Transcript BIRKAGÅRDEN 100 ÅR

BIRKAGÅRDEN 100 ÅR
1912–2012
Jubileumsskrift
Birkagården 100 år
1912–2012
Birkagårdens grundare
Natanael Beskow
»Varje människa är något nytt, och har något nytt att ge. Men dessa möjligheter når
aldrig till utveckling annat än genom de inflytelser som gemenskapen med andra människor
övar.»
»Man måste vara redo att lära av varje människa. En människa som är färdig passar inte
att arbeta i ett settlement.»
Ebba Pauli
»Vi skulle vilja slå ett hål på den mur, som i det moderna samhället skiljer människa från
människa, och få uppleva glädjen i att de finner varandra.»
» Birkagården vill vara till för att samla människor i en vandring framåt från den punkt
där var och en står.»
Redaktör
Sara Öhman
Stiftelsen Birkagården
Stockholm
2012
BIRKAGÅRDEN 100 ÅR
1912–2012
Jubileumsskrift
Stiftelsen Birkagården
Karlbergsvägen 86
113 35 Stockholm
Redaktör
Sara Öhman
© 2012 Författarna och Stiftelsen Birkagården
Fotografier Bilder ur Birkagårdens Arkiv. Fotografen okänd om inte annat anges.
Omslagsbild Karl Westas
Ansvarig utgivare Roland Romehed
Grafisk form Sara Öhman
Tryck Norra Skåne Offset
Distribution Stiftelsen Birkagården, Karlbergsvägen 86, 113 35 Stockholm
08 34 96 35, [email protected], www.birkagarden.se
ISBN 978-91-637-1689-8
Förord
Sara Öhman, 2012.
Sara Öhman är kommunikatör på Birkagården sedan 2011 och är projektledare
för »Birkagården 100 år».
»Birkagården är som ett träd med många grenar.» Det var så Natanael Beskow
beskrev Birkagården, och den liknelsen står sig väl än idag. Särskilt när man
ser det ur ett historiskt perspektiv, hur Birkagårdens verksamhetsgrenar
sträckts åt otaliga håll. Verksamheter har byggts upp, utvecklats och ibland
lagts ner. Oavsett vilka grenar som blommat har stammen alltid varit densamma:
en längtan att möta varandra.
I arbetet med denna skrift, och med hundraårsjubileet i stort, har det gång
på gång slagit mig vilket engagemang människor har visat Birkagården, och
hur viktigt det är att ha hängivna människor knutna till verksamheten. För
utan alla de människor som verkar, besöker och andas Birkagården skulle inte
Birkagården vara någonting alls.
En del texter i denna föreliggande jubileumsskrift har publicerats tidigare,
andra är nyskrivna. Att välja vilka texter och vilka områden som ska representeras
har inte varit lätt. Målet har aldrig varit att ge en heltäckande bild, utan att visa
på den bredd Birkagården har, och inte minst: att låta er läsare få ta del av
några berättelser om »ert» Birkagården.
-5-
Birkagården 2012
Sveriges första hemgård
Huvuddelen av Stiftelsen Birkagårdens verksamhet idag är: kurser, fritids, verkstäder,
lokaluthyrning, kulturprogram och kansli som är förlagda till:
Birkagården
Karlbergsvägen 86
113 35 Stockholm
08-34 96 35
[email protected]
www.birkagarden.se
I Birkagårdshuset finns även:
Birkagårdens folkhögskola: Klassiska musiklinjen och Pensionärslinjen. Plan 2.
Karlbergsskolan bedriver skolverksamhet i huset, Birkaskolan, Tomteboskolan och
Stjärnfallet. Plan 1 och 3.
Fritidsforums kansli – Riksförbundet för fritids och hemgårdar. Plan 4.
Republikanska föreningens kansli. Plan 4.
Fritidsvetarnas kansli. Plan 4.
En övernattningslägenhet för interna och externa gäster. Plan 3.
Det finns även ett antal hyreslägenheter i huset som med fördel hyrs ut till personal.
Birkagården driver barnomsorgsverksamhet i egen regi:
Birkagårdens förskola 74:an Avd. Blomstermåla, Krylbo, Tomtebo och Lönneberga
Karlbergsvägen 74
Birkagårdens förskola Karlavagnen Avd. Gemini, Castor och Pollux
Tomtebogatan 45– 47
Birkagårdens förskola Matteus Avd. Knattarna och Björnligan
Karlbergsvägen 80
Birkagårdens förskola Sol-Ägget
Birkagatan 16
Storfritids
Karlbergsvägen 86 B
Blomsterfesten - Elsa Beskows sagoverkstad
Norra Stationsgatan 121
Birkagården har en sommargård:
Ivarsudde kollo
Vätö (Norrtälje)
Stiftelsen Birkagården omsätter ca 35 miljoner kronor (2011) tillsammans med det
helägda dotterbolaget Fabaris AB.
Antal anställda är 60 personer samt ett dussintal kursledare.
Birkagården har de senaste åren kunnat leverera ett positivt resultat.
Idag är Birkagården religiöst och politiskt obunden.
-6-
INNEHÅLL
ORDFÖRANDEn HAR ORDET
Kinna Bellander, 2012.
Birkagården i den nya
verkligheten
10
100 år i korthet
12
Roland Romehed, 2012.
Sara Öhman, 2012.
BirkasTan igår, idag och
imorgon
Marie Ekblad, 2012.
med Liv, LusT och Lek som
insaTs
38
Birkagårdens sagoBio och
BiokLuBB
39
på FemTon år hinner deT
hända myckeT
40
generaTionsTräFFen
42
»deT Fanns BLand oss FaTTiga
ungar eTT priviLegieraT FåTaL»
44
Om nAtAnAel Och elSA BeSkOw
46
Birkagårdens sjäL
48
Birkagården under
FLykTingåren
50
på expediTionen
52
mosTer disa
53
»Tack Birkagården För aLLa
goda minnen!»
54
några gLimTar Från
Birkagården
57
vad vi viLja och hur deT
Började
58
Bilder
60
Sara Öhman, 2012.
Ett äventyr i barnens fotspår
18
Sara Öhman, 2012.
Maria Nöjd, 2012.
John Söderlund, 1962.
TjugoFyra år inom
Birkagården
22
karLavagnen och jag
23
sTorFriTids
25
Gillis Hammar, 1953.
Eva Onshagen, 2012.
Ebba Pauli, 1940.
Ulrika Bergelin, 2012.
Snaedis Masdottir och Christer Zingmark, 2012.
Gillis Hammar, 1962.
27
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.
Irma Hyrskymurto, 1940.
koLLo på ivarsudde under eTT
haLvT sekeL
29
Birkagårdens FoLkhögskoLa
30
Curt Norell, 1994.
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.
Jerker Kolare, 2012.
BirkAGårDen - en möteSplAtS
32
»Birkagården Lever och BesTår»
34
Bertha Winting, 1980.
Anders Bååth, 1995.
Dagny Thorvall, 1913.
Lalle Seth, 1994.
»Birkagården är inTe aLLs som
Förr»
36
Pelle Eckerman, 2012.
15
17
ungdomscaFéeT
Gunnel Stenqvist, 2012.
Ulrika Sax, 2012.
BlOmSterFeSten – elSA BeSkOwS
SAGOverkStAD
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.
Barnen eLLer BiLarna
8
35
Natanael Beskow, 1917.
Curt Norell, 1994.
-7-
Ordföranden har ordet
Kinna Bellander, 2012.
Kinna Bellander är sedan 2000 ordförande för Stiftelsen Birkagården.
Birkagården har fyllt och fyller alltjämt en funktion för många människor. När vi nu blickar
bakåt 100 år i tiden kan vi se att stadgarna
följts på olika sätt under olika perioder för att
svara upp mot olika behov. Grundläggande
har hela tiden varit att Birkagården vill bereda
människor från olika arbetsområden och samhällslager tillfälle att mötas som likar och dela
med sig åt varandra av sin livserfarenhet.
Det finns naturligtvis många förklaringar. Två av
dessa är lyhördhet och mod. Utan förmåga att lyssna
på människor och deras behov och följa samhällets
utveckling hade inte Birkagården varit Birkagården.
Utan mod hade inte de olika verksamheterna
kunnat utvecklas. För hundra år sedan var det inte
självklart med läsrum, barnträdgård och ungdomsklubbar. Att låta barn och familjer komma ut till
landet på somrarna hörde inte till vanligheten.
Under andra världskriget vann det inte allas
gillande att gömma flyktingar eller att låta elever
med judisk eller romsk bakgrund gå i skola. Det var
inte heller okontroversiellt att stämma Stockholms
stad för att barn skulle få en bättre miljö. Men det
skedde.
När Birkagården startades var det engagerade intellektuella från det mer välbeställda Djursholm
som engagerade sig i socialt arbete i arbetarstadsdelen Birkastan. Fattigdomen var utbredd och behovet
av omsorg om barn och ungdomar var stort. Likaså
behovet av kunskap och bildning. Birkagårdens
verksamhet började med ett läsrum på Rörstrandsgatan och mycket snart blev barnomsorg och ungdomsklubbar Birkagårdens huvuduppgifter. Efter
bara några år bildade Birkagården tillsammans
med ABF Birkagårdens folkhögskola. Verksamheten växte med åren och har varierat från tid till
annan. Föreläsningsserier, lördagsdans, verkstad för
keramik, trä och textil och familjeläger på somrarna
–listan kan göras lång.
I en hundraårsskrift som denna är det inte brukligt
att ta upp problem som varit. Jag vill ändå nämna
dem, för jag tycker att de visar på Birkagårdens
styrka. Med så många engagerade människor
blir det ibland konflikter. Det har vid olika tillfällen under åren funnits konflikter, så tuffa att
Birkagården delats upp i olika läger. Det har både
handlat om enskilda personer och om olika verksamheter. Styrkan är att Birkagården efter varje
uppslitande konflikt rest sig och att verksamheten
har fortsatt att utvecklas.
På hundra år hinner mycket förändras, många verksamheter har kommit och gått. I dag finns förskola,
fritis för mellanstadiet, barnkollo på Ivarsudde ute
i skärgården, studiecirklar, verkstäder och mycket
annat. Centrum för verksamheten är fastigheten
Karlbergsvägen 86. Folkhögskolan växte redan på
60-talet ur lokalerna och flyttade ner till ABFhuset på Sveavägen men Klassisk musiklinje och
Pensionärslinjen ligger kvar på Karlbergsvägen.
De ekonomiska förutsättningarna har också
varierat över tid. Bara för något decennium sedan
såg det ut att gå riktigt illa. Förlusterna hade varit
stora under en längre tid och urholkat ekonomin
så till den grad att problemen syntes oöverstigliga.
Stiftelsen fick ofta ta banklån för att betala ut löner
till de anställda och många började säga att allt
inte kan leva för evigt. Birkagårdens existens var
verkligen hotad.
En stiftelse som funnits med egen verksamhet i
hundra år och som fortfarande utvecklas är en
framgångssaga. Birkagården har genom åren
kommit att betyda mycket för många.
Genom en omstrukturering av tillgångarna och
försäljning av fastigheter som antingen gick med
förlust eller som inte hade med Birkagårdens
-8-
Kinna Bellander, 2012.
egentliga verksamhet att göra kan vi i dag konstatera
att det egna kapitalet åter är positivt och att vi nu
till och med går med ett litet överskott. Vi har också
tillgångar i fastigheten på Karlbergsvägen som gör
att vi klarar av några bakslag. Med detta sagt känns
det nu som om grunden finns för att Birkagården
ska kunna finnas kvar under överskådlig framtid.
på en bakgård. Fotboll sköts i dag av etablerade
organisationer och det kräver ofta ett engagemang
av de föräldrar som vill att deras barn ska delta.
Liknande gäller många verksamheter. Utbudet är
större än någonsin men det är inte alla som får del
av det. Vårt samhälle riskerar att dras isär på nya
sätt.
Sociala klyftor, arbetare, folk ur olika samhällslager
är ord som återkommer i Birkagårdens historia. Har
det då någon relevans i dag? Ja, men på delvis nya
sätt. De grundläggande behoven som mat och husrum är naturligtvis mer tillgodosedda i dag än när
Birkagården startades. Däremot håller samhället på
att dras isär på många andra sätt. Vi har i dag ett
samhälle med en mer heterogen befolkning. Vi har
ett samhälle där alla snart sagt får välja allt och som
ger de starka oanade möjligheter. Vi har ett samhälle där elever i skolan betraktas som ekonomiska
enheter och det viktigaste för skolan ibland synes
vara att hålla sin budget, inte att se till att eleverna
utvecklas så mycket som möjligt. Vi har ett samhälle
där de gamla ska vårdas ensamma i sina hem och
får hjälp med alla praktikaliteter men inget annat.
Fattigdomen finns fortfarande kvar, även i en så
välbeställd stadsdel som Birkastan. Så även vilsenheten. Dessutom är samhället mer slutet. Det är inte
längre givet att alla får vara med och sparka boll
Ska barn känna trygghet måste de känna många
barn och vuxna i sin omgivning. Det måste med
andra ord finnas tillfällen då barn träffar barn
utanför sin närmaste krets som syskon, klass eller
trappuppgång. Det måste också finnas möjligheter
för barn att träffa andra vuxna. Att barn inte går
runt i stadsdelen anonyma utan känner andra barn
och många vuxna ger trygghet. Även detta kräver
mötesplatser.
Natanael Beskow styrdes av respekt för sanningen, kärlek till friheten och generositet till människor. Min
erfarenhet av de mer än trettio år jag fått förmånen
att vara engagerad i Birkagården är att det tänkesättet
fortfarande är förhärskande.
Vi har en stolt historia och vi har ett arv som förpliktigar. Behovet av Birkagården är minst lika stort
i dag som för hundra år sedan. Så kommer det också
att vara under de hundra år som följer.
-9-
Birkagården i den nya verkligheten
Roland Romehed, 2012.
Roland Romehed är sedan 2003 föreståndare för Stiftelsen Birkagården.
26 oktober 1912 startades den första
hemgården i Sverige. Efter några månader
fick den namnet Birkagården. Settlementrörelsen, som hemgårdsverksamheten också
hette från början, kommer ursprungligen
från tidiga industrialismens England.
Där växte den fram med anledning av de
stora klyftorna mellan rika och fattiga.
Hemgårdarnas roll har varierat under åren
men den sociala och kulturella verksamheten med fokus på barn och unga har
alltid stått i centrum.
att satsa på den tredje sektorn, eller »sociala
sektorn». Det kan handla om att komma tillrätta
med situationer där både det offentliga och
marknaden misslyckats. Birkagården kommer i
framtiden att vara en attraktiv anordnare av olika
verksamheter som idag drivs av det offentliga.
Idag måste de idéburna organisationerna behärska samma ekonomiska färdigheter som
man gör inom näringslivet samtidigt som
organisationens grundläggande idé och värderingar ska förverkligas. Utvecklingen ställer
framförallt krav på att ge förutsättningar för
medarbetarna att aktivt engagera sig för att på
ett kreativt sätt kunna möta utvecklingen.
Hemgårdarna har varit pionjärer i utvecklandet
av det svenska välfärdssamhället. Den stora
frågan idag är hur verksamheten ska utvecklas
för att svara mot behoven under kommande
hundra år.
Gränserna mellan näringsliv, offentlig sektor och
det civila samhället suddas ut allt mer, och det
har blivit allt vanligare att ideella organisationer
anammar metoder och modeller från näringslivet.
Behovet av att utveckla målstyrning, mäta effekter
och att ta fram nyckeltal är metoder och modeller
som måste användas allt oftare för att kunna ha koll
på verksamheten.
Idag är Birkagården ett lokalt kulturhus, där
det finns något för alla. En mötesplats dit man
kan komma ensam eller i grupp, om man vill gå
en kurs eller starta ett band.
Därför kommer socialt entreprenörskap vara
en allt mer viktig kompetens. Vi behöver få
fram nya eldsjälar och entreprenörer som har
förmågan att kombinera det bästa från offentlig
och ideell sektor – samhällsansvar, engagemang,
kunskap och nytänkande. Birkagården ser nya
möjligheter och områden som är möjliga att ta
sig an och driva som t.ex. bibliotek, parklekar,
äldreomsorg m.m. Eftersom Birkagården och
andra hemgårdar inte har några ägare som vill
ha vinster av verksamheten kan vi satsa på en
bra kvalitet.
Birkagården startades i ett annorlunda Sverige.
Ett Sverige som i stort sett saknade allt avseende
social välfärd och trygghet. Samhällsstödet till
medborgarna och i synnerhet för den allt mer
växande arbetarklassen var minst sagt undermåligt. Behoven var stora, framförallt när det
gällde utbildning och social verksamhet som
barnstugor, skolor och sommarverksamhet för
barn. Idag är dessa behov i stort sätt tillgodosedda och behoven är på ett helt annat plan.
För stiftelsen Birkagården står ändamålet fast
men strategierna bör kanske omformuleras i
framtiden för att få en bättre måluppfyllelse.
Ett sätt att hantera situationen i framtiden är
Teknikutvecklingen fortsätter i allt snabbare
takt. IT och internet blir en allt mer vanlig
och naturlig del av vardagen och så även för
- 10 -
Roland Romehed, 2012.
framgång. Det är det som attraherar och
väcker sympati för att människor ska komma
och besöka hemgården – nu, såväl som i framtiden.
oss inom hemgårdarna. Virtuella och digitala
Birkagården är redan idag en realitet. Birkagården finns med i flera Facebook-grupper
och på Twitter.
Min vision för Birkagården och Stockholms
hemgårdar är att genom föreningen Stockholms Hemgårdar bygga upp en gemensam
paraplyorganisation, en serviceorganisation
som tillhandahåller tjänster som administration,
IT, marknadsföring, HR, ekonomihantering,
utbildning, inköp och bokning av lokaler.
Syftet med en gemensam serviceorganisation
är att effektivisera, för att ge en bättre ekonomi
och bättre kvalitet för Stockholms hemgårdar.
Till syvende och sist tror jag ändå att behovet
av att möta människor emellan fortfarande är
det som är viktigt och centralt och därför kommer
hemgården ha en framtid även i den nya verkligheten.
Mötesplatsen som välkomnar alla – oavsett religion,
etnicitet, kön eller socialgrupp – kommer att vara
det grundläggande för hemgårdens framtid och
- 11 -
100 år i korthet
Sara Öhman, 2012.
Grundidén med Birkagården är att möta de behov som finns i samhället. Här
skildras några av verksamheterna som bedrivits under åren.
Det var Natanael Beskow och Ebba Pauli som
grundade Birkagården. Förebilden hämtades
från den engelska settlementrörelsen.
1917 Ett samarbete inleds med ABF.
1912 Läsrum och familjeaftnar öppnas på Rörstrandsgatan 46 av Natanael Beskow och Ebba
Pauli.
1918 Birkagårdens Fastighet AB bildas och
köper huset på Karlbergsvägen 86.
1917 Birkagården har verksamhet i sju hus.
1918 Ett eget bokförlag ger ut skrifter, främst av
föreståndaren Natanael Beskow.
1918 Ett centralkök inrättas som kan bereda mat
för 120-200 personer.
Läsrummet, 1910-tal.
1912 Natanael Beskow arbetar som föreståndare
och Ebba Pauli som biträdande föreståndare.
Storköket, 1920.
1912 Dagny Thorvall, Rut Montelius och Märta
André är de tre första medarbetarna.
1919 Ebba Paulis hus på Tallholmen i Mälaren
disponeras av Flickklubbarna.
1912 Birkagossarna för pojkar mellan 11 och 24
år startas. Något senare startar även Birkatöserna.
1920 Lokalerna på Karlbergsvägen 82 och 84
lämnas och verksamheten flyttar till 86:an.
1913 Kindergarten med Moster Disa öppnas för
mindre barn.
1920 Fastighetsbolaget köper Karlbergsvägen 76.
1914 De första barnen åker på sommarkoloni.
1921 Birkagården blir stiftelse.
1915 Verksamheten kräver större lokaler och
en samlingssal hyrs i det nu rivna huset på Karlbergsvägen 76.
1926 Rörstrands Porslinsfabrik läggs ner och
arbetslösheten breder ut sig i Birkastan.
1916 Birkagårdens folkhögskola startar den
första kursen för arbetslösa.
1927 En arbetsförmedling öppnas för att främst
hjälpa mödrar som har barn på Birkagården.
- 12 -
1927 Ivarsudde på Vätö doneras till Birkagården,
används som kolonigård.
1938 Första sommaren på kollogården Stjärnvik.
1940 Första sommaren på kollogården Kedjebo.
1941 Ebba Pauli avlider efter en tids sjukdom.
1943 Första året med statsbidrag till barnstugepersonalens löner.
1946 Curt Norell efterträder Natanael Beskow
som föreståndare.
Ivarsudde, 1927.
1949 Sagobio för stadsdelens barn.
1953 Natanael och hans maka Elsa Beskow
avlider.
1928 Läsrummet slutar med utlåning när det
nya Stadsbiblioteket öppnar.
1958 Fritidshem för äldre barn inrättas.
1930 Gillis Hammar blir föreståndare på
Folkhögskolan.
1961 Kommunen ger bidrag till kostnader för
hemgårdens lokaler.
1930 I samband med Stockholmsutställningen
försöker Birkagården driva hotell, vilket inte är
ett framgångsrikt företag.
1967 Första levande verkstad-kursen startar i
källaren.
1967 Holger Renberg efterträder Curt Norell
som föreståndare.
1932 En värmestuga för arbetslösa öppnas.
1935 Kursverksamhet för politiska flyktingar.
1968 Generationsträffen med öppen dagverksamhet öppnas.
1936 Karin Lindahl, medarbetare på Birkagården, köper Stjärnvik som används för kollo
och sedan skänks till Birkagården.
Foto: Holger Renberg
1969 Fartyget Shamrock köps för att kunna
utveckla ungdomsverksamheten.
Stjärnvik, 1940-tal.
m/s Shamrock, 1970-tal.
1937 Riksförbundet Sveriges Fritids- och
hemgårdar, idag Fritidsforum, bildas.
1977 Öppen verkstad öppnar i källaren.
1979 12 barn stämmer Stockholms stad med
stöd av miljöskyddslagen. Miljön kring Birkagården var hårt trafikerad.
1938 Kursverksamhet, undervisning i svenska och
middagsbespisning för flyktingar.
1938 Arbetsförmedling för flyktingar.
- 13 -
1979 Kersti Andersson efterträder Holger Renberg som föreståndare.
2004 Birkagårdens fastighets AB säljs och det
nya dotterbolaget Fabaris AB bildas, som äger
huset på Karlbergsvägen 86 och kollogården
Ivarsudde.
1980 Kring fartyget Shamrock byggs en ny
hemgård upp. 1980 blir Skeppsholmsgården en
egen hemgård.
2009 Elsa Beskows Sagoverkstad Blomsterfesten
öppnar.
1981 Stadsstudiecentrum öppnas för att öka
medvetenheten om staden.
1983 Karlbergsvägen 76 rivs och 86:an byggs om
för att även rymma en samlingssal (invigs 1984).
1985 Flottfestivalen hålls nere vid Karlbergskanalen.
Blomsterfesten, 2009.
2009 Förskolan Sol-Ägget öppnar på Birkagatan.
2010 En övernattningslägenhet görs i ordning och
hyrs ut.
2012 1kmloppis på Karlbergsvägen.
Flottfestival, 1980-tal.
1986 Förskolan 76:an öppnas på Karlbergsvägen
74-76.
1992 Birkagårdens fastighetsbolag köper
fastigheter i Chile och Argentina i syfte att driva
hemgårdsverksamhet.
1kmloppis, 2012.
1992 Lalle Seth efterträder Kersti Andersson som
föreståndare.
1994 Förskolan Matteus på Karlbergsvägen 80
blir en del av Birkagården.
2012 Birkagården firar hundra år med ett
jubileum 20-26 oktober.
1995 Ungdomscaféet i ny regi.
1997 Birkagården tar över driften av caféet på
bottenvåningen.
1998 Förskolan Karlavagnen på Tomtebogatan
blir en del i Birkagården.
2003 Roland Romehed efterträder Lalle Seth
som föreståndare.
- 14 -