Transcript Några kommentarer till Geografi 7 - 9

Några kommentarer
till Geografi 7 - 9
capensis
1
Jan Wiklund
Karin Wakeham
Capensis förlag AB
Falköping
www.capensis.se
e-postadress: [email protected]
© 2013 Capensis förlag AB, Jan Wiklund
och Karin Wakeham
ISBN-13:978-91-85887-06-4
Första upplagan 2013
Redaktör:
Jan Wiklund
Språkgranskning:
Elin Herrmann
Framsida: John Crane
Häftet och den digitala versionen är skyddad av upphovsrättslagen.
Innehåll
Några inledande ord 3 - 5
Geografididaktik 6 - 7
Boken sida för sida 8 - 44
Bonusmaterial 45
Aktuell forskning 46
2
Några inledande ord
Vad boken innehåller
De nationella proven i geografi medför ökade krav
på att läroböckerna följer innehållet i kursplanen.
Om läroböckerna har fel fokus kan lärare och elever
ledas in på tidskrävande omvägar till den kunskap
som eleverna har rätt till. Vår bestämda uppfattning
är att vår bok följer kursplanen. Läs gärna i kurs­
planen och Kommen­tarmaterial till kursplanen i geografi om ni f­underar över vårt stoffurval. Då får ni
bra vägledning om vad som är relevant att behandla
i undervisningen. En lärobok är dock inte detsamma
som en kursplan. Boken är ett material där lärare och
elever kan börja sitt arbete i eller något att återvända
till om den röda tråden har blivit alltför tunn.
En viktig grund för förändringarna i kursplanen är
resultaten från Skolverkets utvärdering av under­
visningen i geografi, NU-03. Utvärderingen visade
att en stor majoritet av eleverna såg allvarligt på
miljö­problem och att de tyckte att det var viktigt
att i k­onkret handling stödja insatser för hållbar ut­
veckling. Det förklarar varför hållbarhetsfrågor har
en sådan framskjuten plats i kursplanen och därmed
även i boken.
Vi har gjort ett tydligt avsteg från kursplanen. I
c­entralt innehåll för årskurs 4-6 står det ”naturens
egna processer, till exempel plattektonik och ero­
sion”. Det här finns även med i vår högstadiebok.
Den här kunskapen bör vara aktuell när fältstudier
i naturlandskapet görs och när sårbara platser dis­
kuteras.
I det här häftet finns några av de tankar vi hade när
vi skrev läroboken Geografi 7-9. Det finns även en
hel del tips om hur boken kan användas i undervis­
ningen.
Kursplanens tre kunskapsområden
Vi har valt att dela upp boken efter kursplanens tre
kunskapsområden. Syftet är att ge lärare och elev­
er en så stor valfrihet som möjligt! Med en tydlig
s­truktur i boken är det lättare att planera undervis­
ningen. Ett alternativ till den valda strukturen hade
varit att skriva tematiskt och väva ihop kursplanens
alla delar. Med ett sådant upplägg styr läroboken mer
efter­som hela boken måste användas för att garant­
era att hela kursplanen bearbetas. Det förutsätter
givet­vis att läro­boken täcker in kursplanens alla de­
lar. Om en tema­tiskt skriven lärobok inte används
helt och h­ållet måste mycket planeringstid läggas
på att ta reda på vilka områden som har eller inte
har behandlats. Dessutom måste kraft läggas på att
anpassa nytt under­visningsmaterial till att fylla igen
luckorna.
Med befintlig struktur är det lätt att göra avsteg från
boken och arbeta ämnesövergripande med övriga
SO-ämnen eller varför inte med de olika NO-äm­
nena. Vi vill inte att läroboken ska styra undervis­
ningen, utan den ska vara ett av många hjälpmedel
för att undervisningen ska bli så bra som möjlig.
3
Foto: Ingegerd Herrmann
Planering
Geografi 7-9 kan läsas från pärm till pärm. Det går
även bra att börja med Livsmiljöer på sidan 53 och
följa boken till slutet. Sidorna som finns under Geo­
grafins verktyg (sidorna 9-52) kan plockas in i under­
visningen när det passar. De består mest­
adels av
övningsuppgifter. Ett tydligt moment att plocka in
när det passar är fältstudier i naturlandskapet. Fält­
studier i naturen görs bäst när snön precis har smält
och grönskan kommer. Det är dock mer behagligt
att förlägga exkursionerna i augusti-september eller i
maj-juni. Det sista kapitlet om fattigdom och ohälsa
läses med fördel i årskurs nio.
Här ges två förslag hur stoffet i boken kan struktur­
eras:
Spår 1 - Pärm till pärm: Börja på sidan 9 och följ
boken fram till slutet. Undvik gärna sidorna 32-33
i årskurs 7.
Spår 2 - Verktyg integrerat: Börja med Livsmiljö­
er på sidan 53 och följ boken fram till slutet. Lägg
in teori, övningar och exkursioner när det passar i
under­visningen.
För- och nackdelar med en lärobok
Det finns för- och nackdelar med att följa en läro­
bok i undervisningen. En stor fördel är att läroboken
strukturerar ämnesinnehållet, den ger överblick och
sammanhang. Även en mindre genomtänkt lärobok
har en struktur som elever och lärare kan förhålla
sig till. Det är lite som i schack, bättre en dålig plan
än ingen plan alls. När ett strukturerat läromedel
används minskar elevens beroende av läraren. När
elever är säkra på strukturen finner de själva vägar
till kunskap och studietekniken förbättras och själv­
känslan ökar. Läraren har givetvis en nyckelroll med
att planera, förklara och entusiasmera. Det går bra
att komplettera med uppgifter vid sidan av en väldis­
ponerad lärobok utan att det blir rörigt för eleverna.
En lärobok tillrättalägger ämnesstoffet. Det finns
en risk att eleverna inte behöver välja ut relevant
ämnes­stoff, det har författarna redan gjort. Eleverna
reproducerar ämnesstoff utan att kritiskt förhålla sig
till det. Att arbeta i tema eller ämnesövergripande
kan försvåras om man följer en lärobok.
Lärare som inte använder läroböcker i undervis­
ningen är beundransvärda. Vi vet själva från vår egen
undervisning och vid författandet av den här boken
hur mycket tid som går åt till att ta fram bra material.
Lärobokslös undervisning ger ofta lärare lite extra
glans i kollegiet och bland skolledare. Lärobok eller
inte är enligt oss en icke-fråga. Det handlar om att
lärare kritiskt väljer relevant undervisningsmaterial
till sin undervisningsgrupp.
Foto: Ida Helander
Ord och begrepp
På nio olika ställen i boken finns rubriken ”Ord och
begrepp”. I ordlistorna finns närliggande begrepp
som redan finns i kapitlet. Vi har lagt dem där för
att göra boken tydligare. Vi kan ta begreppet arida
klimat som exempel. Det införs inte i texten utan där
används endast torra klimat. Ordlistorna håller nere
4
Författarna
Karin Wakeham (lärarutbildare vid Linköpings
universitet) och Jan Wiklund (geografilärare, Falkö­
pings kommun) har tillsammans skrivit Geografi 7-9.
Innehållet i boken är resultatet av många diskus­
sioner med varandra, men även med flera kunniga
geografer i vår omgivning. Det har varit ett mycket
stimulerande projekt där våra egna uppfattningar
ofta har utmanats om vad som ingår i högstadiets
geografi och hur geografi bör presenteras i en läro­
bok.
Vi hoppas att ni kommer att ha nytta och glädje av
boken.
antalet nya begrepp i texten och gör att texterna kan
fokusera på sammanhangen och inte på att ständigt
förklara nya begrepp i löpande text.
Avstavningen
Boken är skriven med ordledsavstavning. Den
p­rincipen användes även i Capensis Samhällskunskap för grundläggande vuxenutbildning som gavs ut
år 2012. Ungefär 90 % de som läser den kursen har
invandrar­
bakgrund. Där har ordledsavstavningen
fått ett mycket positivt mottagande. Även SAOL
och NE:s ordbok tillämpar den här avstavningen.
Capensis
Capensis har valt att ha ett mycket lågt pris på läro­
medel. Priset för Geografi 7-9 är 158 kronor (år 2013).
Det innebär att skolor kan förnya sina läromedel
o­ftare och därmed ha aktuell information att arbeta
med. Om boken håller i fem år och kan användas i
flera årskurser under samma läsår blir kostnaden per
elev mycket låg.
Vi skulle uppskatta om ni hör av er (helst till red­aktör:
[email protected] eller 0730-618664) om
ni vill diskutera innehåll eller har förbättringsförslag
till nästa utgåva. Hör även gärna av er om ni har tid
och kraft att utveckla läroböcker för ämnena reli­
gion, historia och samhällskunskap.
Vad boken inte innehåller!
I alla skolämnen finns traditioner om vad som in­
går. Nu har styrningen ökat med nya kursplaner och
nation­ella prov i fler ämnen. Vi hoppas att ingen
blir besviken när till exempel följande områden inte
finns i boken:
- detaljerade beskrivningar av svenskt näringsliv
och dess historia
- gruvor i Sverige
- Nordens berggrund
- industri och turism i Norden och andra regioner
- regionalgeografi/”länderbeskrivning”
5
Foto: Karin Wakeham
Geografididaktik
platser. Att förstå vilka faktorer som ligger bakom
platsers olikheter och vilken betydelse det har för
människans levnadsvillkor är också geografi. Likaså
hur vi kan påverka vår omvärld och hur omvärlden
påverkar oss.
Att undervisa i geografi är en utmaning på många
sätt. Utmaningar kan som bekant innebära att man
tvingas reflektera och skärpa sina tankar. Utman­
ingar ligger också nära kreativitet och möjligheter.
Att undervisa i geografi ställer stora krav på dig som
lärare, men det ger dig också privilegiet att undervisa
i världens och framtidens ämne.
Geografiämnets bredd
Utmaning nummer två är ämnets bredd. Geo­
grafi har som bekant en fot i de naturvetenskapliga
disciplin­
erna och en i samhällsvetenskaperna. Vi
måste således vara kunniga inom många områden.
Geografi omfattar exempelvis både ekologiska och
ekonomiska resonemang. Det kan innebära att kol­
legor upplever att vi inom geografin tar upp saker
som de redan har tagit upp eller tänker ta upp i sin
undervisning. Det här bör naturligtvis inte vara ett
problem utan kan ses som något positivt för eleverna
som får olika perspektiv på ett och samma fenomen.
Förståelsen för komplexa frågor kan öka. Ämnets
bredd öppnar också upp för tematisk undervisning
som kan ge en ökad helhetsförståelse för eleverna.
Det är dock viktigt att inte geografin försvinner
bland övriga ämnen vid tematisk undervisning, eller
att geografin enbart representeras av en karta eller
två. De geografiska begreppen måste synas.
Geografiämnets identitet
En av utmaningarna är att ständigt möta miss­
uppfattningar kopplade till ämnets identitet. Som
geografilärare måste vi ofta förklara vad vårt ämne
egentligen omfattar. Om du säger till någon i din
omgivning att du undervisar i geografi får du nog
ofta frågor i stil med: Var ligger egentligen Jordens
längsta flod? Är det sant att Saint-Bartholmé har en
egen flagga med tre kronor? Frågorna visar på en
uppfattning om geografi som ett ämne där fakta­
kunskaper står i fokus, särskilt fakta om olika länder.
Ovanstående traditionella uppfattning kan också
synas i läromedel där man lyfter fram kunskap om
enskilda länder och världsdelar som en definition av
ämnet geografi. Visst är platser och dess karaktär­
istik en viktig del av geografiämnet, men geografi är
också att kunna se och förstå likheter mellan olika
Foto: John Crane
6
Geografiämnets aktualitet
Ämnets aktualitet kan också ses som en utmaning.
Geografi handlar om att förstå sin omvärld, en om­
värld som ständigt förändras. Vi lever således i geo­
grafin, men det gäller för våra elever (och oss själva
ibland) att bli varse om det. Ett lokalt geografiskt
perspektiv kan innebära att vi upptäcker och ifråga­
sätter vår närmiljö. Vad upplever vi med alla våra
sinnen på vägen till skolan? Hur tar vi oss till sko­
lan? Varför ligger skolan där den ligger? Hur bilda­
des backen bakom skolan? Varför bor jag där jag bor?
Omvärlden upplevs också via massmedia som ger oss
en oändlig ström av geografiska nyheter. Det ger oss
möjligheter att zooma ut från det lokala rummet och
få ett större rumsligt perspektiv. Vi kan exempelvis
följa vulkanutbrott i realtid på nätet. Hur är det att
bo nära vulkaner? Varför bor det människor i om­
råden med jordbävningsrisk? Vi kan läsa om torka
i region A samtidigt som det råder svåra översväm­
ningar i region B. Varför är det så stora skillnader i
klimat?
domar. Att frågor och problem är komplexa och kan
ses ur olika perspektiv innebär inte att två sidor står
i diametral motsats. Ofta råder samsyn i vissa delar.
Omvärlden är inte svart eller vit, utan består snarare
av olika nyanser av grått. Klimatförändringar är ett
område i geografin där olika perspektiv och åsikter
lyfts fram och där det finns flera svar på samma frå­
gor. I Lgr11 finns flera områden som kan vara käns­
liga att diskutera för enskilda elever, exempelvis fat­
tigdom och migration. Vad vet vi egentligen om våra
elevers tidigare upplevelser?
Att undervisa i geografi - en utmaning
En sista utmaning vi står inför är vår egen utbildning
och trygghet i ämnet. En del av oss har läst geografi
i två eller fler år, en del i tio veckor. En del har läst
på universitetet där geografi är ett sammanhållet
ämne, andra har haft kultur- eller naturgeografi som
huvud­
fokus. De nationella proven i grundskolan
synliggör behovet av en god geografisk kunskapsbas
hos oss geografilärare. Det i sin tur ställer krav på
fortbildning inom de ämnesspecifika områden där vi
upplever att vi har våra svagheter. Även fortbildning
inom geografididaktik bör efterfrågas. Utbudet av
litteratur med fokus på svensk geografiundervisning
har varit tunt. Under 2014 kommer Studentlitteratur
att ge ut en bok av Karin Wakeham. Där kommer
bland annat de didaktiska överväganden vi ständigt
ställs inför i vår geografiundervisning att bearbetas.
Hur dessa hanteras beror till stor del på de faktorer
som syns i modellen nedan och våra svar på de klas­
siska didaktiska frågorna: vad, hur och varför (när
och vem).
Geografiämnets komplexitet
Geografiämnet tar också upp många komplexa och
ibland svåra frågor. Det är en utmaning att våga dis­
kutera frågor där det inte alltid finns ett rätt eller fel,
och ibland tvingas möta våra egna och elevernas för­
Foto: Karin Wakeham
7
Boken sida för sida
Här följer en genomgång av bokens sidor. Frågorna
som ställs i texten går ofta att rikta direkt till elev­
erna.
källor, metoder, analysmetoder, analys, tekniker,
s­trategier, begrepp, rumsliga, företeelser, mönster,
processer, krafter, data, teorier och modeller. Vad de
betyder i ett geografiskt sammanhang och hur de för­
håller sig till varandra är ett mycket bra diskussions­
område för en kompetensutvecklingsdag.
Enligt oss är:
- fältstudier och analys av kartor och bild­er geografiska metoder.
- kartor, bilder, geografisk statistisk information,
kompass och GIS geografiska verktyg.
- region, läge, lokalisering och väderstreck geografiska begrepp.
Bild: Flygbilden är över Valle härad, strax öster om
Skara. För eleverna kanske det relativa läget, strax
ö­ster om Skara sommarland, säger mer. Området sägs
vara Sveriges vackraste dödislandskap (kameland­
skap). Bara någon mil norrut, vid Billingens nord­
spets, skedde tappningen av Baltiska issjön. Töm­
ningen var inte alls så dramatisk som den ofta beskrivs,
utan mer som en mycket kraftig och bred vattenström.
GEOGRAFINS VERKTYG 9
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt är tyd­
ligt framskrivet i den nya kursplanen. De första 52
sidorna i boken har fokus på det.
Begreppet geografiska verktyg är något nytt i kurs­
planen. Det är därför viktigt att det här nya be­greppet
förklaras. Begreppen verktyg och geografiska verk­
tyg används flitigt i Skolverkets kommentarmaterial.
Om verktyg ska tolkas i en allmän betydelse eller som
ett geografiskt verktyg får läsaren avgöra från fall till
fall.
I boken förtydligas kursplanens terminologi för elev­
erna genom att introducera kartor och bilder som ex­
empel på geografiska verktyg. De geografiska metod­
er som nämns i början av boken är fältstudier och
analys av kartor och bilder.
Det finns många fler begrepp än verktyg att förhålla
sig till i Skolverkets kommentarmaterial, till exempel
Foto: John Crane
8
NAMNGEOGRAFI 10
Diskutera gärna skillnader och likheter mellan världs­
delar och kontinenter. Det finns flera olika uppfatt­
ningar om hur många kontinenter det finns (fyra, fem,
sex eller sju stycken). Antalet världsdelar brukar a­nges
till sju stycken.
Distinktionen mellan begreppen världen och Jorden
är viktig. Världsdelar har fokus på kultur och konti­
nenter på natur. Det är lämpligt att skriva om klimat­
förändringar på Jorden och Jordens klimatzoner. Det
är företeelser som hör till geovetenskapen medan
fattig­dom i världen och världens befolkning hör till
samhällsvetenskaperna. Det blir därför lite tokigt att
skriva om världens litosfär­plattor eller svält på J­orden.
I kursplanen står det i och för sig om ”jordens befolk­
ning” och i kommentarmaterialet om ”jordens in­
vånare”.
Enligt kursplanen ska eleverna lära sig ”världsdel­arnas
viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och
orter”. Hur ska man förhålla sig till Antarktis? Världs­
delen spelar en mycket liten kulturgeografisk roll, men
är viktig ur naturgeografisk synvinkel.
Om asiatiska Cypern kan vara med i EU, kan då afri­
kanska Marocko också vara det?
Varför är Israel med i fotbolls-EM och i Eurovision
Song Contest?
Bild: Kartan är inskannad från ett läderfodral som
köptes i Rio år 1956. Ecuador har felaktigt fått en
landgräns mot Brasilien. Paraguays gränser stämmer
inte heller riktigt med verkligheten. En övning för
eleverna kan vara att försöka hitta ”fel” i kartan.
turer som finns. I vilken ordning man lär sig namn
på berg, f loder etc kan variera. Det finns ingen
rekommend­erad tågordning utan kan anpassas efter
undervisningsgruppens kunskaper och intressen, ak­
tualitet och övrigt kursinnehåll. När det handlar om
klimat, ekonomi, befolkning med mera är de homo­
gena regionerna att föredra framför de administrati­
va. Därför har vi, liksom ande­meningen i kursplanen,
tonat ner den renodlade land- och världsdelskunska­
pen.
Övning: Öar, bergskedjor och berg 12
Vi har tolkat det som att begreppet berg i kursplanen
även innefattar bergskedjor.
Bild: Bilden kommer från området strax utanför Go­
kyo i Nepal. Topparna ligger på cirka 5000 meter.
Övning: Öknar, floder och vatten 13
Ibland omnämns Antarktis som Jordens största öken.
Nederbörden där är bara några tiotals millimeter.
Längre fram i boken görs kopplingen mellan vegeta­
tionszoner och klimatzoner enligt Köppen. Där har
Antarktis inget B-klimat (ökenklimat), utan ett EFklimat (glacialt klimat).
Bild: Apan tillhör släktet makaker. Det är den ena av
två frilevande primater i Europa. Den andra prima­
ten är människan. Gibraltar har en spännande histo­
ria som gärna kan berättas. Kommer aporna någon­
sin att lämna Gibraltar?
Övning: Städer och länder 11
Att göra ett urval av städer och länder är inte lätt. Ska
det vara de med flest invånare, de som påverkar eko­
nomi och kultur mest i världen eller lika stort antal
länder och städer från varje världsdel? Enligt Skol­
verkets kommentarmaterial ska högstadiets kurs
fokus­era på övriga världsdelar, vilket innebär att Eu­
ropa redan ska vara avklarat på mellanstadiet. Det
finns ändå med lite Europa som repetition i namn­
geografin. Det är givetvis bra att exemplifiera från
Europa eller Sverige, men fokus ska ligga på övriga
delar av världen!
Det finns traditioner i högstadiegeografin att utgå
från ett land eller en världsdel när eleverna ska lära
sig namn på floder, städer, berg och så vidare. Vi har
valt en helt annan väg, nämligen att lägga tyngd­
punkten på processerna, på mönstren och de struk­
9
Foto: Jan Wiklund
Övning: Nyheter från hela världen 15
I den här uppgiften går det att fördjupa analysen e­ller
nöja sig med konstateranden. Det beror på enskilda
elever, undervisningsgruppen och ålder. Uppgiften
(dagstidningar) behandlar vår omvärld. Diskussioner
som relaterar till religion, samhällskunskap och
h­istoria kommer med säkerhet att uppstå. Övningen
kan med behållning göras flera gånger under hög­
stadietiden.
Övning: Regioner 14
Den här uppgiften går att göra enkel (årskurs 7) e­ller
svår (årskurs 9). I sjuan går det att leta upp länderna
som ingår i regionen och nöja sig med det. I nian går
det att förklara vad det är som gör att det är en r­egion.
Skolverkets kommentarmaterial tar upp Osmanska
riket som ett exempel på en relevant region för hög­
stadieeleven. De historiska regionerna som finns med
öppnar dörren för ett sammarbete med historie­ämnet.
Man får använda mycket fantasi om man ska hitta
stöd i kursplanen för uppgifter som detaljstuderar ett
enskilt land. Att studera ett land ingående har ofta
förväxlats med att vara regionalgeografi.
Bilder: Det finns många kurder i Sverige. Hur är kurd­
ernas situation i Turkiet och i andra länder? Vad är
en nation? Vad är ett land? Vad är en stat? Vilka stat­
er har erkänt Kosovo? Palestina? Vi använder dock
konsekvent begreppet land i boken.
Trabanten slutade tillverkas år 1991. Bilen kan ses
som en symbol för det östeuropeiska samhälls­systemet
innan järnridån försvann. Trabantsafaris ordnas i
B­erlin. Platsers unika historia kan innebära ett sätt
att marknadsföra en särskild plats. Vilka exempel på
det ser eleverna i sin omgivning?
Foto: John Crane
KARTANS INNEHÅLL 16
Vem har upptäckt vad och vem skriver sedan histori­
en? Det är vanligt med ett europeiskt perspektiv, det
ligger nära till hands. Vad hände i Afrika innan eu­
ropéerna ”upptäckte” kontinenten? Vad står det i
historie­böckerna om det?
Bild: Det finns uppfattningar om att Columbus inte
skulle känt till att Jorden är rund, men det var inte så.
Upptäckarna hade dock en felaktig uppfattning om
hur stor Jorden egentligen var.
Kartan 17
Kursplanen delar in kartor i två grupper: tematiska
och topografiska. SCB beskriver indelning av kartor
på www.scb.se/Pages/List____293674.aspx. Lant­
10
Foto: Karin Wakeham
Övning: Absolut läge 19
I kursplanen står det ”kartan och dess uppbyggnad
med gradnät”. Skolverkets kommentarmaterial är
mycket sparsmakat med att beskriva gradnätets be­
tydelse för skolämnet geografi. Det står om en refe­
rensram som innefattar namn och lägen, men inte att
referensramen ska kopplas till gradnätet.
mäteriet har också bra beskrivningar över vilka typer
av kartor det finns: www.lantmateriet.se/Kartor-ochgeografisk-information/Kartor/Papperskartor/
Bild: Kartritaren har en GPS på ryggen som exakt
visar läget på den digitala kartan. Här kan man k­oppla
till smartphones och de GPS som ofta ingår i dag­ens
mobiler. Hur använder eleverna dessa?
Grafik: Den tematiska kartan över Östersjön är vald
för att underlätta övningen på sidan 33 där ytterliga­
re en tematisk karta över Östersjön dyker upp.
Övning: Relativt läge 19
Ordet relativt finns inte med i kursplanen eller i Skol­
verkets kommentarmaterial. När Nilens vatten dis­
kuteras är det viktigt att veta hur Egypten, Etiopien,
Sudan och Sydsudan ligger i förhållande till varan­
dra.
En trevlig uppgift för eleverna är att låta dem be­rätta
om någon resa de har gjort eller skulle v­ilja göra. Bil­
der (egna eller från Internet) tillsammans med kartor
kan illustrera deras berättelser. Genom att ge elever­
na möjlighet att planera en spännande resa kan de
elever som inte har varit på en långväga semesterre­
sa inte pekas ut. En berättelse kommer att rymma
många geografiska perspektiv.
En bestämd plats på kartan 18
Om eleverna har gått igenom koordinatsystem i ma­
tematik är det lämpligt att knyta an till det när abso­
lut läge diskuteras. Att försöka reda ut gradnätet på
en glob återgiven tvådimensionellt i en lärobok blir
lite konstigt. För att underlätta används breddgrad
och längdgrad i framställningen. Begreppen är språk­
ligt lättare att ta till sig än latitud och longitud. På
Google Earth finns gradtalen angivna nere i hörnet.
Grafik: Här ges fyra exempel på absolut läge i varsin
”kvadrant”.
11
Övning: Tolka flygbild och karta - 1 20
Det finns två övningar av det här slaget i boken. Til�­
lämpningar av GIS görs bäst med dator.
Skala 22
På mellanstadiet har eleverna lärt sig skala. På hög­
stadiet ska eleverna enligt kursplanen lära sig olika
skalor. Ska eleverna nå säkerhet m­åste de öva m­ycket.
Det är lätt att engagera matematiklärarna i arbetet
med skalor.
Övning: Skala 22
Sträckan Göteborg-Stockholm kan mätas fågelvägen
eller varför inte i kilometer järnväg eller väg. Eller
varför inte i tid (bil, tåg eller flyg)? Kan en sträcka
m­ätas i tid? Mäts längden på Sverige i rak nord-­sydlig
riktning eller lite snett? Det blir liknande frågeställ­
ningar för bredden: är det Strömstad-Haparanda som
gäller? Innan normaltid infördes år 1879 i Sverige och
korri­gerades år 1900 skiljde det 45 minuter mellan
Strömstad och Haparanda!
Några elever kanske ”luras” att mäta Tokyo-Los Ang­
eles över Atlanten istället för över Stilla havet.
Övning: Gör en egen karta 23
Det är inget ortofoto eleverna utgår ifrån. Det inne­
bär att kartan de gör inte kommer att stämma med
verkligheten. Kommer någon av dem att reagera på
det?
Övning: Mental karta 24
En mental karta avspeglar vår individuella rumsupp­
fattning, hur vi uppfattar vår omvärld. Vår rumsupp­
fattning påverkas bland annat av vår kunskap om läge,
storlek, andra platser, miljöer och människor. Hur
förändras vår omvärldsuppfattning genom att stude­
ra geografi? Genom att ha bott på olika platser? V­ilka
för­domar har vi om andra? Hur påverkar media?
Foto: John Crane
Övning: Närmast större stad 24
Vad vet vi och varför? Hur många kommer spontant
på Berlin, Moskva, Istanbul och Kairo? Vad som är
rätt och fel svar i övningen är inte så viktigt, utan vad
eleverna svarar och varför. Hittar de enkelt uppgifter
om en stad? Kommun? Storstad? Det är svårt att h­itta
samstämmiga uppgifter om befolkning. En diskus­
sion kring hur man avgränsar en ort kan uppstå.
Övning: Att göra en vägbeskrivning 25
Det här är också en övning i mental karta.
12
ANALYS AV GEOGRAFISKA DATA 26
Mälardalen är den region som är ekonomiskt starkast
i Sverige. I DN från 16 februari 2013 går det att läsa
om ”pendlarskräcken” i regionen. Bra kollektivtrafik,
oavsett länsgränser, är viktigt för att få regioner att
fungera bättre och eventuellt växa sig större. Den öpp­
ning som görs i boken med arbetsmarknadsregioner
handlar om ”konflikten” mellan administrativa och
funktionella regioner. Det går att koppla arbetsmark­
nadsregionerna till föräldrarnas dagliga pendling till
jobbet.
Grafik: 80 % av eleverna kan leta upp var de bor på
kartan. 80 % av invånarna i Sverige bor nämligen
s­öder om Uppsala. Vad heter länen och var ligger de
s­törre städerna?
Geografiskt informationssystem - GIS 28
För att förstå det breda användningsområdet av GIS
bör eleverna arbeta med olika tillämpningar på Inter­
net. En lärobok kan bara ge en liten inblick av vad det
innebär. Här är ofta den egna kommunens kartma­
terial och databaser en bra utgångspunkt. Rumsligt
kopplad statistik kan presenteras och användas på
många olika sätt. Ska all information vara tillgäng­
lig? Ska kommunen få sälja information till en godis­
affär om exempelvis var det bor många barn i en viss
ålder?
Grafik: Kartorna visar ett tema från ett och samma
område. Det går att mentalt lägga kartorna på varan­
dra och få en bild av landskapet.
Skördarnas storlek i Sverige 27
Skördestatistiken som SCB presenterar är ett myck­
et bra studieområde i geografi. Det finns mycket mer
information på SCB:s webbplats. Där kan man gå in
mer i detalj och titta på just de skördeområden som
finns i skolans omgivningar (Sök på Normskördar el­
ler gå via länken www.scb.se/Pages/PublishingCa­
lendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=17775).
Bild: Bilden är från Närkeslätten.
Karta: Kartan visar de homogena jordbruksregioner­
na. I tunna linjer finns även andra mindre regioner.
Vad är det för några gränser? Hur ser det ut där elev­
erna bor?
13
Foto: Ida Helander
Övning: Tolka flygbild och karta - 2 29
Hur hänger verklighet och karta ihop? Varför har vi
kartor? Räcker det inte bara med bra flygbilder och
satellitbilder?
värr är kursplanen lite återhållsam med havet som
studieområde. Om du som lärare ändå vill fördjupa
studierna om havet kan ett kort intro om havs­
strömmar och miljöproblem sätta in Östersjön i ett
geografiskt sammanhang.
Flyg- och satellitbilder 30
På de här sidorna ges förslag på hur man kan tolka
olika bilder. På Internet finns många flyg och satellit­
bilder att analysera. Välj gärna bilder från hem­trakten.
Se exempelvis kommunens eller länsstyrelsens egna
arkiv eller besök www.lantmateriet.se/Kartor-ochgeografisk-information/Flyg--och-satellitbilder/
Bilder: De tre bilderna är tagna på olika höjd, vilket
innebär att detaljrikedomen varierar.
NATURLANDSKAP 34
Genomgången av naturlandskap hör till mellan­
stadiet. Vi tror att området behöver repeteras för att
eleverna ska få en större behållning av exkursioner­
na. Vilka sidor som har relevans beror på vilka loka­
ler som besöks under exkursionerna.
Ibland används landskap och naturlandskap som
syno­nymer. Landskapsbegreppet rymmer så oerhört
mycket mer.
Bild: Blottad mark är känslig för vattenerosion. B­ilden
är tagen från en luftballong på låg höjd. Bilden visar
ett kulturlandskap, inte ett naturlandskap...
Övning: SCB:s statistikatlas 32
Statistikatlasen är lite svår att lära sig själv. Finns det
en projektor i klassrummet är det bra om läraren v­isar
hur programmet fungerar och kan användas.
Vittring 35
Vittring i alla dess former gör berggrunden porös. Det
gör att erosion, främst vattenerosion, kan forma natur­
landskapet.
Processen bakom frostsprängning har ansetts vara att
vatten ökar med 9 % i volym när det fryser till is. Det
är en förklaringsmodell som idag har ett litet veten­
skapligt stöd. Läs gärna mer om det i Science: www.
scribd.com/doc/36214790/19/Why-Do-FreezingRocks-Break skriven av Bernard Hallet Department
of Earth and SpaceSciences, University of Washing­
ton, Seattle.
Bilder: Bilderna visar olika vittringsprocesser.
Övning: Länkar på Internet 32
Det finns väldigt mycket bra att göra på Internet. Väg­
led gärna eleverna in på bra webbplatser.
Övning: Tolka en tematisk karta 33
Östersjön är ett mycket bra område att studera inom
oceanografi. Med hjälp kan eleverna göra uppgiften
i sjuan, men den passar bättre i senare årskurser. Ty­
Foto: John Crane
14
Erosion 36
Iserosionens betydelse brukar framhävas i olika
samman­hang, till exempel när v-dalar utvecklas till
u-dalar. Det är dock en mycket liten yta av det glaci­
ala naturlandskapet som består av u-dalar. Det är där­
för lätt att tillskriva iserosionen en stor betydelse när
de stora dragen i landformerna i glaciala landskap ska
förklaras. Om man gör det underordnas vittringens
och vattenerosionens betydelse. Det är inte ens säkert
att inlandsisen blandar om de äldre moränavlagring­
ar som finns sedan tidigare glaciationer. Iserosionen
hyvlar av lite grand av berggrunden. Inlandsisarnas
tillväxt och avsmältning är imponerande, men det är
den långsamma vattenerosionen och den ännu lång­
sammare vittringen som ska framhävas när de stor­
skaliga landskapsformerna diskuteras. Jordtäckets yt­
t­appades på vatten två gånger. Dessutom hindrades
vattenutflödet i Öresund inte av en kraftig landhöj­
ning utan av en snabb rörelse av en glaciärtunga i Öst­
ersjösänkan. Håll ögon och öron öppna när resul­taten
presenteras.
Grafik: Landhöjningen är som störst där isen var som
tjockast och låg längst tid.
HK-kartan visar översvämmade områden, om­råden
som idag har bra jordbruksmark. Norrlandsälvarnas
dalgångar bär tydliga spår från den s­uccessiva land­
höjningen.
Bilder: Järn fraktades från Lövsta bruk, som under
200 år var världens största järntillverkare, ut till Ma­
gasinet vid Östersjöns kust. Landhöjning och större
båtar gjorde att hamnen flyttades längre ut i viken vid
Ängskär.
De tre bilderna på sidan 39 visar hur det retirerande
havet har tvättat rent jorden på finare partiklar.
former är dock starkt kopplade till glaciationer och
deglaciationer.
Bilder: De tydliga ravinerna är från Island där den
porösa vulkanaskan lätt eroderar. Vinderosionen är
från Jylland vid Rubjerg Knude, där en fyr täcks av
sand.
Det bruna vattnet i Göta älv blir dricksvatten i Göte­
borg. Vattenverken vid Alelyckan och Lackarebäck
renar det först.
Högsta kustlinjen 38
Det är intressant att studera havsnivåökningen och
landhöjningen. Det är två processer som har ”tävlat”
med varandra sedan inlandsisens avsmältning. Ge­
nom att fördjupa sig i Östersjöns alla stadier får elev­
erna stora utmaningar. Det går även att diskutera
landhöjning i norr och landsänkning i söder till om­
fördelning av astenosfär.
Östersjösänkans historia håller nu på att skrivas om.
Det anses nu högst osannolikt att Baltiska issjön
15
Foto: Ida Helander
Ändmorän 44
Kartor för isens avsmältning finns hos SGU, men
även i riklig mängd på Internet. Morän kan bilda
många o­lika ytformer, där ändmoräner är tydliga i
landskapet.
Grafik: Grafiken ger en översikt på vad som händer
när isen retirerar.
Bild: En mycket tydlig bild på en randmorän. Rand­
moränen försvinner under Vänerns yta. Man kan inte
se den. Det går att föra liknande resonemang om vad
som till exempel finns under ett tjockt lager av lera,
kanske ändmoräner eller rullstensåsar?
Jordarter 40
I texten beskrivs hur jordarterna bildas och vilken
markanvändning de lämpar sig för. Begreppet jord­
mån är avsiktligt inte med. Vill man fördjupa mark­
läran är jordmånsbildning ett mycket bra område där
odlingshistoria, klimat, vegetation, mikroorganismer,
jordart och berggrundens sammansättning ingår. Dis­
kussionen om jordmån är en viktig bakgrund för att
förstå avkastningen i jordbruket.
Bilder: Det finns totalt sex bilder på olika jordarter.
På en exkursion är det lämpligt att ta med olika jord­
arter tillbaka till klassrummet. Det går till exempel
att slamma upp jorden i stora mätglas (prata med ke­
milärarna) och studera sedimentationshastighet och
vilka kornstorlekar som ingår.
Jordtäcket efter istiden 45
Grafiken binder ihop geomorfologin och jordarts­
läran. Här sammanfattas de tidigare sidorna. Dess­
utom ger grafiken ett underlag för att förstå Sveriges
landformer som presenteras på sidan 49.
Bild: Isälvsmynningen ger en liten annan bild än från
de tecknade filmerna om Iceage. Inlandsis som kalv­
ade ut i havet var brant och några hundra meter hög.
Iskanten på land var betydligt mindre dramatisk. Det
är bara att titta på nuvarande iskanter som till exemp­
el finns på Grönland.
Isälvsavlagringar 42
Det finns mycket många olika typer av sediment och
sedimentationsmiljöer att besöka under exkur­sionerna.
Bilder: Sandur är lättast att se på Island. De övriga
isälvsavlagringarna finns mer eller mindre tydliga i
hela Sverige. SGU har mycket bra material som detalj­
erat beskriver alla områden i Sverige. Många av
S­veriges flygplatser ligger på isälvsdeltan. Vad kan
o­rsaken vara tror eleverna?
Foto: Jan Wiklund
16
Täktlandskap 50
Det finns täktlandskap i hela Sverige. På grund av
höga transportkostnader för ballast är koncentra­
tionen av täkter hög i närheten av städerna. Under en
exkursion går det att se fina skärningar i både berg­
grund och jordtäcke.
Bild: Det finns mycket intressant att upptäcka i b­ilden.
Vad kan eleverna hitta? Hur många av eleverna har
varit i en bergtäkt/grustäkt? Vad låg den? Hur såg det
ut?
Mineral 46
Här finns stora möjligheter att samverka med ämne­
na kemi och biologi.
Grafik: Det är en schematisk bild hur naturens
”m­insta” beståndsdelar bygger upp något stort.
Bilder: Stenarna väcker förhoppningsvis lite nyfiken­
het. Det finns bra bestämningslitteratur till mineral
och bergarter. Stuffer kan samlas in på exkursioner­
na.
Bild: Flickan har en basalt-sten på pannan. Stentera­
pi är ett ypperligt exempel på pseudovetenskap.
Ord och begrepp 51
Här kommer flera begrepp som man kan välja ut och
studera vidare. Två av dem, endogen och exogen, tål
att förtydligas. Skolverkets kommentarmaterial b­idrar
tyvärr till den begreppsförvirring som finns kring om
vad som är krafter och processer: ”Berggrunden ger
kunskap om endogena krafter, till exempel rörelser i
jordskorpan, som bygger upp jordytan inifrån. Jord­
täcket ger kunskap om exogena krafter, till exempel
vittring och erosion, som bryter ned och omformar
jordytan utifrån. Naturens egna processer skapar för­
utsättningar eller hinder för olika verk­samheter som
till exempel odling eller utvinning av mineraler.”
Krafter ska bytas ut mot processer i citatet! Under Ord
och begrepp görs den här distinktionen. Diskutera
gärna med fysiklärarna, de är ofta mycket engagera­
de i problemställningar som rör krafter och deras verk­
ningar.
Bergarter 47
Se Mineral.
Grafik: Bergarternas kretslopp. Innehållet i grafiken
diskuteras i texten. Det finns stora mängder vatten i
Jordens inre, se till exempel http://fof.se/tid­
ning/2005/5/var-kommer-vattnet-ifran. Havet s­kulle
tömmas på två miljarder år om inte nytt vatten kom
ut vid vulkanism. Det här är också en del av vattnets
kretslopp, fast en mycket långsam del.
Sveriges berggrund 48
Genomgången av berggrunden i Sverige är summa­
riskt gjord, men den ger en överblick. I Sverige är det
”bara” 20 % sedimentär berggrund som utgör de yt­
liga bergarterna. På övriga Jorden är det 80 %. Till­
sammans med landformerna på sidan 49 kan de g­rova
dragen i berggrunden sätta närmiljön i ett större sam­
manhang.
Bilder: Det subkambriska peneplanet kan ses på f­lera
ställen i Sverige, men allt som oftast är det täckt av
jord. Hur tjockt tror eleverna att jordtäcket är? Är det
lika tjockt överallt? Varför är det tunt på vissa s­tällen?
Grafik: Bild och grafik över Kinnekulle visar lager­
serien USA kl 3. Det viktiga med lagerserier i all­
mänhet är att de visar olika sedimentationsmiljöer
och att lagerserier kan användas för att datera den
geologiska utvecklingen. Lägg gärna fokus på pro­
cesser, inte på ramsor.
Sveriges landformer 49
Ulf Sporrong har givit ut flera böcker med mycket bra
beskrivningar av naturlandskap i Sverige. På Karl-Er­
ik Perhans webbplats www.geolaromedel.se/ finns
mycket pedagogiskt och lättillgängligt material.
Grafik: En mycket, mycket överskådlig bild av land­
former i Sverige.
17
Foto: John Crane
LIVSMILJÖER 53
Begreppen livsmiljöer, livsvillkor, levnadsvillkor och
levnadsmiljöer kan man hitta i kursplanerna för geo­
grafi (grundskola och gymnasium). I boken använder
vi enbart livsmiljöer och levnadsvillkor för att inte in­
föra för många begrepp.
Bild: Kan det bli mer påtagligt än så här, att männ­
iskor skapar en helt egen livsmiljö, en ö byggd av
männ­iskor. Lite grand som Västra hamnen i Malmö...
Solinstrålningens styrka är beroende av breddgraden.
Det visas i två illustrationer, en med Jorden och en i
tabellform.
Kallare på hög höjd 56
Grafik: Det adiabatiska temperaturavtagandet åter­
ges i grafiken till vänster.
Bild: Machu Picchu, ett av världens sju nya under­
verk. Det finns på UNESCO:s världsarvslista.
KLIMAT 54
Kapitlet fokuserar på tre klimatologiska begrepp: tem­
peratur, nederbörd och vind. De tre olika per­spektiven
räcker för att, på högstadienivå, hålla ihop något så
komplext som klimat.
Växthuseffekten är bra! Förstärkt växthuseffekt är
d­ålig. Det är viktigt att hålla isär naturlig och antro­
pogen växthuseffekt.
Grafik: Förståelse för strålningsbalansen är av­görande
för att kunna ta till sig mekanismerna bakom klimat­
förändringen. Årstidsvariationerna åskådliggörs bäst
i tre dimensioner, något som är svårt i en lärobok.
Foto: John Crane
Havet påverkar klimatet 57
Grafik: Det finns medvetet inga landgränser utrita­
de i kust- och inlandsklimatkartan. Här står ”r­egionen”
kustklimat respektive inlandsklimat på egna ben.
Klimatdiagrammet har bara med temperatur. Då är
det lättare för eleverna att se det viktiga i framställ­
ningen (att Atlanten försenar s­ommaren och förläng­
er hösten).
Bild: Malmbanan rymmer mycket historia och geo­
grafi.
18
Vind 60
Överskottsenergin vid ekvatorn driver de globala
vind­arna. Den förklarande texten ger de generella
dragen. Det går att studera mer detaljerade vind­system
i olika atlaser. De bör alla stämma in i bokens gene­
raliserande återgivning.
Grafik: Vindarna på Jorden är mycket mer komplexa
än vad som visas. De kraftiga västvindarna på södra
halvklotet kallas även roaring forties (40°S), the furi­
ous fifties (50°S) och the screaming sixties (60°S). Vi
har som tur inte de här kraftiga vindarna på norra
halvklotet tack vare att kontinenterna stör vindcirkul­
ationen.
Nederbörd 58
Det adiabatiska temperaturavtagandet går att an­vända
som förklaringsmodell till alla nederbördstyper. De
tre ursprungliga begreppen orografisk, konvektiv och
frontnederbörd används.
Grafik: Grafiken visar de tre viktigaste processerna
bakom molnbildning och nederbörd.
Vattnets kretslopp 59
Eleverna ska ha arbetat med vattnets kretslopp under
mellan­stadiet.
Grafik: Här är vattnets kretsloppet kvantifierat och
ger en schematiskt bild av kretsloppet. Elevernas för­
måga att tolka diagram stärks. I Skolverkets kom­
mentarmaterial står det ”Resultaten visade även på ett
behov av djupare förståelse hos eleverna för hur man
tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att ut­
veckla förmågan att resonera kring orsaker och kon­
sekvenser. Det motiverar att kursplanen ger geogra­
fins metoder och arbetssätt relativt stort utrymme,
liksom betoningen av analys och problematisering. ”
Monsun 61
Monsun kan liknas vid sjö- och landbris. Under Ord
och begrepp på sidan 69 finns sjö- och landbris. Det
kan vara en lämplig metod för att förklara ett små­
skaligt vindsystem för att bättre förstå det större.
Grafik: Huvuddragen i monsunen visas i kartorna.
Vi har ibland lite ”monsun” från öster i Sverige!
19
Foto: John Crane
Jordens klimatzoner 62
Det finns många olika system att dela in klimatet
e­fter. Den här boken använder Köppens klimatklas­
sificering. Det finns tre huvudsakliga anledningar till
det.
a) Det är det mest spridda klimatklassificeringssystemet i världen.
b) SMHI använder det.
c) Klimatzoner och vegetationszoner stämmer
överens.
I centralt innehåll står det ”Jordens klimat- och ve­
getationszoner”. Med Köppen sammanfaller klimat
och vegetation tydligt. För eleverna är det bra om det
är ett enkelt system de möter första gången. Det finns
flera andra klassificeringssystem och de passar bra om
man vill fördjupa sig i klimatklassificeringar.
Grafik: På en teoretisk planet, med jämn fördelning
av land och hav samt utan en lutande jordaxel, skul­
le klimatzonerna visa sig som breda band. Nu är verk­
ligheten mycket komplex. Låt gärna eleverna analy­
sera kartan genom att hitta avvikelser från det
teoretiska mönstret. Poängtera gärna:
- klimatet på högre höjd (t.ex. Anderna, Himalaya,
Alperna och Madagaskar)
- klimatet bakom större bergskedjor (Klippiga bergen
eller Himalaya)
Foto: John Crane
- havets påverkan (Västeuropas milda klimat eller
östra Australiens fuktigare klimat)
- att det inte finns något kalltempererat klimat på
södra halvklotet! Det krävs större landmassor där
för att kunna generera ett sådant klimat.
Världskartans projektion visar att Grönland är lika
stort som Australien, fastän det är en faktor 3,5 som
skiljer dem åt. Det ryms mer än 60 stycken Sverige i
Afrika. Det finns fler webbresurser som tar upp just
det så kallade ”Greenland problem” vid vissa rätvink­
liga kartprojektioner. Se exempelvis www.petersmap.
com/table.html. Viktigt att klicka på next för att se
fler jämförelser.
Tropiska klimat 63
Det går att mångfaldiga avkastningen i tropiska
k­limat om konstgödning används och om jordbruket
mekaniseras. Ett bra exempel på det är jordbruk i
A­ustralien. Tillgången på livsmedel påverkas dess­
utom av vilken metod som används för att lagra och
bevara maten. Det ställs höga krav på lagring i v­arma
och fuktiga klimat.
Grafik: I boken finns flera exempel på klimatdiagram.
Diskutera med eleverna vad man kan utläsa från dem.
I demofrågorna till nationella provet (www.sobedöm­
20
Foto: Karin Wakeham
Kalltempererade klimat 66
Se varmtempererade klimat.
Bild: Bakom åkern ser man de för klimatet typiska
barrskogarna.
ning.se/npsoportal) ges förslag på vilken svårighets­
grad och typ av frågor som har relevans.
På sidan 181 finns förslag på hur man löser vatten­
brist under torrperioden i monsunklimat.
Bild: Det vanligaste riset som odlas är sumpris eller
så kallat paddy rice. Den mindre vanliga sorten som
flickan skördar kallas bergsris och kan odlas på van­
lig åkermark.
Polarklimat 67
På sidan 143 finns en hel sida om Arktis. Det går att
koppla ihop sidorna 67 och 143 med varandra.
Bilder: Vulkanaskan är näringsrik, men det räcker
inte för att få bra avkastning eftersom det är för kallt.
För att få så mycket rimfrost i ansiktet måste man
springa två timmar i -25 ⁰C.
Torra klimat 64
I kapitlet om fattigdom och ohälsa diskuteras klimat
och livsmedelsförsörjning. Det går att koppla ihop
resone­mangen.
Bild: Mineralrik jord i torra klimat som gödslas och
konstbevattnas ger mycket stora skördar.
Varmtempererade klimat 65
Nästan hela Sverige har ett varm- eller kalltem­pererat
klimat enligt Köppen.
Grafik: I klimatdiagrammen, både på sidan 65 och
66, går det att känna igen sitt klimat. Diskutera g­ärna
hur medeltemperaturen för en månad tas fram.
Bild: Bilden är från Lana i Sydtyrolen. I den här l­illa
kommunen odlas vartannat Golden Delicious-äpple
som säljs inom EU.
Sveriges klimat 68
Kursplanen poängterar klimat- och vegetationszoner.
Boken använder även här Köppen för att förtydliga
sambandet mellan klimat och vegetation.
Grafik: Grafiken på sidan 68 och 88 visar klimat­
gränser i Sverige, men de harmonierar inte riktigt!
Genom att jämföra de två kan man se den successi­
va temperaturhöjningen i Sverige: år 1975 på sidan
88, 2012 på sidan 68 och 2075 på sidan 88.
21
Ord och begrepp 69
De olika begreppen som tas upp kan locka till nya in­
fallsvinklar. Här är exempel på några:
Stormen Gudrun heter egentligen Januaristormen
2005. Den enda stationen som hade orkanvind (med­
elvind med orkanstyrka under 10 minuter) var Hanö
(Blekinge).
Polcirklarna förflyttar sig med 15 meter per år. Var­
för gör de det? Det går även att problematisera att
J­ordens geografiska nordpol är matematiskt bestämd
och därför inte sammanfaller med jordaxeln genom
Jorden. Vad är då den magnetiska nordpolen?
Bild 7: Vit pojke/man på charterresa i Marocko som
får sina skor putsade.
Bild 8: Farlig arbetsmiljö i Indien.
Bild 9: Vattenhämtning, en daglig syssla för de här
kvinnorna i Mocambique. Brunnen är en viktig sam­
lingsplats.
Övning: Stämmer väderprognoserna? 73
Det här är ett av flera försök i boken att träna elever­
nas analysförmåga.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR 74
I texten används klimatförändring i bestämd form
(klimatförändringen) för att beskriva människans kli­
matpåverkan. Klimatförändringen påverkar klimatet
olika på Jorden, men globalt är det en klimatföränd­
ring som pågår på grund av människans aktiviteter.
Pluralformen klimatförändringar, som det står i kurs­
planen, används i betydelsen om naturliga klimatför­
ändringar.
Grafik: Temperaturerna i diagrammet grundar sig på
olika klimatarkiv. Prognosen för framtida klimat är
en matematisk modell gjord efter Jordens framtida
lutning och bana runt solen. När vi ska slutförvara
utbränt kärnbränsle i den svenska berggrunden är det
bra att veta när inlandsisen breder ut sig nästa gång.
SKB har bra material om det här.
Övning: Bildanalys 70
Bilden är ett geografiskt verktyg. Vad kan eleverna se
i bilderna?
Bild 1: Longyearbyen med cirka 2000 invånare är
huvud­ort för ögruppen Svalbard. Tätorten ligger på
ön Spetsbergen. Människorna försörjer sig genom
gruvdrift, turism, utbildning och forskning.
Bild 2: Regnskogen har avverkats för att ge bete åt
djuren (Costa Rica).
Bild 3: Nationaldagsfirande i USA.
Bild 4: Konstbevattnat jordbruk nedanför Atlas­bergen
i Marocko. Den anlagda kanalen ses tydligt.
Bild 5: För att hindra mögel på potatisplantorna be­
sprutas de. Gården ligger i Sverige.
Bild 6: Flicka som hjälper sin mamma med att plocka
kaffebönor (Colombia).
Foto: Anders Rehn
22
Foto: John Crane
Gränsen för isens maximala utbredning kan man se
i naturlandskapet nere i Europa. Många av spåren
som tidig­are nedisningar har givit upphov till är ero­
derade.
Bild: Havsnivån stiger. Lite oklart om hur mycket
och varför.
Det skissade diagrammet på flöden av kol i biosfären
är schematiskt. De generaliserade diagrammen är en
bra väg för eleverna att lära sig tolka geografiska data.
Bild: Det är ett fotomontage. Det är inte många fäng­
elser som har storblommiga gula tapeter från 70-ta­
let på insidan.
Efter istiden 76
Klimatet har inte alls varit stabilt efter det att isen
smälte undan, men tillräckligt stabilt för att det s­kulle
löna sig att etablera jordbruk.
Grafik: Diagrammen visar olika tidsskalor på klimat­
förändringar. Istidens sista suck kan vi se spår av i
landskapet i form av den mellansvenska israndzonen.
Bild: Klimatförändringar utgör en viktig del av
historie­ämnet. Det finns flera beröringspunkter med
den ”rumsliga” geografin och den ”kronologiska” his­
torien. De två ämnena erbjuder eleverna möjligheter
att knyta ihop skeenden i tid och rum.
Klimatforskning 80
Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. I läro­
böcker presenteras ofta bara slutsatser från forskning,
inte hur man har kommit fram till ett resultat. Av­
snittet om klimatforskning är ett försök att visa hur
olika geografiska metoder, geografiska arbetssätt och
geografiska verktyg kan användas.
Grafik: Diagrammet använder samma klimatklassi­
ficeringsterminologi som finns i klimatkapitlet.
Bilder: Trädskivan går tillbaka 100 år, droppstenen
tusentals år.
Permafrost och klimatförändring 81
Britta Sannel finns på Youtube. Hon är bidrag nr 3 i
”Forskar Grand Prix 2012” med treminutersbidraget
Subarktiska torvmarker under förändring.
Dagens klimatförändring 78
Det finns ett instruktivt filmklipp på Youtube: När
klimatet ändras (Naturvårdsverket, 9.07 minuter). Det
har några år på nacken, men använder terminologin
som finns i boken på ett bra sätt.
Grafik: Först ökning av temperaturen, sedan ökning
av koldioxidhalten. Nu är det tvärtom. Ole Humlum,
en norsk forskare, har givit sig in i debatten och pre­
senterar data från de senaste decennierna som ifråga­
sätter IPCC:s ståndpunkt. Fortsättning lär följa. Läs
gärna på Internet.
23
Havsströmmar 82
Vinddrivna havsströmmar uppstår genom friktionen
mellan vind och vatten. De djupa havsströmmarna
drivs av densitetsskillnader i oceanerna orsakade av
skillnader i temperatur och salinitet, så kallad termo­
halin cirkulation.
Grafik: Cirkulationen i Nordatlanten, med Golf­
strömmen och Nordatlantiska strömmen, går att
koppla till resonemangen på sidan 90.
El Niño och La Niña 83
De kraftiga havsströmmarna påverkar klimatet på
hela Jorden. När medeltemperaturen på Jorden mäts
måste det ställas i relation till ENSO (El Niño Southern Oscillation). På sidan 89 kan den till synes
avstannande klimatförändringen härledas till El
Niño- och La Niña-händelser.
Grafik: De tre kartorna visar vilka förändringar det
blir.
Bild: En flygbild visar tydligt vilka stor områden som
drabbas av höga vattenflöden.
lika trovärdiga modeller som står mot varandra (för­
ändring eller ej).
Grafik: Diagrammet visar den stora osäkerhet som
finns. Det finns många naturliga och antropogena
faktorer som kommer att påverka havsnivån.
Bild: På sommarhalvåret smälter glaciärerna. Det är
ofta då de dramatiska bilderna på isavsmältningen på
tv visas.
Ökenspridning 86
Ökenspridningens omfattning är omdiskuterad. Or­
saker till och konsekvenser av ökenspridning är däre­
mot kända.
Grafik: Ett exempel på orsak och verkan. Brödtexten
förklarar och förstärker illustrationen. I Skolverkets
kommentarmaterial står att ”Resultaten visade även
på ett behov av djupare förståelse hos eleverna för hur
man tolkar tabeller och diagram, och ett behov av att
utveckla förmågan att resonera kring orsaker och kon­
sekvenser. Det motiverar att kursplanen ger geo­grafins
metoder och arbetssätt relativt stort utrymme, liksom
betoningen av analys och problematisering.”
Bild: Manipulerad färgåtergivning av satellitbilden
över regnskogen för att underlätta tolkning.
Korallrev 84
Paradoxalt nog är korallreven ett av de mest produk­
tiva naturliga ekosystemen som finns på Jorden, trots
att de tropiska haven är mycket näringsfattiga!
Bild: Korallreven producerar 3000-12000 gram C per
kvadratmeter och år. Jordbruksmark producerar un­
gefär 3500 gram C per kvadratmeter och år.
Havets nivåförändringar 85
En del av klimatforskningen berör havsnivåföränd­
ringarna. Det råder inte konsensus om de antropo­
gena orsakerna till havsnivåns ökning. Havsytan
v­arierar i cykler om 500-1000 år. Nu är vi inne i en
höjning. Hur mycket som är naturligt och inte är
oklart. Hur mycket klimatfrågorna ska problemati­
seras får avgöras från grupp till grupp. För många
perspektiv kan leda in tankarna på att det finns två
Livsmedelsförsörjning i framtiden 87
Det finns flera scenarier över hur avkastningen i jord­
bruket kommer att förändras. Vilka regioner drabbas
mest? Minst? Kommer migrationen att öka?
Grafik: Världskartan visar ett möjligt scenario för hur
jordbruksproduktionen kan förändras.
Klimatförändringen i Sverige 88
Ska en lärobok i geografi handla om Sverige? I ä­mnets
syfte och i centralt innehåll för årskurs 7-9 står inte
Sverige nämnt en enda gång. I mellanstadiets geo­
grafi tas däremot Sverige upp. Geografi sägs vara
v­ärldens ämne och i den aspekten är Sverige bara ett
område bland alla andra. För oss har det ändå varit
självklart att göra jämförelser med svenska för­
hållanden.
Grafik: Köppens klimatklassificering används här för
att åskådliggöra klimatförändringen. Vill eleverna att
det ska bli varmare i Sverige?
Foto: Karin Wakeham
24
Vem kan man lita på? 89
Klimatförändringen har avstannat de senaste 15 åren.
Det går delvis att förklara med La Niña och El Niño.
På Youtube är de första 3.30 minuter av Stilbs vs Lil­
MÄNNISKANS FÖRSÖRJNING 92
Begreppet försörjning för tanken till mat för dagen.
Det är också där kapitlet har sin början, men sedan
följer en utvidgning av begreppet.
Grafik: En schematisk bild på ekonomi och råvaror i
jordbruket. Den haltar lite eftersom det inte är an­
tingen eller hur jordbruket organiseras, men bilden
är ändå en bra början att börja en diskussion med.
Bild: Vilket samhälle är mest sårbart vid en klimat­
förändring: bönderna i Gandem Gompa eller det vi
har i Sverige?
liesköld Aktuellt 10-02-12 ett bra exempel på före­
spåkare och skeptiker.
I IPCC:s nästa rapport som successivt kommer att
lanseras 2013/2014 diskuterar man en höjning av tem­
peraturen med ytterligare 0,4-1,0 grader Celsius u­nder
åren 2016-2036. Det innebär att tvågradersmålet inte
kommer att uppnås.
Grafik: Tolkning av diagram är viktigt. Det går att
hitta aktuella diagram på nätet, till exempel www.
cru.uea.ac.uk/
Jordbrukets utveckling 93
”Nu slår Marit Paulsens totala okunnighet om jord­
bruk ut i full blom när hon påstår att ekologiskt jord­
bruk innebär svält i världen. Medan det är tvärtom
så att kemijordbruket bränner ut jorden, minskar skör­
darna och förstör grundvattnet. Samtidigt sitter hon
i tv och skryter om att hon är Sveriges moraltant. Om
det är något FP inte har så är det moral.
Ingen svensk politiker har så svekfullt som Marit
Paulsen anpassat sig till det politiskt korrekta och vänt
kappan efter vinden. Hon har vandrat från kommu­
nisterna längs hela den politiska skalan till fp. Det är
motbjudande att se hur de stora medierna rakt av
anammar hennes självgoda klyschor. Utan medias to­
tala brist på kunskaper om jordbruk och dess anings­
lösa uppbackning hade Marit Paulsen aldrig kommit
utanför sin omskrutna husvagn.” Rune Lanestrand
på www.newsmill.se
Övning: Klimatförändring eller inte? 89
Stockholmsinitiativet och Uppsalainitiativet erbjuder
mycket underhållande läsning i klimatdebatten.
Grafik: De här två klimatdiagrammen är mycket bra
att föra diskussioner kring. Kurvorna och skalorna är
identiska, men trendlinjen som är inritad utgår från
olika årtal.
Vilken tolkning är då rätt? Globala klimatförändring­
ar sker långsamt och många komplexa processer är
inblandade. Om trendbrottet håller i sig som det ena
diagrammet visar blir det mycket spännande att höra
forskarnas förklaringar. Temperaturökningen som vi
har iakttagit under de senaste 60 åren har ”tryckts
ner” av utsläppen från kylande partiklar. Klimatför­
ändringen är egentligen större.
25
Foto: Jan Wiklund
och höginkomstländer introduceras. Alla sätt att ka­
tegorisera länders ekonomiska nivå har sina brister. Ioch u-land är begrepp som tappar alltmer mark.
Skolverkets kommentar­material använder dock be­
greppet utvecklingsland i sin diskussion.
Grafik: Inom geografin är de areella näringarna tack­
samma studieområden.
Bilder: Afghanistan är ett av världens fattigaste l­änder.
Bilden på pojken förstärker den bilden. Däremot ger
bildparet Bulgarien-Zimbabwe ett helt annat per­
spektiv på ”i- och u-land”.
Det finns många fler perspektiv på jordbruket än vad
Lanestrand tar upp i sin artikel. Eleverna kan a­rbeta
med ekologiskt kontra konventionellt jordbruk, GMO
eller inte samt global eller lokal matsäkerhet.
Ökad kunskap inom bland annat växtodling, växt­
förädling och teknikutveckling har bidragit till en
ökad produktion i jordbruket och gjort det möjligt
för Jorden/jorden att försörja sju miljarder männ­iskor.
Hur ska jordbruket organiseras på kort och lång sikt?
En uppgift är att jämföra för- och nackdelar med eko­
logiskt och konventionellt jordbruk på både kort och
lång sikt.
Grafik: Förenklad kronologi över jordbrukets utveck­
ling. Poängtera gärna att det inte är alla världens jord­
bruk som har förändrats.
Transport av varor 96
Varför ligger det en tätort där ni är nu? Vad är det
som kan få den att öka/minska i storlek? Vilken be­
tydelse har infrastrukturen? Exemplet Skara är lite
roligt i sammanhanget. Tidigare fanns där, liksom i
många andra tätorter i Sverige, en smalspårig järn­
väg. Idag finns en del av den kvar som museijärnväg.
När västra stambanan byggdes (Stockholm-Göteborg)
var diskussionen livlig om den skulle gå öster eller
väster om Billingen. Det blev på östra sidan och Sköv­
de växte snabbt. Nu är Skövde störst i gamla Skara­
Näringslivets förändring 94
Här är det ett globalt fokus, även om Sverige är med.
Kursplanen betonar också världen utan­för Europa. Ioch u-land är begrepp som är mycket problematiska
att använda. Världen är inte industri eller utveckling.
Det är hela registret. Vi använder begreppen fattiga
och rika länder i början av boken innan låg-, medel-
Foto: Karin Wakeham
26
Foto: Ida Helander
borg. Mariestad och Skara drog nitlotten när det gäll­
de järnvägen, men de fick E20 istället.
Grafik: Det är ungefärliga avstånd i diagrammet. Ta
gärna något företag i skolans närhet och diskutera hur
de fraktar varor. Det kan även vara en lämplig upp­
gift att göra, kanske som fältstudie.
Bilder: Översiktsbilden från Panama visar vilka sto­
ra ytor och hur mycket gods som transporteras. Pa­
namakanalen är viktig för handel. Vad skulle hända
om den stängs, till exempel av politiska oroligheter?
Billiga transporter behövs för att göra handel över lite
större avstånd lönsam. Kamel eller containerfartyg?
Bild: I mindre kommuner kan det finnas ett fåtal
arbets­givare som är mycket viktiga för kommunen.
Hur är det där eleverna bor?
Var ligger järn- och stålverken? 100
Här är återigen ett exempel på lokalisering, men nu
med ett internationellt perspektiv. Sverige får vara
med på ett hörn då vi har varit och är stora på pro­
duktion av järn och stål. Fokus ligger återigen på
lokal­isering och inte på en noggrann genomgång av
svensk industrinäring.
Bilder: Brukssamhällen i allmänhet är något som
b­inder ihop historia och geografi.
Återvinning (när resurshushållning och ekonomi går
hand i hand) samt energieffektiv stålproduktion hör
till framtiden.
Var ligger företagen? 98
Sidan handlar allmänt om var företag etablerar sig
även om exemplet är från Stockholm. Beroende på
vilken inriktning företagen har väger lokaliserings­
faktorerna olika tungt.
Globalisering 102
Det finns många tolkningar om vad globalisering är.
På sidan ges några olika perspektiv.
Bild: Vad anser eleverna: ”Cola eller julmust” på jul­
afton?
Skogsindustrin i Sverige 99
Exemplet visar på lokaliseringsfördelarna med att ha
skogsindustri i Sverige. Det är ett exempel på att kon­
kretisera resonemang kring lokaliseringsfaktorer. Bo­
ken är sparsmakad med att gå igenom det svenska nä­
ringslivet. Det ingår inte i kursplanen. Däremot är
lokalisering alltid en viktig frågeställning.
27
För- och nackdelar med globalisering 103
Fler länder och fler människor blir alltmer global­
iserade. Det ger stora möjligheter och utmaningar.
Får alla i landet fördelar? Utvecklas hela landet?
Global­isering öppnar upp för gästarbetare som kan
vara p­ositivt och negativt. Finns det gästarbetare i
S­verige?
Mormors morgonrock sätter fingret på det problem­
atiska med att spåra olika varors ursprung. Som kon­
sument kan man välja rättvisemärkt kaffe, men det
går inte att välja varor som är mer komplexa, till ex­
empel en rättvisemärkt bil.
Grafik: Det finns några vita fläckar i Europa. Varför
är Norge och Schweiz inte medlemmar i EU?
I ett av diagrammen framgår det tydligt vilka länder
som har handelsöverskott eller inte. Det finns t­ydliga
kopplingar till sidan 105.
Handeln har traditionellt sett ut som diagrammet
v­isar mellan fattiga och rika. Handelsmönstret hål­
ler i v­issa delar på att luckras upp när flera länders
ekonomi växer.
Bilder: Bilarna på Kuba lappas ihop. Den lite mer
m­oderna bilen i bakgrunden visar att det finns en
a­nnan verklighet på Kuba än bara gamla bilar.
Smartbilen är frukten av samarbetet mellan Swatch
och Mercedes (Swatch-Mercedes-ART).
Världshandelns utveckling 104-105
Världsekonomins utveckling påverkar ett exportbe­
roende land som Sverige mycket. Fundera gärna på
den sista frågeställningen. Hur ser ett framtida låg­
energisamhälle ut? Det går att ha globala, regionala
och lokala perspektiv på det.
Bild: Aporna symboliserar att vi måste hjälpas åt. Det
är mycket bättre än att motarbeta varandra.
Grafik/illustration: Vår illustratör Jan Westling har
fångat den pågående krisen i EU. Kommer skutan att
kantra?
Tänk globalt, handla lokalt? 108
Det är mycket viktigt att tänka på att ordet handla
inte står för att inhandla utan för att agera. Det inne­
bär att många totalt verkar ha missförstått uttrycket.
På engelska är frasen tydligare: Think globally - act
locally eller Think global – act local.
Bild: Det är självklart, ja näst intill en mänsklig rättig­
het, att vi ska kunna köpa färska frukt och grön­saker
från världens alla hörn.
Internationell handel 106
EU och USA står för en tredjedel av världshandeln.
Diskussioner om ett frihandelsavtal pågår och för­
väntas vara i hamn innan utgången av år 2014.
Hur går det med EU:s utvidgning? Blir Kroatien med­
lem under 2013?
Foto: Eva Heeger
Övning: Hur globaliserad är du? 109
Förhoppningsvis bidrar den här övningen till diskus­
sioner om globalisering.
Bild: Ja, jordklotet är upp och ner (om det nu finns
något upp och ner i rymden)!
28
BEFOLKNINGSFÖRDELNING 112
Var bor människorna i världen och varför just där?
Urbanisering 118
Resonemang kring befolkningspyramiden hör till
geografin. I demofrågorna till nationella provet (www.
sobedömning.se/npsoportal) finns en fråga om att
t­olka pyramider.
Bild: De tre ”gamlingarna” tillhör en syskonskara på
nio som föddes före de mycket låga födelsetalen i
m­itten av 30-talet.
Grafik: Under urbanisering möter eleverna befolk­
ningspyramiderna för Pajala och Örebro. ”Pyramid­
erna” bör väcka många frågor om migration, försörj­
ning, elevernas egen framtid, deras föräldrars val av
boendeort och så vidare.
Befolkningspyramiden återkommer senare i boken
när befolkningstillväxt diskuteras. Se sidan 184-187.
Var bor vi? 113
Högstadiegeografin ska ha ett globalt perspektiv.
Grafik: Kartan visar befolkningskoncentrationer i
världen. Det går att välja ut någon region och under­
söka varför så många människor kan försörja sig just
där.
Migration 114
Det går att göra övningen på sidan 124 i samband
med den här sidan.
Bild: Utvandringen till USA är en brygga mellan his­
toria och geografi.
Integration, assimilering och segregation 115
Ämnesområdet gränsar till samhällskunskapen.
G­enom att vända på steken och diskutera hur en
svensk skulle ha det i ett annat land kommer diskus­
sionen säkert att glida över på hur invandrarna har
det i Sverige. Hur reagerar vi om någon uttalar sig i
generella termer om hur en svensk är?
Grafik: Illustrationerna visar lite förenklat de begrepp
som diskuteras.
Städernas för- och nackdelar 119
Har eleverna någon företagsidé? Var ska företaget i
så fall ligga? På sidan 124 finns övningen om elever­
nas framtid. Är boende i staden det enda alternati­
vet?
Bild: Fickparkering i Paris.
Några världsstäder 120
Eleverna kan leta upp och beskriva var sin världsstad.
Går det att hitta en minsta gemensam nämnare?
Typiskt svenskt 116
Sidorna om det typiskt svenska hör ihop med inte­
grationsfrågorna på sidan 115. I undervisnings­grupper
där det finns elever med invandrarbakgrund kan
l­ektionerna säkert bli mycket givande. Vad är egent­
ligen typiskt? Går det verkligen att knyta vissa drag
till nationaliteten?
Grafik: När och varför har människor flyttat till
S­verige. Kopplingen till samhällskunskapen är t­ydlig.
Bilder: ”Typiska” svenska sommarbilder.
Kåkstäder 121
Livsmiljön är tuff i kåkstäderna. Det finns positiva
undantag. På sidan 194 konkretiseras hur livet kan te
sig i en kåkstad.
Bild: Skolans namn ”Skola för ensamma mödrars
barn” är mycket talande. Finns det någon skola för
ensamma fäders barn? Varför inte då i sådana fall?
29
Foto: Karin Wakeham
Exemplet Stockholm 122
Hur ska man bära sig åt för att göra en stad (socialt)
hållbar? Det behöver inte vara just Stockholm. En bra
bok Hållbarhetens villkor (bokförlaget Arena) diskut­
erar hållbara städer.
Bild: Vad var miljonprogrammet? Fanns det något al­
ternativ till det? Det är viktigt att lyfta fram att det
var olika typer av boenden som byggdes. Det gav
många en möjlighet till god boendestandard.
strand är mycket läsvärd. Har vi fler myter som vi tror
är sanna? Lite kul läsning om så kallade faktoider (i
alla dess former) finns på www.faktoider.nu. Några
av dem handlar om geografi.
En bra webbplats som har mycket kvalitativt materi­
al om hållbar utveckling är www.hutiskolan.se. Det
är ett samarbete mellan Lärarutbildningen vid Mal­
mö högskola och Miljöförvaltningen Malmö stad.
En mycket bra skrift om hållbarhet finns på www.
eukn.se/ebiblioteksdokument/pdf/educ_handbooksweden1.pdf. Utgivare är Baltic University Program­
me, Uppsala University.
Övning: Fältstudier i din tätort 123
Det är svårt att formulera uppgifter till fältstudier,
både när det gäller natur och kultur. Här finns i alla
fall några uppslag som kan gå att använda.
INTRESSEKONFLIKTER OM NATUR­
RESURSER 128
Mellan raderna i olika styrdokument verkar det som
om resurser är samma sak som naturresurser. Formul­
eringarna i kursplanen och Skolverkets kommentar­
material andas också den här synen. I inledningen på
det här kapitlet har vi utvecklat begreppet resurser.
Det är viktigt att bredda resursbegreppet för att sen­
are kunna föra resonemang om de tre dimensionerna
om hållbar utveckling.
Övning: Din familj och din framtid 124
Den här övningen ska förhoppningsvis ge eleverna
många olika perspektiv. Hur ser släktens historia ut?
Den kan säkert illustrera den demografiska övergång­
en i Sverige. Elever med invandrarbakgrund tar med
sig övriga världen in i klassrummet. Hur ser deras
släkt ut?
MILJÖ, MÄNNISKOR OCH HÅLLBARHET 127
Det är konstigt att den myt som finns om Påskön har
bitit sig fast som en sanning så länge. Magisterupp­
satsen ”Påskön – myten om Rapa Nui” av Ivan Dahl­
Foto: Ingegerd Herrmann
30
Foto: Daniel Goldstein
Resurshushållning 130
Resurshushållning betyder här naturresurshushåll­
ning. Det är det som kursplanen avser när det hand­
lar om ”intressekonflikter om naturresurser”. Gör gär­
na eleverna uppmärksamma på att det finns fler typer
av resurser att hushålla med, till exempel elevernas
nyfikenhet! Utan den slutar våra samhällen att ut­
vecklas.
Grafik: Illustrationerna ska förtydliga den ”orättvisa”
konsumtionen av naturresurser.
Det ekologiska fotavtrycket 132
Det finns många definitioner på vad hållbar utveck­
ling är. Det är viktigt att tänka i alla tre dimensioner,
miljö, ekonomi och socialt. En bra formulering som
inte står i boken är ”Process för att nå mänskligt väl­
befinnande utan att framtidens människor får sämre
möjligheter än nuvarande”. Läs gärna mer i Living
Planet Report på wwf.panda.org om det ekologiska
fotavtrycket.
Grafik: Det är ett urval av länder.
Överbefolkning 131
Hur många kan vi vara i Sverige? Räkna på hur många
vi blir om vi har samma befolkningstäthet som Dan­
mark, Nederländerna eller Kina.
Grafik: Teknikutvecklingen går att diskutera i sam­
band med jordbrukets utveckling på sidan 93. När
spannmålsproduktionen ökar lika snabbt som befolk­
ningen finns det hopp, men hur länge finns det sam­
bandet? Det som kan lösa livsmedelsförsörjningen i
världen är ökad produktivitet och tillgänglighet. An­
talet människor kommer att öka de närmaste 100 åren.
Vad krävs för att belasta miljön mindre? 133
Lär gärna eleverna hur man gör testet med det eko­
logiska fotavtrycket. Sedan kan de testa sina föräld­
rar.
Bild: Meningen med bilden är inte att peka ut hund­
ägare som miljöbovar. Däremot är det en väckarklocka
– vi tar vår livsstil för given. Vem vet, om några år
kanske det inte är socialt accepterat att flyga till Thai­
land, äta stora mängder kött från fyrbenta djur, ha
stor hund och nöjesåka i bil. Eller också drivs för­
ändringen av högre priser som tvingar oss till en för­
ändrad konsumtion och produktion. Vad är att före­
dra, påtvingad eller frivillig förändring?
31
Makten över naturen 134
Vår natursyn blir tydlig här. Längst bak i kommen­
tarmaterialet finns en sida som inte fick plats i boken,
den om världsbild och hur vår syn på naturen har för­
ändrats.
Bild: Ska vi rädda tigrarna genom att ha dem i reser­
vat och nationalparker? Där kan vi människor få se
dem. Vi människor har makten att bestämma över
naturen. Vi har nästan utrotat tigrarna och kanske
kan vi rädda kvar arten på Jorden. Tycker eleverna att
vi ska ha varg i Sverige?
potential i den framtida livsmedelsförsörjningen, inte
diskuteras. I den här boken förekommer dock vatten­
bruk då det redan idag är en viktig del av vår livsmed­
elsförsörjning.
Bild: Greenpeace, bra eller dåligt? Vad tycker elever­
na? I bilden har mannen till höger låsts fast med ett
bygellås.
Köttproduktionens miljöpåverkan 138
Köttproduktionen är nära förknippad med de are­ella
näringarna – ett tydligt geografiskt perspektiv. Upp­
slaget är lämpligt att diskutera i samarbete med bio­
logi eller religion. Att diskutera en minskning av kött­
ätandet brukar väcka mycket känslor. Det finns
inget etiskt perspektiv i framställningen (dålig djur­
hållning, rätten till liv, hårt framavlade raser och fusk,
till exempel hästkött i lasagnen eller griskött i korv
istället för nötkött).
Land grabbing 135
Här är det enkelt att göra kopplingar till kolonialism.
Vilka länder var aktiva under kolonialismen? Vilka är
aktiva med landgrabbing? Finns det några likheter/
skillnader? Fördelar och nackdelar? Mycket informa­
tion finns på nätet om landgrabbing. www.fian.se/ar­
betsomraden/fragor-vi-driver/land-grabbing/ och
kanske mer nyanserat på:
www.oxfam.org/en/grow/policy/land-and-power
Bild: Kvinnorna odlar flera sorters grödor med olika
motståndskraft mot torka.
Peak fosfor 140
Peak-diskussionerna blir allt vanligare. En sökning
på Internet på ”Peak everything” ger ofta en dyster
läsning. Om/när det blir samtidig brist på olja, gas,
kol, jordbruksmark, ris, vatten eller metaller kommer
det ställas stora krav på samhällen runtom världen.
Bild: Tina är geograf! Bilden är från invigningen av
Norrköpings Visualiseringscenter C.
Överfiske 136
I Skolverkets kommentarmaterial tas jordbruk upp i
perspektivet försörjning, men inte havet (vattenbruk).
Det är lite intressant att vattenbruk, som har en stor
Foto: Karin Wakeham
32
Konstbevattning 141
Det konstbevattnade jordbruket står för en mycket
stor del av världens livsmedelsproduktion.
Bild: Det är verkligen snustorrt utanför det konstbe­
vattnade området. Vad kommer Saudiarabien att för­
sörja sig med om 50 år? Kanske solkraft?
1990-talet som utspelar sig i regionen där Storbritan­
nien, USA och Ryssland går i krig för att komma åt
resurserna. Arktis är en hittills ganska orörd miljö
och har en känslig natur.
Världens energitillförsel 144
Skolverkets kommentarmaterial fokuserar inte alls på
energifrågan under intressekonf likter om natur­
resurser. Olja och energi i allmänhet är en naturre­
surs som det råder konflikter kring! Billig energi är
smörjmedel i ekonomin. Det finns intressekonflikt
om mark och vatten, men bristen på energi kommer
högst sannolikt att överskugga alla de perspektiven
inom några decennier. Vi har med de icke förnybara
energikällorna och diskuterar peak-begreppet i an­
slutning till dem. Genom att ta upp icke förnybar en­
ergi här blir övergången till förnybar energi naturlig.
Bild: Att avveckla och bygga upp infrastruktur för
energihantering är tidskrävande processer. Kol- och
kärnkraftverken är exempel på det.
Grafik: Oljeutvinningen kommer att dala snabbt.
Kartan över Nord Stream kan ge diskussioner om vem
som bestämmer över havet. Är rysk gas bra eller då­
lig? Är norsk gas bättre?
Exemplet Nilen 142
Konkreta exempel som Nilen eller Arktis är bra. Det
är en balansgång hur mycket exempel (eller case) som
en lärobok kan innehålla. Exemplen konkretiserar de
generella resonemangen som förs i boken. Det är dock
de generella resonemangen som ger eleverna instru­
ment att tillämpa sina kunskaper i nya situationer,
inte massor av exempel.
Bild: En vacker båt på Nilen. Syftet med bilden är att
visa hur stor Nilen egentligen är, men båten och k­artan
täcker mycket av det budskapet...
Karta: Fokus ligger på vattnet och mer detaljer i
k­artan kan skymma det. En fråga till eleverna: V­ilken
information saknar de i kartan? Varför just den? Var­
för tror de att den informationen inte är med?
Exemplet Arktis 143
Inspirationen till den här sidan kommer från debatt­
en kring vem som har rätt till resurserna som k­ommer
att bli mer tillgängliga för människan vid ett varm­
are klimat i Arktis. BBC producerade en film på
33
Foto: Karin Wakeham
Biodrivmedel 153
Förhoppningsvis kan biodrivmedel ersätta fossila
drivmedel.
Bild: Bildserien visar hur svingödsel blir biogas som
i sin tur kan användas i en förbränningsmotor.
Är bilar som bogseras av hundar framtiden? Hundar­
na ligger i träning inför stundande hundspannstäv­
lingar till vintern.
FÖRNYBAR ENERGI 148
Vi måste minska resandet.
Bild: Det är vanligt att blanda bort korten i miljöfrå­
gor. Rapsoljebuss till landets största flygplats är bätt­
re än en buss som drivs med dieselolja, men bidraget
är försumbart om man ställer det i relation till flyg­
resan.
Energi, klimat och politik 149
Klimatmöten på högsta nivå visar eleverna att det fak­
tiskt görs allvarliga försök att komma tillrätta med
klimatförändringen.
Grafik: Vilken fossil energikälla ökar mest? Hur kom­
mer kurvorna att se ut om 10 år?
Bild: Påverkar demonstrationer beslutsfattare? Har
politikerna mandat att minska koldioxidutsläppen?
Vem har makten? Frågeställningarna med de etiska
perspektiven hör även hemma i ämnena samhällskun­
skap och religion.
Koldioxidbantning 154
De finns många förslag om hur man ska kunna m­inska
utsläppen av koldioxid. En del ligger nära elevernas
vardag och några långt ifrån den. Uppmärksamma
dem gärna på att det inte bara är koldioxid utan även
andra antropogena växthusgaser som påverkar klimat­
et.
Bilder: Vi har haft ambitionen att ha bilder som un­
derlättar förståelsen och väcker intresse. Den stora
plastgubben med en banan i handen passar inte rik­
tigt in i den föresatsen. Fast lite intressant är det vem är det egentligen som har en sådan gubbe intill
en energiskog?
Det finns gula miljömaskiner. Det finns även miljö­
bilar, men det finns inga miljövänliga bilar.
Framtidens energi 150
Det finns möjlighet att ersätta den icke förnybara en­
ergin.
Grafik: Diagrammet visar hur liten del av den totala
energitillförseln som är förnybar.
Bilder: Bilderna visar olika energitekniker.
Foto: Daniel Goldstein
34
Foto: Eva Heeger
Sveriges energi 156
Sverige har en energimix som skiljer sig från andra
länder. Vi har också stor utvecklingspotential.
Grafik: Det finns ingen senare statistik över Sverige
att få tag på i skrivande stund. Energimyndigheten
släpper varje år en rapport som heter Energiläget. Den
är mycket läsvärd.
Grafik: Rangordningen i vilken grad hoten kan fö­
rebyggas är inte på något sätt definitiv. Rangordning­
en bör locka till diskussioner. I Finland är geografi
(en kurs i naturgeografi och en i kulturgeografi) ett
obligatoriskt ämne på gymnasiets teoretiska utbild­
ningar. I Sverige läser mindre än 10 % av eleverna på
gymnasiet geografi. I Finland kan eleverna välja till
en kurs i riskgeografi. För de som är intresserade re­
kommenderas Riskernas och möjligheternas värld,
Schildts förlag. Eller varför inte den mycket läsvärda
boken Risksamhället av Ulrich Beck.
Bild: Bilden visar hur stora krafter som finns inblan­
dade.
SÅRBARA PLATSER 158
Tyvärr fokuserar kursplanen bara på de fysiska hoten.
Vårt moderna samhälle är känsligt mot andra typer
av hot, till exempel terrorism och pandemier. Vilka
konsekvenserna blir om kommunikationssystemen
slås ut är svårt att greppa.
Bild: Under sommaren 2012 var det torka i Portugal
under lång tid. 2000 portugisiska brandmän bekäm­
pande bränderna som startade under sensommaren.
Portugal bad EU om hjälp för att få bränderna under
kontroll.
Naturkatastrofer 159
Antalet naturfenomen som orsakar naturkatastrofer
har inte ökat. Naturkatastrofer som påverkar männis­
kan har däremot ökat eftersom vi är fler och bor på
mer utsatta platser.
Geografiämnet brottas ofta med att binda ihop na­
tur- och kulturgeografi. Inom riskgeografin finns det
fler exempel på hur sambanden kan konkretiseras, till
exempel jordbävningen på Haiti.
Jordens inre 160
Här börjar en repetition av mellanstadiets geografi.
Det är råder stor förvirring i diverse litteratur när det
gäller hur och varför begreppen jordskorpa, mantel,
litosfär och astenosfär ska användas. För eleverna är
det nog så komplicerat att ta till sig plattektoniska re­
sonemang utan onödiga och krångliga omvägar via
jordskorpa och mantel. Vi har därför valt att vara
mycket tydliga med att använda litosfär, litosfär­plattor
och astenosfär för att förklara plattektoniken. Det är
ingen tillfällighet att det heter plattor och att de har
med plattektonik och göra.
35
Bild: Gejsrar är ett spektakulärt ”bevis” på värme i
Jorden.
Förklaringsmodellen som förklarar litosfär som jord­
skorpa och översta delen av manteln är olämplig. Re­
sonemangen som bygger på jordens kemiska samman­
sättning ska givetvis utgå från jordskorpa och mantel,
men plattektonik är en mekanisk process.
Begreppet jordskorpa kan givetvis användas i andra
sammanhang. Jordskorpa är det som används i folk­
mun om berget vi står på. Dessutom passar jord­skorpa
bra att använda när jordbävningsvågornas utbredning
och utbredningshastighet beskrivs.
En liten parentes i sammanhanget är att Skolverkets
kommentarmaterial använder formuleringen ”rör­elser
i jordskorpan” fyra gånger, men inte en enda gång dis­
kuterar rörelser i litosfären. Hypocentrum ligger ofta
i jordskorpan och därmed också i litosfären. I­bland
ligger hypocentrum mycket djupt, i manteln och där­
med inte i jordskorpan, men i litosfären. Det är v­iktigt
att skapa förenklade modeller för att förklara geo­
grafi, men de får inte glida på sanningen för mycket.
En besvärande missuppfattning i skolgeografin
h­andlar om orsaken till plattornas förflyttning. Det
är inte bara konvektionsströmmar som ligger bakom
plattektoniken, utan även plattdrag och ryggknuff!
Grafik: Genom att lägga mekanisk och kemisk in­
delning av Jordens inre intill varandra hoppas vi att
eleverna lättare kommer förbi svårigheten att hålla
isär jordskorpa och litosfär. När plattektonik förkla­
ras ska begreppen litosfärplattor eller plattor använ­
das.
Foto: Daniel Goldstein
Plattektonik 161
Det finns flera bra filmklipp på Youtube om plattor­
nas förflyttningar på Jorden, till exempel filmsnutten
Plate Tectonics in action.
Grafik: Kartan visar plattornas relativa hastigheter.
Kartan återkommer på sidan 164, men då med ett lite
annat tema. Det hade blivit för rörigt att lägga all in­
formation i samma karta.
Plattgränser 162
Det är höga krav på att en mellanstadieelev ska kun­
na ta till sig plattektoniska resonemang. Det behövs
troligen ett litet förtydligande i högstadiegeografin
för att kunna förstå vulkaner och jordbävningar.
Grafik: Begreppen litosfär och astenosfär används
givet­vis här.
Bild: Snedställda bergarter visar på rörelser i berg­
grunden. Vid exkursioner finns det många lokaler där
rörelser i berget går att påvisa. Jorden är en dynamisk
planet.
Vulkaner 164
Supervulkaner (och även megatsunamis och stora
meteorit­nedslag) fascinerar. Vad finns det att lära om
dem på Internet? Är det domedagsprofetior eller nå­
got som faktiskt kan inträffa under elevernas livstid?
36
Hotade kuster 168
Landhöjningen räddar större delen av Sverige från
stigande havsnivåer.
Bild: Stränder med mjuka bergarter eller sand är döm­
da att försvinna ut i havet. Det går att bygga upp våg­
brytare som stoppar erosionen, men då blir erosionen
ännu värre någon annanstans efter kusten.
Jordbävningar 165
Jämför läget på de utsatta städerna med plattgränser­
na. Finns det något mönster?
Bild: Vad händer efter en stor jordbävningskatastrof?
Livsmedel, vatten, sjukvård, tak över huvudet, …
Översvämningar 166
Ett lämpligt tema att arbeta med är Huang He, även
kallad Kinas sorg.
Grafik: Det är tydligt var floderna har sina källflö­
den. IPCC:s rapport som orsakade ”Climategate”
handlade om smältande glaciärer i Himalaya.
Regnen är årstidsbundna och drabbar återkomman­
de de låglänta områdena vid flodernas utströmnings­
områden.
Långvarig torka 169
Svältkatastrofer går till viss del att förutse. På olika
hjälporganisationers webbplatser går det att under­
söka bilder och berättelser om olika platser. Ofta
handlar det om konsekvenser av torka.
Bild: Livsmiljöerna skiljer sig mycket åt i världen.
D­elar av Etiopien ligger i Sahel.
Sverige och sårbarhet 170-171
I slutet finns det flera diskussionsfrågor om sårbarhet
som bör engagera eleverna.
Grafik: Skissen visar schematiskt hur skred uppstår.
Bild: Hot mot Sverige behöver inte uppstå inom
l­andet. Vulkanaska eller radioaktivt nedfall har ur­
sprung utanför nationsgränsen.
Götaälvdalen är fylld med marin lera och är skred­
benägen. Det behövs stor vaksamhet vid byggnation
och om grundvattennivåerna förändras.
Tsunami 167
Människorna som drabbades av tsunamin hade ing­
en tillgång till information eller varningssystem på
plats. Det var ett mycket stort område som drabba­
des vilket gjorde räddningsinsatserna komplicerade.
Grafik: Energin är utspridd på längden och närmare
kusten omfördelas energin på höjden.
Bild: Satellitbilden erbjuder bra möjligheter till att
analysera förloppet vid tsunamin.
37
Foto: Mats Giselsson
FATTIGDOM OCH OHÄLSA 176
Exemplet Vänern 172
Kommunerna är väldigt måna om att erbjuda attrak­
tiva tomter i Vänerns absoluta närhet. Vad tycker elev­
erna om det? Hur mycket ska vi investera för att
h­indra naturkatastrofer?
Bild: I förgrunden ses ån Lidan eller Älva som Lid­
köpingsborna gärna kallar den för. Det fattas bara
några decimeter för att centrum skulle ha över­
svämmats.
Millenniemålen 177
Vi har bara med en översiktlig beskrivning av millenni­
emålen. Gå till www.millenniemalen.nu och under­
sök vad de olika målen vill lyfta fram. På webb­platsen
finner du också mycket bra skolmaterial.
Millenniemålen väcker många viktiga frågor: Vad kan
vi verkligen mäta när det gäller utveckling? Varför
jämförs det med förhållandena år 1990 om målen togs
fram år 2000? Hur tillförlitlig är den här typen av
statistik? Målen lyfter fram barns behov av skola, men
hur är det med alla vuxna som inte kan läsa? Vad inne­
bär det att inte kunna läsa? Kan man mäta jämställd­
het? Varför är det så svårt att uppnå jämställdhet?
V­ilka hinder finns för att minska dödligheten bland
barn? Hur kan vi i Sverige hjälpa andra? Varför h­jälper
vi andra?
Med millenniemålen kan man arbeta med religions­
ämnet då etiska frågor lyfts fram. Har miljöfrågorna
fortfarande en viktig plats i Sverige? Vilket mål ser
eleverna som det viktigaste att uppnå? Vad händer ef­
ter år 2015?
Vid konferensen i Rio sommaren år 2012 blev ett av
resultaten att man beslutade att starta en mellanstat­
Exemplet Kristianstad 173
Vems idé var det egentligen att bygga Kristianstad
just där? Staden har växt ut på låglänt mark. Det går
att göra liknelser med Nederländerna.
Bild: Vattnet kryper närmare bebyggelsen. Det hade
varit mer instruktivt med en bild på en invallad trans­
formatorstation, men vattenrutschkanor är roligare.
Kartor: Invallningarna är inte färdiga än...
Fotomontage: Kartan och fotomontaget visar samma
områden. Jämför.
Övning: Risk för översvämning 174
Webbplatsen www.msb.se är värd ett besök. Det finns
säkert översvämningskarteringar gjorda i skolans när­
het. Även www.smhi.se har bra material.
Foto: Karin Wakeham
38
Foto: Karin Wakeham
lig process att ta fram globala hållbarhetsmål (SDG:s).
De ska ersätta millenniemålen för utveckling efter år
2015. Kommer de sociala frågorna att få lägre prio­
ritet eller innebär arbetet att det blir ett bättre hel­
hetsgrepp? Se även kommentarer till sidan 206.
Bilder: Tycker eleverna att bilderna på uppslaget för­
stärker bilden av ”vi och dom”? Att bära sitt barn på
ryggen är något som har blivit populärt igen i Sveri­
ge de senaste 20 åren. Gamla idéer återföds.
har debatterats i Sverige de senaste åren. Det kan med
fördel kopplas till upplaget 194 - 195.
Rädda Barnen har bra material om barns situation i
olika delar av världen.
Hur kan vi förstå hur andra lever? En bra webbresurs
är Places we live på www.theplaceswelive.com av den
norske fotografen Jonas Bendiksen.
Olika typer av fattigdom 178
Fattigdom är ett svårt och känsligt område att jobba
med. Vi vill lyfta fram olika aspekter av begreppet
fattigdom. Att enbart diskutera inkomstfattigdom
innebär att man bortser från andra faktorer som ute­
slutning, sämre förutsättningar att påverka sitt eget
liv med mera. Absolut fattigdom som mått är inte all­
tid rättvisande, men kan ge en fingervisning om ett
lands eller en individs situation och möjligheter.
Relativ fattigdom är ett begrepp som kan ge upphov
till många (och svåra) diskussioner. Finns verkligen
fattigdom i Sverige? Då kommer man tillbaka till om
inkomstfattigdom är det enda sättet att mäta fattig­
dom. Kan alla välja skola i Sverige? Barnfattigdom
Odlingsförutsättningar 180 - 181
Att fysiska förutsättningar sätter gränser för vad vi
kan odla kan ses som en form av naturdeterminism,
men som vi säger under möjliga lösningar går det att
ta fram växter som är mer resistenta mot torka. Vad
forskar man om i Sverige?
Livsmedelsförsörjningen är omdebatterad och kom­
plicerad. På SLU och KSLA Framtidsprojekts webb­
plats kan man hitta tänkvärda scenarier som visar på
komplexiteten, www.framtidsprojektet.com/jord­
brukhllbarhet.htm
Grafik: Att göra kopplingen mellan överutnyttjandet
av regnskog till hur vi överutnyttjar Jordens naturre­
surser är bra.
39
Grafik: Diagrammet illustrerar det som står i texten!
När de olika faserna diskuteras går det hela tiden att
koppla det till diagrammet. Det är också värt att not­
era att faserna inte tar lika lång tid i alla länder. Dia­
grammet ska ses som en modell, en förenkling av
verkligheten.
Barn är en resurs för samhället. Om det föds få barn
får vi en befolkningsminskning. Begreppet care drain
kan komma in här. Vad gör svenska staten för att få
oss att föda fler barn? Vill vi att det ska bli fler männ­
iskor i Sverige? I världen? Vill elevernas hemkommun
öka invånarantalet, hålla det konstant eller minska
det?
Bild: Bilden borde väcka frågor. Var är bilden tagen?
Hur ser pappan ut? Hur har mamman och pappan
träffats?
Bild: Bilden på uppslaget kan ge upphov till diskus­
sion. Vad ser vi? Vattenprojekt kräver samarbete. De
stora flodkulturerna krävde också mycket samarbete.
I vissa odlingsformer kan många människor ses som
en resurs. Terrassodling kan vara ett exempel på det.
Vattenbrist 182
Vad kostar vatten? På flaska och i kranen? Kan de
”flygande toaletterna” bli en resurs?
Vatten som en källa till konflikt nämndes på sidan
181. På www.sids.se och www.sakerhetspolitik.se/
Hot-och-risker/Konflikter/Vatten-och-konflikt/ finns
information om konflikter på svenska.
Bilder: Fråga eleverna om de ser något gemensamt
för alla bilderna? Barn hjälper till att hämta vatten.
Får de betalt? Räknas att hämta vatten som arbete?
Hur mycket hjälper eleverna till hemma? Får de be­
talt?
Befolkningspyramiden 186 - 187
Här kommer de fem faserna i den demografiska över­
gången! Kopplingen nämns inte i texten, men de fem
faserna framgår tydligt. Vilka faktorer påverkade elev­
ernas föräldrar att få det antalet barn de har? Hur
många barn har elevernas äldre släktingar? Är Sveri­
ge barnvänligt? Som nämndes ovan kan förändring­
ar i befolkningen ske snabbt. Titta på SCB:s webb­
plats för svenska animerade befolkningspyramider
www.h5.scb.se/kommunfakta/pyramider/
Naturlig folkökning 184
Den demografiska övergången brukar kopplas ihop
med befolkningspyramidens olika faser. Vi har valt
att hålla isär det i texten. Syftet med uppslaget 184 185 är att visa övergången. Vi försöker även göra upp
med den gamla föreställningen att det alltid finns
många barn i fattiga länder. Det gällde förut, men
inte nu längre.
Foto: Daniel Goldstein
40
Svenska företag har varit i blåsväder när det gäller då­
liga arbetsförhållanden utomlands. Goda exempel
finns dock också: www.gudrunsjoden.com/se/gud­
runs-varld/gudruns-varld/vart-miljotankande/uppfo­
randekod-och-vara-leverantorer
Funderar eleverna över hur deras varor har tillverkats?
Kan de hitta företag som har information om sin till­
verkning.
Bild: Det är dyrt att skrota fartyg. Länder med brist­
fällig lagstiftning gällande arbetsmiljön och låga krav
på miljön skrotar många fartyg, till exempel Bangla­
desh, Indien, Kina och Pakistan.
Äga egendom och lån av pengar 190
Gå in på Bishozis webbplats www.bishozi.com och
undersök vilka andra projekt som stöds. Är klassen
redan engagerad? En diskussion om bistånd kan kan­
ske komma upp. Se vidare sidan 205 och 209.
Foto: Daniel Goldstein
För internationella aktuella pyramider gå till http://
populationpyramid.net/ som är baserat på FN:s sta­
tistik. Dessa pyramider har också procenttalet på xaxeln.
Problem vid handel 191
Världshandel kan ibland upplevas som abstrakt. I text­
en nämns att det ibland på den lokala marknaden kan
vara billigare att köpa importerade varor än närodla­
de. Att undersöka hur det ser ut i närområdets affä­
rer och torghandel kan vara ett sätt att göra prissätt­
ning och global konkurrens mer konkret. Vilka varor
är vi beroende av att importera? Vilka varor som elev­
erna använder dagligen är producerade i Sverige? Hur
bestäms priset? Det här området har beröringspunk­
ter med ämnet samhällskunskap.
Har Sverige haft kolonier? Varför har vissa länder haft
kolonier? Hur ser dagens kolonialism ut? Här kan
man koppla till land grabbing på sidan 135.
Bild: Pojken på bilden transporterar bananstockarna
med hjälp av ett fordon som kanske verkar primitivt.
Vilka fördelar finns med denna typ av transport­medel?
Se vidare sidan 209.
Begränsade utbildningsmöjligheter 188
Att öka förståelsen för hur viktigt det är att kunna
prata och läsa det officiella språket i ett land kan g­öras
genom följande tankeexperiment:
I Sverige har en enorm kärnkraftsolycka inträffat och
din stad hotas. Du måste flytta snabbt. Världens l­änder
vill hjälpa Sverige. Tänk dig att du måste flytta till
Kina som erbjuder din familj ett hus i en liten stad.
Ett nytt språk och ett nytt skriftspråk! Vilka möjlig­
heter har du att göra dig förstådd? Vad händer om nå­
gon i din familj blir sjuk? Kan dina föräldrar jobba
med samma typ av jobb som de har i Sverige?
Bild: Bilden visar en skola i Indien. Vilka likheter
finns det med den svenska skolan? Olikheter?
Brister på arbetsmarknaden 189
Även barn behöver arbeta ibland. Barnkonventionen
uttrycker inget förbud mot barnarbete. Det hade inte
varit realistiskt. Däremot säger artikel 32:
Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt ut­
nyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar
hans/hennes skolgång.
Jobbar man långa dagar finns ingen ork till skola. Mer
information på svenska om barnarbete finns på s­venska
UNICEF:s webbplats. http://unicef.se/fakta/barn­
arbete. Man kan läsa om arbetsförhållanden för vux­
na på www.ilo.org/global/lang--en/index.htm på eng­
elska.
Dålig infrastruktur 192
Att använda sig av Google Earth för att se hur trans­
portleder ser ut i olika delar av världen är ett bra sätt
att visualisera hur infrastrukturen ser ut.
Och hur ser det egentligen ut när det gäller mobilte­
lefoni. Som lärare kan Mobithinkings webbplats ge
intressant och överraskande information. Sidan är
dock inte elevvänlig. Den är på engelska. Se http://
mobithinking.com/country-guides-home för inform­
ation om olika länder. Kenya som är världsledande i
”mobila pengar” nämns etc.
41
Korruption 193
Här kan det vara viktigt att förklara vad som menas
med att man betalar dubbelt för en vara eller tjänst
och varför det är dåligt för ekonomin. I de nordiska
länderna är tilltron till myndigheter god, men är vi
fria från korruption? Gå gärna in på www.transpa­
rency.org/country och undersök vissa länders rank­
ning. På den svenska sidan finns information om vil­
ka problem som finns i Sverige. Sidan lämpar sig inte
för elever eftersom språket är svårt.
till diskussioner kring vad vi egentligen behöver. Vad
behöver vi för att leva ett bekvämt liv? Ett lyckligt
liv? Ett resurssnålt liv? Ett solidariskt liv?
Att leva länge 196
Varför lever vi längre i Sverige idag jämfört med för
100 år sedan? Hur mäter vi hälsa? Hur varierar hälso­
profilen för olika länder? Det här kan med fördel
kopplas till övningen på sidan 202. Världshälsorgan­
isationen, WHO, presenterar mycket information
kring hälsa. All information är dock på engelska.
På WHO:s webbplats finns många interaktiva kartor
som klassen kan titta på tillsammans www.who.int/
gho/mortality_burden_disease/en/index.html. Många
bakomliggande faktorer till att vi lever längre kan
enk­elt kopplas till de olika delarna i hållbar utveckl­
ing. Vilka kan eleverna komma fram till själva?
Övning: Länder i långvarig kris 193
Det här är en uppgift som kan behöva mycket guid­
ning av dig som lärare. Ge eleverna källanvisningar.
Hur kan man hitta information? Amnestys webbplats
är en ingång, www.amnesty.se. På FAO:s (FN:s or­
gan för Livsmedel och jordbruk) webbplats finns
mycket information på engelska www.fao.org/giews/
english/hotspots/
De flesta skolor prenumererar på Landguiden som
ges ut av Utrikespolitiska institutet. www.landgui­
den.se/
Sårbara grupper 197
Det är viktigt att poängtera att det är stora skillna­
der mellan kvinnornas situation inom ett land. Visa
grupper har större möjligheter att bestämma över sin
ekonomi och sin kropp. De fattigaste kvinnorna i alla
länder har dock sämst förutsättningar. En fattig
k­vinna har oftast sämre möjligheter och utsätts för
mer våld än en fattig man. En inspirerande skrift om
Att vara fattig - några exempel 194-195
I kommentarerna till sidan 178 nämns att fattigdom
har många ansikten. Vilka likheter kan eleverna se
mellan de fyra olika porträtten? Det kan också leda
Foto: Karin Wakeham
42
Tillgång till sjukvård 201
På läkares utan gränser webbplats finns ett utmärkt
material På Liv och död – vem har rätt till medicin?,
www.lakareutangranser.se
Övning: Sydostasien 202 - 203
Mycket av statistiken är hämtad från 11 health questions about the 11 SEAR countries. I rapporten finns
mycket mer information och förslag till hur man kan
förbättra situationen för invånarna. Upplevd livskva­
litet och glädjeindex är olika mått som vill visa hur
människor upplever sin tillvaro. Det är svårt att mäta
utveckling och utifrån statistik avgöra om människor
har det bra. Är välbefinnande alltid subjektivt? Nja,
viss ledning kan olika utvecklingsmått ge, men BNP
är, som den högra kartan på sid 202 visar, inte alltid
en tydlig indikation på hur människor upplever hur
de har det. Hälsa, ekonomi och utbildning ses som
viktiga faktorer. Bhutan brukar ofta framhållas som
ett exempel på att lycka inte alltid kan köpas för peng­
ar, men tittar man på sidorna nedan kan man se att
Bhutan snarare är att betrakta som ett undantag. Kan
religion påverka? Viss ekonomisk standard är ofta en
förutsättning för att ett lands invånare ska känna sig
nöjda. Av de tio mest nöjda länderna, som presente­
ras på Leicester universitets webbplats, ligger sex
stycken i Europa. På webbsidorna Happy Planet in­
dex www.happyplanetindex.org/data/ och Leicester
universitet www2.le.ac.uk/ebulletin/news/press-rele­
a s e s /2 0 0 0 -2 0 0 9/2 0 0 6 /0 7/np a r t ic­
le.2006-07-28.2448323827 finns mer information.
Foto: Ingegerd Herrmann
betydelsen av jämställdhet för utveckling är Jämställdhet gör världen rikare! Den kan laddas ner på SIDA:s
webbplats www.sida.se/Publications/Import/pdf/sv/
J228mst228lldhet-g246r-v228rlden-rikare.pdf
På Rädda Barnens webbplats kan man under fliken
”Vad vi gör” läsa om berättelser och projekt, både i
Sverige och i världen. Det ger en förståelse för hur
andra barn kan ha det.
Fast i fattigdom? 204
Vi hoppas att vi i vår framställan inte ger en alltför
pessimistisk bild av världen idag, men vi vill inte h­eller
ge en bild av att allting är möjligt att förändra utan
alltför mycket ansträngning. Vi vill ge en bild en värld
som är mycket komplex och som kräver många olika
typer av handlingar av många skilda aktörer för att
förändra både lokalt och globalt.
Grafik: Diagrammet på sidan kan inge en känsla av
att fattiga länder är fast i en fälla, där fattigdom en­
bart leder till ökad fattigdom. Här är det bra att kopp­
la till Sveriges historia och hur Sverige har gått från
att ha varit ett fattigt land till att vara ett land där
många har det väldigt bra. Man kan titta på dia­
grammet och diskutera hur olika faktorer kan på­
verkas och vad som händer om en av faktorerna för­
ändras.
Sjukdomar 198 - 199
Återigen vill vi hänvisa till WHO. Se kommentarer
som hör till sidan 196.
Övning: HIV i världen 200
Gapminders webbplats är numera en vanlig källa i
skolan. Här presenteras statistik på ett engagerat sätt.
På www.hiv.se och www.noaksark.org/ finns infor­
mation om HIV i Sverige och världen.
Det är viktigt att gå vidare med svaret på fråga 8. Vad
kan de bakomliggande orsakerna vara? Tillgång till
utbildning, möjlighet att ta till sig information, till­
gång till bromsmediciner och hälsovård är några av
orsakerna. Vem har patent på bromsmediciner? Se
även kommentarer till sidan 201.
43
Arbete för en bättre värld 205
Actionaids webbplats www.actionaid.se är värd att
besöka för att peka på de insatser som görs av frivil­
liga över hela världen. Berättelser som den av Savann
Oerum i Kambodja visar på positiva lokala insatser.
Rika länders biståndsarbete är en liten del av det enor­
ma arbete som görs för att få en bättre värld. Vilka
frivilligorganisationer känner eleverna till?
eleverna kan vara Arkitekturmuseet i Stockholm
www.hallbarstad.se. Här finns många olika skolpro­
jekt presenterade, men också riktiga exempel.
Övning: Hållbara produkter 208
Vilka märken känner eleverna igen? Är skolan mil­
jöcertifierad? Vad innebär det?
Övning: Privat bistånd 209
Intressanta sidor att besöka: www.konaworld.com/
africabike.cfm och www.ride4awoman.org/about-r4w.
Det finns en uppsjö av information om lyckade cykel­
projekt på webben.
Hållbar utveckling - en bakgrund 206 - 207
På Regeringens webbplats www.regeringen.se/
sb/d/1591 kan man läsa mer om hållbar utveckling.
Vad händer med de globala utvecklingsmål som man
beslutade om skulle tas fram vid konferensen Rio+20,
SDG Hållbara utvecklingsmål? Grön ekonomi är ett
begrepp som kommer att lyftas fram. Hur definierar
vi det?
Övning: Iris fabrik 209
Övningen visar på flera av de saker som hållbar ut­
veckling handlar om, att ekonomi, sociala frågor och
miljö hänger samman. Övningen vill också peka på
vikten av att tänka långsiktigt och globalt. Det vi gör
lokalt kan få konsekvenser någon annanstans. Pro­
blem är ofta mycket komplexa.
Övning: En hållbar kommun 208
Vad är egentligen en hållbar stad/kommun? Här kan
det vara på sin plats att summera Aalborgdeklara­
tionen eller titta på FN:s HABITAT:s webbplats
www.unhabitat.org/categories.asp?catid=9 Vad anses
ingå i en hållbar stad? En intressant webbresurs för
Foto: Karin Wakeham
44
BONUSMATERIAL
VÅR VÄRLDSBILD FÖRÄNDRAS
VÅR AFRIKABILD
I en modell, där vår sol har en diameter på fyra milli­meter
(ett knappnålshuvud), skulle närmaste stjärna ligga tolv
mil från solen.
Vi har ingen annan planet i närheten som vi kan flytta till.
Vi måste försörja oss här i framtiden. För att lyckas krävs
det att vi lever i harmoni med naturen. Det visste redan
de gamla grekerna...
Vår världsbild, hur vi ser på omvärlden och människans
roll i naturen, påverkar hur vi använder Jordens natur­
resurser.
Vad vet du om Afrika? Vad handlar nyheterna om från
Afrika? Har du varit där? Känner du någon som har v­arit
där? Hur beskrivs Afrika i den här och i andra läroböck­
er? Den svenska Afrikabilden påverkas av nyhetsrapport­
ering, läroböcker och biståndsorganisationers beskrivning­
ar.
Tidningar och tv tar upp viktiga händelser såsom krig,
hungerkatastrofer, sjukdomar och naturkatastrofer. Hjälp­
organisationer i utsatta områden söker stöd för sin sak ge­
nom att berätta om situationen. Allt det här tillsammans
kan ge en felaktig bild av en hel världsdel.
Jorden i centrum
Aristoteles, som levde på 300-talet f.Kr., ansåg att män­
niskan skulle anpassa sig till naturen. Vi är inte naturens
medelpunkt.
Han menade också att Jorden var rund. Ett av bevisen var
att det första som syntes när fartygen närmade sig kusten
var masten.
Redan på 200-talet f.Kr. hävdade Aristarchos att solen
var i centrum, men han kunde inte bevisa det. Vi säger
fortfarande att solen går upp på morgonen, precis som om
solen faktiskt rör sig runt Jorden! Soluppgång är att J­orden
roterar runt sin egen axel.
En annan bild av Afrika
Idag finns det bara några få allvarliga väpnade konflikter
i Afrika. Många av människorna har bil, kylskåp, utbild­
ning och två barn, precis som vilken familj som helst i
Sverige. Det är viktigt att ta upp det mångfacetterade
Afrika, med många olika länder, klimat, språk, kulturer
etc. Vi pratar ofta om afrikaner, men sällan om européer.
En felaktig bild av hur det är i de afrikanska länderna kan
till exempel leda till fördomar.
Några exempel
I Nigeria använder 44 miljoner människor Internet, vil­
ket motsvarar 28 % av befolkningen. Det är ungefär som
i Bosnien-Hercegovina. Marocko ligger på plats nummer
31 i världen när det gäller användandet av mobiltelefoner.
Sedan år 1979 är barnaga förbjudet enligt lag i Sverige.
Förbud mot barnaga finns även i Kenya, men inte i Ka­
nada. Två av tre invånare i USA vill ha dödsstraff. Idag
har majoriteten av USA:s delstater dödsstraffet kvar, men
i Elfenbenskusten och femton andra länder i Afrika är det
avskaffat. Det finns ytterligare 20 länder i Afrika som i
praktiken har avskaffat dödsstraffet, men fortfarande har
det kvar i lagtexterna.
Det bor lika stor andel av befolkningen i städer i Gabon
som i Sverige. Gabon är ungefär hälften så stort som Sve­
rige, men i Afrika är 24 av de 55 länderna större än Sve­
rige.
Den förväntade livslängden på en nyfödd i både Libyen
och Danmark är cirka 78 år. På ön Mauritius, 160 mil
ö­ster om Afrika, är spädbarnsdödligheten lägre än på
Grönland. En genomsnittsfamilj i Tunisien har lika många
barn som en familj på Irland.
Rwandas parlament består till 56 % av kvinnor. Det är det
enda parlamentet i världen som 2013 har en majoritet kvin­
nor. I Frankrike är 18 % av parlamentarikerna kvinnor.
Malawi är ett mer demokratiskt land än Turkiet enligt
The Economist Intelligence Unit’s Index of Democracy
från år 2010.
Solen i centrum
Från och med 1600-talet tog idén med solen i centrum
över. Galileo Galilei, 1564 - 1642, kunde bevisa att J­orden
snurrade runt solen. Med sitt egentillverkade teleskop upp­
täckte han till exempel att Jupiter har månar. Med den
nya kunskapen innebar det att allt inte kretsar kring
J­orden.
Med de naturvetenskapliga och tekniska framstegen som
gjordes ansågs naturen vara en maskin i människans tjänst.
Big Bang
Vår kunskap om universums och Jordens historia har b­livit
mycket bättre. Ursprunget till universum är Big Bang, en
jättelik expansion, som inträffade för 13,7 miljarder år se­
dan. Vår galax, Vintergatan, rymmer flera hundra miljar­
der stjärnor och vår sol är en av dem. Vår sol ligger inte i
universums centrum.
Sedan 1960-talet har vi människor blivit allt mer medvet­
na om hur mycket vi har påverkat och påverkar naturen.
45
Aktuell forskning
I Geografiska Notiser (som alla medlemmar i Geografilärarnas Riksförening får tillgång till) presenteras det
aktuell forskning. Tidskriften publiceras fyra gånger per år. Att vara medlem i föreningen är ett enkelt sätt att
hålla kontakt med geografiforskningen. Ytterligare ett sätt är att ta del av alla de avhandlingar som kommer
från forskarskolan i geografi. De är lätta att hitta på Internet.
Arvidsson, Lars (2011) Från mål till måltid: Implementeringen av det politiska målet om 25 procent ekologisk
mat i offentlig sektor år 2010 - en fallstudie kring skolmaten i Växjö.
Bjarnestam, Jesper (2011) En hållbar trafiklösning för nya Slussen? Uppfattningar om hållbarhet och hållbar
stadsutveckling i Slussenprojektet.
Cedering, Magdalena (2012) Skolnedläggningar på landsbygden. Konsekvenser för vardagsliv och lokalsam­
hälle.
Eriksson, Bert (2011) The zoo-geomorphological impact of fossorial rodents in sub-polar alpine environments.
Gradén, Mattias (2011) Vindkraft i Dalarna: Från acceptans och lokalisering till planering och eftertanke.
Grahn, Andreas (2011) Fakta, normativitet eller pluralism? Didaktiska typologier inom gymnasieskolans geo­
grafiundervisning om klimatförändringar.
Halling, Siw-Inger (2011) Tourism as Interaction of Landscapes: Opportunities and obstacles on the way to
sustainable development in Lamu Island, Kenya.
Jakobsson, Magnus (2010) Militär avveckling: Problem eller möjlighet?
Kenndal, Robert (2011) Rum för det ”andra” modersmålet. Betydelser och konsekvenser av modersmålet som
minoritetsspråk och transnationell språkgemenskap bland ungdomar med annat modersmål än svenska.
Kristmansson, Per (2011) Livets händelser i glesbygd och tätbygd: En livsbanestudie av ålderskohorten 1968–
1971.
Levin, Anna (2011) Att mäta och kommunicera hållbart: en analys av ett svenskt jordbruk.
Lind, Patrik (2010) Regionbildning: En institutionell studie av Region Skåne, Västra Götalandsregionen och
”Region Svealand”.
Pettersson, Sven (2011) Kompetensförsörjning i glesbygd: Om betydelsen av närhet och avstånd.
Rydberg, Tomas (2011) Landskap, territorium och identitet i Sapmié: Exemplet Handölsdalens sameby.
Röllgårdh, Martin (2011) Bilder av lokal näringslivsutveckling: exemplet Värnamo.
Sjöberg, Gustaf (2011) Besökare på Gotland: En studie av relationen mellan förväntningar och upplevelser
Skålén, Mikael (2011) Plats och entreprenörskap: Fallet Åre.
Torbjörnsson, Tomas (2011) En för alla – Alla för naturen: En studie av ungdomars attityder till hållbar utveck­
ling.
Uvgaard, Paul (2011) Ideologiska sandslott på en tvetydig strand: En aktörs- och platsstudie av strandskydds­
politik och handläggning i tre Blekingekommuner.
Wingård, Mikael (2011) Arenor för lärande: Lärares erfarenheter av internationella skolutbyten om miljö och
hållbar utveckling.
Arrhenius, Mattias (2013), Datorbaserade animationer i geografiundervisningen. En studie om gymnasie­
elevers lärande i mötet med datorbaserade animationer om bergartscykeln.
Följande licentiatavhandlingar förväntas framläggas senare:
Berger, Oddbjörn, Arbetsrelaterad pendling över svensk-norska gränsen (prel. titel).
Björk, Lars, Landskapsförändringar i Vörå kommun, Finland (prel. titel).
46