Information om diabetes typ 1 till skola/förskola/barnomsorg

Sötabarn.se

Diabetes mellitus

Historia

Diabetes är en sjukdom som har känts till sedan antiken. Namnet diabetes kommer från ett grekiskt ord som betyder ”gå rakt igenom” vilket man refererar till den stora urinmängd som bildas och rinner rakt igenom systemet. Under medeltiden upptäckte man att urinen smakade sött och det latinska ordet mellitus ”honungssöt” lades till namnet på sjukdomen.

Diabetes innefattar flera olika sjukdomar, de vanligaste är: Diabetes typ 1 och typ 2.

Diabetes typ 2

Diabetes typ 2

(icke insulinberoende)

orsakas av att kroppen får en förminskad känslighet för insulin som kallas insulinresistens. Detta leder till att kroppen behöver mer insulin än vad den klarar av att bilda vilket leder till ett för högt blodsocker. Typ 2 diabetes är vanligast hos äldre men förekommer hos yngre och är då kopplat till övervikt och fetma. Orsaken till typ 2 diabetes är okänd men man vet att en ärftlighet föreligger. Behandlingen vid Typ 2 diabetes är diet, tabletter som ökar insulinkänsligheten eller insulinbindningen, och/eller insulinbehandling.

Diabetes typ 1

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppen har bildat antikroppar mot sina egna celler, kroppens immunsystem angriper sina egna celler och i detta fall betacellerna i bukspottkörteln som producerar insulin.

Förekomst och orsak

I Sverige får över 800 barn varje år typ 1 diabetes. Vad det beror på det vet man ännu inte. Det man vet är att det finns en viss ärftlighet, ca 90 % har riskgener och 40 % av befolkningen har en förhöjd ärftlig risk. 15-20 % har någon annan i familjen som har diabetes. Några av orsakerna som man tror orsakar diabetes typ 1 och som man vet belastar betacellerna som producerar insulin är:       Virusinfektioner Havandeskapsförgiftning, blodgruppsinkompatibilitet Snabb tillväxt och viktökning tidigt i livet Fysisk stress ex. infektioner, trauma Psykisk stress (svåra livshändelser) Kyla/lågt antal soltimmar/D-vitaminbrist

Sötabarn.se

Vad händer i kroppen?

I bukspottkörteln finns det något som heter Langerhans cellöar som består av betaceller och alfaceller. Betacellerna producerar hormonet

insulin

och alfacellerna

glukagon.

Insulinet

behövs för att kroppens alla celler ska få ett av sina näringsämnen som är glukos. Man kan säga att insulinet är kroppens startnyckel och för att kroppen ska fungera måste man vrida om nyckeln så att bensinen (glukosen) når motorn. Alltså så att glukosen når cellerna. I levern lagras det reserver av glukos och hormonet

glukagon

gör så att dessa frigörs när blodsockret blir för lågt för att höja det igen. Men reserverna räcker inte hur länge som helst så det gäller att alltid fylla på. Det är

betacellerna

som blir angripna och utplånas så att insulinproduktionen upphör. Eftersom cellerna inte får något bränsle (glukos), så börjar de istället bryta ner fett och proteiner vilket leder till att man minskar i vikt, precis som när man bantar. Glukosen blir kvar i blodbanan och utsöndras med urinen genom njurarna. Glukosen drar med sig vätska som gör att man börjar kissa väldigt mycket och förlorar väldigt mycket vätska. Kroppen vill då kompensera för all förlorad vätska och man blir extremt törstig. Vid ett blodsocker över 8 börjar njurarna att påverkas, man brukar kalla detta för njurtröskeln då glukos börjar läcka ut i urinen. När insulinproduktionen upphör blir blodsockret högt och när cellerna bryter ner fett istället för glukos bildas det också farliga syror (ketoner) i blodet. Ketonerna gör blodet surt och man får syraförgiftning (ketoacidos) som är ett mycket allvarligt tillstånd och kan orsaka att man faller i koma och avlider. För att förhindra detta så måste man tillföra kroppen insulin och återfå någon sorts balans av blodsockret. Dosen insulin måste anpassas efter vad man ska äta, hur mycket man ska äta, ifall man ska vara fysiskt aktiv eller vara stilla. Insulindoseringen måste också anpassas allt eftersom kroppen växer och kräver mer insulin och efter sjukdomar som t.ex. virusinfektioner då kroppen blir mer insulinkrävande. Om man fått i sig för mycket insulin leder detta till lågt blodsocker, hypoglykemi vilket kan vara livshotande och leder till att man blir medvetslös och om det vill sig illa att man avlider. Det är en ständig balansgång och kamp mellan liv och död och att till varje pris undvika komplikationer och följdsjukdomar.

Sötabarn.se

Följdsjukdomar



Hjärt- och kärlsjukdomar

(högt blodtryck, hjärtinfarkt, kärlkramp, åderförfettning,     åderförkalkning, stroke).

Svårläkta sår

(Åderfettning i stora och små blodkärl leder till försämrad cirkulation i fötter och ben, vilket orsakar smärtor, svårläkta sår och i värsta fall amputationer).

Skador på nervsystemet

(

neuropati;

nedsatt känsel).

Skador på njurarna

(

kronisk njursvikt;

den vanligaste orsaken till att personer med diabetes behöver dialys och njurtransplantation, efter ca. 15 år med diabetes drabbas 4 av 10 av diabetisk njursjukdom).

Skador på ögonen (Grå starr, diabetesretinopati;

de små blodkärlen i näthinnan går sönder och börjar läcka, nya svaga kärl växer därefter in i glaskroppen vilket kan leda till synnedsättning och tillslut blindhet om det inte behandlas).

Lågt blodsocker/hypoglykemi

Ett normalt blodsocker ska ligga mellan 4-7 mmol/l. Om blodsockret blir lägre än 3,9 har man drabbats av hypoglykemi. För lågt blodsocker får man om man har fått för mycket insulin i förhållande till vad man ätit eller vid fysisk ansträngning.

Symtom vid lågt blodsocker

Symtomen vid hypoglykemi är dels tecken på att kroppen kämpar med att försöker motreglera och höja blodsockret igen. Det är kroppens försvar, stress hormoner och tillväxthormoner som adrenalin, glukagon och kortisol som höjer blodsockret när det blir för lågt. Symtomen är också tecken på sockerbrist i hjärnan                     Blek Vit runt munnen Kallsvettig Hungrig Darrig Domningar Ängslan, oro Fjärilar i magen Sluddrigt tal, förvirring Hjärtklappning Irritation, ilska Koncentrationssvårigheter Försämrat korttidsminne Försämrad reaktionsförmåga Huvudvärk Stickningar Försämrad hörsel Dubbelseende, påverkat färgseende Kramper Försämrat medvetande, medvetslöshet

Sötabarn.se

Rekyleffekt

Rekyleffekt innebär att blodsockret höjs snabbt av motregleringen vilket resulterar i ett rejält förhöjt blodsockervärde. Man ska vara väldigt försiktig med att ge insulin vid rekyleffekter för att få ner blodsockret för det kan orsaka svåra känningar och kan lätt göra så att man hamnar i en ond cirkel med många svåra känningar. Det finns inga garantier för hur en känning ter sig det kan vara olika varje gång. Det är viktigt att tänka på att barn ofta inte märker själva när de får känning. Barn har inte tid att känna efter mitt uppe i en lek t.ex. Något att lägga på minnet är också att man kan få känning även om inte blodsockret ligger lågt, det kan hända om man faller snabbt i blodsocker. Om blodsockret blir så lågt att det är svårt att få kontakt med barnet och det inte går att få i barnet druvsocker eller något annat som höjer blodsockret snabbt så kommer barnet att bli medvetslöst och kanske börjar krampa som tillslut leder till koma. Detta kan orsaka permanenta hjärnskador eller att barnet avlider.

Så påverkas skolarbetet

Känningar som man brukar säga vid lågt blodsocker gör att skolresultatet blir sämre. Hjärnan fungerar inte utan glukos, inte bara just när blodsockret är lågt utan också 3-4 timmar efter att blodsockret blivit normalt. Hjärnan är väldigt känslig för lågt blodsocker och speciellt hos barn. Hjärnan påverkas hos barn vid ett värde från 3,6 mmol/l och lägre, med nedsatt mental flexibilitet, planering och beslutsfattande, reaktionstid och förmåga att lägga märke till detaljer. Ett barn med diabetes kan verka normal och opåverkad och även om man inte ser något märkbart utåt sätt så pågår det saker i kroppen som kan ge snabba förändringar i hälsotillståndet. I hjärnan finns det kan man säga en slags blodsockermätare som fungerar ungefär som en termostat som utlöser kroppens försvarsreaktioner och som hela tiden är beroende av hur blodsockret har legat under de närmsta dagarna. D.v.s. att om blodsockret legat lågt en tid och man drabbats av många låga blodsocker, vänjer sig kroppen vid att ligga lågt och motreglering sker ej förrän blodsockret gått ner till ett värde som kroppen ej är bekant med. Detta gäller också höga blodsocker.

Sötabarn.se

Detta gör man vid lågt blodsocker, hypoglykemi:

1.

2.

3.

4.

5.

Sitt ner och kolla blodsockret, om barnet ser ut att må mycket dåligt ge dextrosol först. Annars gäller följande: Är värdet under 3,9 har (barnets namn) hypoglykemi, ge genast 2 dextrosol Vänta i 10-15 min, vila en stund Om barnet inte mår bra efter 10 minuter ge en till dextrosol Vid mycket svår känning Se akutplan! Hur mycket druvsocker ska man ge? Man ger 1-2 druvsocker tablett/20 kg i kroppsvikt.

Om det är mer än 30 min kvar till måltid ge barnet dessutom något att äta t.ex.:   En frukt En halv smörgås

Högt blodsocker (hyperglykemi)

För högt blodsocker får man om man har insulinbrist i kroppen. Symtomen för högt blodsocker kan vara:           ilska huvudvärk törst synstörningar koncentrationssvårigheter trötthet ont i magen illamående kräkningar acetondoftande andedräkt Om ett barn med diabetes får ont i magen, börjar må illa och kräks,

misstänk alltid ketoacidos och följ föräldrarnas angivelser och akutplan

. Tänk på att många av symtomen för både högt och lågt blodsocker är de samma. Högt blodsocker är inte lika akut farligt som lågt blodsocker men skall alltid tas på allvar. Om man går med högt blodsocker under en längre stund kan man drabbas man av ketoacidos. För höga blodsocker ökar dessutom risken för komplikationer.

OBS! Använder man pump så gäller något annat för då finns ingen insulindepå i kroppen och man kan därför lättare drabbas av ketoacidos. Inom loppet av 1-4 timmar kan man ha drabbats av syraförgiftning. Se pump info.

Sötabarn.se

Detta gör man vid högt blodsocker (hyperglykemi):

 Om barnet använder insulinpenna och har högt blodsocker från > 14 behöver barnet extra insulin som ska ske i samråd med föräldrarna. Det är det bra om barnet tar det lite lugnt vid höga blodsockervärden.  Innan måltid kan det vara bra att ge insulinet 10 -15 min innan hon/han äter mat för att ta ner henne/honom lite. Annars stiger hon/han ytterligare för att sedan sjunka. Detta ska endast ske i samråd med föräldrarna.  Om barnet får två höga sockervärden på rad behöver man kontrollera om det finns ketoner i urinen och i blodet. Kanske behöver barnet gå hem tidigare eftersom det tar på krafterna att ligga högt i blodsockret.  Om barnet klagar på magsmärtor, mår illa eller kräks misstänk alltid ketoacidos, kontakta genast föräldrarna! Kontrollera om det finns ketoner i blodet.  Vid högt blodsocker/ketoner behövs det mycket vätska, mat och extra insulin.

Egenvården

Egenvården innebär att man hjälper och stöttar barnet dygnet runt med blodsockerkontroller, kostanpassning, bedömning och dosering av insulin och den akuta behandling som krävs utefter behov. Föräldrarna är huvudansvariga för egenvården men hälso- och sjukvården har ansvaret för att egenvården utförs tillfredsställande och finns där för att hjälpa och stötta när det behövs. I vården finns ett helt team som kretsar kring barnet som består av barnläkare, diabetessköterska, dietist, kurator, psykolog samt lekterapeuter. I och med att vi har skolplikt i Sverige och föräldrarna fråntas tillsynen över barnen under tiden de befinner sig i skolan blir egenvården därför skolans ansvar när barnet befinner sig där. En lärare har alltid valmöjligheten och rättigheten att säga nej till att ansvara över egenvården. Skolan har dock ett ansvar att sätta in de resurser som krävs. Hälso- och sjukvården har ansvaret för att egenvården fungerar i skolan i samarbete med skolan. Om skolan inte klarar av att utföra egenvården på ett säkert sätt får åtgärden inte bedömas som egenvård utan ska då bedömas som hälso- och sjukvård i skolan och ansvaret över vården ligger då hos hälso- och sjukvården. Föräldrarna är experter på sitt barn och dess sjukdom och är den främsta kunskapskällan. Utbildning sker därför i första hand genom föräldrarna men också genom hälso- och sjukvården. Mer information finnes på : http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2455/egenvard-av-barn-och-elever-1.47312

http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-6/Documents/2009_6.pdf

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8406/2009-126 184_2009126184.pdf

Sötabarn.se

AKUTPLAN

Vid akut lågt blodsocker Vid kramper: 1.

Se till att barnet inte slår sig. 2.

Stoppa aldrig något i munnen. 3.

Ge halva glukagonsprutan, vänta ut krampen och se till att barnet är vid medvetande innan ni ger dextrosol eller något sött att dricka. Vätska kommer fortare ut i blodet.

Om barnet är medvetslös:

1.

Ansvarig person stannar hos barnet och skickar någon att hämta glukagonsprutan, en person som vet var den finns. 2.

Ring 112 och tala om att det gäller en insulin chock och att det gäller ett barn. 3.

Lägg barnet i framstupa sidoläge, det finns stora risker för att barnet kräks när det får glukagonsprutan. Se till att barnet har fria luftvägar. 4.

Ge halva glukagonsprutan så snabbt som möjligt 5.

När barnet vaknar kommer barnet kanske må väldigt dåligt, må illa, kanske kräkas och ha väldigt ont i huvudet. 6.

Barnet måste äta något så fort hon är vid ordentligt medvetande. 7.

Ring mamma och pappa! Man ger halva sprutan med glukagon till barn under 7 år!

(Detta blad ska sättas upp väl synligt i klassrummet)

Sötabarn.se