Transcript Handbok för Cellgrupper - Pingstkyrkan Karlskrona

Handbok för Cellgruppsledare
Cellen
- en grundsten i församlingskroppen
Församlingen är Guds stora tanke. ”Jesus Kristus synlig i vår vardag”. Nya
Testamentet visar oss Guds församlingstanke med hjälp av olika bilder
Ex. församlingen som en kropp.
Kroppens minsta byggsten är cellen. När cellen utvecklas och när den växt till
en viss storlek så delar den på sig. På detta sätt växer hela kroppen.
För att vara delaktiga i förverkligandet av Guds tanke om den växande Kristi
Kropp måste vi flytta fokus från byggnader och verksamhet till mänskliga
relationer. Guds ord måste synas och kännas i det vanliga livet. Kristen tro
handlar om att bry sig om andra människor
Bibelord om den mindre gruppen
Vi ser genom hela Nya testamentet att man byggde den första kristna
församlingen genom att samlas i hemmen.
Apg. 2:46 Varje dag var de endräktigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och höll måltid med
varandra i jublande, innerlig glädje.
Apg. 5:42 Varje dag undervisade de i templet och hemma i husen och predikade det glada budskapet att Jesus är
Messias.
Apg. 12:12 då han nu insåg vad som hänt, gick han till Marias hus, hon som var mor till den Johannes som
kallades Markus. Där var många församlade och bad
Apg.20:20 Jag har inte försummat något som kunde vara till nytta för er. Jag har predikat och undervisat,
offentligt och i hemmen
Rom 16:5 Hälsa också församlingen som kommer samman i deras hus. Hälsa min älskade broder Epenetus, som
är Asiens förstlingsfrukt åt Kristus
1 Kor 16:19 Församlingarna i Asien hälsar till er. Akvila och Priska tillsammans med församlingen i deras hus
hälsar hjärtligt till er i Herren.
Kol 4:15 Hälsa till bröderna i Laodicea och till Nymfas och församlingen som kommer samman i hans hus.
Genom kyrkohistorien fungerade smågrupperna antingen som spjutspetsar för
väckelserna eller blev de uppföljningsmiljöer till dem.
1
De flesta pingstförsamlingar startade som cellgrupper. Efterhand växte antalet
medlemmar och dynamiken tunnades ut.
Vår tids behov
Vår tids utveckling gör att behovet av närgemenskap människor emellan är
större än någonsin. I det moderna samhället har relationerna försvagats och
effektiviteten ger många gånger stordrift och anonymitet som resultat.
Församlingen bör motarbeta isoleringen människor emellan och därför behövs
ett cellgruppssystem.
Tyvärr tenderar även församlingen att formas som en institution när den bör
fungera som en familj.
Vi drömmer om att alla människor som söker sig till våra gudstjänster ska få
möjlighet att möta och dela liv med andra kristna i en liten grupp. Vår vision är
att Pingstförsamlingen i Karlskrona ska fortsätta att förnyas och växa kvalitativt
och kvantitativt med celler som bas.
Den övergripande målsättningen för cellgruppsarbetet är att
Vårda - Växa - Vinna
Hur formar man en cellgrupp
Cellgrupperna kan utforma sitt liv på olika sätt.
Gemensamt bör dock vara att följande finns med: samtal, bön ,förbön, lovsång,
bibel- och temasamtal samt gärna gemenskapsaktiviteter.
Genom att bjuda med sig och införliva sökare i cellgruppsgemenskapen kan
gruppen också vara evangeliserande.
Iden med cellgruppen kan sammanfattas:
-
Bibliskt erkänd form
Iden praktiserades i den unga församlingen i Nya testamentet
Endast de som vill är med
Medlemmarna i gruppen är utgångspunkten
Den är svaret på det allmänna prästadömet som nämns i 1 Kor 14:28
Den är en plantskola för olika andliga gåvor
Den är svaret på effektiv lärjungaträning
Den ger personlig hjälp, stöd och utveckling
Den är en plats där värderingar förändras
2
- Gruppen har som mål att växa för att delas
Vilka får kan vara med i den lilla gruppen?
Cellgruppens medlemmar är bara de som aktivt vill vara med. Det finns inget
krav på att man måste vara medlem i vår församling för att vara med. Det har
däremot visat sig att cellgruppen många gånger är vägen in i församlingen.
Cellgrupperna är oftast homogena med avseende på ålder eller intresse.
Antalet medlemmar i en cellgrupp varierar från sex upp till femton personer.
När möts man till cellgruppsmöte?
I cellgruppen möts man ofta, var och varannan vecka.
Evangelisation
Ett delmål hos cellgruppen är att den skall växa och delas. Nya människor skall
införlivas i gruppen. Till cellgruppen ska man kunna bjuda med vänner och
arbetskamrater när de andliga samtalen på tu man hand har utvecklat sig till ett
behov av att dela livet med andra kristna människor.
Omsorg
I en fungerande cellgrupp blir människor trygga och har omsorg om varandra.
Här får man i nära relationer möjlighet att mogna, växa och utvecklas i sina
gåvor.
Cellgruppssamlingen
Eftersom cellgrupperna är olika, kan mötets upplägg skilja sig grupperna
emellan. Bön och förbön ingår som mycket viktiga inslag i alla träffar, liksom
ett dela livet på olika sätt. De allra flesta grupper fikar tillsammans och många
gör det i början av mötet. Bibelsamtal, samtal om senaste predikan eller runt
någon studiebok kan vara andra ingredienser i cellgruppsmötet. Ibland kan
3
cellgruppen åka bort en helg för samvaro och gruppbyggande. Flera grupper
deltar i de praktiska göromålen i kyrkan.
Ett speciellt intresse som förenar gruppen kan innebära att gruppen då och då
gör en särskild aktivitet. Till sådana samlingar kan det vara lämpligt att bjuda
med nya människor, speciellt om de inte kommer från församlingen.
Mötesmodell som flera cellgrupper praktiserar:
- Samling runt fikabordet med spontana och vardagliga samtal
- Bön för kvällen
- En runda ”Det här har upptagit min tid och mina tankar senaste tiden”
- Bön för varandra eller något nämnt böneämne (ofta förbön för någon eller
några som önskat det under rundan)
- Temasamtal
Gruppen själv bestämmer utformningen av mötet. Hur långt det ska vara och hur
ofta. De flesta cellgrupper träffas vara och varannan vecka och mötet kan vara
två timmar långt. Barnfamiljer bestämmer om barnen ska vara med alltid eller
kanske varannan gång.
Rundan
För många cellgrupper är de livsnära berättelserna viktiga – att inför andra få
dela livet.
Här får var och en berätta om var den står just nu i livet, om ”Min tid och mina
tankar senaste tiden” eller ”Några guldkorn längs vägen och / eller skavande
sandkorn i skorna”.
Sättet eller metoden att berätta kallas Rundan. De livsnära berättelserna syftar
till att hjälpa oss att bygga upp trygga relationer med varandra.
Tryggheten i gruppen är grunden för att de andliga gåvorna ska kunna
utvecklas. Rundan är dessutom själavårdande och är ett av våra skyddsräcken i
gruppen. Den förhindrar bland annat att gruppen blir en terapigrupp. Rundan
hjälper den tillbakadragne att tala och håller tillbaka den som talar ofta och
mycket.
Talking stick
Ibland hänvisar vi till gamla indianseden med talking stick när vi talar om rundan. Den som höll pinnen eller
fjädern i sin hand var den ende som fick tala vid mötet runt lägerelden.
Många cellgrupper använder sig av rundan. Den hjälper oss att strukturera och disciplinera samtalet så att
talkaren kan berätta ostört utan att bli avbruten.
4
Betydelsen av ”Friskvård för själen”
Den livsnära berättelsen eller nära - livet - berättelsen är vård för själen och i
den delar vi livet med andra i gruppen. Den ger var och en tillfälle att berätta för
andra om var man står i livet just nu och vad som hänt sedan man möttes i
gruppen förra gången.
Du bestämmer själv vad du vill säga och hur mycket du vill berätta. Du får
berätta utan att bli avbruten och utan att bli kommenterad vare sig med frågor,
glada tillrop eller goda råd.
I en ny grupp är det viktigt att ledaren startar rundan. Genom att vara öppen och
personlig hjälper ledaren övriga att följa efter.
Det här är alltså tillfället då du kan berätta med egna ord, med pauser och
tystnad om de känslor och tankar som är ett resultat av den senaste tidens
erfarenheter, händelser och möten i ditt liv. Det kan handla om erfarenheter av
vanmakt och oförmåga, drömmar och förväntningar, händelser som givit smärta
och sorg, ögonblick av mening och livslust.
Det är viktigt att du försöker vara personlig. Tala hellre i jag - form än genom att
använda ordet ”man”. Tala också hellre om det som händer i ditt inre än om dina
arbetsuppgifter, din verksamhetsjournal eller det som händer i andra människors
liv.
Som lyssnare får du lyssna utan krav på att ge kommentarer. Den här metoden
ger lyssnandet status. Du betjänar och bekräftar den som talar gnom din närvaro
och uppmärksamhet. Det kan i tystnaden (eller kanske just på grund av
tystnanden) bli en djup dialog där du som lyssnare blir berörd genom mötet med
den som berättar från sitt liv. Eftersom lyssnarnas känslor och reaktioner inte får
avbryta någon annans berättelser blir den livsnära berättelsen ett reflektivt
lyssnande och en utveckling av den empatiska förmågan det vill säga förmågan
till inlevelse utan att falla för de egna känslornas krav på reaktioner och
sympatiåtgärder.
En persons berättelse får normalt ta 4-5 minuter. Det betyder att man går laget
runt på drygt en halvtimma. Därefter kan man fråga om det är någon som vill få
kommentarer eller goda råd om det han/hon just talat om. Ofta har det i rundan
framförts önskemål om förbön från någon eller några. Det är då naturligt att
rundan övergår till en förbönsstund som ibland varar hela mötet ut.
Exempel på rundor
Uppskattningsrundan är den snabbaste men inte minst viktiga rundan. Vi är vana
vid satt ge varandra kritik men inte att uppskatta varandra. Ett sätt att göra detta
är att gå laget runt. Var och en säger namnet och något uppskattande om den
som sitter bredvid. Robert , jag uppskattar dig för att du är………
5
Händelserundan En annan runda som kan passa i cellgruppen någon gång är:
Några viktiga händelser som jag tror har format mitt liv. Eller Den roligaste och
mest underbara händelsen i livet
Rundans spelregler
- Var och en har ordet i tur och ordning
- Var personlig men inte privat/intim
- Använd jag - form istället för att säga ”man”
- Använd ”talking stick”
- Det är tillåtet att ha fokus utan att tala, man kan också passa direkt
- Avbryt eller kommentera inte
- Håll tiden
- Rundan är kravlös men tystnadsplikten är mycket viktig
Konsten att leda ett gruppsamtal
Efter rundan och förbönen är det många cellgrupper som har ett temasamtal.
Man kan utgå från en bibeltext, ett ämne gruppen känner är aktuellt eller en
studiebok.
Att leda ett gruppsamtal är därför en viktig förmåga för en cellgruppsledare att
utveckla.
En samtalsledare har flera roller att spela:
Katalysatorn får folk att tänka individuellt och sedan utbyta tankar med
varandra.
Guiden håller samtalet på spåret och underlättar för alla att delta. Om gruppen
kommer bort från ämnet får guiden dem på ett smidigt sätt tillbaka igen.
Kartläggaren förtydligar frågor och kommentarer så att varje gruppmedlem har
möjlighet att förstå och tillämpa det som sägs.
Bekräftaren uppmuntrar andra genom att bekräfta deras värde och framhålla
betydelsen av deras bidrag till samtalet. Alla ska känna att deras synpunkter är
välkomna.
En samtalsledare som utvecklat sin förmåga undviker att vara den som ger svar
på frågor eller spelar rollen av den slutliga auktoriteten.
Frågor är det främsta redskapet för att planera och leda en bra diskussion. Det är
en svår konst att formulera bra frågor som är tydliga, relevanta och stimulerar
tänkandet.
Onödigt omständliga frågor och frågor som kan besvaras med ja/nej eller vissa
alternativ gör gruppen passiv.
6
Tre bra verktyg
Startfrågor Syftet med dessa frågor är att få igång samtalet. De fokuserar ett
problem, frågar efter en åsikt eller efter viss information. Frågan kan vara av
sådan art att alla i gruppen har möjlighet att besvara den.
Tolkningsfrågor Vad betyder det som står här?
Tillämpningsfrågor Dessa frågor ska hjälpa gruppmedlemmarna att tillämpa
de sanningar och principer man kommit fram till.
Cellgruppens liv
En cellgrupp startas genom att en grupp delat sig eller att en helt ny grupp
bildats ofta genom stöttning och hjälp av cellgruppsrådet. En helt ny grupp
behöver i regel mycket mer stöd än en delad grupp, där flera personer för
”arvet” vidare.
Första samlingen går i regel åt till att fika, be att Herren välsignar gruppen,
göra en kort kombinerad presentations- och förväntansrunda och tala om regler
och praktiska saker. Redan under första mötet är det viktigt att ta upp
tystnadsplikten – få ett kontrakt på detta – exempelvis genom att var och en får
nicka på frågan. Tystnadsplikten bör då och då under kommande möten på ett
naturligt sätt aktualiseras.
Tider och hur ofta och var gruppen ska träffas, att meddela förhinder och så
vidare är praktiska saker som bör tas upp.
Berätta om rundan, dess regler och varför den är så viktig.
Förväntningarna bör sedan ligga till grund för att komma överens om
målsättningarna men att färdigställa dessa blir nog en senare uppgift.
Under de första mötena har cellgruppsledaren en hög profil, som dock med tiden
ska förändras dels genom att gruppen utser en biträdande ledare dels genom att
samlingarna blir alltmer självgående.
Den andra samlingen bör ägnas åt den så kallade livsberättelsen. Använd
rundan som metod som gör att ingen avbryter eller kommenterar inte ens om
någon är tyst en stund. Tidsregeln är inte så viktig den här gången men vaka
dock över så att ingen tar över och dominerar. Nämn något om vad
livsberättelsen kan innehålla och låt alla få några minuter att fundera. Betona att
det finns två diken: å ena sidan det opersonliga diket, det som oftast domineras
av utbildningar och arbete.
Försök att berätta spontant utan minneslapp och tänk gärna på följande:
Berätta personligt: Använd ”Jag” istället för ”man”.
Berätta om dig själv, dina känslor, tankar och relationer. Om det som känns
viktigt just nu i livet, livskriser och framtidsdrömmar.
Berätta gärna om stora och viktiga händelser som format ditt liv.
7
Berätta både om nöd och lust, livet innehåller både ljusa och mörka dagar.
Berätta både om dina svaga och starka sidor.
Här sätter du som ledare en öppen och personlig prägel på gruppen genom att du
inleder med din berättelse. Ofta förekommer skratt, tårar och tystnad som inslag.
Det är välgörande, inte farligt!
Gruppdynamik
Alla grupper genomgår en utveckling, precis som varje människa. Kunskap om
vad som kan hända i gruppen hjälper till så man inte överreagerar om och när
det ”onormala” inträffar och speciellt gäller det för ledaren att inte skuldbelägga
sig. Gruppdynamik kallas den process som startar redan från första mötet.
Gruppen har ett eget liv med olika faser.
Smekmånaden finns med liksom konfliktfasen precis som de finns med i en
parrelation.
Tillhörandefasen Den första fasen för en ny grupp kallas tillhörandefasen. Den
karaktäriseras av förväntan och glädje att få vara med. Vidare har ledaren en
viktig roll och man lyssnar på regler, struktur och upplägg mm. Det finns en
liten oro för nyheter. För många är det ovant att tala och sitta i fokus och
speciellt för män kan det vara nytt att vara personlig. Under den här fasen talas
förväntningar. Skulle det visa sig för någon att det här inte stämmer, så får det
inte upplevas som ett misslyckande. En annan grupp kanske passar bättre.
Kontakta cellgruppsteamet om sådana frågor uppstår.
Smekmånadsfasen Smekmånadsfasen infinner sig ofta efter ett par gånger efter
ett par gånger ibland redan när livsberättelsen är gjord. Man känner en härlig
gemenskap – ”det här är det bästa som har hänt på länge” Rundorna med ”dela
livet” innebär trygghet och att vi vågar öppna våra ögon. Den första
förbönsstunden brukar vara en höjdpunkt och när starten på en process när de
andliga gåvorna kommer fram hos en efter en. Hos en del grupper finns en tom
stol, som har två syften.
Dels att vara förbönsstolen dels att symbolisera att vi väntar på nya
gruppmedlemmar.
Konfliktfasen Konfliktfasen kan infinna sig när någon eller några börjar
ifrågasätta de regler och målsättningar man tidigare varit överens om. ”Jag
tycker vi ägnar hel kvällen åt att arbeta med en andlig studiebok ” kanske någon
säger.” Jag kan inte se någon ide´ med att köra rundan” ” Jag tycker vi ska be
hela kvällen” kan vara andra synpunkter. Ledaren har successivt sänkt sin
ledarprofil men nu är det viktigt att ta tag i situationen och åter diskutera de mål
och regler man tidigare varit överens om. I undantagsfall kan det hända att
någon lämnar gruppen i detta skede. Ett annat skede när konflikter kan uppstå är
8
när de första diskussionerna kommer upp om delning. ”Varför skall vi dela oss,
vi som har det så bra?” I denna fas ifrågasätts både ledaren och strukturen.
Tystnadsplikten
En särskild orsak till kris i en cellgrupp är om en deltagare i gruppen inte håller
sin tystnadsplikt. Om det inträffar faller tryggheten samman i gruppen
förutsättningar för tillit försvinner. Vi brukar uppmana varandra: ”Tala gott om
cellgruppen men tänk på tystnadsplikten.” Ett annat gott råd som är
konfliktreducerande är att varje dag be för cellgruppen och för varje medlem.
Emellertid behöver man inte se konflikt som något negativt utan en kris kan leda
till utveckling.
Samhörighetsfasen I samhörighetsfasen har gruppen mognat och ledaren får en
lägre profil. Alla delar på ansvaret och en trygg vi-känsla har infunnit sig. Nu
vågar man säga det man funderat på även om det kanske är kontroversiellt. I
lägen när någon lämnat gruppen men framför allt när några ny kommit kan
gruppen känna att man är tillbaka i konfliktfasen eller till och med åter till
tillhörafasen. Detta är helt naturligt och vet man bara om det, kan man hantera
situationen.
Delning
Som tidigare nämnts så skall cellgruppen ska sträva mot delning.
Vi brukar säga att cellgruppstorlek kan vara fem-sexpersoner upp till max
femton personer. Börja tala om delning redan när gruppen är cirka 10 personer.
Tala gärna med cellgruppsrådet när det börjar bli aktuellt med delning.
Varför är delning så viktig?
Teoretiskt är det enkelt att förklara. Den minsta möjliga grupp är parförhållandet. Här finns två alternativ att
kommunicera. Den ene kan tilltala den andre och den andre kan svara.
En grupp med tre personer har sex kommunikationsalternativ. När det blir fler är det enklare att ta till formeln (n
x n) – n =.
För en grupp med 8 medlemmar blir det ( 8 x 8)- 8 =56 alltså rätt många. Här förstår man hur viktig Rundan är,
som låter alla komma till tals – känna delaktighet. För en grupp med 15 personer blir det (15 x 15) – 15 =210.
I det fallet blir det fyra gånger så svårt att komma till tals.
Nya ledare och cellgruppsmedlemmar
När vi införlivar nya i gruppen och när vi börjar med delningsprocessen ska vi
veta församlingens policy i vissa frågor.
Cellgrupperna är församlingens bas och cellgrupperna ska leva sitt liv inom
församlingen.
Det betyder bland annat att ledarna skall vara medlemmar i församlingen och
församlingen ska ha uppgifter på alla cellgruppsledare.
9
Gruppen diskuterar ledarval, men rådgör gärna med cellgruppsrådet.
Samma andliga och moraliska krav åvilar en cellgruppsledare som andra ledare i
församlingen.
När det däremot gäller att införliva nya människor i gruppen är det gruppen själv
som nämner namnförslag, ber för förslaget och ger någon i uppdrag att bjuda
med till ett möte.
När beslut behöver fattas
Ibland kör man fast och personer låser sig vid ett beslut. Då kan det näst bästa
alternativet vara bästa lösningen för att inte få vinnare och förlorare i gruppen.
Flexibilitet och gott om tid är absolut grundläggande i processen.
Viktiga steg i beslutsfattande är:
 Klargör att beslut behöver fattas
 Vilka alternativ finns?
 Utvärdera de olika alternativen
 Välj det alternativ som bäst möter de uppställda kraven och betjänar
gruppens omedelbara och långsiktiga mål
 Var beredd att senare utvärdera och ompröva beslut
Cellgruppsrådet
Rådet skall vara ett stöd till församlingens cellgrupper. Rådet skall också planera
och genomföra ledarsamlingar och på det sättet hjälpa till med utvecklingen av
cellgruppsledarens uppgift.
Idag består Cellgruppsrådet av
 Ulf och Louise Sundqvist
 Mikael Severinsson
 Marcus Furingsten
10