Transcript Här - Colchaj Nac Luum

Maya
Mars 2013
Nyheter från föreningen
COLCHAJ NAC LUUM
NYTT
Rapporter från Yalambojoch i Guatemala
FEST. Vid den gamla ruinen i San Francisco hölls en mayaceremoni under festivalen. Många av deltagarna kommer
från ursprungsbefolkningen.
FOTO: PERNILLA NORDVALL
Innehåll
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
▲
Polisbesök i Yalambojoch
Hopp om rättvisa efter kriget
Med dans och toner i Yalam
Mystiskt datum väckte frågor
Skogsföreningen tar ansvar
Bistånd slutade i flopp
Ljusning om nya vägen
Årsmöte i Enköping
Ekonomisk redovisning
Sid. 2
3
4-5
6
7
10
10
11
12
Kvinnoaktivister höll
festival i Yalambojoch
Cirka 240 kvinnor från olika länder samlades i höstas för en festival i Yalambojoch. Många av dem är aktiva i motståndet mot det som i Latinamerika
kallas megaprojekt, exempelvis vattenkraftverk, stora vägbyggen och gruvor.
Tillsammans med kvinnoaktivisterna anlände internationella observatörer
från flera olika organisationer.
En av dem var Pernilla Nordvall, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen,
som i detta nummer av MayaNytt berättar om festivalen och de dramatiska
händelserna vid ett av dessa megaprojekt: ett spanskt vattenkraftverk. Sid 8-9
I redaktionen: ELIN PETTERSSON
OCH
GITH THÖGERSEN
Kommentar
Caña Real - dåligt sockerrörsbrännvin för tio kronor litern
Det är lördagskväll i Yalambojoch. Dagen har varit ovanligt fin.
Solen har tittat fram och det är
tio grader i mitt kök. Vemodigt
på morgonen då Kristoffer Kabell
klev på bussen till gränsen vid
Gracias a Dios för vidare färd till
Chetumal vid mexikanska rivieran i Quintana Roo. Dykkurs och
korallrev…
Här i byn blir det bara kallare. Det är
skördetid. Som vanligt vid årets andra
skörd är det stora problem med regnandet. Både majs och bönor har ruttnat på fälten. Vid årets första skörd i
maj brukar det vara bättre.
Samtalsämnet hemma hos familjerna
är dock kaffeskörden som börjar i december. Uppköparna, ”los coyotes”,
betalar endast hälften för bönorna i
förhållande till förra året. Den internationella ekonomiska krisen betyder
minskad efterfrågan på kaffe och dessutom har det inte varit frost i Brasilien. Bönderna i Yalambojoch har
förstås ingen aning om det har varit
frost i de brasilianska kaffeplantagerna
utan det är något ägarna av de stora
kaffeplantagerna här ständigt hoppas
på.
FESTANDE PÅ TORGET
Ute på torget är det skränigt. Ett gäng
på ungefär tjugo mestadels yngre män
håller spritfest i mörkret. Spriten Caña Real, vedervärdigt mexikanskt
sockerrörsbrännvin på PET-flaska - är
billig. Tio kronor litern. Några av killarna har varit i Mexico City, där de
jobbat på byggen. Men jobb är det ont
om även där och många återvänder till
Yalambojoch tomhänta.
EN TREDJEDEL I SKOLA
Knappast några av våra tidigare eller
nuvarande högstadieelever finns med
i fylle-gänget. Sju år efter starten av
högstadieskolan är skillnaden markant
mellan de som har utbildning och de
här unga killarna som kanske har hoppat av lågstadiet.
Men ännu når vi endast en tredjedel
av varje årgång i Yalambojoch med
högstadieutbildningen. Det tar säkerligen tjugo-trettio år innan nästan alla
föräldrar inser värdet av vidare utbildning både för flickor och pojkar.
Högstadieskolan i Yalambojoch skiljer sig mycket från normala skolor i
Guatemala. Vi har ingen katederundervisning utan arbetar mycket med olika
teman. I september var centret i byn
värd för en internationell kvinnofestival ”Todas Somos Barillas”, där bland
annat fruarna till de fängslade aktivisterna i Barillas deltog. Andra kvinnor
vittnade om förföljelse och hur de
drabbats av revolvermäns kulor i kampen mot gruvbrytningen.
I oktober bjöd vi in polischefen i
Nentón, några dagar efter militärens
massaker i Totonicapan, där sex demonstranter sköts ihjäl och ett
trettiotal skottskadades. I ett land som
Guatemala är det oerhört lätt att svepande anklaga alla statens säkerhetsorgan för våld och förtryck. Historiskt
har det ju varit så. Men samtidigt är
det viktigt att bryta polariseringen.
MayaNytt är medlemstidningen för föreningen Colchaj Nac Luum,
som sedan 1982 arbetar med före detta flyktingar från inbördeskrigets Guatemala. Biståndsarbetet startade när föreningens nuvarande koordinatör Per Bylund Andersen på resa i Mexiko träffade flyktingar från byn Yalambojoch i nordvästra Guatemala.
MAYA-NYTT
BYN FÅR BERÖM
Yalambojoch finns inte på polisens karta över problemområden inom kommunen. I jämförelse med andra byar är
kriminaliteten här låg och polisen vet
om att byrådet brukar lösa problemen
på egen hand, bland annat genom
byfängelset vid torget.
Polischefen var mycket glad för vår
inbjudan och förklarade att information på skolor ingår i deras förebyggande arbete, men att de statliga
skolorna knappast hör av sig.
Sedan berömde han vår förenings
arbete, och sa rakt ut att det vore
otänkbart att staten i Guatemala skulle
kunna bygga ett så fint center och att
han inte tidigare hade mött så lugna
och intresserade elever.
Han uppmanade också eleverna och
byn att skydda utlänningar som kom
till Guatemala för att göra gott och
stödja landets utveckling. Han lovade
oss all möjlig hjälp och återkommer
gärna för att berätta om polisens arbete med ungdomsgäng och narkotikabrott.
POLISBESÖK I BYN
Mötet med polischefen och hans medarbetare blev verkligen trevligt. Elena
och jag inledde i biblioteket med en
kaffestund och berättade om centret
och föreningens utbildningssatsning.
Därefter visade vi förskolna, systugan
och de andra aktiviteterna.
Sedan föreläste poliserna för högstadieskolan om våld i familjen. Hur poliserna hanterar anmälningarna, samarbetet med byar och de juridiska
processerna.
Kommunen Nentón har 32 000 invånare. Huvudorten ligger ungefär 50
kilometer från
PER BYLUND ANDERSSON, KOORDINATÖR
Yalambojoch och
Det här är MayaNytt
2
det finns 11 poliser på stationen. Varje dygn får poliserna använda 22 liter
diesel till bilen, så det är begränsat hur
mycket de kan patrullera. Det är en
enkel match för kokainkartellerna att
hålla reda på var polisbilen finns (oftast
parkerad framför stationen). Gränsen
till Mexiko är lång inom kommunen
och favoritsträcka för allehanda smugglingsaktiviteter. Så poliserna ägnar sig
mest åt fyllebråk och misshandel inom
familjen.
Många bybor har nu återvänt, och CNL driver i dag bland annat
förskola, högstadium, fadderverksamhet och skogsverksamhet i
byn.
Colchaj Nac Luum betyder Jord och frihet på chuj, det
Mayaspråk som talas i Yalambojoch.
Cirka två gånger per år ges MayaNytt ut. Vi förmedlar nyheter
från Guatemala i allmänhet och Yalambojoch i synnerhet.
MARS 2013
Steg mot upprättelse för krigets offer
niskorättsförsvarare, mayaaktivister
och journalister. Domaren inledde
rättegången med att granska parternas bevis. Försvarsadvokaternas expertvittnen underkändes i flera fall,
medan åklagarens drygt 900 bevis
alla godkändes.
Ett av åklagares huvudbevis är Plan
Sofia, ett militärt dokument som
Den nu 85-årige Efraín Rios Montt,
läckte ut 2009 och som detaljerat
som sitter i husarrest i sitt hem,
visar hur militären agerade under
skyddas inte längre av åtalsimmuniRios Montts styre. Detta dokument
tet efter ett beslut i januari 2012.
ville försvararna få diskvalificerat efNu, drygt ett år senare, åtalas han
tersom de menade att det innehålalltså för folkmord som han ska ha
ler statshemligheter - men det resobegått tillsammans med sin medhjäl- HATAD I GUATEMALA. En människorättsorganisation jämför folkmordet i Rios Montts Guatema- nemanget underkändes av domarna.
pare, underrättelsechefen José Mau- la med det i Hitlers Tyskland.
I augusti startar de öppna förhören av
ricio Rodriguez Sánchez, för 30 år
de åtalade och de cirka 150 vittnena.
co, där i stort sett alla byns invånare,
sedan.
unga som gamla, systematiskt avrättades.
Tillsammans ska de ha varit ansvariga
SEGER OCH UPPRÄTTELSE
Åtminstone 200 000 guatemalaner,
för 1771 mord i området Ixil i norra GuMänniskorättsorganisationen CALDH i
främst från ursprungsbefolkningen, tros
atemala åren 1982-1983, då massakrer
Guatemala kallar rättegången "en histoha dödats eller försvunnit under inbördesbegicks enligt "den brända jordens takrisk händelse". Svenska organisationer
kriget år 1960-1996.
tik".
som bland andra Diakonia, Forum Syd
Tidigare har anmälningar om brott beTidigare hade målen för militärens atoch Kooperation utan gränser, anser att
gångna under kriget bemötts med
tacker varit de olika vänstergerillorna,
det är "en seger för rättvisan" och för de
ointresse av myndigheterna i Guatemala.
men nu begicks också flera massakrer
guatemalaner som så länge kämpat för
Redan år 2001 anmälde en organisation
mot byar där det ansågs finnas ett stöd
upprättelse. Organisationerna uppmanar
som representerar drabbade byar Rios
för dessa gerillor.
den svenska regeringen och EU-kommisMontt för bland annat folkmord och
sionen att bevaka och följa upp rättsprokrigsbrott. Men det är först de senaste
LÅNG PROCESS TILL ÅTAL
cessen och att verka för ökat skydd för
åren som utredningen har tagit fart.
En av de massakrer som ägde rum under
vittnen och andra inblandade i processen.
När nu domarna skulle förkunna sin inRios Montts 17 månader vid makten var
ställning till bevisen var salen full av mänden i Yalambojochs grannby San FrancisELIN PETTERSSON
För första gången i Guatemala
väcks nu åtal för folkmord och
brott mot mänskligheten. Och
det är inte vem som helst som
nu står inför rätta - utan den
före detta presidenten Efraín
Rios Montt.
Ekonomiska diskussioner på styrelsemöte
Utgifterna översteg intäkterna med 60 000 kronor
i föreningen Colchaj Nac
Luum under 2012 huvudsakligen därför att driften
av högstadieskolan i Yalambojoch kostade betydligt mer än vad som budgeterats.
Årets första styrelsemöte
hölls i Enköping, hemma hos
ledamoten Torsten Jansson.
Mötesplatserna varierar eftersom ledamöterna bor på olika
håll i landet.
Som så många gånger förr
under styrelsens sammankomster stod föreningens ansträngda ekonomi på dagordningen.
Det har under senare år
gjorts så många nedskärningar
i byns olika verksamheter, att
det inte längre finns något att
skära i om kvaliteten ska
MARS 2013
betande styrelseledamöter
och deras koordinatör i Yalmbojoch, Per Bylund Andersen,
inte riktigt orkat med alla
uppgifter det senaste året har
inverkat negativt på ekonomin. Föreningens tidning Maya
Nytt kom ut med bara ett
nummer 2012, i stället för två.
Dessutom har kontakten med
faddrarna inte skötts bra.
LEDAMÖTER. Jan Angner, Kristina Bylund Andersen,
Torsten Jansson, Börje Rehnström och Malin Linné deltog
på senaste styrelsemötet, som hölls i Enköping.
FOTO: INGA-BRITT FALK JANSSON
upprätthållas i förskolan,
systugan och högstadieskolan.
ÖKA INTÄKTERNA
Styrelsen måste därför vidta
åtgärder för att öka intäkterna. Ett sätt är att förbättra
fadderverksamheten, så att
faddrarna får bättre information om sina fadderbarn och
deras familjer. En åtgärd som
skulle stimulera faddrarna att
fortsätta med sitt stöd, och
som också skulle underlätta
rekryteringen av nya faddrar.
Att föreningens ideellt ar-
SATSNING PÅ FADDRAR
Arbetet med föreningens fadderorganisation ska påbörjas
omgående. Fadderregistret
ska uppdateras, nya barn och
deras familjer kommer att fotograferas och föras in i kartoteket.
Fadderverksamheten har
varit kärnan i föreningens bidrag från givarna sedan starten i Mexiko 1982, så den delen vill styrelsen vårda och utveckla.
TORSTEN JANSSON
MAYA-NYTT
3
Kristoffer och ungdomarna
I tre månader var musik- och historieläraren Kristoffer Kabell volontär i Yalambojoch. Parallellt med arbetet samlade han in data till sitt examensarbete
hemma i Sverige. Här berättar han om
sitt arbete med musik och drama i byn.
Tillsammans med åttondeklassarna och deras
lärare Mateo dramatiserade vi Monica Zaks
bok Pumans dotter (som handlar om flyktingar från Yalambojoch) med musik, teater,
konst, blodiga specialeffekter och mycket
mer. Musikalen framförs då det är terminsavslutning och avsked av niondeklassarna.
Folkets hus är fullt av föräldrar och syskon
till eleverna i högstadiet och det finns en del
nerver inför uppförandet, men även stor vilja
och mycket intresse. I synnerhet för att spela
och sjunga.
AMBITIÖSA ELEVER
Det är ett sant nöje och mycket lärorikt för
mig att få vara här och jobba med eleverna
som i vanliga fall inte har så mycket estetiska
ämnen i skolan.
Varje dag efter skoltid är det alltid några
elever som kommer och vill öva. I dag, söndag, kom det ett litet gäng klockan åtta på
morgonen. Jag upplever att alla har väldigt
lätt och nära till musiken och sången vilket
tyvärr inte alla gånger är fallet hemma i Sverige.
EN VARDAG AV MUSIK
Det är svårt att säga vad skillnaden kan bero
p,å men att sång är en del av vardagen här inser man ganska snabbt, dessutom visslar alla
hela tiden. Det visslas när man går till milpan
(majsodlingen), man visslar när man hejar på
håll, man visslar för att se om någon är hemma och sen kommer en vissling till svar eller
så visslar man bara för att man är frisk och
glad, som Don Felipe som målar centrets
VOLONTÄR. Kristoffer Kabel har arbetat med ungdomar i Yalambojoch.
dörrar sa häromdagen.
Trots att jag har hört en del säga att framförallt ungdomarna här inte längre är i kontakt med naturen så upplever jag det precis
tvärt om. Allt är väl relativt och i jämförelse
med Stockholm så är alla verkligen det.
Kanske betyder det också att man är i mer
direkt kontakt med sig själv och då även sin
röst och sång.¨
ENSAM PÅ SCENEN
Att ställa sig själv och agera inför klassen är
däremot en konstlad och onaturlig situation
som många har svårt för, en inte desto
mindre viktig erfarenhet att ha med sig för
senare situationer i livet och vi leker lekar
med inslag av teater och musik för att det
skall kännas bekvämt.
Feministfestivalen här i centret för en
vecka sedan bjöd på ett bra tillfälle att stå på
scen och klassen framförde sina tre egenhändigt skrivna låtar inför en stor publik. Det var
väldigt fint och det gick verkligen att se hur
självförtroendet växte och hur stolta alla var
- inte minst jag.
KRISTOFFER KABELL
ÅTER TILLSAMMANS. Aschlop (spelas av Juana) och Mateo (Juan) återförenas i Guatemala city.
4
MAYA-NYTT
PASCUAL DÖD. Efter massakern
hennes bror Mateo (Juan)
EGNA LÅTAR. Musikerna Pedro,
spelarna och kören.
MARS 2013
skapar drama i Yalambojoch
i San Fransisco kommer militären till Yalambojoch och avrättar Aschlops kusin Pascual (spelas av Antonio) och för bort
inför en förskräckt publik.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
Anselmo och Fransisco ackompanjerar skåde-
MARS 2013
KÖR. Musikalen dotter hade både egen kör och orkester i ungdomarnas version.
MAYA-NYTT
5
21/12 2012 – magiskt
mayadatum mest i väst
Spänningen var olidlig. Vad skulle
hända den 21/12 2012? Teorierna
var många. Skulle jorden krocka
med en annan planet? Skulle nordoch sydpolen byta plats? Eller skulle
jorden mörkläggas?
Källan till dessa förutsägelser
angavs ofta vara Mayakalendern –
men bland Mayabefolkningens religiösa ledare var det få som trodde
på någon global apokalyps.
I Guatemala kallas dagen för 13 B'ak'tun
och i enlighet med Mayabefolkningens religiösa tolkningar betydde den början på
en ny era: spirituell, religiös, politisk och
social.
– Vi kommer att få se politiska förändringar och konflikter, liksom klimatförändringar och naturfenomen som
jordbävningar, tsunamis och torka. Men
framför allt innebär den nya eran en
förändring i människors mentalitet, en ny
generation av tankesätt som väcker och
medvetandegör folket, förklarar Nicolas,
en ålderman tillhörande organisationen
Oxlajuj Ajpop.
FIRADES PÅ 20 PLATSER
Organisationen stod bakom planering
och organisering av de traditionella firandena av B'ak'tun på 20 olika platser runt
om i landet. Linnea Fehrm från Kristna
Fredsrörelsen träffade Felipe, organisationens ordförande, strax innan evenemangen började, och ställde ett par frågor.
Hur ser ni på turismen som genererats av 13 B'ak'tun - är det något
bra eller dåligt?
– Närvaron av människor från andra
länder under firandena är något positivt,
eftersom vi vill sprida ett budskap till alla
kulturer att stödja och respektera ursprungsbefolkningens rättigheter. På det
sättet är turism något vi uppmuntrar snarare än motsätter oss. Vad vi motsätter
oss är att bland annat den privata sektorn utnyttjar B'ak'tun för att göra stora
investeringar i turismindustrin.
Vilka svårigheter har ni stött på
under organiseringen av firandena?
– De västerländska omtolkningarna av
betydelsen bakom 13 B'ak'tun har gjort
det svårt för oss att föra ut dess politiska, sociala och samhälleliga innebörd. Internationellt sett finns det liten förståelse
för vad 13 B'ak'tun egentligen handlar
om, och firandena betraktas inte som
viktiga. Därför har till exempel inga internationella institutioner bidragit med ekonomiskt stöd.
6
MAYA-NYTT
CEREMONI. Firandet innehöll bland annat andliga ritualer och dans, liksom politiska och sociala budskap.Foto: Maxime Verdier
Oxlajuj Ajpop har ont om ekonomiska
resurser, men genomförde ändå aktiviteterna, som de såg som mycket betydelsefulla.
– Det är ganska tydligt att Guatemalas
president inte har någon plan för att
stödja sådana här typer av aktiviteter, och
inte investerar i detta trots att det är något som skulle kunna generera inkomster.
Kulturministeriet saknar ett program eller en plan med klara mål. INGUAT (ett
statligt turisminstitut) har utarbetat en
kampanj med betoning på det folkloriska
och kommersiella.
Flera faktorer har också begränsat tillströmningen av människor på platser där
firandena hålls.
– I Kaminaljuyú (en religiös plats i utkanten av Guatemala City) till exempel,
har regeringen infört ett förbud mot att
stanna nattetid, trots att våra traditioner
kräver att vi är närvarande under natten
den 21 december. Den har också infört
en gräns för antalet personer som får befinna sig på platsen. Det medför ett all-
FAKTA
Mayakalendern
● De gamla mayaindianerna var mycket
Tintresserade av matematik och tiden.
Mayakalendern är ett system av flera
olika kalendrar som anknyter till astronomiska observationer av bland annat
solår och månår. De olika kalendrarna
kunde kombineras så att mycket långa
tidsperioder kunde systematiseras.
varligt problem för oss, för vi kan inte
hindra någon att delta i firande.
Bland annat detta gjorde att organisationen bad FN:s högkommissariat för
mänskliga rättigheter, Guatemalas människorättsombudsman och andra typer av
statliga och internationella aktörer att vara närvarande under firandena. En annan
orsak är att lokalbefolkningens rättigheter diskuterades under aktiviteterna.
– Bristen på stöd till våra sociala och
kulturella organisationer liksom sättet
som den privata sektorn behandlar ursprungsbefolkningen på, är exempel på
förhållanden som kommer att uppmärksammas mer av folket. Efter åratal av arbete för att öka medvetenheten hos
människor, tror vi att vi inom några år
kommer att få uppleva en högre grad av
insikt, såväl hos ursprungsbefolkningen
som hos övriga medborgare.
LINNEA FEHRM
Fredsobservatör för Kristna
Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013
Mayakulturens matematik baseras på
talet 20. En tun är 360 dagar. 20 tun är
en katun och 20 katun är en baktun.
Det är en sådan baktun, bestående av
144 000 dygn, som i december förra
året tog slut. Den 13:e baktunen avslutades och den 14 baktunen inleddes.
● Uppgifter om att mayakalendern "tog
slut" den 21 december 2012 är minst
sagt missvisande. Kalenderns största enhet är nämligen en alautun - som är
drygt 63 miljoner solår lång.
●
MARS 2013
RESERVAT. Departementet Huehuetenangos första privata naturreservat är marken i San Francisco, som ägs av Yalambojochs skogsförening Awum Te.
FOTO: PETRI MATALAMAA
Byns skog blir naturreservat
Guatemalas kongress har beslutat
att ge marken i San Francisco status
som privat naturreservat - länets
första. Skogen fortsätter att ägas
och administreras av byns skogsförening Awum Te, som har arbetat
med ansökan i två år.
Awum Te har det senaste året även fått
andra positiva besked - men det är fortfarande svårt att få ekonomi i skogsförvaltningen.
I augusti fick vi äntligen besked från
skogsstyrelsen - Instituto Nacional del
Bosque - om det nya nationella stödet till
skogsplantering (PINPEP) för småbrukare.
Det blev en glad nyhet på flera sätt. För
det första höjs bidragen med nästan 40
procent under de sex åren skogsstyrelsen
betalar ut bidraget. Nya bidraget är på
sammanlagt cirka 15 000 kronor per hektar.
För det andra får Awum Te även bidrag
för 30 hektar skog som planterades med
hjälp av vår förening åren 2001-2004,
dock endast för tre års skötsel.
Det betyder att Awum Te nu får möjlighet att med egna pengar betala arvodet
till de två skogsmästarna Pablo Granados
och William López del Valle. Hittills har
vår svenska förening stått för den kostnaden på ungefär tiotusen kronor per år.
VIRKESFÖRSÄLJNING
I förra MayaNytt berättade jag om att det
fanns möjlighet att sälja en del gallringsvirke till en privat uppköpare från
Huehuetenango. Tyvärr blev det inte några större mängder. Uppköparen ville fälla
alla raka och fina träd i våra planteringar
på San Francisco-fastigheten medan
skogsföreningen ville sälja de krokiga träden som ska gallras ut. Men det blev i alla fall ett nettoöverskott på virkesförsäljningen på ungefär 8 000 kronor. Intäkten
har använts till att fortsätta gallringen
som nu är akut på de 103 hektaren med
MARS 2013
skogsplantering.
På Awum Tes årsmöte i slutet av juli
beslutades också att alla de 320 medlemmarna ska bidra med 10 quetzales vardera till gallringen. Det finns nu ungefär 40
000 träd kvar att fälla.
Tyvärr är det inte lönsamt att sälja som
ved. Vi kan inte konkurrera med de illegala avverkningarna närmare lite större
orter. Skogslagen i Guatemala innehåller
stränga krav kring avverkningar och tillstånd för varje enskild virkestransport.
Awum Te har dessa tillstånd, men 98 procent av allt virke som säljs i Guatemala är
illegalt.
LÄGRE PRODUKTION
Produktionen av plantor blev slutligen något lägre än vi planerat. De certifierade
frön vi köpt i Guatemala City hade tyvärr
lägre groddbarhet än utlovat. Men Felipe
som arbetar i plantskolan lyckades i alla
fall sälja drygt 18 000 cypress- och
tallplantor. Intäkterna från plantförsäljningen täcker halva Felipes årslön.
Mitt dåliga samvete är att vi ännu inte
har kunnat experimentera med flera lokala lövträd som skulle kunna främja den biologiska mångfalden i planteringarna.
LIANER KVÄVER TRÄDEN
På mellan 1 600-2 000 meter över havet
är vi i Guatemala i det naturliga barrskogsbältet. Men då vi för tolv år sedan
började med skogsplanteringen på San
Francisco begick vi ett misstag: att även
plantera cypress på några vattensjuka områden. Naturen hämnar sig nu på detta.
Cypresserna snärjs in i lianer, som förebådar molnregnskogens återväxt.
Skogsstyrelsen tycker det är ett problem men själv blir jag glad i sinnet. Det
är ju varken i Sverige eller Guatemala
vettigt med monokulturer inom skogsbruket och det rör sig om kanske tio
procent av den planterade ytan där vi inte borde ha planterat barrträd. I samband
med gallringen av cypresser och tallar
kommer vi även att lämna kvar självsådda
lokala lövträd och buskar. Det ekonomiska utbytet blir mindre men ekosystemet
gynnas.
STUDIEBESÖK OCH KURSER
Statliga San Carlos-universitet besökte i
september Yalambojoch för praktik inom
gallring och grenkvistning. I samband med
detta arrangerade skogsstyrelsen också
en kurs för skogsintresserade bönder
från byarna i grannskapet.
Awum Te deltar även i det nationella
nätverket för småbrukare inom PINPEPprojektet och nyligen har de tillsammans
med 13 andra byar i Nentón haft ett möte med borgmästaren.
I januari hade vi en heldagsträff med
skogsplanterare från ett tiotal byar,
Världsnaturfonden och INAB i Folkets
hus.
MÅNGA NYPLANTERINGAR
På dagordningen fanns bland annat frågorna om plantproduktion. De deltagande
organisationerna har sammanlagt projekt
på 150 hektar med nyplanteringar i år
och vi skulle kunna sälja mycket plantor,
men har tyvärr inte möjlighet att köpa
torvströ och frön till detta. Det är en investering på åtminstone 20 000 kronor.
Så troligen får vi vänta med återstart av
plantskolan till nästa år.
Awum Te har inte heller några resurser. Deras pengar kommer att gå till
ogräsrensning och gallring i Yalambojoch
och ungefär 25 000 kommer att öronmärkas till gallringen på San Franciscomarken.
Statusen som naturreservat ger dock
skogsföreningen möjligheter att söka olika bidrag för naturskydd. Just nu arbetar
föreningen med en ansökan på 150 000
kronor för skydd av tropiska skogar.
PER BYLUND ANDERSEN
MAYA-NYTT
7
240 kom när byn bjöd in
Under parollen "Moder Jord är inget man köper eller säljer. Henne
försvarar man" träffades 240 kvinnor från tio länder i Yalambojoch
för en stor kvinnofestival. Pernilla
Nordvall från Kristna Fredsrörelsen
var på plats som observatör.
Festivalen var ett samarbete mellan flera
guatemalanska kvinnoorganisationer och
en av initiativtagarna var Amandine Fulchiron från organisationen Actoras de
Cambio (Aktörer för förändring). Hon
berättar att idén till festivalen föddes efter händelserna i Barillas. Man bestämde
sig för att arrangera en gemensam festival
för att uttrycka sin solidaritet med människorättsförsvararna där.
I Barillas planerar ett spanskt företag
att bygga ett vattenkraftverk och i maj
förra året sköts en ledare för protesterna mot vattenkraftverket ihjäl. Händelserna utlöste våldsamma reaktioner och undantagstillstånd utfärdades. Elva personer
greps och detta är första gången sedan
fredsavtalet 1996 som FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter i Genéve
konstaterar att godtyckliga gripanden förekommit i Guatemala.
Anledningen till att vi reagerade så
starkt på händelserna i Barillas är att vi
ser dem som en fortsättning av kriget,
förklarar Amandine Fulchiron. Det är inte en slump att de områden som nu är
mest berörda av vattenkraftverk och
gruvdrift också är de som drabbades hårdast under inbördeskriget. Kriget var ett
sätt att fördriva befolkningen för att få
tillgång till deras mark och nu ser vi frukterna av det projektet.
ORO FÖR ATTACKER
Flera kvinnliga ledare för protester mot
gruvdrift, vattenkraftverk och andra megaprojekt deltog på festivalen och bland
andra FN hade skickat observatörer eftersom det fanns en oro för attacker
mot festivalens deltagare.
Inför festivalen var vi oroliga för att det
skulle kunna ske attacker mot deltagarna
på grund av den aggressiva strategi som
företaget Hídro Santa Cruz har fört mot
sina motståndare, berättar Amandine Fulchiron.
Vi bad om internationell bevakning för
att snabbt kunna nå ut med information
om något skulle hända.
Festivalen hade två syften: För det
första ville man uppmärksamma allmänheten på situationen i Barillas. Detta
gjorde man bland annat genom manifestationer i Huehuetenango och i Nentón.
För det andra syftade festivalen till att
8
MAYA-NYTT
STYRKEDEMONSTRATION. Festivalen invigdes i Huehuetenango för vidare transpor
tagarna till för en manifestation i Nentón.
skapa utrymme för utbyte av erfarenheter och strategier mellan kvinnliga
människorättsförsvarare.
Vi lyckades ge varandra nya idéer, vi
fick känna att vi inte är ensamma och vi
fick energi att fortsätta med vårt arbete,
kommenterar Amandine Fulchiron.
GLÄDJEN GAV ENERGI
Trots den allvarliga bakgrunden till festivalen var det en festival som gick i glädjens tecken och vid flera tillfällen förekom musik och dans - både under aktiviteter som enbart var till för deltagarna
och under de offentliga manifestationer
som anordnades.
För oss är det grundläggande att ha utrymmen där vi kan hämta ny energi,
säger Amandine Fulchiron. Livet är inte
bara uppoffring och kamp, det är också
lekar, skratt och tilltro till att saker och
ting kommer att förändras. Det är genom
den här typen av aktiviteter som vi får
andra perspektiv och nya idéer.
En marknad och ett tiotal workshops
hölls och en av kvällarna var det dans i
Folkets hus, enbart för kvinnor och alkoholfritt. Två av Guatemalas största artister höll konserter: trubaduren Sandra
Morán och rockbandet Sobreviviencia.
PÅVERKAS ANNORLUNDA
– Att ordna en festival enbart för kvinnor
har varit viktigt för att ge kvinnor ett utrymme för diskussion och för att uttrycka sina åsikter, säger Amandine Fulchiron.
Hon menar att det oftast är mäns åsikter som hörs i debatten kring megaprojekt, medan kvinnor har ett annat perMARS 2013
till kvinnofestival
FESTIVALBANDEROLL. "Jag vill inte betala priset för din elektricitet. Varken med
min kropp, med mitt liv eller med min
jord".
PROMENAD. Deltagarna vandrade från Yalambojoch till San Fransisco, där
en mayaceremoni hölls.
rt i bussar till Yalambojoch. Här stannar delFOTO: AMARC GUATEMALA
spektiv som inte tas tillvara på.
María Guadalupe från organisationen
Mama Maquín anser också att kvinnor
påverkas på andra sätt än män.
Säkerhetssituation blir allt svårare och
kvinnors rörelsefrihet begränsas av rädslan att bli angripen och våldtagen. På
grund av de könsroller som finns har
kvinnan ett särskilt ansvar för familjens
hälsa och tillgång till mat. När megaprojekten förorenar luft och vatten drabbas
kvinnor särskilt eftersom deras förmåga
att leva upp till dessa förväntningar
försämras.
Även kvinnor utanför Guatemalas gränser påverkas av det som händer här.
Jag skulle varken känna mig fri eller väl
till mods om jag visste att ett företag i
mitt land kränker kvinnors rättigheter för
att göra affärer, säger Amandine FulchiMARS 2013
RIT. En av aktiviteterna under festivalen var en mayaceremoni som hölls vid
den gamla pyramid-ruinen i San Fransisco nära Yalambojoch.
FOTO: AMARC GUATEMALA
ron. Det är oacceptabelt att dessa grymheter pågår för att skapa välfärd i andra
länder.
María Guadalupe passar på att göra ett
upprop till kvinnor i hela världen.
Anslut er till vår kamp och begär information från era regeringar om vad era
skattepengar går till. Ifrågasätt era företag
och deras agerande. Ställ er frågan, är
detta utveckling eller förstörelse?
Efter festivalen är arrangörerna i Yalambojoch, bland andra personalen i förskolan och fritidsverksamheten, nöjda.
Nya kontakter knöts och El Periodico, en
av Guatemalas största dagstidningar, hyllade personalens gästfrihet i en krönika.
Ekonomiskt gav festivalen ett överskott
på 6 800 quetzales (ungefär lika mycket i
svenska kronor), som gick till förskolan.
Dessutom fick högstadieeleverna ihop
1 300 quetzales till sin skolavslutning genom att jobba med städning och annat.
TEXT OCH FOTO: PERNILLA
NORDVALL
Fredsobservatör för Kristna
Fredsrörelsen i Guatemala 2012-2013
MAYA-NYTT
9
EU-projekt blev biståndsskandal
Det EU-stödda kontoret "Programa
de Desarrollo Local y Rural" (PDRL) i Huehuetenango har nu stängts och
de två italienska konsulterna har åkt hem. In i det sista försökte skogsföreningen
Awum Te få tjänstemännen
att ta ansvar för bristerna men förgäves.
ambassader skulle vara intresserade av
biståndsskandalen?
Projektet i Yalambojoch är i alla fall
delvis genomfört, även om kvaliteten
är låg och kostnaderna har blåsts upp
med en halv miljon quetzales. Andra
projekt inom PDRL existerar endast
i den ekonomiska redovisningen.
Sammanlagt har kanske hundra miljoner kronor slösats bort.
Virkestorken som byggts vid
plantskolan är felkonstruerad och
kommer troligen aldrig att fungera.
Sågverket är av låg kvalitet, delvis
byggt i Quezaltenango och fjärran
från det tyska sågverk som ingick
i vår ansökan.
FÖRRA NUMRET. Bygget av bland annat
I snickeriet har företaget Global
virkestork och snickeri i Yalambojoch har
Tech inte ens lämnat instrukkantats av problem.
tionsböcker till snickerimaskinerna.
Den tekniska rådgivningen som organisationen ACODIHUE fick betalt för
officiella representation i Guatemala.
genomfördes aldrig. Delar fattas till några
Därifrån
kom brevet tillbaka med påskrif
av snickerimaskinerna.
ten
att
de
vägrade ta emot det.
Awum Te har sänt brev till den italiensOm vi hade krafter skulle skogsföreka konsulten innan hon lämnade Guateningen och jag förstås kontakta tidningar
mala. Inget svar. Brev till myndigheten
som gärna skriver om korruption i GuaINFOM som är EU:s samarbetspartner
temala.
Kanske några av EU-ländernas
i projektet. Inget svar. Slutligen till EU:s
SLÖSERI MED TID
Men varken styrelsen i Awum Te eller jag själv orkar kämpa längre.
För egen del ångrar jag bittert att
vi någonsin sökte EU-stöd till
skogsprojektet.
Hade jag istället använt tid och
energi på att söka hjälp i Sverige är
jag säker på att vi nu hade haft
snickerimaskiner av god kvalitet, till
exempel från LOGOSOL i Härnösand på plats.
Nu återstår investeringar på ungefär
400 000 kronor för att få skogscentret i
drift. Med tanke på föreningen Colchaj
Nac Luums kärva ekonomi kan det dröja
tre till fyra år innan snickeriet, sågverket
och en ny virkestork kan börja fungera.
PER BYLUND ANDERSEN
Israeliska bolaget Solel Boneh överens med byarna
Det är nu tre år sedan
förre presidenten Alvaro
Colom med buller och
bång invigde bygget av
vägen "Transversal del
Norte". Enligt tidsplanen
skulle vägen byggas på tre
år. Femton kilometer
från byn La Trinidad där
presidenten talade är det
fortfarande grusväg….
Konflikten mellan byarna utmed den framtida vägen och
Solel Boneh var intensiv under 2010. Som på andra håll
i Guatemala kunde det ha gått
illa med blodspillan.
Men de arroganta och burdusa ingenjörerna som Solel
Boneh sände hit för att få byarna att acceptera vägdragningen - utan någon ersättning
till markägarna - har nu bytts
ut.
Solel Bonehs nye förhandlare, ingenjören Carlos Izguierdo från Guatemala City är både lyhörd och trevlig. På ett
möte i Yalambojoch i septem-
10
MAYA-NYTT
ARBETE PÅGÅR. I närheten av Yalambojoch är vägbygget
redan igång. Här är en av företaget Solel Bonehs egna bilder från projektet
ber ursäktade han alla fel som
bolaget begått kring vägbygget, vilket ledde till konstruktiva samtal med byns olika organisationer.
Skogsstyrelsen polisanmälde
Solel Boneh för olaga avverkning i samband med vägbygget. Nu har Solel Boneh accepterat att ansöka om ändrad markanvändning och att
återplantera skog.
För varje skogsfastighet utmed vägen ska det finnas en
ansökan till Skogsstyrelsen
och Solel Boneh har nu kontrakterat Awum Tes skogsmästare William för att utföra
studierna här. Företaget har
även lovat att betala för fällningen av 880 träd på San
Francisco-fastigheten.
Troligen kommer vägbygget
snart igång. Negativa miljöeffekter i samband med vägbygget kan ju förstås inte undvikas, men jag tycker att vi fått
en bra dialog med Solel Boneh.
Det har inte heller här blivit problem med ökad kriminalitet eller prostitution som
brukar följa med stora byggprojekt i tredje världen. I
centret Niwan Nha räknar vi
med en viss intäkt genom uthyrning av gästrum till Solel
Boneh-anställda.
Transversal del Norte byggs
i huvudsak för att nationella
och internationella bolag ska
kunna exploatera naturresurser på Maya-befolkningens
territorium.
Att Yalambojoch med
grannbyar nu kommer överens med Solel Boneh om
själva vägbygget ändrar inte
deras kamp mot gruvbrytning
och andra megaprojekt.
PER BYLUND ANDERSEN
MARS 2013
Skolmaterial från
Sjönevadsfestivalen
Ett bidrag från Sjönevadsfestivalen utanför Falkenberg på 17 500 kronor räckte till läsårets
behov av skolmaterial i högstadieskolan. I januari
var det skolstart och nu har skolan 22 elever i
sjuan, 8 i åttan och 16 i nian. Av eleverna i sjuan
är det fem som kommer från andra byar.
I samband med skolstarten hölls ett föräldramöte, med nästan hundraprocentigt deltagande.
AVSLUTNING. Ledaren Juana Jorge Domingo med sin senaste fritidsgrupp, som här har avslutning.
FOTO: PER BYLUND ANDER-
Systugan öppnar igen
JULFIRANDE. Varje år firar förskolan jul
tillsammans med barnen. I år blev det
porslinsmuggar med julmotiv i julklapp
till varje barn.
FOTO: PER BYLUND ANDERSEN
Bidrag till förskolan
CNL har fått ett bidrag från Rotarys U-fond på
10 000 kronor. Pengarna ska gå till förskolan och
kommer att användas för att köpa läromedel,
städutrustning, tandborstar, handdukar, nya tandborstmuggar och annat. 1 000 kronor kommer
att gå till nya hyllor till matförrådet.
Ett bidrag på 3 000 kronor från Granlo Kyrkas
luciafirande gjorde att föreningen CNL klarade
maten till förskolebarnen februari månad ut.
I förskolan är det nu 62 inskrivna barn.
Välkommen till årsmötet
söndagen den 12 maj
Föreningen Colchaj Nac Luums årsmöte kommer att äga rum söndagen den 12 maj utanför
Enköping.
Samling klockan 12.00 på Klubbholmen som är
Enköping Segelsällskaps klubbstuga. Lokalen ligger på Kolarudd, inte långt ifrån den plats där
förra årsmötet hölls. På Enköpings Segelsällskaps
hemsida www.enkopingssegelsallskap.se kan man
läsa mer om platsen.
För att vi skall kunna beräkna hur mycket mat
som behövs är det bra om du anmäler deltagande senast 4 maj till:
● Börje Rehnström 070-687 28 04
[email protected]
Torsten Jansson 070-405 71 78
[email protected]
●
MARS 2013
Ett oväntat bidrag från Freinetskolan
Kastanjen i Norsborg räddar ytterligare fyra månaders drift av tjejernas
fritidshem La Textileria. Vid sin vinterbasar fick Kastanjen in drygt
6 500 kronor, som alltså räcker till
fyra månaders fritidsverksamhet
i byns systuga.
Ledaren Juana Jorge Domingo
var uppsagd från sin tjänst på
grund av föreningen CNL:s dåliga ekonomi, men är nu glad att
få återgå till jobbet den första
mars.
Flera andra skolor har lämnat
bidrag till CNL:s verksamhet
det senaste året: Skönsmons
skola, Sandenskolan, Bergsåkers
skola, Lindeparkens skola, Borg-
mästarhagsskolan och Nävekvarns
förskola. Eleverna har arrangerat olika insamlingsaktiviteter, som basarer
och soaréer.
VÅR POSTBOX
Ange barnets namn
Apartado Postal # 4
Huehuetenango
GUATEMALA
Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch?
Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens
fadderansvarige Malin Linné, Vantörsvägen 245, 129 55 Hägersten.
E-post: [email protected]
Namn
Adress
Telefon
Mejl
MAYA-NYTT
11
EKONOMIN
Redovisning för helåret 2012, samt budget för 2012 så som den antogs vid årsmötet i maj
Utfall helår
Budget
2012
2012
IN Medlemsavgifter ...................................................................................................... 21 000
20 000
Fadderbidrag. ..........................................................................................................124 000
160 000
Bidrag skolor .............................................................................................................. 263 000
260 000
Bidrag övriga ........................................................................................................ 239 000
250 000
Försäljning.............................................................................................................................0
1
Övriga intäkter........................................................................................................ 11 000
10 000
Projekt ................................................................................................................................ 0
30 000
658 000
731 000
UT Löner ........................................................................................................................144 000
Lokalkostnader....................................................................................................................0
Avskrivningar........................................................................................................................0
Administrationskostnader ........................................................................................5 000
Telefonkostnader ................................................................................................................0
Informationskostnader .......................................................................................... 22 000
Volontärskostnader ................................................................................................23 000
Bistånd Mexico....................................................................................................................0
Bistånd Guatemala..................................................................................................446 000
Bistånd Guatemala, betalas i Sverige......................................................................3 000
Projekt ................................................................................................................................ 0
144 000
0
5 000
7 000
0
25 000
35 000
0
422 000
6 000
30 000
643 000
15 000
674 000
57 000
VINST/FÖRLUST för perioden:
Våra intäkter blev lägre 2012 än vi planerat. Siffrorna ovan för "Guatemala bistånd" är vad vi sänt iväg från Sverige. Vi
vet att förbrukningen har varit högre än som sänts varför det kommer att bli en smärre förlust för 2012.
JAN ANGNER, kassör
Styrelse och funktionärer 2013
ORDFÖRANDE:
BÖRJE REHNSTRÖM
Älvbrovägen 116, 774 35 Avesta
Tel: 0226-566 94, mobil: 070-687 28 04
E-post: [email protected]
KASSÖR:
JAN ANGNER
Alkärrsgatan 24, 603 80 Norrköping
Tel och fax: 011-17 30 11, mobil: 076-846 55 70
E-post: jan [email protected]
LEDAMÖTER:
TORSTEN JANSSON
Västerviksgatan 14, 745 62 Enköping
Tel: 0171-214 26. mobil: 070-405 71 78
E-post: [email protected]
MALIN LINNÉ (Fadderansvarig)
Vantörsvägen 245, 129 55 Hägersten
Tel: 073-971 76 63, E-post: [email protected]
KRISTINA BYLUND ANDERSEN
Fleminggatan 1, 602 24 Norrköping
Tel: 073-100 22 08.
E-post: [email protected]
SUPPLEANT:
ULLA ÅMAND
Lindhem, 504 92 Hedared
Tel: 033-24 20 56, mobil: 070- 231 42 92
E-post: [email protected]
REVISORER:
HANS ÅKERVALL
Prästgården Häradshammar, 610 29 Östra Husby
Tel: 0125-701 62, mobil: 070-921 00 10
E-post: [email protected]
JANOS SZEMLER
Hagvägen 5, 616 90 Åby
Tel: 011-646 00. E-post: [email protected]
REVISORERSUPPLEANT:
ANNA CALO
Tallrisvägen 4 S, 702 34 Örebro
Tel: 019-764 47 44. mobil: 073-624 68 21
E-post: [email protected]
KOORDINATÖR:
PER BYLUND ANDERSEN
Apartado postal #4, Huehuetenango, Guatemala
E-post: [email protected] eller [email protected]
MAYANYTT:
ELIN PETTERSSON (Redaktör)
Kilavägen 9, 514 92 Uddebo
Tel: 0325-62 72 20, 073-991 69 38
E-post: [email protected]
STÖD VÅRT ARBETE I GUATEMALA
Plusgiro 22 30 51 - 4
FÖRENINGENS HEMSIDA
12
www.cnl.nu
MAYA-NYTT
MARS 2013