Transcript En värld i rörelse: Flykten från Nazityskland

FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
Judiska flyktingar anländer
till Storbritannien 1939
1930-talet var en tid av djup ekonomisk kris. 1929
kraschade börsen i USA och snart spred sig massarbetslösheten i flera länder - även i Europa. De politiska konflikterna skärptes. I Tyskland tog nazisterna
makten. I Sovjet styrde Stalin och i Spanien rasade
inbördeskriget.
De oroliga tiderna innebar ökade flyktingströmmar,
inte minst från Tyskland där förföljelsen av den judiska
befolkningen hela tiden trappades upp. Frågan hur
flyktingarna skulle hanteras debatterades under 1930talet och 1937 lade regeringen fram ett nytt förslag
till utlänningslag. En viktig fråga var vem som skulle
betecknas som flykting, men också om socialstyrelsen
skulle få inflytande över vilka som beviljades asyl, och
inte bara polisen som det tidigare var.
Precis som i flera andra europeiska länder fanns det i
Sverige en högerextremism som såg invandringen som
ett stort hot. Men vissa argumenterade för en human
flyktingpolitik och det fanns givetvis många där i mellan. Vilka argument fördes fram i flyktingdebatten, vilka
farhågor fanns och vilka rädslor satte flyktingströmmarna i rörelse? I den här övningen ska ni få undersöka det.
UPPGIFT
Övningen består av tre källor:
1. En ledarartikel i Den svenske nationalsocialisten,
från 19 maj 1937. DSN var Nationalsocialistiska arbetarpartiets tidning, som var ett nazistiskt parti, som
1938 bytte namn till Svensk Socialistisk Samling.
2. Ett utdrag från protokoll från debatten i riksdagen
22 maj 1937 om den nya utlänningslagen
3. En ledarartikel i Nationell Tidning nr 19, från 18–24
maj 1937. NT var Sveriges Nationella förbunds tidning.
Det finns olika uppfattningar om hur Sveriges Nationella Förbund ska benämnas, men det vart ett parti på
yttersta högerkanten med starka inslag av främlingsfientlighet och antisemitism.
Läs igenom källorna och besvara frågorna till varje
källa. Avsluta med diskussionsfrågorna, som ni finner
sist i övningen.
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
Källa 1: Protokoll från debatt riksdagens första
kammare 22 maj 1937
Herr Wistrand (h): Herr Talman! Frågan om främlingslagstiftningen har ju redan vid flera tillfällen varit
föremål för riksdagens prövning. Undan för undan har
tidsläget framskapat en förändrad uppfattning rörande
de internationella flyktingrörelserna, och tyvärr har så
småningom den gamla liberala förkrigsinställningen på
detta område måst ge vika under starkt tryck från en
händelseutveckling, som har varit oemotståndlig eller
på vilken i varje fall ett litet land föga eller ingenting har
kunnat inverka. Vi har i själva verket endast att inrikta
oss efter förhållandena, sådana de en gång nu gestalta
sig ute i världen, och vidtaga våra dispositioner efter
dem.
…
I den riksdagsdebatt som förra året hölls i denna fråga
i första kammaren framhölls av nuvarande statsrådet
Westman, att asylrättsbegreppet ingalunda innebure
en rätt för politiska flyktingar att i främmande land
finna en fristad utan endast rätt för en stat att i den
mån den den funne det med sina intressen förenligt
lämna en dylik fristad. Vid behandlingen av denna
fråga, som för närvarande föreligger, förefaller det mig
synnerligen angeläget att behålla detta alldeles riktiga
konstaterande i minnet
…
Vi kunna ju inte släppa ur sikte att det här gäller i vad
mån befintliga arbetstillgångar och förtjänstmöjligheter
skola reserveras för svenska medborgare eller inte.
Och då är det att observera att de politiska flyktingarna
till sin huvudpart tillhöra de intellektuella yrkena, för
vilka utrymmet här i landet allt fortfarande är knappt.
De tillhöra inte de yrkeskategorier vilka man åtminstone för närvarande lätt och gärna kan giva sysselsättning utan att man utestänger inhemsk arbetskraft och
försörjningsmöjligheter för inhemska medborgare.
Herr Klefbeck (s): ...den s.k. asylrätten, och då mena
vi inte att varenda utlänning har rätt att komma in i
Sverige, utan vi syfta bara till att det under vissa förhållanden och villkor ska vara möjligt för en politisk flykting att här i vårt gamla land få huld och skydd. När vi
se hur präktiga och dugliga människor, som inte gjort
Förklaringar
h = Högerpartiet (nuvarande Moderaterna)
s = Socialdemokraterna
b = Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet)
”...” betyder att citatet är nedkortat
något annat ont än att de hyst en politisk åsikt, som
strider mot de härskande klasserna i det ena eller det
andra landet, när vi märka hur dessa hyggliga människor jagas och nu hotas både med döden och med
andra straff , då ha vi i Sverige – jag vill inte säga
sedan urminnes tider kanske, men jag vill säga länge
– ansett det en heder för vårt land att vi öppnat våra
portar och lämnat skydd åt dessa olyckliga människor.
…
Mindre önskvärda flyktingar bli enligt förslaget såväl
som efter den gamla lagen fortfarande avvisade, men
hedervärda och präktiga människor, som efter vad jag
sade nyss, intet annat ont gjort än att de vågat hysa
andra meningar i politiska ting än de maktägande
klasserna i deras respektive länder, dem skulle vi nu
kunna tillåta komma in på ungefär samma villkor som
förut.
“För min del har jag emellertid den
föreställningen att vi har byggt murarna allt för höga och att vi utan
nämnvärda uppoffringar mycket väl
kunna ge de politiska flyktingarna
en humanare behandling än vad vi
hittils ha gjort
Herr Undén: Herr Talman! Den förste ärade talaren
konstaterade att antalet flyktingar i Sverige under sista
tiden alltmer ökat och att det hotar ytterligare öka på
grund av händelser som vi för närvarande se framför
oss. Samtidigt konstaterade han, att utvecklingen på
detta område i andra andra länder har gått i restriktiv riktning , när det gällt att bereda plats för dessa
flyktingar. Hans slutsats tycktes vara att att vi också
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
borde följa med i den allmänna tendensen och bygga
murarna ännu högre än vad de för närvarande äro,
för att skydda oss mot ytterligare tillflöde av flyktingar.
För min del har jag emellertid den föreställningen att vi
byggt murarna alltför höga och att vi utan några
nämnvärda uppoffringar mycket väl kunna ge de
politiska flyktingarna en humanare behandling än
vad vi hittills ha gjort.
…
Dessutom är det väl naturligt att ett land som självt
åtnjuter politisk frihet har ett visst sinne för att så vitt
som möjligt bevara politisk frihet även för de flyktingskaror som icke längre kunna uppehålla sig i sitt eget
land på grund av sina politiska åsikter.
Herr Wistrand (h): Det är ingen som förnekar de
politiska flyktingarnas synnerligen svåra lott, och hur
sorgligt det i själva verket är, att man över över hela
världen måst gå ifrån den tidigare uppfattningen på
denna punkt torde det väl inte råda så många olika
meningar om i denna kammare. Å andra sidan måste
man med verkligt allvarliga bekymmer se en utveckling
i sådan riktning att vårt land skulle i avsevärt större
omfattning fyllas med politiska flyktingar icke endast
med alla de återverkningar som detta får på vår arbetsmarknad, utan även med internationella förvecklingar
som kunna uppstå och och som många gånger kunna
bli allvarliga nog.
Protokoll från debatt riksdagens andra kammare,
22 maj 1937
Herr Gezelius (h): Herr Talman! Som motionär och
reservant i utskottet tager jag till orda i denna fråga.
Den skyddslagstiftning som vår nu gällande främlingslag i själva verket innebär, har alltsedan sin tillskomst
byggt på den uppfattningen att vårt land måste se till
att svensk arbetskraft inte uttränges av utländsk, då
det gäller svenska arbetstillfällen. Jag tror icke, att
någon här i kammaren kan påstå, att det i Sverige
finns någon främlingsfientlighet eller ovilja mot utlänningar. Men skyddet för vår arbetsmarknad och också
för vår folkstam har varit en trängande nödvändighet,
som först och främst berott på de omkastningar som
ägt rum i en hel del av länder i Europa. Oron i världen
har sedan vår främlingslag tillkom 1927, ingalunda
blivit mindre. Tvärtom ha vi all anledning att under-
stryka se sakkunnigas pregnanta konstaterande att
”tidens oro har förtätats”. Därmed har också behovet
av skydd ökats.
Folkmassor sättas i rörelse inte endast i anledning av
politiska omkastningar, utan även på grund av skiljaktigheter i ekonomisk standard och social standard
mellan länder.
Det ligger då i sakens natur att, såsom förhållandena
gestalta sig i våra dagars Europa, ett starkt tryck därför
gör sig märkbart från länder med överflöd på arbetskraft eller på utstött arbetskraft gentemot särskilt sådana
länder som av en eller annan anledning fått rykte om
sig att vara välsituerade.
“...men vi kunna omöjligen tänka oss
att i nuvarande läge släppa in okontrollerad invandring ens av humanitära skäl. dessa skulle endast
verka pressande och irriterande
på vår lönestandard och för övrigt
vara desorganiserande
Jag tror, att man måste säga sig, att (det] är en klok
metod att inte låta ett enda land försöka sig på den
stora uppgiften att ensamt genomföra humanitetens
bud. Jag tror den saken måste lösas under gemensamt arbete länderna emellan. Först då kan det
bli något resultat av betydelse. Om man icke följer den
vägen, riskerar man att det blir sämst för den som visat
den goda viljan.
…
Vi ha och kommer alltid att ha – och det är särskilt i
dessa tider aktuellt – behov av utländsk arbetskraft,
men vi kunna omöjligen tänka oss att i nuvarande
läge släppa in okontrollerad invandring ens av humanitära skäl. Dessa skulle endast verka pressande
och irriterande på vår lönestandard och för övrigt vara
desorganiserande.
…
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
Personligen får jag deklarera min varma medkänsla
med de stackars olyckliga människor som räknas som
politiska flyktingar och som har mycket svårt att finna
en varaktig stad och utkomst utom sitt hemland. Men
jag vill i detta sammanhang styrka under att jag inte
tror att att man med fog kan påstå att vårt land har
varit obarmhärtigare och snävare eller visat mindre
mått av gästfrihet än andra länder.
Statsråd Westman (b): Vad då först beträffar arbetsmarknadssynpunkterna, som så starkt framhöllos av
den ärade talaren, så sade han, att han vill sätta sig
emot den föreslagna reformen av de skälet att att det
vore viktigt att skydda vår arbetsmarknad mot utländsk
arbetskraft, så vill jag säga att det finnes icke någon
anledning att komma till den slutsatsen, att någon ny
princip skulle införas i fråga om möjligheten för vårt
land att förvärva eller utesluta utländsk arbetskraft. Det
föreligger inom vissa kretsar den föreställningen att
varje utlänning som invandrar rycker brödet ur
munnen på den svenska arbetaren, men var och en
som studerat frågan lite närmare vet att många gånger
är det så att man importerar tekniskt skolade arbetare
som man behöver i landet för att sätta igång med ett
företag eller en produktionsdrift, och således kan den
importen av utländsk arbetskraft leda till att arbetstillgången i landet över huvud ökas för svenska arbetare.
Myndigheterna ha, såvitt jag ser, hittills behandlat invandringsproblemet på ett tillfredställande sätt, och jag
vågar att tro att kammaren icke skall dela den ärade
talarens farhågor för att...denna politik skall leda oss in
på olyckliga banor.
…
Jag måste för min del verkligen säga att de klagorop
och varningsskri som blivit upphävda, ha icke blivit för
sent framförda till svenska folket, ty situationen är för
närvarande icke på något sätt oroväckande. Tvärtom
kan man säga att vårt land till följd av sitt avskilda läge
har blivit förskonat från en mängd av de svårigheter
som, detta ur humanitär synpunkt verkligt beklämmande problem har medfört för andra stater.
Frågor:
1. Hur beskriver herr Wistrand situationen i Europa?
Vilka åsikter har han om flyktingmottagandet? Vilka
argument för han fram?
2. Vilka åsikter har herr Klefbeck? Vilka argument
för han fram? Vilka tror ni han menar med ”mindre
önskvärda flyktingar” och ”hedervärda och präktiga
människor”?
3. Vilken kritik framför herr Undén mot herr Wistrand?
Vilka åsikter om flyktingmottagande framför Undén?
Vilka argument för han fram?
4. Vilka åsikter har herr Gezelius om flyktingmottagandet? Vilka argument för han fram?
5. Fundera över hur riksdagsledamöterna debatterar
om invandrare, vilka ord och begrepp används osv.
Källa 2: Artikel i Den svenske Nationalsocialisten
19 maj, 1937
Invandringshotet
Den kolossala massarbetslösheten som ännu för
några år sedan rådde i vårt land är numera tack vare
högkonjunkturen ett minne blott, men denna till trots
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
finnas det fortfarande stora skaror arbetsföra svenskar
som ej kunnat få någon plats i produktionens vanliga
gång. Det för några år sedan behandlade arbetslöshetspropositionen visade ju f.ö. att man även på regeringshåll räknar med att detta samhällsonda, som en hart
när permanent företeelse. Men inte desto mindre existerar ett stort område av vårt näringsliv där inte arbetslöshet utan brist på arbetskraft råder och det är inom
jordbruket. Redan nu har denna brist tagit betydande
proportioner, och allteftersom sommaren närmar sig
torde förhållandena bli ännu värre. Många jordbrukare
veta sig faktiskt ingen råd huru de skola kunna klara
de väntande arbetena.
Det är naturligtvis en abnormitet detta, att inom ett
och samma näringsliv samtidigt skall förefinnas såväl
arbetsbrist som brist på arbetskraft. Det är om något
ett bevis för att den planlöshet som utmärker den
nuvarande systempolitiken. Företeelsen har emellertid även sina djupa ekonomiska orsaker: jordbrukets
bristande ränteabilitet. Så länge övriga näringar och
t.o.m. Beredskapsarbeten bjuda bättre löner blir det
i längden omöjligt att hålla kvar folk vid jorden. Men
man kan naturligtvis inte nöja sig med detta faktum
och sedan slå sig till ro därmed, det visar emellertid att
det myckna talet om att kohandeln skulle ha räddat
det svenska jordbruket är tomma ord. Så länge detta
inte är istånd att bjuda sina arbetare tillnärmelsevis
samma villkor som näringslivet i övrigt, så länge äro
också de jordbrukspolitiska problemen olösta. Men
detta kan inte ske genom lappverk och kompromisser utan blott genom ett återställande av förkrigstidens
bytesrelation mellan jordbruk och industri, jämte
skuldnedskrivning och rättvisare jordfördelning, d.v.s.
genom förverkligande av det nationalsocialistiska programmet.
De nu berörda missförhållandena ha lett till att man på
allvar börjat diskutera nödvändigheten av att importera utländsk arbetskraft till jordbruket. Även Socialstyrelsen har uttalat sig i frågan och meddelat att inga
hinder komma att resas med en dylik import. Tvärtom
anses saken så betydelsefull att man ifrågasätter
huruvida inte en särskild organisation borde uppbyggas för införskaffandet av dessa utlänningar. En vanlig
“Det passerade utmanar ju närmast
löjet, men skrattet tystnar snart
vid tanken på att vi endast stå på
tröskeln till en begynnande avfolkning som kommer att verka som
en magnet på allsköns mindervärdiga element i europa. invandringshotet börjar visa sin spöksyn för
det svenska folket.
svensk häpnar, lindrigt sagt, då han får höra officiella
myndigheter umgås med dylika planer, alldeles särskilt med tanke arten av de människor man vill ha hit.
Ty med största sannolikhet blir det liksom vid tidigare
tillfällen galizier och liknande mindervärdiga folkelement som skola ersätta svenska lantbrukare. Det hela
kan kanske ge en försmak av den kommande utvecklingen då folkdöden satt in om några decennier: de allt
fåtaligare svenskarna själva flytta in till städerna och
rasfrämlingar göra sig beredda att skifta dem.
...
I den ström av s.k. landsflyktiga tyskar som nu drar
genom vårt land ha vi redan en fingervisning om
vad för slags element vi skola bli begåvade med, i
föregående nr av DSN redogjorde vi för hur de offentliga myndigheter i vissa fall direkt förhjälpa dessa
individer till att i strid mot gällande lagar kunna
kvarstanna i landet, i andra fall har det på grund av
främlingsbestämmelsernas ineffektivitet visat sig hart
när omöjligt för vårt land att bli kvitt vissa figurer som
t.o.m. enligt demokratiskt sätt att se på saken anses
mindre önskvärda. F.n. skulle enligt uppgifter i vissa
tidningar 25 st utlänningar befinna sig i Sverige vilka
i vederbörig ordning ha utvisats ur landet, beslutet
härom har emellertid inte kunnat verkställas då ifrågavarande lagpåbud innehålla allehanda kryphål som
de smarta herrarna förstått att begagna sig av. Med
påföljd att vi alltjämt äro tvungna att hysa dem inom
våra gränser!
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
Det passerade utmanar ju närmast löjet, men skrattet
tystnar snart vid tanken på att vi endast stå på tröskeln
till en begynnande avfolkning som kommer att verka
som en magnet på allsköns mindervärdiga element i
Europa. Invandringshotet börjar visa sin spöksyn för
svenska folket. Det är dit som demokratien bragt oss.
Frågor:
1. Vilka problem anser artikelförfattaren att Sverige står
inför?
2. Vilka argument framförs mot invandring?
3. Vad tror ni artikelförfattaren menar med ”s.k. landsflyktiga tyskar”?
4. Fundera över hur artikelförfattaren skriver om invandrare, vilka ord och begrepp används osv.
Källa 3: Artikel i Nationell Tidning
Politiserad Utlänningslag
Missförhållandena i avseende á den svenska utlänningskotrollen föranledde olika grupper vid 1936-års
riksdag däribland nationella riksdagsgruppen, att bära
fram motioner syftande till en skärpt främlingskontroll. Ehuru riksdagen långt ifrån gick kraven i dessa
motioner till mötes fattade den dock beslut om en
hänvändelse till regeringen, avseende en förbättrad
teknisk kontroll över inresande utlänningar.
Nu föreligger till riksdagen en proposition i ämnet,
grundad på ett av tillsatta sakkunniga avviget betänkande. Då en av den hittilsvarande främnlingskontrollens största brister torde ha varit att den utövats genom
alltför många händer ha de sakkunniga och med dem
regeringen föreslagit en koncentrering av hithörande
ärenden till socialstyrelsen, inom vilken skulle upprättas en särskild utlänningsbyrå. För en sådan koncentration kunna utan tvivel goda skäl anföras, hälst
som, vad exempelvis huvudstaden beträffar, polismyndighetens handhavande av vissa utlänningsärenden de
sista åren onekligen lämnat åtskilligt övrigt att önska. Ej
häller socialstyrelsen har för övrigt gått alldeles fri från
kritik i detta fall, enär därifrån stundom förmärkts en
hänsynsfullhet mot främmande element som på sina
håll väckt en icke alldeles oberättigad oro.
FLYKTEN FRÅN NAZITYSKLAND
Källkritisk övning
Eljest är det nu framlagda förslaget på ett par punkter
ägnat att ingiva de största betänkligheter. Den departementalt ansvarige är justitieminister Westman, men
man märker granneligen att detta förslag kommer
från en regering där socialdemokraterna är i majoritet.
Kommer detta regeringsförslag, så som det befaras, att
godkännas av riksdagen, blir främlingskontrollen
sannolikt långt ifrån skärpt, att den tvärt om i viktiga
fall kommer att utövas efter dagens makthavares politiska riktlinjer. Ty syftet med förslaget sådant det
föreligger, är uppenbarligen att främlingskontrollen
skall politiseras. Den kan komma under direkt inflytande av tilltagna folkfrontsdamer och ge socialminister Möller en möjlighet att desavoera socialstyrelsen,
det han ju enligt anmärkningar i konstitutionsutskottet
flera gånger olagligen försökt.
“all hänsyn skall visas främlingarna och det pratas vitt och brett om
“humanitet” mot politiska flyktingar - en humanitet som vi ingalunda
bestrida, om den utövas utan men
för svenska intressen.
Man märker mycket litet i denna proposition av
intresse för en effektiv främlingskontroll, såsom den
allmänna vederhäftiga opinionen i landet begärt.
Propositionens ton är den motsatta. All hänsyn skall
visas främlingarna och det pratas vitt och brett om
”humanitet” mot politiska flyktingar – en humanitet
som vi ingalunda bestrida, om den utövas utan men
för svenska intressen, men som för justitieminister
Westman och hans socialdemokratiska kollegor i
regeringen synes vida betydelsefullare än önskvärdheten och nödvändigheten av en skärpt främlingskontroll. Sådant lagförslaget föreligger ger det rika
möjligheter till politiskt godtycke, till folkfrontspolitik,
i hägn av utlänningslagen, och genom den befogenhet, som tillförsäkras utlänningsrådet, rubbas gamla
grundvalar för svensk ämbetsmannaförvaltning. Herr
Westman reser sig sannerligen icke något äreminne i
vårt lands politiska historia genom att kontrasignera ett
dylikt monstrum till lagförslag.
Frågor:
1. Vilken åsikt har artikelförfattaren om det nya lagförslaget? Vad oroar man sig över?
2. Hur ser man på det politiska flyktingarna?
3. Fundera över hur artikelförfattaren skriver om invandrare, vilka ord och begrepp används osv.
Diskutera
Justitieminister Westman föreslår dels att vid socialstyrelsen sida ska ställas ett råd, bestående av tre
personer, vilket råd socialstyrelsen måste höra i viktiga
ärenden, dels att ge socialstyrelsen rätt att till regeringens avgörande överlämna utlänningsärenden av
vad slag som helst. Den sakkunniga myndigheten
själv, eller till socialstyrelsen, har i sitt remissyttrande
bestämt undanbett sig det föreslagna rådet och tillika
uppvisat obehövligheten att vissa ärenden underställas regeringens avgörande. Socialstyrelsen påminner
om att den själv besitter erforderlig kompetens på
hithörande område och framhåller att den vid handläggningen av främlingsärenden hittills städse upprätthållit en noggrann kommunikation med utrikesdepartementet.
...
När ni har läst igenom de tre olika källorna och svarat
på frågorna, diskutera då följande:
1a. Vilka verkar vara de vanligaste argumenten förrespektive mot invandring (såväl av flyktingar som av
arbetskraft)
1b. Om ni jämför med debatten om invandring idag,
finns det några likheter med hur man argumenterar?
2a. Hur pratar eller skriver man om ämnet? Vilka ord
och begrepp används?
2b. Om ni jämför med debatten om invandring idag,
finns det några likheter i språkbruket?
VARFÖR?
Tolkning och användning av olika slags källmaterial är
centralt innehåll i historia 1a1, 1a2 och 1b.