NEUROLOGI OCH UNGA FÖRARE, KAP 9 1. UNGA FÖRARE Inte

Download Report

Transcript NEUROLOGI OCH UNGA FÖRARE, KAP 9 1. UNGA FÖRARE Inte

Handbook of Traffic Psychology, översättning och sammanfattning av Patrik Cornelius
NEUROLOGI OCH UNGA FÖRARE, KAP 9
1. UNGA FÖRARE
Inte alla unga vuxna, men många uppför sig hänsynslöst genom att söka spänning och ta
risker. Mycket har forskats i riskbenägenhet och inblandning i bilolyckor hos unga män. Unga
män är en heterogen grupp med åldern 16-24 år. I den här artikeln behandlas åldersgruppen
16-29 år.
Den högst risken för en bilolycka är de första 6 månaderna eller de första 1.000
kilometrarna.
2. BEVIS FRÅN DEN NEUROLOGISKA FORSKNINGEN
PFC, Prefrontala Barken (Cortex) hör ihop med förmågor som att avstå från att följa stimuli,
samt komplexa kognitiva processer som att planera rörelser och handlingar samt väga in
risker. I detta område finns förmågan att fatta beslut och att anpassa sig till olika sociala
sammanhang. I prefrontala cortex bearbetas information utifrån individens erfarenheter och
långsiktiga mål. Även empati hör till detta område.
Vissa delar av PFC utvecklas sent, PFC:n är inte fullt utvecklad förrän i 25-årsåldern. Denna
sena mognad kan innebära en nedsatt förmåga att planera, sätta upp mål för körningen och
nedsatt förmåga att väga konsekvenser mot risk. Ytterligare neurologisk forskning krävs dock
för att bevisa detta. Forskarna menar dock att det som styr är både det genetiska och miljön.
En ung förares bilkörning och förmåga att bedöma risk påverkas i hög grad av alkohol.
3. KRITISKA ASPEKTER AV KÖRNING KOPPLAT TILL NEUROLOGISK UTVECKLING
Förmågan att ställa om mellan arbetsuppgifter, vilket är viktigt att kunna göra vid bilkörning,
fortsätter att utvecklas hos unga förare.
Några forskare menar att den ökade risktagningen hos unga förare kan förklaras med
förändringar i hjärnans socioemotionella system. Unga förare söker att bli bekräftade och
accepterade av kamrater. Att känna grupptryck kan spela en stor roll gällande risktagning i
samband med körning. Det finns forskare som menar att antalet ungdomar i en bil ska
regleras.
Vuxna har en större förmåga att ha en magkänsla för att kunna bedöma möjligt farlig
trafiksituation.
Risktagandet är som högst i ungdomen, högre än i barndomen och i vuxen ålder. I
ungdomen är också möjligheten att reagera impulsivt som högst. Därför har ungdomar en
förkärlek för omedelbara belöningar (beröm, kickar etc) över de långsiktiga målen.
1
Handbook of Traffic Psychology, översättning och sammanfattning av Patrik Cornelius
Andra forskare menar att det finns individuella variationer, med hänsyn till risktagande.
Denna genetiska variation kan exempelvis kopplas till mängden dopamin.
Ungdomar reagerar långsammare än vuxna på farliga situationer.
Mäns hjärnor är 10% större än kvinnors. Flickors hjärnor ligger 3 till 4 år före i utveckling och
männen kommer inte ikapp förrän de är 29.
Kvinnor har mer tillgängligt hjärnmaterial som kan mildra känslor såsom aggression.
Aggression kan spela en stor roll i samband med risktagning.
4. SAMMANFATTNING.
Skillnader i ålder och kön i hjärnan är komplexa frågor. Men det finns också individuella
skillnader.
Unga förare är betydligt mer benägna att påverkas av jämnåriga. Forskare har visat att
ungdomar fokuserar mer på fördelar av risktagning än negativa följder och att de utsätter sig
för risk när andra ungdomar är med i bilen.
Forskaren Engström (2003) har visat att påverkan av kamrater är som högst upp till 25 års
ålder. Fram till 25 års ålder utvecklas fortfarande PFC, som styr individens förmåga att
planera, impulskontroll och att väga risker mot följder. Unga förare har en lägre förmåga att
hantera stress. Unga förare behöver mer tid för att processa i riskfyllda situationer. Unga
förare är också mer benägna att reagera aggressivt i ett flertal situationer.
Forskning har också pekat på att ju mer och tidigare ungdomar befattar sig med bilkörning,
desto bättre bilförare blir de. Detta är viktigt för de som lär ut bilkörning.
5. STRATEGIER
Alternativa förebilder (modeller) är viktiga. Särskilt föräldern som är av samma kön. Det är
viktigt att det finns tydliga äldre och erfarna modeller för unga förare. Dessa modeller ska
förstås inte köra när aggressivt eller visa på andra riskfyllda beteenden som kan äventyra
säkerheten.
Det är viktigt att antalet uppgifter att genomföras i bilen minskas så mycket som möjligt.
Förbjud mobiltelefoner, CD- spelare och annat som kan distrahera.
Det är viktigt att träna unga förare i risksituationer därför att de ej har en fullt utvecklad
förmåga att uppfatta konsekvenser av riskfylld körning. Exempelvis kan den unge föraren
kommentera sin egen körning gällande väglag och särskilda faror under körning för att öva
upp vakenhet och perceptionsförmågor.
2
Handbook of Traffic Psychology, översättning och sammanfattning av Patrik Cornelius
En strategi är gradvis introduktion till vägmiljön. Andra strategier är att begränsa antalet
passagerare som är kompisar, begränsa körning i mörker och genomföra bilkörning på
kontrollerad vägbana.
Kontroller med kraftfulla sanktioner gällande alkohol, droger och trötthet är en annan viktig
strategi. Det är också lämpligt att det finns en äldre och erfaren förare i bilen.
Speciella tester kan genomföras för att mäta kognitiva och körmässiga färdigheter.
Unga förare ska tränas i modeller som representerar typiska gatumiljöer. Rollspel kan också
användas att spela upp där ungdomar påverkar varandra via påtryck och grupprocesser.
Läraren ska anpassa körningen till det som unga kan hantera och ge tydliga regler för till
aktiviteter och uppgifter som en ung förare ska hålla sig till för att garantera säker körning.
Lär ung förare att formulera långsiktiga mål och lär dem de individuella skillnader som finns i
benägenhet till risktagning i unga år.
Det är också viktigt att engagera unga förare i dialog angående de effekter som bilolyckor
skapade av unga förare. Att lära känna fall med allvarligt skadade trafikanter och
fruktansvärda tragedier som drabbar familjer och anhöriga.
Från vilken ålder ska en förare få ha körkort? Sent i 20-årsåldern upplevs som orealistiskt.
Ungdomar behöver öva riskkontroll och impulser, helst i simulatorer.
3