SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLING

Självsvarsformulär

Skattningar som en del i det kliniska behandlingsarbetet

Suzana Resell, Joachim Persson

Suzana Resell och Joachim Persson

・

Familjebehandlare

Verksamhetsområden  

FÖREBYGGANDE  

Tillståndsenheten   Alkohol  &  drogförebyggande  arbete   Föreningsbidrag   PArT   Utsikter  

UNGDOM-­‐och  FAMILJ   Utredning-­‐och  Uppföljning   Familjebehandlingsenheten  

Familjevåld   Barnahuset   Specialinsatser  (ex  Mobila  teamet)  

FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN  

BARN-­‐och  FAMILJ  

Utredning   Insats   Familjehemsenheten   FamiljeräHsenheten   Specialinsatser  (ex  Föräldrautbildningar)  

PORTEN  

Familjebehandlare  

VUXEN  

Utredning   Stöd-­‐och  behandling   Stödboendeenheten   Socialpsykiatri   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

VILLAN  

HVB-­‐hem     med  utslussningslägenheter  

•

 

Innehåll

Nedslag i det kliniska behandlingsarbetet

utifrån olika skattningar och avidentifierade familjer

-

Användbarheten

i det vardagliga behandlingsarbetet med familjerna

•

 

Skattningar som

en naturlig del i behandlingsarbetet

- Hur introducerar och pratar vi med familjerna om skattningarna? - Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna?

•

 

Kort

presentation av skattningarna

som nämns •

 

Självsvarsformulärens möjligheter

- Seminariet

på intet sätt heltäckande men med en förhoppning om

att det kommer ge er

ny kunskap skapa nyfikenhet

•

 

Risker

- Betydelsen av att

använda skattningarna

på ett

varsamt

sätt

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Målsättning med dagens seminarium

•

 

att göra vårt vardagliga familjebehandlingsarbete med skattningar

begripligt

•

 

att ni går härifrån med en känsla av att skattningar som verktyg är

hanterbart

•

 

att ni upplever utvecklingsmöjligheterna att öka kvalitén för ert egna behandlingsarbete som

meningsfullt

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Överblick av självsvarsformulären

*  CBCL

  (Child  Behavior  Check  List)  Föräldern  skaHar  barnets/ungdomens  beteende.  

*

 

YSR

 (Youth  Self  Report)  Den  unge  skaHar  siH  egna  beteende.  

*

 

TRF *  FoF

 (Teacher´s  Report  Form)  Läraren  skaHar  elevens  beteende.  

*  Familjeklimat   *  Livets  stege *  KASAM    

(FK)  Familjemedlemmarna  beskriver  med  hjälp  av  föreslagna  adjekWv  det   upplevda  samspelet  och  stämningen  i  familjen.    (Frågor  om  Familjemedlemmar)  Undersöker  relaWoner,  dyader  inom  familjesystemet.     EH  instrument  för  aH  mäta  Expressed  emoWon  (EE).   Mäter  individens  ”over  all  life  saWsfacWon”  genom  nuvarande,  framWda  och   Wdigare  livsförväntningar  på  en  Wogradig  skala.  Visar  hopp.    (Känsla  Av  SAMmanhang)  Mäter  en  livshållning  hos  individen  som  kan  öka   motståndskra[en  vid  stress  och  därmed  vara  en  hälsobefrämjande  egenskap.

 

*  SCL-­‐90

 (Symptom  Check  List)  Symptomlista  för  vuxna.  Mäter  förälderns  upplevelse  av  egen   psykisk  och  fysisk  hälsa.   Självsvarsformulären  ger  mig  som  familjebehandlare  möjlighet  aH  kliniskt  utvärdera  både  pågående   behandlingsinsats  och  om  behandlingsresultaten  varit  bestående.     Porten  dokumenterar  varje  familjs  situaWon  i  Journal  Digital  före  insats  (T1),  under  pågående  insats  (T2),  vid   insatsens  slut  (T3)  och  vid  en  eH  års  uppföljning  (T4).   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

ACHENBACHS SYMPTOMLISTOR CBCL

(Child Behavior Check List)

YSR

(Youth Self Report)

TRF

(Teacher´s Report Form) Samtliga tre självsvarsformulär belyser barnets/ungdomens beteende. Formulären är uppdelade i två delar. Första delen berör den unges kompetens. Andra delen består av påståenden som undersöker förekomsten/frekvensen av olika problematiska symptom. Symptomdelen är uppdelad i 8 subskalor som mäter:

1.

Tillbakadragenhet

(Withdrawn) Undvikande av oangenäma situationer

3.

Somatiska problem

(Somatic complaints) Kroppsliga besvär

5.

7.

9.

11.

Ångest, depression

(Anxious, depressed) Starkt obehag, svårmod, skräck

Sociala problem

(Social problems) Umgängesproblem med jämnåriga

Tankeproblem

(Thought problems) Svårigheter att koppla samman tankar med verkligheten

Uppmärksamhetsproblem

(Attention problems) Svårigheter med att fokusera sig

13.

Kriminellt beteende

(Delinquent behavior) Bekymmer med samhällets normer

15.

Aggressivt beteende

(Aggressive behavior) Aggressivitet gentemot andra Dessa subskalor kan sedan indelas i tre grupperingar för större syndrom:

1.

3.

3.

Internalisering

Inåtvänt beteende (inom den egna personen), subskala 1+2+3

Externalisering

Utåtvänt beteende (utom den egna personen), subskala 7+8

Total symptombelastning

Alla symptom som formuläret mäter i ett index (jämförelsetal) Journal  Digital  2004  –  Manual  för  ifyllande  av  självsvarsformulär   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Självsvarsformulär

Frågor om Familjemedlemmar (FoF)

Frågor om familjemedlemmar är ett självsvarsformulär som mäter relationer, dyader inom ett familjesystem. Det finns 4 olika delskalor.

1.

Upplevd kritik

(UK)

2.

Höga värden innebär att jag upplever att mycket kritik riktas mot mig från dig. Låga värden betyder att jag upplever ringa kritik från dig.

Upplevd Emotionell Involvering

(UEI) Höga värden innebär att jag upplever att du är emotionellt engagerad i mig.

3.

4.

Låga värden betyder att jag tycker att du inte är känslomässigt engagerad i mig.

Kritiska kommentarer

(KK) Höga värden innebär att jag är kritisk mot dig. Låga värden betyder att jag är föga kritiskt mot dig.

Emotionell Överinvolvering

(EÖI) Höga värden innebär att jag är mycket känslomässigt involverad i dig, vilket innebär att jag reagerar starkt på vad du gör, säger eller känner. Överinvolvering försöker mäta en belastande närhet i relationen. Journal  Digital  2004  –  Manual  för  ifyllande  av  självsvarsformulär   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Självsvarsformulär

SCL-90

(Symptom Check List)

SCL-90 är ett självsvarsformulär som mäter förälderns hälsa. De 90 frågorna fördelas över 9 subskalor samt ett totalt indexmått.

1.

3.

5.

7.

Somatiska problem

Somatiska symptom, upplevelsen av kroppsliga obehag (ev hypokondri)

Obsessiv-kompulsivitet

Tvångstankar, känslan av att vara tvungen att tänka vissa tankar eller upprepa vissa beteenden

Interpersonell sensitivitet

Känslighet, överobservant på andras beteenden eller förändringar i omgivningen

Depression

Upplevelser av nedstämdhet

9.

11.

13.

15.

Ångest

Upplevelse av starkt obehag eller panik

Paranoida tänkandet Fientlighet

Ilska, känslor av aggressivitet mot andra

Fobisk ångest

Undvikande av bestämda obehagliga situationer Paranoida symptom, tankar och känslor av att vara förföljd eller hotad utifrån

17.

Psykotiska drag

Psykotiska symptom, splittrat eller förvirrat tänkande

10. GSI

Hur man mår generellt (index) Låga värden indikerar god psykisk hälsa. För den enskilda personen är det alltid upplevelsen av symptomen som är avgörande för hur man mår. En del personer klarar mycket ångest och depression medan andra personer har en större sårbarhet, mer känsliga och upplever även låga symptomnivåer i skattningsskalan som mycket obehagliga. Detta gör att SCL-90 ska betraktas som en subjektiv skala. Journal  Digital  2004  –  Manual  för  ifyllande  av  självsvarsformulär   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet

Hur introducerar och pratar vi med familjerna som skattningarna?

• •     I samband med uppstartssamtalet eller i ett inledande skede av behandlingskontakten T1, T2, T3, T4, ber om lov att få kontakta familjen igen efter avslutad behandling •   Nyttan för utvecklandet av verksamheten Utvärdera, förbättra verksamheten för våra familjer •   Nyttan för det kliniska familjebehandlingsarbetet Hjälper mig som familjebehandlare att bättre förstå

Hur mår ni som familj? Hur har ni det tillsammans just nu? Svårigheter som ni sliter med? Styrkor som hjälper er i det ni kämpar med just nu?

•   SCL-90, ett exempel på hur vi kan säga … •  

”Det händer ofta att jag träffar föräldrar, mammor och pappor, som inte mår så bra men som inte riktigt velat berätta eller prata om det innan samtidigt som föräldrar förstår att deras mående påverkar deras förmåga att vara den mamma eller pappa som de vill vara för sitt barn. När jag får möjligheten att få ta del av det så ges jag också möjligheten till att vara extra varsam med denna förälder, mamma eller pappa, så att jag inledningsvis inte ställer för höga krav på föräldern i sitt föräldraskap i det förändringsarbete som familjen vill göra.”

Skriftligt samtycke SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Datum___________ Journal Digital används som ett behandlingsstöd i det enskilda arbetet med ungdomen/familjen. Självsvarsformulär görs vid inskrivning (T1), var sjätte månad (T2), vid avslut (T3) och ett år efter avslut (T4). Vi riktar behandlingsarbetet utifrån information som framkommer i svaren. Skattningarna används också på gruppnivå för att utvärdera Familjebehandlingsenhetens verksamhet. Uppgifterna läggs in i Journal Digital och förvaras i enlighet med de lagar och riktlinjer som gäller för sekretesskyddat material. Vid sammanställning kommer det inte att vara möjligt att spåra enskild person i utvärderingen. Medgivandet löper under hela forskningsstudien, det vill säga till och med 1 år efter avslutad behandlingsinsats. Vi tackar så mycket för ert deltagande. Vi har tagit del av syftet med deltagandet i Journal Digital: __________________ underskrift __________________ underskrift __________________ namnförtydligande __________________ namnförtydligande __________________ personnummer __________________ personnummer __________________ underskrift SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN __________________ namnförtydligande __________________ personnummer

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Chahrour Relationsmönster

med grund i skattningarna FoF, Familjeklimat, KASAM

1.

  Noor van vid att styra, bestämma och få sin vilja igenom Norr hierarkiskt överordnad mamma Elise 2. Noor reagerar med aggressivitet 3. Noor vill bli mött åldersadekvat 4. Noor behöver avstånd, oberoende, avskildhet, låg intensitet (rädsla för att bli insnärjd) 5. Noor söker modern och ger kärleksbetygelser när hon vill ha materiella ting 6. När Noor visar kärlek, uppskattning utan vinning – ändock inte tillräckligt för mamma Elise – som avvisar 1.

  2.

  3.

  4.

  5.

  6.

  Mamma Elise tillåtande och gör dottern Noor till viljes för att undvika konflikt, Mamma klarar inte av att hålla ut, att hålla fast, vågar inte stå för egna beslut Mamma sänder dubbla budskap till Noor, tar inte ansvar för detta Mamma Elise hierarkiskt underordnad dottern Noor Mamma skuldbelägger dottern Noor Mamma vill ha kvar sin ”lilla flicka” vid sin sida Mamma behöver mycket närhet, beroende, insnärjdhet, hög intensitet (rädsla för att bli övergiven) Mamma Elise känner sig inte älskad av dottern, ”hon utnyttjar bara mig”, ”litar inte på henne” Dottern Noors försök till kontakt inte tillräckliga för mamma Elise – som vill ha ännu mer av dottern SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Chahrour

Behandlingsplanering

med grund i skattningarna CBCL, YSR, FoF, Familjeklimat, KASAM, Livets stege, SCL-90 Jag stämmer som familjebehandlare av skattningarna som jag tycker har betydelse för behandlingsprocessen jämte min kliniska bedömning från samtalen med målsättningen som familjen från början uttryckt i behandlingskontakten med Porten för att gemensamt med familjen nå fram till en behandlingsplanering. •   Mamma Elise behöver lära sig uppmärksamma och se sin dotter Noors behov •   Elise behöver lära sig att lyssna in och förstå sin dotter och uttrycka detta i ord och handling •   Elise behöver bemöta Noor åldersadekvat • •     Elise behöver lära sig att hantera de egna behoven av närhet och Noors behov av avstånd/ distans Föräldrautbildning, mer edukativ •   Noor behöver öva på att formulera sina tankar, känslor och uttrycka dem i ord •   Noor behöver acceptera och kunna möta moderns behov av närhet utan att bli aggressiv •   Kommunikationsträning mamma – Noor •   Förhandling av gränser och regler •   Problemlösning •   Konflikthantering •   Se signaler på återgång SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Chahrour

Exempel på skattningarnas användbarhet som verktyg i denna familj

•  

Relationsmönster

, beteendebeskrivningar •  

Behandlingsplanering

•   Tydlig

indikation på stora svårigheter

med närhet/distans för både Noor och mamma Elise •  

Grund för fortsatta behandlingssamtal

med olika

tema

Längtan till varandra

(Hur kan denna längtan bli verklighet?)

Tillit

(Hur utveckla någon sorts tillit till varandra?)

Förståelse för varandras svårigheter med närhet/distans

(Hur stå ut med att vara nära varandra?) (Hur stå ut med att vara ifrån varandra?)

•  

Utformandet av interventioner

Övningar Rollspel Hemuppgifter •  

Den relationistiska förståelsen av familjen som självsvarsformulären kan bidra till visar vägen för hur kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas i just den här specifika familjen

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären CBCL, YSR

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypoteser Mamma  skaHar  symptombelastning  Wll  112,  normalvärdet  för  CBCL  ligger  på  14.      

Det  kommer  a*  vara  vik-gt  för  mor  och  son  rela-onen  a*  hjälpa  mamma  a*  skapa  nya  bilder  av  Fredrik

.   Pappa  har  skaHat  symptombelastningen  Wll  53  med  ovanligt  hög  Wllbakadragenhet.    

Stämmer  det

?  

Hur  få  -ll  bra  prat,  bra  diskussioner  mellan  pappan  och  sonen?  Hur  bä*ra  på  rela-onen  mellan  far  och  son?     Hur  göra  sonen  mer  synlig  för  pappa  Kenneth  så  a*  han  ser  Fredrik?

 

Fredrik  skaHar  egen  symptombelastning  Wll  40.     Pappa  och  son  alltså  överens.  

Denna  likhet  kan  jag  använda  för  a*  länka  ihop  dem.

 

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären

hypotese r

FoF Frågor om familjemedlemmar

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar Fredrik  upplever  pappa  Kenneth  som  väldigt  kriWsk.  Han  upplever  inte  pappan  som  känslomässigt  engagerad  i  honom.  Han  har  en  normal   inställning  Wll  sin  pappa  i  övrigt  och  reagerar  inte  särskilt  på  Kenneths  förehavanden.     Pappa  Kenneth  upplever  inte  heller  sonen  som  kriWsk.  Han  tycker  själv  aH  han  riktar  mycket  kriWk  mot  sin  pojke  och  aH  han  som  förälder   reagerar  starkt  på  vad  sonen  gör,  säger  eller  känner.  En  belastande  närhet  för  pappan.  Han  upplever  också  sonen  som  alleör  intresserad  av   honom.  Kenneth  vill  vara  mer  ifred.  En  intressant  indikaWon.  

Förstår  pappan  sonens  behov?  Hur  höja  pappans  sensi-vitet?  Hur  minska  kri-ken  från  pappan?  Hur  tar  sig  kri-ken  u*ryck?  Hur  göra  om   kri-ken  -ll  stöd?

  Fredrik  upplever  mamma  Sara  som  kriWsk  men  kriWserar  inte  henne  själv.     Han  upplever  inte  mamman  som  känslomässigt  engagerad  i  honom.  Han  upplever  henne  tvärtom  Wll  och  med  som  underinvolverad.   Mamma  Sara  upplever  sig  som  starkt  kriWsk  mot  sonen  och  upplever  sig  som  känslomässigt  överinvolvering  i  sonen.  En  belastande  närhet  i   relaWonen  för  mamman  som  gör  aH  hon  reagerar  mycket  starkt  på  vad  Fredrik  gör,  säger  och  känner.    

Hur  skapa  förutsä*ningar  i  samtalen  så  a*  Fredrik  blir  mer  sedd  av  båda  föräldrarna?

  SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären

hypotese r

FoF Frågor om familjemedlemmar

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar Sara  upplever  Kenneth  som  mycket  kriWsk.  Hon  riktar  själv  mycket  kriWk  mot  honom  och  har  starka  synpunkter.  Hon  tycker  aH  han   bryr  sig  för  lite  samWdigt  som  hon  upplever  en  känslomässig  överinvolvering  i  deras  relaWon  och  kan  inte  värja  sig.     Kenneth  har  betydligt  svalare  svarsresultat.  

  Det  finns  risker  förenat  med  den  -digare  parrela-onen  som  kanske  kommer  a*  ’spilla  över’  i  familjebehandlingsarbetet

.  

Interven-on.  Förskjuta  -dsperspek-vet  redan  i  första  samtalet.  

  Exempel  

”Jag  har  förstå*  a*  ni  haJ  det  svårt  i  er  parrela-on,  a*  ni  ibland  haJ  e*  helvete.  Kenneth,  du  har  upplevt  Sara  som  ständigt   kri-sk  och  Sara,  du  har  upplevt  a*  Kenneth  bryr  sig  alldeles  för  lite.     Kan  vi  lägga  det  som  varit  åt  sidan  och  börja  om  och  fokusera  på  det  familjebehandlingsarbete  som  behöver  göras  för  a*  det  ska   bli  bra  för  Fredrik  -llsammans  med  er  som  föräldrar  eller     behöver  vi  gräva  upp  era  gamla  stridsyxor  och  ta  itu  med  gamla  oförä*er  först?”  

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären

hypotese r

Familjeklimat

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar Fredriks  svar  hemma  hos  pappa  visar  framför  allt  på  för  lite  närhet.  Han  behöver  eH  familjeklimat  hemma  präglat  av  mer  harmoni,   trygghet  och  värme  av  pappan.     Pappa  Kenneth  upplever  samspelet  och  stämningen  i  familjen  som  normal.  

Hur  få  Kenneth  a*  öppna  ögonen  för  vissa  problem?  Hur  få  pappan  a*  se  sonens  behov?     Mamma  Sara  överkänslig,  har  stor  sensi-vitet.  Kan  hon  hjälpa  -ll  i  de*a?

  Fredriks  svar  hemma  hos  mamma  visar  på  för  mycket  distans  som  kännetecknas  av  kyla  och  avståndstagande.   Mamma  Sara  borde  med  grund  i  hennes  svarsresultat  rörande  familjeklimatet  ha  marginaler  för  sonen  Fredrik  i  siH  nya  familjesystem.   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären

hypotese r

Livets Stege

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar Fredrik  tror  aH  det  kan  ta  sig.    

Hur  ge  dem  hopp?  Hur  installera  hopp?  

Pappa  Kenneths  svar  indikerar  aH  han  inte  ser  problemen  samWdigt  som  han  ställt  upp  för  sonen.    

Sonen  har  -digare  haJ  omsorgsbehov,  blivit  äldre,  har  nu  rela-onis-ska  behov.     Hur  omsä*a  pappans  stora  hoppfullhet  i  a*  se  a*  hans  sons  behov  förändras?  barn  utvecklas?  

Formulera  mamma  Sara  som  en  resurs,  aH  hon  trots  många  svårigheter  på  vägen  ordnat  en  trygg  och  bra  levnadssituaWon.    

Hur  få  in  Fredrik  i  det  sammanhanget,  i  det  familjelivet?  

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären KASAM

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar hypotese r Pappa  Kenneth  skaHar  sig  Wll  186,  normalvärde  154.   Det  blir  eH  problem  aH  pappan  tycker  aH  han  kan  och  förstår  allWng.  Omnipotenta  drag.    

Hur  handskas  med  de*a  utan  a*  kränka  honom.  

Mamma  Sara  ligger  lågt  med  137,  normalvärde  157.  Hon  behöver  begripligheten,  hanterbarheten,  meningsfullheten.    

Hur  handskas  rela-onis-skt  med  dessa  y*erligheter?  Hur  få  dem  a*  mötas?

 

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, självsvarsformulären

hypotese r

SCL-90

Exempel, hur inledningsvis tänka med hjälp av skattningsresultaten, mer som indikationer som skapar Mamma  Sara  symptombelastning  på  2,4,  normalvärdet  ligger  på  0,4.  Noterar  högt  på  paranoida  drag,  ångest  och  somaWska  problem.     Sara  har  eH  vårdbehov  som  ligger  inom  ramen  för  vuxenpsykiatrin.  Hon  kan  inte  ge  100  %.    

Hur  u*rycka  förståelse  för  a*  hon  inte  har  det  lä*?  svårt  för  a*  räcka  -ll?

 

Hur  kan  jag  som  familjebehandlare,  pappan  och  sonen  stödja   henne  i  samtalen  när  hon  inte  mår  bra?

    Behöver  erbjuda  henne  hjälp  i  hanterandet  av  familjesamtalen.  

Hur  höja  upp  hennes  betydelse  som  mamma  -ll  Fredrik  och  som  mormor  senare  i  livet?  

Pappa  Kenneth  ligger  normalt,  men  med  hög  somaWsering.   Behöver  få  klarhet  senare  i  familjebehandlingen  vad  det  är  för  somaWska  problem  som  pappan  har  och  som  påverkar  honom,  men  inte  nu.     SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Skattningar som en naturlig del av behandlingsarbetet

Hur återkopplar och pratar vi med familjerna om skattningarna?

Vi pratar om de skattningar som vi bedömer har betydelse för det fortsatta behandlingsarbetet •   för att inge hopp •   för att länka ihop familjemedlemmar •   för att bekräfta •   för att stärka •   för att visa på styrkor, salutogena faktorer •   för att undersöka •   för att driva på behandlingsprocessen •   för att utmana •   för att visa förändringar •   för att förebygga, undanröja riskfaktorer •   för att upptäcka, skapa och stödja skyddsfaktorer •   för att stämma av med familjen, pratar vi om rätt saker? SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Johansson, självsvarsformulären CBCL, YSR

Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Anna  och  Leifs  skaHningsresultat  skiljer  sig.  Anna  skaHar  70p.  Leif  skaHar  24p.   Stor  diskrepans  mellan  de  bådas  skaHning.  

Hur  få  dem  a*  närma  sig/förstå  varandra?  Hur  få  Leif  a*  förstå  Anna?  

Anna  beskriver  i  samtal  eH  mående  som  skiljde  sig  från  Leifs  beskrivning  av  henne.   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Självsvarsformulär

Familjeklimat (FK)

Familjeklimat är ett självsvarsformulär som består av 85 adjektiv. Varje familjemedlem markerar minst 15 av de ord som bäst beskriver samspelet och stämningen i familjen.

1.

Närhet 2.

3.

4.

Beskriver ett klimat då personen i familjen upplever stor närhet, ett positivt klimat med harmoni, trygghet och värme.

Distans

Beskriver ett familjeklimat som kännetecknas av kyla och avståndstagande.

Spontanitet

Beskriver känslomässig uttrycksfullhet.

Kaos

Beskriver ett familjeklimat med förvirring, nervositet och instabilitet. Journal  Digital  2004  –  Manual  för  ifyllande  av  självsvarsformulär   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Johansson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK)

Återkoppling av skattingsresultat i ett inledande skede Upplever  familjen  saker  olika?  Ser  de  saker  på  olika  säH  som  exempelvis  begreppet  ”

närhet

”?     Inte  ovanligt  med  samband  mellan  FK-­‐  

Kaos  

bedömningen.     

 

CBCL/YSR

-­‐  Extro

 och  FK-­‐  

Närhet

    CBCL/YSR-­‐  

Intro

,  kopplat  Wll  den  kliniska   Återkoppling  sker  av  FK-­‐orden  (ej  graf)  för  aH  ly[a  diskrepansen  kring  resultaten.  Anna  beskriver  för  Leif  vad  orden  innebär  för   henne,  och  beskriver  således  sin  

uppfa*ning,  tankar  och  känslor  av  sin  egna  familj

.  Anna  saHe  ord  på  vilka  saker  som  hände  i   familjen  som  hon  önskade  en  förändring  kring.  Förändringar  som  Leif  kunde  genomföra.  

Återkoppla  FK-­‐orden  för  aT:  

-­‐    

länka  ihop  familjemedlemmar  

(diskrepans  mellan  ska*ningsresultat)  

-­‐    

undersöka

 

(koppla  ska*ningsresultat  -ll  klinisk  bedömning,  stämmer  resultatet,  har  jag  uppfa*at  de*a  korrekt?)  

-­‐    

driva  på  behandlingsprocessen  

(en  gemensam  uppfa*ning/grund  behövs  a*  utgå  ifrån  och  röra  oss  framåt)  

-­‐  

 utmana  

(kan  Leif  ta  -ll  sig  Annas  uppfa*ning,  hur  hanterar  han  den?)  

-­‐  

 förebygga,  undanröja  risk  

(i  samtal  kring  FK  framkommer  Annas  riskfaktorer,  de  försöker  vi  (Leif)  sedan  förebygga)  

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Svensson, självsvarsformulären CBCL, YSR

Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1  symptombelastning  Erik  82p.  Moder  63p.  T2  symptombelastning  Erik  63p.  Moder  47p.   Erik  skaHar  symptombelastning  lägre  främst  inom  extrovert  beteende  vid  T2,  vilket  modern  är  samstämmig  i.  

Hur  minska  externalisering,  kaos  och  distans?  

UWfrån  Eriks  uppfaHning  om  sig  själv  provade  vi  en  intervenWon  med  brodern.  EH   försök  som  föll  väl  ut.  

Mycket  prat  om  iden-tet,  självbild  och  hur  e*  beteende  kan  påverka  människor  i  ens  närhet.  A*  vara  förebild.  

(Brodern  gjorde  mycket  jobb  i  samtalet.)   Vi  samtalar  kring  familjens  syn  och  uppfaHning  om  de  minskade  skaHningsresultaten  uWfrån  de  förändringar  som  skeH  i  familjen.   Förändringar  så  som  gemensamma  middagar,  hemsysslor,  ökad  insyn  och  engagemang  i  skola.     SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Svensson, självsvarsformulären Familjeklimat (FK)

Återkoppling av skattningar i ett avslutande skede T1+T2  Modern  upplever  eH  minskat  kaos  i  familjen  och  båda  är  samstämmiga  kring  en  ökad  grad  av  närhet.  

Återkoppla  YSR/CBCL  +  FK  för  aT:  

-­‐    

bekrä]a

 

(Erik  och  mamma  är  samstämmiga  i  a*  förändring  ske*.  ”Förändring  är  möjlig!”  

-­‐    

visa  förändringar  

(e*  kvi*o  på  familjens  arbete)  

-­‐  

 inge  hopp  

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Magnusson, flickan Rebecka

Självsvarsformuläret Livets Stege SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Magnusson, flickan Rebecka

Återkoppling

i samband med T1, skattningen Livets Stege , ett exempel … Ett till synes litet självsvarsformulär, skattningen Livets Stege , kan ge stor effekt i samband med återkopplingen till familjen.

”Vi ser att du Rebecka sliter med att få ihop det med både mamma och pappa på olika sätt, och att det ibland har varit svårt, svårt att hoppas på att det ska bli något bra, men att du nu börjat våga tro, tro på att det kan bli en flytt till pappa och ett utökat umgänge med mamma, samtidigt som du ibland fortfarande blir lite osäker, ska det lyckas eller inte, vi ser också att de positiva erfarenheterna du har med dig, som du gjort på sistone med pappa och mamma gör att du är förhoppningsfull, hoppfull om att det kan bli riktigt bra för dig i framtiden med både pappa och mamma.”

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Risker

Betydelsen av att använda skattningarna på ett varsamt sätt Tänk på att •   •   •   •   •   •   • •     siffrorna i sig har inget egenvärde siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning svarsresultatet visar hur personen tycker, tänker, känner, upplever, mår vid just det tillfället självsvarsformulären är självskattningar som ska tolkas med försiktighet, undvik att dra förhastade slutsatser minst 1 standardavvikelse bör uppvisas innan man kan tala om förändring siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar

exempel

en ökad symptombelastning för YSR betyder inte de facto en försämring = negativt det kan innebära att ungdomen svarar mer ärligt det kan innebära att ungdomen reflekterar mer, har fått en ökad insikt det kan innebära att ungdomens situation förbättrats (se pojken Benjamin Heikkinen) *

exempel

ett mycket högt KASAM betyder inte de facto att föräldern har en fantastisk livshållning med ordning, förutsägbarhet, struktur, tydlighet och med resurserna att kunna möta olika situationer i livet och vara delaktig i det som sker (se pappan Kenneth Jakobsson) * Tänk på att skattningsresultat som innebär goda kliniska behandlingsresultat inte nödvändigtvis också innebär goda resultat på gruppnivå vad gäller utvärdering av verksamheten. SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

KASAM

-

K

änsla

A

v

(sence of coherence)

anhang HÄLSA   Hög  KASAM  

Upplevelse  av  

•    Ordning   •    Förutsägbarhet   •    Struktur   •    Tydlighet  

Upplevelse  av  aT  

ha  Wllräckliga  resurser  för  aH   kunna  möta  olika  situaWoner   i  livet  

Upplevelse  av  

delakWghet  i  det  som  sker  

BEGRIPLIGHET   HANTERBARHET   MENINGSFULLHET  

OHÄLSA   Låg  KASAM  

Upplevelse  av  

•    Kaos   •    Oordning   •    Slumpmässighet  

Upplevelse  av  aT  

sakna  Wllräckliga  resurser     för  aH  kunna  möta  olika     situaWoner  i  livet  

Upplevelse  av  aT  

se  sig  själv  som  en     utanförstående  betraktare  i   det  som  sker  

Antonovsky,  A

.(1991).  Hälsans  mysterium.  Stockholm:  Natur  och  Kultur   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Jakobsson, pappa Kenneth KASAM

SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

Familjen Heikkinen, pojken Benjamin

Självsvarsformuläret YSR T1 i jämförelse med YSR T2 Hur  kan  en  ökad  symptombelastning  av  självsvarsformuläret  YSR,   i  en  jämförelse  mellan  T1  och  T2,   visa  sig  vara  goda  behandlingsresultat  med  avsevärt  förbäHrad  situaWon  för  ungdomen  i  relaWon  Wll  föräldern?   SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet

SAMMANFATTNINGSVIS Självsvarsformulären, som informationskälla, kan …

•   ge hypoteser som vi stämmer av med familjen •   ge beskrivningar av relationsmönster •   ge beskrivningar av svårigheter som vi inte förstått och som vi frågar familjen om •   ligga till grund för vidare behandlingsplanering •   ge information som skapar mål i genomförandeplanen •   möjliggöra upptäckten av ohälsa •   användas för att scanna efter riskfaktorer och skyddsfaktorer •   utgöra grund för fortsatta familjebehandlingssamtal •   ge uppslag till interventioner i familjebehandlingsarbetet •   visa på styrkor och salutogena faktorer •   öka familjemedlemmarnas känsla av delaktighet •   ge relationistisk förståelse av familjen som bidrar till att visa vägen för hur exempelvis kommunikation, problemlösning och föräldraförmåga kan tränas

Och glöm inte …

•   siffrorna har inget egenvärde •   siffrorna ger enbart indikationer, ingen sanning •   siffrorna har betydelse först när svarsresultaten sätts i relation till den kliniska bedömningen och till samtalen som du som familjebehandlare har med familjemedlemmarna när du stämmer av, frågar och pratar med familjen om deras svar SOCIALFÖRVALTNINGEN PORTEN - FAMILJEBEHANDLINGSENHETEN

Självsvarsformulär - Skattningar som en del I det kliniska behandlingsarbetet