ViS-KONFERENSEN 19–20 MARS 2012

PANELDEBATT: FRAMTIDENS VUXENUTBILDNING, SID 2 MOBILT LÄRANDE GER GODA RESULTAT, SID 3 DEBATT: VUXENUTBILDNING EN GLÖMD RESURS, SID 4

mångsysslare .

Ett av Petters många extraknäck var som modell för Nöjesguiden.

PETTERS RESA GENOM STUDIELIVET

Svenske hiphop-artisten Petter Alexis Askegren föddes 1974 på Södermalm. Yngst i en familj full av akademiker.

D et första

”Åsa”, hans systers namn. Sedan blev det ”Fis-Åsa”, ett ord brodern lärt honom. Men Petter var stolt – det var ett ord.

– Eftersom min bror låg efter i skolan var min mamma försiktig med mig. I ettan ville hon att jag skulle byta klass, sjuåringarna i 1 A var fel umgänge för mig.

orDet

Petter skrev var Petter och mamma åkte in till skolan för att prata med läraren i klass 1 B. – Jag ville hjälpa min mamma att sälja in mig så jag började skriva på tavlan, ett ord jag kunde: ett K och ett U och början av ett K till, innan mamma stoppade mig.

Trots detta lyckades mamma. Men Petter hade svårt med koncentrationen. Han försökte mycket utan resultat och fick gå i stödsvenska.

Gymnasiet

Petter ville studera något praktiskt. Men hans mamma ville göra en akademiker av honom, och ordnade en plats på Södra Latin.

– Efter första uppgiften tog läraren ut mig ur klassrummet och frågade: ”Hur har du kommit hit?” och så fick jag gå i stödsvenska igen. Jag gick ut med sjukt dåliga betyg, åkte till ABF och började jobba som diskare.

Komvux

Senare insåg Petter att han ville gå vidare, började på Komvux och tog studielån.

– Jag skrev mitt första prov och fick ett MVG, det första jag någonsin fått. Jag gick sedan hem och skulle bli litteraturprofessor. Mamma stod i köket och firade med champagne.

Efter Komvux förstod Petter vikten av alla nya ord han lärt sig och hur han kan använda dem. Han började skriva hiphop på svenska och visade upp en text för rapparen Thomas Rusiak. ”Fan va coolt, shit va bra, det låter så tungt” blev responsen. De börjar spela in demos tillsammans – resten är hiphop-historia.

TEXT & BILD: UNO ULLVÉN

MATEMATIKBETYGEN PÅ VÄG UPP OCH NED

statistiken över utgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning i matematik har de senaste åren följt en tydlig trend. De högsta betygsättningarna minskar medan betygen godkänt och icke godkänt ökar, enligt SCB 2010.

TEXT & ILLUSTRATION: UNO ULLVÉN 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 2006 2007 2008 2009

Mer om ViS, gå in på hemsidan www.visnet.se

G IG VG MVG 2010

TRÖTT OCH DUM? TESTA BUBBELGUM!

Att tugga tuggummi kan öka koncentrationen – tror forskare från Baylor College i Chicago.

matematikelever på skolan delades i två grupper, där den ena fick tugga tugg gummi på lektioner, vid självstudier samt vid ett standardiserat prov. Enligt under sökningen fick den tuggande gruppen tre procent bättre provresultat, samt ett märkbart bättre slutbetyg i matematik. Experimentet visade även att tuggandet minskade elevernas oro och stress.

Kritiker menar dock att vidare forsk ning behövs på hjärnans reaktioner i samband med tuggande. De menar även att denna typ av undersökning är opålit lig, på grund av olikheter hos människor.

Forskningen kan dessutom ifrågasät tas eftersom den har sponsrats av tuggummibolaget Wrigleys.

(Källa: WebMD Health News)

FREDRIKA MARKSTEDT

HJÄRNAN KAN SOVA NÄR DU ÄR VAKEN

Forskare tror sig ha upptäckt att delar av hjärnan slås av om den är för trött.

att vi är ouppmärksamma och slöa när vi fått lite sömn kan ha fått sin förklaring. Forskning som publicerats i tidningen Nature visar att hjärnan kan sova – när vi är vakna.

Studien har gjorts på råttor som hindrats från att sova under en längre tid. Råttornas misstag ökade ju tröt tare de blev, bland annat när de åt mat. Aktivitet en i hjärnan mättes, och visade att delar av hjärnan kopplades bort, medan andra delar var aktiva.

Att förlora precisionen vid sömnbrist kan alltså betyda att en bit av hjärnan gått och lagt sig.

(Källa: NyTeknik)

FREDRIKA MARKSTEDT

debattörer .

Gunilla Svantorp (S), Amelie von Zweibergk (fp), Stefan Fölster från

Svenskt Näringsliv samt Bengt Jönsson, ViS.

PANELDEBATT:

FRAMTIDENS VUXENUTBILDNING

Politiker och verksamma inom vuxenutbildningen debatterade på tisdagen inför en fullsatt sal. Den dominerande frågan var hur man skapar en vuxenutbildning som leder till jobb.

H ur ser framtiDens

vuxenutbildning ut? Behöver vi fler lärlingsplatser? Eller finns framtiden i de högkvalificerade jobben?

Tisdagens paneldebatt kom att handla om vad som bör göras åt det stora antalet ungdomar som står utanför både utbildning och arbetsmarknad. Amelie von Zweibergk (fp), statssekreterare åt biträdande utbildnings minister Nyamko Sabuni, inledde med att tala om de cirka 126 000 16–25-åringar som riskerar att hamna i utanförskap på grund av bristande studiemotivation. Hon tog sin son Anton som exempel.

– Han spelar World of Warcraft på nätterna och tränar på gymmet på dagarna. Som en lösning på hur man ska få ung domar att studera, och så småningom hitta jobb, framhöll hon regeringens satsning på vuxlärlingar.

– Det är det nya konceptet! Utbildningen skräddarsys utifrån individens tidigare er faren heter och man har nära kontakt med arbetsgivare.

Bort med ”stuprören”

Gunilla Svantorp (S) från utbildningsutskottet tog också upp det växande utanförskapet bland ungdomar.

– Vi har en skyhög ungdomsarbetslöshet på över åtta procent. 13 000 lämnade nian utan godkänt i alla ämnen. Och 30 procent hoppar av gymnasiet innan de är klara. Alla

Ju högre arbetslöshet desto mer klagar arbetsgivare över brist på arbetskraft

dessa ungdomar återfinns sedan varken i utbildning eller arbetsliv. Därför tycker vi att det viktigaste är att alla ska klara grundskolan och gymnasieskolan.

Gunilla betonade också vikten av en fung de vuxenutbildning, en omställningsmöjlighet som alla kan behöva i livet, särskilt om tanken är att vi ska jobba tills vi är 75. – Tyvärr ser det inte riktigt ut så i kommunerna idag. Vi måste ändra på det, och få bort ”stuprören” mellan myndigheter som leder till återvändsgränder för ungdomar, sade Gunilla.

Stuprörsmetaforen, som syftar på en strukturell brist på helhetssyn kring individens behov, användes flitigt under debatten.

– En återkommande situation är att pengarna är slut hos en myndighet, samtidigt som det finns gott om pengar hos en annan. Det gäller ju samma ungdomar! Jag har sett många goda exempel som behöver lyftas fram, där den gemensamma faktorn har varit samverkan. Samverkan över myndighetsgränser och över ortsgränser, sade Gunilla.

Närmare band till yrkesliv

Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv menade att det finns ett gap mellan arbetslösa ungdomar och arbetsgivare som behöver kompetent arbetskraft.

– Ju högre arbetslösheten är, desto mer klagar arbetsgivare över brist på arbetskraft, förklarade han.

Enligt Stefan vill arbetsgivarna se mer av utbildningar som är nära knutna till yrkeslivet, som t.ex. yrkeshögskoleutbildningar.

SEMINARIEKOLLAGET

VOICE OF USERS

betyget för svensk yrkes- och studie vägledning är dåligt när det gäller stöd att hitta jobb. Endast 20 procent av deltagarna i undersökningen Voice of Users uppger att de har fått hjälp med detta. En majoritet anser att de inte har fått tillfälle att påverka vägledningsprocessen.

– Är inte deras röst viktig? Det är ändå de som ska vara bärare av resultatet, säger Tomas Mjörnheden från Vuxen utbildningen – Göteborgs Stad, när han presenterar undersökningen.

Undersökningen som genomförts i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har utgått från studerandes synpunkter på den vägledning de fått. Syftet är att se hur vägledningen kan bli bättre på att möta de krav som en alltmer föränderlig arbetsmarknad ställer. Rapporten finns att hämta på Vuxen utbildningen – Göteborgs Stads hemsida.

ADAM FLAMM

Lärlingar eller bildade medborgare?

Stefan Fölster förespråkade fler inslag av lärlingssystem, och tog Tyskland som exempel.

– Där kan ungdomar efter högstadiet eller gymnasiet slussas ut i arbetslivet och få en lärlingsplats med en lön som ungefär motsvarar studiemedlet.

Gunilla Svantorp påpekade att det redan finns lärlingslöner inom vissa branscher, men att Sverige inte ska konkurrera med låga löner, utan med kunskap.

– EUs framtidsprognos visar att de jobb som inte kräver högre utbildning kommer att fasas ut under de kommande 20 åren, påpekade hon.

Bengt Jönsson från ViS tillade att man inte får glömma bort vikten av bildning, och inte bara fokusera på yrkeskunskap. Stefan Fölster var dock skeptisk till detta.

– Bildning är ju jätteviktigt, men det blir ju frestande för skolor att säga: ”tyvärr hittar våra elever inte jobb när de är klara, men de kommer att vara väldigt bildade.” TEXT & ILLUSTRATION: ADAM FLAMM

MOBILT LÄRANDE I SFI

dan larsson och Helena Nilsson från Lernia har genomfört ett projekt där surf plattor använts i Svenskundervisning för invandrare (sfi). Syftet med projektet var att öka elevernas motivation, kommunika-

HAR DU FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR?

har du förslag på hur man kan höja kvaliteten på utbildningarna, så att fler kan komma ut i arbetslivet med godkän da betyg? Under debatten välkomnade Amelie von Zweibergk förslag via e-mail: [email protected]

HANTVERKSLÄRLING

börje hagman och Carina Lindestam från Hantverkslärling inleder med en tävling om begreppsförvirring. Vad är en knäpprygg? Ett begrepp som används inom något av de okända yrken som presenteras.

Hantverkslärling har funnits sedan tion och inlärningshastighet med hjälp av mobila tekniker.

Facebook som mötesplats, appar som läromedel och Skype som kontakt, gav klassrummet en ny miljö. Helena Nilsson varnar dock för att det är lätt att drunkna när man som lärare alltid är tillgänglig – vart man än är. Det positiva är att det ger frihet, samt möjlighet att ge elever snabb respons. Projektet har gett goda resultat. Ett exempel är, när eleverna fått i uppgift att läsa en bok med 17 kapitel och lösa tre uppgifter till varje, har slutresultatet blivit att alla elever slutfört samtliga inlämningar.

UNO ULLVÉN

2004. Idag har de cirka 150 lärlingar ända från Lannavaara i norr, till Skurup i söder.

Guldsmed, segelmakare, klövvårdare, konservator, maskör, musikinstrument hantverkare. Listan på utbildningar är lång. De har inga klassrum och inga lektioner. Kunskapen får lärlingarna av sin mäster, i ett system som är till hundra procent förlagd till en arbetsplats.

Carina Lindestam och Börje Hagman menar att kompetens är viktig – även om ett yrke har få utövare – som till exempel urmakare.

– Den allra minsta komponenten i en klocka gör så att hela urverket fungerar, säger Börje Alborn.

FREDRIKA MARKSTEDT

VAD TAR DU MED DIG FÖR ERFARENHETER FRÅN ÅRETS KONFERENS?

carina tollebrant ,

arbetsmarknads - förvaltningen

Vi som håller på med vuxen utbildning har ett otroligt stort ansvar för att det ska bli bra.

, stockholm

ulla laurin ,

distansutbildning / studie främjandet , uppsala

Programmet har varit bra. Främst det om Vux 12 har varit spännande, det är något man måste ta till sig.

charlotte svensson ,

arbetsmarknadsdirektör , stockholm

Det finns en utvecklings potential, framförallt i samverkan mellan arbets marknad och utbildning.

jeanette edenholm ,

hermods ab , stockholm

Vi är otroligt flexibla, men har inte media med oss. De får oss att låta som stelbenta käpphästar.

DEBATT: VUXENUTBILDNING:

EN GLÖMD RESURS

Handlar vuxenutbildningsdebatten om rätt saker? Knappast. Vi vill se en modernare användning.

Den som följer den politiska diskussionen om vuxenutbildningen har inte haft bråda tider de senaste åren. Idag står den politiska striden kring frågor som vuxenutbildningen lämnat bakom sig för länge sedan. Den formella vuxenutbildningen har alltid haft parallella uppdrag. Det ena att erbjuda individen möjlighet till personlig utveckling som t.ex. öppnar för studier på högskola. Det andra att erbjuda utbildning som svarar mot arbetsmarknadens och näringslivets behov. Vuxen utbildningen har lösningar på flera av dagens utmaningar.

så hur förhåller

sig vuxen utbildningen till dagsaktuella frågor? Ingen har väl undgått problemet med felmatchning mellan efter frågan och tillgång på kompetens på arbetsmarknaden som leder till en farlig kombination av arbetslöshet och arbetskraftsbrist. Lösningen måste vara en skräddar sydd, lokalt förankrad och snabb rörlig utbildning. Här finns det bara en utbildningsaktör som har förutsättning att lösa problemet. Det är vuxenutbildningen med sin möjlighet att arbeta med kortare kurser, individuella studieplaner och en stark lokal och regional för ankring. Uppdraget att lösa fel match ningen ska gå till vuxenutbildningen istället för att denna ges hårt styrda, trögrörliga statligt formulerade uppdrag.

ett problem som

ständigt återkommer i debatten är den höga andelen ungdomar som slutar gymnasiet med ofullständiga betyg. Det är allvarlig för samhället, såväl som för individen. Det måste finnas goda möjligheter att få en andra chans. Rent formellt finns rätten, men i praktiken är denna andra chans stigmatiserad och nedvärderad. Den ger inte samma möjligheter till vidare studier som för den som går direkt från gymnasiet. Det nuvarande systemet där frågan om HUR man skaffat sin behörighet är viktigare än ATT man gjort det stimulerar inte till något livslångt lärande. Att få ett betyg som inte är lika mycket värt bara för att man skaffat det på komvux är inte förenligt med en modern syn på livslångt lärande.

för inte alltför

länge sedan vuxenutbildningen som ”kunskap ens krona”. Det är osäkert om kronan halkat på sned, eller om kungen abdikerat. Säkert är dock att den formella vuxenutbildningen har en mycket större potential att lösa utmaningar i kunskapssamhället än vad den ges chansen att göra idag. Så en uppmaning till alla politiker, oavsett partitillhörighet och nivå: släpp er förlegade syn på vad vuxenutbildning är och kan åstadkomma. ViS finns här för att hjälpa er, och vi är öppna för samtal.

ViS STYRELSE

KN ÅP Hitta de tio orden i ordpusslet. Orden kan hittas i alla riktningar och har med konferensen att göra.

D Å D E B A T T G I D A H R R E T T E P C S S A M E L P P Ä I Ä Y N K Q F V D D P R E C I S I O N U S V L O V N R A R Ö A U G R Ä S L O I M V X I F O S S I F U M E R A I N R E L L U L W C O M A T S H

vi som gjort tidningen. Adam Flamm, Fredrika Markstedt och Uno Ullvén Epost: [email protected], [email protected],

[email protected]

Vi kommer från Informationsproduktion – Premedia, en kvalificerad yrkesutbildning på Yrkeshögskolan Göteborg, www.yhgbg.se Eric Skride, [email protected], bistod med formgivning.

Handledare: Ulla Gratte, [email protected]