Transcript Vi ger mer igen, nr 02/10 Väståboland (pdf)

VI GER
MER IGEN
Information about
waste disposal
in English is
available at
www.tsj.fi
VÄ S TÅ B O L A N D
ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE INFORMERAR 2/2010
Avfallsenkät
inspirerade
läsarna
Skärgården en
utmaning för
avfallsservicen
Spara
sorteringsguiden
Birgitta Bröckl
FÖ
R MILJÖBILE
N
TI
EN
www.tsj.fi
Y
L
"Tillsammans kan
man göra mycket"
Ledare
Nyheter
Skärpt lagstiftning för avfalls­hantering
– prishöjningar oundvikliga
F
inland vill återvinna en allt större del
av avfallet och enligt lagen ska så även
ske. Eran för billig placering på avstjälpningsplatser är definitivt över. Staten driver på
saken genom att skärpa beskattningen för avstjälpningsplatser gradvis från nuvarande trettio euro per ton avfall ända upp till femtio euro
per ton.
Totalrevideringen av avfallslagen som kommer till riksdagen för behandling i höst kommer
att i det närmaste helt särskilja avfallshanteringen för boende och för företag. Kostnaderna
för avfallshanteringen kommer att stiga inom
båda sektorerna, eftersom de nuvarande sy-
nergifördelarna i transporterna och upphandlingen av återvinningstjänster går förlorade. På
grund av otillräckliga, lokala återvinningstjänster blir många tvungna att transportera avfall
långa sträckor, vilket medför transportkostnader utöver hanteringskostnaderna.
De högre kostnaderna för avfallshanteringen täcks med avfallshanteringsavgifter, vilka således kommer att höjas. Behovet av höjningar
är för nästa år i storleksklassen 20 procent. Prishöjningarna inom avfallshanteringen infaller
tyvärr vid en tidpunkt då även övriga kostnader för boende stiger. Det positiva med skärpta
krav är att avfallshanteringens miljöeffekter
blir mindre, särskilt när det gäller utsläppen av
växthusgaser på avstjälpningsplatserna. En mer
utvecklad avfallshantering dämpar för sin del
klimatförändringen.
Åboregionen har redan lyckats minska sitt
beroende av avstjälpningsplatser på ett effektivt sätt. Regionens styrka ligger i den långa
traditionen med energiutvinning ur avfall och
invånarnas goda sorteringsvanor. Därmed
medför skärpta miljökrav inte några större
överraskningar för oss. Vi klarar saken.
Markku Lehtokari, verkställande direktör
I denna tidning
3
Tillsammans kan man göra mycket................................................................ 4–5
Hemmets sorteringsguide............................................................................... 6–7
Skärgårdens sophantering – nu och i framtiden............................................. 8–9
Vad anser ni om skärgårdens avfallsservice? | Kontaktuppgifterna.................. 10
Enkäten................................................................................................................... 11
Nyheter......................................................................................................................
VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 1/2010-tidningen har distribuerats till områdets invånare
både adresserat och oadresserat. Den adresserade utdelningens adresskälla: Åbonejdens
Avfallsservice Ab, kundregistret, Formansgatan 2, 20100 Åbo. Tidningen kan beställas på tfn
0200 47470 (lsa/msa) och [email protected].
UTGIVARE Åbonejdens Avfallsservice Ab (TSJ), Formansgatan 2, 20100 ÅBO, växel 020 728
2100, fax 020 728 2109, www.tsj.fi/hem CHEFREDAKTÖR Päivi Mikkola
REDAKTION Åbonejdens Avfallsservice, Tuuli Meriläinen och OSG Viestintä
LAYOUT OSG Viestintä, www.osgviestinta.fi UPPLAGA 13 300 st TRYCKERI PunaMusta Oy
Tidningen är tryckt på Galerie Fine Silk-papper som uppfyller EMAS-systemets kriterier.
( 2 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2 | 2010 )
Stationernas nykomlingar:
bitumen och plast
Från och med början av oktober tar Rauhala
avfallscentral i Pargas också emot separat sorterad bitumen samt plast. Detta gäller inte
skärgårdens sorteringsstationer.
Bitumen används bland annat i takfilt, men
det mest typiska användningsområdet är asfalt. Små partier kan föras till avfallscentralerna
eller sorteringsstationerna, mottagningspriset
för under 100 kilos partier är 8 €. Stora partier
bitumen ska föras direkt till Toppå avfallscentral och man bör meddela på förhand att ett
parti är på väg. Mottagningspriset är 125€/ton
(moms 0 %). Stora partier ren asfalt kan man
bjuda ut åt asfalteringsföretag.
Avfallsstationerna tar också emot separat
sorterad plast för en lägre avgift än brännbart
avfall eller deponiavfall. Mottagningspriset är
12 €/m3 eller 2,40 €/200 liters säck. Av plasten
tillverkas återvinningsbränsle.
Följande föremål sorteras som plast:
• förpackningsplaster, säckar och påsar, cellplast, förpackningsunderlägg, trädgårdsmöbler,
städredskap, ämbar, kanistrar och blomkrukor
EPS-isolering, styrox.
• Inga PVC-produkter (märkt 03 PVC)
Plasten används för tillfället vid tillverkningen
av återvinningsbränsle. 
Tilläggsuppgifter: www.tsj.fi/sortering
Betalterminaler tas i bruk
på sorteringsstationerna
Från och med början av oktober i år sker betalningen på sorteringsstationerna i samband
med besöket. Betalning enligt den fastställda
prislistan kan ske med kontanter eller bankkort. Tidigare fakturerades man för hämtat
avfall i efterhand med en räkning. Det nya betalningssystemet gäller både privat- och företagskunder. Det nya betalningssystemet gäller
på Nagu, Korpo och Houtskär sorteringsstationer. På Utö sorteringsstation kan man betala
endast med kontanter.
Man kan fortfarande avgiftsfritt föra farligt
avfall från hemmen, el- och elektronikskrot
samt metall till stationerna under deras öppettider. Kontaktuppgifter och prislistor på
www.tsj.fi/hem samt på sid. 7 och 10 i denna
tidning. 
Specialinsamlingarna
sommaren 2011
Det är redan nu möjligt att framföra önskemål
angående specialinsamlingarna sommaren
2011. Vi gör under våren upp en rutt enligt
önskemål. Servicebåten besöker öar utan vägförbindelse där det samlats metallskrot, el- och
elektronikskrot samt farligt avfall från ett flertal
fastigheter. På ön bör finnas en tillräckligt djup
hamn och en stadig brygga.
Rikta dina frågor och önskemål till: Cati
Huhta, tfn 020 728 2117, Åbonejdens Avfallsservice Ab eller [email protected] 
Avfallsenkät inspirerade läsarna
Bioavfall och plast i topp på önskelistan
I
nummer 1/2010 av Vi ger mer igen som
kom ut i februari hade vi en enkät om invånarnas inställning till utvecklingen av avfallsservicen i Åboregionen. Det gick även att
svara på enkäten i mars på våra webbsidor på
www.tsj.fi. Det kom in ett rekordantal svar på
enkäten: hela 1 725 st. Antalet svarande som
bodde i rad- eller höghus var 1 045 och antalet
i småhus eller fritidbostäder 680. Stort tack till
alla som svarade!
Nästan 15 procent av dem som bodde i
flerfamiljshus framförde önskemål om separat
insamling av biologiskt avfall bland de fritt formulerade svaren. Insamling av plast blev den
näst mest önskade insamlingen. Av de svarande
nämnde 7 procent den.
Utgående från svaren har nästan alla radoch höghus behållare för returpapper, glas och
metall. Enligt avfallshanteringsbestämmelserna
ska brännbart avfall samlas in på alla bostadsfastigheter och deponiavfall på alla fastigheter
med minst 4 lägenheter. Av dem som svarade
uppgav 94 procent att fastigheten hade en
behållare för brännbart avfall och 92 procent
en behållare för deponiavfall. En behållare för
returkartong har 88 procent av fastigheterna.
Insamling av biologiskt avfall har endast 13 procent av fastigheterna och 4 procent av rad- och
höghusen har skaffat en kompostbehållare.
Av dem som bodde i småhus uppgav 81 procent att de komposterade trädgårdsavfallet och
nästan 63 procent matrester. Av de svarande
berättade 93 procent att de för återvinnbart
avfall till återvinningspunkterna.
I enkäten frågade vi också om villigheten
att skaffa en behållare med flera fack för återvinnbart avfall utöver behållaren för brännbart
avfall. Av de svarande var 34 procent villiga att
skaffa en sådan flerfacksbehållare. Nekande
svar gav 62 procent och 4 procent uppgav att
de redan hade skaffat en.
Sju av tio svarande framförde önskemål
om vad vi borde samla in med flerfacksbehållarna. Metall blev det populäraste alternativet
med ett stöd på 53 procent, glas blev två med
nästan 50 procent och plastförpackningar trea
Innamo, Brunskär, Jurmo …
Ett skepp lastat med farligt
avfall och skrot
T
SJ och Håll Skärgården
Ren rf. samlade i juni in
över 14 000 kilo skrot
från tio öar. Svetten rann på
Nötös brygga då man bar ombord bland annat ackumulatorer, urgamla utombordare och
takplåt.
– De populära insamlingarna har bidragit till att hålla
skärgården ren i redan 16 år,
Bild: PSS ry.
berättar områdesplanerare Cati
TSJ:s personal och Nötöborna bar tillsammans ombord
Huhta från Åbonejdens Avfallsskrotet på m/s Nauvo.
service.
I somras genomfördes insamlingen dock med det helt nya privatägda servicefartyget m/s Nauvo.
Målsättningen är att samla in miljöfarligt avfall samt el- och elektronikskrot från öar
därifrån det är extra svårt att transportera avfall till rätt mottagningsplatser. På sådana öar
har det därför ofta har ansamlats mycket skrot i förråd och skogsdungar.
Fartygets tidtabell slås fast i maj och Huhta lovar att man redan nu kan framföra önskemål angående rutten nästa sommar. Insamlingen av metallskrot, el- och elektronikskrot
samt farligt avfall är helt avgiftsfri för öarnas invånare. I somras stannade fartyget vid Innamo, Maskinnamo, Åvensor, Lill-Gyltö, Jurmo, Nötö, Aspö och Lohm.
Resultatet av årets insamling blev 10 000 kilo metallskrot, 820 kilo el- och elektronikskrot samt 3 500 kilo farligt avfall. 
med 46 procent. Det fjärde största blev deponiavfall, vilket 39 procent av de svarande önskade
sig. Bland de öppna svaren önskade 7 procent
av de boende i småhus att vi ordnar insamling
av plast och 3 procent allmänna behållare för
deponiavfall i småhusområden.
Önskemål
om mer information kom in
av 4 procent av
alla svarande
och 2 procent
uttryckte tillfredsställelse
över avfallshanteringsservicen.
Bland de svarande lottade vi ut fem presentkort på femtio euro och fem sorteringskorgar
av tyg. Vi har postat priserna till de lyckliga vinnarna.
Resultatet av enkäten har presenterats för
en arbetsgrupp som bereder avfallspolitiken för
Åboregionen fram till 2020 och en gemensam
verksamhetsplan för kommunerna. 
15 % önskade
separat
insamling
av bioavfall
Dass- och
avfallsinfo
i hamnarna
D
en femte juli gav
sig TSJ och Valonia
ut på en tredagars
utställnings- och informationsturné till Nagu, Pargas
och Nådendal gästhamnar.
Utställningen på m/s Nauvos
däck omfattade bland annat
reningssystem för avloppsvatten, tuppmodeller och
kompostorer lämpade för
Tommi Saukkoriipi och skärgårdsförhållanden. ExperCaroline Saukkoriipi af terna ombord fick också svara
Ekenstam.
på besökarnas kluriga frågor
gällande bland annat avloppsvattensrening och avfallsservicen i skärgården.
– Vi ska uppdatera tuppen och fick här lite info
om hur det kan göras, berättar Tommi Saukkoriipi
som tillsammans med Caroline Saukkoriipi af Ekenstam steg om bord m/s Nagu i Pargas gästhamn.
Saukkoriipis berättar att de har en stuga i Östernäs med utetupp och utan rinnande vatten, vilket
innebär att något mer avancerat system för reningen av avloppsvattnet inte behövs.
Med ombord fanns olika produktförevisare och
Håll Skärgården Ren rf. 
( 2 | 2010 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 3 )
Tillsammans kan
man göra mycket
Birgitta Bröckl drar sig till minnes att man började tala om
avfall och sortering på bredare front först i slutet av 1980-talet.
Returpapper och pantflaskor togs tillvara redan tidigare.
Marthaförbundet och Marttaliitto har tagit ansvar för avfall och
sparsamhet en längre tid.
M
an kan närma sig avfallshistorien ur
många olika synvinklar. Tidningen Vi
ger mer igen diskuterade avfallsfrågor
med Birgitta Bröckl, som medverkat aktivt i
såväl Marthaförbundet som det finska Marttaliitto och drivit på frågan om en grön skärgård.
– När jag var liten talades det inte desto mer
om avfall. Jag bodde på landet om somrarna
och vi hade förstås en kompost. I övrigt bara
försvann avfallet någon väg – som barn visste
man inte vart. På den tiden tänkte man inte på
avfall som ett problem. Jag var vuxen när jag
besökte avstjälpningsplatsen för första gången,
kommer Birgitta ihåg.
Hushållen kunde förvara DDT och andra insektsgifter som numera klassificeras som farligt
avfall i exempelvis ett köksskåp. Man förstod
inte att vara försiktig med dem.
– År 1958 bildade vi ett eget hem. Då lade
alla allt skräp i samma kärl. Vi gjorde vår för-
– Det är fint att barnen lär sig att sortera redan
i daghem och skolor, konstaterar Birgitta. Marthaorganisationerna har en lång tradition när
det gäller att sköta om renheten och välfärden i
hemmen och miljön.
( 4 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2 | 2010 )
sta kompost på stugan i Korpo på 1960-talet.
I skärgården sänkte man ofta onödiga saker i
sjön på den tiden. Till all lycka har vi kommit
från den vanan och har fått en fungerande avfallshantering för våra stugor och gästhamnar.
Håll Skärgården Ren rf har gjort ett föredömligt
jobb på den punkten.
Hundraårig föregångare
Birgitta Bröckl säger att energikrisen på
1970-talet fick människor att vakna till insikt
om att naturresurserna är begränsade. Det
hade visserligen varit tal om föroreningar en
längre tid; närmast gav utsläppen i luften och
vattendragen anledning till oro.
I slutet av 1980-talet infördes ändringar i
lagen om avfallshantering och man visste att
man blir tvungen att börja sortera. När martharörelsen fyllde 90 år 1989, tog de ett initiativ till
att inleda sortering tidigare i kommunerna.
Organisationerna erbjöd sig att bidra med
utbildning och information på fältet. Lokala
marthadeputationer besökte kommunerna
och framförde önskemål om att kommunerna
ska effektivera mottagningen av sorterat avfall.
De hyste farhågor om att det sorterade avfallet
inte skulle gå till återvinning.
– Vi hade ett etablerat och välfungerande,
riksomfattande nätverk och grundtanken
bakom vår organisation är ju folkbildning.
Naturen och miljön har alltid varit viktiga saker för marthorna. Redan då tyckte vi att man
oundvikligen måste minska mängden avfall,
eftersom allt större mängder gick till avstjälpningsplatsen från hushållen.
– Vi fick vetskap om Agenda 21-programmet genom marthornas världsorganisation.
I Åboland genomförde vi projektet för det i
mitten av 1990-talet. Västanfjärd på Kimitoön
förklarade sig vara en utsläppsfri kommun för
några år sedan.
Agenda 21-verksamheten utvecklar enskilda kommuners möjligheter att verka på
ett sätt som skonar miljön. Projektet startade
1992. I Finland omfattas t.ex. miljöveckorna av
verksamheten.
De svensk- och finskspråkiga marthaföreningarna har aktivt medverkat i Agenda 21-verksamheten över hela landet. Under depressions-
Birgitta Bröckl tycker att folk har en
vurm för att konsumera och köpa saker, som till största delen är onödiga.
Som tur är kan man skänka bort eller
sälja användbara kläder, kärl och
möbler på loppmarknader och på så
vis förlänga deras livstid.
" År 1958 bildade vi
ett eget hem. Då
lade alla allt skräp
i samma kärl.”
åren satte föreningarna fokus på sparande och
ekonomisk rådgivning, där ett delområde går
ut på att inte köpa något onödigt.
Sorteringen har blivit vardag
Birgitta Bröckl tycker det är fint att informationen om sortering har nått ut till hushåll och företag så snabbt som den har gjort. Sorteringen
har blivit vardag.
– Vi renoverade köket 1991 och jag ville ha
en avfallsvagn med fyra behållare för sortering.
Det var sällsynt och vagnen kostade mycket,
men det har varit en fungerande och bra lösning.
Ett hushåll med två personer ger upphov till
rätt lite avfall. En del papper och kartong eldar
vi i vedspisen i köket och använder som tände
i ugnarna för uppvärmning. Metall och glas
separerar vi. Matrester går till komposten. Det
uppkommer små mängder deponiavfall.
– Det samlas alldeles för mycket onödiga saker i gårdsbyggnaden, säger Birgitta och skrattar till.
– Och komposten borde vi sköta mycket
noggrannare.
Framåt steg för steg
För Birgitta Bröckl ligger Östersjön varmt om
hjärtat inom naturvård. Hon deltog i ett projekt för att främja året-runt-turismen i skärgården när Finland hade 75-årsjubileum och
kläckte då idén om forneldarnas natt, som numera framhäver samarbetet kring miljöfrågor
mellan staterna och invånarna vid Östersjön.
– För mig är naturvård och miljöfrågor ingen
börda eller något som man borde tänka på hela
tiden. Jag tycker att det är bekvämt att använda
allmänna fortskaffningsmedel, eftersom det är
lättast att ta sig härifrån till Åbo och Helsingfors med buss. Vi försöker undvika engångskärl.
I båten använder vi hushållspapper till fördiskning. Och våra barn har alltid levt med regeln
att de inte får kissa i sjön när de simmar.
– Om alla bidrar med litet för att skona miljö och natur, så blir det en stor å som har stor
inverkan, säger Birgitta. 
Birgitta och Tom Bröckl sköter trädgården hemma i
Pargas och vid stugan i Korpo. Det nära förhållande
till havet som de har fått genom stug- och båtliv är
viktigt och skyddet av Östersjön är en gemensam
sak för hela familjen. Ett rent hav är ett livsvillkor
för skärgården.
( 2 | 2010 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 5 )
Hemmets sorteringsguide Avfallsrådgivning 0200 47470 (lsa, msa)
Det sorterade avfallet hör hemma i
fastighetens eller återvinningspunktens avfallskärl
Rad- och höghusen har egna insamlingskärl för
returmetall, returglas och returpapper. I många
höghus insamlas också returkartong.
Återvinningspunkternas kärl för returmetall,
returglas, returpapper och i vissa kartong betjänar småhus- och fritidshusägarna.
Brännbart avfall och deponiavfall
BRÄNNBART AVFALL
DEPONIAVFALL
Brännbart avfall insamlas vid alla bostadsfastigheter och i skärgården vid regionala insamlingspunkter. Alla fastigheter med minst fyra
lägenheter bör på gården ha ett eget avfallskärl
för deponiavfall. De som bor i egnahemshus
och parhus kan själva föra deponiavfallet till
avfallsstationerna och skärgårdens sorteringsstationer. Små fastigheter kan också skaffa ett
eget eller med grannen gemensamt avfallskärl
för deponiavfall.
Hemmets icke-återvinningsbara brännbara
avfall:
zzplastpåsar och förpackningar, t.ex
kaffepåsar, margarinförpackningar och tvättmedelsflaskor
zzstyroxförpackningar
zzsmutsiga kartong-, papp- och
pappersförpackningar
zzblöjor och andra hygienprodukter
zzstädavfall, t.ex. dammsugarpåsar
zztrasiga kläder och skor
zzträbaserat torrströ för husdjur
zzCD-skivor, videokassetter och kassetter
zzmatrester och växtdelar ifall det vid fas­tig­heten inte finns ett separat insam­lings­
kärl för bioavfall eller en kompost
Enbart avfall som inte brinner eller som stör
förbränningen:
zzalla glasformar och porslinskärl,
keramikföremål
zztrasiga speglar, fönster- och hyllglas
zzglödlampor (inte lysrör eller
energisparlampor)
zzmylla och kattsand
zzPVC-plast såsom regnkläder, vaxdukar,
mappar, plastfickor, uppblåsbara leksaker
och madrasser, ledningar och rör
Problemavfallet är farligt avfall
I samband med kommande avfallslagsreform
kommer namnet på problemavfall att ändras
till farligt avfall. Det nya namnet beskriver avfallets kvalitet bättre: farligt avfall är skadligt eller
giftigt för människan och miljön. Farligt avfall
kommer att insamlas vid nuvarande problemavfallsmottagningsplatser. 
– Produkter av PVC känner du igen
på symbolen här intill.
– Matrester eller annat bioavfall
hör inte hemma på avstjälpningsplatsen!
RETURMETALL
RETURGLAS
RETURPAPPER
zzsköljda konserv- och metallburkar
zzaluminiumformar och aluminiumfolie
zzmetallock och kapsyler
zzstekpannor
zztomma aerosolburkar utan tryck
zztomma målburkar
zzsmå maskindelar
Förpackningsglas:
zztomma glasburkar och glasflaskor
zzdagstidningar och tidskrifter
zzreklam
zzkuvert
zztelefonkataloger
zztrasiga böcker utan pärmar
zzkopieringspapper och ritpapper
– Stora metallföremål bör föras till avfallsstationerna (kontaktuppgifterna på
tidningens baksida).
– Dryckesburkar i aluminium bör föras till
butikernas returautomater.
– Till returglaset hör inte glaskärl, spegelglas, keramik, prydnadsföremål, glödlampor, fönsterglas, vindrutor från bilar
– De pantbelagda glasflaskorna ska föras
till flaskinsamlingen eller Alko.
– Till returpappret hör inte papp, bruna
papperskassar, förpackningskartong eller
presentpapper.
– Se till att varken plastkassar eller snören
följer med.
Mottagningsplatsernas kontaktuppgifter finns på tidningens sidan 10.
( 6 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2 | 2010 )
Avfall som bör skötas självständigt
Mottas avgiftsfritt vid Rauhala avfallscentral, vid skärgårdens
sorteringsstationer samt vid Toppå avfallscentral.
PROBLEMAVFALL
Hushållens problemavfall mottas avgiftsfritt
zzmätare som innehåller kvicksilver
zzolja, oljefilter och annat avfall
innehållande olja
zzkylar-, broms- och kopplingsvätskor
zzmålfärg, lack, lim och lösningsmedel
zzbekämpningsmedel
zzframkallnings- och fixerbad
zzkemikalier med orangefärgat
varningstecken.
– Apoteken mottar mediciner och
febertermometrar.
– Batterier och ackumulatorer tas också
emot i de affärer som säljer dem.
BIOAVFALL
Bioavfallet är brännbart avfall ifall det
inte finns ett separat kärl för bioavfall vid
fastigheten.
zzmatrester
zzskal av frukter och grönsaker
zzkaffesump (filterpåsen kan sättas i
komposten)
zzteblad, tepåsar
zzhushållspapper
zzblomjord och växtdelar
– Fyrverkeripjäser och nödraketer bör returneras till försäljarna eller till polisen.
EE-SKROT
Hela maskiner tas emot avgiftsfritt.
zzkylanordningar
zzspisar, tvättmaskiner
zztelevisioner, stereoapparater
zzADB-utrustning
zzsmåelektronik, t.ex. telefoner,
eltandborstar, rakapparater och elvispar
zzbelysningsarmaturer, lysrör och
energisparlampor.
Mottagningspriser vid Rauhala avfallscentral och
Toppå avfallscentral (priserna inkl. 23 % moms.)
STORA FÖREMÅL
zzMetallföremålen tas emot avgiftsfritt
zzEn hanteringsavgift debiteras för
madrasser och stoppade möbler:
små 7,50 e, stora 12,50 e.
– Återvinningscentralerna och ekotorgen
tar emot användbara möbler i gott skick.
– Gamla bildäck kan föras till däckhandeln,
varifrån de skickas för återvinning. För
löstagningen av fälgarna debiteras en
avgift.
DEPONIAVFALL
zzdeponiavfall 24 e/m3
zzsmåhusets deponiavfall 1 e/ avfallspåse.
BYGGAVFALL
zzrent obehandlat trä, impregnerat
trä (under 1 m3), metall, rena
marksubstanser, betong-, kakel- eller
tegelkross (under 150 mm) tas emot
avgiftsfritt
zzbitumen, partier på < 100 kg: 8 e, > 100 kg: 125 e/ton
zzen behandlingsavgift debiteras för
målat, lackat och ytbehandlat trä samt
träbaserade skivor, 7,50 e/m3
zzlavoarer 5 e, wc-stolar 10 e zzplast 12 e/m3 eller 2,40 e/200 liters säck
zzbrännbart avfall 18 e/m3
zzdeponiavfall 24 e/m3
zzför asbestavfall debiteras 10 e för <100 kg
zzfönster med fönsterbågar 2,5 e/ruta.
Avfall från trädgård och
gårdsplan
zzren halkbekämpningssand, ris och
kvistar tas avgiftsfritt emot från
småenhetskunder
zzför övrigt hopräfsat trädgårdsavfall (t.ex. löv) debiteras 5 e/m3
zzÄpplen 1,50 e/40 l, d.v.s. 1–5 ämbar.
– På grund av risk för övervikt och att
avfallskärlet går sönder får städavfallet
inte läggas i blandavfallskärlet. Sand och
vått trädgårdsavfall stör också avfallsförbränningsanläggningens funktion.
Mottagningspriser vid skärgårdens sorteringsstationer i Nagu, Korpo, Houtskär
och på Utö. (priserna inkl. 23 % moms.)
RETURKARTONG
Ren wellpapp och kartong:
zzmjölk-, surmjölks- och saftförpackningar
zzyoghurt- och glassförpackningar av kartong
zzfling-, kex- och sötsaksförpackningar
zzengångstallrikar och -muggar samt
omslagspapper
zztomma äggförpackningar och kartonghylsor
zzsocker- och mjölkpaket
zzpapplådor
– Lägg kartongen bland det brännbara avfallet
om det inte finns ett kartonginsamlingskärl
nära hemmet.
– Skölj ur förpackningarna och låt dem rinna ur,
platta till dem och packa dem tätt i varandra
STORA FÖREMÅL
zzMetallföremålen tas emot avgiftsfritt
zzEn hanteringsavgift debiteras för
madrasser och stoppade möbler:
små 10,50 e, stora 15,50 e.
– Återvinningscentralerna och ekotorgen
tar emot användbara möbler i gott skick.
– Gamla bildäck kan föras till däckhandeln,
varifrån de skickas för återvinning. För
löstagningen av fälgarna debiteras en
avgift.
DEPONIAVFALL
zzdeponiavfall 27,15 e/m3
zzsmåhusets deponiavfall 1,60 e/
avfallspåse.
BYGGAVFALL
zzrent trä, icke ytbehandlade bräden och
träpallar 3 e/m3
zztryckimpregnerat trä under 1 m3 utan
avgift, över 1 m3 68 e/m3
zzen behandlingsavgift debiteras för
målat, lackat och ytbehandlat trä samt
träbaserade skivor, 13,00 e/m3
zzbetong-, kakel- eller tegelkross (under
150 mm) tas emot avgiftsfritt 14,50 e/m3
zzlavoarer 8 e, wc-stolar 13 e zzenergiavfall 21,75 e/m3 t.ex.
förpackningar och förpackningsplast,
städredskap i plast,kanistrar, ämbar,
styrox, skumgummi
zzför blandat byggavfall debiteras 24 e/m3
zzför asbestavfall debiteras 10 e för <100 kg
zzfönster med fönsterbågar 2,5 e/ruta.
zzfönsterglas utan karmar 3e/m3
ANNAT AVFALL
zzreturpapper och metall 0 e/m3
zzreturkartong, returpapp och
returglas 5 e/m3
zzreturpapper och metall 0 e/m3
( 2 | 2010 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 7 )
Skärgårdens sophantering
– nu och i framtiden
Väståbolands skärgård är en
utmaning för avfallsservicen.
En kundservice på hög nivå
måste genomföras på miljöns
villkor och i enlighet med lagen
men också kostnadseffektivt.
S
kärgårdens avfallsservice som utvecklats under åren kräver nu en ny granskning. Nagu sorteringsstation behöver en
ny plats. Kan den eventuellt placeras i Retais i
Korpo och samtidigt betjäna invånarna i både
Korpo och Nagu? TSJ utmanar skärgårdens invånare att berätta sin åsikt om hur avfallsservicen ska utvecklas.
Väståbolands skärgårdsområde är unikt och
ett mycket utmanande område sett ur avfallsservicens synvinkel. Hela 34 avfallsterminaler
( 8 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2 | 2010 )
och den lilla sorteringsstationen på Utö finns
på områden utan vägförbindelser.
- Avfallstransporterna tar som längst 7 timmar, det finns tusentals öar, transporterna kan
vara utmanande både på sommaren och vintern, markägoförhållandena är ofta invecklade,
fluktuationerna i mängden avfall och bosatta
under olika årstider enorma, funderar områdesplanerare Cati Huhta från TSJ.
De speciella förhållandena och de långa
avstånden ökar på kostnaderna. Därför kan
man inte jämföra skärgårdens avfallsservicekostnader med de kostnader som uppstår av
avfallsservicen på fastlandet. Enligt avfallslagens principer måste kostnaderna för boendets
avfallsservice också i skärgården fördelas mellan områdets fast bosatta och fritidsbosatta.
Även de som rör sig med båt i området måste
delta i kostnaderna. Naturligtvis är skärgårdens
företag skyldiga att själva stå för kostnaderna
för det avfall som företagets verksamhet ger
upphov till.
Skärgårdskommunerna har tidigare bidragit
ekonomiskt till att avfallsservicens höga servicenivå hålls kvar, men denna subventionering
kan inte längre fortgå. Avfallsservicetjänsterna
måste effektiveras för att kostnaderna ska hållas på en rimlig nivå.
Specialinsamlingarna i den yttre skärgården är en
viktig del av avfallsservicen. I sommar hämtades
skrot från bl.a. Maskinnamo.
Avfallslagen styr den regionala
utvecklingen
En ny avfallslag är under arbete och den träder troligen i kraft i
början av år 2011. Diskussionen om lagens innehåll är livlig.
H
ur avfallstransporterna eventuellt ska
ordnas är en av lagens hetaste potatisar. Kommunerna har hittills själva
tagit beslutet om avfallstransporterna ska
konkurrensutsättas centralt eller om anskaffningen av tömningen lämnas på invånarens
ansvar.
I Väståboland är båda modeller i bruk. I skärgården är
det kommunalt anordnad avfallstransport som gäller. I Pargas sköter invånarna själva om
att beställa tömning, så kallad
avtalsbaserad avfallstransport. Fördelarna med den kommunalt anordnade avfallstransporten är förutom effektivare logistisk planering också lägre
avfallskostnader och mindre utsläpp i naturen.
Dessutom är det lättare att övervaka avfallsservicen då alla kunduppgifter finns i ett och
samma register. Den effektivare övervakningen
syns i avfallskostnaderna då nuvarande ”fripassagerare” hamnar att delta i kostnaderna för
det avfall de producerar.
Invånarna i Väståboland har vid olika tillfällen framfört önskemål om hur insamlingen av
det dagliga avfallet borde organiseras. En del av
invånarna skulle vilja ha ett eget kärl för brännbart avfall på sin gård. Andra understöder nuvarande system med allmänna insamlingspunkter
Vi önskar att invånarna
deltar i diskussionen.
Håll Skärgården Ren rf deltar i upprätthållandet
av skärgårdens avfallspunkter och renhållnings­
kostnaderna genom att uppbära en Sopsälleavgift av båtfolket.
Bättre service med
gemensam sorteringsstation
Miljötillståndet för Nagu sorteringsstation går
ut våren 2011 och det brådskar att finna en
ersättande plats för verksamheten. Dessutom
lider Korpo sorteringsstation av utrymmesbrist
och kunderna önskar utökade öppettider på
alla stationer. En ny plats söks i samarbete med
kommunen.
– En vettig lösning kunde vara att sammanslå Nagu och Korpo stationer till en större enhet, konstaterar Huhta. Vikom i Nagu har diskuterats och kan vara ett alternativ för Retais.
En sammanslagning av stationerna skulle
möjliggöra längre öppettider och eventuellt
också annan service som till exempel transporttjänster eller uthyrning av växelflak. Också
Houtskärsstationens öppettider kunde förbättras i och med stationsfusionen.
Nagustationen har dessvärre missbrukats
redan i åratal. Under öppettiderna besöks stationen knappt av någon, men bara några timmar senare har flaken fyllts med stora mängder
avfall, konstaterar Huhta. Hur mycket stationen
håller öppet har inte inverkat på folks beteende.
Detta är trist på alla sätt, eftersom det är dyrt
att transportera och hantera avfall. Kostnaderna för missbruket betalas av alla som bor i skärgården trots att det är den som producerat avfallet som borde betala. Stationens öppettider
drogs ner en del i början av året för att förlusterna skulle kunna hållas i styr ens i någon mån.
– Det finns säkert personer som anser detta
rättfärdiga beteendet att hämta avfall till stationen då den är stängd. Vi hoppas ändå att alla
användare är så ansvarsfulla att stationen kan
vara i bruk tills en ny station blir klar, önskar
Huhta. 
dit man själv för sitt avfall. I skärgården är gemensamma avfallspunkter ofta det enda alternativet, öarna inte kan nås med sopbil. Har man
ett eget kärl betalar man en avgift per tömning.
För användningen av allmänna avfallskärl betalar man en årsavgift.
– Vi önskar att så många invånare som möjligt deltar i den diskussion som nu förs kring
skärgårdens avfallsservice. Framför din åsikt via
enkäten i denna tidning eller via TSJ:s webbsidor. 
Hur går det för Klara-punkterna
i fortsättningen?
H
ur inverkar den nya avfallslagen som
träder i kraft nästa år på skärgårdens
returglas och metallinsamling, dvs. de
allmänna Klara-punkterna? Det förefaller nu
som om det totala ansvaret för konsumenternas förpackningsavfall i och med den nya lagen överförs på förpackningsindustrin. Hittills
har kommunerna burit en del av ansvaret för
detta avfall. Kommunerna har förpliktigat bostadsaktiebolagen att ha egna kärl för glas, metall och kartong. I områden med egnahemshus
och andra små fastigheter samt i skärgården
har TSJ grundat insamlingspunkter för detta
avfall.
I fortsättningen skulle det alltså vara producenternas egna organisationer som ansvarar
för hur tätt nätverket av insamlingspunkter är
och för alla kostnader av insamlingsplatserna.
– Detta är troligen en dålig nyhet vad gäller
antalet återvinningspunkter, åtminstone i glesbygden, konstaterar Cati Huhta.
– Nätverket av återvinningspunkter i Väståboland är mycket lyxigt jämfört med resten av
regionen och det övriga Finland. I skärgården
finns det nu en avfallspunkt per 10 åretruntbostäder. I Åbo och regionens övriga kom-
muner används en punkt av 100-300 fastigheter. Sommartid mångdubblas personantalet i
skärgården och då är belastningen på avfallspunkterna på topp. Utanför säsongen tömmer
entreprenörerna nästan tomma avfallskärl. Genom att planera nätverket på nytt kan vi få ett
effektivt system som gynnar miljön och sänker
kostnaderna.
Jordägoförhållanden kan också försvåra avfallsservicen. På Nötö måste avfallspunkten i
hamnen tas bort på begäran av markägaren.
Någon ersättande plats har man inte tillsvidare
kunnat finna.
– En servicebåt hämtar därför tillfälligt invånarnas avfall från Nötö en gång i veckan ända
in i oktober, berättar Huhta. Kostnaderna blir
givetvis mycket höga.
– Vi måste utveckla och effektivera avfallsservicen i skärgården kontinuerligt eftersom
mängden kunder och mängden avfall stadigt
ökar. Samarbetet med kommunen, de lokala
företagarna och entreprenörerna samt givetvis
med områdets invånare är A och O för en fungerande avfallsservice på detta område, avslutar
Huhta. 
( 2 | 2010 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 9 )
Vad anser ni om
skärgårdens avfallsservice?
CHRISTER ja ANNE PONTÁN,
stuga på Grännäslandet
– Avfallsservicen fungerar helt ok. Inte
skulle man väl kunna sköta den på något annat sätt än med allmänna punkter.
Hämtning av soporna direkt från stugan
skulle föra med sig för mycket tung trafik.
– Vi bränner allt som går att bränna. Glas
och metall och annat hämtar vi hit till
Klara-punkten i centrum. Sorteringsstationen använder vi ibland.
Besökarna vid Nagu centrums återvinningspunkt
svarade.
SEPPO AALTONEN,
stuga på Högsar
– Avfallsservicen är hyfsat bra skött, insamlingspunkterna är snygga. Nog får man
service för avfallsavgiften.
– Sorteringsstationernas öppettider är
inget problem, vi har så gott om tid när vi
är här.
JAAKKO VAIMALA,
stuga nära Nagu centrum
– Nog fungerar det nuvarande systemet
– Jag förstår inte varför folk lämnar avfall
bredvid sopkärlen och gör lite hur som
helst när det är så lätt att sköta sorteringen rätt.
HILKKA SINERVO,
stuga i Dalkarby
– Vi har haft stuga här redan i 30 år och allt
fungerar bra tycker jag. Men vart kan man
föra små föremål som är problemavfall, så
som lysrör och målfärg? Till sorteringsstationen? Var finns den?
– Annars är vi mycket nöjda, vi har inte
märkt av några luktolägenheter eller dylikt.
MILJÖBILEN YRJÖ SAMLAR
IN HEMMETS FARLIGA AVFALL
– Kärlen är alltid väldigt fulla och inget
får plats! Och varför står det blandavfall
på kärlen? Finns här ingen insamling av
brännbart avfall?
– Vi önskar också att det skulle finnas en
insamlingsplats närmare vår fastighet. 
ÅBONEJDENS AVFALLSSERVICE AB
Formansgatan 2, 3 vån, 20100 ÅBO
tfn 020 728 2100 | öppet mån–fre kl. 9–16
• TSJ:s servicenummer 0200 47 470 (pvm, mpm)
• www.tsj.fi/hem
Sorteringsinstruktioner hittar du på sidan 7.
VÄSTÅBOLAND
ERSBY, Simonby vägskäl, återvinningspunkten
MÅN 13.12 • 17.30–18.00
MÅN 14.3 • 14.30–15.00
LIELAX Backasplan, återvinningspunkten
MÅN 13.12 • 14.30–15.00
MÅN 14.3 • 17.30–18.00
NORRA CENTRUM Strandvägen, St1
MÅN 13.12 • 16.00–16.30
MÅN 14.3 • 16.00–16.30
SKRÄBBÖLE Ringvägen 1, återvinningspunkten
MÅN 13.12 • 16.45–17.15
MÅN 14.3 • 15.15–15.45
TENNBY Sale, återvinningspunkten
MÅN 13.12 • 15.15–15.45
MÅN 14.3 • 16.45–17.15
HILKKA NURMI och ERKKI KOSTAMO,
stuga på Engholm
RAUHALA AVFALLSCENTRAL
Sydmovägen 173, Pargas
tfn 020 728 2160
mån 12–20, tis–fre 10–18
Långholmsgränden 7, Åbo
tfn 020 728 2130
mån–fre 6.30–21
Under maj-september håller avfallsscentralerna öppet också den 1. lördagen
varje mån kl. 9–14.
Skärgårdens sorteringsstationer
NAGU SORTERINGSSTATION
mån 13–16 och tor 8-11 och den första
lördagen varje månad kl. 12–14
Stationsskötare: Sören Andersson,
tfn 0400 822 968
KORPO SORTERINGSSTATION
tis 8–10, tor 15–17 och den första
lördagen varje månad kl. 9–11
Stationsskötare: Sören Andersson,
tfn 0400 822 968
HOUTSKÄRS
SORTERINGSSTATION
tis 15–17 samt den sista lördagen
varje månad kl. 10–13
Stationsskötare: Sören Andersson,
tfn 0400 822 968
( 10 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 2 | 2010 )
TOPPÅ AVFALLSCENTRAL
INIÖ PROBLEMAVFALLSPUNKT
Mottagning av problemavfall bredvid
kommunens områdeskontor. Anmälning
Harri Eloranta, tfn 040 4886 039
SORTERINGSSTATIONEN
MÖRTTILÄ, UTÖ
öppettiderna meddelas på butikens
anslagstavla
Stationsskötare: Aaro Kantonen,
tfn 0400 591 447
PARGAS
ÅTERVINNINGSCENTRAL
Bergvägen 6, tfn 020 728 2170
mån, ons kl. 9–16, tis, tor kl. 9–17,
fre kl. 9–14
Tyck till om avfallsservicen i Väståboland!
Allmänna sopkärl eller ett eget kärl vid stugan? Var borde sorteringsstationen placeras?
Nu har du möjlighet att säga ditt om hur skärgårdens avfallsservice borde utvecklas.
Bland alla som svarar senast den 5.11 utlottas fem praktiska sorteringskassar.
Nedan tre alterantiva avfallstransportsystem samt uppskattningar om vad respektive
system skulle kunna komma att kosta. Detta för att de olika systemen lättare kan jämföras.
De slutliga priserna slås fast efter att transporttjänsterna konkurrensutsatts.
JAG BOR I FÖLJANDE OMRÅDE:
Nagu
Korpo
Jag är fast bosatt
Houtskär
Iniö
Pargas
Annat område, vilket? ________________________
Jag är fritidsbosatt
Hushållsavfallets transportsystem i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö.
För Nagu, Korpo och Houtskär gäller alternativen 1–3. I Iniö är endast alternativen 1 och 2 möjliga. I den yttre skärgården bibehålls nuvarande
system.
Välj det alternativ som du anser vara bäst (bara ett alternativ).
1.
JAG FÖREDRAR DET NUVARANDE SYSTEMET MED ALLMÄNNA SOPTERMINALER PÅ NUVARANDE STÄLLEN FÖR BLANDAT BRÄNNBART AVFALL.
Prisuppskattning:
zzFritidsbosatt som komposterar: ca 122 €/år
zzFast bostad, en person som komposterar: ca 142 €/år
zzFast bosatt 3 + familj som komposterar: ca 195 €/år
2.
JAG FÖREDRAR ETT GLESARE NÄTVERK MED GEMENSAMMA SOPTERMINALER FÖR BLANDAT BRÄNNBART AVFALL OCH ÅTERVINNINGSBART
AVFALL PÅ NYA OCH LOGISTISKT SETT BÄTTRE PLATSER. De små ytkärlen ersätts där det bara är möjligt med djupuppsamlingskärl
som rymmer mer avfall och hålls snyggare.
Prisnivån hålls på samma nivå som i exempel 1.
3.
JAG FÖREDRAR ETT EGET KÄRL FÖR BLANDAT BRÄNNBART AVFALL VID FASTIGHETEN ELLER GEMENSAMMA KÄRL,
S.K. KIMPPAKÄRL, TILLSAMMANS MED GRANNARNA ELLER T.EX. MED VÄGENS DELÄGARE.
Insamling av återvinningsbart avfall på några platser i Väståbolands skärgårdsområde. Systemet kompletteras med områdesvis insamling
av brännbart avfall i områden som inte kan nås med sopbil.
Prisuppskattning:
zzFritidsbosatta som komposterar, kärlet på 240 liter töms minst tre ggr under maj-september, tilläggstömningar möjliga: ca 40 €/år
(ca 12 €/tömning)
zzFast bostad, en person som komposterar, kärlet på 240 liter töms var åttonde vecka året runt: ca 78 €/år (ca 12 €/tömning)
zzFast bostad, 3 + familj som komposterar, kärlet på 240 liter töms var fjärde vecka året runt: ca 156 €/år (ca 12 €/tömning)
zzS.k. kimppakärl på 660 liter tillsammans med grannarna, tömning varannan vecka året runt: ca 456 €/år. (ca 19 €/tömning). Kostnaderna
delas upp på kärlets användare.
FORTSÄTTER PÅ NÄSTA SIDA
( 2 | 2010 VI GER MER IGEN VÄSTÅBOLAND 11 )
Vastaanottaja
maksaa
postimaksun
Delta i enkäten på kupongens andra sida
och sänd in kupongen senast den 5.11.
Bland alla som svarat på enkäten lottar
vi ut 5 stycken sorteringslådor i tyg, som
kan användas för insamlingen av returpapper eller som vedkorg.
Mottagaren
betalar
portot
Namn:
Adress:
Åbonejdens Avfallsservice Ab
Postanstalt:
Kod 5010576
Tfn eller e-post:
20003 SVARSFÖRSÄNDELSE
Tack för att ni deltar i enkäten!
VIK HÄR
Skärgårdens sorteringsstationer – problem och möjligheter
Denna fråga gäller alla fast bosatta eller fritidsbosatta i Väståboland
Det finns fyra sorteringsstationer i Väståbolands skärgård. Sorteringsstationerna är bemannade och håller öppet två dagar i veckan, Utös station mer sällan.
Den nuvarande sorteringsstationen i Nagu stängs 2011. Korpo station
lider av utrymmesbrist. En station som skulle ersätta dessa stationer är
under planering (läs mer på sid. 8–9).
Det alternativ som nu närmast utreds finns i Retais i Korpo. Avståndet
till området från Nagu kyrkby är ca 15 km, från Korpo kyrkby ca 9 km.
Från Nagu kyrkby är det ca 30 km till Rauhala avfallscentral i Pargas.
Enligt avfallslagen bör kostnaderna för avfallsservicen täckas av
den som producerat avfallet. I nuläget är situationen vid skärgårdens
stationer inte laglig eftersom ca 40 % av stationens kostnader täcks
med kollektiva medel. Alla skärgårdsbor deltar i kostnaderna med
sin årliga avfallsavgift istället för att den som producerar avfallet
skulle betala. En sammanslagning av stationerna leder till effektiverad övervakning och lägre transportkostnader.
SKULLE RETAIS I KORPO (DEN F.D. AVSTJÄLPNINGSPLATSENS OMRÅDE) VARA EN BRA PLATS FÖR EN NY GEMENSAM SORTERINGSSTATION?
Ja, därför att _________________________________________________________________________________________________
Nej, därför att ________________________________________________________________________________________________
FINNS DET NÅGON ANNAN PLATS SOM DU ANSER VARA LÄMPLIG FÖR EN NY SORTERINGSSTATION? VARFÖR?
_________________________________________________________________________________________________________________
VILKA VECKODAGAR TYCKER DU ATT SORTERINGSSTATIONEN BORDE HÅLLA ÖPPET?
Stationen borde vara öppen på ___________________ och___________________.
HAR NI ANNAN RESPONS?
_________________________________________________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________________________________________________
Tack för dina svar! Du kan ge ytterligare respons på adressen www.tsj.fi/fraga