Transcript portalen - Svenska kyrkan

PORTALEN
4/2013 Strängnäs stiftstidning
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Ola Sigurdson tror
på religionens återkomst i politiken
sidan 16
Busenkelt?
Möt Elin Frid
ung kyrkopolitiker i Örebro
&
Kyrkan
politiken
så här fungerar det
i vänstiften
sidan 9
sidan 4
Förbönen
en väg till dialog
sidan 12
Tro och politik
hör ihop
”Svenska kyrkans företrädare uttalar sig mest i
politiska och etiska frågor. Men vad vi behöver
nu är mer av Gud och Jesus.”
Text Hans-Erik Nordin • foto Magnus Aronson
Denna kritik har på sistone riktats gente­
mot vår kyrka och vår röst i offentlighe­
ten. Kritiken väcker dels frågan om och
varför kyrkan ska syssla med politiska frå­
gor, dels frågan om trosfrågorna ska föras
ut på torget.
För det första, varför ska kyrkan syssla
med politiska frågor? Ska kyrkan agera i
klimatfrågan, i flyktingfrågor och i frågor
som berör de utförsäkrades situation? Är
detta exempel på en kyrka som förlorat
sin själ och gått över till en politisk agen­
da? Jag kan inte se annat än att undvika
att ta ställning i dessa exempel på frågor
är också ett ställningstagande. Pröva att
tänka tvärtom, att kyrkan ska hålla sig till
det andliga, inte ta ställning, utan så långt
som möjligt vara neutral. Finns en sådan
position? Nej, den neutrala arenan exis­
terar inte.
I kristen tro hör det andliga och jordiska
samman. Det betyder att allt som hör livet
till också har med Gud att göra. Gud finns
både mitt i livet och bortom det synliga.
Gud är inte en extern aktör som ibland
griper in med mirakler, som en del seku­
lärhumanister tycks tro vara den kristna
uppfattningen. Gud verkar ständigt. Att
2
PORTALEN 4/2013
det jordiska är andligt innebär att kyrkans
röst behövs i samtalet om viktiga etiska
frågor och livsviktiga politiska frågor.
För det andra behöver kyrkans röst i
trosfrågor höras i offentligheten. Det kan
inte vara rimligt att de profilerade tros­
uppfattningarna stängs inne i kyrkorum­
men och i gudstjänstens sammanhang.
Det finns inget att dölja. Vad kristen tro
har att säga idag om synen på skapelsen,
Kristi gudomlighet, Jesus uppståndelse
och om andlighet i stort är i högsta grad
relevant.
Jag tror att det är viktigt att hålla sam­
man tro och liv, tro och etisk reflektion,
tro och politik. Under förra året förde
jag tillsammans med fem församlingar i
stiftet offentliga samtal om vad som kan
menas med ett gott liv. I år vill vi på fyra
platser tala om tro – vad vi ytterst står och
faller med. Levande
församlingar har på­
gående samtal och
dialog om kristen tro
och dess relevans i vår
tid. Bjud gärna in till
sådana samtal.
Biskop Hans-Erik
Nordin
”Jag tror att det är viktigt att hålla samman tro och liv, tro och etisk reflektion,
tro och politik (…). Levande församlingar har pågående samtal och dialog om
kristen tro och dess relevans i vår tid.
Bjud gärna in till sådana samtal.” säger
biskop Hans-Erik Nordin i sin ledare.
Innehåll
Tro och politik hör ihop 2
Busenkelt? Ung kyrkopolitiker säger sitt 4
Så här fungerar det hos oss 9
Förbönen – en väg till dialog 12
Religionen ska ta plats 16
Nya kyrkoherdar i stiftet 19
På gång i oktober 19
Nyfiken på Marie Georgson 20
Att Elin Frid blev tillfrågad
om att kandidera till kyrko­rådet gör henne stolt över sin
hemförsamling Olaus Petri i
Örebro.
Busenkel
Ung kyrkopolitiker
säger sitt
Många unga hoppar av kyrkopolitiken i förtid och medelåldern
är högre än i andra politiska sammanhang. Men 22-åriga Elin
Frid i Örebro ställer nu upp för ännu en mandatperiod.
Text Ann Lystedt • foto Magnus Aronson
När Elin inför förra kyrkovalet fick frågan om att kandidera till kyrkorådet i Olaus Petri för­
samling i Örebro blev hon både glad och överraskad.
Det kändes naturligt att tacka ja, hon hade ju varit aktiv i församlingen i många år.
– Det var en dam i kyrkan som frågade mig, men då visste jag inte vad ett kyrkoråd var,
erkänner hon. Jag förstod ju att det togs en massa beslut och det borde väl vara busenkelt att
vara med och bestämma…?!
– Men så enkelt var det ju inte, ler Elin Frid när vi ses en sensommardag på favoritfiket
nära hennes hem i centrala Örebro.
Hon kände sig ganska vilsen i början, det var massor av papper att läsa och frågor att sätta
sig in i. Och alla var erfarna utom hon.
– Men jag träffade de andra från OP (Olaus Petri) som förklarade en del. Kyrkorådets
ordförande Karin Bensch var hjälpsam och så hade jag ju pappa, som stod på samma lista.
Elin blev yngst bland kyrkorådets och fullmäktiges ledamöter 2009 och kandiderar nu för fyra
nya år som ledamot för Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.
– Jag är inte direkt politiskt insatt och förknippar inte heller kyrkan med politiken, så den
nomineringsgruppen kändes naturlig.
När Elin blev tillfrågad förra gången tänkte hon att uppdraget i kyrkorådet var en naturlig
följd av hennes intensiva engagemang i församlingen, där hon funnits med redan som barn
4
PORTALEN 4/2013
lt?
PORTALEN 4/2013
– genom öppen förskola, barnkör,
konfirmation och ungdomsgrupper.
Men hon märkte snart att det
inte var så för alla.
– Det satt ju folk med som jag
inte alls kände igen, som inte bruka­
de vara med i gudstjänsterna. Senare
förstod jag att en del kanske var med
i andra församlingar. Men inte alla.
– Det är ju vårt kyrkoråd som
bestämmer i vår församling, men
det kan inte vara lätt att förstå vad
det handlar om när man själv inte är
engagerad… Det kändes konstigt.
Elin Frid är näst yngst i en sys­
konskara på sju, som alla konfirme­
rats i Olaus Petri, eller OP. Hon är
den enda som fortsatt engagera sig
i församlingen, som genom åren ak­
tivt arbetat för att medlemmar i alla
åldrar ska känna sig delaktiga.
– Församlingen betyder väldigt
mycket för mig, jag känner de fles­
ta och är trygg där, säger Elin med
värme.
– Även vi yngre kan vara med på
ett äldre plan, allt måste inte vara
ungdomsanpassat. Och vi har alltid
tagits på allvar. Att jag blev tillfrågad
om kyrkorådet gjorde mig stolt över
OP.
Men hon var försiktig på sam­
manträdena i början:
– Jag ville inte stampa in på för
höga hästar – kanske som bland mina
syskon, där jag är mer försiktig och
omhändertagande!
– Men jag har växt till mig, och
visst yttrar jag mig ibland.
En fråga som engagerat både henne
och många andra var såklart beslutet
om sammanläggningen av Örebros
fyra församlingar till ett pastorat.
– Det var en stor fråga, med
många olika åsikter i debatten. Jag
kunde ju inte bara hänga på de an­
dra, jag var tvungen att tänka igenom
vad jag själv tyckte.
Hon var först tveksam till föränd­
ringen och röstade nej.
– Det kändes viktigt att vår för­
samling inte skulle förlora sin iden­
titet. Men nu får jag tänka positivt
och hoppas förstås att det ska bli bra.
Andra ämnen som tänder Elins
gnista är diakoni och internationellt
engagemang.
Hon är med i församlingens inter­
nationella grupp och deltog i pro­
grammet Ung i världsvida kyrkan
som 19-åring, då hon fick bo hos fa­
miljer i Brasilien under tre månader.
– Jag fick träffa unga som vågade
stå för sin tro och var stolta över den,
det inspirerade mig.
Och nyligen fick hon informera
ledamöterna i kyrkorådet om en fo­
toutställning gjord av församlings­
– Jag har såklart suttit på möten som känts skittråkiga,
där jag tänkt …”och snart börjar mitt favoritprogram på
tv…!”. Men så är det ju också på jobbet ibland.
6
PORTALEN 4/2013
ungdomar som varit i Tanzania.
Men alla ärenden är förstås inte
spännande.
– Jag har såklart suttit på möten
som känts skittråkiga, där jag tänkt
…”och snart börjar mitt favoritpro­
gram på tv…!.”
– Men så är det ju också på ­jobbet
ibland. Att man vill ligga kvar i säng­
en istället.
Elin möter ibland förväntningen att
hon som ung ska tala för hela sin
generation.
– Jo, jag får ju ofta frågan ”vad
tycker ni ungdomar?” Men jag kan
inte svara för församlingens alla ung­
domar, bara ge min egen synpunkt!
Att andelen unga som hoppar av
kyrkopolitiken är hög kan handla om
ett ombytligt liv, gissar Elin.
– Man byter jobb, flyttar, annat
kommer emellan…
Efter höstens kyrkoval kanske
hon inte är yngst i samlingen läng­
re. Hennes 20-åriga kompis står nu
också på listan. Då blir det Elins tur
att stötta.
Elin Frid i korthet
Född 1991
Bor I lägenhet i Örebro med pojkvännen
Fredrik
Förtroendeuppdrag Ledamot för Posk
i Olaus Petri kyrkoråd och Örebro samfällda kyrkofullmäktige. Kandiderar till
det nya gemensamma kyrkorådet och
fullmäktige.
Jobb Kassörska på Willys i Örebro.
Fritidsintresse utom kyrkan Resor och
gymträning
En av Elins förebilder Församlings­
pedagog Helena Sachs (”hon har stått
för sin tro sedan hon var tonåring och
det har funkat för henne”).
”Jag kunde ju inte bara hänga på
de andra, jag var tvungen att tänka
igenom vad jag själv tyckte.”
PORTALEN 4/2013
7
Kyrkopolitik och ålder
Mer än var sjätte ledamot under 30
år lämnar sina kyrkopolitiska uppdrag i förtid, enligt Kyrkans Tidning.
Och medelåldern är högre än inom
kommun- och landstingspolitiken.
Örebro pastorat, där Elin Frid finns, har
en medelålder på 60 år bland dem som
ställer upp i höstens kyrkoval.
Lägsta snittet inom Strängnäs stift finns
i Tysslinge församling (53 år) och det
högsta i Nynäshamns församling (67 år).
De 30 äldsta ligger mellan 83 och 89
år och de 30 yngsta mellan 18 och 21
år. Sex av de yngsta tillhör Söder­tälje
pastorat.
Den yngsta kandidaten (18 år) finns
på Samlings­listan i Bodarne pastorat,
och den äldsta hos Arbe­tare­partiet
Socialdemokraterna i Nynäshamns
församling (89 år).
Källa: Svenska kyrkan
PORTALEN 4/2013
a
Pale
Pales
nnien
Storb
Storbr
Finl
Finla
Så här fungerar
det hos oss
En kyrka är ingen myndighet, inget företag, ingen vanlig förening.
Kyrkans uppgift är att sprida det kristna glädjebudskapet. Vilka
människor ska leda kyrkorna? Hur ska ledarna utses? Portalen gick
över gränserna och tog reda på hur man gör i vänstiften i Finland,
Palestina och Storbritannien.
TEXT KARIN REIBRING (faktarutor Helena Puula Niemonen) • foto miriam arrebäck
Fortsättning nästa sida
PORTALEN 4/2013
9
Anglikanska kyrkan har inget medlemsregister.
– Vi ska vara till för alla, säger prästen Nigel Marns.
– Folk skulle vägra registrering! Det vore för mycket
kontroll, tror Penny Marns.
Från Strängnäs vänstift Truro i
Cornwall kommer prästerna Alan
Bashforth och Nigel Marns. Penny
Marns är lärare, prästfru och mycket
aktiv i Church of England.
Varje år väljs styrande i den
lokala församlingen av de aktiva.
Människor avgör själva om de vill
stå på en medlemslista, och anmäler
sig dit vart sjätte år.
Aktiva över 16 år får rösta.
– Det finns intressegrupper.
Någon representerar till exempel
ungdomsgruppen. Men man röstar
på personer – inte på grupper, berät­
tar Nigel Marns.
Om församlingen har 50 med­
lemmar får högst sex personer sitta
i kyrkorådet. Om den har hundra
10
PORTALEN 4/2013
aktiva, vilket är en vanlig storlek, får
högst tolv personer väljas.
Precis som i Sverige kan det vara
svårt att hitta tillräckligt många kan­
didater.
– Som aktiv röstar jag i min för­
samling. De styrande där har repre­
sentanter, som utser beslutande på
nästa nivå, förklarar Alan Bashform.
– Det är inte särskilt demokra­
tiskt, tycker Penny och Nigel. De som
bestämmer på högre nivåer, är säl­
lan de som skulle bli valda av vanliga
församlingsbor. Det är därför det blir
problem kring exempelvis kvinnliga
biskopar.
65 procent av kyrkans inkomst är
gåvor från aktiva. Prästerna och viss
administration på stiftsnivå avlönas.
Truro stift i Storbritannien
•Omfattar Cornwall och Scilly Isles
•Ett av två stift som vi har ett femårigt
vänstiftsavtal med
•Flera besök åt varje håll, både från
församlingar och stift
•Aktuellt: personalutbyte mellan fyra
församlingar i varje stift, med fokus på
mission. Biskoparnas initiativ.
• Läs mer på www.trurodiocese.org.uk
– Hur kan vi göra gudstjänsterna bättre?
– Vet inte. Jag har aldrig varit där.
Så kan det låta bland kyrkligt förtroendevalda
i Finland enligt prästen Ismo Kunnas.
– Det är de aktiva i
kyrkorna som borde
bestämma, tycker
Ismo Kunnas, präst
i Evangelisk-lutherska kyrkan i
Tammerfors.
I valet vart fjärde år finns både
politiska partier och andra grupper.
Man röstar dock inte, som i Sverige,
på grupper utan på personer. Men
varje kandidat representerar en
grupp.
Personrösterna räknas ihop och
kommer både personen själv och
gruppen tillgodo. Det spelar ingen
roll i vilken ordning namnen står på
gruppens lista. Personerna med flest
röster blir valda.
Mandaten i kyrkoråden fördelas
mellan grupperna i proportion till
antalet röster på respektive lista.
Ungefär som i Sverige.
70 procent av befolkningen till­
hör kyrkan, dopet är medlemsgrun­
dande. De som fyllt 16 får rösta.
Kyrkan i Finland avlönar många
anställda med olika yrken.
Tammerfors stift i Finland
• Vår äldsta vänstiftskontakt, sedan
1980-talet
•Studiebesök åt båda håll
• Tidigare: ett gemensamt projekt Urban
Faith tillsammans med Tammerfors stift
och Manchester stift
• Läs mer på www.tampereenhiippakunta.fi
(en del info på engelska, svenska sidor
på gång)
Betlehem. Nasaret. Jerusalem. Det var där
alltihopa började. Bland dessa heliga platser
verkar Den Evangelisk-lutherska kyrkan. Inför
valet av styrande är lobbying vanlig – många
vill ha med någon från den egna familjen.
Lina Khleif är jurist
i Nasaret. Maurice
Younan bor i Jerusalem
och arbetar i en skola
nära Betlehem. Båda är aktiva i
Den Evangelisk-lutherska kyrkan
i Jordanien och det Heliga Landet
(ELCJHL), som också är vårt vänstift.
Den har 3 000 medlemmar.
– Vi har varit 5 000, berättar Lina.
De senaste åren har många emigrerat
för att det är så oroligt i området –
och det gäller inte bara kristna.
I kyrkan är dopet medlemsgrun­
dande. Medlemmar över 18 år får vart
fjärde år rösta fram styrande till den
lokala församlingen (det finns sex).
Politiska partier röstar man inte på.
– Däremot kan det vara så att en
familj vill ha någon från den egna
släkten i styrelsen. Överhuvudtaget
är det mycket lobbying inför valet,
berättar Maurice Younan.
I den palestinska kyrkan görs det
mesta ideellt. Präster och viss admi­
nistration avlönas.
Den Evangelisk-lutherska kyrkan i
Jordanien och det Heliga Landet
•En liten kyrka med fem församlingar i
Israel/Palestina och en i Amman, Jordanien
• Besök med olika grupper
• Biskop Munib Younan är bl.a. ordförande i
Lutherska Världsförbundets generalförsamling
•Det andra stiftet som vi har ett femårigt
vänstiftsavtal med
• Läs mer på www.elcjhl.org
PORTALEN 4/2013
11
Förbönen
en väg till dialog
Kyrkoårets struktur skapar stadga och utgångspunkt för
dialog. Evangeliebokens texter omgjorda till egna ord har
hjälpt kyrkvärden Ann-Sofi Karlsson från Eskilstuna att
våga sig ut och bli mer offentlig.
Text Anita Jonsson • Foto Magnus Aronson
12
PORTALEN 4/2013
PORTALEN 4/2013
13
Ann-Sofi Karlsson har skrivit böner un­
der olika perioder av sitt liv och i kon­
takten med kyrkoårets texter växte
hennes egna förböner fram. Det har
blivit en bön för varje dag som det
finns texter till i Evangeliboken.
– Dialogen med Gud innebär för
mig att föra ett samtal med Gud. Att
lyfta ut denna dialog till ett mera of­
fentligt sammanhang som att leda
förbönen i kyrkan har varit en utma­
ning men det har också varit beri­
kande. Det har hjälpt mig att tränga
in i texterna i Evangelieboken och
tvingat mig att fråga mig vad de kan
betyda för mig, för församlingen, för
oss som människor, för mänsklighe­
ten. Det har varit viktigt för mig att
språket ska vara naket, tydligt och
ha ett ärligt anslag utan pedagogiska
pekpinnar.
Till vardags arbetar Ann-Sofi Karlsson
som psykolog och terapeut med
människor som fått svåra hjärnska­
dor och försöker stödja dem i deras
kriser till nyorientering.
– Kriser ger en möjlighet till att
ta ett steg framåt och jag ser en stor
potential i kyrkan som kan bidra
med djupa kunskaper om männis­
kans möjlighet till växt och mognad.
Vändpunkterna i livet tvingar oss att
stanna upp och växa i tänkandet. Då
är det skönt att ha en kyrkoåret med
dess olika teman och ämnen färdiga
som en struktur och bas för att våga
vidga sitt inre och låta det privata bli
det allmänna.
Vissheten om att det finns ett
större sammanhang, att nuet inte är
för evigt och att se att dagens elände
inte är hela sanningen om ens liv är
betydelsefullt för att orka stå emot
hopplöshet och uppgivenhet. För
Ann-Sofi Karlsson, kyrkvärd i Ansgars­
kyrkan i Eskilstuna, arbetar som psykolog
och terapeut till vardags.
att få den vissheten behöver man
ofta någon att prata med som har en
erfarenhet av denna visdom och kan
förmedla den.
– Jag tycker kyrkan ska stå för
öppenhet, tid och utrymme, där for­
men inte är det viktigaste utan dialo­
gen. Där vi kan samtala om relatio­
nen till Gud och våra medmänniskor.
Om våra svåra dilemman.
Ny kyrkoherde i Husby-Rekarne och Näshulta
I april tidigare i år gick församlingarna Husby-­
Rekarne och Näshulta man ur huse och fyllde
Husby-Rekarne kyrka till bredden. Karin Wibom
vigdes då till kyrkoherde.
Vid tillfället omslöts Karin Wibom av en stor samling präster, kyrkoherdar,
kyrkoadjunkter och kyrkoherde emeritus som alla skänkte tänkvärda bibelord
till Karin. Även biskop Hans-Erik Nordin närvarade.
Karin Wibom och biskop Hans-Erik Nordin
Fler nya kyrkoherdar i stiftet
Frustuna: Lena Fagéus, sedan 1 februari. Dunker-Lilla Malma: Maria Karmskog, sedan 1 mars. Husby Rekarne: Karin Wibom,
sedan 1 april. Kafjärden: Marieanne Mossklint, sedan 1 maj. Södra Öknebo: Sen Alberius, sedan 13 maj. Torshälla: Pernilla
Parenmalm, sedan 1 augusti. Lerbäck: Kent Karlsson, sedan 1 augusti. Bettna: Maria Notini, sedan 1 september. Tunaberg:
Ulla Schönberg Berfenfelt, sedan 1 september.
14
PORTALEN 4/2013
Foto Joel Jonsson
– Jag tycker trefaldighetstiden på
kyrkoåret är den bästa tiden – den vi
brukar kalla vardagstiden – då finns
ett lugn som ger tid och utrymme
för reflektion och växande. Man
behöver inte planera så mycket för
helgfirande.
Orden kommer från Ann-Sofi
Karlsson som arbetar som kyrkvärd
i Ansgarskyrkan i Eskilstuna och som
med sina förböner i ett naket och
ärligt tilltal fått positiv respons av
många av församlingens medlemmar
genom att lyfta in vanliga mänskliga
livsteman i kyrkoårets teman om
Jesu liv och gärningar.
Kyrkoåret som formades under
kyrkans första århundraden börjar
första söndagen i advent och slu­
tar med domsöndagen. Varje tid
samt sön- och helgdag under kyr­
koåret har sitt namn, sitt tema och
sina bibeltexter. Allt finns samlat i
Evangelieboken.
57. Bön för sjuttonde söndagen efter Trefaldighet
Gud
Tron på dig för med sig så mycket gott, så mycket rikedom!
Med tron följer att vi kan känna trygghet
Tron säger att hjälpen kommer att komma
när vi är rådvilla
Tron gör att vi kan finna en mening
även i det som är svårt eller tungt i livet
och ger oss tröst
när vi inte kan se någon mening alls
Tron på dig
gör att vi ser att vi alla har en uppgift
Vi ser att vi är viktiga och värdefulla
Genom tron förstår vi att vi är älskade
och värda att älska
Det kan inte finnas en större rikedom än detta, Gud!
Tack för detta goda som du ger oss
Hjälp oss att förstå att strävan efter pengar
aldrig kan ge oss denna rikedom
utan hjälp oss fördjupa vår tro
Tack för att vi har fått det bästa och största på jorden
En tro som gör vårt liv rikt på mening och kärlek
Amen
Skriven av Ann-Sofi Karlsson
Ann-Sofi Karlsson har skrivit böner under olika perioder av sitt liv och i
kontakten med kyrkoårets texter växte hennes egna förböner fram.
PORTALEN 4/2013
15
Religionen
ska ta plats
– Religionen ska ta plats och vara en röst
i det offentliga samtalet.
Det säger teologen och kulturskribenten
Ola Sigurdson, som talar om religionens
återkomst i politiken.
Text Roland Asplund • foto Johan Wingborg, Göteborgs universitet
Ola Sigurdson är professor i trosoch livsåskådningsvetenskap vid
Göteborgs universitet med ett brett
och spännande forskningsfält inom
teologi, politisk filosofi och kultur.
Han är även kulturskribent i flera tid­
ningar och tidskrifter. Hans många
publikationer och böcker rym­
mer ämnen som film och religion,
kroppslighetens kristna historia, den
goda skolan, kyrkkaffets betydelse,
musik och postmodern teologi. I
boken Det postsekulära tillståndet
tar han upp religion, modernitet och
politik.
Det nyligen genomförda kyrko­
valet har ett demokratiskt under­
skott, menar han.
– Det stora problemet idag är
det extremt låga valdeltagandet. Vi
får ett demokratiskt underskott när
16
PORTALEN 4/2013
så få röstberättigade tycks vilja ha
något att säga. Å andra sidan kan de
som röstar säkert påverka kyrkopo­
litiken.
Att de traditionella partibeteck­
ningarna i valet har blivit färre ser
han som en långsam förändring som
hänger samman med att kyrkan skilts
från staten.
– De politiska partierna har idag
inte samma omedelbara intresse av
kyrkopolitiken. Samtidigt tycks det
som att vi får allt fler nominerings­
grupper som bildas av lokalt enga­
gerade församlingsbor. Jag har dock
inget emot att partier med partipoli­
tiska beteckningar fortsätter att en­
gagera sig i kyrkopolitiken.
Han är själv engagerad i Öppen
kyrka för alla, i sin hemförsamling
i Örgryte. Öppen kyrka för alla vill
Ola Sigurdson tror på
den lokala demokratin.
Församlingen är loket.
Grundfrågan är hur
man ska driva en församling på bästa sätt
utifrån idén att förkunna
evangelium?
PORTALEN 4/2013
17
drivas som en kommunal eller statlig
förvaltning, vilken som helst, beto­
nar han.
– En managementkultur som
hämtas från annat håll är absolut
främmande och knappast bra för
kyrkan. Kyrkorådet måste inte stå för
en managementfilosofi och inte hel­
ler en kyrkoherdestyrning. Ämbetets
förvaltning ska vara det som styr.
Kyrkan ska vara lokalt förankrad
med församlingen som den främsta
demokratiska enheten.
Ola Sigurdson
värna om Svenska kyrkan som folk­
kyrka. Vi står nära socialdemokra­
terna, säger han.
En del teologer talar om att se försam­
lingsbor som teologer därför att vad
de ägnar sig åt är teologi. Teologen
Aidan Kavanagh har gett den fiktiva
gudstjänstfiraren ett namn – Mrs
Murphy. Det handlar om ett lång­
samt växande som teolog genom att
hon går i söndagens gudstjänst år
efter år. Är det på allvar dags för Mrs
Murphy i kyrkopolitiken?
– Hon är absolut den viktigaste
personen i fråga. Jag tror Svenska
kyrkans församlingar behöver hen­
ne, de lokalt engagerade människor­
na. De nya storpastoraten som nu
kommer till efter valet är förfärliga.
Det är en katastrofal reform, men
ger ett utmärkt tillfälle att toppstyra
kyrkan, säger Ola Siguardson.
Han tror på den lokala demo­
kratin. Församlingen är loket.
Grundfrågan är hur man ska driva
en församling på bästa sätt utifrån
idén att förkunna evangelium?
En församling kan därför inte
Ola Sigurdson talar om religionens
återkomst som verkar finnas all­
mänt i den politiska teorin av idag.
Skillnaden mellan religiöst och
sekulärt är inte längre så tydlig.
Moderniteten har ett förträngt reli­
giöst förflutet. Han menar att flera
gemensamma värden som mänskliga
rättigheter, frihet och tolerans har
religiös, teologisk grund. Mänskliga
rättigheter härstammar bland an­
nat från den kanoniska rätten på
1100-talet.
Kyrkan har tappat mark som
självklar normgivare i samhället. Hon
är en av många röster i ett pluralis­
tiskt samhälle där svaren på de stora
frågorna inte är givna. Tron hänvisas
mer till individens engagemang. Men
det är först på 1980-talet som vi talar
om civilsamhället. Tidigare togs det
för givet att stat och samhälle var
något helt.
Ola Sigurdson berättar ofta för
sina studenter om sin pappa som
brukade säga att farfar var kyrkvärd
i Södra Vings kyrka i Hökerum och
farmor var religiös. En illustration
om hur Sverige såg ut för femtio år
sedan, att vara kyrkvärd var inte nöd­
vändigtvis något religiöst.
Kyrkan idag kan bli tydligare, synli­
gare som social och politisk kraft.
Religionen ska ta plats, säger Ola
Sigurdson.
– Det måste finnas utrymme för
en politisk teologi. Kyrkan kunde
vara tydligare politisk, i konkreta
handlingar, inte bara i fraser. Ett gott
exempel är påskuppropet 2005 för
en generösare flyktingpolitik som
Sveriges kristna råd arrangerade. En
kyrka som står upp för de svaga, mot
förtryck, för allas lika värde. Som står
för försoning i en splittrad värld.
LITTERATUR
Här är några böcker av
Ola Sigurdson i urval:
Den lyckliga filosofin (2000)
Världen är en främmande plats (2003)
Film och religion. Livstolkning på vita duken,
tillsammans med Tomas Axelson (2005)
Himmelska kroppar (2006)
Postmodern teologi (2006)
Det postsekulära tillståndet (2009)
Den goda skolan (2010)
För den som vill fördjupa sig i
politisk teologi:
Patrik Hagman Efter folkkyrkan. En teologi
om kyrkan i det efterkristna samhälle
Jan Eckerdal Folkkyrkans kropp
”Är det på allvar dags för
Mrs Murphy i kyrkopolitiken?”
18
PORTALEN 4/2013
En himla
massa rum
Seminarie- och inspirationsdagarna
En himla massa rum på Stjärnholm
i slutet av augusti lockade ett 150tal deltagare från hela stiftet. Här är
några röster om dagarna.
”Att flera förtroendevalda skulle
ha varit där.”
”Dessa inspirationsdagar är mycket
trevliga och ger oss alla fantastiska
möjligheter att skapa nya kontakter.”
”Härligt med bön tillsammans,
taket lyfte!”
”Det var tråkigt att ingen mer i
mitt arbetslag åkte med.”
På gång
oktober 2013
Rekrytera till församlingen
Profildagar för pedagoger ”Jättekul att möta kollegor från
stiftets alla hörn!”
Ekonomiskt stöd i församlingen
Kyrksam/organisationsregistret
”Det är givande att mötas kring temat
barn, diskutera och ta in ny information från stift o andra församlingar.”
Strängnäs stift hoppas återkomma
med En himla massa rum 2015.
Grundkurs Content studio
23/10
Lär dig verktyget för externwebb samt intranät. På
Stiftsgården Stjärnholm.
Höstträff för samordnare av ideellt arbete
23/10
23 & 24/10
Vad händer när vi stänger kyrkor?
Konfirmandläger på Stjärnholm
Det är dags att anmäla sig till konfirmandlägret 2014 på
Stiftsgården Stjärnholm. Lägret består av tre delar med upptakt 17–19 januari, påskläger 17–20 april och sommarläger
med konfirmation 30 juni–20 juli.
Mer information om kurser och arrangemang samt kontaktpersoner och anmälan
finns på www.svenskakyrkan.se/strangnasstift under Kurser och utbildningar.
Redaktionsråd
grafisk form
Hemsida
Utgivare Stiftsstyrelsen
i Strängnäs stift
Pia Andersson
Miriam Arrebäck
Christer Björk
Johan Brémer
Nils-Åke Carlsson
Jan Eckerdal
Agneta Larsson
Anneli Elfving
www.solodesign.se
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Adress
Inger Andersson
Månd–tors fm 0152-234 29
[email protected]
Strängnäs stiftstidning
Box 84, 645 22 Strängnäs
25/10
Aktuell teologi för stiftets präster men också för övriga anställda och förtroendevalda. På stiftskansliet, Strängnäs.
Strängnäs stiftstidning
Cecilia Bengtsson
www.bengtssonx2.se
[email protected]
070-252 11 87
22/10
Utbildning i kyrkans register Kyrksam för medarbetare på expeditioner. På Stiftsgården Stjärnholm.
Information och erfarenhetsutbyte, regelverk och nyheter för
medarbetare på expeditioner. På Stiftsgården Stjärnholm respektive i Kumla församlingshem.
”Det är alltid trevligt att komma
till Stjärnholm.”
Redaktör
18/10
En seminariedag med diakon Magnus Bodin, författare till
boken ”Ekonomiskt stöd i församlingen”. På stiftskansliet,
Strängnäs.
Administrationsträffar
”Fortsätt med denna vecka!”
Hans-Erik Nordin
15–16/10
Med tema mission för dig som är församlingspedagog eller har församlingspedagogisk tjänst. Medverkar gör bl a
Sören Dalevi, Carl Ellwyn och Helena Sachs. På Stiftsgården
Stjärnholm.
En dag med samtal om att samordna det ideella arbetet för att
ta det ett steg framåt. På DiakoniCentrum i Örebro.
”Tack för en jättefin dag!”
Ansvarig utgivare
9/10
Studiedag om rekrytering för kyrkoråd och anställningsgrupper. På stiftskansliet, Strängnäs.
Adressändring
Telefon
0152-234 00
Elin Frid, kyrkopolitiker i Örebro.
19
PORTALEN 5/2012
Omslagsfoto Magnus Aronson.
Posttidning
B
Begränsad eftersändning
Vid definitiv efter­sändning
återsändes ­tidningen med
nya ­adressen noterad
Strängnäs stift, Box 84, 645 22 Strängnäs
www.svenskakyrkan.se/strangnasstift
internwww.svenskakyrkan.se/strangnasstift
Det här är en bild på mig som jag älskar och där jag
känner mig fin, den bilden togs på Grand hotell i Örebro
då jag prövade att vara fotomodell för en dag – jättekul
och spännande! Hunden är så klart vår älskade Gordon.
varit i bland annat Viborg, Prag, Paris, Kiel, Rom,
Helsingfors och Oslo.
Sommarens höjdpunkt
Sommaren har varit jättebra, varm och skön. Vi
har campat och köpt spännande ost i Danmark
samt varit på Skänninge marknad och handlat
saltgurkor. Härligt!
Det bästa i mitt liv
50 år, kyrkopolitiker i Almby församling och ideellt arbetande för
Strängnäs stifts teckenspråkiga arbete
Marie Georgson
Jag är gift med en underbar man som heter
Anders Nielsen. Han är från Danmark, talar
svenska och danska, är hörande och teckensprå­
kig. Tillsammans har vi hunden Gordon, upp­
kallad efter kocken Gordon Ramsay, en grand
danois som blir fyra år i vinter. Han betyder allt.
Därför gillar jag Gordon Ramsay
Laga mat och baka är bland det bästa jag vet.
Och jag gillar att titta på matprogram, favoriten
är engelsmannen Gordon Ramsay. Jag upplever
honom som tuff men inte ond, empatisk och
förstående bakom den hårda ytan.
Tycker illa om
Långsinta, falska, misstänksamma och avund­
sjuka människor har jag svårt för.
Resor jag gärna gör
Oftast när vi reser bär det av till Danmark, när­
mare bestämt Midtjylland, där släkt och vänner
bor. Ibland drömmer jag om att resa till England,
inte bara för att Ramsay är därifrån. Och jag besö­
ker gärna kyrkor på de platser jag befinner mig
och brukar spana in konsten där. Hittills har jag
Så här funkar teckenkören
Jag är teckenspråkig döv, föddes hörande, men
blev av med hörseln efter en hjärnhinneinflam­
mation när jag var fem år. Jag deltar sedan sex
år i teckenkören som är en tyst kör utan sång
men med ackompanjemang av kantorn. Många
hörande säger att det är en upplevelse även för
dem, de tycker att det är vackert att se på. Under
gudstjänsterna tecknar vi psalmerna, förbönen
och nattvarden. En riktig utmaning var när jag var
med och teckensjöng på Världens fest i Malmö
med 3 000 i publiken.
Det här gör jag till vardags
I Örebro där jag bor, jobbar jag som förskollärare
på Kattungens förskola för döva, hörselskadade
och codabarn (hörande barn till döva föräldrar).
Det är ett roligt och utmanande jobb. Det är
viktigt för mig att de känner sig trygga och väl­
komna, något jag gör mitt yttersta för.
Förhoppningar inför framtiden
I dagsläget är jag ensam döv kyrkopolitiker men
hoppas att vi snart blir fler som vill vara med och
påverka. Det är möjligt att vara döv och arbeta
politiskt inom kyrkan är det jag vill skicka med
till den som funderar – och du behövs!