Transcript Mina bästa - Atlantica

Atlantica
med kbv 304
på spaning längs
smålandskusten
hårt väder
till havs
Gurra Krantz
ger råd
NordWest växer
med ny design och
gammal tradition
Mina bästa
grund
1/2011
foto Elliot elliot
Ledare
LEDARE
»Tack
och adjö!«
N
2
Nu mönstrar undertecknad
av och blir en glad pensionär. Efter 15 år på Atlantica,
varav de sista 11 som kapten, kan jag
se tillbaka på en helt fantastisk resa.
Atlantica har under den här tiden blivit den helt dominerande spelaren på
båtförsäkringsmarknaden, närmare 50%
större än närmaste konkurrent, sett till
omsättningen. Ett litet nischbolag som
smäller de stora försäkringsjättarna på
fingrarna, det är helt unikt.
Huvudanledningen till framgången
är ett envetet, konsekvent och varsamt
vårdande av den bärande affärsidén
som grundlades redan på 1930-talet av
Hugo Röhss, salig i åminnelse.
God kunskap om reparationskostnader och metoder för bästa kostnadskontroll och mycket goda relationer
med reparatörer för att uppnå bästa
service för våra kunder, är huvudingredienserna i affärsidén.
Nu lämnar jag över arvet till min
efterträdare Lars Torgersson, en hängiven båtentusiast från Västkusten
(liksom Hugo Röhss var). Lars tar
över en riktigt fin besättning och har
alla förutsättningar att lyckas.
Läs mer om Lars och alla andra i
personalen på Atlantica på sidorna 1619. I nästa nummer är det honom du
möter här på ledarsidan.
När snön ligger meterdjup där ute
känns det långt till sommaren, men
den kommer, jag lovar! Kanske ses vi
då ute på böljan, den blå.
Fair winds, sa man förr för att önska
lycklig seglats, så det får väl bli mina
avskedsord.
conny landström
Pilsnerlag för sjön
a En massiv riksdagsopinion har i många
år förespråkat införande av vägtrafikens
0,2 promille sjöss. »Trafik som trafik«,
har man menat, och sett i synnerhet fritidsbåtfarten som något slags bilåkning
till sjöss. Synsättet har gett Sverige en
unik alkoholreglering för sjön, utan motstycke i andra länder.
Planerna hejdades länge av kunniga
remissinstanser. Våren 2010 tyckte sig
regeringen ha nått en kompromiss att
lägga fram för en villig riksdag. Från
1 juni är sjölagen ändrad med 0,2 promille som fast alkoholgräns, medan
1 promille kvarstår som gräns för antaget grovt sjöfylleri. Promille får testas
slumpvis, även vid felfritt framförande.
Inte heller får den testade åberopa att
han gjort allt rätt.
Den gäller för båtar om tio meter eller
mer och sådana som kan gå i femton
knop för motor. Polis och kustbevakare
får kolla alla som kan antas fylla de kriterierna. Fartkriteriet bör gälla för båten
med befintlig utrustning eller nedlastning. Ett rättsfall har fastslagit att en båt
som på grund av motorfel inte kan nå
den angivna farten faller utanför.
Regeln gäller inte bara för den som
styr båten utan för envar som har en
sjösäkerhetsmässigt väsentlig funktion
ombord. Det krävs inte ens att båten
rör sig: en nitisk polis kan testa den som
förberett dagens tur genom uttagna waypoints, ja rentav vem som helst som utför
en kanske trivial men säkerhetsmässigt
viktig syssla!
Båten är för många en sommarstuga
där man vill leva som folk gör mest och
gärna ta en öl till maten, under gång eller i hamn. Invändningar om att ändrad
vind kan tvinga till hamnbyte har viftats
bort med att sånt får man göra enligt
nödregler. Men om förutsättningen ska
vara nöd, får man uppenbarligen inte ge
sig av förrän läget blivit verkligt farligt!
Fyller denna nyordning något påvisat
behov annat än att reglera folks livsföring? Alkoholgrundade båtolyckor har
genomgående berott på grovt sjöfylleri,
som varit straffbart länge. Sjörättsinstitutet i Stockholm har i mer än 20 år
undersökt sjöfyllerifall, och inte något
med dödsfall eller allvarlig kroppsskada
har visats bero på påverkan under 1
promille. Av de hittills 21 rättsfall som
institutet mottagit om rutinkontroller
enligt den nya regeln har inte i ett enda
antecknats något annat fel än att den
åtalade haft minst 0,2 promille. Snacka
om pilsnerlag!
~hugo tiberg
Lågt marknadsvärde på båtar som inte är CE-märkta
Reglerna inom eu föreskriver att alla importerade båtar
tillverkade efter 1950 ska vara
ce-märkta. Märkningen
innebär att båten motsvarar
de regler gällande kvalitet
och säkerhet som utformats
inom eu.
a Under en följd av år har det förekommit import av båtar från länder utanför
eu, främst har det handlat om attraktiva
motorbåtar från usa som gått att köpa till
måttliga priser. Då säger reglerna att den
båt som importeras måste granskas, åtgärdas och ce-märkas för att få användas
i Sverige. Det kan handla om olikheter i
elsystemen, gasolkopplingar och mycket
annat som måste motsvara ce-kraven. Sådan inspektion och ce-märkning får bara
utföras av företag som är auktoriserade.
Tyvärr är det så att en hel del direktimporterade båtar inte har ce-märkts
och det ställer till problem. Eftersom
båthandlare anslutna till Sweboat inte
får befatta sig med omärkta båtar kan
de aldrig säljas via den seriösa båtbranschen. Det i sin tur innebär att båtarna
får ett mycket lågt pris på marknaden.
Och eftersom marknadsvärdet ligger
till grund för beräkningen av ersättningar vid försäkringsskador i samband
med stöld, brand eller totalhaveri så
kommer ägaren av båten att få en låg
ersättning.
Köp därför inte en båt som saknar cemärkning. Eller, om du vill ha just den
båten, vänd dig till ett företag som är
auktoriserat att utföra ce-märkning.
Den myndighet som övervakar cemärkningen i Sverige är Transportstyrelsen. På deras hemsida finns regelverket
beskrivet,
http://www.transportstyrelsen.se/sv/
Sjofart/Fritidsbatar/Ce-markning/
Gå in där om du vill ha fullständig information.
~ martin åberg
Om motorn är märkt och registrerad
ökar chansen att få tillbaka den vid stöld
Utombordsmotorer stjäls
som bekant alltför ofta,
särskilt moderna fyrtaktsmotorer.
a Det tråkiga är att alla fabrikat, med ett
undantag, är dåligt märkta från tillverkaren. Ofta består märkningen bara av två
klisterlappar, som är mycket lätta att ta
bort.
Och när märklapparna är borttagna
finns det ingenting kvar som kan bevisa
vem som är ägare.
Det är därför som vi på Atlantica sen
länge propagerat för märkning. Märker
du din motor eller båt med Securmark så
sker samtidigt en registrering av dig som
ägare. Påträffas motorn efter att den stulits, kan du alltid bevisa ditt ägarskap.
Ett exempel:I november förra året
stoppades en bil med trailer av polisen i
Stockholm. På trailern stod en båt försedd med utombordsmotor och motorn
var märkt med Securmark. Stölden hade
ännu inte blivit upptäckt och anmäld,
men polisen hade skäl att misstänka att
båt och motor var stulna. De fann Securmärkningen på motorn och kunde med
vår hjälp spåra ägaren via Securmarks
register. Ägaren kunde sen bekräfta att
ekipaget var hans och polisen kunde gripa
tjuvarna.
På bilden intill går det att läsa av märkningen.
~ martin åberg
3
Kustbevakningen är våra ögon och öron
4
ute längs kusten
Vi besökte stationen i Västervik och när vi anlände till
Lucernahamnen låg kbv 304 klar för avgång och Kent
Källström som är chef för stationen i Västervik bjöd
med oss ombord.
a Syftet med dagens tur var att kontrollera
vad som hänt med den arbetsplattform
som strandat utanför kärnkraftverket i
Simpvarp och samtidigt göra ett rutinsvep
ned längs skärgården.
Kent var för dagen befälhavare. Ombord fanns i övrigt Per Åke Eriksson,
också han med behörighet som befälhavare, och Johan Löfqvist och Henrik
Smitterberg som båda har maskinistkompetens.
304´an är ett fint litet fartyg, avsett
för sjöövervakning och byggt i en serie
om 10 båtar. Hon är utrustad för att
kunna arbeta med miljöräddningstjänst,
sjö-övervakning, fiskekontroll, länspumpning, brandbekämpning och assistans av nödställda. En finess är att djupgåendet bara är 1,2 meter och att hon
drivs med vattenjet vilket betyder att
hon är väl anpassad till jobbet i grunda
skärgårdar.
Kent Källström är stationschef och för dagen
befälhavare.
text tom roeck hansen
foto Anna bergstrand
Novemberdagen, som börjat kall och
molnig, överraskar med sol och stilla
vindar.
Då vi kommit ut från kajplatsen nedanför Kustbevakningens lilla kontor går
vi upp i marschfarten 24 knop och Kent
väljer den yttre skärgårdsleden ned mot
Oskarshamn.
Dagens jobb är avslutningen på ett
normalt arbetspass som omfattar tre dagar och två nätter med tjänstgöring avbruten av jourtid. Under ett sådant pass
bor och äter besättningen ombord.
Det är en märklig upplevelse att se
skärgården helt tom på båtar, särskilt för
den som kommit samma väg mitt i sommarens armada av fritidsbåtar. I dag finns
inte några rapporter om oidentifierade
båtar som behöver kontrolleras. Inte heller har det kommit någon förvarning om
pågående båtstölder i området.
Sedan Sjöfartsverket så gott som helt
Johan Löfqvist är kustbevakare med maskinistkompeten.
dragit sig tillbaka från fyr- och lotsplatser, Marinen bantats till en miniatyr och
smhi-rapporterna blivit automatiserade
är det Kustbevakningen som fungerar
som landets ögon och öron längs kusten. Det betyder att man blivit en slags
allmänpraktiserande myndighetsrepresentant och för att klara jobbet krävs god
samverkan med andra myndigheter och
organisationer. I Västervik finns en lokal
samverkansgrupp där man träffas, berättar om pågående aktiviteter och lär känna
sina kollegor. I den ingår Räddningstjänsten, Polisen, Akuten på Västerviks
Sjukhus, Ambulansen, Sjöfartsverket och
Kustbevakningen.
Om något inträffar som kan beröra
kollegorna informerar man snabbt och
enkelt genom att skicka mail.
Kustbevakarnas egna huvuduppgift är
dock miljöskyddet och det är i ett sådant
ärende vi är på väg ned mot Oskarshamn.
Arbetsplattformen utanför kärnkraftverket klarade inte de häftiga stormbyarna i
slutet av september, de fyra cirka trettio
meter långa benen, som placerade i var
sitt hörn skulle hålla den stående, bröts
och ekipaget drev upp på det låga och steniga skäret Gröttlan. Där strandade den i
extremt högvatten och blev när vattennivån sjönk ett knivigt bärgarproblem. Det
viktiga ur miljösynpunkt är att följa upp
så att de 2 000 liter hydraulolja och 300
liter diesel som finns ombord inte hamnar
i den grunda viken där utsläppet skulle
kunna ställa till med stor skada. Kustbevakarna håller kontakt med entreprenören
som äger plattformen, driver på och håller sig informerade om vad som planeras.
Dagens besök visar att läget är stabilt och
samtal med entreprenörens folk pekar
på att de snart ska få dit en lyftkran som
orkar lyfta plattformen bort från grundet.
Det är Transportstyrelsen som kontrollerar om den kan bedömas sjövärdig och
Per Åke tillbringar en god stund i samtal
med den ansvarige inspektören.
Innan vi påbörjar återfärden är det
dags för lunch och då handlar det inte
om några uppvärmda aluminiumformar.
Per Åke har lagat en gräddig och fin
rotfruktssoppa som serveras med färskt
bröd. Matlagningen turas man om med
och principen är att man ska göra något
riktigt fint av sin lunchpaus.
Vi går genom den inre skärgården på
vägen tillbaka. Nere i sydost skymtar genom diset konturen av Blå Jungfrun och
i syd syns gamla lotsutkiken i Kråkelund.
På vägen norrut passeras Vinön, en skärgårdsby som tidigare byggde sin försörjning på sill- och ålfiske, och fortfarande
har ett par yrkesfiskare som bor året runt.
Man ser deras bottengarn på tork. Strax
norr om Vinön möter vi en fiskebåt med
en Fjordling på släp. Kent skojar och
säger »Om vi ser en fritidsbåt en sån här
dag måste vi nog kontrollera den.« Men
det behövs inte, det här handlar om en
gammal bekant så det blir bara en vinkning. Sammanlagt ser vi fyra båtar på hela
rundturen, en viss skillnad mot sommaren. Hamnö dyker upp på babordssidan
och försvinner snart bakom oss. Kent
visar båtens suveräna manöveregenskaper
genom att ta vägen genom några snäva
passager där undervattensstenarna skymtar förbi helt nära båtsidan. Varje gång vi
närmar oss bryggor med förtöjda båtar
drar han ned till sakta fart för att inte
lämna onödiga svall efter sig.
Per Åke Eriksson har också kompetens som
befälhavare. Här i samtal med entreprenören
som äger arbetsplattformen..
Så kommer vi till Spårö sund där båken
tronar högt upp på styrbordssidan, precis
så vacker som man sett den på alla bilder.
Den är en vacker symbol för den här delen av smålandsskärgården.
Under det gångna året har det skrivits
mycket om Kustbevakningens nykterhetsoch fartkontroller. Men i och omkring
Västervik har det gått lugnt till. Det är
5
Henrik Smitterberg har lämnat Gotland för
smålandskusten. Han har också masknistkompetens.
främst i samband med de festivaler som
ordnas som det dyker upp en del syndare.
Och vad fartkontrollerna beträffar väljer
man alltid att försöka förebygga överträdelser genom att lägga sig väl synligt
vid känsliga ställen där fartbegränsningar
gäller.
Ett udda fall var dock värt att nämna.
Mitt i sommaren fick Västervik förvarning om att en mycket stor fritidsbåt
lämnat Visby och att man hade goda
skäl att anta att de som förde båten var
onyktra. Båten var lånad och de som
förde den kände tydligen inte till att den
var utrustad med ais. De blev därför
överraskade när kustbevakarna låg och
väntade på dem exakt där de angjorde.
Hela överfarten från Gotland hade varit
fullt dokumenterad. De var mycket riktigt onyktra!
Bättre, enklare och hållbarare
6
a AtlanticaTidningen träffade Anders
Lewander på North Sails för att få hans
syn på vad som händer på segelmarknaden. Han ser en utveckling som fortsätter
att drivas av erfarenheter från både skärgård och de stora haven, där segelmakarna är närvarande och starkt engagerade i
det rätta elementet. På marknaden samsas
stora internationella segelmakare med
nationella företag. De internationella
har fördelen av att kunna överföra konstruktioner och lösningar mellan de olika
länderna där man arbetar och av att ha resurser att integrera mast- och tillbehörstillverkning och i en del fall också fiberbearbetning. De nationella firmorna arbetar
ofta mera specialiserat mot några typer av
segel och kan där bli framgångsrika.
Användningen av nya typer av fibrer
har förändrat tillverkningsprocesserna. I
många segel byggs duk och segel numera
i samma moment, en teknik som gör det
möjligt att styra både fibrernas riktning
i seglet och hur tätt fibrerna läggs i olika
delar av seglet. Det gör att man kan skapa
extra styrka på alla de punkter där seglen
utsätts för de största påkänningarna och
att man får bättre resistens mot riv- och
stickskador tack vare stor fibertäthet.
Motståndskraften mot uv-strålning förbättras också tack vare starka ytskikt.
Man kan i dag använda stummare
fibrer som ger starkare laminat och
foto seglingsbilder
Utvecklingen av seglen går vidare
därmed segel med mindre töjning och
formförändring.
Cruisingseglare vill ha och får längre
livslängd med de nya teknikerna. Och
allmänt gäller regeln att ju större investering man är beredd att göra desto bättre
fart och livslängd kan seglen ge. Det
traditionellt vävda dacronseglet fortsätter
dock att vara prisvärt. Rullfocken har slagit igenom och är nu standard på de flesta
nytillverkade segelbåtarna.
När det gäller rullstor är utvecklingen
delvis en annan. Användningen av rullstor innebär alltid en betydande förlust
av fart. Lösningen med seglet som löper
med travare i mastskena är överlägsen.
Och ledande segelmakare samverkar ofta
mycket nära med masttillverkarna för att
bygga en bra helhet.
Rullstoren har sina användare bland
de seglare som vill kunna hantera sin båt
med liten besättning och enkel anpassning till skiftande vindar och som är
beredda att betala priset i form av lägre
fart. De söker vad Anders kallar ökad tillgänglighet.
När man köper en ny segelbåt är den utrustad med leveranssegel. Köparen måste
då göra en bedömning om det är de segel
man vill segla sin båt med eller om man ska
utrusta den med segel av högre kvalitet.
Anders konstaterar att en stor fördel
med att tillhöra den internationella gruppen North Sails är att mycket tid frigörs
och att den då i stället kan användas till
förbättrad kundsupport och leveranskontroll. Och - en annan viktig sak - satsningar
på utbildning i segeltrimning och vård.
Ny kölkonstruktion tål grundstötning i 7 knop
a Svenska Aspect 40 har fått en intressant
kölkonstruktion som beräknas hålla vid
grundstötning i 7 knops fart.
Konstruktionen bygger på tre komponenter. Först kölbladet som byggs i
stål, sen en stålplatta som fälls in i skrovet
underifrån och så en stålgrid inuti båten.
Kölbladet svetsas fast i stålplattan och
plattan bultas fast i griden, som är lång
och försedd med tre sidospant.
Längst ned på kölen sitter en blybulb
och hela enheten inklusive griden väger
cirka 2 ton.
Det låter tryggt. Skrovskador i samband med grundstötning med fenkölade
båtar är annars bara alltför vanliga.
Sett & Synat
Färgstark på
båtturen
•Färgstark, dubbelväggig va-
kuumtermos i borstat rostfritt
18/8 stål med »Quick- Stop«förslutning och kombinerat
lock och mugg. God isoleringsförmåga och låg vikt utan att
göra avkall på hållbarheten. Fungerar utmärkt med både varm och kall dryck.
Volym 0,2, 0,35 och 0,75 l. Pris 159 kr, 169 kr och 219 kr. Läs mer på www.primus.se.
Släck branden
innan den tar sig
Håll myggen borta
• Släcker mindre bränder i båten.
Sprayflaskan behöver inte skakas eller hållas i visst läge för att fungera.
Stå på 1,5 meter och rikta strålen mot branden. Släckmedlet är varken
giftigt, brandfarligt eller explosivt utan
100% biologiskt nedbrytbart. För mer
info och pris gå in på www.swtab.se
• Häng upp myggnätet över ingångsluckan till kajutan. Myggnätet fästes
med tamp på varje sida, i till exempel
avlastarna ovanför ingångsluckan.
Blybandskanten håller myggnätet
på plats. När man går in/ut så lyfter
man bara på ena sidan och myggnätet faller enkelt på plats när man har
gått in/ut. Nätet passar de flesta båttyperna men går att specialbeställa.
Pris 995 kr.
www.waterlinedesign.se
SD-1 Seaquip
• SD-1 underlättar all slags hantering av drev till motorbåtar. Vid montering eller service blir hanteringen
mycket enkel och minimerar risken
för skador på både drev, rygg och
fingrar. Pris 13 750 kr. Mer info på
www.seaquip.se
Skyddsfodral till iPad
•Vattentätt och stötsäkert hölje för
iPad som är särskilt utformat för utomhusskydd av Apple iPad. Alla funktioner
är fortfarande användbart medan iPad
är i fodralet. Fodralet skyddar inte bara
mot vatten, stötar, droppar, repor och
damm, utan fodralet är också enkelt att
använda, på några sekunder lägger du
in iPad i fodralet och stänger locket med
knäpplåsen. Inga verktyg behövs. Pris: 2 995 kr. För mer info gå in på
www.soltek.se
Mörkernavigering i nytt ljus från Raymarine
• T-seriens kameror ser allt i totalt mörker. Värmekameran är överlägsen radar
vid angöring av hamnar i mörker visar tydlig video var pirar, sjömärken, bojar,
och andra föremål finns i totalt mörker. Vid en man-över-bord situation i mörker
identifierar den personen i vattnet omedelbart. Finns i välsorterade marinbutiker, för mer info gå in på www.raymarine.com
7
Modern design och klassisk Orust-tradition
8
NordWest är en
framgångssaga
Det är ingen slump att framgångsrika NordWest bygger
sina båtar på Vindön som ju är en del av Orust. Här byggs,
och har sen länge byggts, kvalitetsbåtar. Och NordWest
bygger motorbåtar av högsta klass.
a Hela företaget är en framgångssaga.
Sagan handlar om en ung Orustgrabb
som efter att ha gjort sina läroår på
Hallberg-Rassy bestämde sig för att det
var motorbåtar som han ville bygga. 1989
köptes norska NordWest as, i försäljningen ingick namnet och deras modeller
900 och 1100. Det var vad Benny Martinsson köpte och startade sin verksamhet
med. Den konstruktionen blev basen för
företaget, men skulle följas av ett flöde av
egna konstruktioner. Benny Martinsson
är NordWest. Han är ägare, företagsledare och båtkonstruktör. Och - en äkta
entreprenör.
På tjugo år har företaget vuxit till att i
dag sysselsätta 130 personer och omsätta i
överkant av 300 miljoner. NordWest har
sin plasttillverkning i Lysekil och monte-
ring och all övrig tillverkning på Vindön.
I filosofin ingår att göra allting själv från
konstruktion till träarbeten och smide.
Lyx är egentligen ett rätt negativt ord,
men NordWest bygger lyxbåtar med klokhet och känsla. När man ser någon av
båtarna på båtmässan gör den sig inte full
rättvisa även om det naturligtvis går att se
hur skickligt båtens volym utnyttjas för att
ge ägarna ett gott liv ombord och hur välbyggd den är i alla detaljer. Nej, det är när
man ser båten i sjön, hur den rör sig och
kan manövreras som bitarna faller på plats.
NordWest arbetar hela tiden med en
avvägning mellan klassiska linjer och modern design. Alla skrov har ett skarpt v
i fören som plattas ut under aktern. Det
ger bra gångläge i hög fart och hög ekonomisk marschfart.
text tom roeck hansen
foto Anna bergstrand
Den första succén var 390-serien som
har sålts i stort antal, sen kom det verkliga
genombrottet med 420 som blev utsedd
till årets båt i Sverige och i England valdes till Motorboat of the Year 2007 och
2008 i sin klass. En bedrift som ingen
lyckats med varken förr eller senare. Nästa modell fick beteckningen 370 och den
finns nu i fyra utföranden. Här har man
återigen en lyckad konstruktion och då är
det rationellt och ekonomiskt att utnyttja
samma skrov till att bredda utbudet. Med
varianterna Sport och SportsTop är man
nästan inne och nosar på dc-området.
Här pågår elinstallationen.
Alla båtar utrustas med denna robusta och funktionssäkra elpanel. Martin Waktel demonsrerar.
NordWest är ett företag som inte bara
bygger båtar. Lika konsekvent har man
arbetat med att bygga upp sitt varumärke.
Företaget vill ha full kontroll över alla
moment till dess båten körs av en nöjd
kund. Det betyder närhet till kunden och
service utan mellanhänder. Därför sköts
all försäljning direkt från varvet med det
lilla undantaget Ryssland. Varje år deltar
företaget i cirka tjugo båtmässor och de
egna säljarna möter då de intresserade
köparna som sen får tillfälle att komma
till Vindön och inspektera tillverkningen
innan de förhoppningsvis bestämmer sig
för köpet. Säljarens ansvar tar inte slut vid
ordern utan han har sen att följa båten
fram till leveransen och svara för överlämnandet. För kunden som ska hämta sin
båt har man ett tvådagars program där
man får sin egen leveransperson som följer med under de två dagarna. Han håller
i utbildning på de tekniska systemen,
svarar på alla frågor och leder träningen
i att manövrera båten. Köparen anvisas
samtidigt sin servicekontakt som alltid
ska ta ansvar för att hjälpa köparen med
eventuella fel. Insatsen kan ske med eget
servicelag eller med kontrakterade samarbetspartners med NordWest vid rodret.
Från Lysekilsfabriken kommer skrov
och alla större plastdetaljer för att monteras på Vindön, där alla andra komponenter tillverkats parallellt. Monteringen
sker på stationer som alla har en ansvarig
arbetsgrupp. En station klargör och monterar hela elsystemet, en tillverkar all teak,
en tredje bygger all träinredning, en fjärde monterar flybridge och coupétak och
så vidare. Med andra ord en traditionell
arbetsgång. Kvalitet går hela tiden före
maximal snabbhet. I alla grupper finns en
stomme av folk som arbetat på NordWest
länge och kan sitt jobb in i minsta detalj.
Hur tacklar NordWest miljöfrågorna?
Jo, på samma sätt som allt annat - utan
revolutioner men med ett envetet knaprande mot förbättringar. Att bygga båtar
med lång livslängd har definitivt ett mil-
Andreas Sundell och Per Gustavsson är här
sysselsatta med installationsarbete.
Ulrika Bergersen handslipardetaljer till inredningen.
jövärde som slit-och-släng saknar. Att anpassa båtarna till Volvo Pentas ips-system
innebär inte bara bättre manöverförmåga,
det ger också minskad bränsleförbrukning. Att använda en skrovform som gör
att en båt på 11 ton kan köras i 30 knop
med två 300 hk motorer som förbrukar
3 liter per distansminut innebär god hushållning med bränslet. Och miljöhänsynen visar sig också i många små detaljer
som att all belysning sker med led-ljus.
Den lågkonjunktur som vi nu håller på att försöka komma ur satte inte
stopp för tillväxten. Det finns tillräckligt
många kvalificerade båtköpare med god
ekonomi på de marknader där NordWest
främst arbetar Sverige, Norge, Danmark,
Tyskland och inte minst Storbritannien.
Ambitionen är att fortsätta växa i stadigt
tempo, men inte snabbare än att man har
full kontroll över sin kvalitet.
Vid sidan om nyproduktionen är NordWest också Sveriges största förmedlare
av begagnade båtar (räknat i värde). På
Vindön finns en av landets största utställningshallar för begagnat. Arbetssättet är
att för säljarens räkning rekonditionera
och sälja båtarna. Även här tillämpas kvalitetsnormerna. Den båt som säljs är genomgången och återställd så nära nyskick
som det är möjligt att komma. Många av
båtarna är Nord West-båtar och många av
dem är i ett skick som är förvillande nära
nyskick. Det är också ett sätt att vårda
sitt varumärke. För ägare till NordWestbåtar erbjuds vinteruppläggning i mån av
utrymme.
NordWest är en ovanlig kombination
av tradition och modernt designtänkande. Man levererar alltid en fungerande
helhet. Omsorgen om minsta detalj finns
alltid där. Och omsorgen om kunden!
Här arbetar man med att rekonditionera en
inlämnad båt.
9
10
Hårt väder till havs!
Alla har någon gång upplevt hårt väder med vindar av kulingstyrka och växande sjö och har känt hur jobbigt det kan bli.
Och hur skönt det var att komma i hamn och koppla av.
foto magnus rietz
Hårt väder till havs
Atlantica ger råd
a Här talar vi om utsjösegling i kuling
eller stormvindar och det är något helt
annat än hård skärgårdssegling. När man
lämnat kusten för att göra en översegling
finns ingen möjlighet att hastigt söka
lä eller ta nödhamn. Det finns bara en
trygghet och det är att hålla båten gående. Det krävs framfart för att kunna
styra en kurs och ta sjön. Och för framfart
krävs att man kan föra segel.
Den som är van att sommarsegla i
skärgården kan förr eller senare känna
lockelsen att sticka ut utanför kusten och
våga sig på en översegling till Danmark,
Finland, Balticum eller ännu längre. Det
känns inte så märkvärdigt, bara som lite
mera av samma sak. Och så kan det ju bli
också när vädret är vänligt och allt fungerar som vanligt.
Men det blir en helt annan upplevelse
när man överraskas av väder som man
varken är utrustad, tränad eller bemannad
för. Det går inte att avbryta färden, man
måste fortsätta segla och klara av det.
Även om det är jobbigt.
Att vara skeppare innebär ett stort ansvar för besättning och båt. Det gäller för
en havskappseglare med tränad besättning.
Och det gäller i högsta grad för den som är
skeppare på en familjebåt med två makar,
barnen och kanske en vän med ombord.
När man har semester är det skönt att
ta dagen som den kommer och låta vindarna styra färden. De krav som ställs på
båt och besättning är de gamla vanliga
och inget att oroa sig för. Utsjösegling
ställer däremot helt andra krav på komplett utrustning, förberedelser och träning. Ingen standardutrustad båt har vad
som krävs för utsjösegling. Det gäller
alltså att gå igenom och komplettera båtens utrustning. I den här första artikeln
gör vi en genomgång av hur båten ska
vara utrustad.
Men det helt avgörande är hur besättningen klarar att segla båten under
extrema förhållanden. Kan de, vill de och
orkar de? Vad händer om skepparen blir
skadad? Hur många kan faktiskt segla båten? Och hur tacklar man sjösjukan? De
frågorna går vi igenom i nästa artikel.
När vädret oförutsett slår om, sjön växer och sikten försvinner måste båt och besättning kunna fortsätta på de villkor som
gäller. Utan framfart finns ingen säkerhet.
Hårdvindssegling i en bra båt med tränad
besättning kan vara en utmaning, men
hårt väder till sjöss med en rädd, sjösjuk
och otränad besättning kan bli en skrämmande och farlig upplevelse.
Det är dessvärre svårt att undvika pekpinnar, men för att de ska vara sakligt
riktiga och grundade på erfarenhet har vi
tagit hjälp av Gurra Krantz, en av Sveriges
stora auktoriteter på havssegling. Gurra
har deltagit i fyra Volvo Ocean Race och
två Americas Cup. Han har en unik kunskap i ämnet.
Seglen, segelgarderoben ska innehålla
både stormfock och stormstor i kraftig
duk (gäller ej för rullstor). Storen ska ha
två revlägen varav det ena långt upp på
seglet. Det är viktigt att kunna föra segel.
Bara framfart ger manöverförmåga.
Motor, en pålitlig, väl servad, motor ger
trygghet. För att orka driva framåt i hårt
väder bör den ha tillräcklig styrka. Motorn måste också köras för att ge ström
till gps, dator och annan instrumentering.
Gurras första regel är glasklar:
Om du kan undvika hårt väder - gör det!
foto magnus rietz
Båt och
utrustning
11
De komponenter som man måste ha
kontroll på är skrovet, riggen, seglen,
motorn, skyddsutrustningen, navigationsmedlen och kommunikationsutrustningen. Här kommer nu en kortfattad
genomgång.
Båten kan bli utsatt för hårda angrepp
från vågor och vind. Särskilt vanliga är
skador på roder och styrutrustning. En
reservstyrning måste finnas.
Ventiler och luckor ska vara täta, dimensionerade för hårda påkänningar och
kunna säkras.
Riggen ska vara genomgången och alla
förslitna detaljer utbytta. Rullgenua och
rullstor underlättar en segelföring som är
anpassad till förhållandena. Lämpligt för familjebåten men knappast på kappseglaren.
➤
Skyddsutrustningen ska omfatta livflotte, radarreflektorer, nödraketer, säkerhetslina, träpluggar att täta läckande
bordgenomföringar med, brandsläckare
och en extra lång, stark lina för eventuell
bogsering. Ett bra tips är att livflotten kan
hyras.
Kommunikationen. Nära kust fungerar
mobil, försedd med vattentät ficka, extra
batteri och batteriladdare. vhf har större
räckvidd och tillåter kontakt med yrkessjöfarten. Helst fastmonterad med mastantenn. Datorn ger god kommunikation
och tillgång till löpande väderinformation. På långresa rekommenderas satellittelefon som kan hyras till rimlig kostnad.
epirb nödsändare ger extra säkerhet.
Navigationsmedel. Utöver kompass,
logg och lod bör man ha gps med plotter, helst en i reserv också. Papperssjökort
för aktuella områden är ett måste. Gärna
radar. Och även ais.
Här visar vi några exempel
av utrustningen som Gurra
rekommenderar, tack till Navimo för bilderna.
12
Viktigast är besättningen
a Utrustningslistan verkar förstås evighetslång och kostsam, även om det ofta
handlar om engångskostnader. Men det
finns inga genvägar.
Ytterst är det besättningens förmåga
som avgör. Bra utrustning som ingen är
van att sköta blir värdelös. När kunskapen
behövs finns den inte att köpa. Allt handlar om att tänka efter före. Vinterhalvåret
när båten sover på varvet är den idealiska
tiden att bygga på kunskaperna.
Det är farligt när båtens säkerhet beror
av en sjökunnig person. Flera måste behärska samma saker. Samtidigt är det bra
med en klar arbetsfördelning. Lämpliga
roller är bland annat väderinformation
och motorskötsel. Den som ska ha huvudansvaret för väderinformation kan
under vintern gå en kurs i meteorologi
för båtfolk och den motoransvarige kan
ta en kurs i motorskötsel. Det finns kurser
inom alla områden som är aktuella för fritidsbåtar. Nyttigt och roligt.
Så lägger man grunden till en bra båtsäsong, men att ha kunskapen är en sak
och att förmå utnyttja den är en annan.
Dit når man genom träning och det är
vad man behöver starta med varje år. I
nästa nummer kommer vi att tala om förberedelserna och själva genomförandet
av seglingen. Hur ska en checklista se ut?
Vad ska med - var - vem?
Hur rollfördelningen än ser ut är det
alltid skepparen som har ansvaret. Det
handlar om att våga ta besluta. Och att
våga ompröva beslut när förhållandena
kräver det. Det går alltid att ta tillbaka,
men förberedelser kan aldrig göras i
efterhand.
Ett annat av Gurras visdomsord:
Check! Double check! Trouble check!
a Årets julklapp kan kompletteras med
applikationer så den kan fungera som en
plotter i båten. Det gäller de lite dyrare
3g-modellerna som har inbyggd gps.
När iPhone kom och kunde visa Google-kartor sjönk aktien för amerikanska
plottertillverkaren Garmin. Fallet blev
arton procent på en enda dag. Då handlade det främst om att Garmins bil- och
landnavigatorer fick konkurrens från uppstickaren på marknaden.
Det finns även navigationsprogram för
sjöbruk till iPhone och det går att tanka
ner svenska sjökort i den. Men displayen
på en iPhone är liten. När nu iPad kommer innebär den, med sin tiotums skärm,
ett intressant alternativ till traditionella
plottrar.
Det kostar inte mycket att göra en iPad
till en riktigt duktig navigator. Man köper exempelvis en app från iNavX för 380
kronor. Alla svenska e-sjökort – identiska
till innehållet med de svenska papperskorten – prenumererar man sedan på för 99
dollar/år. De kan tankas ner på två olika
enheter och uppdateras hur ofta som
helst. På samma sjökort kan man också få
in ais-information som sänds via Internet
vilket förutsätter att man befinner sig
inom 3g-nätets täckningsområde.
Appen från iNavX kan också visa väderprognoser. Liknande går att hitta när man
foto Jonas ekblad
iPad i båten
surfar på nätet men här är allt enkelt samlat så vindpilar och isobarer visas direkt i
sjökortet.
Än så länge har plottrarna för marint
bruk ett övertag när det gäller att tåla vatten, sol och salt. Men det finns vattentäta
fodral till iPad …
Konkurrensen hårdnar alltså och för
övrigt har Garmin redan inlett ett samarbete med telefontillverkare. Så framtiden
blir nog att vi kommer att kunna navigera
med telefonerna och ringa med gpsplottrarna. 13
~ Jonas ekblad
a Välj rätt tågvirke till permanentförtöjning. Det ska ha hög draghållfasthet, tåla
nötning, ryck och solstrålning. Lämpligt
är långfibrigt tågvirke, s. k. silke, tillverkat
av polyester eller polyamid.
Moderna material tål inte ryck särskilt bra. Använd därför ryckdämpare
av EDPM-gummi eller en bra gnisselfri
stålfjäder. Med bra ryckdämpning kan du
till och med använda stumma linor, till
exempel skot eller fall. Kom ihåg att också
skydda mot nötning. Och dimensionera
med rejäl marginal.
Ta till vana att kontrollera tågvirket
ofta. Varje knop eller brytpunkt kan vara
en svag punkt. Tagla allt tågvirke i ändarna. Förtöjningslinorna mår också mycket
bättre om du tvättar dem i milt tvålvatten
efter säsongen.
foto seglingsbilder
Tips om säker förtöjning
14
Mina bästa grund
När jag som liten på egen hand började kajka runt skärgården
i roddbåt och segeljolle fanns något som kunde få mig riktigt
obehaglig till mods. Grund, ständigt dessa otäcka grund...
a Inte för risken att skada båten, nej
då. Det gick så långsamt och båtarna
var så grundgående och lätta att inget
allvarligt kunde hända. Det allvarliga
hände i mitt inre. Tanken på ett tyst och
gulgrönt algslemmigt klippmonster som
sakta skulle stiga upp mot ytan med sina
trevande tångruskor vajande för vågorna
gjorde mig skräckslagen, och allra värst
var det att simma i okända vatten. Tänk
om det grundar upp... Och tänk om nå-
gon då haft en kristallkula och meddelat
att jag skulle komma att ägna större delen
av mitt vuxna liv åt att leta upp och göra
hembesök på grund... Undrar vad en psykolog har att säga om sånt?
Nu har jag väl under mer än 35 år i
sjömätningens tjänst snokat upp och kontrollmätt hundratals grund om året, jag
borde med god marginal ha passerat 5 000,
kanske har jag redan firat 10 000-grundsjubileet. Nu är jag inte längre rädd för
text Lars granath
illustration caroline tinterova
dem. Några har jag rentav kommit att betrakta som nära vänner, som bidragit till
trevliga upplevelser. Här är några av dem.
Mina första övningsgrund ligger vid
Rödlöga. Där utvecklade jag tekniken
med flygfoto och lärde mig att hitta rätt.
Det var 15 år före gps-en. Där fick jag
också revidera min lätt romantiska uppfattning om skärgårdsborna som levande
facit på hur det såg ut under vattenytan.
En legendarisk Rödlögabo hade en för
tillfället välvillig inställning till en fjunig
stock´olmare och språkade gärna lite om
vattnen runt Rödlöga. Och kartan tyckte
han såg spännande ut, vad kunde det där
vara för en ö, månntro? Jaså Rödlöga. Jag
började ana oråd, och insikten om att ett
sjökort i hans kretsar nog mest betraktades som ytterligare ett av överklassens
konstiga njutningsmedel smög sig allt
närmare. Men nog skulle väl Gösta kunna
ge exakt besked om en grynna jag undrade över, väster om Norrstenören?
– Njaa, väst på Norrstenören, si där ska
man inte gå...
– Varför inte?
– Njaa, si de gjorde inte farsan... Å inte
farfar heller. Så visst är det sant som dom
säger. Egentligen behöver man inte veta
var alla grunden finns, bara man vet var
dom inte finns.
Mina egendomligaste grund råkade
jag ut för en sen kväll på sjön Storavan
i Norrbotten, på hemväg i midnattsol
från ett långt arbetspass i en av sjöns
spännande skärgårdar. Plötsligt automatreagerade den näst intill avsomnade sjömätarhjärnan på tre bränningar som jag
till min fasa antagligen hade missat i min
kartläggning. Det var på långt håll, men
det skvalpade duktigt kring dem, och en
av dem var så torrlagd att det till och med
rotat sig en spretig buske på högsta punkten. Hur kunde jag ha missat så grovt!
Ner i båten efter kartmaterialet. Men när
jag väl fått fram underlaget och konstaterat att jag faktiskt inte hade karterat dessa
bränningar, då fanns dom inte längre.
Hade dom likt Atlantis sjunkit? Plötsligt
såg jag dem igen, fast inte alls där jag nyss
markerat dem i kartan för närmare kontroll, och min navigatoriska självkänsla
sjönk rejält. Nu måste kikaren fram. Då
löste sig problemet. Tre simmande älgar,
den ena en riktig tolvtaggare. Det var
busken, det.
Grund ska hålla sig stilla. Åtminstone
tycker jag som sjömätare det. Men gör
man sjökort över rinnande vatten får
man vara beredd på det mesta. Från
sandbankar som flyttar sig, till sådant jag
drabbades av en gång i Luleälven, långt
före ekolodets ljuva tid. Där small det
till och motorn for upp på ett ställe där
jag absolut inte karterat in något grund.
Stora sökandet vidtog, men nej, bottnen
var alldeles slät på fyra meters djup, precis
som den skulle vara enligt beräkningarna.
Och ändå small det. Det man inte hittar
kan man ju inte heller beskriva. Så varje
gång jag passerade området letade jag
resultatlöst vidare. Tills en dag när älven
strömmade extra mycket, och jag slutat
dagens arbete. Då, när jag for förbi mitt
mystiska grundområde fick jag plötsligt
se en svag rörelse i vattnet, och sakta, sakta reser sig majestätiskt en jättestock upp
ur vattnet, likt en gigantisk säl, tills den
når nästan en meter över vattenytan, då
den vänder och lika sakta sjunker tillbaks
till den botten den kom ifrån. En fastkedjad stock från timmerflottningens tid, en
»dykare«. Det finns mycket man slipper
som skärgårdsseglare...
Mitt vackraste grund ligger i Revsundssjön. Ett kristallklart droppstilla vatten,
belyst av låg guldskimrande kvällsol, ett
litet men lagom djupt grund på en dryg
meter ska få besök. Inte svårt att hitta, nu
är vi inne i gps-ens tid. Redan på håll såg
man att detta var något extra. I sjöar
växer inget sjögräs eller tång på hårda
ytor, därför lyste den ljusa berghällan
med en absolut gyllengul ton i kvällssolen. Som en jämnslipad guldkupol
låg den där. Och i små och stora stim
simmade orädda fiskar av olika slag intill
berget, även dom blev guldfärgade av solljuset. Så stilla var kvällen och vattnet att
jag trollbunden förblev liggande över den
gyllene hällan med sina fiskar i närmare
en kvart utan att vare sig vind eller ström
drev mig därifrån.
Så numera är jag vän med mina grund.
Men ännu har jag inte lyckats bli vän med
sådana grund som i verkligheten visar
sig vara vrak. Där kommer fortfarande
paniken smygande när grågröna algbevuxna spant oväntat sträcker sin gripklo
upp mot ytan. Efter just mig. Då gör jag
fort, fort de mätningar jag måste, och sedan flyr jag. Till en lugn vik och en kopp
kaffe.
15
illustration caroline tinterova
16
Atlanticaskutan
Atlantica arbetar bara med försäkring av fritidsbåtar och, föga överraskande,
är nästan hela besättningen på skutan båtmänniskor. Det är det som gör det så lätt
att prata båt med oss. Båtintresset och jobbet sammanfaller. Vi hoppas att du inte
behöver utnyttja din försäkring, men om det värsta skulle hända, kan du lita på
att vi förstår ditt problem och vill göra vårt bästa för att lösa det.
Här presenterar vi hela vårat glada gäng
från toppen och vänster till höger.
Lars Torgersson, ny kapten på skutan
sedan årsskiftet. Uppvuxen med segelbrädor och båtar sedan barnsben. Har
tidigare bland annat jobbat med båtfinansiering och har gedigen erfarenhet av
försäkring. Lars är egentligen seglare men
kör för närvarande en Sea Ray 240, som
en eftergift åt otåliga tonårsbarn och farttokig sambo.
Camilla Winkler, nytillträdd kundtjänstchef som ersätter pensionerade
trotjänaren Maria Lindström. Camilla har
sommarstuga på Rörtången vid havet och
planerar båtköp till sommaren.
Anders Ritzler, försäljningschef sedan
våren 2010. Har alltid varit säljare bland
annat som egen företagare i båtbranschen. Är för närvarande mellan båtar, då
Nimbus 230:an nyligen sålts.
Jan Litzén är nu tillbaka på Atlantica
som skadechef. Janne jobbade här även
på 90-talet, lika båtintresserad då som nu.
För ovanlighetens skull inte seglare eller
motorbåtsåkare utan både ock, äger en
Express och en Big Buster.
Kristina Norman, marknadsansvarig sedan 2004 och hängiven seglare. Familjen
har en Birdie 32:a och en Laser, men Kicki
hänger gärna med i besättningen på häftigare båtar på kappseglingar (familjen har
även en motorbåt, Ockelbo ht16, men
den är väl bara för transport…)
Victoria Neuman mönstrade på för ett
halvår sedan som chef för Controller/it
gruppen. Har en mer tillbakadragen roll
i besättningen på familjens (läs: makens)
thailändska speedboat(!).
Anette Svanström jobbar på kundtjänst
sedan 2004. Hon odlar blommor och
katter vid kolonistugan nära Askim, hennes båt är en mini-Ryds som fungerar
som blomlåda.
Therese Tillman jobbar också på kundtjänst men har just gått hem och fött
sitt andra barn. Hon började 2006 och
hinner privat inte med så mycket annat
än barn och att baka kaffebröd till sina
arbetskamrater.
Ann Oresten tillhör de verkliga veteranerna, började på moderbolaget redan
1985 och kom till kundtjänsten på Atlantica Båtförsäkring 2001. När andan faller
på blir det en tur i familjens Nord 80:a.
Ann Larsson, trotjänare på kundtjänst
sedan 1994. Flyttade från Göteborgs- till
Stockholmskontoret 1998 men har kvar
sommarstället på Orust med tillgång till
hav och båtar.
Stefan Karlson började på kundtjänst
2007, riktig skärgårdsbo som bor på
Donsö och letar efterträdare till sin nyligen sålda Uttern.
Michelle Henriksson Wong började
2009 och är som nästan alla andra på
kundtjänst barnledig. Bor mitt i stan och
har ingen båt, men blir hjärntvättad av
allt båtsnack på jobbet.
Martin Lindemann kom till Atlanticas
skadeavdelning redan 2000. Är framför
allt seglare men samtidigt lite lat så det
blir mest i vänners utlånade båtar. Brukar
också skaffa sig en badbåt till sommaren
som avyttras i god tid före den jobbiga
vinterförvaringen…
Bill-Owe Johansson gillar däremot saker
med motorer; bilar, bågar och framför allt
båtar. Är för närvarande båtlös, men har
lovat att provsegla med en kamrat kommande säsong så det är nog ett övergående tillstånd. Har jobbat på skador sedan
2002 och är även personalrepresentant i
vårt moderbolag Trygs styrelse.
Heléne van den Berg är sedan hösten
2010 vikarie för Lina på kundtjänst. Privat
så delar hon sin tid mellan sin älskade Express och sitt uppdrag som volontär för
Sjöräddningen.
Henrich Johansson började våren 2010
sitt ganska komplicerade jobb, på sommarhalvåret är han skadereglerare och
vintertid säljare. På så vis blir det aldrig
lågsäsong… Henrich har ett stort båtintresse och älskar båtbranschen. Han har
ägt båtar i varierande storlek genom åren
och just nu är han i valet och kvalet att införskaffa sig ett renoveringsobjekt, dock
först efter familjens godkännande.
Petra Oliveira är barnledig från sitt jobb
på kundtjänst, där hon jobbat sedan
2006. När inte isen ligger tar hon gärna
sin styrpulpetare över till sommarstället
på Länsö.
Lina Björk kom till kundtjänst 2007,
rekommenderad av Petra och liksom hon
barnledig (smittar det?). Bor i skärgårdskommunen Haninge.
Marja Gromoff är vikarie för Petra på
kundtjänst. Marja tillbringar gärna fritiden i familjens Albin 25:a, som dock snart
kanske får stryka på foten för en segelbåt.
Per Ingberg skötte ett varv i skärgården
innan han sommaren 2010 kom till Atlanticas skadeavdelning. Gör skärgården
osäker i sin Wellcraft Antigua.
Alf Dahlgren är nestorn i gänget, kom till
Atlanticas skadeavdelning redan 1989. Hans
Princess 286:a från 80-talet har fått nya motorer två gånger och överlevt tre fruar…
Carl Raneke kom till skadeavdelningen
sommaren 2010. Rutinerad skadereglerare med stort båtintresse men för närvarande tar tvååriga dottern för mycket tid
för att hinna med egen båt.
Martin Åberg med förflutet som polis
och senast 20 år på Larmtjänst, jobbar
sedan 2009 som utredningsinspektör på
Atlantica. Nyinköpta sommarstället på
Vätö skall snart kompletteras med båt.
Olle Arvidsson jobbade på skadeavdelningen från 2005, men gick sommaren
2010 över till säljsidan. Har vid sidan om
familjen två stora passioner i livet; Formel
1 och fiske.
Torbjörn Johnson började 2009 på controller/it-gruppen. Fick i höstas motorn
stulen på sin nyinköpta Ryds 510. Inte ens
Atlanticafolket klarar sig undan…
Sittande i roddbåten Conny Landström
som mönstrade av som kapten vid årsskiftet men finns kvar några månader
som stöd för nya ledningen. Började som
marknadschef 1996 och blev vid millennieskiftet affärsområdeschef för hela Atlantica. Har ett förflutet som båtboende
på 55 fots stålkryssare men nöjer sig sedan
några år med att fara runt i sin Chris Craft
25:a eller någon av de andra mindre båtarna.
17
Elektroniska
sjökort och GPS
kan inte göra
hela jobbet!
18
a De digitala hjälpmedeln är - ja just
hjälpmedel. Du kan inte stoppa huvudet i
plottern och avstå från all annan information. Då blir du en fara både för dig själv
och andra. Det är fantastiskt att alltid veta
var man är till och med när det är mörkt
eller dimmigt. Och visst är det ett fint
hjälpmedel när man går i skärgård.
Men! Det digitala sjökortet är vanligen
en vektoriserad version av papperssjökortet som på många ställen baseras på
mätningar med handlod under artonhundratalet. Bättre än förlagan blir inte
e-sjökortet. Och för att få överblick ska
man alltid ha ett aktuellt papperskort
ombord. Digital navigation kräver alltid
ström. Utan ström och papperssjökort
blir man helt vilsen.
Men! Plottern är ingen radarskärm.
Du ser inte andra sjöfarare på displayen.
Därför måste du alltid hålla god utkik
samtidigt som du kör efter plottern. Årligen inträffar ett antal trista händelser där
båtar antingen kolliderar eller ränner upp
på land när e-kortet är missvisande. Bådadera kan undvikas om man håller god utkik. Använd vanligt sjövett, håll styrbord
i farleden, anpassa farten och undvik de
leder som används av den tunga trafiken.
Och använd öronen också!
Men! Var medveten om att tekniken
har sina begränsningar. Till exempel
Ung
bärgare
belönad
finns det ibland buggar i programvaran- särskilt på nya apparater med nya
programvaror. Elfel som glappkontakt,
säkringar som lagt av eller tomma batterier måste man vara beredd på. Och så
måste GPS-antennen vara placerad så att
den inte störs av föremål eller människor.
Ha extra säkringar med och planera för
reservström.
Men! Passa dig för branta girar i mörker och dimma när du går i skärgård.
Tendensen är att man girar för sent och
när man väl gör det girar man för mycket.
Även i teknikens värld är det människan som är den avgörande faktorn, som
värderar all information och som kompletterar bilden genom att väga ihop information från flera källor. Det är du som
kör båten och det är du som har ansvaret!
(Baserat på E-navigatörens 10 budord
av Sjöfartsverket i samråd med Jonas Ekblad).
a Det var midsommardagsmorgon
och Liam och farfar Jonas Qvarnström
satt och åt frukost i sommarstället på
Vårholma. Framför sig hade de Lindalssundet som brukar vara livligt trafikerat.
Morgonen var stilla, mulen men med uppehållsväder.
Plötsligt fick Liam, syn på en båt som
verkade driva utan någon ombord. Efter
att ha följt den med blicken ett tag var
även Jonas ganska säker på att den var
obemannad så han och Liam tog passbåten och gav sig ut. Båten som var en Flipper 630 hade kapellet på och utombordsmotorn uppfälld och, mycket riktigt, det
fanns ingen ombord. Herrarna Qvarnström tog båten på släp och förtöjde den
vid den egna bryggan.
Polisen som Jonas ringde var alert
och dök upp inom två timmar och deras
åtgärd var att ringa efter en bärgare som
tog med båten in till Vaxholm, där den
fick ligga. Sen man fått veta att båten var
försäkrad i Atlantica skrev Jonas till oss.
Och vi tyckte att detta var en så positiv
sak att vi dels skrev ett tackbrev, dels också gjorde en uppvaktning ute i Vaxholm
för att tacka Liam för hans insats och för
att överlämna en belöning. Insatser av
det här slaget kan spara mycket pengar
och arbete. Och det är roligt när någon
är vaken och beredd att ingripa. Det vill
vi gärna uppmärksamma!
Atlanticas ägare Tryg organiserar om
a Från årsskiftet gäller en ny organisation
för Moderna Försäkringar och Atlantica.
Till skillnad från övriga delar av Tryg och
Moderna så kommer Atlantica att fortsätta med den specialistinriktning som har
varit signifikativt för Atlantica. Vi kommer, tillsammans med Bilsport & MC i
Växjö och Enter (märkesbilförsäkring) i
Oslo att ingå i en grupp man kallar Subbrands. Alla tre har jobbat på liknande sätt
med skadereglering integrerat med sälj,
marknad och kundtjänst, vilket har gjort
att hela respektive organisation jobbat
med starkt kundfokus och specialistinriktning på våra målgruppsbranscher.
Konceptet har varit mycket framgångsrikt och för att slå vakt om det, har man
samlat alla tre i den nya grupperingen,
vilken leds av Roy Erik Landehagen, som
sitter i Oslo och också är chef för Enter.
Nyheter 2011
Utökad
Vaktskifte
vid rodret för
Atlantica
segelbåtsFörbättrade
åldersavdrag
Vi har gjort det bättre för dig när det
gäller ersättningsnivåerna när gamla
delar ersätts med nya i samband med en
skada. I våra villkor hittar du de nya nivåerna och villkoren finns på vår hemsida
www.atlantica.se eller ring vår kundtjänst
på 0200-27 27 27 så skickar vi hem dem
till dig.
försäkring, utan
extra kostnad.
Du har nu skydd för mast och riggskador,
även vid normal segling eller skador som
direkt orsakats av hårt väder, i den vanliga
försäkringen, utan att behöva teckna till
något.
De utökade skademoment som täcktes
av tilläggsförsäkringen Rigg Exklusiv ingår nu som standard.
Var med i vår kundundersökning!
Hjälp oss bli bättre!
a Atlantica låter med jämna mellanrum
genomföra kundundersökningar för att
få våra kunders betyg på hur väl man
anser att vi lever upp till de krav och
förväntningar som ställs på oss som båtförsäkringsföretag. Undersökningarna
har haft stor betydelse för vår utveckling
av produkter och villkor och ger våra
kunder möjlighet att påverka vårt erbjudande.
Nu är det dags igen! I februari genomför vi nästa undersökning, denna
gång via nätet. Gör så här: Gå in via vår
hemsida www.atlantica.se, och följ instruktionerna för att besvara frågorna i
formuläret. Undersökningen utförs av
undersökningsföretaget Tradewell och
svaren behandlas självklart med anonymitet.
Som tack för hjälpen deltar du i utlottningen av 5 stycken märkningspaket av
båt och motor från Securmark.
Tack för din hjälp!
Conny Landström lämnade över rodret till
Lars Torgersson vid årsskiftet.
a I samband med organisationsförändringen vid årsskiftet lämnade Conny
Landström jobbet som Affärsområdeschef för Atlantica, för att gå i pension.
Han finns dock kvar under några månader för att hjälpa nye chefen Lars Torgersson in i jobbet.
Lars kommer från en annan del av koncernen som heter Moderna Trygghetsförsäkringar, där han varit försäljningschef
för Bankassurans. Han har ett tjugotal års
erfarenhet från försäkrings- och finansbranscherna, varav en del tillbringades
hos seb Finans med båtfinansiering.
Framför allt har Lars ett brinnande båtintresse, uppvuxen med segelbrädor och
båtar som han är. Ganska naturligt med
tanke på att han är från Grundsund där
han fortfarande bor med sambo och fyra
tonårsbarn.
Under Connys tid på Atlantica har
marknadsandelarna ökat med 50%, omsättningen fyrdubblats och även resultatet mångdubblats. Atlantica har under
denna tid dragit ifrån sina konkurrenter
och befäst sin ställning som klart störst
på båtförsäkring i Sverige, räknat i premiekronor. Så nu kan han dra sig tillbaka
och njuta sitt otium (vad nu det är..) och
lämna över stafettpinnen till Lars.
19
avsändare: Atlantica båtförsäkring/MOderna försäkringar box 2251, 403 14 göteborg
adressaten flyttad adressaten okänd
a
innehåll
2
3
3
4
6
7
8
10
13
14
16
18
19
Ledare
Pilsnerlagen på sjön
Lågt värde på icke CE-märkt Märk och registrera din motor
En höstdag med KBV i Västervik
Seglens utveckling
Sett & Synat
Vi besökte NordWest på Vindön
Hårt väder till havs
Ipad i båten Kåseri Atlanticas medarbetare
Elektroniska sjökort
Nyheter från Atlantica
Redaktion
Ansvarig utgivare och chefredaktör
CONNY LANDSTRÖM
Redaktör Tom Roeck Hansen
Produktion/Layout 24 punkter
Omslagsfoto Etsabild AB / Malcolm Hanes
Tryck SÖRMLANDS GRAFISKA
www.atlantica.se
AtlanticaTidningen utges av
Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar
Box 2251, 403 14 Göteborg
Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 031-723 94 15
Atlantica Båtförsäkring/ Moderna Försäkringar
Box 7830, 103 98 Stockholm
Tel: 0200-27 27 27 • Fax: 08-684 128 03
E–post: [email protected]
Material till tidningen kan skickas till ovan angivna adresser eller per fax 08-684 128 03. Tidningen kan tyvärr inte ta ansvar för insänt, ej beställt material.
Citat är tillåtna om källan tydligt anges.
För tidigare publicerade nummer se www.atlantica.se
Ur höstens och vinterns bokskörd
Medvind - av Bo Malmros och Lisa Livstedt
Malmros - berättar om parets fem år långa
jorden-runt-segling med Vindrosa på ett
trevligt och lågmält sätt. Det handlar om
strapatser, myndighetstrassel men också om
nya vänner och stora upplevelser.
Cirkapris: 310 kronor.
Mot Söderhavet - av Lars Hässler baserat på
en bok av Pamela Sisman - skildrar den tremastade, svenskbyggda träskonaren Sofias
seglingar och slutliga förlisning. Hon seglades av ett hippiekollektiv. Boken är i viss mån
en tidsskildring. Det är intressant att följa hur
det trots allt gick att segla ett rätt stort fartyg
under så flytande förhållanden. Cirkapris: 310 kronor.
Årstidernas Skärgård - fotograferad och
skriven av Sören Colbing - följer årets gång
i text och bild. Bilderna som har stor plats är
en blandning av detaljobservationer och stora
stämningsskapare. Texten utgår ofta från vad
som händer i naturen just då och där och bygger på nära studier och mycket kunskap. En
vacker och tankeväckande resa genom året. Cirkapris: 510 kronor.
Roland Svensson Ömänniskan - av Ulf Sörenson - är ett imponerande verk på 320 sidor
med en slösande rikedom av foton och avbildningar av hans verk. Boken berättar om den
unge bankvaktmästarens väg till positionen
som sinnebild för skärgårdsmåleriet, om hur
intresset för skärgården föder en forskningsiver som gav viktiga böcker till resultat. Och den
visar på Roland Svenssons kärlek till andra
övärldar. Samtidigt beskrivs hans ständiga
kamp för att nå det konstnärliga och inte fastna
i det dokumentära, som han var så skicklig på.
Även skildringen av människan Roland Svensson är djupgående. En lysande bok! Cirkapris: 465 kronor.
Skinnarmo och Nordostpassagen - av Ola
Skinnarmo med text av Johan Tell - skildrar
expeditionen som i Nordenskiölds spår seglade genom Nordostpassagen ombord Explorer. Seglatsen genom de arktiska vattnen
fram till Berings sund tog tre månader. Täta
dimmor, isfyllda vatten och hårt väder mötte
men också skönhetssyner och mänskliga
möten. Och tydliga tecken på avsmältning av
is och glaciärer. Isbjörnar utan is och valrossar i jättestora landkolonier rapporteras.
Välskriven och mycket väl illustrerad. Cirkapris: 375 kronor. ~ tom roeck hansen
Som läsare av AtlanticaTidningen får du beställa
böckerna om Sven Barthel till förmånspris!
Sven Barthel var kanske den bäste skärgårdsskildrare vi haft. Han dog 1991 men
hans texter lever.
Nu finns två böcker - en minnesbok om honom och en kåserisamling av honom. Minnesboken heter Sven Barthel på Sillö
- Greven och Boden. Den är skriven av Tom
Roeck Hansen, rikt illustrerad av marinmålaren
Stig Fyring och formgiven av Anna Bergstrand.
Från 10 år med Vindfält är boken av honom och
den utgör ett urval av hans cirka 500 dagspresskåserier och berättelser från tjugo- och trettiotalet. Böckerna ges ut av Hydrographica. Pris i
bokandeln cirka 360 och kåserierna cirka 180
kronor inkl moms. Beställ Sven Barthel på
Sillö för 360 kronor och
Från 10 år med Vindfält för
180 kronor. Moms och fri
hemsändning ingår! Köp båda böckerna för
bara 400 kronor!
Beställ på hemsidan www.hydrographica.se. Ange tydligt Atlantica! Böckerna kan också beställas per telefon: 08 - 679 89 11.