lägger ner stort arbete och stora summor på
design av visuell identitet. Vad som först uppmärksammas är produktdesign. Förändringar av
existerande produkter efter modet och utveckling
av nya modeller är ett ständigt pågående arbete. I
många branscher är byggnadernas och lokalernas
utseende en del av den visuella identiteten, t.ex.
bensinbolag och banker. Bild 8.2 visar en bank
med en anspråkslös entré, i ett relativt anspråkslöst hus mitt emot en annan bank, vars institutionella identitet som bank är starkare (bild 8.3).
När det gäller banker har de traditionellt haft ett
kraftfullt uttryck för att signalera stabilitet och
trygghet. Allteftersom bankers verksamhet och
kommunikation med kunder sker via webben har
denna identitet förändrats mot en mer kundnära
identitet, där design av webbplatser och säkerhetstänkande på internet blivit viktigt, samtidigt
som banklokalens design ska stödja serviceeffektivitet. Interiördesignen ska effektivisera arbetet
och samtidigt ge organisationen ett enhetligt gott
anseende. Företagsledningen vill med hjälp av design förmedla organisationens syfte, så att arbetssätt och roll i samhället kan förstås av alla inblandade aktörer. Denna förståelse är en process som
är svår, eftersom den handlar om abstrakt kommunikation som olika människor kan uppfatta
på olika sätt. Mode, estetik, känslor och kollektiv
upplevelse formas över tiden och förändras gradvis eller radikalt vid ägarförändring och strategiförändringar.
Byggnader betraktas som symboliska uttryck
för företagets eller organisationens ändamål med
sin verksamhet. De utgör artefakter som kommunicerar identitet och anseende. En väl genomförd
fastighetsstrategi kan därför stärka verksamhetsstrategin. Detta görs genom beteendepåverkan
som innebär en samlande symbol för de som arbetar i organisationen, ”byggnaden är en symbol
för strategi, status, styrka och god smak, byggnaden som en tidsmarkör, symbolisk idé och existens, eller helt enkelt som ett sätt att paketera en
speciell typ av verksamhet”.17
En organisation kommunicerar med omvärlden och de anställda genom fysiska och virtuella
artefakter, byggnader och lokaler. Dessa påverkar
skilda kategorier av människor i organisationens
fysiska och virtuella närhet. Hänsyn till krav på
särprägel och synlighet hos ägare, kunder och anställda kan tillvaratas t.ex. genom att lyfta fram
9 VAL AV KONTORSLÖSNING
Begreppet arbetsplats
Samtidigt som efterfrågan på kontor ökar i takt
med sysselsättningen i tjänstesektorn, sker också
en minskning i efterfrågan på kontorsytor på
grund av den mobila arbetsplatsens användning
av moderna informationskanaler via internet och
olika applikationer. De möjligheter som den mobila arbetsplatsen ger i form av miljöförbättring
har företagen och samhället ännu inte utnyttjat.1
I stället lever äldre föreställningar fortfarande
kvar om att skapa kreativa och vackra arbetsplatser. Tidningen Kontorsnytt utser årligen Sveriges
snyggaste kontor. Arbetsplatsens funktion i en organisation och dess symbolvärde är, oavsett mobilitet och internet, fortfarande stor. Därför görs här
en genomgång av olika arbetsplatslösningar. En
diskussion förs runt utformningen av framtidens
kontor med en alternativ syn, där man använder
de möjligheter som ny informationsteknologi ger.
Eftersom begreppet arbetsplats betyder olika
saker och idag har en utvidgad betydelse finns ett
behov av att diskutera och analysera detta. Begreppet arbetsplats behöver breddas till att omfatta mer än en enskild plats eller ett enskilt kontor
till att omfatta arbetssystem eller globala arbetsmiljöer. Begreppet används dessutom ofta samtidigt i två olika betydelser, dels företagets lokaler,
dels den anställdes enskilda utrymme för arbete.
Idag är det enskilda utrymmet för arbete utvidgat
till att omfatta fler platser än de som tillhandahålls av organisationen. Dessutom är de platser
som tillhandahålls av organisationen ibland flera
och ofta mobila.
Eftersom arbetsplatser i en organisation som består av ett nätverk av företag finns i skilda delar av
världen, blir det nödvändigt att kommunicera via
internet. Global e-mailkommunikation har skett
sedan mitten av 1990-talet, då t.ex. Sandvik hade
ett eget datanät för global kommunikation mellan
företagets omkring 60 dotterbolag. Arbetsplatser
binds ihop av internet, laptops, läsplattor och
mobiltelefoner. Arbetsplatser kan ha olika ägare
och anställda men ändå vara gemensamma delar
i ett världsomspännande koncernföretag. Nätverket är företaget.
Arbetsplatser idag kan vara inrymda i det egna
kontoret, kundkontoret, kontorshotell, hemmakontoret, i bilen, på hotellet, på flygplatsen, i
flygplanet, på tåget. Det finns naturligtvis många
fler platser där arbete görs. Kommunikationsmöjligheter och arbetets krav på kommunikation
är det som avgör var arbete kan och bör utföras.
Miljöaspekterna bör också vara en del i dessa
överväganden. De ekonomiska aspekterna, dvs.
möjligheter att minska kontorskostnader är viktiga men inte avgörande, eftersom arbetseffektivitet betyder mer i förhållande till de uppgifter ett
företag ska utföra.
Företag bör skapa kontorsmiljöer som främjar arbetseffektivitet samtidigt som balans skapas
mellan arbete och privatliv.2 Det innebär att företaget bör vara flexibelt om var och när arbetet
ska utföras, se till att de anställda växer med sina
uppgifter och anpassa kontoret för individens
uppgifter och privatliv. Exakt hur ett kontor ser
ut har med detta synsätt inte så stor betydelse, eftersom det är arbetsuppgifterna som en specifik
anställd utför och dennes privata situation som
avgör var och hur den anställde bäst kommer att
utföra sina arbetsuppgifter och trivas med sitt
jobb. Synen på vad som är det bästa kontoret har
skiftat, beroende på vad som ansetts viktigast –
det rationella, effektiva kontoret eller den anställdes trivsel.3 Med skrivmaskinen infördes vad man
kallade ”trälhav”, där anställda under övervakning
arbetade så effektivt som möjligt under bestämda
arbetstider. En stämpelklocka höll reda på att de
anställda kommit till arbetet i rätt tid och gick
hem när arbetet var slut.
Arbetsplatsens
utformning och kontorstyper
Arbetsplatsutformning handlar om utrymmesanvändning. Att skapa utrymme för kontinuerlig
utveckling med hjälp av en arbetsplatsdesign är
en viktig utmaning i dagens företag. Utmaningen
är speciellt unga människors krav på individualisering av den egna arbetsplatsen samtidigt som
designen bör avspegla organisationens syfte och
ändamål. Det gäller också att finna sätt att hantera kommunikation och informationsspridning,
så att inte olämplig ryktesspridning omöjliggör
att bygga upp en trevlig arbetsmiljö och gott anseende i omvärlden. I en organisation med stor
mobilitet där de anställda endast tillbringar en del
av sin tid på arbetsplatsen är detta en svår, men
viktig uppgift för företagsledningen.
111
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
Kontorslandskap
Kontorslandskap blev plötsligt mycket populära
kring år 1970 och intresset har åter ökat under
2000-talet. Kontorslandskapet är utrymmeseffektivt. En ytterligare fördel är den spontana kommunikation som kan uppstå, men som också kan
bli störande.
Utformningen av kontorslandskapet kan skilja
sig mycket radikalt från det standardiserade cellkontoret. Den anställde har ett tydligt eget revir
och kan lätt markera sin kontaktbarhet genom sin
blick och hållning, utåt- eller inåtriktad.4 Det är
avsett att balansera det öppna kontorslandskapets
tillgänglighet mot cellkontorets avskildhet. Platser bör finnas för spontana möten där de anställda
ofta passerar, liksom tysta rum för koncentration
eller privata samtal och möten.
Kontorslandskap definierades på 1960–70-talen som öppna kontorsrum med många arbetsplatser. Det som i dag kallas kontorslandskap benämndes då storrumskontor. I en broschyr från
Volvo i slutet på 1960-talet ser man glest utspridda
skrivbord, diagonalt uppställda i ett mycket stort
rum. De anställda sitter öppet, strängt upptagna
vid borden som inte har några avskärmningar förutom några utspridda blomlådor. De anställda är
strikt klädda, ett papper på golvet eller avtagna
skor skulle störa helheten. Stämningen upplevs,
trots den totala öppenheten, tryckt som i ett kloster. Jämför ministeriet i avsnittet Arkitekturens
och rummets betydelse.
Den individuella arbetsplatsen bör uppfylla
villkoren som beskrivs i rutan till höger.
VILLKOR FÖR DEN GODA INDIVIDUELLA ARBETSPLATSEN
TRYGGHET. Arbetet ska kunna bedrivas lugnt
och ostört och det ska vara möjligt att ge
arbetsplatsen en personlig prägel.
112
INSPIRATION. Det är känt att mötet med
ska lätt kunna brytas för önskade och oväntade kontakter, serendipitet (att lita på det
oväntade).
andra är inspirerande, men också påfrestande
och otillräckligt. Även den fysiska miljön måste
medverka till upplevelsen av glädje och trivsel,
utsikt, variation och arkitektur.
FORMBARHET. Det är inte bara den anställde
VALFRIHET. Möjlighet att själv påverka place-
som ska anpassa sig till miljön utan också
ring av sin arbetsplats.
ÖPPENHET. Isolering kring arbetsuppgiften
Flexkontor
Flexkontor är en kontorsform där personalen väljer arbetsplats efter vad de behöver ha uträttat.5
De anställda behöver inget eget kontor utan väljer
tvärtom. Miljön ska kunna anpassa sig till den
anställde.
Bild 9.1. Kontorslandskap.
9 VAL AV KONTORSLÖSNING
arbetsplats efter att t.ex. ha hämtat ut sin hurts
där de förvarar det egna arbetsmaterialet. På flexkontoret, liksom även i kontorslandskapet, bör
det finnas enskilda rum, mötesrum, öppna kontorsytor och fik. Med fik menar vi dock i första
hand kafélokalen utanför den av företaget tillhandahållna arbetsplatsen, jämför bokens titel. Allteftersom informationstekniken utvecklas är vår
uppfattning att flexkontoret kommer att bli allt
vanligare. Tre företeelser påverkar kontorsdesign
och layout mot flexkontor.6 Dessa är förekomsten
av nomadiserande tjänstemän. Med nomadiserande tjänstemän menas att de anställda har flera
arbetsplatser som även kan ligga utanför den egna
byggnaden; flexibilitet i arbetsstil när de arbetar
på kontoret. Anställda rör sig inom företagets väggar och tillbringar arbetstid på olika arbetsplatser
vid skilda tidpunkter på dygnet; kontorsarbetsplatsen betraktas som ett forum för idéutbyte,
gruppmöten, kundmöten, beslutsfattande och
en plats, där man utvecklar verksamheten genom
ett vidare kulturellt och organisatoriskt utbyte av
tankar och strategier.
Anställda personliggör alltid på något sätt sin
arbetsplats.7 När man inte har någon egen arbetsplats blir tillfälliga lösningar den utväg som finns.
Genom att ställa upp några böcker som man har
med sig, sin kaffekopp och sin almanacka har man
tillfälligt omvandlat arbetsplatsen till sin egen.
ett signalsystem utanför sin (stängda) dörr, där
det framgick om chefen var upptagen (rött ljus)
eller tillgänglig för besök (grönt ljus).
Kombikontor
Numera är kombikontor vanligare. De skiljer
sig från cellkontor genom att dörrar och väggar
är glasade, vilket medger ljusinsläpp och ögonkontakt. Området utanför de enskilda kontoren är bredare och används för t.ex. möten och
fika. Kombikontor skapas i arbetsmiljöer där de
anställda föredrar en tyst arbetsmiljö, men där
kraven på snabb kommunikation ändå finns. Exemplet längre fram i kapitlet, bild 9.15 visar den
vanligaste kontorslösningen, ett kombikontor
i början av 2000-talet. Det är en konventionell
kontorsmiljö med stor husbredd, dubbla korridorer och fönsterlösa utrymmen i mitten, knappt
använda. Bilden är tagen i november vid elva-tiden på förmiddagen och mycket få arbetsplatser
är bemannade, vilket är vanligt under hela dagen
på en undervisningsinstitution och faktiskt på de
flesta kontorsarbetsplatser.
Cellkontor
Cellkontor var vanliga ända fram till slutet av
1900-talet. I cellkontoret sitter oftast bara en
person, även om plats finns för två. Kontoret erbjuder en lugn arbetsmiljö utan störningar. I det
egna kontoret finns möjlighet att inreda personligt. Chefspersoner hade på 1950–60 talen ofta
Bild 9.2. Kombikontor.
113
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
Platslösa, aktivitetsorganiserade kontor
I litteraturen hittar man även begreppet platslösa
kontor. Platslösa kontor är kontor, där den anställde inte har någon egen arbetsplats eller där
den egna arbetsplatsen kan variera från dag till
dag eller från timme till timme. Om kontakten
sker med leverantörer och kunder via internet kan
man säga att arbetsplatsens hemvist finns som en
webbplats på nätet. Från vilken fysisk plats som
den anställde då kopplar upp sig är från arbetsgivarens synpunkt ointressant.
När företagets affärsmodeller utvecklas både
för internet och fysiska möten, vilket är det vanliga t.ex. hos försäkringsbolag, banker, högskoleutbildning och kapitalvaruhandel, blir den fysiska
arbetsplatsen – byggnader och lokaler – en del av
den design som förmedlar identitet för företaget
och den anställde samt anseende gentemot intressenter, dvs. ett varumärke.
Lätt att glömma bort
betydelsen av identitet på nätet
När företaget i huvudsak utvecklar sina affärsmodeller på internet finns varumärket virtuellt och
sprids virtuellt. Människors behov att personifiera
sina arbetsplatser på platslösa kontor är stor och
störningar på arbetsplatsen uppstår när de anställda inte längre har egna arbetsplatser8. Forskarna fann både instrumentella och expressiva
komponenter i sina data – instrumentella genom
att de anställda ville göra arbetet behagligare och
trevligare, expressiva genom att de anställda ville
få uttryck för sina känslor på jobbet, minska anonymiteten, tillhöra en grupp och visa något av sig
själva. Författarna visar på svårigheterna med att
helt avpersonifiera en arbetsplats och möjligheterna i att skapa produktivitet och effektivitet på
114
arbetsplatsen genom att ta hänsyn till de grundläggande behov som människor har.
I en undersökning om aspekter av hälsa och
estetik i skilda kontorsmiljöer fann forskaren
att de anställdas upplevelse av egenkontroll var
relaterat till upplevelse av tillfredsställelse med
kontorsarbetsmiljön.9 De anställda poängterade
oftare betydelsen av en estetiskt tilltalande kontorsmiljö än en funktionell arbetsplats. Cellkontoret och flexkontoret var enligt denna undersökning de mest populära kontorsmiljöerna.
Maslows10 behovsteori urskiljer tre grundläggande behov. Fysiologiska, som komfort och fysisk
tillfredsställelse, sociala, samverkan med andra och
psykologiska behov såsom respekt, uppskattning,
erkännande, igenkännande, självförverkligande
och identitet (se även i kapitel 5 Arkitekt och rum:
behov, upplevelser och föreställningar). Denna
behovsteori är fortfarande viktig för att förstå de
anställdas behov i en organisation. En anställd
vill känna sig välkommen och behövd, syssla med
meningsfulla arbetsuppgifter och se och bli sedd i
organisationen. Konflikter och olösta problem på
en arbetsplats kan vanligen spåras till att chefer
och anställda inte tar hänsyn till dessa grundläggande behov hos människor. Tyvärr tas alltför ofta
inte hänsyn till psykologiska behov såsom självförverkligande och identitet. Fysiologiska och sociala behov är enklare att tillfredsställa, eftersom
de sammanfaller med effektivitetsansträngningar
i organisationen. Det är dock inte svårt att förstå
att konflikter som beror på avsaknad av respekt,
uppskattning, erkännande, igenkännande, självförverkligande och identitet inte är effektiva.
En ny arbetsplatskultur – fikastället
Genom att utvidga begreppet arbetsplats till att
omfatta mer än bara fysiska och internetbaserade
arbetsställen – kontorsarbetsplatssystem – kan möjligheterna att förbättra arbetsproduktiviteten öka
arbetstillfredsställelsen, stärka varumärket och skapa en effektiv organisation finnas samtidigt. Det
är inte ovanligt att man upptäcker att ingen är på
sitt rum när man träder in i ett kombikontor i ett
tjänsteföretag. Tanken att detta är dåligt använd
kontorsyta är då inte långt borta.
Kanske utrymmen vore bättre använda som
flexkontor med mindre yta. Då kan gemensamma
utrymmen ordnas som ger möjlighet till spontana
möten. Eller varför inte erkänna att skälet till att
de anställda inte är på jobbet är att arbetsplatsen
är alltför ointressant för att spontant locka dem
dit när deras kreativitet stimuleras bättre någon
annanstans. Borde man inte undersöka vad som
saknas i arbetsmiljön och konstatera att arbete
utförs på en mängd olika platser, även på nätet?
Hur kan verksamheten utvecklas för att stödja ett
spontant kontorsarbetsplatssystem? Säkerligen
kan förändringar i den fysiska utformningen av
arbetsplatsen göras – nya administrativa system
för att mäta resultat i stället för närvaro på arbetsplatsen. En ny arbetsplatskultur kan så småningom etableras och de anställda på nytt identifiera
sig med en organisation som tillfredsställer både
deras behov och företagets syfte. Arbetsplatsen
tenderar att bli mer hemlik.
Hemmet som arbetsplats
Historik
Under förindustriell tid startade storskalig produktion och kapitalbildning. Handelsmän och
företagare köpte upp arbeten av bönder och
torpare som drygade ut sin försörjning. De fick
råvaror som förädlades till tyger, verktyg och an-
9 VAL AV KONTORSLÖSNING
Förslaget visar en fysisk omorganisation som inriktas på möjligheter till samverkan i projekt, kurser, studier, forskning och program. Tanken är att
det ska vara normalt att byta arbetsyta kanske så
ofta som ett par gånger varje vecka. Inloggning
kan ske var som helst för alla, även studenter som
får möjlighet att sitta med i grupparbete eller i
samtal med de anställda vid sina egna kursprojekt. Hyllor ersätts av ett antal rullbara skåp per
anställd, även studentgrupper ska tillfälligt kunna
ha sådana möjligheter. Skåpen kan lätt flyttas och
förvaras mer eller mindre nära varje tillfällig arbetsyta. Detta ger kreativa och sociala möjligheter, självkontroll och möjlighet till engagemang.
Den fysiska rörligheten kontrolleras av varje anställd, grupp och arbetslag.
Bild 9.11. Ett enkelt men radikalt grepp som ger
helt flexibla arbetsgrupper och mångfaldigar antalet arbetsplatser.
Exempel: tidningsredaktion
Detta exempel gäller en tidningsredaktion. Möjligheterna till fysiska kontakter i ett rum eller ett antal
rum kan mätas i relation till det fysiska rummets
form, en metod som kallas space syntax28 beskriven
även i avsnittet Estetiska och symboliska värden,
s. 43). Henrik Markhede på Kungliga Tekniska
Högskolan (KTH) i Stockholm har använt ett
mätverktyg (”spatial positioning tool”) för att analysera den visuella potentialen på några arbetsplatser och funnit att såväl de kulturella som de organisatoriska strukturerna påverkar ianspråktagandet
av rumsyta.
Den visuella potentialen, där man ser bäst och
blir bäst sedd, är därför störst kring chefredaktö-
ren och därefter i hierarkisk följd de övriga individuella arbetsplatserna. Detta exempel på kreativ
miljö utgår från möjligheten till visuella möten
med eller utan avskärmande glasvägg.
Exempel: stadsbyggnadskontor
En kommun är liksom privata verksamheter en
organisation i ständig förändring. Förändringstrycket utifrån är nya lagar och förordningar samt
ekonomiska och professionella omständigheter.
Varje ny mandatperiod har sina mål och politiker
som inifrån sätter spår i arbetsmiljön och varje
förvaltning med sin oftast suveräna verksamhet
under egen beslutsorganisation, dvs. nämnd.
I kommun- och stadshuset har politiker mötes-
Bild 9.12. Kreativ miljö med varierade möjligheter till visuell kontakt. Ju varmare
färg ju högre ”spanfaktor”.29
123
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
lokaler och arbetsplatser. Flest arbetsplatser har
de anställda tjänstemännen. Kommunhuset är en
byggnad som allmänheten, förutom politiker och
professionella kontakter, har legitimt behov av att
uppsöka i olika ärenden. Planlösningen är öppen,
vilket ibland är störande för de anställda, den öppna planlösningen bidrar till en kreativ atmosfär.
Planarbetet (planering enligt Plan- och bygglagen) har inte behov av stora uppläggningsytor
för plankartor eftersom arbetet numera utförs
på datorskärmar. I det gemensamma konventionella kontorsrummet finns förutom individuella
”skrivbord” bara ett stort bord som är gemensamt
för fyra planerare. Till rummet hör ett avskärmat
utrymme för möten och telefonsamtal. Rummet
har, liksom alla andra arbetsrum utefter samma
fasad, en magnifik utsikt över staden, men i besvärande sydläge.
Bild 9.13. Kommunen har sin förvaltning i den
gamla sjukhusbyggnaden som fått sin karaktär
genom att ventilationssystemet lagts utanpå
fasaderna.
Bild 9.15. ”Fyrklöver” med tre arbetsplatser, varav
en för avdelningschefen.
Bild 9.14. Planarbete har helt digitaliserats. De anställda har inte behov av stora uppläggningsytor för plankartor, endast ett gemensamt bord för fyra planerare. Till
rummet hör ett avskärmat utrymme för möten och telefonsamtal. Magnifik utsikt över staden, men besvärande sydläge.
124
11 BYGGPROCESSEN OCH DEN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
Hållbar livslängdsplanering
och livscykelkalkyl
Byggnaders livslängdsbedömning görs idag ur ett
hållbarhetsperspektiv. Livscykelkalkyl innefattar
anskaffning, förvaltning och avveckling, energianvändning, inomhusmiljö, byggnadsmaterial
(hälso- och miljöaspekter) samt vattenförbrukning. Om vi betraktar byggnader ur ett livscykelperspektiv, som inleds med byggprojektering,
byggupphandling och byggande, är förvaltningsfasen som följer när byggnaden står klar att användas den längsta fasen. En byggnad projekteras
vanligen för en livslängd mellan 30 och 50 år. Som
alla vet har vi i vårt land timmerbyggnader som är
500 år och stenbyggnader som är ännu äldre. De
byggs om, byggs till och restaureras vid ett flertal
tillfällen under sin livstid. Oftast är det inte den
fysiska livslängden som är avgörande för när restaureringen ska göras, utan i stället handlar det om
den ekonomiska livslängden, design och stil, mode
och att stödja varumärket. IKEAs nya satsning att
inrymma sin försäljning i megabyggnader är en ny
företeelse i handeln, där byggnadens symboliska
informationsvärde lyfts fram vid sidan om den
funktionella.
Att planera husets livslängd är därför en viktig
aspekt redan vid projektering av en ny byggnad.
Att sådan framförhållning har betydelse vid ombyggnad framstår också tydligt utifrån vad som
beskrivits i detta avsnitt. Därför skall en beräkning av husets samtliga kostnader under hela livstiden göras. I livslängdsbedömningen ingår att
göra en analys av byggnadens miljöbelastning från
byggandet till och med rivningspåverkan. I en
sådan livscykelanalys ingår att ta hänsyn till miljöbelastningen av alla material som har använts i
byggnaden, både vid tillverkningen och vid an-
vändningen av dessa material under byggnadens
förvaltningstid, liksom miljöbelastningen vid utbyte eller destruktion av materialet i fråga. Miljöbelastningen vid byggandet, t.ex. direkt påverkan
på omgivningen är en viktig faktor när lokalisering och utformning av byggnader ska bestämmas. Utgångspunkten ska där vara att all skada på
miljön som byggandet ger upphov till ska ersättas
genom åtgärder som direkt återställer balansen,
t.ex. genom att den grönyta som förstörs kan ersättas av ett grästak på byggnaden och genom att
erbjuda hyresgäster möjlighet att odla grönsaker
på taken. Det sistnämnda är en växande företeelse
på skyskrapornas tak i USA och på nya tak i tyska
städer. Den jord som förs upp på hustaken innebär dock en ytterligare fukt- och viktbelastning
som ska beaktas i byggnadskonstruktionen.
Det är lätt att underskatta faktiska kostnader,
inte minst för miljön. De kortvariga initiala projekteringskostnaderna är lika viktiga som kostnaderna under den långa tid förvaltningen beräknas fortgå, dvs. fram till och med kostnaderna
för rivningen. Då ser man att kostnaderna bäst
kan styras under projekteringen. Allt snabbare
innovationer och konjunkturväxlingar ökar emellertid osäkerheten om fysiska och ekonomiska
förutsättningar för förnyelse. Att planera för det
föränderliga, det förutsägbara såväl som det oförutsägbara är den bästa strategin, dvs. en flexibel,
ekonomiskt och ekologiskt hållbar konstruktion
som kan ändras efter mode och affärsidéer.
Vid en snabb analys av byggkostnader där inte
livscykelkostnader och driftkostnader tas med
är det lätt att missa de största kostnadsposterna,
byggnaders utformning med hänsyn till driftkostnader. Förvånande är t. ex. att städning av toaletterna är en stor post i en kontorslokal. Städkostnaderna under en byggnads livstid kan uppgå till
dubbla byggkostnaden.5 Förvaltningskostnaderna
kan alltså utgöra en sammanlagt högre utgiftspost
än vad själva byggandet gör.
Energikostnaden svarar tillsammans med fastighetsskötsel för den största delen av driftkostnaden. Direktverkande el är i längden den dyraste
uppvärmningsformen. I kontor och andra arbetslokaler med maskiner och elektriska apparater
kan behovet av kyla kosta mer än värmen. Även
stora glasytor mot varma utrymmen gör inomhusklimatet obehagligt varmt under stora delar av
året. Inglasade uterum kan vara energibesparande
om de är ouppvärmda och placerade mot tunga
konstruktioner, men om de ska användas som
­arbetslokaler kräver de extra värme och kyla.
Byggnader med tunga konstruktioner har som
nämnts ovan förmåga att magasinera värme, vilket är till fördel både för behovet av värme och för
kyla. Arbetslokaler och affärslokaler används mest
under dagtid och får ett starkt värmetillskott från
maskiner och människor under en begränsad tid
av dygnet. Dags- och solljus ger dessutom stora
tillskott under samma tid på dygnet en stor del av
året. Värmen tas upp i byggnadsstommen, men
rumsluften påverkas obetydligt i början. Efterhand som de tunga materialen laddas med värme
kommer värmen att avges till rumsluften. Den
avges som mest under natten när aktiviteten och
dagsljuset avtagit. Fram på förmiddagen kan det
uppfattas som materialen utstrålar kyla i stället
när dagsljuset strålar värme genom fönstren. Det
sker en gynnsam fasförskjutning mellan värmetillförsel utifrån och rumsluften. Inomhusklimatet blir behagligare och energikostnaderna lägre
än i byggnader uppförda i lätta konstruktioner.
I bedömningen av byggnaders livslängd ingår många komponenter. Det är ett arbete som
företaget inte kommer undan i sin ekonomiska
och tekniska planering, i synnerhet inte vid en
långsiktig bedömning inför beslut om att köpa
147
FÄSTNING ELLER FIKASTÄLLE
eller sälja fastigheter, eller som alternativ till att
bygga om, bygga nytt eller hyra sina arbetslokaler.
Byggnadsarbeten och entreprenader är nära nog
ett normaltillstånd, som börjar redan något år efter ianspråktagandet av nya eller ombyggda lokaler eller lägenheter. Så snart en ny hyresgäst flyttar
in i en hyreslägenhet vill denna göra tapetbyten. I
kommersiella fastigheter sker ännu större förändringar i samband med att nya företag ska etablera
sin verksamhet. De vill sätta sin prägel på lokaler
och byggnader. Finansieringen av detta kan bli en
förhandlingsfråga mellan fastighetsägare och affärsidkare, kontorsanvändaren. Ju flexiblare byggnadskonstruktionen är, desto större är möjligheten
för fastighetsägare och hyresgäst att komma överens och att uppnå en ekonomisk, ekologisk och
social hållbarhet under hela byggnadens livslängd.
Informationstekniken slår igenom
Den digitala tekniken påverkar arbetslivet och
samhället i stort. Förändringarna i början av
2000-talet var lika genomgripande som industrialiseringen under senare delen av 1800-talet, och
de sker mycket hastigare. Byggindustrin är dock
bland de mest traditionsbundna branscherna. Den
industrialiserades som nämnts först på 1960-talet.
Industrialismen var dock en av funktionalismens
grundprinciper (se kapitel 6 om modernismen
inom arkitekturen – funktionalismen).
Informationstekniken utvecklades från början
i militär forskning där det fanns stora resurser och
starka kunder. IT handlar i grunden inte om att
förstöra eller avskräcka utan om att hantera, analysera och bearbeta information Det är samma sak
som mänsklig utveckling alltid har handlat om
– allt från medvetandets uppkomst till språket,
skriften, ekonomin, kreativiteten och upplevelsen. Byggprocessen är en bland alla verksamheter
148
som berörs, utvecklas och förändras med den digitala elektroniska informationshanteringen.
Byggprojekt organiseras fortfarande efter den
uppdelning i skeden med olika aktörer och händelser som beskrivits. Tidsaxeln börjar alltså med
idé, program och projektering i olika stadier för
att leda till upphandling, byggande, besiktning
och förvaltning som vi är vana att se i processen.
(Illustrationerna visar att händelser och tid domineras av skrivande, ritande, kommunicering, möten och beslut.
Vi kan tänka oss byggandet som en fråga om
att flytta materia. Vi bygger för något, med genomtänkta system och processer samt med pengar. Det
är det abstrakta tänkandet och handlandet som
genererar effektivisering, vi bygger på en kultur i
ett socialt och ekonomiskt sammanhang. Visst är
byggandet också kroppsliga ansträngningar men
under fortsatt transformation till logistik och informationsteknik. Byggande är alltså mer och mer
en immateriell verksamhet, information. Visserligen består hus också av materia med karaktär och
uttryck, men också tryggt hållbara, uppvärmda
och funktionsdugliga element. Vi själva flyttas när
vi ger rätt kommando och trycker på rätt knapp i
de datorer som styr byggnadens hissar.
Informationstekniken har förenklat och effektiviserat byggprocessens olika delar:
„„
„„
„„
„„
„„
„„
„„
programarbete
projektering
byggandets former och teknik
dokumentation
information
kommunikation
överblick
Informationstekniken ger större möjligheter när
man skapar program som tar över själva processen.
Byggaren kan i princip gå in var som helst i den,
ingripa på vilken nivå eller tid som helst, även i det
som var eller som tidigare har legat för långt fram
i tiden. Det förutsätter att man redan har en stor
mängd data om tidigare byggprocesser, men också
om detaljer som aktuella material, tillverkningsoch byggtekniker samt priser i olika sammanhang.
Building Information Modeling (BIM) är ett
kraftfullt datorverktyg som har kommit i bruk
de senaste åren. BIM står för Byggnadsinformationsmodellering och innehåller alla data för varje
byggnadskomponent i tre dimensioner och över
tid, dvs. från programstadiet till projektering,
byggande, förvaltning (användning och underhåll) och rivning samt återvinning.
Med alla BIM-data kan byggaren – i idealfallet – ha det hela i sin hand redan från idéstadiet,
från projekteringsupplägg till entreprenadform,
byggtid, färdigställande och totalkostnad. Även i
ett sent skede är det möjligt att gå tillbaka till en
tidigare fas och göra ändringar som blir kostnadsredovisade. Den allmänna regeln gäller att ändringar blir dyrare ju senare de görs, men de kan ju
också vara så förbättrande att slutresultatet ändå
blir billigare och effektivare, vilket BIM ger oss
verktyg att se.
Om byggherren exempelvis bestämmer sig för
att ändra en typ av mellanväggar med träreglar till
stål, betong eller lättklinker, så är det möjligt att
gå in i handlingarna med väggbestämningar och
lägga in sin ändring. Programmet kan först simulera ändringen så att konsekvenserna ses. Det ändrar byggnadens massa, värmebalans, ledningsdragningar, akustik och ljudisolering, förutsättningarna
i entreprenaden med andra yrkesmän och så vidare.
Man kanske rådgör med arkitekten och en eventuell upphandlad entreprenör innan man bestämmer
sig. Ändring av en parameter gör att allt som krävs
i alla berörda handlingar ändras. Varje deltagare i