s. 0 s. 2 s. 3 s. 4 s. 5 s. 6 s. 7 s. 8 s. 9 s. 11 s. 14 s. 17 s. 18 s. 22 s. 39 STUDIEGUIDE 2014-2015 POSITIONSSYSTEMET VÄLKOMMEN HELSINGE GYMNASIUM!

KONTAKTUPPGIFTER OCH LÄRARKÅREN VIKTIGA TIDER OCH DAGAR GLOBALKUNSKAP OCH LEDARSKAP HELSINGE GYMNASIUMS KURSUTBUD KURSBRICKA VECKOSCHEMA VÄRDEGRUND ATT STUDERA I GYMNASIET BEDÖMNING, TENTERING OCH FRÅNVARO TRIVSELREGLER STUDENTEXAMEN KURSBESKRIVNINGAR NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAPER

VÄLKOMMEN HELSINGE GYMNASIUM!

Hos oss trivs man, hos oss får man säga sin åsikt! Det var glädjande nog studerandenas åsikt i hälsoenkäten år 03 och det beskriver den goda Helsinge-anda som vi jobbar för i vårt gymnasium. Vi skapar den endast tillsammans, genom att alla tas med i ge menskapen, vågar säga sin åsikt och lyssnar på varandra. Det sägs att de flesta konflikter beror på dålig eller bristfällig kommunikation, även större konflikter och krig. Jag tror vi alla ibland har märkt att det som var så klart och tydligt för oss själva inuti vårt huvud inte alls kom ut till verkligheten på det sätt som vi hade tänkt oss. Ibland låter vi av någon konstig anledning bli att säga viktiga saker och är ledsna över att människor inte förstår oss, ibland menar vi väl men uttrycker oss på ett otydligt eller omedvetet sårande sätt och ångrar kanske att vi över huvudtaget sa någonting. Jag tror att det bästa är att ändå ta risken och våga kommunicera. Genom diskussioner och personmöten blir livet och även studierna mer intressanta och meningsfulla. Det är genom samtal som de verkligt goda idéerna och insikterna föds. Det förutsätter att vi alla, också du, öppnar munnen och visar vem du är och vad du tycker och tänker. Men lika viktig är förmågan att lyssna och försöka förstå. Huvudtemat för detta läsår är samhällelig gemenskap och delaktighet. Vårt mål är bland annat att ytterligare förbättra kommunikationen och informationsgången mellan stude randerådet och de enskilda studerandena, att engagera studerande i att skicka insända re till svensk- och finskspråkiga tidningar samt att inbjuda lokalpolitiker för att höra mer om varför de valt att engagera sig i samhället och hur det egentligen går till. Våra gäster under temaföreläsningar och vårt specialprogram under den kulturella temaveckan i no vember stimulerar förhoppningsvis till många intressanta diskussioner.

Vår skolverksamhet genomsyras av vår globala profilering där vi varje år fokuserar på ett av de fyra grundelementen, och detta läsår är det globala temat jord. De fyra grund elementen gav också inspiration till två studerande att skapa pärmbilden till denna stu dieguide. Vi kommer detta läsår att delta bl.a. i den internationella kampanjen Earth hour och inleda ett samarbete med global profil i Borgå folkakademi. Vårt globala råd fortsätter sin verksamhet och kommer att ordna en hel del jippon och insamlingar under läsåret. De fyra grundelementen behandlas dessutom ur olika ämnens synvinkel i den nya nätkursen som Helsinge erbjuder inom gNet-samarbetet och som hos oss registreras som GKt3, men är öppen för alla intresserade studerande. Kom ihåg att bekanta er med hela nätkursutbudet på

www.gnetkurser.com

, det går ännu att anmäla sig till läsårets kurser till den . augusti. Den första nätkursterminen kör i gång den . september. Vad gäller utbytesresor och kontakt med vänskolor i utlandet hoppas vi att kunna stöda våra tredje årets globalister så att de kan förverkliga en studieresa utanför Europa, even tuellt i samarbete med Borgå folkakademi. Därtill kommer utbytet med Tyskland som upp skjöts i fjol att bli av i år, och förhoppningsvis får vi gäster från vänskolan i Kina i april. Vi är väldigt glada över att få hälsa de nya studerandena välkomna till vår gemenskap. Tutorerna finns till för att hjälpa er med studiestarten och få er att känna er som hemma, bl.a. med hjälp av samarbetsövningar i skolan samt under lägerskolan. Våra nya stu derande står inför intressanta nya utmaningar då de hösten 06 är de som skriver de första elektroniska studentskrivningsproven. Detta betyder att vi även kommer att införa några elektroniska prov under normala gymnasiekurser.

Jag hoppas att det nya läsåret 2014-2015 ska bli ett år då vi alla gör vårt bästa för att upprätthålla den goda stämningen i skolan, så att alla accepteras som de är och tillåts säga sin åsikt. Lärarna och personalen finns till för att stödja dig, var inte rädd för att be om hjälp. Vår läxläsningsklubb fortsätter detta läsår, mer information får du av stu diehandledaren. Utnyttja denna studieguide, för den innehåller mycket viktig information som underlättar skolvardagen.

Johanna Blomstedt (rektor)

KONTAKTUPPGIFTER Helsinge gymnasium Övitsbölevägen 3 01510 Vanda rektor vicerektor studiehandledare skolsekreterare hälsovårdare kurator skolpsykolog skolvärd tandläkare köket lärarrummet internet facebook e-post LÄRARKÅREN Ahlqvist Anne Andersson Pär Blomstedt Johanna Granroth Sixten Henriksson Charlotta Holmberg Martin Häkli Tanja Koivisto Maria Käld Cecilia Lindell Kristoffer Lindroos Margita Lindroos Solveig Manninen Anna-Maria Mäntyniemi Elina Nylund Mariana Nyreen Eva Rajala Isto Ramsay Yu Snellman Mika Törnwall Kim Ukkonen Mirkka Weckström Christer Johanna Blomstedt 839 23149, 040-7492532 Tanja Häkli Mirkka Ukkonen Susann Gädda Eivor Lindqvist Johan Lindqvist 040-8653873 839 23020 050-3146265 Runa Martikainen 839 23152 839 23150 0400-765731 040-7509594 839 23805 050-5587362 839 23173 www.helsingegymnasium.fi

www.facebook.com/HelsingeGymnasium lärare: [email protected]

övriga (rektor, m.m.): [email protected]

franska modersmål och litteratur, grupphandledare (3A) tyska, rektor religion, psykologi, filosofi hälsokunskap finska, grupphandledare (2A) matematik B, kemi, vicerektor, grupphandledare (1A) biologi, geografi, grupphandledare (2B) biologi, geografi, grupphandledare (2B), vikarie matematik A, fysik hälsokunskap bildkonst specialundervisning (matematik B) tyska bildkonst spanska musik kinesiska engelska historia, samhällslära, grupphandledare (3B) gymnastik, studiehandledning, grupphandledare (1B) gymnastik

3

VIKTIGA TIDER OCH DAGAR

ARBETS- OCH LEDIGA DAGAR

Höstterminen Höstlov ti 12.8 - lö 20.12 to 16.10 - sö 19.10

Dagsverksdag (abina) må 20.10 Självständighetsfest/dimission fre 5.12

Jullov sö 21.12 - ti 6.1 Vårterminen Penkis Gamlas dans Vinterlov Påsklov Dagsverksdag (grupp 1-2) Skolavslutning ons 7.1 - lö 30.5

to .

fre 3.

lö 14.2 - sö 22.2

fre 3.4 - må 6.4

fre 15.5

lö 30.5

PERIODER

Period 1 (P1): Period 2 (P2): Period 3 (P3): Period 4 (P4): Period 5 (P5):

PROVVECKOR OCH TENTDAGAR

12.8 - 1.10

2.10 - 26.11

27.11 - 3.2

4.2 - 5.4

6.4 - 30.5

Provvecka 1: 22.9 - 1.10 Provvecka 2: 17.11 - 26.11 Provvecka 3: 23.1 - 3.2 Provvecka 4: 24.3 - 2.4 Provvecka 5: 19.5 - 28.5 Allmän tent 1: tisdag 12.8 kl. 12-16 Allmän tent 2: onsdag 7.1 kl. 15-19 Allmän tent 3: onsdag 22.4 kl. 15-19

FÖRÄLDRAMÖTEN

Infomöte för ettornas föräldrar Gymnasieinfo för 9:or och föräldrar Infomöte för tvåor och föräldrar omtent 1: torsdag 9.10 kl. 15-18 omtent 2: onsdag 10.12 kl. 15-18 omtent 3: tisdag 10.2 kl. 15-18 omtent 4: måndag 13.4 kl. 15-18 omtent 5: tisdag 9.6 kl. 9-12 Abitent 1: onsdag 4.2 kl. 9-13 Abitent 2: onsdag 25.2 kl. 9-13 Abitent 3: tisdag 24.3 kl. 9-13 to 21.8 kl. 18 må 26.1 kl. 18 to 23.4. kl. 18

4

GLOBALKUNSKAP OCH LEDARSKAP I Helsinge gymnasium har vi valt att lyfta fram en studiehelhet där globalkunskap och internationell kommunikation har en central plats. Helheten består av 0 kurser, inom vilka ditt eget initiativ och dina speciella intresseområden får stor betydelse. Kurserna är fördjupade eller tillämpade. Dessutom bygger vi upp några specialkurser bara för det här ändamålet. En del kurser hålls av flera lärare, där var och en ansvarar för ett visst temaområde. Det här läsåret inleder vi ett samarbete med linjen för Globalt Ansvar vid Borgå folkakademi (

www.akan.fi

).

Vi vill också ge den enskilda studeranden möjlighet att lära sig ta initiativ till och ansvar för projekt och arbeten både inom och utanför skolan. Det finns många möjligheter att visa initiativtagande, ansvar och ledarskapspotential. Detta har du nytta av i framtiden.

Intressetest:

De studerande som vill avlägga helheten gör ett intressetest under det första läsåret (i januari 2015). I testet ingår läsförståelse, förmåga att formulera sig och ämneskunskap.

Det globala rådet “Globbarna” Språkstudier:

utgörs av alla de som väljer

Globalkunskap och ledarskap

ordnar kampanjer och evenemang med global anknytning i skolan.

korta främmande språken (tyska, franska, spanska) och / eller kurserna i kinesiska.

. “Globbarna” fungerar som skolans miljöråd, samarbetar med studeranderådet, och För att avlägga helheten förutsätts att du studerar åtminstone ett av de

Studieresa: Studieintyg:

Studerande som avlägger hela studiehelheten har möjlighet att under det tredje skolåret på våren göra en fältstudie till en samarbetsskola eller –organisation utanför Europa. Du planerar, finansierar och dokumenterar själv din resa. Skolan och lärarna bidrar med kontakter, orientering, råd och hjälp i planeringen.

De som avlagt hela studiehelheten får ett skilt intyg över detta, tillsammans med avgångsbetyget. Har de också gjort studieresan under det sista året nämns det specifikt i intyget.

Studiehelheten Globalkunskap och ledarskap är för dig som är intresserad av: - miljöfrågor och hållbar utveckling - världsekonomiska frågor, politiska processer och samhällsutveckling - mänskliga rättigheter och demokratifrågor - andra kulturer och mångkulturella frågor - projektarbeten och samarbete med medborgarorganisationer - att ta initiativ och ansvar inom gruppen, och leda arbetsgrupper

KURSER SOM INGÅR I STUDIEHELHETEN

Grundschema 2014-2015:

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

GK t1 MO 7 GY 3 GK t2 Gk t3 BI 3 GE 3 HI 6 HI t7 BK t6 annat gymnasium erkänns.

EN 8 FI 7 GE 4 SL 4 BI t7 De tillämpade kurserna GK t, GK t och GK t3 är obligatoriska för den som väljer att genomföra helheten. Övriga möjliga kurser: Företagsamhet FT t2; Kinesiska KI t1 och KI t2. Också vissa kurser utanför den egentliga kursbrickan berättigar till en kurs inom studiehelheten, s.s. styrelsemedlem i studeranderådet (2 år) eller frivilligarbete inom en medborgarorganisation (40 t). Du kan också anhålla om att en relevant kurs från ett

5

HELSINGE GYMNASIUMS KURSUTBUD (Obs! Alla kurser erbjuds inte läsåret 2014-15)

Ämne Obligatoriska

Modersmål och litteratur 1,2,3,4,5,6 Finska A-språk Engelska A-språk Franska B2-språk Franska B3-språk Tyska B2-språk Tyska B3-språk Spanska B3-språk Kinesiska Matematik kort (B) Matematik lång (A) Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Livsåskådningskunskap Filosofi Historia Samhällslära Psykologi Musik Bildkonst Gymnastik Hälsokunskap 1,2,3,4,5,6 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10 11,12,13 1, 2 1, 2 Studiehandledning Föreningskunskap Företagsamhet Globalkunskap/ledarskap 1,2,3,4,5,6 1,2,3,4,5,6 1 1 1, 2, 3 1, 2, 3 1 1, 2, 3, 4 1, 2 1 1 (, 2) 1 (, 2) 1, 2 1

Fördjupade

7, 8, 9 7, 8 7, 8 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 1, 2 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 9

Tillämpade

10, 11, 12, 13 9 9 1, 2 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 7, 8 3, 4, 5 3, 4 2, 3, 4, 5, 6, 7,8 2, 3, 4, 5 4, 5 4, 5 2, 3, 4 5, 6 3, 4 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 2, 3, 4, 5 3, 4, 5 2, 3 , 9, 10, 11 14 6 5 9, 10 6, 7 6 5 7, 8, 9, 10 5 6 6, 7 6 4 3 , , 3 , , 3

Ifall du arbetar som tutor, med hemsidan, med marknadsföring av skolan, avlägger kurser i Prakticum eller annat dylikt har du möjlighet att få detta medräknat i ditt gym nasiebetyg. De flesta av dessa kurser syns på betyget som ”Företagsamhet”.

För att du ska få avgångsbetyg från gymnasiet krävs att du har avklarat 48-52 ob ligatoriska kurser (beror på valet av lång eller kort matematik). Dessutom bör du ha läst minst 10 nationella fördjupade kurser. Sammanlagt bör du ha avklarat minst 75 kurser.

Kurser som verkställs utanför klass:

- GYt6 (Kurs i alpina grenar, januari 2015) - MaBt9 och MaAt14 (Repetitionskurser i matematik, period 4) Se även vår nätkursbricka

(www.gnetkurser.com)

. Mer information av studiehandledaren.

6

KURSBRICKA 2014-2015 Period1 pos1 pos2 pos3 pos4 pos5 pos6 pos7 pos8 ettor

BKo1 FIo1 (A) MABo1 GYo1 pf MUo1 TYB31 PSo1 BIo1 SHo1(1/2) MOo1 MAAo1 SHo1(1/2) ENo1 FIo1 (mo) PSo1

Period2 pos1 pos2 pos3 pos4 pos5 pos6 pos7 pos8 Period3 pos1 pos2 pos3 pos4 pos5 pos6 pos7 pos8 Period4 pos1 pos2 pos3 pos4 pos5 pos6 pos7 pos8 Period5 pos1 pos2 pos3 pos4 pos5 pos6 pos7 pos8 ettor

BKo1 FIo2 (A) HKo1 ENo1 MOo1 TYB32 SPA1 FYo1 SHt3

ettor

GEo1 HKo1 ENo2 FTt1 TYB21 SPA2 ENo2 BK2 ettor FIo3 (A) ENo3 GY3 (to) FTt2 TYB22 GK1 MOo2 (ti) ettor ENo3 GYo1 u REo1 GY3 (må) FTt3 TYB23 SPA3 MOo2 (ti) MUo1 FYo1 MABo1 REo1 HIo1 FIo2 (mo) HIo1 MABo2 KEo1 FRA1 GEo1 MU2 BIo1 MABo2 MO7 (må) FY2 FRA2 MOo2 KIt1 (fre) BK2 MABo3 FIo3 (mo) MO7 (to) FY3 FRA3 MABo3 KIt1 (fre) HI6 (ti)* MAAo2 HI6 (ti) MAAo3 HIo2 (to) HIo2 (fre) MAAo4 HIo2 (må) HIo2 (fre)

tvåor

HIt7 FFo1 GEo2 KEo1 PS2 SP4 BIo2 ENo4 (ad)

tvåor

MOt10* ENo5 (ad) FIo4 (mo) GY4 (to) BKt6 SPA5 TY4 MABo4 (ti)*

tvåor

FYt10 FF2 FIo5 (mo) GY4 (må) BK4 SPA6 PS3 MABo4 (ti) tvåor MAB7 HIo3 MOo3 GE3 BK3 GYo2 u TY5 SH2 tvåor MABo5 MOo4 ENo6 (ad) TY6 REo2 GK2 MO9 FIo6 (mo) (MOt10skriv) MAA11 ENo4 MAAo5 MU3 FIo4 (A) HIo3 FY4* GEo2 SLo2 SLo2 (må) MU4 GYo2 pf FRA4 (fre) KIt2 (fre) BKt7 MABo4 MOo3 SLo2 (to) REo2 (fre) MAAo6 FIo5 (A) KE4 KIt2 (fre) LKo3 ENo5 FIo6 (A) PS4 FFo1 HI5 FRA5 (fre)** MABo5 BI3 ENo6 MOo4 KE2 FY5 REo2 (fre) MAAo7 FRA6 (to)** MAAo8 BIo2

treor

EN7 MAA11 HIo4 FRA7 FIt9 GY5 (fr) MOo5 HK2

treor

FI8 REo3 MOo6 MABt8 GE4 EN8 SL4 BI4 FIt9 MABo6 MOo5 TY7 SLo1 (on) SPA7 MABo6 KE5 MOo6 REo3 FY7 MAAo10 EN8 HIo4 KE2 MAAo9

treor

SL3 ENt9 SLo1 TY8 PS5 GY5 (on) MO8 HK3 BI5 FI7 ENt9 FRA8 MU5 SLo1 (fre) MAA13 (fre) MO8 FY8 KEt7 (on) Utanför schema: MAAt14 MABt9

OBS!

'*) HI6 och MABo4 har 3h i p2 ti 9-12, MOt10 och FY4 justerar **) FRA5 eller FRA6 erbjuds

7

VECKOSCHEMA

Period 1, 12.8 - 1.10, omtent 1 to 9.10 kl. 15-18

P1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 3 4 5 6 7 8

Period 2, 2.10 - 26.11, omtent 2 on 10.12 kl. 15-18

P2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 6 7

8

8 3 4 5 3 4 5 6 7 8

Period 3, 27.11 - 3.2, omtent 3 ti 10.2 kl. 15-18

P3 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

Period 4, 4.2 - 5.4, omtent 4 må 13.4 kl. 15-18

P4 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 3 4 5 6 7 8

Period 5, 6.4 - 30.5, omtent 5 ti 9.6 kl. 9-12

P5 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag 7 8 3 4 5 6 VÄRDEGRUND I Helsinge gymnasium vill vi fostra och handleda studerandena till ansvarstagande, toleranta individer med kunskaper och insikter i globala frågor och hållbar utveckling. Vi jobbar tillsammans för att skapa en positiv, trygg studiemiljö, där varje studerande blir sedd och hörd. En god gemenskap byggs bl.a. upp via samarbetsövningar under lägerskola, inom tutorverksamheten och olika evenemang. Gymnasiets värdegrund fördjupas genom skolans studiehelhet ”Globalkunskap och ledarskap” och konkretiseras i läroplanen och verksamhetsplanen. De grundläg gande värderingarna syns i vår verksamhetskultur, i skolarbetets organisation, och genomsyrar skolvardagen, t.ex. genom årsvisa temaområden, temadagar och temafö reläsningar.

9

Skolans värdegrund bygger på självmedvetenhet och demokrati med Pertti Simulas teorier som bakgrund (Conscientia-modellen). För att en studerande ska kunna skapa sig en egen uppfattning om fenomen och händelser, krävs diskussion, möten och inter aktion. Dessa leder till ökad självmedvetenhet och respekt för medmänniskor. Skolan arbetar enligt principerna för direkt demokrati, där varje studerande kan vara med och påverka. Via ledningsgruppen och olika råd har alla en möjlighet att påverka och engagera sig i skolvardagen.

CONSCENTIA-MODELLENS MÄNNISKOSYN

1) Det man gör mot andra gör man mot sig själv inom sig själv. Om man säger något gott till den andra har man redan tänkt gott och känt något gott, men om man sårar den andra har man tänkt negativt, känt ilska och/eller avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa.

2) Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något sätt i någon mån. Det handlar om både mänskliga rikedomar och hämningar, eftersom ingen är perfekt i något enda avseende.

3) Ingen gör medvetet något elakt. När man gör något elakt har man redan valt att försöka ignorera medvetenhet om sin onda avsikt.

4) Det onda kan bara botas med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irrita tion. Den andras aggressivitet botas inte med frustration eller hat. Sorgen går inte över genom att försöka motarbeta medvetenhet om den.

5) När alla får delta med lika stor makt att bestämma över samarbetsregler och kon sekvenser, blir det lättare att förebygga och förhindra destruktiva handlingar.

DEMOKRATIMODELLEN I HELSINGE GYMNASIUM

Helsinge gymnasium består i första hand av studerande och lärare. Lärarna är indelade i tre olika undergrupper. Undergruppernas ordförande är i sin tur med i skolans beslu tande organ d.v.s. ledningsgruppen. Studerandena väljer två representanter från varje grupp (klass) som bildar studeranderådet, som i sin tur väljer två representanter till skolans ledningsgrupp. Se bild:

0

ATT STUDERA I GYMNASIET

STUDIERNAS MÅL OCH STRUKTUR

Målet med gymnasiestudierna är att du ska få en bred allmänbildning. Skolåret i gymnasiet är indelat i 5 perioder (men under det tredje året har man vanligtvis endast 3 perioder) och studierna är indelade i kurser. En kurs omfattar ca 35 timmar och en kurs kan gå under en period (vanligtvis 2+3 timmar per vecka) eller sträcka sig över två perioder (2 timmar per vecka under en period, 3 timmar per vecka under en annan). Kurserna indelas i obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De obligatoriska kurserna utgör drygt hälften av antalet kurser som ingår i din examen, och dessa utgör basen i dina studier, men med de fördjupade och tillämpade kurserna har du möjlighet att inrikta dina studier på ämnen som är intressanta för just dig. Förutom de obligatoriska kurserna bör du avlägga åtminstone 0 fördjupade nationella kurser. De tillämpade kurserna är frivilliga och de är vanligtvis skolans egna specifika kurser, men kan också vara kurser som avläggs i en annan skola.

STUDIETIDEN

Studietiden i ett gymnasium är 2-4 år. Enbart i undantagsfall kan rektorn bevilja dig förlängd studietid. För att få ett avgångsbetyg från gymnasiet bör du få ett slutvitsord i samtliga ämnen du läst. I gymnasiets studiemängd ingår minst 75 kurser.

STUDIETAKTEN

Det vanliga är att man avlägger sina gymnasiestudier under tre år (5+5+3 perioder). Minimikursantalet är 75 kurser, så därför rekommenderar vi en takt på knappt 6 kurser per period (6*13 = 78 kurser). Den optimala studietakten är: 30 kurser/årskurs 1, 30 kurser/årskurs 2 och 18 kurser/årskurs 3. Om du väljer att läsa gymnasiekurserna på fyra år är studietakten något lugnare (obs – diskutera detta med studiehandledaren).

KURSVAL

Med hjälp av grupp- och studiehandledaren görs det preliminära kursvalet för det nya läsåret på våren och det finns möjlighet att justera det under den första skolveckan på det nya läsåret. Periodiseringen (se kursbrickan) är uppgjord på basen av de preliminära kursval som studerandena gjort under våren. Vad gäller de obligatoriska kurserna bör du välja om du vill läsa lång eller kort matematik, vilket obligatoriskt språk du väljer förutom det andra inhemska språket (vanligtvis engelska) och hur du ska fördela dina kurser i konstämnena, d.v.s. bildkonst och musik. I konstämnena bör du avlägga sammanlagt minst 3 kurser, så att du väljer åtminstone en kurs från vartdera ämne. Ta kontakt med studiehandledaren ifall du önskar diskutera eller justera dina kursval.

Kursbenämningarna följer de nationella rekommendationerna. För tydlighetens skull har alla obligatoriska kurser försetts med ett “o” framför kursnumret, t.ex. MOo1 (= Modersmål kurs 1, obligatorisk). De tillämpade kurserna har försetts med ett “t” framför kursnumret, medan de fördjupade kurserna enbart har kursnummer efter ämnesförkortningen, t.ex. TYB21 (Tyska B2, kurs 1).

De korta främmande språken (franska, spanska och tyska) är indelade i antingen B2- eller B3-nivå. B2 betyder att det är fråga om ett fortsättningsspråk som man vanligtvis läst i grundskolan. B3 är ett nybörjarspråk, men om du känner dig mycket osäker på det språk du läst i grundskolan kan du välja att läsa språket som B3. Spanska undervisas i vår skola enbart som ett nybörjarspråk.

Ifall du valt tyska eller franska som B3-språk läser du först 2 kurser skilt i B3-gruppen för att sedan läsa de återstående kurserna med B2-gruppen (kurs 1-8). Om grupperna blir väldigt små kan de två nivåerna också slås ihop från början, så att man börjar från grunderna men med snabbare takt. Märk väl att provet i ett kort främmande språk i studentskrivningarna är det samma, oberoende om du läst språket som B3 eller B2. Om du har valt att delta i en kurs måste du påbörja den och gå den till slut. Enbart i undantagsfall och efter diskussion med

både ämneslärare och studiehandledare

kurslistan i denna guide och på vår hemsida, se de korta kursbeskrivningarna.

kan du få rätt att avbryta redan valda kurser. Mer information om de enskilda kurserna fås i

PROVVECKA

Provveckan hålls vanligen under de åtta sista dagarna av varje period. Ifall man i någon kurs beslutar sig för att inte ha ett prov, hålls det normala lektioner den dagen då kursen är inprickad i provveckoschemat. Provveckoschemat går du igenom med din grupphandledare före periodens slut och det finns även på Fronter och Wilma. Den åttonde och sista dagen i provveckan är det obligatoriskt provutgivningstillfälle. Provutgivningstillfällena räknas till kursnärvaron. Observera att provveckan i undantagsfall kan bestå av annat program på eftermiddagen, som är obligatoriskt för alla studerande. Provdagen är uppbyggd enligt följande: dagen inleds med en frågehalvtimme kl. 8.30 9 då du kan be om individuellt stöd av läraren. Därefter följer en provförberedande lektion i klass med obligatorisk närvaro, kl. 9.00-9.30. Provet börjar kl. 9.35 och avslutas 12.05. Du får tidigast avlägsna dig kl. 11.05. Du får inte lyssna på musik, läsa någon bok eller lämna upp provet mitt under provtillfället.

GRUPPHANDLEDAR-/STUDIEHANDLEDNINGSTIMME

En 30 minuters lektion per vecka är schemalagd för grupphandledaren eller studiehandledaren. Denna lektion är obligatorisk för alla.

INFORMATIONSGÅNGEN

Skolans huvudsakliga informationskanal är Wilma, ett elektroniskt verktyg för uppföljning av studerandeprestationer, närvaro, kursval, tentanmälan och kommunikation mellan studerande, lärare, kansliet och minderåriga studerandes vårdnadshavare. Märk väl att en myndig studerande personligen bör meddela kansliet ifall föräldrarna fortsättningsvis får ha tillgång till Wilma. Som lärplattform används Fronter, och i de virtuella kursrummen finns bl.a. innehållsbeskrivning, kursmaterial och inlämningsmappar för uppgifter som inlämnas elektroniskt. Det är varje studerandes skyldighet att se till att användarnamnet och lösenordet till skolans elektroniska verktyg fungerar. Vid problem, ta omedelbart kontakt med grupphandledare eller IT-stödlärare.

STUDIER I ANDRA SKOLOR

Det är möjligt att studera och avlägga kurser i andra skolor, hos andra utbildningsanordnare eller andra instanser. Kom ihåg att du alltid skall kontakta rektorn och/eller studiehandledaren innan du inleder studier utanför vår skola. Du kan inte få arbetsinsatser godkända som gymnasiekurser i efterhand. En utbytesperiod i någon annan andra stadiets skola ska alltid diskuteras med studiehandledaren före utbytet.

Kontrollera kurserna och överväg noga nyttan med utbytet om du löper risk att bli mycket efter i dina studier. Det finns kanske andra mer lämpliga perioder för utbytet. Diskutera gärna med de ämneslärare som du skulle ha haft i din ordinarie skola och se om du möjligtvis kunde tentera eller göra ett kompletterande arbete i någon av de kurser du går miste om p.g.a. utbytet.

VERKSAMHETEN UTANFÖR KLASS

Förutom de normala lektionerna ordnar vi kulturevenemang, studiebesök, fester, gästföreläsningar m.m., varav en del kan vara avgiftsbelagda. Dessa hör till gymnasiets utbildningsprogram och är därför obligatoriska för alla studerande.

STUDIESTÖD, SKOLRESOR

Studiepenning kan beviljas från månaden efter den då den studerande fyller 17 år. Föräldrarnas inkomster inverkar på stödets storlek. Ansökningsblanketter och information finns under adressen www.fpa.fi.

Studerande från Vanda, Helsingfors, Esbo som är under 17 år betalar barnbiljettpris för periodbiljett. När du snart fyller 17 får du en blankett i kansliet som berättigar dig till 50 % rabatt på vuxenbiljetten. Studerande (också under 17 år) från andra kommuner vars skolväg är minst 0 km är berättigade till skolresestöd om resekostnaderna med buss eller/och tåg överskrider 54 € i månaden. Du får blanketter och närmare information i kansliet.

OLYCKSFALL

Vanda stad har inte försäkrat gymnasister. Om olycksfall inträffar under skoltid eller på skolvägen ska studeranden besöka närmaste kommunala hälsostation. Om det uppstår vårdkostnader som kan bestyrkas med läkarintyg, kan man söka ersättning för utgifterna av Vanda stad efter det att patienten ansökt om sjukförsäkringens ersättningsandel. Taxiskjutsar som beviljats på basen av läkarintyg ersätts direkt av kommunen. Om privat läkare besöks så ersätter staden inte kostnaderna såvida det inte finns en kommunal hälsostations officiella intyg på att studeranden av någon orsak har hänvisats till den privata sektorn. Studerande från andra kommuner än Vanda bör ta reda på vilka regler som gäller i den egna hemkommunen.

TANDLÄKAREN

Tandläkaren är tidvis i skolan. Om du uteblir från given tandläkartid måste du betala ersättning. Ta kontakt med tandläkaren per tfn 839 23805 om du inte kan infinna dig vid avtalad tid, t.ex. om du är sjuk.

3

BEDÖMNING, TENTERING OCH FRÅNVARO BeBedömningen av en kurs baserar sig vanligtvis på ett skriftligt prov, ditt intresse för ämnet, din insats på lektionerna och dina prestationer i hemuppgifter, grupparbeten och andra inlämningsarbeten. De obligatoriska och fördjupade nationella kurserna bedöms vanligtvis enligt skalan 4-10. Vissa tillämpade kurser bedöms enbart med “G” eller “U” (= underkänd). Om du enbart läser en kurs i ett ämne kan du på begäran bedömas med ett “G” = godkänd på avgångsbetyget. Även gymnastiken kan bedömas med “G”. Icke bedömda kurser p.g.a. för mycket frånvaro antecknas som ”I”. Vitsordet Z betyder att delmoment i kursen saknas (kursprov eller obligatoriskt inlämningsarbete) eller att de inte har inlämnats i tid. Kursprestationer kan inte p.g.a. otillfredsställande resultat ogiltigförklaras och strykas från betyget.

Det finns två typer av inlämningsarbeten: obligatoriska och övriga inlämningsarbeten. Försummar du dessa, har det följande inverkan: a) Om du inte lämnat in ett obligatoriskt arbete inom utsatt tid får du Z i kursen, trots eventuella godkända prov.

b) Om du inte lämnar in arbeten som hör till kategorin “övriga arbeten” inverkar de negativt på bedömningen.

Läraren skall meddela vilka inlämningsuppgifter som är obligatoriska och vilka som räknas som övriga arbeten.

KOMPENSERING FÖR VITSORDET Z

Om du fått Z bör du kontakta läraren i fråga. Kom överens om hur du skall komplettera kursen och gör det innan nästa provvecka börjar. Ett Z som du fått under period 5 bör undantagsvis kompletteras redan innan omtent. Vitsordet Z räknas inte som en kurs, vitsordet ändras till ett I i fall kursen inte kompletterats inom utsatt tid.

OMTAGNING AV ICKE BEDÖMD KURS (I)

Vitsordet I kan bero på för mycket frånvaro, fusk, plagiat eller ogjorda obligatoriska uppgifter som inte har kompletterats. Ett I åtgärdas genom att antingen: a) gå om kursen eller b) tentera den under en allmän tent (med godkänt vitsord i provet), se noggrannare instruktioner nedan under höjningstillfällen.

OMTAGNING AV UNDERKÄND KURS (4)

Vitsordet 4 kan höjas genom att: a) skriva omtent direkt efter den avslutade perioden, eller då samma kursprov anordnas följande gång.

b) försöka höja den genom allmän tent, se noggrannare instruktioner nedan under höjningstillfällen.

c) gå om kursen.

OBS! Du har rätt att anmäla dig till högst två höjningstillfällen, om du inte lyckas höja vitsordet bör du gå om kursen. Övriga kursprestationer inverkar på bedömningen endast vid omtentamenstillfället för perioden.

HÖJNING AV GODKÄNT VITSORD

Du får försöka höja ett godkänt vitsord en gång genom att:

14

a) delta i allmän tent, se noggrannare instruktioner nedan under höjningstillfällen,

b) delta i kursprov (då kursen ordnas nästa gång), eller c) gå om kursen.

OBS! Du kan inte höja godkända kursvitsord på omtenten direkt efter perioden, den är avsedd endast för dem som fått 4 eller Z.

TENTERING AV KURSER

Vissa kurser kan tenteras, förutsatt att du har berömliga kunskaper i ämnet (9 eller 10 i föregående kurs). Specialfall kan diskuteras med ämneslärare, rektor och studiehandledare. Du bör komma överens med läraren om hur kursen skall tenteras. Ansökan om rätt att tentera görs skriftligt, blankett fås från kansliet eller skolans hemsida.

PLAGIAT OCH FUSK

Vid plagiat eller fusk är grundregeln att kursen bedöms med I. Att kopiera någon annans text och uppge den som sin egen är en olaglig handling enligt upphovsrättslagen. Ifall en studerande misstänks för plagiat har han eller hon rätt att bli hörd i saken och en upphovskontroll kan utföras.

STUDIESTOPP

Grundregeln är att du får studiestopp i ett ämne om du har två på varandra följande kurser underkända (4) eller icke bedömda (I). Om det i ämnet ingår minst 6 obligatoriska kurser får du trots allt avlägga följande kurs förutsatt att den bedöms med godkänt vitsord. Du bör diskutera med studiehandledaren hur du bäst kan lösa situationen.

FRÅNVARO OCH FÖRSENINGAR

Vid frånvaro bör vårdnadshavaren omedelbart meddela skolan att studeranden är borta. Anmälan sker per telefon till kansliet eller till grupphandledaren per Wilma meddelande eller telefon. Av myndiga studerande krävs läkarintyg vid sjukfrånvaro, eller en bekräftelse från skolans studerandevårdpersonal. F.d. vårdnadshavare kan fortsättningsvis frånvaroanmäla en myndig studerande. Alla frånvaroanmälningar bör inlämnas

närvaroplikt senast samma dag

då du kommer tillbaka till skolan. I annat fall räknas frånvaron som icke godtagbar, vilket kan leda till en icke bedömd kurs. Gymnasiet har , så kom ihåg att redovisa din frånvaro!

Frånvaroansökan bör godkännas innan en planerad frånvaro. Om du planerar att vara frånvarande från en lektion, en hel skoldag eller längre tid bör du alltid ansöka om tillstånd för frånvaron

på förhand

, t.ex. resor och turneringar. Grupphandledaren kan ge dig ledigt för högst två dagar. För längre frånvaro krävs lov av rektor samt ett utlåtande av de berörda ämneslärarna. Du bör ansöka om lov för längre frånvaro

minst 5 arbetsdagar före

din frånvaro. Blanketter finns på vår hemsida och i kansliet.

Om du avbryter skoldagen bör du meddela hälsovårdaren. Om hälsovårdaren inte är anträffbar, kontakta då grupphandledaren eller läraren du skulle ha lektioner med, innan du avlägsnar dig. I fall du handlat på annat vis blir frånvaron olovlig. Om du har ärende till skolans hälsovårdare, studiehandledare, tandläkare, kurator eller psykolog ska du meddela den lärare vars lektion du går miste om i god tid före lektionens början. Besök som meddelats ämnesläraren på förhand antecknas inte som frånvaro från kursen.

15

Om du vill gå i bilskola bör du planera bilskoleundervisningen så att den inte infaller under skoltid. Enbart kör- och skrivprov samt halkkörning godkänns som giltig orsak till frånvaro. Du bör i förväg meddela om dessa till din grupphandledare.

Om du

försenar

dig till din första lektion för dagen bör du se till att inte störa undervisningen. Läraren kan godkänna denna försening på upp till 0 minuter, som en engångsföreteelse. Kom ihåg att alla förseningar inverkar negativt på kursvitsordet.

Frånvaro pga arbete, arbetsintervjuer samt frånvaro som inte anmälts inom utsatt tid räknas som olovlig frånvaro.

Frånvaro under kurser behandlas enligt följande system:

- under 0 lektioner med enbart giltig redovisning påverkar inte slutbedömningen - över 0 lektioners frånvaro resulterar i ett I - över 3 lektioner ogiltig frånvaro resulterar i ett I

SLUTVITSORD I ETT ÄMNE

Ett ämne är godkänt om du har avklarat minst /3 av de obligatoriska och fördjupade kurserna med godkända vitsord. Antalet underkända kurser per ämne får således vara:

Antalet kurser

- 3-5 6-8 9 kurser eller mer

Underkända

0 1 2 3 Slutvitsordet i ett ämne bestäms i första hand av det aritmetiska medeltalet av alla kurser i hela gymnasiet. Vitsordstendensen beaktas ändå och ämnesläraren har rätt att justera slutvitsordet uppåt eller neråt från medeltalet. Detta kan komma på fråga t.ex. om något av kursvitsorden är lägre p.g.a. exempelvis sjukdom under provveckan eller om trenden har varit starkt stigande eller sjunkande under gymnasietiden. För att få ditt avgångsbetyg från gymnasiet måste du få slutvitsord i samtliga ämnen du läst under gymnasietiden.

HÖJNINGSTILLFÄLLEN

Anmälan till alla tenttillfällen bör alltid ske innan deadline via Wilma. Ifall problem uppstår bör du omedelbart kontakta Sussi och/eller Johanna. Omtent ordnas efter varje period. Under ett omtentstillfälle kan man försöka höja högst två underkända kurser. Endast vitsorden 4 eller Z kan tenteras i en omtent. Uppgifter som gjorts under kursen i föregående period beaktas då kursvitsordet fastställs efter omtent.

Allmänna tenttillfällen ordnas tre gånger under ett läsår. Under ett allmänt tenttillfälle kan man försöka höja vitsordet i högst två kurser. Godkända, underkända men även kurser som bedömts med I och Z får tenteras. Vissa kurser, som t.ex. kurser i praktiska ämnen och muntliga kurser kan inte tenteras, kolla alltid med läraren i fråga. Anmälningsdeadline för allmän tent är ca veckor före tenten.

6

OBS! Före du anmäler dig till tenten bör du kontakta läraren i fråga via Wilma för att få inlämningsuppgifter och instruktioner för kursprovet. Kom överens med läraren när inlämningsuppgifterna bör lämnas in, dock senast före tenten. Observera att lärarna gör prov endast till de studerande som kontaktat dem inom utsatt tid.

Tre abitenter ordnas för abiturienter under deras sista vår i skolan. En av dessa tenter är en s.k. ämnestent, i vilken man kan höja ett slutvitsord i ett ämne ifall alla obligatoriska kurser har avlagts, och två är tenter för specifika kurser. Vid ett tenteringstillfälle av en godkänd kurs eller ett helt ämne kan vitsordet endast höjas, inte sänkas från det ursprungliga.

TRIVSELREGLER Ändamålet med dessa trivselregler är att alla, studerande och övrig personal, i Helsinge gymnasium skall trivas, må bra och kunna samarbeta på bästa möjliga vis. Gott uppförande och respekterande av alla i personer i vår skolmiljö bidrar till ett gott arbetsklimat.

Reglerna gäller på skolområdet, alltså i Helsinge gymnasiums och Helsinge skolas byggnader, samt på skolgården. Reglerna gäller även utanför skolområdet under skoltid och under evenemang som ordnas av skolan utanför skolan, liksom då studerandena på fritiden verkar i skolans utrymmen eller uppträder i skolans namn på exkursioner eller i klubbar. Med skoltid avses arbetsdagen enligt läsordningen eller programmet enligt arbetsplanen.

Om du bryter mot våra trivselregler, gör dig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför dig olämpligt kan du tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning från läroanstalten för högst ett år. Vid behov kan även polismyndighet kopplas in.

1) Alla har rätt till arbetsro, rättvis behandling och trivsam arbetsmiljö. 2) Skolans egendom bör behandlas varsamt. Om något går sönder meddelas omedelbart detta till någon av skolans personal. Du ersätter skador som förorsakats av dig. 3) Håll reda på dina saker och städa efter dig. 4) Alla skall bidra till att upprätthålla ordning och snygghet på skolområdet. 5) Enligt gymnasielagen har gymnasiestuderanden närvaroplikt (se frånvaro och förseningar) 6) Lektionerna börjar, ifall inte läraren meddelat annorlunda, exakt enligt schema och då bör du befinna dig i klassrummet (se frånvaro och förseningar). Om läraren dröjer längre än 0 minuter bör någon från gruppen ta reda på orsaken till dröjsmålet.

17

7) Förvara ytterkläderna, huvudbonad och hjälm i ditt skåp. Huvudbonad får inte bäras under lektionstid eller i matsal.

8) Mobiltelefoner och annan elektronik (t.ex. MP3-spelare) används inte under lektionstid eller under prov, ifall inte läraren uttryckligen gett lov till det.

9) Datorer används endast i undervisningssyfte och i regel endast under lektionstid. Du ansvarar för att returnera datorn du använt till datorvagnen. 10) Det är förbjudet att äta och dricka under lektionstid. 11) Matrasten är vår gemensamma lugna paus. Du ställer dig i kön och väntar på din tur. 12) Tobaksrökning, bruk och innehav av alkohol och andra rusmedel är absolut förbjudet under skoltid samt under evenemang ordnade av skolan. Det är även strängt förbjudet att vara påverkad av rusmedel i skolan eller under tillställningar ordnade av skolan.

13) Morgonsamlingar är en del av skolans etiska fostran och hör till skoldagen för alla som har lektion efter den. De studerande som är befriade från religionsundervisningen behöver inte delta i morgonsamlingar som har religiöst innehåll.

14) Grupphandledartimmarna/informationstillfällena är obligatoriska för alla. 15) Cyklar och andra fordon förvaras låsta på anvisade platser.

STUDENTEXAMEN

Hösten 2014

må 8.9 ti 10.9 on 10.9 fr 12.9 må 15.9 on 17.9 fr 19.9 må 22.9 on 24.9 fr 26.9 må 29.9 engelska hörf. (långt språk) to 5.2 finska hörf. korta språk hörf. real: religion, livsåskådning, må 9.3 samhällslära, kemi, modersmålet, essäprov on 11.3 real: psykologi, filosofi, geografi, hälsokunskap engelska (långt språk) finska modersmålet, essäprov matematik real: psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi korta språk

Våren 2015

må 9.2 ti 10.2 modersmålet, textkompetens finska hörf. engelska hörf. (långt språk) modersmålet, textkompetens on 11.2 korta språk hörf. fr 13.3 historia, fysik, biologi engelska (långt språk) må 16.3 finska on 18.3 matematik fr 20.3 real: religion, livsåskådning, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap må 23.3 korta språk

18

RESULTAT OCH ANMÄLAN

Resultaten från höstens skrivningar offentliggörs senast . och vårens skrivningar senast 23.5. Anmälan till vårens examen bör ske

senast 21.11.2014

och till skrivningarna nästa höst

senast 5.6.2015

.

OM DU DELTAR I SKRIVNINGAR, KOM IHÅG:

- att komma till skrivningarna senast 15 minuter före skrivningen - att lämna in räknare och Maol:s tabell till kansliet senast kl. dagen före skrivningen - att lämna mobiltelefonen hemma/i ditt skåp, för du får inte ha den med i salen - att ta med dricka, mat och någonting som höjer blodsockret, 6 timmar är en lång tid! - att meddela kansliet fortast möjligt om du är försenad eller sjuk (läkarintyg kan leda till några kompensationspoäng)

STUDENTEXAMENSINFO 1) Studentexamens tidsmässiga spridning, rätten att delta

Då du anmäler dig till studentexamen är det fråga om en anmälning till hela examen och inte till enskilda prov. Examen bör avklaras under tre på varandra följande gånger (t.ex. hösten 2014, våren 2015, hösten 2015). Ett underkänt prov får dock tas om ggr under de 3 följande skrivningstillfällena.

Du har rätt att delta i ett prov då du har avklarat de obligatoriska kurserna i det ämne du ämnar skriva. Om du läser ett främmande språk som inte har obligatoriska kurser, bör du ha avklarat 3 kurser.

2) Proven i studentexamen

- modersmål - andra inhemska språket (två nivåer: medellång lärokurs (B) och lång lärokurs (A)) - främmande språk (två nivåer: en allmän, kort lärokurs (C) och en mera krävande, lång lärokurs (A)) - ämnesrealprov - matematik (två nivåer: lång matematik (A), kort matematik (B)) Din examen skall bestå av • provet i matematik • prov i ett realämne

fyra

obligatoriska ämnen: provet i modersmålet (obligatoriskt för alla) samt tre av följande fyra ämnen, enligt ditt eget val: • provet i andra inhemska språket • ett prov i ett främmande språk Utöver detta kan du avlägga ett eller flera extra prov. Det finns inte någon begränsning i antalet prov som kan ingå i examen.

Du får själv avgöra på vilken nivå proven i de olika ämnena avläggs, oberoende av ditt studieprogram. Minst ett obligatoriskt prov bör dock avläggas enligt den mer krävande nivån (A-nivån).

Du kan avlägga modersmålsprov i de båda inhemska språken, dock inte under samma skrivningstillfälle.

19

Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga endast ett prov i språk enligt lång lärokurs (A-språk). Om flera språk på A-nivå ingår i din examen måste dessa prov avläggas vid skilda tillfällen. Vid ett och samma examenstillfälle kan du avlägga två språk enligt kort lärokurs.

Provuppgifterna bygger på innehållet i de obligatoriska och fördjupade kurserna. För mer information fråga ämneslärarna.

3) Anmälningar

Anmälan till studentexamen görs personligen på skolans blankett.

Anmälan ska uppta de ämnen som du ämnar avlägga vid ifrågavarande examenstillfälle, och om du skriver dem som obligatoriska eller extra prov. Anmälan är bindande. Sista dag för anmälan till vårens examen är den 21 november 2014, till höstens examen den 5 juni 2015. Om du blir borta från något prov utan riktigt god orsak betraktas provet som underkänt.

4) Omtagning av prov

Ett godkänt prov kan förnyas en gång. Ett underkänt prov får förnyas två gånger. Om förnyandet hinner ske innan du fullgjort din examen, kommer det bättre resultatet på studentexamensbetyget.

5) Studentexamensbetyget

Du erhåller betyg över studentexamen då du a. med godkänt resultat avlagt de obligatoriska ämnena för examen, och b. slutfört dina gymnasiestudier och erhåller dimissionsbetyg från gymnasiet.

6) Läs- och skrivsvårigheter

I studentexamen kan läs- och skrivsvårigheter beaktas a) genom kompensation (= vid gränsfall kan ett vitsord höjas i

ett

skrivningsämne) b) genom specialarrangemang Om en studerande önskar att få läs- och skrivsvårigheter beaktade vid avläggande av studentexamen ska studeranden lämna in intyg över svårigheterna. Kontakta rektorn för mer information i god tid före anmälan!

Specialarrangemang kan vara förlängd tid, inspelning med längre pauser vid hörförståelseprov, m.m. Villkor för specialarrangemang är att studeranden har ett utlåtande av speciallärare eller skolpsykolog samt ett utlåtande av neurolog eller foniater. Båda utlåtanden bör vara utfärdade under gymnasietiden. OBS! Initiativet till utredning av möjligheter till kompensation eller specialarrangemang ska komma från studeranden!

7) Examensavgifter

Examensavgifterna utgörs av en grundavgift, som erläggs för varje examensomgång man deltar i, och en provavgift, som erläggs för varje prov. Examensavgifterna fastställs inför varje examenstillfälle (höst, vår). hösten 2014:

0

grundavgift, 14 euro provavgift, 28 euro yrkan på rättelse, 50 euro

8) Bedömningen av provet och bifallsröster

Efter provet bedömer läraren preliminärt din prestation. Därefter skickas provet till studentexamensnämnden, där censorer granskar provet och ger det slutgiltiga vitsordet. Poänggränserna bestäms efter varje studentskrivningstillfälle.

laudatur (L) eximia cum laude approbatur (E) magna cum laude approbatur (M) cum laude approbatur (C) lubenter approbatur (B) approbatur (A) improbatur (I) 7 bifallsröster 6 5 4 3 2 0 ” ” ” ” ” ”

9) Kompensering

Om du är underkänd i ett obligatoriskt prov, kan du ändå få studentexamen godkänd med hjälp av kompensering. Det underkända vitsordet finns antecknat på betyget.

De underkända prestationerna (I) indelas i fyra olika grupper: (I+), (I), (I-), (I=).

Kompenseringen uträknas på basen av bifallsröster i andra obligatoriska och extra prov enligt följande: 12 bifallsröster kompenserar I+ 14 6 18 ” ” I I ” I=

10) Yrkan på rättelse/granskning

Om något provresultat verkar felaktigt kan rektor eller ämneslärare be om en ny granskning av provet hos studentexamensnämnden per telefon eller skriftligt.

Du kan via läraren eller rektorn få höra kriterierna för bedömningen av dina prestationer. Om du är missnöjd kan du be om en ny granskning av prestationerna senast 14 dagar efter att resultaten har kommit. Granskningen kostar 50 euro.

11) Fusk

Om du gör dig skyldig till fusk, t.ex. luntning, förlorar du rätten att fortsätta skriva det provet och andra prov under samma studentskrivning. Förbudet kan förlängas till även följande studentskrivningstillfälle. Proven som examinanden har anmält sig till under den studentskrivningen ses som underkända.

För mer information se studentexamensnämndens hemsida:

http://www.ylioppilastutkinto.fi

KURSBESKRIVNINGAR G = kursen ingår i studiehelheten Globalkunskap och ledarskap N = kursen erbjuds endast som nätkurs (www.gnetkurser.com), se även nätsidan för det kompletta nätkursutbudet V = kursen erbjuds som virtuell kurs i realtid (samarbete med Mattlidens gymnasium) BILDKONST OBLIGATORISKA

BKo1 - Jag, bilden och kulturen

Du får lära dig att uttrycka dig med bildkonstens medel och ge form åt dina personliga idéer. Det egna konstnärliga uttrycket är det centrala i kursen; att rita, måla, arbeta tredimensionellt och använda digitala bilder.

FÖRDJUPADE

BK 2 - Miljö, plats och rum

Du får lära dig grundbegreppen inom arkitektur och formgivning och arbetar med modeller, reliefer, miniatyrer samt experiment med olika material.

BK 3 - Medierna och bildernas budskap

Du skall lära dig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten. Digitala bilder, grunderna för grafisk design, film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken.

BK 4 - Från bildkonst till egna bilder

Du fördjupar det egna uttryckssättet i bildkonst och lär dig nya tekniker inom teckning, måleri och andra traditionella konstformer.

BK 5 - Verkstad för samtidskonst

Lär dig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonsten och använda samtidskonstens metoder då de arbetar med olika fenomen i bildkonsten! Under kursen förverkligas tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan. TILLÄMPADE

BK t6 - Filmkurs (G)

Du lär dig metoderna för tillverkning av egen film och videoprojekt.

BK t7 - Konsthistoria (V)

Kursen behandlar konstens historia, främst ur europeisk synvinkel. Teoretisk kurs men vi gör även museibesök.

BK t8 - Museikurs

Du bekantar dig med konsten i vardagen. Kursen hålls utanför klass under våren. Besök på olika konstmuséer. Kursen erbjuds ej läsåret 2014-2015.

BK t9 - Diplomkurs

Du gör ett diplomarbete i bildkonst. För att avlägga diplomet bör du kontakta bildkonstläraren för att diskutera tidtabellen, eftersom kursen utförs självständigt under handledning av läraren. Krav: du bör ha avlagt minst 4 kurser i bildkonst.

BIOLOGI OBLIGATORISKA

BIo1 - Organismens värld

Biologin som vetenskap, evolutionsbiologi och ekologi. Varför är det viktigt att bevara biodiversiteten på jorden?

BIo2 - Cellen och ärftligheten

Vi tar oss en titt på cellen och arvsmassan. Vi undersöker även hur egenskaper nedärvs.

FÖRDJUPADE

BI 3 - Miljöekologi (G)

Varför behöver vi en mångfald av arter på denna jord? Vad är det som hotar våra ekosystem och hur kunde vi hjälpa till att bevara jordens biodiversitet?

BI 4 - Människans biologi

Du lär dig hur människokroppen fungerar och hur våra organsystem är uppbyggda. Vi undersöker också människans livscykel och hur vår kropp skyddar sig mot olika sjukdomar.

BI 5 - Bioteknologi

Lär dig det nyaste inom biotekniken, allt från att korsa egenskaper hos bananflugor till att undersöka ärftliga sjukdomar! Denna kurs går till stor del ut på praktiska laborationer. Kräver goda förhandskunskaper i BIo2.

TILLÄMPADE

BI t6 - Prepkurs inför studentexamen (N)

Vi förbereder oss inför studentskrivningarna.

BI t7 - Östersjöns ekologi (G, N)

Under denna marinbiologiska kurs bekantar vi oss med Östersjön som levnadshabitat från många olika organismers synvinkel och funderar på vad det är som gör vårt innanhav så speciellt. Vilka utmaningar står Östersjön inför och kan vi göra något för att skydda vårt hav? ENGELSKA OBLIGATORISKA

ENo - De unga och deras värld

Vi repeterar grundstrukturerna i engelska och övar språkanvändningen i vardagliga situationer. Texterna handlar ofta om England.

ENo - Kommunikation och fritid

Vi läser om engelskspråkiga länder i hela världen. Texterna handlar ofta om sport och fritid. Fortsatt repetition av grundstrukturerna i språket.

ENo3 - Studier och arbete

Vi studerar skollivet i olika engelskspråkiga länder och utökar ordförrådet i samband med detta liksom när det gäller arbetslivet. Övning av muntliga och skriftliga färdigheter som kan komma till nytta i arbetslivet.

3

ENo4 - Samhället och omvärlden

Vi läser om olika samhällen i hela världen, stora och små, gamla och moderna.

Eno5 - Kultur

Vi studerar allt vad ordet “kultur” innebär. Vi utökar vårt ordförråd inom allt från filmkonst och musik till litteratur och teater. Vi skriver en bokrapport över en engelskspråkig roman.

Eno6 - Vetenskap, ekonomi och teknik

Vi studerar människans teknologiska frammarsch, från Newton och Einstein till genteknologi och datorer. Vi läser också texter om ekonomi och näringsliv.

FÖRDJUPADE

EN 7 - Naturen och en hållbar utveckling

Vi förbereder oss inför studentskrivningarna med hjälp av olika språkövningar. Vi läser några texter som kan ha en aktuell anknytning.

EN 8 - Globalisering och internationalisering, muntlig kommunikation (G)

Vikten av att kunna kommunicera är a och o i dagens globala värld. Kursens tyngdpunkt ligger uttryckligen på detta. Lär dig att samtala på engelska. Kursen innehåller ett nationellt muntligt prov. TILLÄMPADE

EN t9 – Prepkurs inför studentskrivningarna

Vi förbereder oss inför studentskrivningarna med hjälp av olika språkövningar. Vi förstärker ordförrådet inom vissa aktuella temaområden.

FILOSOFI OBLIGATORISKA

FFo1 - Introduktion till filosofin

Filosofin ger anledning att ifrågasätta föreställningar vi tar för givna. Filosofi är kritiskt tänkande, men även tradition. För att förstå vårt västerländska samhälle bör vi känna till västerlandets filosofiska rötter.

FÖRDJUPADE

FF 2 - Värdefilosofi och etik

Filosofin kan kanske inte ge svar på hur vi skall handla, men den filosofiska etiken ger oss begrepp med vilka vi kan diskutera högst angelägna frågor. Värdefilosofin och etiken hjälper oss att argumentera för värden som är viktiga för oss.

FF 3 - Ontologi, kunskapsteori och vetenskapsfilosofi (N)

Idag talas det mycket om immateriell egendom, fastän många tycker att endast materiella ting är verkliga. Ontologi handlar om vad som egentligen finns, kunskapsteori och vetenskapsfilosofi om vad vi kan veta och hur vi kan veta någonting.

FF 4 – Samhällsfilosofi (N)

Vi tycker ofta att samhället är orättvist mot oss. Hjältar handlar heroiskt när de bryter mot reglerna, men vi vanliga döda blir skurkar om vi begår lagbrott. Samhällsfilosofi handlar bl.a. om rättvisa och om förhållandet mellan lag och moral.

24

FINSKA OBLIGATORISKA

FIo - Människans vardag och fritid

Förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang (t.ex. i alldagliga umgänges- och servicesituationer) fördjupas. Skillnader mellan tal- och skriftspråk samt dialekter behandlas. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs, särskilt finskans verbböjning och grundläggande objektsregler. En ungdomsroman läses.

FIo - Natur och miljö

Kursen behandlar naturen och olika miljöer i Finland. Du läser några saktexter om natur och miljö samt ser på dokumentärfilmer om miljön. Iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem. Även unipersonella uttryck, nomenböjning, adjektiv, adverb och räkneord behandlas. Miljörelaterade presentationer hålls och stor vikt läggs på vokabulären.

FIo3 - Handel, teknik och kommunikation

Ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik fördjupas med hjälp av bl.a. lämpliga artiklar och bruksanvisningar. Infinitiver, particip och satsdelar behandlas. Studerande får presentera olika produkter samt hitta på egna reklamer. En inhemsk detektivroman läses. Kursen kan innehålla ett studiebesök.

FIo4 - Samhället och massmedia

En djupdykning i den finska massmedian, nyhetsreportage och ledare på agendan. Satsmotsvarigheter samt interpunktion tas upp till behandling. Kursen innefattar även ett grupparbete om olika medier och deras roll i samhället. Kursen kan innehålla ett studiebesök. Studerande lär sig skriva olika slags tidningstexter samt diskutera aktuella händelser i samhället.

FIo5 - Utbildning, yrkes- och näringsliv

Kursen behandlar yrken och utbildning i Finland. Vokabulären fördjupas. Objekt och de viktigaste adverbialen samt attributen behandlas. Yrken presenteras inför klass. Därtill håller vi anställningsintervjuer samt skriver arbetsansökningar. Studie- och yrkesrelaterade problem diskuteras. Särskild vikt läggs på översättning.

FIo6 - Finsk kultur och litteratur

Viktiga kulturområden (speciellt skönlitteratur) och konstarter i Finland behandlas. Du läser ett finskt verk enligt eget val och presenterar det. Du analyserar även målningar samt dramatiserar Kalevala. Vid tillfälle kopplas även litteratur ihop med t.ex. musik och målarkonst. Ett teaterbesök (som skall analyseras) ingår.

FÖRDJUPADE

FI 7 - Presentera och diskutera (G)

Under kursen får studerande fördjupa sin förmåga att tala och uppträda (både formellt och informellt) på finska och diskutera ämnen som tagits upp under de obligatoriska kurserna. Studerande lär sig både att ge och ta kritik. Kursen innehåller ett muntligt nationellt prov.

FI 8 - Skrivandets konst

Du övar dig att skriva olika texttyper, t.ex. redogörelser, berättelser, sammandrag, dikter, essäer m.m. utifrån ett bestämt material. Huvudarbetet är en seminarieuppsats, där hela skrivprocessen gås igenom. Studerandena lär sig att kritiskt granska sina egna och andras texter.

25

TILLÄMPADE

FI t9 - Repetitionskurs

Hör- och läsförståelseprov, öppna frågor, referat, uppsatser, översättning, språkvård övas och repeteras inför studentprovet. Kursen erbjuds i första hand åt dem som ämnar skriva finska inom en snar framtid.

FRANSKA B2 OBS! Vissa år kan du först läsa enskilt någon kurs i B3-franska (nybörjare) före gruppen slås ihop med B2-franska. Vänd dig till läraren, studiehandledaren eller rektor för mer information.

FÖRDJUPADE

FRA - Fritid och intressen

Repetition av högstadiets stoff för att sedan utvidga ordförrådet och strukturer. Muntlig kommunikation betonas och kännedom om språkets grundstrukturer utvidgas.

FRA - Världen och vi

Upptäck den franskspråkiga världen runt omkring oss. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Små korta föredrag hålls. Fransk musik presenteras.

FRA 3 - Studier och framtidsplaner

Kursen handlar om skola, studier, arbetsliv och om våra framtidsplaner. Vi övar oss i att uttrycka oss muntligt och skriftligt om vår framtid. Vi läser en Easy Readers-bok.

FRA 4 - Förr och nu

Kursen handlar om samhället. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Den skriftliga förmågan övas med hjälp av kommunikativa uppgifter, exempelvis genom att ta kontakt med någon franskspråkig via nätet.

FRA 5 - Aktuell kultur

Hur ser fransk kultur ut idag? Hur skiljer sig den från vår? Vi ser på och talar om film. Vi skriver filmrecension samtidigt som språkfärdigheten övas. Kursen genomförs delvis i klass och delvis som självstudier.

FRA 6 - Vår gemensamma jord

Kursen bygger på texter som handlar om samhällelig verksamhet i Finland och i franskspråkiga länder. Vi avslutar kursen med att läsa en franskspråkig bok.

FRA 7 - Vetenskap och teknik

Studentförberedande. Vi läser texter om vetenskap och teknik samtidigt som vi övar på tidigare års studentskrivningar. Repetition av verb med skriftliga förhör.

FRA 8 - Naturen och en hållbar utveckling

Studentförberedande. Vi läser texter om hållbar utveckling samtidigt som vi övar på tidigare års studentskrivningar. Repetition av övrig grammatik med skriftliga förhör.

6

FYSIK OBLIGATORISKA

FYo - Fysiken som naturvetenskap

Materians och universums grundstruktur. Samband mellan kraft och rörelse. Tolkning av grafer. FÖRDJUPADE

FY - Värme

Fasta ämnens, vätskors och gasers beteende när man tillför eller bortför energi.

FY 3 - Vågörelse

Oskillatorer och vågrörelser samt deras beteende när de reflekteras, bryts, speglas m.m.

FY 4 - Rörelselagarna

Rörelselagarna och modeller som beskriver rörelser, Newtons lagar och olika typer av energi.

FY 5 - Rotation och gravitation

Rotation och gravitation med kraftmoment och acceleration. Vad bestämmer kaströrelser och planetbanor?

FY 6 - Elektricitet (N)

Strömmar och spänningar i likströmskretsar. Grundläggande egenskaper för resistanser och kapacitanser. Kursen innefattar eget läsande, räknande och laborationer.

FY 7 - Elektromagnetism

Magnetfält och deras inverkan på laddade partiklar. Induktionsfenomen i t.ex. växelströmsgeneratorn. Effektiva strömmar, spänningar och impedans i växelströmskretsar.

FY 8 - Materia och strålning

Elektromagnetisk strålning och dess kvantfysiska förklaring. Olika fenomen som hör ihop med omstruktureringar och klyvning av atomkärnor. TILLÄMPADE

FY t9 - Prepkurs inför studentskrivningarna

Vi övar inför studentskrivningarna.

FY t0 - Astronomi

Skapa dig en uppfattning om världsalltets struktur och världsbilden av idag. Du blir bekant med tidräkning inom stronomi, med himlakroppar och deras rörelse, samt får en introduktion i astronomiska observationsmetoder. Till kursen hör också att du ska vara med om en till två stjärnstudiekvällar.

Fy t11 - Partikelfysik (N)

En resa in i materiens minsta beståndsdelar. Kursen är uppbyggd kring den fysik som det forskas i vid partikelfysiklaboratoriet Cern utanför Geneve. Kursen består av två delar: en teoretisk del som avläggs i form av en nätkurs samt en studieresa till Cern.

27

FÖRETAGSAMHET Du kan få en företagsamhetskurs då du jobbat med skolans hemsida och facebook-sida, med marknadsföring av skolan, då du avlagt en kurs vid Prakticum, el. dyl.

GEOGRAFI OBLIGATORISKA

GEo - Den blåa planeten

Lär dig hur naturen fungerar och varför jorden ser ut som den gör idag! Vi går igenom allt från universums uppkomst till jordbävningar och havsströmmar.

GEo - En gemensam värld

Hur bidrar mänskan till att omforma jorden och hur tar sig mänsklig verksamhet uttryck på olika håll i världen? Hur påverkas vi av globaliseringen? Detta försöker vi hitta svar på i denna obligatoriska kurs.

FÖRDJUPADE

GE 3 - Riskernas värld (G)

Vilka hot riktar sig idag mot vår planet? Vi undersöker både naturkatastrofer och av mänskan förorsakade hasarder samt funderar på om vi kan göra något för att förebygga dessa.

GE 4 - Regionstudier (G)

I denna fördjupade kurs undersöker vi en valfri kommun i Finland eller en stat i världen genom att framställa och analysera kartor. Vi bekantar oss också med geografiska informationssystem (GIS). TILLÄMPADE

GE t5 - Prepkurs inför studentskrivningarna (N)

Vi övar oss inför studentskrivningarna. GLOBALKUNSKAP TILLÄMPADE

GK t1 - Introduktionskurs (G)

Kursens mål är att presentera en översikt över globala sammanhang inom ekonomi, samhällsutveckling, miljö och mänskliga rättigheter. Du fördjupar dig i de teman som ditt projektarbete handlar om.

GK t2 - Kulturantropologi (G)

Vi diskuterar kulturella olikheter och likheter mellan människor, och hur vi bildar våra uppfattningar om andra och oss själva. Kursens mål är att förklara kulturella grundbegrepp; öka vår kunskap om andra kulturer och kulturella fenomen; lära oss beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i möten med andra människor och att öka toleransen mot olika övertygelser och identitetsval.

GK t3 - De fyra elementen (G, N)

Jord, eld, luft och vatten granskas ur ett kulturellt, filosofiskt, naturvetenskapligt, litterärt och språkligt perspektiv. Du fördjupar dig inom ett eller två element och behandlar dem ur olika synvinklar. Se www.gnetkurser.com.#enkursfördigsomkan’kela’lite!

28

GYMNASTIK OBLIGATORISKA

GYo - Färdighet och kondition

Träna kondition och färdigheter i olika motions- och idrottsformer.

GYo2 - Träning ensam eller tillsammans med andra

Utveckla din mångsidighet i olika idrottsformer genom träning på egen hand och i grupp. Lär dig uppskatta och upprätthålla god hälsa och arbetsförmåga.

FÖRDJUPADE

GY 3 - Idrott och ledarskap (G)

Bekant och nytt inom idrott! Du ges möjlighet att öva ledarskap genom att fungera som tränare/lärare under handledning.

GY 4 - Gamlas dans

En fin chans att lära sig 10 traditionella gamlas danser samt några studerandedanser med egen koreografi. Kursen avslutas med två fina och trevliga uppvisningar.

GY 5 - Rekreationskurs

Prova på ”udda” och trendgrenar, kanske du hittar en ny, häftig hobby! Föreslå!

TILLÄMPADE

GY t6 - Kurs i alpina grenar

Intensivkurs i alpina grenar (slalom, snowboard och telemark) under fyra dagar i ett skidcenter. Goda åkkunskaper i minst en gren krävs av deltagarna.

HISTORIA OBLIGATORISKA

HIo - Människan, miljön och kulturen

Följ med på en historisk färd genom årtusenden där vi bekantar oss med de stora kulturerna utifrån ett politiskt, med dock ett jordnära, perspektiv.

HIo - Den europeiska människan

Den europeiska människan i förändringarnas tidevarv. Den kulturella aspekten framhävs då vi granskar antiken, medeltiden, renässansen, enväldet och upplysningen.

HIo3 - Internationella relationer

Katastrofernas tidsålder. En djupdykning i det senaste seklets stora historiska händelser utifrån ett internationellt perspektiv.

HIo4 - Finlands vändpunkter genom tiderna

En närmare titt på de mest betydelsefulla vändpunkterna i Finlands historia under de senaste två seklena sett med politiska ögon.

FÖRDJUPADE

HI 5 - Skeden i Finlands historia

Vad hände i Finland under stenåldern, medeltiden och den svenska stormaktstiden? Hur förändrades samhället då vi blev ett storfurstendöme? Allt från isbillar och hakkapeliter till Vasalopp och maskeradmord.

29

HI 6 - Utomeuropeiska kulturer (G)

Vi granskar olika utomeuropeiska kulturer. Du får själv göra ett projekt kring en utomeuropeisk kultur. Hur fungerar den? Vad kan man lära sig av den? TILLÄMPADE

HI t7 - Mellanösterns historia (G)

Problematiken i Mellanöstern är ett dagsaktuellt ämne. Men varför är det så som det är idag i Mellanöstern? Vi granskar området med historiska ögon.

HI t8 – HI t9 - I inbördeskrigets fotspår

Finland 1918 i jämförelse med inbördeskrigen på Balkanhalvön. Vi fördjupar oss i hur krigen påverkade den egentliga befolkningen, bekantar oss med krigsskådeplatser och gör historiska nedslag i de lokalhistoriska samhällena. Kurserna innehåller flera exkursioner.

HI t0 - Prepkurs inför studentskrivningarna

Vi övar oss inför studentskrivningarna.

HÄLSOKUNSKAP OBLIGATORISKA

HKo - Hälsokunskap

Alla vill vi må så bra som möjligt. Vilka faktorer inverkar, hur ska vi göra? Du bekantar dig med både risk- och skyddsfaktorer för våra vanligaste folksjukdomar och smittosamma sjukdomar.

FÖRDJUPADE

HK - Ungdomar, hälsa och vardagsliv

Lär känna dig själv bättre. Vill du få fler och mångsidigare verktyg för att klara av kommande utmaningar? Temaområden som behandlas är självkännedom, mental hälsa, sexualitet, näring, motion och rusmedel.

HK 3 - Hälsa och forskning

Vill du veta mer om bl.a. lagar om hälsovården, alternativ vård m.m.? Du bekantar dig med existerande forskning och gör en egen undersökning. Kursen bygger på aktivitet, praktiskt lärande och undersökande metoder.

TILLÄMPADE

HK t4 - Hälsorisker och förståelse för annorlunda kulturer (integrerad med psykologi)

Du fördjupar dig i olika områdens hälsorisker i tredje världen. Vilka problem står man inför? Vad kan göras och varför uppfattar man hälsorisker på så olika sätt runt om i världen?

HK t5 - Prepkurs inför studentskrivningarna (N)

Vi övar oss inför studentskrivningarna. KEMI OBLIGATORISKA

KEo - Människans kemi och kemin i livsmiljön

Behandlar organiska ämnesgrupper, kemisk bindning, olika slags blandningar och har

30

som mål att fördjupa insikterna i kemins grunder.

FÖRDJUPADE

KE - Kemins mikrovärld

Nu får du lära dig hur atomer och molekyler på riktigt är uppbyggda. Under kursen behandlas huvudsakligen atomers och molekylers struktur.

KE 3 - Reaktioner och energi

Behandlar ingående symbolspråket för kemiska reaktioner, olika reaktionsmekanismer och den allmänna gaslagen. Kursen har som mål att undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid reaktioner.

KE 4 - Metaller och material

Du får lära dig en hel del om metaller och andra material. Du får bekanta dig med viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem. Målet är att även få besöka ett företag inom den kemiska industrin.

KE 5 - Reaktioner och jämvikt

Behandlar reaktionsjämvikter, lösligheter och grafisk framställning av jämvikt. Kursen har som mål att kunna förstå betydelsen av jämvikt och känna till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och naturfenomen.

TILLÄMPADE

KE t6 - Laborationskurs

En fördjupning i laboreringens värld. Kursen ordnas vid Åbo Akademi.

KE t7 - Prepkurs inför studentexamen

Vi repeterar de centralaste helheterna och löser studentuppgifter i mängder. Ifall du skall skriva realprovet i kemi eller behöver ämnet för kommande inträdesprov är kursen gjord för dig. Kursen avläggs delvis i klass, delvis med distansuppgifter.

KINESISKA TILLÄMPADE

KI t - Kinesiska och kinesisk kultur

Du lär dig de mest användbara orden, fraserna och uttrycken i vanliga vardagssituationer som kan uppkomma när du är i Kina: att introducera dig och din familj, siffror och telefonnummer, intressen, yrken, mat, shopping, resande etc. Den vanligaste grammatiken tas upp och tränas i många övningar.

KI t - Fortsättningskurs i kinesiska

Efter avslutad kurs skall du kunna klara dig på enkel kinesiska i ett urval av vardagliga situationer som t.ex. handla, fråga efter offentliga platser såsom hotell, posten, restaurang etc. Du skall ha fått en inblick i språkets struktur: tecken- och uttalssystem. Därtill kommer träning i användning av kinesiska lexikon och i att använda kinesiska på dator, samt enklare översättningsövningar.

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kurserna i livsåskådning erbjuds som virtuella kurser i realtid (LKo3) eller som nätkurser (LKo1 och LKo2, www.gnetkurser.com). Vänd dig till din grupphandledare eller studiehandledare för mer information.

3

MATEMATIK A OBLIGATORISKA

MaAo - Ekvationer, kvadratrötter och potenser

”Öppnar världar utan gränser”

MaAo – Polynomfunktioner, grafer m.m.

Funktioner och grafer som du t.o.m. ska dividera.

MaAo3 - Geometri

Geometriska satser, trianglar och cirklar. Beräkning av areor, volymer och cirklar.

MaAo4 - Analytisk geometri

Räta linjer som skär och tangerar. Parabler och cirklar som intresserar.

MaAo5 - Vektorer

Vektorer som pekar både hit och dit. För att veta vart behövs mycket flit.

MaAo6 - Sannolikhetskalkyl

Om det kanske är sant är det sannolikt. Kombination och fördelning gör livet rikt.

MaAo7 - Derivator

Derivator av allt mellan himmel och jord. Du känner funktioner när kurser är gjord.

MaAo8 - Logaritmer och rötter

Funktioner med rötter och logaritmen, känns ganska häftigt för ett matematiker-gli.

MaAo9 - Trigonometri

Trigometriska frågor och följder av tal. Derivation ger svar, så du slipper kval.

MaAo0 - Integraler

Med integraler söker man primitiva funktioner, när areor och volymer ger knepiga situationer. FÖRDJUPADE

MaA 11 - Talteori och logik

Teoretiska frågor och logiska knoppar. Primtal, kvantorer här listan toppar. Erbjuds vartannat år.

MaA 12 - Numeriska och algebraiska metoder (N)

Det finns regler för fel och numeriska finter. Matematiska redskap och algoritmer. Iterativa resonemang får man möta, allt möjligt skojigt in i huvudet nöta. Erbjuds vartannat år i klass.

MaA 3 - Differential och integralkalkyl

Kan man derivera? Finns det gränsvärden? Finns det kontinuitet? När man generaliserat tillräckligt, så kanske, vem vet? Kursen avläggs delvis i klass och delvis med distansuppgifter.

TILLÄMPADE

MaA t14 - Räknekurs inför studentexamen

Du räknar studentprovsuppgifter under period 4 för att hålla dina matematiska

3

kunskaper i färskt minne.

MATEMATIK B OBLIGATORISKA

MaBo1 - Uttryck och ekvationer

Behandlar procenträkning, lineära funktioner, ekvationer och funktioner av andragraden.

MaBo2 - Geometri

Behandlar likformighet, rätvinkliga trianglar, polygoner och cirklar samt rymdgeometri.

MaBo3 - Matematiska modeller I

Behandlar lineära modeller, exponentialfunktioner och -ekvationer samt potensekvationer.

MaBo4 - Matematisk analys

Repetition av polynom, behandling av derivator, plan- och rymdgeometriska tillämpningar samt ekonomiska tillämpningar.

MaBo5 - Statistik och sannolikhet

Behandlar grundsannolikheter, kombinatorik och statistik med normalfördelningar och standardavvikelser.

MaBo6 - Matematiska modeller II

Behandlar ekvationssystem, lineär optimering, aritmetiska och geometriska talföljder samt serier.

FÖRDJUPADE

MaB 7 - Ekonomisk matematik

Behandlar index, skatter, valutor och räntor. Varför får jag så lite pengar i handen? Vart går skatterna? Hur dyr blir min lägenhet i verkligheten?

MaB 10 - Matematiska modeller III

Du fördjupar dina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle och får hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. Kursen motsvarar kurs 8 i den nationella läroplanen.

TILLÄMPADE

MaB t8 - Repetitionskurs

Repetition av alla genomgångna kurser.

MaB t9 - Räknekurs inför studentexamen

Du räknar studentprovsuppgifter under period 4 för att hålla dina matematiska kunskaper i färskt minne.

MODERSMÅL OCH LITTERATUR OBLIGATORISKA

MOo1 - En värld av texter

Introduktion av modersmål och litteratur som ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Vi bekantar oss med de litterära genrerna med fokus på novellen.

33

MOo2 - Epik och medietexter

Fokusering på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Vi arbetar med medietexter, bekantar oss med romanen som litterär genre samt analyserar bilder och filmer.

MOo3 - Texter, kultur och identitet

Vi bekantar oss med den finlandssvenska litteraturen och dess historia, samt tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Tvåspråkighet, dialekter, slang och språksociologiska fenomen behandlas.

MOo4 - Texter i Norden

Behandling av de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter samt nordisk litteratur. Vi arbetar med dramatikanalys och går på teater.

MOo5 - Moderna texter

Vi sysslar med litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Vi arbetar med lyrikanalys och bekantar oss med 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer.

MOo6 - Textens makt

Vi bekantar oss med det maktbruk som kan ske genom språket. Vi arbetar med argumentationsanalys och reklamanalys samt bekantar oss med äldre och nyare tendenslitteratur. FÖRDJUPADE

MO 7 - Muntlig kommunikation (G)

Utveckla din säkerhet att uttrycka dig, samt din förmåga att uppträda, lyssna och samtala.

MO 8 - Fördjupad skriv- och textkompetens

Vi repeterar inför studentexamen. Essäprov, textkompetens, textgenrer, språkstruktur och språkriktighet är det vi fokuserar på.

MO 9 - Litteratur som glädje och kunskap

Arbete med litteratur utgående från ett tema. Färdigheterna ger dig möjlighet att utveckla din kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna dig skönlitteratur i olika former. TILLÄMPADE

MO t10 - Uttrycksförmåga och retorik

Kursen för dig som är intresserad att engagera dig i självständighetsprogrammet. Var med och skriv text, planera och verkställa tvåornas program.

MO t11 - Kultur i vardagen

Vi besöker kulturella evenemang, så som teatrar, museer, biografer och utställning utanför skoltid.

MO t12 - Skapande svenska

Vi utvecklar vårt skrivande genom roliga och kreativa samt lärorika övningar, samtidigt som vi läser och diskuterar varandras texter.

34

MUSIK OBLIGATORISKA

MUo - Musiken och jag

Finn ditt egna sätt att verka på musikens område! Utveckla din röstbehandling och spelarförmåga som uttrycksmedel för musik. FÖRDJUPADE

MU 2 - Ett flerstämmigt Finland

Lär dig känna den finländska musiken och stärk din kulturella identitet! En djupdykning i de finländska musikkulturerna och deras subkulturer.

MU 3 - Fritt fram för musiken

Stifta bekantskap med främmande genrer och musikkulturer. Hur definierar varje kultur sin musikuppfattning och vilken är deras musikaliska praxis? Bekanta dig djupare in i några musikstilar!

MU 4 - Musikens budskap och makt

Hur använder vi musiken i vårt samhälle? Hur påverkar den människan, olika konstformer och våra medier? Vilken är dess andel i filmer, teater och Internet samt hur samverkar den med text, bild och rörelse?

MU 5 - Ett musikaliskt projekt

Förverkliga ett musikaliskt projekt, t.ex. en mindre konsert eller ett festprogram, i grupp eller individuellt. PSYKOLOGI OBLIGATORISKA

PSo - Den aktiva människan

Hur lär man sig att förstå sig själv och andra? Psykologins metoder och arbetsområden. Olika sätt att se på och tolka människan. FÖRDJUPADE

PS - Människans psykiska utveckling

Olika skeden i människans liv innehåller olika utmaningar och kräver olika saker. Hur kan man göra det bästa av varje skede? Hur kan man lära sig att lära sig bättre?

PS 3 - Människan som informationsbehandlare

Hur stämmer det vi ser med verkligheten? Hur påverkas vi av sinnesintryck, minnen, drömmar och hallucinationer?

PS 4 - Motivation, känslor och intelligent aktivitet

Vi påverkas också av saker vi inte vet om. Samarbetet mellan det fysiska och psykiska är en förutsättning för att helheten ska fungera Också om en del förblir omedveten.

PS 5 - Personlighetspsykologi

Hur kan man jämföra människor så man får rätt man och kvinna på rätt plats? Och hur kan man hjälpa till när den mentala hälsan vacklar?

TILLÄMPADE

PS t6 - Prepkurs inför studentskrivningarna (N)

Vi övar oss inför studentskrivningarna.

35

RELIGION OBLIGATORISKA

REo - Religionens natur och betydelse

Varför har människor olika världsbild, religion och ideologi och vad skiljer dem åt? Vi behöver kunskap för att kunna föra den dialog som världsfreden förutsätter då vi lever i olika traditioner.

REo - Kyrkan, kulturen och samhället

Den största världsreligionens uppkomst, utveckling och betydelse idag i samhället, kulturen och människors liv.

REo3 - Människans liv samt etik

Alla människor på jorden förenas av livfrågorna: Vad är det att vara människa? Vad är rätt och orätt? Fler frågor än svar eller tvärtom?

FÖRDJUPADE

RE 4 - Hur livstolkningen påverkar livet (N)

Vårt sätt att se på saker påverkar vårt sätt att behandla dem: Andra människor, djuren och naturen, livet. Industri, handel, matkultur, etiska regler för forskning m.m.

RE 5 - Hur livet påverkar livstolkningen (N)

Olika kulturmiljöer har fött fram olika sätt att se på livet. Religionernas olikheter avspeglar människornas livsförhållanden. Förstår vi dem, förstår vi människorna bättre. Vi tänker också som vi blivit lärda. SAMHÄLLSLÄRA OBLIGATORISKA

SLo - Samhällsvetenskapens grunder

Hur fungerar vårt samhälle? Hur kan du påverka i samhälle? Vilka är dina rättigheter och skyldigheter?

SLo - Ekonomikunskap

Hur fungerar vår ekonomi? Vi ser närmare på nationalekonomins grunder.

FÖRDJUPADE

SL 3 - Lagkunskap

Lär dig mer om våra rättigheter och skyldigheter ur juridisk synvinkel. Upplev en rättegång i verkligheten? En liten dykning ner i lagparagrafernas djungel.

SL 4 - Europakunskap (G)

Vi och Europa. Hur fungerar EU och dess instanser? Vilka är dina möjligheter i EU? Är du intresserad av internationella frågor så är kursen för dig.

TILLÄMPADE

SL t5 - Folkmord och de mänskliga rättigheterna

Armenien, Tredje riket, Sovjet, Kambodja, Jugoslavien, Ruanda, Irak m.fl. Folkmord genom tiderna - tortyr, trauma och mänskliga rättigheter. Målet är gaskamrarna i Tyskland eller Polen.

SL t6 - Prepkurs inför studentskrivningarna (N) 36

Vi övar oss inför studentskrivningarna.

SPANSKA B3 FÖRDJUPADE

SP - Hola, buenos dias! Mucho gusto!

Du lär dig hälsa, presentera dig, berätta om dig själv och klara av enkla samtalssituationer.

SP - La vida cotidiana

Du lär dig prata om dagliga rutiner, vardagssysslor och skolan.

SP 3 - El tiempo libre y las aficiones

Fritid, hobbyer och tjänster. Vi övar hotell- och restaurangbesök. Grammatiken utvidgas.

SP 4 - En casa y en el mundo hispanohablante

Människor, geografi, historia och sevärdheter i de spansktalande länderna. De skriftliga uppgifterna ökar.

SP 5 - !Como pasa el tiempo!

Vi talar om livet förr och nu. Du lär dig berätta mer utförligt om händelser och upplevelser.

SP 6 - Los estudios y los proyectos para el futuro

Skolan, studier, arbetslivet och andra framtidsplaner är kursens teman.

SP 7 - Cultura

Litteratur, bildkonst, musik, film, teater och sport i den spansktalande världen. Du lär dig mer komplexa grammatikaliska strukturer. Till kursen hör ett längre projektarbete.

SP 8 - La aldea global

Vi diskuterar samhällsfenomen och globala frågor. Vi arbetar bl.a. med mediatexter och utgår från dina och dina studiekamraters intressen och erfarenheter. Kursen erbjuds inte läsåret 2014-2015. STUDIEHANDLEDNING OBLIGATORISKA

SHo - Utbildning, arbete och framtid

Hur är det att studera i gymnasiet? Hur fungerar studentexamen? Vad göra i framtiden?

FÖRDJUPADE

SH - Studier, arbetsliv och yrkesval

Fördjupning i studie- och arbetsplatser.

TILLÄMPADE

SH t3 - Studieteknik

Med god studieteknik kommer du långt. Lär dig knep som underlättar och förbättrar dina studier!

37

TYSKA B2 FÖRDJUPADE

TY 1 - Fritid och intressen / Freizeit und Hobbys

Du lär dig beskriva och tala om din familj, skola, fritid och hobbyer och jämför din situation med vardagen i Tyskland. Vi repeterar strukturer från högstadiet.

TY 2 - Världen och vi / Bei uns und anderswo

Du lär dig ord och fraser som har att göra med resande. Vi funderar också på hur man bäst kan beskriva Finland för utlänningar och jämför vår kultur med de tyskspråkiga ländernas kultur. Ett skriftligt projektarbete och/eller en kort muntlig presentation ingår.

TY 3 - Förr och nu / Früher und heute

Vi talar om hem och inredning och jämför olika boendeförhållanden hos oss och i de tyskspråkiga länderna. Du lär dig lite om Tysklands historia och att tala om hälsa och sjukdomar.

TY 4 - Studier och framtidsplaner / Lernen und Zukunftspläne

Vi talar om studier, arbetsliv och framtidsplaner samt jämför vårt samhälle med de tyskspråkiga ländernas. Du lär dig skriva arbetsansökan och cv.

TY 5 - Kultur / Kultur

Du lär dig mera om de tyskspråkiga ländernas kultur, d.v.s. musik, film, litteratur och design. Vi ser på tysk film och skriver recensioner.

TY 6 - Vår gemensamma jord / Unsere gemeinsame Erde

Du lär dig uttrycka dina åsikter och känslor och vi debatterar lite om politiska frågor. Vi övar oss i hörförståelse och textförståelse och prövar på studentskrivningsuppgifter för första gången.

TY 7 - Vetenskap och teknik / Wissenschaft und Technik

Vi läser och diskuterar texter och artiklar om film, musik, konst, vetenskap, m.m. och repeterar inför studentexamen. Du får välja en Easy Reader (förenklad roman) och skriva en bokrapport om den.

TY 8 - Naturen och en hållbar utveckling / Natur und nachhaltige Entwicklung

Du får själv vara med och välja texter som vi läser och diskuterar och stor vikt läggs vid muntlig aktivitet. Vi repeterar inför studentexamen och koncentrerar oss på de delområden som studerandena behöver mest övning i.

TYSKA B3 FÖRDJUPADE

TY 1 - God dag, trevligt att träffas / Guten Tag, schön Sie zu treffen

Du lär dig tyskans grunder, d.v.s. att hälsa, att presentera dig och berätta kort om dig själv och ställa frågor till andra. Vi bekantar oss med vardagen i Tyskland.

TY 2 - Så ska saker och ting skötas / So wird es gemacht

Vi övar oss i att klara oss i flera alldagliga situationer, bl.a. att gå till butiken, på restaurang, till läkaren, köpa biljetter och boka hotellrum. Vi koncentrerar oss på att utvidga ordförrådet och lära oss grundläggande strukturer inför sammanslagningen

38

med B2-tyskan.

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAPER Nivåskalan för språkkunskaper som tillämpas i Finland baserar sig på de skalor som ingår i den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk som utvecklats av Europarådet. Enligt den aktuella läroplanen för gymnasiet ska man i korta främmande språk i gymnasiet åtminstone uppnå de nivåer som beskrivs i tabellerna nedanför. Under lektionerna i korta främmande språk använder vi oss också av delar av den Europeiska språkportfolion, ESP, som är ett av Europarådet utarbetat pedagogiskt verktyg. ESP syftar till att öka motivationen till fortsatt språkinlärning och viljan att lära sig flera språk. Den möjliggör för studeranden att kontinuerligt reflektera över sin språkinlärning och sina kulturella erfarenheter, fastställa kortsiktiga eller långsiktiga mål, utvärdera framsteg och dokumentera sitt arbete i ett dokument som äger giltighet i de flesta av Europarådets medlemsländer.

39

B3-SPRÅK

Hörförståelse (A 2.1) Tal (A 2.1) * Kan förstå enkelt tal eller följa med i en diskussion om ämnen som är direkt viktiga för honom eller henne.

* Förstår det mest centrala innehållet i korta, enkla diskussioner som intresserar (anvisningar, meddelanden) och upptäcker när man på teve övergår från ett ämne till ett annat.

* Förståelse av också ett enkelt budskap förutsätter tydligt standardspråk i normalt tempo, och kräver dessutom ofta upprepning.

* Kan med korta satser berätta om sin närmaste krets. Reder sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. Kan inleda och avsluta en kort dialog men sällan själv uppehålla en längre diskussion.

* Vissa bekanta avsnitt är flytande, men det förekommer många klart uppenbara pauser och felaktiga inledningar i talet.

* Uttalet är förståeligt trots att den främmande accenten är mycket uppenbar och trots att det felaktiga uttalet kan vålla enstaka problem med förståelsen.

* Behärskar det lätt förutsebara basordförrådet och många av de viktigaste strukturerna (såsom konjunktioner och tempusformer i förfluten tid ).

* Behärskar i fritt tal den allra enklaste grammatiken på elementär nivå, men fortfarande förekommer det många fel även i språkets grundstrukturer. Läsförståelse (A 2.1) Skrivning (A 1.3) * Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privata brev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar).

* Förstår huvudtankarna i texter och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget.

* Läser och förstår också korta textstycken långsamt.

* Reder sig i enkla lätt förutsebara skriv uppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter.

* Kan skriva enkla texter (ett enkelt post kort, personuppgifter, enkel diktamen). * Behärskar de allra vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några meningar som består av enkla satser.

* Många slags fel förekommer i elementär fri skrivning.

40

B2-SPRÅK

Hörförståelse (A 2.2) Tal (A 2.1) * Förstår tillräckligt för att kunna tillfredställa sina konkreta behov. Kan i stora drag följa tydligt tal om fakta.

* Kan i allmänhet känna igen ämnet i en pågående diskussion. Förstår vanlig vokabulär och ett mycket begränsat antal idiom i situationsbundet tal som handlar om bekanta eller allmänt kända ämnen.

* Förståelsen också av enkla budskap förutsätter standardspråk som uttalas långsamt och tydligt och dessutom rätt ofta behöver upprepas.

Se beskrivningen för B3 Läsförståelse (A 2.2) Skrivning (A 2.1) * Förstår huvudtankarna och vissa detaljer i meddelanden på några stycken i alldagliga sammanhang som i viss mån är krävande (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller) samt faktatexter (bruksanvisningar, smånotiser).

* Kan skaffa ny lätt förutsebar information om bekanta ämnen i välstrukturerade texter på några stycken. Kan utgående från formen och kontexten sluta sig till betydelsen av obekanta ord.

* Upprepad läsning och hjälpmedel är ofta nödvändiga för förståelsen av ett textstycke.

* Reder sig i skrivuppgifter i de mest rutinmässiga vardagssituationerna.

* Kan skriva korta, enkla meddelanden (personliga brev, lappar) som har att göra med vardagliga behov och enkla, katalogmässiga beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer).

* Behärskar ett konkret ordförråd som anknyter till grundbehov samt grundläggande tem pusformer och satser som är samordnade med enkla bindeord (och, men).

* Kan skriva de allra enklaste orden och strukturerna ganska rätt men gör gång på gång fundamentala fel (tempusformer, böjning) och använ der många klumpiga uttryck i fri skrivning.

41

ANTECKNINGAR

42

43

44

45

46

47

48

49

50