Transcript Jämställdhet – Hela regeringens ansvar

Jämställdhet
Hela regeringens ansvar
Fredrik Reinfeldt, statsminister
S
verige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har också
höga jämställdhetsambitioner, som vi tar med oss ut i världen
för att stärka kvinnors rättigheter – även utanför Sveriges
gränser. Det handlar om lika rätt till egen försörjning, om rätten till
den egna kroppen, om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,
och om att stoppa mäns våld mot kvinnor.
Två tredjedelar av allt arbete i världen utförs av kvinnor och flickor.
Hälften av all mat produceras av kvinnor och flickor. Men kvinnor
tjänar bara tio procent av världens inkomster och äger en procent av
världens tillgångar. Förvägrade rättigheter för kvinnor är inte bara en
förlust för dem själva. Det innebär också förlorade möjligheter till
ekonomisk utveckling. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av
vår tids största utmaningar.
I Sverige vill vi att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar
att forma samhället och sina egna liv. Vi är inte framme än, men vi har
kommit långt. Det beror i stor utsträckning på att vi har skapat regelverk och strukturer som underlättar för att kunna kombinera arbete
med familjebildning. Vår generösa föräldraförsäkring, vår utbyggda
förskola och våra skatteregler gör att man i Sverige inte behöver välja
mellan jobb och familj. Man kan välja båda. Det handlar om att uppmuntra drivkrafterna för arbete och öka jämställdheten i arbetslivet.
Sverige har i dag bland den högsta sysselsättningsgraden bland
kvinnor i hela OECD. Kvinnor i Sverige jobbar helt enkelt mer än
kvinnor i andra länder. Antalet kvinnor som arbetar heltid har också
ökat, likaså andelen kvinnliga företagare. Föräldrar delar i dag mer
lika på föräldraledigheten än någonsin tidigare.
Men mer finns att göra och där måste alla bidra: politiker, näringsliv, civila samhället – och du och jag. Ytterst är det en fråga om attityder
och om vilja.
På de kommande sidorna kan du läsa mer om vad regeringens
statsråd gör för jämställdheten och hur den integreras i alla politikområden.
Jämställdhet är något
”
som gynnar alla ”
Maria Arnholm, jämställdhetsminister
J
ag har valt tre frågor som jag fokuserar extra mycket på: löneskillnaderna mellan kvinnor och män, att
pojkar hamnar efter i skolan och att mäns
våld mot kvinnor ska upphöra.
När det gäller de här frågorna kan politiken göra mycket. Vi måste arbeta hårdare för ett jämställt föräldraskap, en mer
rättvis fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet, att skolan blir bättre
på att fånga upp alla dem som hänger
efter och att arbetet mot våld utvecklas
för att på ett bättre sätt fånga upp både de
som slår och de som blir slagna.
Sammanlagt har regeringen satsat över
två miljarder kronor på jämställdhets­
insatser. Vi har bl.a. sett till att poliser
och åklagare har fått bättre utbildning
om våld i nära relationer och fokuserat på
breda åtgärder mot hedersrelaterat våld
och förtryck. Och det är mer på gång. Vi
håller på att förbättra regelverket mot
tvångsäktenskap och arbetar för att få fler
män som arbetar i förskolan. Vi ser över
hela strukturen för hur samhället möter
våldsutsatta kvinnor och vi hämtar in
mer kunskap om män och jämställdhet
och hur vi, tillsammans med arbetsmarknadens parter, kan skapa en mer jämställd
arbetsmarknad.
Målet med jämställdhetsarbetet är att
varje individ ska få leva och utvecklas till
sitt bästa jag – oberoende av kön, klass,
4
utbildningsdepartementet
sexualitet eller etnicitet. Så är det inte i dag.
I alltför stor utsträckning styr föreställningar om kön över våra liv. Att komma
till rätta med det är en av de svåraste och
viktigaste politiska uppgifterna.
Jämställdhetsintegrering som strategi
Vår kunskap om könets makt över våra
liv ökar hela tiden. I decennier har löneskillnaderna mellan män och kvinnor legat
i princip helt stilla. I dag skiljer det 3,6 miljoner i arbetsinkomst mellan en genomsnittlig man och en genomsnittlig kvinna
under ett liv. Vi vet också att skillnaden
i sjukskrivningar eskalerar dramatiskt
efter det att kvinnan har fött sitt första
barn. Den ojämställda fördelningen av
det obetalda hem- och omsorgsarbetet
kan uttryckas i att kvinnor varje år lägger
sju arbetsveckor mer än män på städning,
tvättning och omsorg av nära och kära.
Listan kan göras längre.
Det finns ingen snabb och enkel lösning
för att få bort den strukturen. Där­emot
finns det en strategi som har visat sig vara
väldigt effektiv – jämställdhetsintegrering.
Jämställdhetsintegrering handlar om att
ett jämställdhetsperspektiv ska vara en del
av politiken på alla områden. Det är också
regeringens huvudstrategi för jämställdhetsarbetet och som jämställdhetsminister
är jag ansvarig för att samordna den.
250 miljoner
satsade regeringen på jämställdhetsintegrering
i kommuner och landsting runt om i landet
Jämställdhet är en kunskapsfråga
I grund och botten handlar det om att
jämställdhet inte är en åsiktsfråga, det
är en kunskapsfråga. För att få ett rättvist samhälle behöver vi lära oss om hur
samhällets organisering påverkar kvinnor och män, men även hur det påverkar människor utifrån andra perspektiv
också. Utan den kunskapen kan vi inte
ändra oss. Målet är att vi ska bli bättre på
att fatta beslut med alla medborgare som
målgrupp – med all den mångfald som
det innebär.
Här gjorde regeringen en historiskt
stor satsning när vi fördelade en kvarts
miljard på jämställdhetsintegrering i
kommuner och landsting runt om i landet.
Med de pengarna har man exempelvis
kunnat analysera varför män var överrepresenterade bland de som opereras för
starr, varför pojkar hamnade efter i skolan,
vilka sträckor man prioriterade vid snöröjning och bemötandet av äldre som
brutit höften.
Med stöd i den kunskap som analyserna
har gett har man i flera olika kommuner
och landsting kunnat lägga om arbetet så
att de blir bättre på att möta medborgarna.
Starroperationerna är nu mer jämställt
fördelade, pojkars betyg har höjts, snöröjningen är bättre anpassad till kvinnors och
mäns behov och äldre kvinnor med brutna
höfter har fått bättre vård.
FAKTA
Regeringen arbetar utifrån följande
delmål för jämställdhetspolitiken.
• En jämn fördelning av makt och
inflytande. Kvinnor och män ska ha
samma rätt och möjlighet att vara
aktiva medborgare och att forma
villkoren för beslutsfattandet.
• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor
och män ska ha samma möjligheter
och villkor i fråga om utbildning och
betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut.
• Jämn fördelning av det obetalda
hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor
och män ska ta samma ansvar för
hemarbetet och ha möjligheter att ge
och få omsorg på lika villkor.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar,
ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet.
Detta arbete sätter fingret på det viktigaste med jämställdhetsarbetet – att jämställdhet är något som gynnar alla.
utbildningsdepartementet
5
För mig är det självklart att
”
alla – oavsett kön – ska kunna
röra sig fritt i samhället och vara
trygga i sina hem utan rädsla
för att drabbas av brott ”
Beatrice Ask, justitieminister
S
verige ska vara ett tryggt land att
ett bättre bemötande av särskilt utsatta
leva i. Kvinnor och män ska våga
grupper. Regeringen har t.ex. gett Brottsröra sig fritt i samhället, vara trygga
offermyndigheten i uppdrag att utbilda
i sina hem och kunna lita på att rätts­
rättsväsen­dets personal i bättre bemötande
väsendet gör sitt yttersta för att ge stöd
av sexual­brottsoffer.
och skydd samt bidra till upprättelse om
man utsätts för brott. Målet för kriminalVåld i nära relationer
politiken är att minska brottsligheten
och öka tryggheten. Utsatthet för brott
Det är främst kvinnor som utsätts för
skiljer sig till viss del mellan kvinnor och
våld, hot och trakasserier av en person
män. Kvinnor löper t.ex. större risk än
som de har eller har haft ett partnermän att utsättas för våld i det egna hemförhållande med. Detta våld är ett sammet medan män löper större risk att bli
hällsproblem. För att stärka det straffmisshandlade av någon de inte känner.
rättsliga skyddet mot våld i nära relaMän begår också brott
tioner har regeringen
i högre utsträckning
nyligen genomfört
Trots att kvinnor upplever större
än vad kvinnor gör
ändringar i brotten
otrygghet än män så har de överoch den övervägande
grov fridskränkning
lag ett något större förtroende
majoriteten av de som
och grov kvinnofridsför rättsväsendet än män
sitter i fängelse är män.
kränkning. Straffminimum har höjts och
fridskränkningsbrotten omfattar nu fler
Kvinnor känner sig mer
brottstyper än tidigare. För att förbättra
otrygga men har större förtroende
situationen för personer som utsätts för
för rättsväsendet än män
våld, hot och trakasserier har vi genomfört en reform för att stärka kontaktförMålet för rättsväsendet är den enskildes
budens funktion samt föreslagit en ändrättssäkerhet och rättstrygghet. Trots att
ring i reglerna för att det ska bli lättare
kvinnor upplever större otrygghet än
att meddela kontaktförbud avseende
män så har de överlag ett något större
gemensam bostad. Rikspolisstyrelsen har
förtroende för rättsväsendet än män.
fått i uppdrag att genomföra en informaFörtroende är något som måste förvaltas
tionskampanj rörande brott i nära relaväl av våra myndigheter. Därför arbetar
tioner, inklusive hedersrelaterat våld och
rättsväsendets myndigheter bl.a. för
6
justitiedepartementet
25
vi ser en minskning av
otryggheten i samhället
20
under senare år.
det gäller bl.a. kvinnors 15
oro för att utsättas
för misshandel eller
10
överfall.
5
0
Andel kvinnor och män
som uppger att de ofta är
oroliga för att utsättas för
misshandel eller överfall.
män
kvinnor
2006
2008
2010
2012
Källa: Nationella
trygghetsundersökningen
Dömda kvinnor har dock i allmänhet en
förtryck, för att fler ska våga och vilja
anmäla brott. Regeringen har också utsett
mer utsatt och problemfylld livssitua­tion
Carin Götblad, tidigare länspolismästare
än dömda män och har även i övrigt en
i Stockholm, till nationell samordnare
svår situation när det gäller bl.a. sysselmot våld i nära relationer. I uppdraget
sättning och ekonomi. Regeringen har
ingår att stödja berörda myndigheter,
därför tagit initiativ till att förbättra
kommuner, landsting
dömda kvinnors förutoch organisationer för
sättningar när det gäller
Bland cheferna inom
att öka effektiviteten,
t . ex. möjligheten att
Polisen har andelen kvinnor
kvaliteten och långsikefter frigivningen få
mer än fördubblats den
tigheten i arbetet.
och behålla ett arbete.
senaste tioårsperioden
Sexualbrott
Jämställdhet inom myndigheterna
En stor del av de som drabbas av sexualbrott är kvinnor. För att ytterligare skärpa
lagstiftningen och förstärka skyddet för
den sexuella integriteten och den sexuella
självbestämmanderätten har ändringar
nyligen genomförts i sexualbrottslagstiftningen. Våldtäktsbrottet har t.ex. utvidgats så att fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras genom att begreppet
”hjälplöst tillstånd” ersätts av det vidare
begreppet ”särskilt utsatt situation”.
Rättskedjans myndigheter ska spegla samhället. Myndigheterna behöver hitta fler
vägar att rekrytera och behålla både kvinnor och män. Det är positivt att andelen
kvinnor inom t.ex. Polisen fortsätter att
öka. Under den senaste tioårsperioden har
andelen kvinnor som är poliser ökat från
19 procent till 29 procent. Bland cheferna
inom Polisen har andelen kvinnor mer än
fördubblats den senaste tioårsperioden
och uppgår i dag till 25 procent. Andelen
kvinnor bland myndighetscheferna inom
Sveriges Domstolar ökade från 25 procent
2010 till 30 procent 2012.
Dömda kvinnor i minoritet
i Kriminalvården
Kvinnor utgör en minoritet av Kriminalvårdens klienter. Det har lett till att den
verksamhet som bedrivs i många fall har
utgått från männens behov av insatser.
justitiedepartementet
7
Sedan vi genomfört en mer
”
transparent och öppen utnämningspolitik har andelen myndighetschefer
som är kvinnor ökat tydligt ”
Stefan Attefall, civil- och bostadsminister
D
e statliga myndigheterna är
Regeringen, som utser myndighets­chefer
viktiga aktörer när det gäller
– t. ex. generaldirektörer, rektorer och
att verka för ökad jämställdmuseichefer har sedan 2006 verkat för
het på arbetsmarknaden. Myndigheterna
en öppnare och mer förutsägbar utnämsjälva ansvarar för att rekrytera, anställa,
ningspolitik. I praktiken innebär det att
sätta lönerna och utveckla sin personal.
rekrytering av myndighetschefer numera
Staten är i dag den seknästan helt och hållet
tor som har jämnast
görs via kravprofiler
Staten är i dag den sektor
könsfördelning på aroch via öppen annonsom har jämnast könsfördelning sering. Huvudregeln
betsmarknaden – år
på arbetsmarknaden
2012 var andelen kvinär i dag att myndignor 51,6 procent. Samhetscheferna rekryteras efter föregående intresseanmälan.
ma år var drygt 243 000 personer anställDet gör att alla som är intresserade kan
da i den statliga sektorn, vilket motsvarar
söka jobbet.
ungefär 5 procent av alla som är syssel­
satta på den svenska arbetsmarknaden.
Arbetet med att öka andelen kvinnliga
För allmänhetens förtroende är det
myndighetschefer har gett resultat. I dag
är 46,5 procent av alla myndighetschefer
viktigt att de som är anställda i staten avkvinnor, vilket är en ökning med 14 prospeglar den befolkning som den arbetar
centenheter sedan 2007. I september 2013
för. Myndigheterna ska därför sträva
fanns det 198 myndigefter både en månghetschefer och av dem
fald bland sina anställPå ordförandeposterna var
var 92 kvinnor och 106
da och ett respektfullt
andelen kvinnor 41 % och män
män.
och värdigt bemötande
59 % i de styrelser och insynsråd
När det gäller ledaav allmänheten.
som regeringen utser
möter i de styrelser och
Regeringen har bl.a.
satt upp följande delinsynsråd som rege­
mål för de statliga arbetsgivarna.
ringen utser, totalt närmare 2 200 perso•Andelen kvinnor på ledande befattner, var 48 procent kvinnor och 52 procent män år 2012. På ordförandeposterna
ningar i staten ska öka.
•Löneskillnaderna mellan kvinnor och
var andelen kvinnor 41 procent och män
59 procent.
män i staten ska minska.
8
socialdepartementet
250
200
150
100
50
antalet kvinnor och män
bland myndighetschefer
som regeringen anställt
sedan år 2004.
totalt
män
kvinnor
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
senare hade siffran sjunkit till 10,3 procent.
Det har även skett en förbättring i ett
Trenden går därmed tydligt åt rätt håll.
bredare chefsperspektiv. Totalt finns
nu cirka 5 600 kvinnliga chefer i staten.
Den statistiska analys som arbets­
givar­
Andelen kvinnliga chefer har ökat från
verket gjort visar att löneskillnaden nästan
34 procent år 2007 till 37
helt beror på faktorer som
procent år 2012. Om man
t.ex. arbetets svårighetsgrad
Vi ser också goda
räknar bort Försvarsmakten,
och innehåll, att fler kvinnor
resultat när det gäller än män arbetar deltid och
där en strukturell förändlöneskillnaderna
ring påverkat könsfördelatt fler män än kvinnor är
ningen i denna grupp, blir
chefer. Löneskillnaden som
siffrorna 37 procent år 2007 och 43 procent
slutligen blir kvar, den s.k. oförklarade
år 2012.
löneskillnaden som inte kan förklaras av
den mätbara information som finns, upp Vi ser också goda resultat när det gäller
gick i september 2012 till cirka 1,2 procent.
löneskillnaderna. År 2007 var genomFem år tidigare var motsvarande nivå cirka
snittslönen hos statsanställda kvinnor
1,3 procent.
13,8 procent lägre än hos männen. Fem år
socialdepartementet
9
Alla människors
”
rättigheter ska respekteras
oavsett kön, hudfärg, tro
eller sexuell läggning ”
Carl Bildt, utrikesminister
A
Regeringens ansträngningar tar sig uttt verka för en jämställd värld
tryck på många olika sätt. Ett konkret
är en grundläggande princip i
exempel är Sveriges arbete med FN:s
svensk utrikespolitik. Det är
säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor,
en värld där alla människors rättigheter
fred och säkerhet. Resolutionen antogs år
ska respekteras oavsett kön, hudfärg, tro
2000, för att uppmärksamma och åtgärda
eller sexuell läggning.
den stora påverkan som väpnade konflik I utrikesdeklarationen anges att rege­
ter har på kvinnor och flickor. I den beringen ska verka för en jämställd värld.
tonas vikten av att
Regeringen lyfter
kvinnor som berörs
också fram jämVi vill genom vår utrikespolitik
av konflikter också
ställdhet som en
främja ekonomisk utveckling som
deltar i lösningen av
central del av svensk
ger människor möjlighet att försörja
dem och att kvinnor
politik för mänskliga
sig. Det är ett led i arbetet mot
finns representerade
rättigheter. Ut­rikes­
marginalisering, våld och förtryck
som aktörer i det
förvaltningen har ett
internationella samtydligt an­
svar att i
fundets insatser för att skapa fred. Dessbl.a. FN-förhandlingar, EU-arbetet och
utom framhålls att kvinnor och flickor är
relationer med andra länder uppmärksärskilt utsatta i konflikter vilket kräver
samma och åtgärda förtryck av kvinnor
ett ökat skydd.
och flickor. Sverige driver därför frågor
om kvinnors och flickors rättigheter i
bl.a. de resolutioner som behandlas i FN:s
Regeringens handlingsplan
generalförsamling och i FN:s råd för de
för att genomföra säkerhetsrådets
mänskliga rättigheterna.
resolution 1325
Brist på jämställdhet, exkludering,
våld och förtryck hör ihop och drabbar
Sverige var bland de första länderna att
oftast fattiga kvinnor och flickor. Vi vill
anta en nationell handlingsplan för att
genom vår utrikespolitik främja ekonogenomföra FN:s säkerhetsråds resolution
misk utveckling som ger människor
1325. I handlingsplanen ingår numera också
möjlighet att försörja sig. Det är ett led i
resolution 1820, som stärker åtagandena
arbetet mot marginalisering, våld och föratt skydda kvinnor och flickor från sexuellt
tryck.
våld i konflikter.
10
utrikesdepartementet
Handlingsplanens tre övergripande mål
innefattar att en större andel kvinnor
deltar i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser, stärkt skydd av
kvinnor och flickor i konfliktsituationer
samt att kvinnor deltar fullt ut i freds­
arbete i konfliktområden.
Regeringen har gett uppdrag till Sida,
Folke Bernadotteakademin, Myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården att årligen mäta, analysera och rapportera sitt genomförande av den nationella
handlingsplanen.
Några konkreta resultat
av handlingsplanen:
•Under
2012 har fler kvinnor än män
rekryterats genom Folke Bernadotte­
akademin till freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
• I utformandet av våra landstrategier och
i de nya resultatstrategierna för konfliktoch postkonfliktländer är resolution 1325
ett prioriterat perspektiv.
•Som partnerland arbetar Sverige med
Natos direktiv för att genomföra resolution 1325 i dess verksamhet. Sverige
bemannar sedan början av 2012 en befattning som s.k. Gender Advisor vid
Natos högkvarter.
• Sverige
har deltagit i utvärderingen av
implementeringen av resolution 1325 i
insatserna i Afghanistan och Kosovo.
• Sverige har upprättat ett nordiskt militärt center för genderfrågor. Centret
utgör ett kunskapscentra för genderrelaterade frågor kopplade till militär
verksamhet.
• Folke Bernadotteakademin har tagit
fram en träningsmodul inom resolution
1325 och 1820 för internationella insatser,
som ska ställas till alla EU-staters förfogande.
Därutöver åtog sig Sverige och Svenska
Röda Korset vid den 31:a Internationella
röda kors- och röda halvmånekonferensen
2011 att verka för att internationell humanitär rätt tolkas och tillämpas utan diskriminering på grund av kön.
Under slutet av 2013 inleddes en översyn av den nationella handlingsplanen.
Målet är att en ny reviderad handlingsplan ska träda i kraft senast i januari 2016.
Regeringen kommer att fortsätta verka
för dessa frågor – nationellt, regionalt och
globalt.
utrikesdepartementet
11
En grundläggande del av
”
svensk migrationspolitik är att värna
de mänskliga rättigheterna och
alla människors lika värde ”
Tobias Billström, migrationsminister
E
dan förföljelse och förtryck i sina hemlänn grundläggande del av svensk
der. I vissa länder kan lagstiftningen vara
migrationspolitik är att värna de
diskriminerande eller kränkande mot
mänskliga rättigheterna och alla
t.ex. kvinnor på ett sätt som innebär förmänniskors lika värde. Som migrations­
följelse. Det kan också finnas sedvänjor
minister är det därför en självklarhet för
eller andra religiösa, kulturella eller somig att framhålla jämställdhet på migraciala normer som orsakar sådan allvarlig
tionsområdet, inte bara nationellt, utan
skada eller kränkning
även inom ramen för
mot en person av ett
samarbetet i EU och det
Förutom den kunskap
visst kön att det inneinternationella samaroch de kontaktnät som
bär förföljelse. Den
betet i övrigt.
genereras, kan migration även
svenska utlänningslag Människor på flykt
bidra till överföring av nya
stiftningen innehåller
från förföljelse och fatvärderingar och idéer
flera bestämmelser om
tigdom är utsatta. Inte
skydd mot förföljelse.
minst är kvinnor och
Bl.a. anges uttryckligen att välgrundad
flickor särskilt utsatta. Men migration
fruktan för förföljelse på grund av kön
kan också bidra till att främja jämställdutgör grund för bedömning som flykting.
het. En av migrationspolitikens målsättningar är, förutom att värna asylrätten,
att genom ökad samstämmighet mellan
Migrationsverket ska belysa och
migration och utveckling stärka de posibeakta kvinnors och mäns villkor
tiva utvecklingseffekterna av migration.
I Sveriges politik för global utveckling
Regeringen har målmedvetet arbetat med
identifieras migrationsströmmar som en
att stärka kvaliteten och rättssäkerheten
av sex globala utmaningar av central bei asylprocessen. Det finns ett antal styrtydelse för att nå målet om att bidra till
dokument och riktlinjer för Migrationsen rättvis och hållbar utveckling.
verket som syftar till att ge alla asylsökande, oavsett kön, lika förutsättningar och
förhindra diskriminering. Exempelvis ska
Förföljelse på grund av kön utgör
Migrationsverket belysa och beakta kvingrund för bedömning som flykting
nors och mäns villkor. Regeringen har fortlöpande anvisat Migrationsverket att i
En hörnsten i migrationspolitiken är att
utbildningshänseende särskilt uppmärkbereda skydd åt människor som flytt un-
12
justitiedepartementet
FAKTA
Sverige är ett av Europas primära
destinationsländer för asylsökande.
En väl fungerande asylprövning, där
jämställdhetsperspektivet genomsyrar
asylprocessen, ger dem som är i behov
av skydd på grund av sitt kön en
chans till att börja ett nytt liv här.
samma frågor som rör kvinnor och redovisa
arbetet med kvinnors villkor. En rad jämställdhetsutbildningar och projekt pågår
inom myndigheten.
Regeringen ser att migration kan
stärka kvinnors egenmakt
Regeringen arbetar också för att underlätta rörlighet över gränser och tillvarata
och beakta migrationens utvecklingseffekter. I en värld där kvinnor utgör ungefär hälften av det totala antalet migranter
kan migration stärka kvinnors egenmakt,
särskilt när denna medför ökade ekonomiska möjligheter. De ökade inkomstmöjligheter som migration möjliggör är
av stor vikt för utveckling. Förutom den
kunskap och de kontaktnät som genereras, kan migration även bidra till över­
föring av nya värderingar och idéer. I detta avseende kan återvändande migranters
och diasporagruppers erfarenheter bidra
till ökad jämställdhet.
Kvinnor som migrerar från fattiga
förhållanden kan dock löpa särskild risk
att hamna i utsatta situationer som människohandel eller på arbetsplatser där de
kan utnyttjas. Det finns därmed behov
av att stärka kvinnors möjligheter att på
ett tryggt och lagligt sätt ta sig ut på den
globala arbetsmarknaden. Det svenska
regelverket för arbetskraftsinvandring
erbjuder lika möjligheter för män och
kvinnor samt rimliga arbetsvillkor, oavsett kön och ursprung. Det krävs också
ett internationellt arbete för att förhindra
diskriminering mot, samt exploatering
och övergrepp av migranter.
Sverige ordförande i det Globala
forumet för migration och utveckling
Sverige har sedan en lång tid tillbaka ett
stort engagemang i främjandet av en global dialog kring migration och utveckling.
Januari 2013 – juni 2014 innehar Sverige
ordförandeskapet i det Globala forumet
för migration och utveckling. Målsättningen är bl.a. att skapa ett mer utvecklingsorienterat forum och att säkerställa att
migrationens bidrag till utveckling beaktas inom FN:s arbete med en ny utvecklingsagenda. Sverige främjar också
en fördjupad diskussion om arbetskrafts­
invandring, cirkulär migration, diasporagruppers kunskapsöverföring, investeringar och handel samt migranters bidrag
till hälsa och utbildning. I detta arbete
ingår bl.a. att stärka migranters rättigheter
och egenmakt, utifrån kvinnors och mäns
olika förutsättningar.
justitiedepartementet
13
Det ska löna sig
”
att utbilda sig, både för
män och för kvinnor ”
Jan Björklund, utbildningsminister
V
år utbildningspolitik handlar
svarande 5 000 respektive 10 000 kronor
om att rusta alla barn och unga
mer i månaden.
med kunskaper inför livet. En
Reformen byggs ut de kommande åren
god utbildning öppnar perspektiv och ger
och ger fler lärare möjlighet att göra karbättre möjligheter för individen. Ska samriär och få högre lön. Vår plan är att reforhället ta vara på alla människors potential
men om några år ska omfatta omkring var
måste skolan ge goda förutsättningar för
sjätte utbildad lärare. Detta är ett sätt att
alla elever, oavsett deras kön, och skolan har
skapa bättre villkor för kvinnliga akademien viktig roll i arbetet
ker i offentlig sektor.
med att motverka könsDet ska löna sig att utSka samhället ta till vara alla
bilda sig, både för män
stereo­ty­per. Dessutom
människors potential måste
och för kvinnor.
är utbildningsväsendet
skolan ge goda förutsättningar
en arbetsplats för många
för alla elever oavsett kön
vuxna.
Karriärmöjligheter för kvinnodominerade yrken
En stor majoritet av lärarna är kvinnor.
Likt många andra kvinnodominerade
akademikeryrken i offentlig sektor har
läraryrket under lång tid saknat karriärmöjligheter – till skillnad från många
yrken i det privata näringslivet.
För att höja yrkets attraktivitet och ge
fler lärare möjlighet att göra karriär, utan
att lämna undervisningen och eleverna,
har regeringen tagit initiativ till en unik
satsning. När arbetsgivarna inrättar nya
karriärvägar, s.k. förstelärare eller lektorer,
för riktigt duktiga lärare bidrar staten
med medel för att de lärare som får dessa
tjänster ska få en rejäl löneökning: mot-
14
utbildningsdepartementet
Antipluggkultur hos pojkar
Skolan präglas sedan länge av könsskillnader. Pojkar presterar generellt sämre
än flickor i skolan och det råder ett slags
antipluggkultur hos pojkarna – det ger
status att låta bli att plugga snarare än att
vara framgångsrik. Samtidigt mår flickor
i skolåldern sämre än pojkar. Dessutom är
valen av gymnasie- och högskoleutbildning könsstereotypa.
Ett första steg för att öka jämställd­
heten i skolan är att öka medvetenheten
om de problem som finns. Därför tillsatte
regeringen en delegation för jämställdhet
i skolan (DEJA). Delegationens uppdrag
var att ta fram och utveckla kunskap om
olika jämställdhetsfrågor. Studievanor
15
35 %
av de nyrekryterade
professorerna är kvinnor
undersöktes, liksom flickors och pojkars
villkor och metoder för att bryta könsFAKTA
mönster. Under många år har jämställdhetsinsatser främst riktats till flickor och
• Höstterminen 2016 kan statsbidrag
kvinnor, men DEJA uppmärksammade
ges för löneökningar för omkring
också att det behövs åtgärder som hand17 000 förstelärartjänster.
lar om pojkarna i skolan.
Resultaten från DEJA har sedan
spridits i skolans värld genom exempelvis
rapporter och seminarier. DEJA har
tidigare, men mer måste göras när flera
därmed bidragit till att
studier visar att kvinnor
öka uppmärksamheten
avancerar i lägre grad
Naturligtvis är det en individs
kring jämställdhetsfrågor
än män vid universitet
i skolan och ökad kun- kunskaper och kompetens, inte
och högskolor.
kön, som ska vara avgörande
skap om hur man kan
Regeringen ställer
för karriärmöjligheterna även
förbättra jämställdheten.
krav på könsfördelpå universitet och högskolor
ningen bland varje
lärosätes nyrekryterade
Fler kvinnliga professorer
professorer. Målen ska innebära en höjning
i ambitionen att nå en jämnare könsNaturligtvis är det en individs kunskaper
fördelning bland samtliga professorer
och kompetens, inte kön, som ska vara
jämfört med i dag och varje lärosäte ska
avgörande för karriärmöjligheterna även
redovisa och analysera måluppfyllelsen
på universitet och högskolor.
årligen.
Kvinnorna är på stark frammarsch
inom akademin. Bland studenterna är
Att vi höjer förväntningarna utifrån
kvinnor i majoritet sedan länge. Bland de
varje lärosätes förutsättningar, det tror jag
disputerade är kvinnorna nära hälften och
är rätt väg mot ökad jämställdhet inom
andelen kvinnor bland högskolans forskakademin och på så sätt bättre förutsättande och undervisande personal ökar.
ningar för internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning.
På den högsta posten, professorerna,
förbättras könsfördelningen långsamt
och nu är 35 procent av de nyrekryterade
professorerna kvinnor. Det är bättre än
16
utbildningsdepartementet
där kvinnor inte tillåts
”påI länder
arbetsmarknaden går man
miste om hälften av befolkningens
intellektuella kapital Ewa Björling, handelsminister
”
U
nder mina arbetsresor kommer
kvinnor får vara medlemmar. För fyra år
sedan, 2009, fick man sin första kvinna i
jag ofta i kontakt med människor
styrelsen som genom val tog sin plats.
i länder som inte har samma
Detta har inspirerat fler kvinnor att ställa
utvecklade syn på jämställdhet som råder
upp i val till presidiet. Dr Lama Al Sulaii Sverige. Vid besök i länder där kvinnor
man är i dag vice ordförande i handelsinte ges samma möjligheter som män
kammaren och jag har träfi arbetslivet framhåller jag
Våra handelsrelationer
fat henne flera gånger, både
alltid att om man inte til­
i Saudiarabien och i Sverige,
l­
åter kvinnor på arbetserbjuder en god plattmarknaden så går man
form för att påverka ut- för att diskutera handels­
miste om att dra fördel av vecklingen av samhället frågor och kvinnors del­
hälften av befolkningens
tagande i arbetslivet. Hon
intellektuella kapital.
menar att det går framåt men att det går
långsamt. Våra handelsrelationer erbjuder
Jag väljer två exempel från Gulf­
en god plattform för att påverka utveckregionen. Där förväntas inte kvinnor
lingen av samhället.
delta i det offentliga livet på samma sätt
som män. Detta trots att fler kvinnor
Det andra exemplet utgörs av en
än män i denna del av världen har en
organisation som heter W4SG – Women
högre utbildning. Ofta ser jag till att få
For Sustainable Growth. Organisationen
tillfälle att möta dessa kvinnor, det kan
är baserad i Sverige och i Förenade Arabhandla om allt från saudiska rockband
emiraten. Vi på UD:s handelssida har ett
till ministrar i regionen och vi diskunära samarbete med dem, liksom Lunds
terar både arbetsliv och kvinnors situauniversitet, Zayed University och flera
tion i våra respektive länder.
andra företag och organisationer. Tanken
är att erbjuda en mötesplats för framför
allt affärskvinnor och kvinnor som arbetar
Handelsrelationer – en
för statliga myndigheter och andra orgaplattform för påverkan
nisationer. Ledorden är: Female Leadership – Sustainable Living – Bridging CulDet första exemplet är handelskammaren
i Jeddah, Saudiarabien – Jeddah Chamber
tures. Affärs- och handels­dimen­sionen är
of Commerce & Industry. Handelskamtydlig och vi stödjer organisationen helmaren öppnade på 1940-talet och är i dag
hjärtat.
unik i Saudiarabien eftersom affärsutrikesdepartementet
17
Den ekonomiska politik
”
som vi har fört sedan 2006 har
gjort Sverige bättre, också när det
gäller jämställdhet Anders Borg, finansminister
R
”
egeringens övergripande mål
beta och utanförskapet ska minska. Detta
leder till att fler söker jobb, fler jobbar,
för den ekonomiska jämställdfärre befinner sig i utanförskap och höjhetspolitiken är att kvinnor och
da disponibla inkomster. Mindre känt är
män ska ha samma makt att forma samatt de förväntade effekterna är större för
hället och sina egna liv. De ska dessutom
kvinnor än för män, vilket på sikt förha samma möjligheter och villkor i fråga
bättrar förutsättningarna för ekonomisk
om utbildning och betalt arbete, som ger
jämställdhet. Detta har varit en medveten
ekonomisk självständighet livet ut.
strategi från regeringens sida.
För att uppnå dessa mål anser jag att
det krävs en målmedveten och uthållig
Regeringens arbete med att förbättra
politik. Ett jämställdhetsdrivkrafterna för arbete
perspektiv måste vara en
och minska utanförskaDet har blivit mer lönsamt
integrerad del i det dagliga
pet har bidragit till ökade
för alla att gå från utanförarbetet på alla nivåer och
förutsättningar för ekoskap till arbete tack vare
i alla stadier hos de som är
nomisk jämställdhet på
jobbskatteavdraget
involverade i det politiska
flera områden de senaste
beslutsfattandet.
åren. Det har blivit mer
lönsamt för alla att gå från utanförskap till
Fortfarande tjänar kvinnor mindre än
arbete tack vare jobbskatteavdraget. Eftermän och arbetar deltid i större utsträcksom förbättringen relativt sett varit som
ning. Kvinnor tar fortsatt ett större ansvar
störst för låg- och medelinkomsttagare har
för det oavlönade hushållsarbetet och är
det inneburit att drivkrafterna till arbete
i större utsträckning föräldralediga och
har stärkts mer för kvinnor än för män.
sjukfrånvarande. Kvinnors högre grad av
deltidsarbete och frånvaro från arbetet
Fördelningen av det obetalda hem- och
har en avgörande betydelse för den ekoomsorgsarbetet har ett nära samband med
nomiska ojämställdheten.
kvinnors och mäns möjlighet att förena
föräldraskap och familjeliv med yrkes­
arbete. Regeringen har därför skapat bättÖkade förutsättningar
re förutsättningar för att kvinnor och män
för ekonomisk jämställdhet
på lika villkor ska ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Möjligheten
Alltsedan regeringen tillträdde 2006 har
till skattereduktion för hushållsarbete,
arbetslinjen varit kärnan i den ekonodet s.k. rutavdraget, syftar till detta.
miska politiken. Det ska löna sig att ar-
18
finansdepartementet
år 2012 tjänade
kvinnor
86 %
av männens löner
År 2012 tjänade kvinnor 86 procent av
I inget land inom EU arbetar en så stor
männens löner. Även efter korrigering för
andel av kvinnorna som i Sverige. Andelen
skillnader i utbildning, yrke, ålder, arbetshar också hållits uppe under krisen och är
i dag på samma nivå som när krisen intid och sektor var skillnaden fort­farande
leddes 2008. Sedan 2006 har löneskillna6 procent. Alla arbetsgivare är skyldiga
derna mellan män och kvinnor minskat
att motverka osakliga löne­skillnader och
med 0,5 procentenheter.
här är aktiva åtgärder som
Under samma period har
En viktig utmaning fram- lönekartläggning ett vikockså mäns uttag av förtigt instrument. Därför ser
över är att motverka det
äldrapenning ökat med
regeringen nu över hur de
ofrivilliga deltidsarbetet
4 procentenheter.
aktiva åtgärderna kan bli
mer effektiva. Parterna har
också ett stort ansvar för att motverka
Lönekartläggning viktigt instrument
strukturella löneskillnader.
En viktig utmaning framöver är att mot Den ekonomiska politik som vi har
verka det ofrivilliga deltidsarbetet. Att
fört sedan 2006 har gjort Sverige bättre,
kunna jobba deltid är viktigt för många
också när det gäller jämställdhet mellan
och det är inte önskvärt med lagstiftning
kvinnor och män. Mycket finns dock kvar
som stänger ute människor som vill jobba
att göra, inte minst när det gäller ofrivilligt
deltid från arbetsmarknaden. Det finns
deltidsarbete och löneskillnader. Vi har
dock flera metoder för att kunna erbjuda
alla ett ansvar att ta dessa utmaningar på
heltidsanställningar till de som vill.
allvar.
En annan utmaning är att löneskillnaderna inte krymper tillräckligt snabbt.
finansdepartementet
19
En hållbar utveckling måste
”
bygga på jämställdhet och ett
”
ökat inflytande för kvinnor Lena Ek, miljöminister
K
En giftfri miljö är nödvändig
ön och jämställdhet berör alla
för en hållbar utveckling
politikområden, så även miljöpolitiken. Det finns grundlägRegeringen har i sin prioritering inom
gande strukturella skillnader i kvinnors
kemikaliepolitiken satt fokus på att
och mäns möjligheter att forma sina egna
identifiera, begränsa och fasa ut farliga
liv, och det återspeglas också inom miljökemikalier i människors vardagsmiljö.
politiken. Miljöpolitiken baseras i högsta
Kemikalieinspektionen har sedan 2011
grad på alla medborgarett fyraårigt regeringsnas aktiva deltagande,
uppdrag om framtaganMin ambition är att det
kvinnor som män, unga
de och genomförande
ska vara enkelt, billigt och
och gamla. Min ambiav en handlingsplan för
roligt att leva miljövänligt
tion är att det ska vara
en giftfri vardag. Det är
i hela Sverige
enkelt, billigt och roligt
tydligt att mycket av reatt leva miljövänligt i
geringens arbete inom
hela Sverige – i glesbygd, i mindre tätkemikalieområdet gynnar kvinnor speciorter, i förortsområden och i våra städer.
fikt – framför allt kvinnor i fertil ålder.
Genom en aktiv och framtidsinriktad
På grund av förekomsten av många farliga
miljöpolitik som hittar lösningar på både
och giftiga ämnen i vår miljö finns det
internationella och lokala miljöproblem
många rekommenderade gränsvärden för
ska Sverige bli det land där det är enklast,
olika ämnen i livsmedel som riktar sig
billigast och roligast att vara miljövänlig.
särskilt till kvinnor i fertil ålder. Det är
därför viktigt att regeringen har en hög
Mitt mål är även att Sverige ska fortambition för att uppnå giftfri miljö, inte
sätta vara en ledande miljönation i värlminst för att kvinnor inte ska behöva beden. Regeringen har bl.a. inom klimat
gränsas sitt val av livsmedel under en stor
och energiområdet ambitiösa målsättdel av sin livslängd.
ningar om att Sveriges fordonsflotta ska
vara oberoende av fossila bränslen före
2030 och att netto­utsläppet av växthusgaser ska vara runt noll år 2050. Det finns
mycket bra som är gjort, men när det
gäller jämställdhet och miljöpolitik finns
det en del kvar att göra.
20
miljödepartementet
Jämställdhet och en
hållbar utveckling
Regeringens ståndpunkt är att jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och
pojkar utgör en förutsättning för hållbar
utveckling. Inom internationella utvecklingssamarbeten kommer frågan om jäm-
Kvinnors och mäns livsstil
och konsumtion är kopplade
till de ekonomiska resurser
som de har tillgång till
ställdhet och klimatförändringar ofta
upp. En hållbar utveckling måste bygga
på jämställdhet och ett ökat inflytande
för kvinnor. Här vill regeringen förbättra kvinnors och mäns tillgång till vatten,
energi, livsmedel, utbildning, jobb och
hälsa. Detta förbättrar speciellt kvinnors
och flickors liv i utvecklingsländerna
eftersom de ofta står för försörjningen
av vatten, ved och livsmedel till familjen,
vilken minskar deras tillgång till skolgång, hälsovård och betalt arbete. För att
främja ett hållbart jordbruk fokuseras
särskilt på behovet av att stärka kvinnans
roll, bl.a. genom att få en likvärdig tillgång
till teknologi och mark som männen.
En central fråga är att stärka kvinnors
möjligheter att delta i beslutsprocesser.
FAKTA
Nätverket för kvinnliga miljöministrar
(NWMLE) bildades 2002 som ett
informellt nätverk för kvinnliga miljöoch vice miljöministrar med syfte bl.a.
att mötas och diskutera aktuella frågor
relaterade till miljö/klimat och jämställdhet. Sedan december 2012 har
jag ett delat ordförandeskap i Nätverket tillsammans med Sydafrikas vice
miljöminister. Nätverket träffas två till
tre gånger per år i samband med stora
internationella miljö- och klimat­möten.
Under 2013 ägde ett möte rum i
samband med UNEP:s styrelsemöte
i Nairobi, Kenya och ett andra möte
hölls i anslutning till klimatförhandlingsmötet COP19 i Warszawa, Polen.
miljödepartementet
21
regeringen har som målsättning
att år 2050 ska nettoutsläppet
av växthusgaser
vara runt
0%
Med tilltro till teknik, forskning, marknadsmekanismer och andra ekonomiska
styrmedel ska Sverige ta ledningen bland
industrialiserade länder på väg mot en
tillväxt i samklang med de gränser miljön sätter. I Sverige använder vi alltmera
marknaden som en arena för politiska
val, som att bojkotta vissa varor och att
välja ekologiska eller rättvisemärkta produkter. Kvinnor oftare än män gör sådana
val. Kvinnors och mäns livsstil och konsumtion är kopplade till de ekonomiska
resurser som de har tillgång till, men det
handlar också om attityder, moraliska
och etiska värderingar och hur de relaterar till andra människor och naturen.
22
miljödepartementet
Även om svenska hushåll i många sammanhang ger uttryck för en hög miljömedvetenhet är miljömedvetandet i stort
sett högre bland kvinnor än män. Kvinnor,
yngre och högutbildade tenderar att uppleva miljöhoten som allvarligare än män,
äldre och lågutbildade.
En viktig åtgärd i att stärka det generella miljömedvetandet är att fokusera på
flickors och pojkars behov av kunskap
och utbildning om miljö- och klimatförändringen. Det finns skäl att betona
kopplingen mellan beteende och påverkan
på miljön.
23
Studier påvisar starka
”
samband mellan ökad jämställdhet
och minskad fattigdom ”
Hillevi Engström, biståndsminister
J
grundläggande rättigheter. Kvinnor och
ämställdhet är ett mål i sig liksom
män ska på lika villkor delta i och ha lika
en förutsättning för långsiktig deinflytande i politiska processer. När kvinmokratisk utveckling, fattigdomsnor ges plats i politiken ökar dessutom
bekämpning och global utveckling. Som
möjligheten att kvinnors och flickors
biståndsminister anser jag därför att det
rättigheter respekteras.
är en självklarhet att jämställdhet och
kvinnors roll i utveckling utgör en av våra
Att kvinnors hälsa förbättras är en förprioriteringar inom utvecklingssamarbeutsättning för att kvinnor ska kunna få
tet. Jämställdhet bör
politiskt inflytande. En
också förbli centralt
stor del av mödradödKvinnor tenderar i mycket
inom ramen för Sveligheten i världen beror
högre utsträckning än män att
riges politik för global
på bristande tillgång till
investera i sina familjers och
utveckling.
preventivmedel och till
lokalsamhällens välfärd
adekvat mödrahälsovård
– men även på grund av osäkra och olagliga
Jämställdhetsintegrering i
aborter. En avgörande hälsofråga är därför
utvecklingssamarbetet
att kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR)
Regeringen ställer höga krav på att jämtillgodoses. Fler kvinnor i politiken skulle
ställdhetsperspektivet ska genomsyra såväl
kunna bidra till att kvinnors och flickors
det normativa som det operativa utveckhälsa prioriteras högre.
lingssamarbetet. Det innebär i praktiken
att kvinnors och flickors rättigheter, vill Kvinnors deltagande är också en förkor och sociala ställning ska beaktas i
utsättning för stärkta ekonomiska rättig­
förhållande till mäns och pojkars. Jämheter. Ägande- och nyttjanderätt till mark,
ställdhetsintegrering tillämpas därför
möjligheter att försörja sig, ekonomiskt
i Regeringskansliet, liksom i Sidas och
deltagande och aktörskap är grundläggani andra berörda myndigheters bilaterala
de för att stärka kvinnors egenmakt.
och multilaterala bistånd.
Kvinnors deltagande gör skillnad
När jämställdheten ökar
minskar fattigdomen
Ett demokratiskt styrelseskick innefattar
alla medborgare och tillvaratar allas
Studier påvisar starka samband mellan
ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
24
utrikesdepartementet
Kvinnor tenderar i mycket högre utsträckning än män att investera i sina familjers
och lokalsamhällens välfärd, vilket bidrar
till att minska framtida fattigdom. Det gäller särskilt i fråga om skolgång och hälsa
för barnen. Därför är det centralt för utveckling att kvinnors möjligheter till egenförsörjning ökar.
•
Vad har svenskt bistånd
bidragit till att uppnå?
Viktiga resultat har uppnåtts med hjälp
av svenskt bistånd, vilket belyser att bistånd kan göra en verklig skillnad för
kvinnor och flickor i vår omvärld.
• Genom ett kombinerat stöd till hälso­
ministeriet och en civilsamhällesorganisation i Bangladesh har Sverige bidragit
till att mödradödligheten minskat med
75 procent under det senaste decenniet.
Minskningen beror till stor del på att
färre osäkra aborter genomförts, vilket
visar på betydelsen av arbetet med
SRHR.
• I Demokratiska Republiken Kongo har
svenskt stöd till Unicef bidragit till att
andelen kvinnor som får vård vid förlossningskomplikationer har ökat från
37 procent år 2010 till 61 procent år 2012.
• I Etiopien har svenskt stöd till UNFPA
möjliggjort att antalet barnmorskor ökat
från 1 275 år 2008 till 4 725 år 2012. Det är
•
•
•
ett mycket viktigt steg mot att uppnå
milleniemål fyra och fem, att kraftigt
minska mödra- och barnadödligheten.
Utöver det har UNFPA stärkt och utökat
barnmorskeutbildningar i 30 fattiga
länder och kapacitet för akut förlossnings- och neonatal vård på lokal nivå
i 32 fattiga länder.
UNFPA har även bidragit till att 95 fattiga länder utformat, implementerat
och utvärderat sexualundervisningsprogram samt att lika många länder har
stärkt sin kapacitet för att nå ut med
sexuell och reproduktiv hälso/sjukvård
till unga människor.
I flera fall ges stöd till kvinnliga MR-försvarare som behöver utbildning i hur
internet kan användas som verktyg i sitt
arbete och hur man skyddar sig så att
man inte utsätter sig för säkerhetsrisker
när man arbetar i en digital miljö.
I Mali har svenskt bistånd bidragit till
att förbättra kvinnors inkomster och
kontroll över resurser genom mikro­
kreditinitiativ och köksträdgårdar.
Genom stöd till den Etiopiska handels­
kammaren har 8 300 kvinnor genom
självhjälpsgrupper och tillgång till
program för mikrofinansiering startat
egna företag som lett till ökad självförsörjning.
utrikesdepartementet
25
För mig handlar jämställdhet
”
om rättigheter, men också om nyttoeffekter. En jämställd verksamhet
är en mer effektiv verksamhet ”
Karin Enström, försvarsminister
J
ag vill beskriva jämställdhetsarbede till de cirka 4 500 utbildningsplatserna
tet inom Försvarsdepartementets
ser vi att den andelen håller i sig. Det är en
ansvarsområden i två delar. Den
stor ökning jämfört med under åren med
ena delen handlar om hur vi arbetar för
värnplikt.
att öka jämställdheten inom våra myndig Men, andelen kvinnor i Försvarsmakten
heter och deras verksamheter. Den andra
är fortfarande låg och regeringen har bl.a.
delen handlar om hur Sverige kan föra ut
gett i särskilt uppdrag till myndigheten
jämställdhetsarbetet i våra internationella
att bedriva ett utvecklingsarbete för
insatser och samarbeten.
jämställdhetsintegrering i syfte att bl.a.
öka andelen kvinnor på alla nivåer i myn En genomgripande jämställdhetsdigheten.
reform har skett inom Försvarsmakten
eftersom de sedan 2010 rekryterar både
Även inom landets räddningstjänster är
kvinnor och män på frivillig grund.
andelen kvinnor låg. Myndigheten för samVärnpliktslagstiftningen
hällsskydd och beredskap
är vilande och könsneu(MSB) jobbar aktivt med
Vi vet av erfarenhet
tral, vilket innebär att om
att öka andelen kvinnor
att ett genderperspektiv
den skulle aktiveras skulle
som utbildas till brandmän
ökar effekten av våra
både kvinnor och män
på landets räddningsskolor.
internationella insatser
omfattas av värnpliktsFör att nå ut med kunskap
skyldighet. Eftersom värnom t.ex. förebyggande åtplikten inte tillämpas konkurrerar Förgärder i hela samhället måste räddningssvarsmakten om arbetskraft med andra
tjänstens personal bättre spegla befolkarbetsgivare. Det ställer höga krav på
ningen i övrigt. Det är en förutsättning
Försvarsmakten att vara en modern och
för medborgarnas förtroende för viktiga
attraktiv arbetsgivare.
samhällsfunktioner.
Fler kvinnor behövs
FN:s säkerhetsråds resolution 1325
Av cirka 33 000 ansökningar till Försvarsmaktens grundläggande militära utbildning
under 2013 var cirka 20 procent kvinnor. När
vi sedan tittar på vilka som blir nominera-
Försvarsmakten arbetar aktivt med att
implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
I Kungsängen utanför Stockholm finns
26
försvarsdepartementet
20 %
av de cirka 33 000 personer som sökte till
försvarsmaktens grundläggande militära
utbildning under 2013 var kvinnor
Nordic Centre for Gender in Military
Operations som på kort tid har fått ett
internationellt erkännande. Vi vet av
erfarenhet att ett jämställdhetsperspektiv ökar effekten av våra internationella
insatser. Med kvinnor i såväl civila som
militära insatser kan vi inkludera hela befolkningen i arbetet för fred och säkerhet.
För mig handlar jämställdhet om
rättig­heter, men också om nyttoeffekter.
En jämställd verksamhet är en mer effektiv
verksamhet.
försvarsdepartementet
27
En jämställd skogsnäring
”har
vi den dag som kvinnor
och män har samma möjlighet
att äga och bruka skog Eskil Erlandsson, landsbygdsminister
I
nom de gröna näringarna finns det
stora utmaningar kvar när det gäller
jämställdhet. Jämställdhetsintegrering är den strategi som regeringen valt
och jag tror att den passar väldigt bra. Det
är tydligt att det är ett arbete som behöver fortsätta kontinuerligt. Men som i
allt jämställdhetsarbete tror jag också att
det är avgörande att vi i ledningen tydligt
visar att arbetet är viktigt.
Jämställdhetsstrategi för
skogsbrukssektorn
Ett exempel som jag gärna lyfter fram är
vårt arbete inom skogsnäringen. Skogen
betyder mycket för svensk ekonomi och
skapar jobb i hela landet. I dag är närmare
100 000 människor sysselsatta inom skogs-
”
bruket och skogsindustrin. Av dessa är 16
procent kvinnor och 84 procent män. Det
är alltså en mansdominerad bransch.
År 2011 presenterade vi tillsammans med
näringen en jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn: ”Konkurrenskraft kräver
jämställdhet”. Den innehåller en rad åtgärder och uppdrag för att öka jämställdheten
i skogsnäringen och har tagits fram i samråd mellan skogsbranschen och regeringen.
Arbetet med strategin har pågått under
ett par års tid. Den senaste insatsen var att
jag under hösten 2013 bjöd in till ett hög­
nivåmöte, med representanter från beslutfattare inom skogsbrukssektorn, branschorganisationer och akademin. Vi hade
intressanta diskussioner och det blev också
tydligt för mig att det finns otroligt mycket
att göra. Vid mötet gav jag deltagarna
I arbetet med landsbygd och de gröna näringarna skulle jag vilja säga
att jämställdhetsarbetet närmast kan beskrivas som en överlevnadsfaktor.
Vi behöver tillgång till all den samlade kompetensen hos kvinnor och
män för att skapa konkurrenskraft
28
landsbygdsdepartementet
två utmaningar: dels att se hur de på ett
tydligare sätt kan bidra till att lyfta fram
kvinnor som förebilder inom skogs­
näringen, dels att fundera kring hur de
personligen kan bidra till att föra jämställdhetsarbetet framåt i sina organisationer. Jag tror att ledarskap är en nyckel­
faktor här.
En jämställd skogsnäring har vi den
dag som kvinnor och män har samma
möjlighet att äga och bruka skog och att
arbeta i eller att driva företag inom skogsnäringen. Vi har mycket arbete framför oss för att komma i närheten av det.
Men om inte annat ska vi göra det av rent
affärsmässiga skäl – för att vara konkurrenskraftiga behöver de gröna näringarna
ta till vara hela befolkningens kompetens.
FAKTA
Den nationella jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn
består av en vision och tre fokusområden. Fokusområdena är utbildning, arbetsliv och enskilt skogsägande. Till varje fokusområde hör
ett mål och till det är kopplat ett
antal åtgärder som aktörerna i
skogsbrukssektorn ska genomföra.
Landsbygdsdepartementet gör en
årlig uppföljning och år 2015 görs
en slutlig uppföljning. Dessutom
bjuds aktörerna i strategin in till
Landsbygdsdepartementet en gång
per år för kunskapsutbyte och avrapportering.
landsbygdsdepartementet
29
Ett av målen är att
”
jämställdheten inom it-området
ska öka kraftigt”
Anna-Karin Hatt, it- och energiminister
I
it-relaterade yrken bland kvinnor och
nom mitt ansvarsområde har jag två
flickor. Ett sätt är att redan i grundmycket mansdominerade områden:
skolan genomföra insatser som särskilt
energi och it. Det är en utmanande
uppmuntrar och stödjer flickors intresse
uppgift att locka fler kvinnor att vilja
för naturvetenskap, matematik och tekstudera, arbeta i och inta beslutsfattande
niska ämnen. Samtidigt behöver it-branpositioner inom både it- och energisektoschen i sig skapa bra
rerna. Men det är nödkarriärmöjligheter för
vändigt. Såväl it- som
Att könsfördelningen inom
kvinnor. Vikten av att
energibranscherna är
it-området är så skev kan vara få en mer jämställd itunder stark utveckling
och Sverige är världs­ negativ för it-utvecklingen efter- bransch får inte bara
som Sverige inte fullt ut tar till vara en ledningsfråga
ledande inom båda. Att
vara
kraften i kvinnors delaktig- utan behöver vara en
då hälften av Sveriges
het och kunskap på området
naturlig fråga för hela
kompetens inte tas tillverksamheten, inte bara
vara är oroväckande.
som enskilda projekt eller något som
I den digitala agendan för Sverige som
lämnas åt enstaka eldsjälar.
regeringen beslutade om i oktober 2011
är ett av målen att jämställdheten inom
Jag har under åren tagit initiativ som
it-området ska öka kraftigt.
syftat till att lyfta frågan om jämställdhet
inom it-området, bl.a. genom konferenser
Utvecklingen för att öka andelen
och seminarier samt olika kartläggningar
kvinnor i it-yrkena och inom it-utbildoch analyser. Den Digitaliseringskomningarna går långsamt. Att könsfördelmission som regeringen tillsatt för att följa
ningen inom it-området är så skev är
och driva utvecklingen av den Digitala
negativ för it-utvecklingen eftersom
agendan har jämställdhet som ett av sina
Sverige inte fullt ut tar till vara på kraften
insatsområden och jag fortsätter att noga
i kvinnors delaktighet och kunskap på
följa utvecklingen när det gäller it och
it-området.
jämställdhet.
För att fler kvinnor ska välja att arbeta
i it-branschen måste könsfördelningen,
både bland de yrkesverksamma på it-omEnergi
rådet och på it-relaterade utbildningar
vid universitet och högskolor, förändras.
Energisektorn är sedan länge en mycket
En nyckel är att öka intresset för it och
mansdominerad sektor. Just nu sker det
30
näringsdepartementet
20 %
var andelen kvinnor
i it-yrken år 2011
en väldigt kraftig expansion och strukturomvandling i branschen, bl.a. genom
omfattande investeringar som i elnäten
och en stark utbyggnad av den förnybara
elproduktionen, inte minst av vindkraft. Tack vare det, kommer nu nya
företag och aktörer in på energimark­
naden och det är ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor. Det, i kombination med
stora pensionsavgångar, öppnar för att
nya och yngre personer kan komma in
i energi­branschen, och framförallt kvinnor. Men det kommer inte att göra sig
självt, det ställer stora krav på branscherna
att rekrytera, befordra och belöna kvinnor så att kvinnor stannar, bidrar och
avancerar i branscherna.
Bland de myndigheter som har ansvar för energifrågor är jämställheten
mycket god, inte minst i de ledande befattningarna. I regeringen har vi försökt
att göra vår hemläxa: Av fyra energirelaterade myndigheter leds två av manliga
generaldirektörer och två av kvinnliga
general­direktörer. När regeringen ska utse
generaldirektörer, utredare, styrelser, insynsråd och expertgrupper strävar vi efter
att nå en balanserad fördelning mellan
kvinnor och män. Att det finns både
kvinnor och män på ledande poster är
viktigt också för jämställdheten i övrigt,
eftersom det kan inspirera fler kvinnor
att söka sig till dessa branscher.
FAKTA
• Andelen kvinnor i it-yrken 2011
var 20 % (källa: SCB).
• Andelen kvinnor som utexaminerats
från en it-utbildning på univer­
sitets- eller högskolenivå var läsåret
2011/2012 22 % (källa: Universitetskanslersämbetet).
• Fler tjejer än killar i åldern 16 till
24 år använder internet dagligen
(källa: SCB).
näringsdepartementet
31
Hälso- och sjukvården
”
är en av de viktigaste delarna
i vår välfärd”
Göran Hägglund, socialminister
G
Regeringens arbete för en mer jämlik vård
handlar bl.a. om att följa utvecklingen
av omotiverade skillnader i resultat och i
bemötande. Samverkan med vårdgivarna
är en viktig framgångsfaktor. Regeringen
har därför tecknat flera överenskommelser
med Sveriges Kommuner och Landsting
om stimulans och stöd för åtgärder inom
hälso- och sjukvården för att öka jämlikheten, där jämställdhet
mellan kvinnor och män
Bemötande, vård och
ingår.
runden för jämställdhet mellan kvinnor och män är alla
människors lika värde. Alla
människor är unika och värdefulla. Och
alla människor har något att bidra med
till samhället. Den människovärdesprincipen är fundamentet för regeringens
arbete inom hälso- och sjukvård och ekonomisk familjepolitik.
Hälso-och sjukvård
behandling ska erbjudas
Hälso- och sjukvården
på lika villkor till alla
är en av de viktigaste
Regeringens insatser
delarna i vår välfärd. Den
för en jämlik vård
ska hålla en hög kvalitet, vara tillgänglig
består
av
fem
fokusområden
för alla som behöver den och den ska
• Synliggörande och analys av skillnader
vara anpassad efter var och ens behov
och förutsättningar. Bemötande, vård
i vård, behandling och bemötande samt
och behandling ska erbjudas på lika villresultat.
• System, stödstrukturer och tjänster till
kor till alla. Samtidigt visar forskning att
det finns skillnader i hälsa och sjuklighet
vården och till enskilda.
• Strategier och åtgärder inom särskilda
mellan kvinnor och män. Medicinskt
omotiverade skillnader mellan kvinnor
områden.
•Stöd och stimulans till utveckling i
och män har påvisats när det kommer till
tillgång på utredning och behandling vid
vården.
•Samverkan och dialog med hälsoflera olika sjukdomar. Omotiverade skillnader i vården kan aldrig accepteras, som
och sjukvårdens aktörer, invånare och
t.ex. att tillgången till vissa avancerade
patienter.
läkemedel i högre utsträckning ges till
män än till kvinnor, trots att de skulle ha
Utifrån fokusområdena har regeringen
samma nytta av dem.
genomfört särskilda satsningar för att
32
socialdepartementet
öka jämlikheten i vården inom flera
de har stimulerat till ett ökat lärande och
områden. Hela arbetet beskrivs i Strategi
förbättrade resultat i hälso- och sjukför en god och mer jämlik vård 2012–2016.
vården. Den åttonde rapporten i serien
Uppmärksamheten kring skillnader i beÖppna jämförelser presenterades hösten
handling mellan kvinnor och män har
2013 och den redovisar 162 indikatorer, 73
inneburit att vården i dag inom många
procent av dessa indikatorer visar på en
områden är mer jämställd än tidigare, ett
förbättring för kvinnor och 80 procent
exempel på detta är hjärt- och kärlsjukvisar på en förbättring för män.
vården.
Regeringens satsningar på att öka till Ett av regeringens
gängligheten och kvali­
och landstingens verkteten i hälso- och sjukAtt utgå från båda
tyg för att analysera
vården är ett viktigt stöd
föräldrarnas ansvar för
ojämlikheter och driva
i arbetet för en ökad
barnen är en självklar del
kvalitets- och effektivijämställdhet inom hälsoi en modern familjepolitik
tetsutvecklingen i vård
och sjukvården. Jämoch omsorg är öppna
ställdhet är en fråga om
jämförelser. Öppna jämförelser har bipatientsäkerhet och att säkerställa vård
dragit till att synliggöra ojämlikheter i
på lika villkor. I det arbetet är regeringens
vården på ett helt nytt sätt, och bidrar till
genomförande av strategi för en god och
att bättre klara utmaningarna inom detta
mer jämlik vård 2012–2016 angeläget och
område.
satsningarna på öppna jämförelser ett
Öppna jämförelser består av indikavärdefullt instrument för att öka tilltorer som visar utveckling och riktning
gången till jämförbar information om
över tid avseende effektivitet och kvakvalitet, resultat och kostnader, uppdelade
litet av olika aspekter inom hälso- och
på kön.
sjukvården som medicinska resultat,
patienterfarenheter, tillgänglighet och
Ekonomisk familjepolitik
kostnader. Regeringens satsningar på
kvalitetsutveckling genom öppna jämAtt utgå från båda föräldrarnas ansvar
förelser har gett flera positiva resultat,
för barnen är självklart i den moderna
som att hälso- och sjukvården blivit mer
familjepolitiken. De ekonomiska familje­
öppen för insyn, de har fungerat som
stöden bör förbättra förutsättningarna
underlag för den offentliga debatten och
för jämställdhet mellan kvinnor och
socialdepartementet
33
34
13 500 kr
per barn i jämställdhetsbonus får hushåll
som delar lika på föräldraledigheten
män och de reformer som regeringen
2012 och är numera kopplad till utbetalhar genomfört understryker detta. Förningen av föräldrapenning istället för det
äldraförsäkringen, d.v.s. föräldrapenning,
tidigare kravet på ansökan. När den förgraviditetspenning och tillfällig föräldra­
älder som tagit ut lägst antal dagar tar ut
penning, kompenserar en stor del av införäldrapenning får vardera föräldern 50
komstbortfallet under föräldraledighet
kronor i jämställdhetsbonus per dag. Vid
och skapar, tillsamett helt jämställt
mans med jämställduttag ges sammanSyftet med jämställdhetshetsbonusen, goda för­
bonusen är att uppmuntra en jämn taget 13 500 kronor
utsättningar för båda
i bonus per barn.
fördelning av föräldraledigheten
föräldrarna att kunna
För att förbättra
mellan kvinnor och män, vilket är
förutsättningarna
behålla anknytningen
en viktig förutsättning för att
för ett jämställt
till arbetsmarknaden
uppnå ekonomisk jämställdhet
föräldraskap är även
och samtidigt vara hemflexi­
biliteten i de
ma med sina barn när
familjeekonomiska stöden viktiga, för
de är små.
att möta föräldrars olika behov av stöd
Jämställdhets­
bonusen är ett tydligt
beroende på bl.a. arbetstider och familje­
exempel på regeringens ambition att
situation. Exempelvis ges möjlighet att
stärka föräldrars lika ansvar för barnen.
dela vården om ett sjukt barn med hjälp
Syftet med den är att uppmuntra en jämn
av den tillfälliga föräldrapenningen, möjfördelning av föräldraledigheten mellan
ligheterna till samförståndslösningar
kvinnor och män, vilket är en viktig förmellan föräldrarna utökas samtidigt som
utsättning för att uppnå ekonomisk jämstöden ger goda möjligheter att kombiställdhet. Jämställdhetsbonusen infördes
nera arbete och vård av barn. Exempel på
den 1 juli 2008. Hur en familj väljer att
initiativ från regeringen i detta sammanfördela ansvar för olika uppgifter inom
hang är delat barnbidrag och kommunalt
sig går utanför politikens gränser. Där­
vårdnadsbidrag. Regeringen avser också
emot är det politikens uppgift att skapa
att återkomma med förslag om hur förförutsättningar för kvinnor och män att
äldrar kan ges ett ökat stöd för att göra
på lika villkor ta ansvar för det obetalda
egna överenskommelser om underhållshem- och omsorgsarbetet. Jämställdhetsbidrag till barn.
bonusen förenklades från den 1 januari
socialdepartementet
35
Jag har prioriterat att
”
öka kunskapen om de bakomliggande orsakerna till det
ojämställda användandet
av sjukförsäkringen
”
Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister
M
värdig sjukfrånvaro innan första barnets
ålet för den svenska sjukförfödelse. Men två år efter barnets födelse
säkringen är att från­
varon
är kvinnors sjukfrånvaro i genomsnitt
från arbete på grund av sjukungefär dubbelt så hög som mäns. Och
dom ska ligga på en långsiktigt stabil och
låg nivå. Historiskt har detta inte varit
det handlar om egen sjukdom, inte från­
fallet, i synnerhet inte för kvinnor, och
varo från arbetet på grund av vård av barn.
skillnaderna mellan kvinnor och män är,
Skillnaden i sjukfrånvaro består sedan i
och har varit, stora. Regeringen har genomdrygt 15 år.
fört många reformer för
Sverige förefaller alltså
att minska sjukfrånvaron Kvinnor och män har i princip ha betydande jämställd– tidsgränser i sjukför- en likvärdig sjukfrånvaro innan hetsproblem, som visar
säkringen, aktivt arbete
sig i sjukförsäkringen och
första barnets födelse
för att minska risken för
får stora konsekvenser
långtidssjukskrivningar, etc. – vilket inneför både individer och samhället. Ett beburit att sjukskrivningstiderna har kortats
kymmer är att det påverkar inkomsterna
och färre vuxna förtidspensioneras. Men
på lång sikt. Kvinnors möjlighet att göra
det könsmönster som har funnits i många,
karriär kan försämras. Dessutom finns
många år har ännu inte brutits: när sjukrisken att kvinnor som kollektiv blir mindre
frånvaron ökar, så ökar den mer för kvinnor
attraktiva för arbetsgivare. Hög sjukfrånän för män.
varo under arbetslivet leder också till lägre
pensioner. Det är ett mycket allvarligt
problem att kvinnor är mer sjukskrivna än
Kvinnors sjukfrånvaro högre än mäns
män och vi måste söka orsaker till varför
det är så och vad vi kan göra åt det.
Kvinnor är fortfarande sjukskrivna i betydligt större utsträckning än män. Kvinnors
Som minister har jag därför prioriterat
andel av sjukfrånvaron har till och med
att öka kunskapen om de bakomliggande
ökat i omfattning de senaste åren. I
orsakerna till det ojämställda användandecember 2012 var kvinnors sjukfrånvaro
det av sjukförsäkringen. Det är viktigt
totalt sett 75 procent högre än mäns. Skillatt frågan tas på allvar. Många kan ha en
naden mellan kvinnor och män etableras
uppfattning om skälen till kvinnors sjukpå allvar i åldrarna 30–39 år – den ålder
frånvaro, men studier kan ge oss ordentlig
då många lever familjeliv med små barn.
fakta. För ett drygt år sedan gavs därför
Kvinnor och män har i princip en likflera uppdrag för att belysa frågan från
36
socialdepartementet
SJUKDAGAR/MÅNAD
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
-6 -4 -2
kvinnor
män
0
2
4
6
8 10
ÅR FÖRE / EFTER BARNETS FÖDELSE
Källa: IFAU (rapport 2011:2)
olika perspektiv. I november 2013 presenterades uppdragen.
Ökad kunskap om kvinnors och
mäns sjukfrånvaro
Försäkringskassan fick i uppdrag att beskriva sjukfrånvaron över tid för kvinnor
och män som blev föräldrar för första
gången. Resultaten visar stöd för att
dubbelarbete, i meningen att kvinnan tar
huvudansvar för hem och familj sam­tidigt
som hon förvärvsarbetar, kan leda till ökad
risk för sjukskrivning.
Karolinska institutet har under­
sökt
om kvinnors barnafödande har samband
med framtida sjuklighet och sjukfrånvaro. Resultaten visar att det inte finns
stora skillnader mellan kvinnor som fött
barn och kvinnor som inte fött barn när
det gäller sjukfrånvarodagar. Ärftliga och
familjära faktorer har funnits ha bety­delse
för dem som inte fött barn, men inte
bland de kvinnor som fött barn. Till detta
har en jämställdhetsanalys av sjukskrivningsmönster genomförts. Tillsammans
ger resultatet en komplex bild av tänkbara
förklaringar till den ojämställda sjukfrånvaron. Det finns därmed inte en enda
enkel lösning att ta till. Mitt arbete med
frågan fortsätter.
Några exempel på åtgärder
•En
likformig handläggning är viktig
för att motverka omotiverade skillnader
i beslut av sjukförsäkringsärenden.
Försäkringskassan har därför i uppdrag att jämställdhetsintegrera verksamheten. Osakliga könsskillnader ska inte
förekomma i handläggning och beslutsfattande. Inspektionen för social­
försäkringen ska också granska handläggningen av sjukförsäkringsärenden
ur ett jämställdhetsperspektiv.
•Socialstyrelsen genomlyser det försäkringsmedicinska beslutsstödet som
används för bedömning av hur lång tid
som en viss given diagnos kräver sjukskrivning. Bör rekommendationerna
vara lika för kvinnor och män eller
finns det anledning att de ska vara olika
på grund av medicinska skäl?
• Sjukskrivningsmiljarden har sedan år
2010 ökat medvetenheten kring jämställdhetsaspekten i sjukskrivnings­
pro­cessen och i arbetet med patienters
sjukskrivning. Konkreta metoder för
likvärdig bedömning och behandling
har utarbetats och spritts i många lands­
ting, t.ex. den s.k. genushanden med
syftet att säkra bemötandet av patienten.
socialdepartementet
37
Våld i nära relationer, där
”kvinnor
tyvärr ofta är drabbade,
är ett stort samhällsproblem som
alla måste kraftsamla omkring Maria Larsson, barn- och äldreminister
I
”
År 2007 antog regeringen en handlingsplan
mitt uppdrag som barn- och äldreför att bekämpa mäns våld mot kvinnor,
minister prioriterar jag att bekämpa
hedersrelaterat våld och förtryck samt
våld i nära relationer, som jag anser
våld i samkönade relationer. Planen ombåde är ett allvarligt jämställdhets­
fattade en mängd åtgärder inom flera olika
problem och ett stort samhällsproblem.
insatsområden. Arbetet har bl.a. lett till
Varje år utsätts tiotusentals personer i
att myndigheter, komSverige för våld och
muner, landsting och
andra kränkningar i
Det krävs ökad helhetssyn
frivilligorganisationer har
nära relationer. Under
och förstärkt samarbete för att
konkret information och
föregående och innevar­
motarbeta våld mot kvinnor
råd på sina hemsidor till
ande mandatperiod har
den som är eller riskerar
regeringen fördelat beatt bli utsatt för våld. I dag har nästan 80
tydande resurser till olika åtgärder för att
procent av Sveriges kommuner en handuppnå de jämställdhetspolitiska målen,
lingsplan för socialtjänstens arbete mot
i vilka det ingår att mäns våld mot kvinnor
våld i nära relationer. Ökade insatser görs
ska upphöra.
för kompetensutveckling, inventeringar,
stödinsatser och boendeplatser. Närmare
Åtgärder för förbättrat skydd
två tredjedelar av kommunernas kompetenshöjande åtgärder gäller utbildning
Det krävs en ökad helhetssyn och förom våldsutsatta kvinnor med funktionsstärkt samarbete för att motarbeta våld
nedsättning och en nästan lika stor andel
mot kvinnor. Därför har en nationell samhandlar om våld mot kvinnor över 65 år.
ordnare mot våld i nära relationer tillsatts
Många kommuner och ideella föreningsom ska föreslå åtgärder för att förbättra
ar har också utvecklat insatser för t.ex.
skyddet för och stödet till brottsoffren.
kvinnor som har drabbats av hedersrelaSamordnaren ska också tillsammans
terat våld och våldsutsatta kvinnor med
med berörda aktörer sprida och förbättra
missbruksproblem. Socialtjänsten samgenomslaget för befintliga kunskaper.
arbetar regelbundet med externa aktörer.
I uppdraget ingår att stödja myndigheter,
kommuner, landsting och organisationer
och öka effektiviteten, kvaliteten och
långsiktigheten i arbetet med våld i nära
relationer.
38
socialdepartementet
FAKTA
Ett antal myndigheter har i uppdrag
att ta fram och sprida kunskap till
berörda aktörer samt fördela medel
för metodutveckling, bl.a. Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Brottsoffermyndigheten. Nationellt centrum
för kvinnofrid vid Uppsala universitet
har ett nationellt uppdrag att utveckla
och sprida evidensbaserad kunskap
och information om mäns våld mot
kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.
39
Kvinnors och mäns berättelser
”och
erfarenheter ska likvärdigt
belysas, gestaltas och representeras
inom kulturens alla områden
Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister
A
lla ska ha möjlighet att delta
i kulturlivet. Det innebär att
kvinnor och män, flickor och
pojkar, ska ha samma möjligheter att ta
del av gemensamma resurser för att skapa
och uppleva kultur. Kvinnors och mäns
berättelser och erfarenheter ska också
i möjligaste mån likvärdigt belysas,
gestaltas och representeras inom kulturens
alla områden.
Jämställdhetsintegrering en prioritet
på myndigheterna
För att uppnå det kulturpolitiska målet
om allas möjlighet att delta i kulturlivet
ska samtliga myndigheter inom kul­
tur­­
området integrera ett jämställdhets­
perspektiv i sina verksamheter. Två kultur­
myndigheter, Konstnärsnämnden och
Statens musikverk, ingår dessutom i
rege­ringens utvecklingsprogram för att
stärka jämställdhetsintegrering i statliga
myndigheter.
Regeringens särskilda insatser för
jämställdhet i kulturpolitiken
Regeringen genomförde under förra mandatperioden satsningar på scenkonst­
området som bl.a. resulterade i chefsutbildningar för kvinnor. Generellt sett har
antalet kvinnliga chefer ökat, i synnerhet
40
kulturdepartementet
”
inom området teater och dans. Som exempel kan nämnas att Dramaten, Operan,
Dansens hus, Riksteatern och Statens
Musik­
verk (tidigare Rikskonserter och
Statens musiksamlingar) 2013 samtliga hade
en kvinna som högsta chef. År 2006 hade
endast en av dessa en kvinnlig högsta chef.
Konstnärsnämnden rapporterar att
an­delen kvinnor i de konstnärliga yrkena
har ökat, även om denna andel varierar
beroende på konstområde. Inom musik­
området har antalet kvinnor bland
sökande och bidragsmottagare ökat väsentligt under senare år. Detta är en
positiv utveckling för ett område där
könsbalansen bland utövare och upphovsmän traditionellt sett varit ojämn
till männens fördel.
Innevarande mandatperiod har vi
även gjort ytterligare satsningar för att
öka jämställdheten inom film-, musikoch museiområdena.
• Inom musikområdet stöder Statens musikverk projekt för att öka jämställd­
heten i musiklivet, strategiskt och på
lång sikt. Här ryms utbildningar riktade
till unga kvinnliga musiker, mentorsprogram för jazzarrangörer och stöd för
informella nätverk bland organisationer
som jobbar aktivt med jämställdhet.
• Inom filmområdet har unga kvinnors
filmskapande varit i fokus. Målet är att
få en ökad balans mellan män och kvin-
nor i svensk filmproduktion. Svenska
Filminstitutet har gett stöd för regionala
projekt i form av filmkurser till specifika
talangutvecklingsprogram. Filminstitutet har även låtit kartlägga och undersöka unga killars och tjejers filmande.
Studien visar bl.a. att det finns behov
av ökad genusmedvetenhet på landets
filmutbildningar och av insatser för att
stötta nyutexaminerade filmare.
• Inom museiområdet har det gjorts en
fördjupad kartläggning av hur genusfrågor beaktas i museernas utställningar
och i arbetet med samlingarna. Kartläggningen har bidragit till att en digital
plattform har skapats som tillför museernas samlingssystem genusrelaterad
information. Nya metoder har tagits
fram för att revidera en utställning
ur ett genusperspektiv. Det har också
gjorts kunskapshöjande insatser, såsom
chefsutbildning för ökad jämställdhet
och mångfald i museer, konst- och kulturinstitutioner. Moderna museet prioriterar exempelvis kvinnliga konstnärer
i sina utställningar.
Tack vare jämställdhetsintegreringen
och de särskilda satsningarna har med­
vetenheten om jämställhetsfrågorna ökat.
Flera jämställdhetsprojekt har genomförts
med goda resultat och lett till att frågor
om jämställdhet och likvärdig representation har diskuterats flitigt i media.
FAKTA
Jämställdhetssatsningar inom
kulturområdet
Under 2011–2014 har särskilda
medel och uppdrag gått till:
• Svenska Filminstitutet för att förbättra villkoren för unga kvinnors
filmskapande (6,5 mnkr).
• Statens musikverk för att främja jämställdhet inom musiklivet (8 mnkr).
• Statens historiska museer för att
utveckla en mer jämställd representation inom museisektorn (3 mnkr).
• Myndigheten för kulturanalys för att
utvärdera jämställdhetssatsningar
(500 tkr).
• Statens medieråd för att göra en studie av barns och ungas användning
av sociala mötesplatser på internet ur
ett jämställdhetsperspektiv (1 mnkr).
• Statens kulturråd för att genomföra
läsfrämjande insatser i samarbete
med idrottsrörelsen (3 mnkr).
Erfarenheterna har gett underlag för att
både precisera och målgruppsanpassa fram­
tida insatser, vilket bidrar till att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
kulturdepartementet
41
Skulle kvinnor bli
” företagare i lika stor utsträckning
som män, skulle vi ha 75 000 nya
företag i Sverige. Det betyder både
fler företag och fler jobb Annie Lööf, näringsminister
Ö
”
driver Tillväxtverket programmet ”Främja
kad jämställdhet leder till fler
kvinnors företagande”, som omfattar 100
jobb, ökad tillväxt och lönmiljoner kronor per år. Det är ett prosamma företag. Skulle kvingram som ska bidra till att skapa tillväxt
nor bli företagare i lika stor utsträckning
och förnyelse i det svenska näringslivet.
som män, skulle vi ha 75 000 nya företag
i Sverige. Det betyder både fler företag
En viktig del i programmet är att öka
och fler jobb. Studier visar att företag
kunskaper och förändra attityder till föremed en jämställd ledning gör ett bättre
tagande. Ett redskap i det arbetet utgörs
resultat. Det finns med andra ord en stor
av de ambassadörer för kvinnors företapotential i att fler kvinnor startar, driver
gande som vi har utsett. Ambassadörerna
och leder företag. Därför är det glädjande
är ute i skolor, universitet och i olika nätatt konstatera att kvinnors entreprenörverk för att berätta om sina erfarenheter
skap sedan 2006 ökar
och inspirera andra att
mer än männens.
se företagande som ett
Skulle kvinnors företagande
möjligt karriärval.
Mitt mål är att Svebli lika vanligt som bland män
För närvarande finns
rige ska bli världens
skulle det innebära 75 000
det 909 företagare som
bästa land att bo, verka
nya företag i Sverige
och driva företag i.
är utsedda till ambassa­
Hållbarhet och jämdörer för kvinnors föreställdhet är några grundläggande perspektagande fram till 2014. I varje län finns en
tiv i mitt och departementets arbete. Det
regional koordinator, vars uppgift bl.a. är
innebär att vi jobbar med jämställdhetsatt hantera förfrågningar, anordna regioperspektivet varje dag och i allt arbete vi
nala nätverksträffar för ambassadörerna,
gör. Det handlar om såväl generella krav
förankra ambassadörsprojektet bland re­
och åtgärder som styrning och resultatredo­
gio­­
nala aktörer samt vara ett stöd till
ambassadörerna.
visning genom könsuppdelad statistik
som specifika, riktade åtgärder för att öka
Almis innovationsfinansiering har
jämställdheten.
förstärkts med 10 miljoner kronor, i syfte
att stärka kvinnors företagande. Andelen
kvinnor som har fått del av Almis innoKvinnors företagande stärker Sverige
vationsfinansiering ökade något 2012 och
uppgick till 34 procent att jämföras med
Regeringen strävar efter att fler kvinnor
30 procent 2011.
ska välja att bli företagare. Sedan 2007
42
näringsdepartementet
2006–2012 ökade andelen kvinnor i styrelser
för statliga myndigheter och bolag från ett
genomsnitt på 42 procent till ett genomsnitt
på 54,4 procent.
Källa: Budgetpropositionen 2007/ 08 och
2013 /14 samt bolagens
hållbarhetsredovisning
andel kvinnliga
ledamöter i % 2006
andel kvinnliga
ledamöter i % 2012
verket för innovationssystem
44
57
tillväxtverket (tidigare nutek)
44
50
bolagsverket
50
67
almi
39
48
rise (holdingbolag för industriforskningsinstituten)
33
50
totalt (genomsnitt för nämnda myndigheter och bolag)
42
54,4
Handlingsplan för en jämställd
regional tillväxt 2012–2014
En jämn fördelning av makt och resurser
är en av förutsättningarna för hållbar tillväxt i hela landet. Därför har vi tagit fram
en handlingsplan för en jämställd regional tillväxt. Planen gäller under perioden
2012–2014 och har som mål att kvinnor
ska ha samma förutsättningar som män
att nå inflytande i det regionala tillväxt­
arbetet och få tillgång till tillväxtresurser, exempelvis regionala företagsstöd.
En handlingsplan med prioriterade
åtgärder har utarbetats i respektive län
och genomförandet har påbörjats. Rege­
ringen kommer fortsatt att prioritera och
följa upp genomförandet av insatserna
i handlingsplanen.
Fler kvinnor i statliga bolagsoch myndighetsstyrelser
Kvinnors inflytande över utveckling av
nyckelsektorer inom näringslivet bidrar
till både ekonomisk tillväxt och ett långsiktigt hållbart samhälle. Näringsdepartementet arbetar därför för att stärka
jämställdheten i de egna myndighetsstyrelserna och de statligt ägda bolagen.
Målet är att könsfördelningen bland styrelseledamöterna ska vara jämn och att
rekryteringen ska utgå från att ett jämställdhetsperspektiv beaktas.
FAKTA
Golden rules
Golden Rules of Leadership är ett
resultat av Sveriges engagemang i
USA:s före detta utrikesminister
Hillary Clintons råd ”International
Council on Womens Business Leadership”. Syftet med "Golden Rules of
Leadership" är att göra världen mer
jämställd genom att främja kvinnliga
talanger. Sverige är först ut med lanseringen och länder som USA, Indien,
Brasilien och Sydafrika följer efter.
Regeringen satsar en miljon kronor
under 2013 och fem miljoner kronor
under 2014 för att fler kvinnor ska
ta makten i näringslivet. Ett uppdrag
har gått till Tillväxtverket att genomföra en satsning på "Golden Rules of
Leadership". Medlen kommer bl.a.
att användas för kunskapsutveckling,
ledarskapsträning och mentorskap
för kvinnliga talanger.
näringsdepartementet
43
Jag är övertygad om att
”
företag med fler kvinnor i ledande
positioner bidrar till att bolagen
blir mer framgångsrika
Peter Norman, finansmarknadsminister
S
”
vår politik är att kvinnor och män ska ha
om finansmarknadsminister är
samma möjligheter på arbetsmarknaden.
jag ansvarig för förvaltningen av
Sverige hör till de länder som har kommit
bolagen med statligt ägande. Det
långt med jämställdhetsarbetet, såväl
rör såväl stora bolag såsom Vattenfall och
LKAB som mindre bolag såsom Göta
generellt som inom näringsliv och före­
kanalbolag. Inom ramen för förvaltningtagande. Mycket återstår dock att göra
en av bolagen med statligt ägande har
för att kvinnor och män ska mötas av
jag och regeringen under innevarande
samma förutsättningar i hela sam­hället.
mandatperiod markant höjt ambitionsFort­
farande ser vi hur kvinnor tjänar
nivån kring hållbart företagande. Det
mindre och att det finns delar av samär naturligt att staten och bolagen med
hället som styrs av män och där kvinnor
statligt ägande ligger i framkant för utär från­varande. Näringslivets toppskikt,
vecklingen på området.
d.v.s. före­tagsledningar
Hållbart företagande
och bo­lags­styrelser, är
Arbetsgivare med goda
handlar om mer än att
om­
råden där utveckvärderingar kommer att
följa lagar och regler.
lingen går långsamt.
attrahera och behålla de
Arbetsgivare med goda
Statistiken efter 2013
bästa medarbetarna
värderingar kommer att
års bolagsstämmor vi­
attrahera och behålla de
sar att andelen kvinbästa medarbetarna och ett strategiskt
nor i börsbolagens styrelser det senaste
arbete med hållbart företagande skapar
året endast ökat med någon tiondel till
förutsättningar för långsiktigt håll­
bara
knappt 24 procent, enligt SIS Ägarser­
och lönsamma företag. Jag menar att
vice. Om man följer utvecklingen de
detta är en del av en modern och aktiv
senaste tio åren, kan man se att andelen
bolagsstyrning.
kvinnor i börsbolagens styrelser sakta ökat
men mer eller mindre planat ut de sista
tre åren. Min slutsats är att utvecklingen
Samma möjligheter
mot fler kvinnor på ledande positioner
på arbetsmarknaden
tar på tok för lång tid.
Initiativet med ökat fokus på hållbart
Jag är övertygad om att företag med
företagande går hand i hand med rege­
fler kvinnor i ledande positioner gör styrelser och ledningsgrupper mer dynamiska
ringens höga ambitioner när det gäller
och därmed bidrar till att bolagen blir
jämställdhet. En central utgångspunkt för
44
finansdepartementet
andelen kvinnliga styrelseledamöter
och ordföranden i statliga helägda
bolag respektive i börsnoterade bolag.
60%
50%
40%
49%
41%
Avser situationen per 1 maj 2013.
30%
24%
20%
10%
0
statligt helägda bolag
börsnoterade bolag
5%
ordförande
ledamöter
Källa: Finansdepartementet och SIS Ägarservice
andelen kvinnliga styrelseordförande. I
mer framgångsrika. Regeringen arbetar
dag är 41 procent av ordförandena kvinnor
målmedvetet för att stärka jämställd­
i de statligt helägda bolagen, jämfört med
heten i bolagen med statligt ägande och har
23 procent år 2006. I de börsnoterade
bl.a. en målsättning att könsfördelningen
bolagen är mindre än 5
bland styrelseledamöterna i bolagen med statligt
procent kvinnor styrelse­
I dag är 42 procent av
ägande ska vara jämn,
ordförande, enligt SIS
ordförandena kvinnor i de
d.v.s. att andelen kvinnor
Ägarservice.
statligt helägda bolagen,
respektive män ska vara
Ytterligare ett sätt
jämfört med 23 procent
minst 40 procent.
som staten som ägare
år 2006
använder för att främja
Som ägare har regerjämställdheten är att
ingen ansvar för att noställa krav på att bolagen själva arbetar
minera kandidater till styrelserna, därmed
aktivt med jämställdhet. I ägarpolicyn
kan vi direkt påverka styrelsernas sammanstår det att de ska driva utvecklingen mot
sättning. Som ett resultat av att vi väljer
en balanserad könsfördelning på ledande
att rekrytera ledamöter från hela Sveriges
befattningar i bolagen. Även här går det
befolkning, och inte bara den manliga
att se goda resultat – andelen kvinnor
delen, har vi lyckats komma långt när det
i ledningsgrupperna i de statligt ägda
gäller att rekrytera kvinnor till styrelserna
bolagen uppgår i dag till 38 procent jämi bolagen med statligt ägande. Nästan
fört med 28 procent 2006, och andelen
hälften, 49 procent, av styrelseledamökvinnliga vd:ar är i dag 29 procent jämfört
terna inklusive ordförandena, är kvinnor
med 10 procent 2006.
i de bolag som är helägda av staten.
Bolagen ska själva arbeta
aktivt med jämställdhetsfrågor
Rollen som ordförande i en styrelse är
unik och en ordförande har en särställning i sin uppgift som ledare för styrelsen
och representant för bolaget. Regeringen
har sedan den kom till makten höjt
ambitionen även när det gäller att öka
finansdepartementet
45
För en fungerande
”
demokrati krävs att både kvinnor
och män kan, vill och väljer
att engagera sig politiskt Birgitta Ohlsson, EU-minister
J
”
mäns och kvinnors sysselsättning ska vara
ämställdhet är tyvärr ofta en pominst 75 procent i hela EU. Detta är ett
litisk trendfråga. Den har förmåga
oerhört viktigt resultat. Att tjäna egna
att segla upp under högkonjunktur
pengar är grunden för kvinnors frigörelse.
och ner under ekonomisk kris. Själv är jag
Målet måste vara att kvinnor och män ska
en liberal ur- och skurfeminist på mina
arbeta lika mycket. Cash
samtliga fält. När jag reis queen, som jag brukar
ser som EU-minister i
Europa har helt enkelt
säga. Europa har helt enolika länder i och utanför EU är det viktigt för inte råd att ha världens mest kelt inte råd att ha värlvälutbildade hemmafruar
dens mest välutbildade
mig att träffa och stödja
hemmafruar.
lokala kvinnorättsorganisationer. När statliga utredare tillsätts är
Demokrati – en jämställdhetsfråga
jag mån om att hälften är kvinnor. Det är
viktigt att vi lever som vi lär.
Demokrati är i högsta grad en jämställdhetsfråga. För bara drygt ett sekel sedan ba Europa framhålls ofta som både femi­
serades den mest grundläggande av demonismens och demokratins vagga. Trots
kratiska rättigheter – rösträtten – på kön
det finns miljoner kvinnor i EU som inte
och plånbok. Kampen om allmän och lika
kan arbeta alls. Ensamma tvingas de ta
rösträtt pågick i decennier. Först 1921 kom
ansvaret för hem och barn. I flera av EU:s
demokratins verkliga genombrott i Sverige.
medlemsländer erbjuds inte tillräcklig
Kvinnor fick rösträtt och
och prisvärd barnomsorg.
den allmänna rösträtten
Även äldreomsorgen är
Att tjäna egna pengar
infördes. I dag står den
ofta dåligt utbyggd och
är grunden för kvinnors
svenska demokratin inför
kvinnor känner krav på att
frigörelse
nya jämställdhetsutmata hand om åldrande släkningar. För en fungerantingar. Sambeskattning,
de representativ demokrati krävs det att
som hämmar kvinnors förvärvsarbete,
både kvinnor och män kan, vill och väljer
finns kvar i åtskilliga EU-länder.
att engagera sig politiskt.
Jag är stolt över att ha varit pådrivande
för att införa ett starkt jämställdhetsper Som demokratiminister har jag genomspektiv i EU:s gemensamma sysselsättfört flera kartläggningar för att ta tempen
nings- och tillväxtstrategi EU2020. Sverige
på demokratin. Ett tydligt resultat är att
har lyckats få igenom att målet för både
kvinnor är underrepresenterade i politiken
46
statsrådsberedningen
75%
är målet för både mäns och
kvinnors sysselsättning i eu
bland de som nomineras i kommunska ta fram en jämställdhetsintegrerad och
fullmäktigeval och på tyngre poster. Fler
åtgärds­inriktad strategi mot överskuldsättkvinnor än män utsätts även för hot och
ning.
våld i sin roll som förJag blev inte mindre
troendevalda.
feminist
när jag blev
Jag blev inte mindre
minister. Snarare mer.
feminist när jag blev minister.
Ofta när jag är i Bryssel
Snarare mer
Överskuldsättning – ett
och Strasbourg funderar
jämställdhetsproblem?
jag på om jag hamnat
på ministermöte eller på mansklubb? I
Inom ramen för den svenska konsumentEuropeiska Centralbankens ledning finns
politiken finns många utmaningar. Ett
det fortfarande inte en enda kvinna. I
stort samhälls- och folkhälsoproblem
Europa 2013 är glastaket fortfarande kvar
är överskuldsättningen. Över 400 000
och maktens ansikte är ofta fortfarande
svenskar har skulder hos Kronofogden.
en mans. Så feminismen kan inte gå i ide.
För att kunna hjälpa de som hamnat i
Inte i dag. Inte imorgon. Och jämställdhet
skuldfällan behövs en genusanalys av
måste alltid stå högst upp på agendan oavorsakerna till överskuldsättning. Regersett politikområde.
ingen har därför tillsatt en utredning som
statsrådsberedningen
47
En kvinna tjänar i genomsnitt
”
3,6 miljoner kronor mindre än en man
under sitt arbetsliv – det är orimligt ”
Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadsminister
S
och män. Uppdraget ska redovisas senast
om arbetsmarknadsminister är
den 24 oktober 2014.
det en angelägen uppgift att arbeta för att kvinnor och män ska ha
samma villkor på den svenska arbetsArbetsmiljöverkets uppdrag
marknaden. Kvinnor och män ska ha
angående kvinnors arbetsmiljö
samma förutsättningar i sina val av arbeten och samma möjligheter att trivas och
Arbetsmiljöverket fick 2011 ett uppdrag
utvecklas i sitt arbete. Skillnaden mellan
från regeringen att utveckla och genomkvinnors och mäns livsinkomst är inte
föra särskilda insatser för att förebygga
rimlig. En förklaring
att kvinnor slås ut
till skillnaden är att
från arbetslivet på
Kvinnor arbetar mer än män
kvinnor och män till
grund av arbetsmiljömed repetitiva arbetsuppgifter och
stor del befinner sig i
rela­­terade problem.
män går ofta vidare till andra mer
branscher och yrken
I uppdraget ingår
varierade arbetsuppgifter
där lönerna skiljer sig
att hämta in kunåt. För att bryta den
skap, informera, utrådande strukturen med könsuppdelbilda inspektörer och genomföra nationingen på arbetsmarknaden behövs det
nella inspektionsaktiviteter. Uppdraget ska
insatser inom flera politikområden.
genomföras till och med 2014.
Särskilda metoder för bedömning av
risker för belastningsskada har tagits fram
Delegationen för
och hittills har cirka 700 arbetsplatser
jämställdhet i arbetslivet
inspekterats med metoderna. Inspektionerna visade att kvinnor arbetar mer än
Regeringen har tillsatt en delegation för
män med repetitiva arbetsuppgifter och
jämställdhet i arbetslivet som ska samatt män ofta går vidare till andra mer
manställa och tillgängliggöra kunskap
varierade arbetsuppgifter. En kunskapsom kvinnors och mäns olika villkor och
sammanställning som handlar om belastmöjligheter i arbetslivet och de förhållanning, genus och hälsa i arbetslivet visar
den som ligger till grund för skillnaderna.
att män och kvinnor har olika arbetsuppI delegationens uppdrag ingår att stimulera
gifter även om de arbetar i samma yrken
till debatt och lämna förslag på insatser
och att detta sannolikt är en väsentlig försom kan främja jämställdhet i arbetslivet
klaring till ojämlikhet i arbetshälsan. I en
och minska lönegapet mellan kvinnor
48
arbetsmarknadsdepartementet
annan sammanställning visar forskningen
att ergonomiska förbättringar inte bara är
positiva för anställda utan också bidrar till
verksamhetens kvalitet.
En annan del av projektet har inriktats
på hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus.
En framtagen kunskapssammanställning
visar att mäns perspektiv och arbetssätt
ofta utgör normen på arbetsplatserna.
Kvinnor saknar i högre grad än män möjligheter att påverka sin situation. Cirka 850
inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet, hemtjänst
och enheter inom teknisk förvaltning
har genomförts. Resultaten visar att de
kvinno­
dominerade arbetsplatserna upp­
lever problem med stor arbetsbelastning
samt brister i resurser och utrustning.
Jämställdhetsintegrering
Arbetsmiljöverket är en av de myndig­
heter som på regeringens uppdrag särskilt
ska fördjupa sitt arbete med jämställdhetsintegrering. Målet är att Arbetsmiljöverkets beslut och processer ska leda till
konkreta verksamhetsförbättringar som
säkerställer att myndighetens verksamhet
svarar mot både kvinnors och mäns behov
av en bra arbetsmiljö.
FAKTA
• Sedan 2006 har både andelen och
antalet heltidsarbetande kvinnor
ökat på arbetsmarknaden.
• Sverige har högst sysselsättningsgrad bland kvinnor inom EU.
Arbetsmiljöverkets uppdrag
om hot och våld i arbetslivet
Hot och våld i arbetslivet är ett område
där regeringen bedömt att särskilda insatser för att minska riskerna behövs. Under
2009 gav regeringen därför Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra en satsning för att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet.
Sammantaget har de särskilda satsningarna
under 2009 – 2011 resulterat i ett stort antal
aktiviteter som omfattar kunskaps­
insamling, kunskapsspridning och inspektioner. Arbetsmiljöverket har samlat
resultaten, i form av forskningsbaserade
kunskapsöversikter och en interaktiv
webbutbildning för förebyggande arbete
på arbetsplatser, på sin webbplats.
arbetsmarknadsdepartementet
49
Transportsystemet
”
måste tillgodose både mäns
och kvinnors behov ”
Catharina Elmsäter-Svärd, infrastrukturminister
R
Kvinnor reser kortare än män
edan 2001 pekades jämställdhet
ut som ett mål i transport­
I dag skiljer sig kvinnors och mäns resmönster åt. Män reser överlag betydligt
politiken och sedan dess arbetar
längre än kvinnor per år. Trots att män
sektorn med att analysera och ta hänsyn
reser längre är deras totala restid kortare
till detta.
jämfört med kvinnors.
Regeringens mål är att transport­
systemets utformning, funktion och
Även om bilen är det vanligaste färdanvändning ska medverka till att ge alla
medlet både för kvinnor och män, kör
en grundläggande tillgänglighet med god
män mer bil. Körkortsinnehav är ofta
kvalitet och användbarhet. Därtill ska
en fördel på arbetsmarknaden. Det kan
också vara en förutdet bidra till utveck­
Trots att män reser längre
sättning för att nå
lingskraft i hela landet.
arbetsplatsen och samTransportsystemet ska
är deras totala restid kortare
hällsservice samt ha ett
vara jämställt, d.v.s. utjämfört med kvinnors
socialt umgängesliv. För
formas så att det likatt säkerställa kvinnors och mäns lika
värdigt tillgodoser kvinnors och mäns
möjligheter bör körprov för olika körresmönster och transportbehov. Att ha
kortsbehörigheter vara utformade så att
kunskap om skillnader mellan kvinnors
män och kvinnor har lika möjligheter att
och mäns behov och beteenden är viktigt
genomföra dem och bli godkända. Jag
för att kunna sätta in rätt åtgärder.
planerar därför att låta analysera förar Regeringen eftersträvar också jämprov för körkort ur ett genusperspektiv.
ställd representation i transportmyndigheternas styrelser, som i nuläget totalt
består av 18 kvinnor och 18 män.
Kvinnors och mäns värderingar
Transportsystemet ska vara utformat så att det likvärdigt tillgodoser
kvinnors och mäns resmönster och
transportbehov
50
näringsdepartementet
När det gäller hur kvinnor och män värderar åtgärder i transportsystemet finns
det få skillnader. De skillnader som varit
tydliga under en längre tid gäller trafiksäkerhet, klimat och miljöfrågor där
kvinnor värderar dessa aspekter högre än
män. Enligt Trafikverkets trafiksäkerhets­
enkät för 2012 värderar kvinnor fortfarande
51
50 %
av representanterna i
transportmyndigheternas
styrelser är kvinnor
trafiksäkerhet högre än män. Exempelvis
anser kvinnor i betydligt högre grad att
bilar bör utrustas med alkolås och att det
är rimligt att sänka hastighetsgränser för
att öka trafiksäkerheten. Samtidigt är det
betydligt fler män som bryter mot hastighetsgränserna än kvinnor. Män tar också
större risker i trafiken.
Tillgänglighet för alla
Regeringen bidrar till att öka tillgängligheten för kvinnor och män genom de
stora satsningarna på drift, underhåll och
åtgärder för ökad kollektivtrafikresande
och nyinvestering, som genomförs för ett
stärkt transportsystem.
FAKTA
• Kvinnor äger drygt 1/3 av alla
privatägda bilar. De personbilar som
ägs av kvinnor har något kortare
årlig körsträcka än männens men
skillnaden har minskat de senaste
tio åren.
• 76 % av alla kvinnor och 86 % av alla män har körkort.
• Nio av tio som bötfälldes av polisen 2009–2011 och som körde mer än 30 km/h för fort på landsväg
var män.
• 2012 dödades 286 personer
i trafiken, varav 24 % kvinnor och
76 % män.
• I transportmyndigheternas styrelser
som regeringen utsett per den 26/9
2013 uppgår andelen kvinnor till
50 % och andelen män till 50 %.
52
näringsdepartementet
Integrationspolitiken
”
har ett tydligt jämställdhetsfokus,
fler utrikesfödda kvinnor måste
komma i arbete ”
Erik Ullenhag, integrationsminister
R
egeringens mål för integrationspolitiken handlar om att alla,
oavsett kön eller etnicitet, ska ha
samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det handlar om att nyan­lända
kvinnor och män ska ges samma förutsättningar att få individuellt utformade
insatser för att snabbt lära sig det svenska
språket och komma i arbete. Nyanlända
pojkar och flickor ska få rätt förutsättningar att klara skolan.
att delta i Sfi, samhällsorientering och
andra arbetsförberedande insatser.
Regeringen har även infört obligatorisk
samhällsorientering för alla nyanlända
som deltar i etableringsinsatser. Att tidigt
få ta del av information om sina rättigheter och skyldigheter, samhällets värdegrund och koder är viktigt, inte minst ur
ett jämställdhetsperspektiv. Ingen nyanländ
kvinna ska behöva vara hänvisad till enbart
sin partner för samhällsinformation.
Etableringsreformen – integrationspolitik med jämställdhetsfokus
Arbete och egen försörjning
– en jämställdhetsfråga
Det tar för lång tid för nyanlända i allmänhet och nyanlända kvinnor i synnerhet
att komma i arbete. Därför har regeringen
lagt om politiken för den första tiden i
Sverige och gett integrationspolitiken
ett tydligt jämställdhetsfokus. Det gamla
mottagningssystemet visade att kvinnor
påbörjade undervisning i svenska senare,
hade färre insatser, färre kontakter med
arbetsmarknaden och lägre ersättning
under introduktionsperioden än männen.
Detta har regeringen ändrat på och infört en individuell etablerings­
ersättning
som kräver deltagande i etableringsinsatser och som inte är beroende av hushållets samlade inkomster. Det här ger
kvinnor möjligheter till egen inkomst
och skapar drivkrafter för båda makarna
Föräldrapenningens utformning och
konstruktion har medfört att nyanlända
kvinnor som kommer med barn till
Sverige har kunnat vara föräldralediga väldigt länge och inte tagit del av etableringsinsatser. Det har försvårat inträdet på arbetsmarknaden för utrikesfödda kvinnor.
Rege­ringen har därför föreslagit att föräldrapenning ska kunna lämnas under högst
96 dagar efter barnets fyraårsdag. Huvud­
delen av föräldrapenningen bör användas
när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst. Förslaget
förväntas motverka inlåsningseffekter i
föräldraförsäkringen och bidra till att fler
utrikesfödda kvinnor snabbare kommer
i kontakt med arbetsmarknaden.
För att underlätta för föräldrar att
arbetsmarknadsdepartementet
53
kunna kombinera föräldraskap med del­
tagande i arbetsförberedande insatser
avser regeringen att skapa bättre förutsättningar för föräldrar att kunna delta
i insatser på deltid och samtidigt vara föräldralediga. Möjligheten att förlänga etableringsplanen som finns för de som är
föräldralediga på heltid bör även gälla vid
föräldraledighet på deltid.
Regeringen har stärkt
diskrimineringsskyddet
Regeringen har under senare år stärkt
skyddet mot diskriminering i samhället,
bl.a. genom en ny och sammanhållen diskrimineringslagstiftning och inrättandet
av Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Inom ramen för den nationella mino­
ritetspolitiken finns det ett jämställdhets­
perspektiv och en rad jämställdhetsin­
satser som har gjorts för att på olika sätt
stödja flickor och kvinnor som tillhör någon
av Sveriges fem nationella minoriteter.
Lönegapet mellan kvinnor och män
måste fortsätta att minska
Lönegapet mellan kvinnor och män måste
fortsätta att minska. En kvinna tjänar i
genomsnitt 3,6 miljoner kronor mindre
under sin livstid än en man och det finns
fortfarande problem med osakliga och
oförklarade löneskillnader mellan kvinnor
54
arbetsmarknadsdepartementet
FAKTA
• Lika rättigheter, skyldigheter och
möjligheter för alla oavsett etnisk
eller kulturell bakgrund.
• Enligt SCB:s arbetsmarknadsundersökningar har sysselsättningen för utrikes födda kvinnor ökat 3,1 % mellan
åren 2010–2013.
• Antalet studerande på sfi har fördubblats sedan 2005, det är en
större andel kvinnor som får godkänt
på någon kurs än män.
• Integrationspolitiken har ett tydligt
jämställdhetsfokus, både nyanlända
kvinnor och män ska komma i arbete
och lära sig svenska.
och män med samma arbete på samma
arbetsplats. Lönekartläggningar är ett viktigt verktyg för att bekämpa löneskillnader mellan kvinnor och män. Regeringen
har under 2013 satsat ytterligare nio miljoner för att DO ska kunna förbättra sin tillsyn av arbetsgivares lönekartläggningar.
Vidare har regeringen under 2012 tillsatt
en utredare som ska föreslå hur krav på
aktiva åtgärder mot diskriminering ska
utformas och göras tydligare. En del av
uppdraget handlar specifikt om lönekartläggningar och handlingsplaner för jämställda löner.
form Blomquist tryck Edita Bobergs, 2014 artnr U14.002
s 15: Bodil Johansson/Folio, s 23: Alex Sava/iStock, s 30: Kristian Pohl, s 34: Kristian Pohl/Folio,
s 39: Barnabas Rumpf/Getty Images, s 51: Susanne Kronholm/Johnér, övriga porträttbilder: Regeringskansliet
foto