Transcript hemmanet barrud under 17- och 1800- talet

Hemmanet Barrud
under sjutton- och adertonhundratalet
Infart till byn Barrud, tidigt 1900- tal.
Utsnitt från häradsekonomisk karta, fältmätt 1877- 82.
En massa fakta, med fokus på folket
Alf Gunnarson
MMX
Saker i Barrud – ej längre i bruk
1
FÖRORD
År 1984 skrev Ulf Drake och jag den så kallade
Barrudsboken som trycktes i 2 x 200 exemplar, alla idag
(2010) utsålda. ”Barrud en by i Västergötland genom 100 år”
var den fullständiga titeln och den handlade om tidsperioden
cirka 1880 – 1980. Folket i Barrud med omnejd gavs stort
utrymme i den knappt hundra sidor långa skriften. Denna
uppföljning handlar något om sjuttonhundratalet och mera
om adertonhundratalet.
Underlag
för
redogörelsen
är
husförhörslängder,
sammanträdesprotokoll, historiska kartor, eget fotoarkiv och
en del information från Internet. Min mycket detaljerade
berättelse om ”Karlssönernas Barrud” (från år 2001) finns
också till hands när detta arbete utförs i december 2010.
Tålamod är ett nyckelord i ett projekt som detta och det
gäller inte minst när dokument av det här slaget ska läsas,
begripas och presenteras:
Storskifte i Barrud. Lantmätare Carl Jacobssons protokoll 1812.
Redan på försättsbladet har jag skrivit att den här
berättelsen innehåller ”en massa fakta” och så är det. Det
finns flera hundra människor redovisade, nästan alla med
födelseår, men bara en del med dödsår. Under 1800- talet
gifte sig folk och förblev gifta tills döden skilde dem åt och de
fick barn, många barn, ibland massor av barn och dessa
redovisas också så utförligt som möjligt.
Skövde, december 2010 och Mariestad, december 2012
Läsledning:
Löpande text skrivs med denna stil -
medan citerad text skrivs så här
När berättelsen nu åter läggs ut i Mossebobladet måste jag,
av utrymmesskäl, begränsa den till att bara (inte så
bara, men i alla fall) omfatta hemmanet Barrud.
2
INNEHÅLL
Barrud år 1747
Storskifte i Barrud 1807-1812
Laga skiftet i Barrud 1848-1851
I Finnerödja kyrka den 24/9 1848
Barrud den 9/10 1848
1848 – ett år med mycken oro
Barruds bönder gick hem till de sina
Mått och steg
Barrud den 10/9 1849
Hus i Barrud
På upptäcktsfärd i Barruds marker
Barrud den 9/10 1849
Barrud den 4/6 1850
Än sen då?
Barruds sågverk
Morfarskärret
Några foton
Det blåser nya vindar
Knektar i Barrud 1800-1900
Cajsa på Fallet och hennes söner
Tankar i tiden (2010)
Boende i Barrud före år 1800
Några händelser i Barrud med
omnejd före år 1800
Husförhör, fem tidpunkter
på adertonhundratalet
3
BARRUD ÅR 1747
Lantmätare Sven Lestler skrev:
Barrud 1/1 Mantal Krono är beläget på Kronoallmänningen Stora Tiveden och
brukas av bönderna Anders Jonsson, Olof Larsson, Per Olofsson, Anders
Hansson, Anders Svensson och Olof Eliesson . . . Åkrarna som består av
sandblandad lera, sandmylla och sandjord, med ganska mycket stenrösen och
sten uti . . . redes med krok och kan ge i äring 3- 4 gånger kornet.
Varje åkers beskaffenhet beskrivs i detalj och arealen beräknas. Totalt
uppgår åkerjorden till drygt 15 tunnland. Det årliga behovet av utsäde,
sedan en tredjedel avdragits för trädan, beräknas till 10- 11 tunnor och
höskörden bedöms bli cirka 27 ½ lass per år.
Lantmätaren skrev att det vidare fanns:
Fyra stycken rishumlegårdar, invid byn belägna.
En liten trädgård, ett kappland.
En beteshage, som består av höga steniga backar, beväxt med något björk, al och
granskog och ringa bete uti.
En skvaltkvarn, öster om Östergärdet, varpå höst och vår litet till husbehov kan
malas.
Samma karta som här uppe (i annan skala): Byns södra del
med strandlinjen och holmarna.
4
Vidare i texten:
Utmarkerna i ängarna, merendels bestående av höga, branta backar, överväxta
med ljung och lingonris samt till en del av vacker tall- gran- al- och björkskog.
Mulbete ha åborna för sina kreatur på allmänningen och skog till timmer,
gärdsle och bränsle, efter utmätning. Fiske har detta hemman i sjön Unden,
men berättas vara till ringa värde.
Soldattorpet – med ett drygt tunnlands åkerjord och ytterligare ett och ett halvt
tunnlands slåtteräng – ligger på allmänningen.
Lantmätarens namnteckning.
Det fanns, som vi sett här uppe, sex bönder i Barrud för 250 år sedan
(drygt) och de var antagligen jämbördiga ägare till 1/6 vardera. Högst
sannolikt var de också gifta och var de gifta så hade de barn, inte så många
som under adertonhundratalet, men barnlösa äktenskap var ovanliga. Om
sådana saker finns det dock inga dokument, De första tillgängliga
husförhörslängderna är från 1790- talet. Här ser vi i alla fall Båthusviken som begränsas av Långholmen, Fjällholmarna och övriga holmar utan
namn samt udden med sjöbodarna - på kartan från år 1747:
Texten, till höger på kartan (från 1747), är den som citerats här uppe.
1747 – ETT HELT VANLIGT ÅR I SVERIGE
Sverige var i mitten av den så kallade frihetstiden, med hattar och mössor
och en kung (Fredrik I) som kommit från Hessen och han föredrog
mätresser och essen (tyska) framför att regera.
Överklassen, Tidsbilder från mitten av 1700- talet. Bild från läromedel.
Bland händelser från året (1747) märks
-
att Kungliga Vetenskapsakademien fick ensamrätt på att ge ut
almanackor i Sverige
att första delen av Olof von Dalins "Svea rikes historia" kom ut
att Polhems slussar började byggas i Trollhättan
5
-
att den blivande kung Gustaf III gifte sig med Sofia Magdalena av
Danmark
Och hur mycket brydde sig folket i Barrud om dessa händelser? Inte över
hövan, troligtvis. Männen och kvinnorna (och barnen) arbetade säkert idogt
från morgon till kväll, sex dagar i veckan och de fortsatte att vara gifta med
den de en gång lovat att älska i nöd och lust. De fick barn och de flesta av
dem växte upp. Någon tog över gården och några flyttade bort och livet
gick vidare.
STORSKIFTE I BARRUD 1807- 1812
År 1807 den 27 oktober, företog sig undertecknad lantmätare att, till följe av
Kungl. Majestäts Befallningshavandes förordnande, avmäta och instena
rågångarna omkring en hage till hemmanet Barrud, uti Vadsbo härad och
Finnerödja socken av Skaraborgs län . . . varvid sig inställde - förutom
nämndemännen Jan Jansson i Högelid och Olof Nilsson vid Sågen, till
förrättningens biträde, samt jägmästare K. C. M. Åman och skogvaktaren Jan
Norberg - åborna i Barrud: Jan Persson, Anders Olofsson, Jan Larsson, Isak
Andersson, Olof Moberg och Anders Larsson.
Sedan förenämnda var
församlade upplästes det till denna förrättning avgivna förordnandet, varefter
man förfogade sig ut på marken.
År 1807 den 4 november – i närvaro av nämndemännen, skog-vaktaren och
åborna i Barrud – instenades, då början skedde vid nr 1 (ett). Sattes ett
femstenarör, vari hjärtstenen var 1 ¼ aln hög, ½ bred och ¼ tjock, samt vilar i
rät lina till nr 2 (två). Sattes trenne stenar, etcetera . . . . Sålunda avmätt och
instenat, betygas – Barrud, ut supra – på ämbetets vägnar – Joh. A. Rådberg gm
Carl Jacobsson.
Åkerjorden och hagarna i Barrud år 1807.
6
BARRUDSBORNA ÅR 1807
Vi har redan mött hemmansägarna i Barrud på lantmätarens
sammanträde 1807. De hette: Jan Persson, Anders Olofsson, Jan Larsson,
Isac Andersson, Olof Moberg och Anders Larsson. Närmast ska vi syna
dem och deras familjer lite närmare i tur och ordning.
Jan Persson – eller Pettersson - (f 1766) är gift med Ellicka Olofsdotter (f
1760 i Hova). De har en dotter, Stina (f 1790).
Anders Olofsson (f 1778 i Hova) är gift med Lena Jansdotter (f 1779). Deras
tre barn heter: Maja (f 1805), Sven (f 1808) och Jan (f 1810).
Jan Larsson (f 1783) är ogift. Fadern Lars Persson (f 1743) avled 1807 och
modern Kjerstin Larsdotter (f 1746) bor kvar. Jans syster Stina (f 1791) har
flyttat från hemmet. Han har tre yngre syskon: Anders (f 1786), Cathrina (f
1789) och Petter (f 1796).
Isac Andersson (f 1749) är gift med Stina Olofsdotter (f 1864 i Hova). Deras
fyra barn heter: Olof (f 1787), Eric (f 1790), Jan (f 1793) och Maria (f 1795),
Olof Moberg (f 1758), trumslagaren i Högshult, är gift med Stina
Olofsdotter (f 1772). De har barnen: Maria (f 1789), Lars (f 1794), Eva (f
1797), Eric (f 1799) och Cathrina (f 1805). Sonen – och senare
hemmansägaren i Barrud – Olof jr kommer att födas år 1811.
Anders Larsson (f 1786) syns vara Jan Larssons (ovan) yngre bror som
representerade modern och de omyndiga barnen på sammanträdet 1807.
När skiftet avslutades 1814 hade det skett en del förändringar i
ägarförhållandena. Då var det Jan Persson, Anders Olofsson, Jan Larsson,
Isac Andersson och Olof Moberg/Eric Gustafsson som ägde en femtedel var
av hemmanet Barrud. Trumslagaren Olof Moberg hade ett hektiskt liv
under de där storskiftes- åren i Barrud. Han hade kommenderingar både i
Sverige och utomlands, men han deltog i alla sammanträden utom ett
(våren 1808). När skiftet avslutades 1814 hade han nyligen tillfrisknat efter
strapatserna i Tyskland året före. (Jämför min berättelse om Maria
Olofsdotter- Moberg).
I mitten av 1700- talet hette ägarna i Barrud: Anders Jonsson, Olof
Larsson, Per Olofsson, Anders Hansson, Anders Svensson och Olof
Eliasson. Det finns förstås en del släktband mellan dessa och
Barrudsfolket i början av 1800- talet:
Jan Persson (f 1766) var son till Petter Hansson och hans hustru Lena
Andersdotter i Barrud. Möjligen var denne Petter bror till Anders Hansson,
ägaren till 1/6 mantal år 1747. Anders Olofsson (f 1778) kom från Hova,
medan hans hustru, Lena Jansdotter, var född i Brunterud och det finns
inga släktband med 1747 års folk i Barrud. Jan Larsson (f 1783) var son
till Lars Persson (f 1743) och denne Lars var son till Per Olofsson som ägde
1/6 mantal 1747. Isac Andersson (f 1749) var son till Anders Svensson –
han som var en av sjättedels- ägarna 1747. Olof Mobergs förfäder kom från
Mobäcken och andra ställen, varifrån han flyttade till Högshult och bildade
familj, så det finns inga släktband med det tidigare Barrud. Anders
Larsson (f 1786) var ovanstående Jan Larssons bror och lika mycket
barnbarn till Per Olofsson som sin bror.
Anmärkning: Man bör ha i minnet att vi befinner oss i gränstrakter.
Hova socken låg nära. ”Född i Hova” kan innebära att man
kom från Smedsbol eller Åsebol, till exempel.
7
Lantmätaren skrev:
År 1808 den 5 maj, företog sig undertecknad lantmätare att till följe av Kungl.
Majestäts Befallningshavandes förordnande, förrätta laga mät och delning av
åkerjorden och hustomterna till hemmanet Barrud. Varvid inställde sig - utom
nämndemännen Jan Jansson i Högelid och Olof Nilsson vid Sågen, till
förrättningens biträde – åborna: Jan Larsson, Jan Persson, Isak Andersson,
Anders Olofsson samt å trumslagaren Olof Mobergs vägnar, dess broder Eric
Moberg i Mobäcken och för avlidne Lars Perssons änka och omyndiga barn,
förmyndaren Sven Persson i Stenbrotorp. Mätningen företogs och fortsattes tills
den var tilländalupen, då jordägarna och nämndemännen sammankallades.
År 1812, den 29 september, företog sig undertecknad lantmätare, att till följe av
etcetera . . . förrätta laga delning av ägorna till hemmanet Barrud . . . varvid
sig inställde häradsdomaren Jan Jansson i Högelid till biträde, samt åborna: Jan
Larsson, Jan Persson, Isac Andersson, Anders Olofsson, trumslagaren Olof
Moberg och Eric Gustafsson.
Efter en dryg veckas mätande och räknande samlades man åter.
År 1812, den 7 oktober, som nu mätningen var tilländalupen, överenskom
lantmätaren och jordägarna om delning på sätt som denna förening visar.
Den beräknade arealen för ägorna (åkrar, ängar och tomter) i hemmanet
Barrud, exklusive samfälld mark (skogen och annat), var 34 tunnland per
andel, eller totalt 170 tunnland.
Ägarna till ängarna:
AO: Anders Olofson 1/5. IA: Isac Andersson 1/5. JL: Jan Larsson 1/5. JP:
Jan Persson. MG: Olof Moberg och Eric Gustafsson 1/10 var. SM: Samfälld
mark – holmarna och lastageplatsen. Bearbetad karta från storskiftet i
Barrud (1812). Jämför protokoll på förra sidan och nästa.
8
Originaltexten, någorlunda läsbar:
Vi noterar några namn på ägor inom hemmanet Barrud, som Stora kärret,
Skvaltkärret, Lilla kärret, Båthustegen och Berghagen. Var låg de? Svaren
hoppas vi kunna ge i avsnittet om laga skiftet, längre fram.
Så här skiftades hagarna:
AO: Anders Olofsson (1/5). IA: Isak Andersson (1/5). JL: Jan Larsson
(1/5). JP: Jan Persson 1/5. M: Moberg/ Gustafsson 1/5. S: Soldattorpet.
Bearbetad karta, storskiftesdelningen i Barrud 1814.
9
Lantmätaren skrev:
År 1814, den 12 september, företog sig undertecknad lantmätare att, till följe av
Kungl. Majestäts Befallningshavandes förordnande, mäta och dela en beteshage
till hemmanet Barrud. Inställde sig nämndemännen Jan Jansson i Högelid och
Eric Larsson i Ranängen, till förrättningens biträde, samt jordägarna: Jan
Persson, Anders Olofsson, Jan Larsson, Isak Andersson, trumslagare Olof
Moberg och Eric Gustafsson.
År 1814, den 21 oktober, överenskoms om delning av beteshagarna och detta
verkställdes på sätt som kartan visar.
Så gav man sig ut i markerna, för att mäta och räkna och efter en vecka
sammanträdde man igen. När storskiftet avslutades år 1814 var hemmanet
Barrud uppdelat på följande enheter: Jan Larsson 1/5, Isak Andersson
1/5, Jan Persson 1/5, Anders Olofsson 1/5, Olof Moberg 1/10 och Eric
Gustafsson 1/10.
Storskiftet i Barrud blev lagligen stadfäst på ting i Hova år 1815.
LAGA SKIFTET I BARRUD 1848-1851
I FINNERÖDJA KYRKA DEN 24/9 1848
Nu stod prästen Johan Frigell i predikstolen och gav officiellt tillkänna att
laga skifte skulle verkställas i byn Barrud.
Kungörelse: I anledning av Konungens Befallningshavandes förordnande att
verkställa laga skifte å alla ägorna till 1 mantal Barrud inom Finnerödja
socken, har jag utsatt sammanträde att hållas hos Anders Olofsson därstädes,
måndagen den 9de nästa oktober, klockan 10 f. m. då det åligger samtliga
delägare, som alla angränsande, att vara mig tillmötes, försedda med kartor och
handlingar. Hjo, Abramstorp den 16 september 1848/ J. E. Gyllenspetz.
BARRUD DEN 9/10 1848
Så, två veckor senare, satt då hela Barruds Byalag hos Anders Olofsson,
tillsammans med rågrannar och gode män och väntade på att lantmätaren
skulle komma och han kom, han sågs och han skrev:
År 1848 den 9 oktober infann sig undertecknad lantmätare i hemmanet Barrud
1 mantal kronoskatte inom Skaraborgs län, Vadsbo härad och Finnerödja
socken, för att till följd av Konungens respektive Befallningshavandes
förordnande verkställa laga skifte i alla ägorna till nämnda samfällighet,
varvid efter förut i laga tid uppläst kungörelse, samt särskild utfärdad kallelse,
sig infann av delägarna:
10
Olof Moberg 1/6, Johannes Svensson 1/30, änkan Maria Nilsdotter och hennes
barn 2/5, Sven Andersson 1/10, Anders Carlsson 1/10, Anders Olofsson 1/10,
Hindrik Värn 1/20 och Petter Dahl 1/20. Som angränsande: Underjägaren
Särnholm, svarande för kronoparken Tiveden, Eric Ericsson från Slätsbol och
Johan Svensson i Stenberget. Som godemän hade på kallelse tillstädeskommit
Olof Olofsson i Kjelltorp och Lars Larsson i Bråten.
1848 – ETT ÅR MED MYCKEN ORO
Den som kanske kommer på idén att skriva vårt nuvarande årtal (2010) på
latinskt vis finner det rätt så enkelt, eftersom M står för tusen och logiskt
nog MM för två tusen (eller tjugohundra) samt X för tio. 2010 blir helt
enkelt MMX. Värre var det år 1848. Då behövdes det hela elva bokstäver
till årtalet – MDCCCXLVIII - enligt den här formeln: M= 1000 plus D=500
plus CCC=300 plus L (50) minus X= 40 plus VIII (8).
År 1848 kallas ibland Revolutionsåret, eftersom flera revolutioner bröt ut i
Europa det året. Det började (som vanligt) i Paris och spred sig till andra
länder, också till Sverige, där händelserna är kända som
Marsoroligheterna. Det här året hände sig också.
-
att Fänrik Ståhls sägner, av Johan Ludvig Runeberg, kom ut
att det kommunistiska manifestet översattes till svenska
att det togs beslut om att bygga en järnväg mellan Örebro och Hult
(vid Vänern), men glöm det, för den blev aldrig byggd
att den första baptistförsamlingen i Sverige grundandes
Idéerna om revolution gjorde säkert inga direkta avtryck i Barrud och det
gjorde sannolikt inte heller Runebergs dikter och det andra som beskrivits
här uppe. Fast det där med den första frikyrkliga församlingen visar sig få
stor betydelse i Barrud med omnejd några decennier senare. Men på tal om
revolution! I betydelsen omstörtning eller omvälvning, stod verkligen en
sådan för dörren i Barrud på hösten 1848. Visserligen hade vissa mått och
steg tagits tidigare på 1800- talet, i form av storskifte och annat, men det
var nu, vid seklets mitt, som den stora förändringen var på väg att
genomföras. Lantmätare Gyllenspetz konstaterade att det fanns ett antal
gamla kartor, men dessa - utom kartan över skogen – befanns vara
omoderna och därmed till ingen nytta vid den förestående förrättningen.
Närmast gällde det att – så snart som möjligt - mäta upp och gradera
marken och därefter rita en ny karta. Vidare noterades att det inte fanns
några tvister med rågrannarna. Alla delägare förklarade sig nöjda med att
förrättningen fortsatte. När den nya kartan blivit färdigställd, skulle
lantmätaren kalla till nytt sammanträde.
Nu lämnar vi emellertid de laga skiftes- sysslorna ett tag och ser lite
närmare efter hur sammanträdesdeltagarna från Barrud hade det hemma
hos sig i sina stugor vid bygatan eller något mera perifert i byn.
BARRUDS BÖNDER GICK HEM TILL DE SINA
på måndagskvällen, den 9 oktober 1848
1/6 mantal:
Olof Moberg jr (f 1811) är gift med Clara Persdotter (f 1813). De har fem
barn: Erik Johan (f 1834), Anna Stina (f 1836), Maja Lena (f 1838), Lars
Gustaf (f 1841) och Clara (f 1844). Sonen Per Olof (f 1840) levde endast i
två månader. I familjens hushåll fanns även Olofs mor, Stina Olofsdotter
11
(76 år), drängen Erik Jansson (29 år) och pigan Anna Lovisa Andersdotter
(25 år gammal).
Anmärkning:
I fortsättningen redovisas inga pigor och drängar (av utrymmesskäl).
Jämför 1807: Olof Moberg jr är trumslagaren Olof Mobergs son.
1/30 mantal:
Johannes (Jonas) Svensson- Ängel (f 1788) är gift med Maria OlofsdotterMoberg (f 1789). De har fyra barn: Anna Lena (f 1823), Lovisa (f 1826),
Johannes (f 1830) och Gustava (f 1836). Maria är Olof Mobergs äldre
syster.
Jämför 1807: Maria är trumslagaren Olof Mobergs dotter.
2/5 mantal:
Maria Nilsdotter (f 1798) var änka sedan år 1839, då maken Isac
Andersson (f 1749) avlidit. Isac A. var tidigare gift med Stina Olofsdotter
(1764- 1810) och det fanns tre söner och en dotter - Olof (f 1787), Erik (f
1790), Jan (f 1793) och Maria (1795) i detta äktenskap. Änkans barn: Erik
Johan (f 1823), Maja Stina (f 1826), Jan Peter (f 1829), Katrina (f 1832),
Clara (f 1834), Isak (f 1837) och Cajsa (f 1839).
Jämför 1807: Maria Nilsdotter är änka efter Isac Andersson i hans andra
äktenskap.
1/10 mantal:
Sven Andersson (f 1808) är gift med Anna Ch. Olofsdotter (f 1822). Deras
första barm kommer att födas år 1854.
Jämför 1807: Sven Andersson är son till Anders Olofsson (f 1778) och
hustrun Lena Jansdotter (f 1779).
1/10 mantal:
Anders Carlsson (f 1816) är gift med Maja Andersdotter (f 1805). De har tre barn:
Thilda Sofia (f 1842) samt tvillingarna Jan Erik och Carl Peter (f 1845). Dottern Maria
Katarina avled under sitt första levnadsår (1842).
Jämför 1807: Maja Andersdotter (f 1805) är föregående Sven Anderssons syster.
Anders Olofsson (nästa sida) har fått mera utrymme än de flesta i Frigells
kyrkbok. Jag överlåter åt läsaren att inte kunna tyda prästens text.
1/10 mantal:
Anders Olofsson (f 1799) är gift med Maria Larsdotter (f 1788). Deras barn: Lars
Gustaf (f 1824), Anders Petter (f 1827) och Olof (f 1830).
Jämför 1807: Anders är son till Olof Gustafsson i Bråten (f 1756) och hustrun Maria
Larsdotter (f 1765). Familjen etablerade sig i Barrud 1839.
1/20 mantal:
Henrik (Hindrik) Värn (f 1804) är änkeman (för andra gången) sedan en vecka
12
tillbaka. Hans andra hustru hette Britta Maja Larsdotter (f 1808). Familjen bor ännu
kvar i Sjöbron och det finns fem moderlösa barn: August (f 1837), Johannes (f 1840),
Viktor (f 1843), Jan Adolf (f 1845) och Frans Gustaf (f 1847). Medan laga skiftet
pågår gifter sig Henrik för tredje gången – med Lena Cajsa Larsdotter (f 1821). De
bosätter sig i Barrud på 1850- talet.
Jämför 1807: Inga släktband.
1/20 mantal:
Petter Andersson- Dahl (f 1801) och hans hustru Brita Carlsdotter (f 1808) bor i
Kyrkhävden. Petter är pensionerad soldat och kanske skäms han lite för att han fått
plikta för olovlig älgjakt. Under laga skiftets gång (1850) säljer han i alla fall
hemmansdelen till Andreas Nilsson (f 1805) och hans hustru Fredrika Eriksdotter (f
1818).
Jämför 1807: Inga släktband, vare sig med älgjägaren eller efterträdaren.
MÅTT OCH STEG
Var det här en komplett beskrivning av ägorna? Vi kontrollräknar: 1/6 +
1/30 + 2/5 + 1/10 + 1/10 + 1/10 + 1/20 + 1/20 = 10/60 + 2/60 + 24/60
+ 6/60 + 6/60 + 6/60 + 3/60 + 3/60 = 60/60 = 1. Det stämmer!
På hösten 1848 och våren 1849 mättes marken i Barrud på längden och
tvären, på bredden och snedden och ur alla de synvinklar. Man mätte den
odlade jorden likaväl som ängar och hagar. Vissa arealer var mera
värdefulla än andra, beroende på markens beskaffenhet och markytorna
graderades därefter. När resultatet av mätningarna fördes över till
lantmätarens karta växte det så småningom fram ett pussel med nästan
800 bitar i olika storlekar, alla med en egen sifferidentifikation. Här nere
visas en bild från byns östra del, där man bland annat kan se Kvarnsjön
och Kvarnbäckens övre lopp. Vägen till Dammkärret och Högshult korsar
bäcken vid Körkebroa då som nu och det mesta är sig likt, frånsett att en
del mark är mer eller mindre odlad i jämförelse med nutiden.
T h: Gyllenspetz´ karta,
laga skiftet – ett pussel
(utsnitt från skifteskartan).
Anmärkning: Alla kartor
från laga skiftet visas i
strecken:
S
V
Ö
N
Samtidigt skrev lantmätaren en taxeringslängd, där varje pusselbits ytmått
och gradering angavs. Man mätte längderna i fot (ca 30 cm), aln (2 fot),
famn (6 fot), stång (10 fot) och rev (10 stänger). Ytor beräknades enligt
formeln: Så mycket säd gick det (teoretiskt) åt att beså markytan. En
kappe (ca 2, 6 liter) räckte till ett kappland och en tunna (ca 1500 liter)
räckte till ett tunnland. Avståndet mellan olika ställen mättes i enheten
fjärdingsväg (4500 alnar eller ca 2,7 km) och så långt (ungefär) var väl
avståndet till Högshult och Slottsbol, från Barrud.
13
BARRUD DEN 10/9 1849
Sammanträdde åter med undertecknad lantmätare förut antecknade delägare.
Tillkommer Johannes Larsson i Bondetorp som förmyndare för Maria
Nilsdotters omyndiga barn. Godemännen Lars Larsson i Bråten och Olof
Andersson i Ersåsen var även närvarande och var inget jäv att anföra mot de
sistnämnda.
Den upprättade nya kartan förevisades för delägarna, varefter följande
överenskoms och beslöts. Som inrösningsjord bestämmes tomter, åker, äng och
beteshagar, medan all skogsmark anses som avrösningsjord. Ägogradering
företogs härefter på marken i vederbörandes närvaro och fortsättes denna och
följande dagar samt slöts den 12 september, varefter vederbörande tillsades att
genast sammanträda på det vanliga stället. Sedan samtliga blivit församlade,
upplästes och justerades taxeringslängden och lämnades densamma utan
anmärkning.
För att kunna bestämma utflyttningsskyldigheten företogs besiktning av
delägarnas åbyggnader och verkställdes densamma på sätt bilaga visar. Vidare
medhanns ej denna gång, utan tillsades samtliga att åter på vanligt ställe, med
undertecknad sammanträda den 9:e nästa oktober, klockan 1o på förmiddagen,
då förrättningen kommer att fortsättas.
Taxeringslängd.
HUS I BARRUD
Vid förrättningen den 10 september 1849 besiktigades delägarnas alla hus
(åbyggnader) och följande är vad man såg (utdrag från protokollet):
2/5 MANTAL – ÄNKAN MARIA NILSDOTTER & HENNES BARN
En manbyggnad, brädfordrad och rödmålad under tegeltak, 22 alnar lång
och 11 alnar bred, innehållande 6 rum och kök med 4 eldstäder och välvd
källare inunder, i gott stånd. En ladugård, innehållande fähus, loge och
lador, 38 alnar lång och 11 alnar bred, i gott stånd. Tvenne fårhus och en
foderlada inunder ett och samma tak. En ladugård innehållande loge och
lada, 14 ½ alnar lång och 11 alnar bred, under nävertak, i gott stånd.
Tvenne svinhus. Stall och foderlador, 12 alnar lång och 6 ½ alnar bred,
14
under nävertak, i gott stånd. Visthus och vedbod under samma tak. En
mindre manbyggnad innehållande tvenne rum, med tvenne eldstäder, 17 ½
alnar lång och 8 alnar bred, under nävertak och i någorlunda stånd. Ett
brygghus. En basta. En smedja. En manbyggnad, tvenne våningar, 22
alnar lång, 11 alnar bred, innehållande 6 rum och kök, med 4 eldstäder
och källare inunder, under nävertak, i någorlunda stånd. Ladugård,
innehållande fähus, loge och tvenne lador, 37 alnar lång och 10 ½ alnar
bred, under nävertak, i någorlunda stånd. En spannmålsbod. En vedbod.
Ett stall, med foderlada. Får- och svinhus. Ett redskapshus. Ett brygghus.
En basta. Fyra ängslador.
1/6 MANTAL – OLOF MOBERG
En manbyggnad, brädfordrad, innehållande tvenne rum och kök, med tre
eldstäder, 20 alnar lång och 10 alnar bred, under näver- och spåntak, i
gott stånd. Ett brygghus. En ladugård, innehållande fähus, loge och lador,
33 alnar lång och 10 alnar bred, under nävertak. Stall, bod, vedbod och
redskapshus under samma tak. Ett fårhus. Tvenne svinhus. En välvd
källare. En smedja. En basta. Tre ängslador.
1/10 MANTAL - ANDERS CARLSSON OCH
ÄVEN 1/10 SVEN ANDERSSON
Äger hälften vardera i följande åbyggnader: En manbyggnad, innehållande
ett rum och kök, med tvenne eldstäder, 16 alnar lång och 11 alnar bred,
under nävertak, i sämre stånd. En manbyggnad, innehållande tvenne rum
och kök, med tvenne eldstäder, 11 alnar lång och 9 ½ alnar bred, under
nävertak, i hjälpligt stånd. En ladugård, innehållande fähus, loge och
lador, 37 alnar lång och 11 alnar bred, under nävertak. Ett fähus, med
redskapsskjul, 15 alnar långt och 9 alnar brett. Ett fårhus. En bod. En
vedbod. En källare. En smedja. Sex ängslador.
Bygatan i Barrud. Flertalet av byggnaderna syns här.
Utsnitt från laga skiftes- kartan 1851.
1/10 MANTAL – ANDERS OLOFSSON
En manbyggnad, innehållande tvenne rum och kök, med tre eldstäder, 24
alnar lång och 10 alnar bred, under näver- och torvtak, i hjälpligt stånd.
En manbyggnad, innehållande ett rum med eldstad, 9 alnar lång och 8
alnar bred. Ett fähus, med ½ loge och lada, 26 alnar lång och 10 alnar
bred, under nävertak. Hälften i en bod, en foderlada och ett svinhus.
Hälften i en basta, en källare och trenne ängslador.
1/10 MANTAL - PETTER DAHL OCH HENRIK VÄRN
Äger hälften vardera i följande åbyggnader: En manbyggnad, innehållande
15
tvenne rum och kök, med tre eldstäder, 24 alnar lång och 10 alnar bred,
under näver- och torvtak, i hjälpligt stånd. En manbyggnad, innehållande
ett rum med eldstad, under torvtak. En foderlada och ½ loge, 14 alnar lång
och 10 alnar bred. Ett redskapshus. Ett fähus med foderlada, 20 ½ alnar
långt och 9 ½ alnar brett. Hälften i en bod. Ett fårhus. Svinhus. Hälften i
en basta. Tvenne källare. Tvenne ängslador. Tvenne fruktträd.
1/30 MANTAL – JONAS SVENSSON
En manbyggnad, innehållande ett rum och kök, med tvenne eldstäder, 11
alnar lång och 8 ½ alnar bred, under brädtak, i gott stånd. En ladugård,
innehållande fähus, loge och lada, 19 alnar lång och 8 alnar bred. Ett
fårhus med foderlada. En bod. En basta. En källare. Ett svinhus. Tvenne
ängslador.
Brygghus och lada i Barrud (foton från 1920- talet, från familjen Neander - Leif V).
PÅ UPPTÄCKTSFÄRD I BARRUDS MARKER
Vet du var Kurrelyckan låg eller Skvaltkärret och Lasseslyckan? Jag vet
inte, men jag vill veta och därför följer här en översiktlig kartläggning av
Barruds lokala geografi vid mitten av 1800- talet.
Underlag laga skiftes- kartan från år 1851.
A: Sörgärdet. B: Västergärdet. C: Östergärdet.D: Kvarnsjön. E: Lyckesjön. 01: Södra hagen.
02: Ytterhagen. 03: Evjängen. *) 04: Berghagen. 05: Lummerlyckan. 06: Änglyckan. 07:
Kurrelyckan. 08: Råselyckan. 09: Österlyckan. 10: Skvaltkärret. 11: Lasseslyckan. 12:
Hummelkärret. 13: Gungselyckan. 14: Kvarnsjökärret. 15: Storekärret. 16: Västerängen. 17:
Kohagen. 18: Kurrelyckan. 19: Timmermotegen. 20: Lerhålstegen. 21: Båthustegen. 22:
Österängen. 23: Österhagen. 24: Soldattorpet. 25: Lertag. 26: Lastageplats. 27: Allmänt
sandtag.
’) Ävja: Avlagring, sörja.
16
BARRUD DEN 9/10 1849
Närvarande förut antecknade delägare, förmyndare och godemän,
tillkommande regementsombud, fanjunkaren Björklund, svarande för
soldattorpet nr 1174, vid Skaraborgs kungliga regemente, Vadsbo kompani.
Kronoombudet,
länsman
Lundin
anmäler
förfall.
Med
regementsfullmäktigens medgivande beslöts att soldatens ägor, som förut varit
spridda på trenne ställen, skulle sammandragas omkring, där nu torpets
åbyggnader är uppförda.
Därutöver beslutades om en del smärre justeringar i taxeringslängderna
och en hel rad av villkor som gällde i samband med delägarnas
övertagande och frånträdande av fast och lös egendom i samband med
skiftet.
BARRUD DEN 4/6 1850
Sammanträdde åter med förut antecknade deltagare, utom Petter Dahl, vilken
sedan förra sammanträdet försålt sin 1/20 – del till Andreas Nilsson från
Davidstorp. Med stöd av rättigheten i 6 kap. 2 § i Kungliga skiftesstadgan,
beslöt förrättningsmännen, sedan delägarna blivit hörda, att planläggningen
på följande sätt skulle verkställas, nämligen:
1. Jonas Svensson, 1/30- del, bor kvar och erhåller ett skifte omkring sina
tomter, intill Prästvägen samt i sammanhang härmed, hemskogsskiftet, 2:a
skiftet uti skogarna
2. Henrik Värn, 1/20, och Andreas Nilsson, 1/20, flyttar och erhåller östra
delen av Östergärdet och Österlyckorna samt markerna däremellan och andra i
Kronoparksskogskiftena, norr om Jonas Svensson i hemskogen samt i utskogen
enligt lottkastning.
3. Maria Nilsdotter och hennes barn, 2/5, bor kvar och erhåller hagar och ängar
mellan fägatan och Jonas Svenssons skifte och västra delen av Östergärdet,
tillika med södra hagen och ängarna vidare till sjön Unden i ett skifte.
Hemskogen på mitten samt utskogen enl lottkastning.
4. Anders Olofsson, 1/10, bor kvar och erhåller i Västergärdet och Storekärret
tillsammans med hagarna och hemskogen i sammanhang härmed, i ett skifte.
Utskogen enligt lottdragning.
5. Olof Moberg, 1/6, bor kvar och erhåller södra delen av Västergärdet och norra
delen av Sörgärdet samt hagarna omkring Lyckesjön och Soldattorpet samt
hemskogen i sammanhang därmed, i ett skifte. 2:a skiftet i ängarna och
hagarna mellan Stenberget och sjön Unden samt 3:e skiftet i utskogen, efter
lottkastning,
6. Sven Andersson, 1/10 och Anders Carlsson, 1/10, flyttar och erhåller södra
delen av Södergärdet, Änglyckan och Kurrelyckan samt hagarna i samma
marker och i sammanhang därmed hemskogen i ett skifte samt 3:e skiftet i
utskogen.
7. Sedan utstakningen blivit verkställd skall lottkastning verkställas mellan
Petter Dahl och Andreas Nilsson samt mellan Sven Andersson och Anders
17
Carlsson.
8. Om lägena i utskogen lottkastades och utföll densamma sålunda, att i
Myhran erhåller Värn, 1/20, intill Hova Sockenskog, därefter de övriga i
följande ordning: Andreas Nilsson 1/20, Anders Olofsson 1/10, änkan Maria
Nilsdotter 1/5, hennes barn 1/5, Sven Andersson 1/10, Anders Carlsson 1/10,
Olof Moberg 1/6 och Jonas Svensson 1/30. (Karta, se sidan 18).
9:. Grönelidsmarken delas på tvären och erhåller delägarna i samma ordning
som i Myhran, med den skillnaden att Värn, 1/20, börjar i norr, eller intill
Bengtsgårds skog. (Karta, se sidan 18).
Förrättningen fortsatte. Smärre justeringar i taxeringslängden initierades
och godkändes och därefter var det dags att staka ut de olika skiftena och
markera gränserna med störar och skillnadsstenar. Det tog sin tid, men
den 10 juni var det klart och dags för sammanträde igen.
10. Lottkastning om lägena mellan 1/20- delarna verkställdes och utföll så att
Anders Carlsson erhöll i norr och Sven Andersson i söder samt Andreas Nilsson
i norr och Värn i söder.
11. Utflyttningshjälpen – av allmänna medel och av delägarna själva beräknades. De utflyttandes åbyggnader ska vara avhämtade senast tre år efter
tillträdet. De utflyttande äger att begagna sina gamla kålgårdar högst tre år
efter frånträdet. Ingen jord får bortgrävas under de utflyttade husen, endast
den därunder lösa jorden.
Ägarna år 1851:
JS: Jonas Svensson. AN: Andreas Nilsson. HV: Henrik Värn. AO: Anders Olofsson.
Anders Carlsson. SA: Sven Andersson. OM: Olof Moberg. MN: Maria Nilsdotter.
Marias barn. Kn: Knektens.
AC:
MB:
12. Skogslikviden verkställdes sålunda, att i hemskogen erhåller Jonas
Svensson av Andreas Nilsson tjugo timmerträd, änkan erhåller av Moberg tjugo
timmer och fyra lass ved, dito av Anders Carlsson femton timmer och åtta lass
ved, dito av Sven Andersson trettio timmer och sexton lass ved. I Myhran erhåller
Moberg av änkan tio timmer och Jonas Svensson av Sven Andersson tio timmer.
18
I Grönelidsskogen erhåller Jonas Svensson av Sven Andersson sex timmer,
Anders Carlsson av Sven Andersson tio timmer, änkan av dito man tio dito och
av Anders Olofsson femtio dito.
13. Hägnaddelning, yrkade delägarna, skulle verkställas så snart skiftet
vunnit laga kraft.
14. Avskrift av skifteshandlingarna ska förvaras hos Olof Moberg.
Barruds utskog på Myhran och i Grönelid:
Se protokollet, förra sidan.
Delägarna i Barrud 1/1 Henrik Värn 1/20, Andreas Nilsson 1/20, Sven
Andersson 1/10 och Anders Jansson 1/10 – och deras familjer - skulle
snarast (inom tre år) flytta sina bopålar ett stycke, medan de övriga
familjerna fick stanna kvar i byns centrum. Jonas Svenssons familj, som
nyligen köpt mark av Jonas svåger (och Marias bror) och slagit sig ner i
Barrud ett stycke öster om byns kärna, fick fortsätta att bo där även efter
skiftet. Även för de kvarboende blev det en del förändringar på tomter och
inhägnader runt husen, allt i detalj reglerat i lantmätarens protokoll och
föreningsformulär.
Före det laga skiftet hade stora delar av byns marker varit gemensamt
ägda. Efter skiftet var det mesta fördelat, men några markytor här och var
skulle även framdeles vara gemensam egendom, bland annat dessa: Två
sandtag, en lastageplats vid sjön, ett lertag, några stenbrott och de flesta
holmarna i Unden. Även vägarna - till Slottsbol, Högshult, kronoparken,
lastageplatsen och Stenberget – skulle ägas och vårdas samfällt av
hemmansägarna.
19
Lertaget och lastageplatsen vid Unden. Utsnitt från laga skiftes- kartan 1851.
ÄN SEN DÅ?
Så gick väl livet vidare i Barrud. Det blev mycket att stå i under 1850talets första år, med omflyttningar av hus och sånt, men efter hand blev
det nymodiga mer och mer vardagligt och det gick ett år i taget – då som
nu. Ännu många år framåt hade bönderna ungefär samma djurhållning
som tidigare och jorden brukades som tidigare, med enkla redskap och
växelbruk. Självhushållningsgraden låg mycket nära hundra procent och
alla var helt beroende av vad deras jord kunde ge, direkt i form av
livsmedel till folket och indirekt genom föda till djuren. Stenrösena blev
efter hand färre på åkrarna och de raka stenmurarna fler emellan
desamma. Skogen var nu egen egendom och man behövde inte fråga någon
skogvaktare om lov, när man ville fälla sina furor.
Från omkring år 1880 blev det i vissa familjer en vana att inte låta döpa
sina nyfödda barn. Mellan raderna kan det anas en viss irritation från
prästens sida. Kanske är det en tillfällighet, men anmärkningen ”odöpt”
tycks ha präntats med lite extra patos. Och det är klart: Prästerskapet
gillade inte att dess monopol på det andliga området började urholkas. I
Barrud med omnejd började det med hemma- hos- möten på 1880- talet
och kröntes med bönhusets invigning 1894.
Avsikten är nu att knyta ihop den här berättelsen med det tjugonde seklets
förhållanden, som beskrevs i Barrudsboken (1984). Vi tittar på en
hemmansdel i taget och följer utvecklingen från mitten av 1800- talet, fram
till sekelskiftet ungefär.
FASTIGHETEN JS –
Jonas Svensson – 1/30 mantal
Jonas Svensson (f 1788) avled år 1853, Hustrun Maria (f 1789) levde vidare
på gården tillsammans med sonen Johannes (f 1830) och dottern Gustava
(f 1836), medan parets två döttrar – Anna Lena (f 1823) och Lovisa (f 1826)
– flyttade från Barrud till Nyborg, respektive Slottsbol. År 1862 köpte den
nygifte Johannes Jonsson – hustrun hette Stina Lovisa Andersdotter från
Slottsbol - syskonens och moderns andelar. Två år senare, när systern
Gustava gift sig med Carl Gustaf Carlsson från Eriksåsen, flyttade
Johannes och hans hustru till Slottsbol och sålde Barrud 1/30 till Carl
Gustaf och Gustava som bodde där resten av sina liv. Maria Olofdotter
Moberg bodde kvar till sin död 1875. Familjens fem barn hette: Ida Lovisa
(f 1864), Carl Gustaf jr (f 1865), Johan Oskar (f 1867), Per Adolf (f 1871)
och Edvard August (f 1873).
Ida Lovisa och August Edvard emigrerade till Amerika 1893. År 1887 köpte
familjen Carlsson grannfastigheten Barrud 1/20 mantal som då ägdes av
20
Bror Henrik Värn och hans hustru Charlotta Johansdotter. Carl Gustaf
avled år 1889. Vid sekelskiftet bestod familjen till Barrud 1/30 och 1/20
mantal av: Änkan Gustava Jonsdotter (f 1836), sönerna Carl Gustaf (f
1865), Johan Oskar (f 1867) och Per Adolf (f 1871).
FASTIGHETEN AN –
Andreas Nilsson – 1/20 mantal
Andreas Nilsson (f 1805) var gift med Fredrika Eriksdotter (f 1818). Deras
barn hette: Maria Lovisa (f 1834), Anders Petter (f 1837), Erik Johan (f
1847), Viktor (f 1854) och Clara Sofia (f 1857). Anders Petter var gift med
Inga Lisa Gustafsdotter (f 1846 i Hova) och deras barn hette: Maria Lovisa
(f 1866 d 1867), Johan Edvard (f 1867), Emma Sofia (f 1871 d s å) och
Anders Gustaf (f 1872).
Erik Johan gifte sig 1880 med Tilda Maria Viktorsdotter (f 1857 i Tived).
Anders Petter *) köpte hälften av gården av föräldrarna år 1865. Erik
Johan köpte den andra hälften 1874 och resten av sin bror 1876. År 1879
blev Bror Henrik Värn (f 1854) och hustrun Charlotta Johansdotter (f
1857) ägare. Deras barn, medan de bodde i Barrud: Maria Charlotta (f
1878), Beata Sofia (f 1880), Gustaf Adolf (f 1882), Emma Lovisa (f 1884)
och Hulda Elin Elisabet (f 1886). År 1887 sålde de gården till närmaste
grannen (se ovan).
*) Än idag kallas marken där Anderspettersbacken.
Fastigheten HV –
Henrik Värn - 1/20 mantal
Henrik kallades tidigare Hindrik. Hans tredje hustru hette Lena Cajsa
Larsdotter (f 1804) och barnen i familjen: August (f 1837), Johannes (f
1840), Viktor (f 1843), Jan Adolf (f 1845), Frans Gustaf (f 1847), Albert (f
1850), Henrik (f 1854), Lovisa (f 1856), Alexander (1861) och Emma (f
1863).
Sonen August Värn (f 1837) blev ägare under senare delen av 1860- talet.
Hans hustru hette Anna Stina Eriksdotter (f 1847). Deras barn: Ida Lovisa
(f 1870), Emma Kristina (f 1872), Augusta Charlotta (f 1873 d å 1878),
Alma Sofia (f 1875), Gustaf Reinhold (f 1878), Ida Lovisa (f 1880), Amanda
Elisabet (f 1882), Hanna (f 1884), Axel Gottfrid (f 1887), Anna Judit (f 1888)
och Hanna Lydia (f 1890). Det var Gustaf Reinhold Värn (f 1878) och hans
hustru Hulda Charlotta (f 1889) som så småningom blev ägare.
Fastigheten AO –
Anders Olofson - 1/10 mantal
Anders Olofsson (f 1799) var gift med Maria Larsdotter (f 1788) och de hade
barnen: Lars Gustaf (f 1824), Anders Petter (f 1827) och Olof (f 1830),
Maria avled år 1867.
Näste ägare blev sonen Anders Petter (f 1827). Han gifte sig med Gustava
Olofsdotter (f 1826). Deras barn: Per Gustaf (f 1853), Erik Johan (f 1857),
Alexander (f 1862 d å 1866), Alma Sofia (f 1864), Emma Lovisa (f 1866 d å
1870) och Hulda Charlotta (f 1875).
Äldste sonen, Per Gustaf Andersson (f 1853) gifte sig med Hulda Charlotta
Eriksdotter (f 1877) och tog över gården vid sekelskiftet.
21
Fastigheten SA –
Sven Andersson – 1/10 mantal
Sven Andersson (f 1808) var gift med Anna Ch. Olofsdotter (f 1822) och de
hade två barn: Anders Gustaf (f 1854) och Anna Stina (f 1858).
Sven Andersson avled 1877, varefter modern, Anders Gustaf och Anna
Stina bodde kvar och brukade gården. När även modern gått bort, bodde
syskonen kvar i hemmet.
Fastigheten OM –
Olof Moberg jr – 1/6 mantal
Olof Moberg jr avled redan 1856, 44 år gammal. Änkan Clara Persdotter (f
1813) hade då fött en lång rad av barn: Erik Johan (f 1834), Anna Stina (f
1836), Maja Lena (f 1838), Lars Gustaf (f 1841), Clara (f 1844), Olof (f 1846
d s å), Victor (f 1848), Lovisa (f 1850 d å 1857), Olof igen (f 1853) och
August (f 1856). Olofs jr mor, Stina Olofsdotter, bodde hos sonen fram till
sin död 1854. Dottern Maja Lena Olofsdotter (f 1838) gifte sig med Gustaf
Jansson (f 1834) och familjen är delägare fram till 1867. Deras barn: Carl
Gustaf (f 1859), Johan Emil (f 1861), Victor (f 1863), Emma Sofia (f1864)
och Maria Lovisa (f 1866). I änkan Clara Persdotters hushåll ingick – som
det ser ut - sönerna Lars Gustaf, Victor, Olof och August.
1873 gifte sig Lars Gustaf Moberg (f 1841) med Lovisa Jansdotter (f 1852)
och familjen ägde därefter en del av hemmanet Barrud. Deras barn: Erik
Gustaf (f 1875), Johan Albin (f 1877), Hulda Lovisa (f 1880) och Amanda
Elfrida (f 1883), Samtidigt blev Victor Moberg (f 1848) ägare till en annan
del. Victor gifte sig med Johanna Sofia Johansdotter (f 1851). Deras barn:
Hulda Sofia (f 1876), Johan Viktor (f 1879) och Amanda (f 1882). Änkan
Clara Persdotter (f 1813) bodde kvar på sitt ställe med sonen August (1856)
– han som kallas ”mindre vetande” i alla anteckningar. Anders Jansson i
Ullsandsmo står som ägare till den del som beboddes av änkan och
August. Så här var det 1870 och några år in på 1880- talet.
Ett decennium senare – säg omkring 1895 - hade Lars Gustafs familj
utökats med: Anna Eleonora (f 1885), Karl Axel (f 1888), Oskar Teodor (f
1890) och Maria Naemi (f 1893). Lars Gustafs bror, Olof Moberg (f 1853),
hade gift sig med Karolina Karlsdotter (f 1849) och de var nu medägare.
Anders Jansson i Ullsandsmo ägde fortfarande sin del. Victor Mobergs
familj hade också blivit större: Gustaf Henning föddes 1884, Hanna Maria
1887, Emma Elin 1889 och David Gunnar 1893.
Fastigheten MN och MB –
änkan Maria och hennes barn – 2/5 mantal
Efter laga skiftet var det många intressenter i hemmanets Barrud 2/5
mantal (vilket vi ska påminna oss var hela 40 procent av hela Barrud).
Där fanns tre söner från Isac Anderssons äktenskap med första frun Stina
Olofsdotter: Erik (f 1790), Jan (f 1793) och Nils (f 1798). Utöver nuvarande
änkan Maria själv fanns också hennes barn: Erik Johan (f 1823), Maja
Stina (f 1826), Jan Petter (f 1829), Katrina (f 1832), Clara (f 1834), Isac (f
1837) och Cajsa (f 1839). Marias svåger, Olof Isacsson (f 1787) bodde på
gården fram till sin död 1867. Maria själv hamnade så småningom på
undantag. Hon avled 1880. På 1870- och 1880- talet fanns det bara två
bröder och deras familjer kvar i Barrud.
1/5 mantal: Jan Petter Jansson (f 1829) var gift med Carolina Pettersdotter
(f 1838). Deras barn: Per Gustaf (f 1859), Hulda Sofia (f 1862), Emma
22
Carolina (f 1864 d å 1870), Johan Emil (f 1866), Johan Adolf (f 1868 d å
1870) och Anna Maria (f 1870), Janne Teodor (f 1876) och Emma Lovisa (f
1880) och Hanna Elfrida (f 1883). Jan Petter avled 1898, varefter Carolina
levde på undantag. Gården övertogs 1898 av äldste sonen Per Gustaf
Jansson (f 1859). Hans hustru hette Ida Lovisa (f 1871). Redan ett år
därefter kom Per Gustafs jämnårige Per Johan Johansson (f 1859) från
Tived och köpte gården. Per Johans bror, Frans Johansson (f 1861), och
hans familj kom samtidigt från Tived och bosatte sig på gården. Frans
hustru hette Johanna Maria Johansdotter (f 1866) och de dittills födda
barnen hette: Anna Kristina (f 1894), Karl Gustaf (f 1896) och Erik Johan (f
1899). Senare föddes Nils Ludvig, Axel Manfred, Eva Matilda och Karin
Helena.
9/40 mantal: Äldre brodern, Erik Johan Jansson (f 1823), var gift med
Greta Lisa Eriksdotter (f 1828) och de hade tre barn: Erik Johan (f 1862),
Emma Sofia (f 1865) och Gustaf (f 1868) och det är denne Gustaf Eriksson
som i början av det nya seklet gifte sig med Hanna Olivia Lindgren (f 1883 i
Älgarås) och förde familjen Eriksson vidare genom det tjugonde seklet.
Fastigheten AC –
Anders Carlsson – 1/10 mantal
Maja Andersdotter (f 1805) var barnfödd i Barrud – dotter till Anders
Olofsson (f 1778) och hans hustru Lena Jansdotter (f 1779) – och hon gifte
sig med Anders Carlsson (f 1816) - som kom från Undenäs. Deras barn
hette: Thilda Sofia (f 1842) och tvillingarna Jan Erik och Carl Peter (f 1845,
den senare d ö 1846). Dottern Thilda Sofia och sonen Jan Erik flyttade
båda från hemmet 1869, dottern som piga hos Anders Olofsson och året
efter till Hova. Sonen flyttade till Amnehärad.
Maja Andersdotter (f 1805) avled 1876 och vid den tiden var Anders Gustaf
Johansson i Stenberget hälftenägare till fastigheten. Två år senare avled
också maken Anders Carlsson (f 1816) och därefter blev Lars Gustaf och
Victor Moberg delägare – genom köp.
August Karlsson (f 1868) i Ullsandsmo gifte sig 1896 med Emma Sofia
Andersdotter (f 1873) och de bosatte sig då i Barrud och blev ägare till
1/24 av den ursprungliga gården 1/10 mantal. Deras son Erik Alex föddes
1899 och han fick med tiden tre syskon: Edit Maria (f 1901), Sven Gustaf
Henrik (f 1904) och Margareta Kristina (f 1914).
BARRUDS SÅGVERK
Kvarnbäckens nedre del, med sågverket inramat.
(Laga skifteskartan 1851).
23
Kvarnbäckens vatten drev ett antal skvaltkvarnar – alla uppförda före
1700- talet (t o m långt tidigare), men inte bara det.
I mitten av 1800- talet låg det ett sågverk strax söder om nuvarande vägen
mellan Barrud och Ullsandsmo, där det finns tydliga lämningar av
dammen och vattenfallet, I ett dokument från 1858 läser vi att Johannes
Jonsson (f 1830), son till Jonas Svensson och Maria Moberg (fadern
dåmera avliden), blev delägare i sågverket. Det kostade honom 100
riksdaler att bli kompanjon med de tre delägarna, Erik Jansson, Jan Petter
Jansson och änkan Clara Pettersdotter. Sågverket var troligen uppfört
under det tidiga 1800- talet.
MORFARSKÄRRET
vid Högshult
På kartan här nere ser vi Brunterudsbäckens lopp från Högshult, via
Dammkärret och Brunterud – (Unden). Bäckens källa är det så kallade
Morfarskärret – där det prövades ett synnerligen intressant sätt att
framställa foder under tider med missväxt och svält. Carl Gustaf Carlsson
och Gustava arrenderade marken från år 1864. Ägare var vid den tiden
Gustavas bror Johannes och hans hustru Stina Lovisa Andersdotter i
Slottsbol.
Kärret finns utförligt beskrivet i Hans- Owe Perssons och min redogörelse
”Morfarskärret en våtmarks betydelse år 1864” som skrevs 2008.
Morfarskärret vid Högshult (Häradsekonomisk
karta från 1877- 82).
Några foton:
Noteringar i den heliga skriften – från mitten
av 1800- talet (Jonas och Marias familj).
24
Uppställning/ sittning framför bönhuset i Barrud (tidigt 1900- tal).
Anna Stina Svensson (1920- talet) och det hus hon och brodern bebodde.
Tre prylar i trä. Foto: Alf.
DET BLÅSER NYA VINDAR
På Barruds- bladet av den gamla häradsekonomiska kartan (nästa sida)
ser vi ett område som sträcker sig ungefär från Åsebol i väster, till
Ramsnäs i öster samt Stenberget i söder och Slottsbol i norr. Gränstrakten
mellan Slottsbol och Barrud (som markerats lite försiktigt med vitt) är
mycket speciell. Rent ekonomiskt är det tämligen värdelös mark, eftersom
den huvudsakligen består av bergknallar och mossar, beväxt mest med
bara mariga tallar och granar. I övrigt är det blåbärsris, pors och annan
lågväxande vegetation som samsas på de växtliga ytorna.
Den gamla vägen mellan Barrud och Slottsbol, via Grässjöfallet, ligger där
den har legat i sekler. För övrigt är det flera tunnland väglöst land, där ett
fåtal, förutom älgjägare, bär- och svampplockare, har satt sina fötter. Och
det är synd, för här bjuds en besökare med öppna sinnen på en
miljöupplevelse som är magiskt mystisk och mer än mäktig. En
sommardag: Två älgar syns i kanten av mossen och strax dyker det upp en
hel rådjursfamilj en bit därifrån, samtidigt som en tjäder flaxar upp från
sin siesta i mossan. För övrigt är det bara tystnad - en total tystnad som
25
bara bryts av insekters surr och stövlars klafs. Luften är kryddad av en
doftblandning som gör det lätt att andas och lätt att tänka. Känslan av
total frihet - förbunden med det förgångna - är påtaglig. Och det förgångna
är inte det som var igår och inte det som var förra året, snarare det som
ligger långt tillbaka i tiden. Säg att vi ser tillbaka tusen år. Det såg likadant
ut vid den tiden. Småsjöarna låg där de ligger och dagsländor svävade över
vattnet, då som nu.
Häradsekonomisk karta från 1877- 82.
Barrudsbor, Slottsbolsbor och andra närliggande bor borde känna sig
stolta över att ha en sådan här värdefull vildmark på nära håll – och
värdet ska då inte räknas i en markägares intjänade kronor för futtiga
timmerstockar. Nej, det handlar helt enkelt om värden som inga pengar i
världen kan ersätta. Det handlar om alla människors möjlighet att få
uppleva en orörd, rik natur. Det handlar om respekt. Det handlar om att
våga bevara något viktigt. Det handlar om livskvalitet. Har politikerna i
Tivedskommunen Laxå fattat detta? Nej, det har de inte. Man kan undra:
Hur många av beslutsfattarna har satt sina fötter i den mark de så
generöst upplåter åt en blåsig branschs exploatörer och lycksökare?
Apropå att sko sig. Fyra par, utgångna ur sortimentet,
i Barrud. Foto: Alf
KNEKTAR I BARRUD UNDER 1800- TALET
Bostället nr 124 - senare 1174 – var Barruds bidrag till det svenska indelta
försvaret. Knektarna tillhörde Norra Vadsbo Kompani av Skaraborgs
Regemente och de gjorde sina möten på Axevalla Hed.
Omkring år 1790 kom Eric Ericsson (f 1761), från Häggeboda i Hova
socken, till torpet. Hans namn blev därefter Eric Barrman. Erics hustru
26
hette Cathrina Olofsdotter (f 1756) och paret hade fyra barn: Eric Jr (f
1787), Jan (f 1791), Olof (f 1794) och Stina (f 1798). Inhysta på knektens
boställe fanns fram till år 1808: Lars Linarsson (f 1749) och hustrun Ingrid
Andersdotter (f 1743) samt deras två barn: Stina (f 1779) och Anders (f
1776).
Eric Ericsson Jr (f 1787) kallade sig Eric Barre och efterträdde sin far som
knekt i Barrud vid mitten av 1820 talet. År 1829 gifte sig Eric Barre med
Stina Svensdotter (f 1804). De hade tre döttrar: Stina Cajsa (f 1830), Anna
Greta (f 1832) och Maja Lisa (f 1833). Under Barres tid som knekt i Barrud
registrerades bostället som nummer 1174 i stället för 124. År 1834
flyttade familjen till Ramsnäs, där Eric Barre var rättare i fem år. Familjen
flyttade därefter till Carlsäng (i trakten av Finnefallet) år 1840. Det föddes
ytterligare tre barn i familjen: Clara Sofia (f 1835), Erik Gustaf (f 1837), Eva
Lovisa (f 1839), Per Adolf (f 1841 d s å) och Johanna (f 1842). Eric avled
1848, varefter familjen skingrades.
År 1834 tillträdde Andreas Glad (f 1804). Han gifte sig samma år med Anna
Greta Magnusdotter (f 1812). Båda var födda i Hova socken och Anna
Greta hade en egen dotter, Sara Stina (f 1833). Familjen syns ha stannat
bara ett år.
Därefter kom Jacob Andersson (f 1784) och tog hand om torpet mellan
åren 1835 och 1841. Anders hustru hette Eva Gustafsdotter (f 1807) och
de hade barnen: Anders Gustaf (f 1830), Clara Gustava (f 1834), Carl
Johan (f 1839) och Eva Charlotta (f 1841 o d s å).
År 1842 tillträddes torpet av Lars Peter Jansson (f 1817) från Trehörningen
och han fick heta Lars Glad. Lars hustru hette Cajsa Jacobsdotter (f 1812)
och de fick fem barn, varav sönerna Carl Johan (1843) och Erik (f 1852)
nådde vuxen ålder. Lars Glad avled på Karlsborgs fästning den 3 oktober
1854 (av okänd anledning).
T v: Knektens marker. Mitten: Knektens stuga på 1920- talet (foto från
fam. Neander - Leif V.) T h: Knekten Unge Söder (tämligen gammal).
Glads efterträdare hette Salomon Olofsson - Söder (f 1833). Han kom från
Närke år 1855 och gifte sig med Clara Sofia Eriksdotter (f 1835) - dottern
till förrförre knekten i Barrud, Eric Barre. Deras barn: Erik Johan (f 1858),
Augusta (f 1859), Frans (f 1863 – d å 1864), Ida Lovisa (f 1865), Frans (f
1866), Carl Gustaf (f 1867), Oskar (f 1869) och Per August (f 1871), Hulda
Sofia (f 1873), Edvard (f 1876) & Emma (f 1881 d s å).
Henning Aronsson - Söder (f 1865) kom från Sjötorp (mellan Slottsbol och
Barrud). Föräldrarna hette Aron Israelsson (f 1831 i Nysund) och Beata
Värn (f 1829 – dotter till Henrik Värn, knekten i Sjöbron). Henning
tillträdde således sin tjänst i Barrud på våren 1889 och gifte sig på
nyårsaftonen samma år med Clara Lovisa Elggren (f 1861), från
Mossebokärr.
27
CAJSA PÅ FALLET OCH HENNES SÖNER
Under senare delen av 1800- talet låg det en backstuga ett kort stycke från
Karlssönernas Barrud, utmed vägen till Dammkärret.
Lars Glad (f 1817) var knekt i Barrud mellan år 1842 och 1854. Han avled
olyckligtvis när han tjänstgjorde i Karlsborg på hösten 1854. Hans hustru
hette Cajsa Jacobsdotter (f 1812 i Undenäs) och de fick fem barn: Gustaf (f
1841 – d 1857), Carl Johan (f 1843), Frans (f 1847 – d 1850) och
tvillingarna Victor och Erik (f 1852 – och Victor d 1852). Efter år 1857
bestod familjen av tre personer: Änkan Cajsa och hennes två söner, Carl
Johan och Eric. Carl Johan Larsson (f 1843) flyttade till Trehörningen (där
fadern Lars växt upp) redan år 1859, medan modern och yngste sonen Eric
stannade i Barrud, änkan så länge hon levde och Eric till år 1879. Eric
Larsson utbildade sig till skomakare och kallade sig Eric Undén.
I skiljet vid Fallet (Dammkärrsvägen) låg Kajsas backstuga.
Knektens stuga har lånats som illustration.
Byns samfällighet - trekanten som låg/ligger invid Dammkärrsvägen, strax
bredvid Karlssönernas Barrud - har alltid kallats Fallet och där låg det
således en backstuga. Cajsa bodde där och sannolikt var det i den
backstugan som Eric Undén hade sitt skomakeri på 1870- talet.
År 1879 var ett händelserikt år i Eric Undéns liv. På våren det året kom det
en ung dam från Härja socken (i närheten av Tidaholm) till Finnerödja.
Kronjägaren i Brunterud hette Per Oskar Eugén Nordling (f 1846) och han
var gift med Henrika Charlotta Krus (f 1845) från Härja socken. Den unga
damen – yngre syster till kronjägarens hustru – hette Clara Maria
Johansdotter Krus (f 1856) och hon kom som piga till Brunterud och blev
Eric Undéns fästmö. I oktober 1879 flyttade Eric Undén till Stockholm
(Katarina församling), medan fästmön stannade i Brunterud. Eric
återvände till Barrud efter något år och gifte sig i november år 1881 med
Clara Maria och i februari 1882 föddes sonen Axel Natanael.
Husförhör 1872- 83.
28
DET BLIR ALLT VÄRRE ÄN
Det var en smällkall dag i februari månad (på 1870- talet) och husbonden
hos Karlssönernas - han som hette Carl Gustaf Carlsson och var gift med
Gustava – träffade Cajsa där ute på Fallet och de språkades vid, så som de
sannolikt brukade göra då och då, eftersom de var närmaste grannar.
Följande två meningar yttrades:
-
Det är förfärligt vad kallt det är, sa Cajsa.
Det blir allt värre än, kommenterade Carl Gustaf.
Detta uttalande från Carl Gustaf blev sedan ett talesätt i familjen och det
användes i olika sammanhang, när man lite skämtsamt ville påminna om
att goddagar blandades med sämre dagar.
-
Det blir allt värre än, som Carl Gustaf sa!
INTE TILL HELVETET – MEN INTE LÅNGT IFRÅN
Vid ett annat tillfälle tillfrågades Cajsa hur hennes son hade det nu för
tiden och Cajsa såg bekymrad ut och svarade:
-
Jo, nu är det allt illa, för han har väl inte flyttat till helvetet, men
inte långt ifrån!
Sonen hade nämligen flyttat till Gävle och i Cajsas öron lät det stället inte
alls bra, utan mera som en förgård till det riktiga helvetet. Sonen det
handlade om, skomakarens Eric Undén och hans familjs liv efter åren i
Barrud, vet vi inte så mycket om. Vi får nöja oss med det lilla som finns på
förra sidan, eftersom vi eftersträvar fakta – och ingenting annat. Leif Vörde
har listat ut att Carl Johan var dräng i Rosendalen, Västansjö och Kiltorp
1860- 61. Han flyttade till Amerika 1865. Eric Undéns familj flyttade till
Sandhem år 1883. Därefter finns inga fakta. Eric Undéns hustru Clara
Maria kom ju från Härja socken i Västergötland. Familjen Krus låter som
knektsläkt – och om nu ”lika barn leka bäst”, så varför inte?
Bland gammalt lösöre i Barrud finns det en hel hoper läster (av trä) och
annat, mer än som rimligen fanns i ett vanligt hem. Möjligen kommer
dessa från Eric Undéns verkstad.
Cajsa avled den 24 maj 1898 och backstugan revs i början av 1900- talet.
Tankar i tiden (2010)
Detaljer från vävstol flankerar del av en bikupa i flätad halm.
29
Karlssönernas Barrud – julhelgen 2009.
Det här skrivs i julveckan 2010 i Skövde och det är bara att konstatera:
Väderförhållandena är sådana att besök i Barrud inte är aktuellt för
närvarande. Prognosen för den närmaste veckan talar om mera snö och
sjunkande temperatur, så uttalandet av min morfars far, det blir allt värre
än, det står sig än idag. Fast det förstås, min morfar brukade säga: Vi har
va´ vi behöver och himlavalvet ändå över, så det jämnar kanske ut sig med
ups and downs i livet. Med dessa uttalanden slutar min berättelse om
Barrud med omnejd under det adertonde och nittonde seklet.
December 2010/Alf
Flera vävstol- detaljer och en sak till (trä och näver). Samtliga
foton på detta och föregående uppslag: Alf.
30
Följer en bilaga med folkräkning i Barrud med omnejd vid fem tidpunkter
under 1800- talet. Men först två färgglada kartbilder:
V
År 1747.
Ö
Alla kartor som använts i den här berättelsen är i själva verket färglagda
och färgglada, men av tekniska skäl har de gjorts om till gråskaliga bilder.
Här uppe visas en färgvariant av Sven Lestlers geometriska karta från 1747
och det är det så kallade Västergärdet vi ser, med cirka hundra stenrösen,
om inte annat. Här nere ses samma Västergärde drygt hundra år senare
(Gyllenspetz´ verk) och nu i strecken S/N, i motsats till den övre kartans
V/Ö.
S
N
År 1851.
31
Boende i Barrud före år 1800
Underlag: Leif Vörde.
År
Bor i Barrud
Anmärkning
1579
1597
Nils
Ravel
1617
1620
1629
1635
Bengt
Chrisman
Nils Larsson
Mattias och hustrun Elin, med
sonen Björn Matsson
Marit Jacobsdotter
Olof och hans hustru Elin
Olofsdotter
Måns Nilsson
Töres Olofsson och hustrun Sigrid
1638
1640
1641
1653
1662
1663
1681
1682
1696
1701
1707
1724
1732
1735
1738
1740
1744
1754
1756
1757
1763
1764
1767
Har
stubbarättsbrev
Gav namn åt
Töreberget?
Soldat
Ägare
Per Tholsson
Jöns och Ingrid
Ingeborg Svensdotter
Anders Persson
Soldat
Erik Andersson
Soldat
Jonas
Olof Svensson och hustrun Sigrid
Karlsdotter
Sven Larsson och hustrun Karin
samt sonen Hans
Anders Jansson och Johan
Svensson
Elias och Per
Olof Larsson
Anders Svensson, Erik Svensson,
Olof Eriksson och Per Olofsson
Olof Andersson
Anders Svensson, Anders Hansson
och
hans
hustru
Katarina
Larsdotter samt Lars Eliasson
Anders Jansson 1 och Anders
Jansson 2 (Systerson till Jansson 1)
Annika Andersdotter (dotter till
Anders Jansson 1), Elin Jansdotter,
Erik Jacobsson, som gift sig med
änkan Ingeborg Hansdotter samt
Sven Larsson
Jonas Svan och hustrun Ingeborg
Soldat
Andersdotter
Lars Persson
Per Olofsson
32
1769
1774
1775
Anders Eriksson och Erik Hansson Hans och Isak är
samt Hans och Isak Andersson
söner till Anders
Hansson
Petter Andersson
Hans Persson
Några händelser i Barrud med
omnejd före år 1800
År 1698, den 15 februari – vinterting i Hova
Soldaten Erik Andersson i Barrud, tillika med gossen Halvor Månsson i
Hävden föreställdes Rätten av kronolänsman, välborne Petter Rholjin, för
att de förlidna Jul, kastat upp i Finnerödja kyrka, soldaten mitt på
kyrktröskeln och gossen på läktaren. Bägge tillstädes. Om morgonen,
innan de gick till kyrkan, hade de varit inne hos Jonas i Västra
Finnerödja, vilken gav dem ett stop öl som de drack upp. Därpå tog de sig
en pipa tobak. Havandes bägge fått ont i kyrkan och budat till att gå ut,
men soldaten bara hunnit till kyrkdörren och gossen för trängselns skull
inte kommit från läktaren. Soldaten har sökt sig med församlingen
förlika med tillbudet att till kyrkan giva 1 daler smt som bevisandes
ödmjukligen om förlåtelse.
Resolution: Plakat av den 22 december 1686 tillbjuder den som sådana
förargelser i kyrkan förövar, att plikta med 50 daler smt, samt uppenbar
kyrkoplikt, men kan icke heller Tingsrätten dessa personer för samma
plikt befria och sålunda böta med fängelse, vatten och bröd, under 14
dagars tid. Dock underställes målet Kungliga Hovrättens högvisa
omdöme, om därvid någon lindring kan ske, med förmodan att de icke
varit druckna, utan av ölet som de om morgonen på nykter mage druckit,
fått ont.
Ytterligare förmildrande omständigheter – som att de var ovana vid öl
och att de försökt gå ut, men inte hunnit – skrevs in i domen.
Hovrättens dom är inte känd. En sak är trolig: Soldaten Erik
Andersson och gossen Halvor Månsson gick nog inte vägen om Jonas
i Västergården någon mera gång, åtminstone inte före julottan.
År 1724, den 4 juni – sommarting i Hova
I anledning av högvälborne herr baron och landshövdingen Gustaf
Rålambs till Rätten givna remiss av den 2 juni, åborna Hans Svenssons,
Olof Svenssons och Sven Larssons i Barrud gjorda ansökan att få köpa
skatterätten till halva kronohemmanet Barrud. . . . . och befanns efter
att nämndemännen Lars Jonssons i Kullen och Olof Perssons i
Kvarntorp, den 3:e , sistlidna maj, besiktning av detta hemman, att ”allt
är väl bebyggt och brukat. Åkern besås med två tunnor råg och fyra
tunnor havre. Ängen är mycket svag, med ljung och kröseris beväxt och
kan bliva på densamma sex famnar hö (cirka 5,6 kubikmeter).
Humlegård, 500 stänger, slår merendels fel. Kålgården någorlunda
välhållen. Fiske finns ock något, om de mäktar att hålla fiskredskap, uti
33
sjön Unden som går intill deras äng på den ena sidan. Skog och mulbete
på kronoallmänningen Tiveden. Flera förmåner finns inte till detta
hemman.”
Rätten fann det skäligt att värdera det halva hemmanet Barrud till
90 daler silvermynt.
År 1725, den 4 februari – vinterting i Hova
Framkom inför Rätten Sven Larsson i Barrud och hans hustru Karin
Andersdotter, förklarandes att, ehuru uti värderingsinstrumentet som
blev upprättat av Tingsrätten på Barruds skatterättighet, är bemälde
Sven Larsson ägare till den ena odlingen. Men så skall ock hans
styvson, Anders Joensson, ha utgivit köpeskilling för densamma, så att
efter Sven Larssons död, hans arvingar icke skall äga på samma jord
någon pretention, det han till behörig säkerhet för honom anhåller i
protokollet införas måtte . . . . som beviljades.
Det gällde att ha klara papper, med tanke på framtiden.
År 1754, den 14 oktober – höstting i Hova
Kom för Rätten åbon på trumslagarebostället (Högshult), förre
trumslagaren Bengt Granat och tillkännagav huruledes att dess lilla
egendom genom en olycklig vådeld, natten mellan den 10 och 11,
nästlidna maj, i aska lades, varvid han förlorat 2ne stugor, med 3ne
kamrar, en källare, jämte lös egendom, åker- och körredskap, tillhopa
(värderat till) 30 daler 21 1/3 smt.
Anhåller nu Bengt Granat om någon liten hjälp . . . . Han har inte på
något sätt varit vållande till denna brand, vilken han med sina barn,
med stor möda och livsfara, undkommit
. . . . Fördenskull fann
Häradsrätten rättvist att bevilja Bengt Granat brandstod av Häradet,
nämligen för 2ne stugor, 60 daler, för en murad källare, 25 daler samt
för åker- och körredskap, 30 daler och 21 1/3 sh. - tillhopa 115 daler och
21 1/3 sh. För dessa penningars bekommande har Granat sig att hos
Konungens Befallningshavande ödmjukt anmäla .
Byggnaderna på trumslagarebostället i Högshult brann således ner
till grunden natten mellan den 10 och 11 maj år 1754. Det framgår
av protokollet att han hade barn. Troligen hade han väl då även en
hustru, men hon nämns inte. Frågan är om familjen hade
någonstans att bo nu på hösten 1854. De nya husen kunde
knappast vara på plats förrän året efter.
Här är ytterligare ett ärende, vid samma ting, som berör den trakt vi
beskriver:
Hos Häradsrätten androgs skriftligen att Anders Hansson och Anders
Svensson, åbor i Barrud, att de såsom svågrar kommit överens om att
byta såväl åker och äng som fruktbärande träd bestående av aplar samt
hus och husplatser, så att vardera får lika mycket i ett ungefär –
havandes utsatt ett vite – tio daler – för den att erlägga som mot
föreningen bryter. Förlikningen, författad av nämndemännen Anders
34
Eriksson i Bygget och bevittnad av Bengt Granat i Högshult, finner
Häradsrätten skälig att bero och förbliva.
Och ett ärende till:
Inlevererades till Rätten en föreningsskrift, författad sistlidna 2
september, uti tillkallade vittnenas, Anders Eriksson i Bygget och Bengt
Granat i Högshult, närvaro, varav befinnes hurusom åborna till
kronohemmanet Barrud - Olof Larsson, Anders Jansson, Anders
Hansson, Petter Olofsson, Anders Svensson och Lars Eliesson – träffat
förlikning att låta byta sinsemellan åker, äng, hus och husplatser samt
gärdesgårdar med mera som hör till hemmanet. Havandes, till trätors
undslippande i framtiden, stadgat att vite – 20 daler – får den erlägga
som, vad således beslutats, klandrar, vilket på parternas begäran till den
lagenliga kraft och verkan vara kan, fastställd blev.
Det blev många verb där på slutet i protokollet. I kapitlet ”Barrud år
1747” hette barrudsborna: Anders Jonsson, Olof Larsson, Per
Olofsson, Anders Hansson, Anders Svensson och Olof Eliesson. Vi
kan konstatera att det skett ett par förändringar under de
mellanliggande åren.
Husförhör
Husförhör Barrud 1800- 1809
I den följande sammanställningen finns även uppgifter om Högshult,
Dammkärret, Grässjöfallet, Stenberget och Gäddeviken.
35
Omkring år 1800
Namn
Förkortningar: D: Dotter H: Hustru S: Son
Tjänstefolk (pigor och drängar) medtas ej.
F år
Anmärkning
Isac Andersson
H: Stina Olofsdotter
S: Olof
S: Erik
S: Jan
D: Maria
Lars Andersson
1749
1764
1787
1790
1793
1795
1753
Isacs bror. Inhyst
Olof Olofsson
H: Ingrid Larsdotter
S: Anders
D; Lena
D: Bolla
1737
1744
1778
1779
1781
Jan Jansson
H: Ingrid Larsdotter
1768
1779
Lars Persson
H: Kjerstin Larsdotter
D: Stina
S: Jan
S: Anders
D: Cathrina
S: Petter
1743
1746
1781
1783
1786
1789
1796
Jan Pettersson
H: Ellicka Olofsdotter
D: Stina
1766
1765
1790
Lars Eliasson
1734
H: Maria Olsdotter
S: Johannes
S: Anders och Elias
D: Stina
S: Lars
S: Adam
1745
1774
1781
1784
1786
1789
Eric Kollberg
H: Maja Stina Ersdotter
D: Eva
D: Sara Cajsa
D: Clara Sofia
1745
1752
1791
1795
1799
Barrud
Avlider 1809
Till Ramsnäs 1804
Till Undenäs 1806
Senare g m Stina Jansdotter
(f 1724)
Tvillingar
Soldatbostället
Eric Barrman
H: Cathrina Olofsdotter
S: Eric
S: Jan
S: Olof
S: Lars
D: Stina
1761
1756
1787
1791
1794
1796
1798
Lars Linarsson
1749
H: Ingrid Andersdotter
D: Stina
S: Anders
1743
1779
1786
36
Från Bodarne.
avlider 1808
Inhysta.
Lars
Högshult
Trumslagare Olof Moberg
H: Stina Olofsdotter
D: Maria
S: Lars
D: Eva
S: Erik
Olof Gustafsson
1758
1772
1789
1794
1797
1799
1732
Dammkärret
Stinas far
Ännu ej brukat som intäkt.
Grässjöfallet
Jonas Ram
H: Annika Jonsdotter
S: Olof
S: Johan
S: Lars
1760
1753
1786
1789
1792
Gäddeviken
Jan Gustafsson
H: Cathrina Olofsdotter
D: Maria
D: Stina
Gustaf Jonsson
Ingrid Jansdotter
1761
1765
1798
1800
1720
1720
Olof Gustafsson
H: Maria Olsdotter
D: Cathrina
S: Anders
1756
1765
1794
1799
Jans far
Jans mor
Stenberget
Anders Carlsson
H: Ellicka Persdotter
S: Anders
H: Maria Larsdotter
S: Carl
D: Ellicka
1742
1737
1774
1780
1776
1780
Sven Persson
H: Brita Olofsdotter
S: Johannes
D: Stina
D: Ingrid
S: Sven
D: Kjerstin
S: Olof
1752
1756
1783
1786
1789
1792
1795
1799
Omkring år
1825
Namn
Kommer från Älgarås 1806
Förkortningar: D: Dotter H: Hustru S: Son
Tjänstefolk (pigor och drängar) medtas ej.
F år
Anmärkning
1749
1787
1793
1798
1823
Bräcklig
Barrud
Isac Andersson
S: Olof
S: Jan
H: Maria Nilsdotter
S: Eric Johan
37
Numera åbo
Jans hustru - f i Undenäs
Anders Olofsson
H: Lena Jansdotter
D: Maria
S: Sven
S: Jan
S: Anders
S: Eric
S: Carl August
S: Pehr Gustaf
1778
1779
1805
1808
1810
1813
1818
1821
1824
F i Hova
F i Brunterud
Anders Jansson
H: Cathrina Persdotter
S: Petter
D: Maria
S: Anders
Jonas Jansson
H: Britta Pehrsdotter
1798
1796
1818
1820
1823
1757
1761
F i Askersund
F i Undenäs
Jan Jansson
H: Ingrid Persdotter
D: Anna
S: Olof
S: Jan
S: Anders
S: Eric
S: Carl
1768
1779
1805
1810
1813
1817
1819
1821
F i Bodarne
Avlider 1825
Änkan Kjerstin Larsdotter
S: Jan Larsson
Nils Carlsson
H: Cathrina Larsdotter
D: Stina Cajsa
D: Carolina
1746
1783
1782
1789
1814
1819
Avlider 1833
Avlider 1835
Åbo. F i Askersund
Dotter på stället
Jan Persson
H: Ellica Olofsdotter
1766
1760
Petter Andersson
H: Anna Larsdotter
D: Stina Cajsa
D: Clara Gustava
D: Anna Lovisa
Änkan Maria Andersdotter
1783
1787
1811
1815
1823
1757
Brukare. F i Askersund
F i Askersund
Jan (Johannes) Larsson
H: Stina Jansdotter
D: Maria
D; Stina Cajsa
S: Johannes
1774
1784
1808
1811
1818
Avlider 1827
Jan Jansson
H: Ingrid Jansdotter
Jan Hansson
1788
1779
1748
Peter Jansson
H: Cathrina Nilsdotter
D: Maja Lisa
S: Pehr Erik
1776
1770
1805
1809
Från Tysslinge 1824
Avlider 1830
Lars Gustaf Spångberg
H: Maria Elisabet Persdotter
S: Carl Victor
S: Frans Gustaf
1798
1803
1822
1824
F i Askersund
F i Tysslinge
Anders Larsson
1791
Fam. från Askersund 1827
38
Anders J. far
Anders J. mor
F i Hova
F i Askersund. Annas mor
Ingrids far (avlider 1830)
H: Cajsa Persdotter
S: Anders Peter
S: Eric Gustaf
D: Clara
1788
1820
1823
1826
Soldatbostället
Erik Barre
1787
Erik är på väg att bilda familj
Trumslagare Olof Moberg
H: Stina Olofsdotter
S: Lars
1758
1772
1794
Avlider 1825
H: Maria Olofsdotter
D: Eva Stina
S: Lars Gustaf
D: Eva
S: Eric
D: Cathrina
S: Olof
1801
1823
1824
1797
1799
1805
1811
Högshult
Dammkärret
Johannes Larsson
H: Cathrina Eriksdotter
Efterträder fadern som
trumslagare
Lars Mobergs fyra syskon som
ännu är kvar i Högshult
Intäkt från
Barrud
Anders
Olofsson
1802
1797
Kommer 1827 från Älgarås
Fyra barn senare
1762
1751
1789
1789
1817
1819
1822
1825
1830
1833
1835
Diverse straff. (Avlider 1831)
Avlider 1827
Grässjöfallet
Johannes Ram **)
H: Annika Jonsdotter ***)
S: Johan
H: Stina Carlsdotter
S: Carl Johan
S: Lars
D: Stina Cajsa
S: Eric Gustaf
S: Olof
S: Anders Fredrik
D: Anna Greta
F i Bodarne
Gäddeviken
Jan Gustafsson
H: Cathrina Olofsdotter
1761
1765
Eric Olofsson
H: Cathrina Jansdotter
S: Eric Johan
1799
1804
1822
Jonas Hansson
H: Ingrid Persdotter
D: Maria
D: Stina
S: Johannes
D: Greta
S: Anders
1773
1781
1804
1807
1810
1812
1815
Stenberget
Anders Andersson
H: Maria Larsdotter
D: Maria Greta
1774
1780
1812
39
Avlider 1829
Avlider 1833
i
D: Eva Stina
1814
Änkan Brita Olofsdotter
Johannes Svensson
H: Maria Olofsdotter
D: Maria
S: Olof
S: Johannes
D: Anna Cathrina
S: Anders Gustaf
1756
1783
1784
1813
1817
1822
1825
1829
Omkring år 1850
Namn
Gifter sig med Petter P. 1830
Brukare
Förkortningar: D: Dotter H: Hustru S: Son
Tjänstefolk (pigor och drängar) medtas ej.
F år
Anmärkning
Maria Nilsdotter
1798
S: Erik Johan Jansson
D: Maja Stina Jansdotter
S: Jan Petter Jansson
D: Katarina Jansdotter
D: Clara Jansdotter
S: Isak Jansson
D: Cajsa Jansdotter
Olof Isaksson
1823
1826
1829
1832
1834
1837
1839
1787
Änka efter Jan Isaksson (f 1793 d
1839)
Blir senare ägare
Anders Carlsson
H: Maja Andersdotter
D: Tilda Sofia
S: Jan Erik
S: Carl Peter
1816
1805
1842
1845
1845
Olof Carlsson
H: Anna L. Eriksdotter
S: Erik Johan
D: Anna Maja
S: Carl Peter
S: Andreas
D: Stina Cajsa
D: Clara
1808
1818
1838
1840
1842
1843
1845
1848
Andreas Nilsson
H: Fredrika Eriksdotter
D: Maria Lovisa
S: Anders Petter
S: Erik Johan
D: Stina Cajsa
S: Victor
D: Clara Lovisa
1805
1818
1834
1837
1847
1851
1854
1857
Olof Moberg
H: Clara Persdotter
S: Erik Johan
D: Anna Stina
D: Maja Lena
S: Lars Gustaf
D: Clara
S: Olof
S: Victor
1811
1813
1834
1836
1838
1841
1844
1846
1848
Barrud
40
Blir senare ägare
Blir senare ägare
Marias svåger (svagsint)
Tvillingar
Avlider 1846
Avlider 1849
Avlider samma år
Avlider 1856
Avlider samma år
D: Lovisa
S: Olof
S: August
Stina Olofsdotter
1850
1853
1856
1772
Anders Olofsson
H: Maja Larsdotter
S: Lars Gustaf
S: Anders Petter
1799
1788
1824
1827
S: Olof
Maja Olofsdotter
1830
1765
Jonas Svensson- Ängel
H: Maria Olofsdotter- Moberg
D: Anna Lena
D: Lovisa
S: Johannes
D: Gustava
1788
1789
1823
1826
1830
1836
Hindrik Värn
H: Lena Cajsa Larsdotter
S: August
S: Johannes
S: Viktor
S: Jan Adolf
S. Frans Gustaf
S: Albert
S: Henrik
1804
1821
1837
1840
1843
1845
1847
1850
1854
Olofs mor. Avlider 1855
Brott och straff. Vatten, bröd &
piskrapp
Anders mor. Avlider 1857
Avlider 1853
Avlider 1857
Avlider 1857
Soldatbostället
Soldat Lars Glad
H: Cajsa Jacobsdotter
S: Gustaf
S: Carl Johan
S: Frans
S: Victor
S: Erik
1817
1812
1841
1843
1847
1852
1852
Avlider 1854 i Karlsborg
Lars G. Moberg
H: Anna Katarina Jansdotter
D: Maja Sofia
1824
1825
1847
Avlider p g a vådaskott 1848
Olof Johansson
H: Eva Stina Moberg
S: Lars Gustaf
S: Erik Johan
D: Maria Sofia
D: Stina Lovisa
1817
1823
1847
1848
1850
1852
S: Per Johan
1854
Erik Persson
H: Brita Stina Andersdotter
S: Erik Johan
1829
1823
1845
Avlider 1857
Avlider 1850
Avlider samma år
Tvillingar
Högshult
Avlider 1849
Fyra barn, födda 1856- 62 avlider
alla
i späd ålder
Dammkärret
Johannes Larsson
H: Maja Larsdotter
S: Johannes
D: Maja Stina
1802
1807
1827
1829
41
Avlider 1854. Ny hustru 1855
Till Högshult 1846
D: Gustava
S: Per
S: Lars Gustaf
S: Carl
D: Lotta Cajsa
S: Lars
1832
1834
1838
1842
1844
1847
Till Gäddeviken 1849
Grässjöfallet
Johannes Jonsson
H: Gustava Gustafsdotter
S: Carl Fredrik
S: Johan Gustaf
D: Maja Greta
S: Erik
S: Pehr
1819
1819
1843
1845
1847
1849
1853
Avlider 1848
Gäddeviken
Johannes Jonsson
H: Lotta Jansdotter
S: Erik Johan
D: Maja Stina
S: Jan Peter
S: Carl
S: Victor
D: Johanna
S: Johannes
D: Charlotta
D: Inga Lovisa
Jonas Hansson
1810
1813
1841
1842
1844
1848
1850
1853
1855
1857
1861
1773
Olof Olofsson
H; Stina Jonsdotter
S: Gustaf
D: Eva Stina
D: Maja Greta
D: Carolina
S: Jan Peter
1813
1807
1835
1838
1841
1844
1846
Johannes far. Avlider 1861
Stenberget
Peter Persson
H: Eva Stina Andersdotter
S: Anders Gustaf
D: Maja Stina
S: Peter
S: Jacob
D: Katarina
D: Lovisa
S: Johan
D: Augusta
D: Johanna
D: Lotta
D: Eva Sophia
1808
1814
1832
1834
1837
1839
1842
1844
1848
1851
1853
1857
1861
Johannes Svensson
H: Maja Olofsdotter
S: Olof
S: Johannes
S: Anders Gustaf
Anna Katarina Jansdotter
1783
1784
1817
1822
1829
1825
42
Han kom från Undenäs och
gifte sig med henne 1830
Avlider 1858
Avlider 1851. Nytt äktenskap s å
Änkan fr Högshult. G m J. S 1851
D: Maja Sofia
S: Per Gustaf
D: Stina Lovisa
S: Johan
D: Augusta
1847
1852
1854
1858
1862
Änkans dotter
Fyra barn i nya äktenskapet
1870- talet
Förkortningar: D: Dotter H: Hustru S: Son
Tjänstefolk (pigor och drängar) medtas ej.
Namn
F år
Avlider 1862
Anmärkning
Barrud
Jan Petter Jansson
H: Carolina Pettersdotter
S: Per Gustaf
D: Hulda Sofia
S: Johan Emil
D: Anna Maria
S: Janne Teodor
D: Amanda Lovisa
1829
1838
1859
1862
1866
1870
1876
1879
Erik Johan Jansson
H: Greta Lisa Eriksdotter
S: Erik Johan
D: Emma Sofia
S: Gustaf
1823
1828
1862
1865
1868
Anders Carlsson
1816
Avlider 1878
Sven Andersson
H: Anna Charlotta Olofsdotter
S: Anders Gustaf
D: Anna Stina
1808
1822
1854
1858
Avlider 1877
Lars Gustaf Olofsson - Moberg
H: Lovisa Jansdotter
S: Erik Gustaf
S: Johan Albin
1841
1852
1875
1877
Äktenskap 1873
Victor Olofsson- Moberg
H: Johanna Sofia Johansdotter
D: Hulda Sofia
S: Johan Victor
1848
1851
1876
1879
Äktenskap 1874
Änkan Clara Pettersdotter
S: August Olofsson- Moberg
1813
1856
Anders Petter Andersson
H: Gustava Olofsdotter
S: Per Gustaf
S: Erik Johan
D: Alma Sofia
D: Hulda Charlotta
1827
1826
1853
1857
1864
1875
Änkeman Anders Olofsson
1799
Andreas Nilsson
H: Fredrika Eriksdotter
S: Erik Johan
H: Albertina Viktorsdotter
S: Erik Johan
S: Henning Manfred
D: Clara Lovisa
1805
1818
1847
1853
1874
1876
1857
Avlider 1879
Avlider 1875
Gift 1874
Från Tived
Viktor Andersson
Per Edvard Persson
1854
1853
Krontorp
Äktenskap 1876 - Krontorp
43
Från Tived
Avlider samma år
Mindre vetande
Erik Johans d. ä. syster
H: Maja Cajsa Carlsdotter
1841
Krontorp
Anders Petter Andersson
H: Inga Lovisa Gustafsdotter
S: Johan Edvard
S: Anders Gustaf
D: Hulda
1837
1846
1867
1872
1874
Bror Henrik Värn
H: Charlotta Johansdotter
D: Maria Charlotta
1854
1857
1878
Till Barrud 1877
August Värn
H: Anna Stina Eriksdotter
D: Ida Lovisa
D: Emma Kristina
D: Augusta Charlotta
D: Alma Sofia
S: Gustaf Reihold
1837
1847
1870
1872
1873
1875
1878
Äktenskap 1868
Änkan Lena Cajsa Larsdotter
S: Johannes
1821
1840
Avlider 1886
De äldre barnen flyttar under 70talet
S: Viktor
S: Henrik
D: Lovisa
S: Alexander
D: Emma
1843
1854
1856
1861
1863
Carl Gustaf Carlsson
H: Gustava Jonsdotter
D: Ida Lovisa
S: Carl Gustaf
S: Johan Oskar
S: Per Adolf
S: August Edvard
Maria Olofsdotter- Moberg
1832
1836
1864
1865
1867
1871
1873
1789
Avlider 1878
Avlider 1878
Avlider 1875
Soldatbostället
Soldat Salomon Söder
H: Clara Sofia Eriksdotter
S: Erik Johan
D: Augusta
D: Ida Lovisa
S: Frans
S: Carl Gustaf
S: Oskar
S: Per August
D: Matilda Sofia
D: Hulda Sofia
S: Edvard
D: Hanna Maria
1833
1835
1858
1859
1865
1866
1867
1869
1871
1872
1873
1876
1879
Änkan Cajsa Jacobsdotter
Skomakare Erik Larsson- Undén
H: Klara Maria Johansdotter- Krus
1812
1852
1856
Soldaten Lars Glads änka
Änkans son. Äktenskap 1879
1826
1826
1858
1859
Arrendator. Avlider 1877
Avlider 1880
Till Sandhem 1877
Till Fredsberg 1879
Avlider samma år
Avlider samma år
Högshult
Carl Gustaf Nilsson
H: Anna Lotta Pettersdotter
D: Augusta
D: Selma
44
D: Maria Charlotta
D: Matilda
D: Emma Sofia
1862
1865
1868
Viktor Nilsson
H: Augusta Nilsson
D: Anna Sofia
D: Emma Augusta
1850
1858
1878
1880
Dammkärret
Johannes Johansson
H: Anna Beata Carlsdotter
D: Beata Maria
S: Carl Johan
S: Per Gustaf
S: Alexander
D: Johanna Sofia
S: Emil
S: Viktor Henning
D: Hulda
1827
1836
1857
1861
1863
1866
1869
1872
1874
1877
Johannes Larsson
H: Maja Stina Eriksdotter
D: Anna Charlotta
S: Viktor
Lars Johansson
H: Lena Stina Andersdotter
Gustava Johansdotter
1802
1823
1857
1863
1847
1847
1832
Avlider 1881
Avlider 1873
Till Fägre 1874
Till Hova 1879
Johannes son i första äktenskapet
Johannes Jansson
H: Gustava Gustafsdotter
S: Per
D: Matilda
1819
1819
1853
1860
Avlider 1883
Johan Gustaf Johansson
H: Johanna Johansdotter
S: Johan Edvard
D: Ida Maria
D: Augusta Sofia
1845
1845
1871
1873
1878
Till Hammar 1878
Till Hammar 1878
Till Hova 1880
Lars äldre syster
Grässjöfallet
Gäddeviken
Johannes Johansson
H: Lotta Jansdotter
S: Carl
S: Viktor
S: Johannes Johansson jr
H: Anna Lisa Olofsdotter
D: Jenny Sofia
S: Carl Johan Rikard
D: Charlotta
D: Inga Lovisa
1810
1813
1848
1850
1855
1857
1879
1880
1857
1861
Anders Gustaf Johansson
H: Maja Stina Andersdotter
S: Frans August
S: Johan Emil
D: Anna Lovisa
D: Ida Maria
S: Carl Gustaf
D: Hulda Christina
1840
1837
1865
1867
1869
1871
1874
1876
45
Till Hova 1873
Dito
Syster till Johannes jr
Dito
S: Henning
1878
Stenberget
Petter Pettersson
H: Eva Stina Andersdotter
D: Lotta
D: Eva Sofia
1808
1814
1857
1861
F i Undenäs
Karl Johan Särnholm
H: Maria Charlotta Persdotter
1834
1847
F i Åsaka. Äktenskap 1871
Familjen till Stenberget 1881 –
flyttar 1884
S: Karl August
S. Alexander Napoleon
D: Emma Charlotta
D: Elin Matilda
S: Johan Bernhard
D: Maria Dorotea
1867
1872
1874
1877
1879
1880
Anders Gustaf Johansson
H: Lovisa Persdotter
S: Per Gustaf
D: Stina Lovisa
D: Augusta
S: Viktor
S: Carl David
S: Erik Oskar
1829
1830
1852
1854
1862
1864
1872
1875
1890- talet
Förkortningar: D: Dotter H: Hustru S: Son
Tjänstefolk (pigor och drängar) medtas ej.
Namn
F år
Anmärkning
Jan Petter Jansson
H: Carolina Pettersdotter
S: Per Gustaf
D: Hulda Sofia
S: Johan Emil
D: Anna Maria
S: Janne Teodor
D: Emma Lovisa
D: Hanna Elfrida
1829
1838
1859
1862
1866
1870
1876
1880
1883
Avlider 1898
Erik Johan Jansson
H: Greta Lisa Eriksdotter
S: Erik Johan
D: Emma Sofia
S: Gustaf
1823
1828
1862
1865
1868
Änkan Anna Charlotta Olofsdotter
S: Anders Gustaf Svensson
D: Anna Stina Svensdotter
1822
1854
1858
Lars Gustaf Olofsson- Moberg
H: Lovisa Jansdotter
S: Erik Gustaf
S: Johan Albin
D: Hulda Lovisa
D: Amanda Elfrida
D: Anna Eleonora
S: Karl Axel
S: Oskar Teodor
1841
1852
1875
1877
1880
1883
1885
1888
1890
Till Falköping 1880
Till Amerika 1882
Barrud
46
Lysning 1898
Lysning 1887 – till Nora
Till Amerika 1888
Lysning 1895
Till Tived 1885
Till Kumla 1893
Odöpt
Odöpt
D: Maria Naemi
1893
Odöpt
Olof Olofsson- Moberg
H: Karolina Karlsdotter
1853
1849
Lysning 1891
Änkan Klara Pettersdotter
S: August Olofsson- Moberg
1813
1856
Viktor Olofsson- Moberg
H: Johanna Sofia Johansdotter
D: Hulda Sofia
S: Johan Viktor
D: Amanda
S: Gustaf Henning
D: Hanna Maria
D: Emma Elin
S: David Gunnar
1848
1851
1876
1879
1882
1884
1887
1889
1893
Anders Petter Andersson
H: Gustava Olofsdotter
S: Per Gustaf
S: Erik Johan
H: Tilda Maria Viktorsdotter
D: Gerda Maria
D: Alma Sofia
D: Hulda Charlotta
1827
1826
1853
1857
1857
1886
1864
1875
August Värn
H: Anna Stina Eriksdotter
D: Emma Kristina
D: Alma Sofia
S: Gustaf Reinhold
D: Ida Lovisa
D: Amanda Elisabet
D: Hanna
S. Axel Gottfrid
1837
1847
1872
1875
1878
1880
1882
1884
1887
Carl Gustaf Carlsson
H: Gustava Jonsdotter
D: Ida Lovisa
S: Carl Gustaf
S: Johan Oskar
S: Per Adolf
S: August Edvard
1832
1836
1864
1865
1867
1871
1873
Mindre vetande
Odöpt
Odöpt
Odöpt
Odöpt
F i Hova
F i Tived
Erik Johans syster. Till Hova 1886
Erik Johans syster
Till Askersund 1891
Avled 1889
Till Amerika 1893
Till Amerika 1893
Soldatbostället
Soldat Salomon Söder
H: Klara Sofia Eriksdotter
S: Karl Gustaf
S: Oskar
S: Per August
D: Hulda Sofia
S: Edvard
D: Emma
1833
1835
1867
1869
1871
1873
1876
1881
Gustaf Henning Söder
H: Klara Lovisa Elggren
S: Henning Manfred
S: Gustaf Emil
D: Hulda Maria
S: Karl Axel
S: Johan
D: Selma
1865
1861
1890
1890
1892
1894
1895
1897
47
Till Viby 1886
Till Viby 1887
Till Lillkyrka 1891
Till Hallsberg 1893
Odöpt. Avlider 1883
Äktenskap 1889
Tvillingar
D: Anna
D: Elsa
1898
1900
Cajsa Jacobsdotter
1812
Änka efter soldaten Glad. Avlider
1898
Krontorp
Per Edvard Persson
H: Maja Kajsa Karlsdotter
Gustaf Eriksson
H: Lovisa Svensdotter
1853
1841
1853
1848
Högshult
Änkan Augusta Nilsson
1858
D: Emma Sofia
1868
S: Viktor Emanuel
S: David
S: Simon
S: Samuel
D: Emma Maria
1883
1886
1888
1888
1890
Omgift 1885 med Johan E (f 1859).
Fam.
flyttar till Amerika i mitten av 90talet
Odöpt
Odöpt
Odöpt. Avlider 1893
Odöpt
Odöpt
Dammkärret
Johannes Johansson
H: Anna Beata Carlsdotter
S: Carl Johan
S: Per Gustaf
D: Johanna Sofia
S: Emil
S: Viktor Henning
D: Hulda
D: Karolina
1827
1836
1861
1863
1869
1872
1874
1877
1880
Avlider 1890
Alexander Johansson
H: Anna Sofia Björklund
S: Henning
S: Oskar Emil
S:Karl Manfred
S: Johan Alexius
D: Ellen Sofia Ingeborg
S: David Julius
1866
1867
1894
1894
1894
1877
1898
1900
Johannes J:s son
Äktenskap 1893
Trillingar!
Lars Johansson
1847
Johannes
J:s
äktenskapet
H: Lena Stina Andersdotter
D: Signe Maria
Gustava Johansdotter
1847
1890
1832
Döttrar och söner flyttar efter hand
son
i
1:a
Fosterbarn från Göteborg
Lars syster
Grässjöfallet
Familjen Johansson, fem personer
Änkan Gustava Gustafsdotter
D: Matilda
Hade flyttat till Hova 1886
1819
1860
Gäddeviken
Johannes Johansson d y
H: Anna Lisa Olofsdotter
1855
1857
D: Jenny Sofia
1879
48
Avlider 1891
Till Älgarås 1897. Barnen flyttar åt
olika
håll
S: Karl Johan Rikard
S: Gustaf Adolf
D: Elin Matilda
D: Elin Maria
D: Anna Lovisa
1880
1883
1885
1886
1888
Alexander Värn
H: Ida Augusta Karlsdotter
D: Elin Augusta
S: Karl Sigfrid
S: Gustaf
1861
1866
1885
1887
1891
Gift 1884. Familjen till Hova 1892
F i Hova
Bror Henrik Värn
1854
Familjen
1883
H: Charlotta Johansdotter
D: Maria Charlotta
D: Beata Sofia
S: Gustaf Adolf
D: Emma Lovisa
D: Hulda Elin Elisabet
D: Anna Judith
D: Hanna Lydia
D: Hildur Mathilda
S: Johan Artur Gottfrid
S: Karl Erik Valetin
1857
1878
1880
1882
1884
1886
1888
1890
1893
1894
1895
Aron Israelsson
1831
H: Beata Henriksdotter
1829
Avlider samma år
Odöpt
kommer
från
Barrud
Odöpt
Odöpt
Odöpt
Odöpt. Avlider samma år
Odöpt
F i Nysund. Kommer 1888. Bor i
backstuga
Stenberget
Änkan Eva Stina Andersdotter
D: Eva Sofia
1814
1861
Gustaf Albert Davidsson
H: Anna Lovisa Persdotter
S: Josef Emil
D: Hanna Rebecka Gustava
D: Augusta Maria
D: Anna Elisabeth
D: Ester Sofia
S: Gustaf Herman
Barn som senare föds i Stenberget
1855
1859
1884
1887
1889
1892
1895
1897
1900
1902
Anders Gustaf Johansson
H: Lovisa Persdotter
D: Augusta
S: Viktor
S: Karl David
S: Erik Oskar
1829
1830
1862
1864
1872
1875
Anmärkning: Uppgifterna om Gäddeviken
och Stenberget på 1890- talet är inte
fullstädigt dokumenterade.
Slut.
49
Återkommen från Amerika
Familjen kommer från Tived 1899
Ej döpt
Ej döpt
Elsa Matilda - ej döpt
Helga Teresia – ej döpt
Avlider 1890
Lysning 1886. Till Otterkärret