Transcript Handledningsmaterial - Uppsala stadsteater

HANDLEDNING FÖR LÄRARE
Om föreställningen
Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och
Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet startades och
drevs av Susanne Osten för tjugor år sedan och ingår som en av flera produktionsövningar på
skolan. Det är en samarbetsövning för samtliga våra utbildningar inom scenkonst och är en övning
för fyra team där dramatikerstudenterna skriver var sin pjäs som sen iscensätts av ett team
bestående av studenter från utbildningarna; Dramatik, Teaterteknik, Ljud design, Ljus design,
Kostym design, Scenografi, Regi, Mask och Scenkonstproduktion som samtliga går en treårig
utbildning.
Av och med:
Dramatiker: Jani Lohikari
Teaterregi: Jesper Berglund
Scenografi: Linn Henriksson Strååt
Ljusdesign: Ronald Hessman
Ljuddesign: Eric Sjögren
Mask- och perukdesign: Sigrid Nathorst-Windahl
Kostymdesign: Maria Peterson
Teaterteknik: Snöret Lindén
Teaterteknik: Heida Ragnarsdottir
Scenkonstproducent: Sara Bergsmark
Medverkande: Peter Hildén, Fanni Noroila och Sonja Kuittinen
Att förbereda teaterbesöket
Vad kul att du valt att se Landet Ensamheten på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta
över att kunna erbjuda bra teater på en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala kommuns
skolor. För en del elever kan det här vara det allra första teaterbesöket, vi är därför särskilt måna
om att detta ska bli en bra upplevelse för alla.
Det här materialet består av tips på hur du kan förbereda och efterarbeta temat i föreställningen
samt själva teaterbesöket. Det består både av samtalsfrågor, uppgifter samt tips på en del
praktiska övningar. Du behöver inte använda alla delar utan kan plocka det du vill ha
Skillnaden mellan teater och bio
De flesta barn har varit på bio men kanske inte på teater. Det kan vara bra att prata om vad det är
för skillnader mellan en biofilm och en teaterpjäs. På bio får man ju gärna äta t.ex. popcorn och
dricka läsk, medan det inte alltid är så uppskattat på en teater. Varför är det så?
En av anledningarna till att man inte äter och dricker mitt i pjäsen är nog att det kan störa. På en
biofilm är volymen mycket högre och man hör vad de säger även om det prasslar från godispåsar,
men på teatern är det ibland rätt tyst och skådespelarna har oftast inga mikrofoner utan använder
sig av sina egna röster. Då kan allt prassel och tuggande göra det svårt att höra allt som sägs. Men
helt tyst ska det ju inte vara på en teater, att skratta och reagera på vad skådespelarna säger på
scenen är så klart mer än tillåtet! I föreställningar för yngre barn vill tom skådespelarna ibland att
barnen ska svara och interagera.
© Uppsala stadsteater 2014
Kan ni i klassen tillsammans komma på hur ni tycker att man ska uppföra sig på teaterbesöket?
Hur ska en bra publik vara?
Vad är teater?
En teaterproduktion består av många delar. Man kan bl.a jobba som skådespelare, regissör,
scenograf, kostymör, maskör, ljud och ljus-tekniker. Man kan med fördel prata om de här olika
delarna med eleverna innan teaterföreställningen. Vet de vad de olika yrkesrollerna innebär? Mer
om detta kan du hitta i handledningsmaterialet Ta med skolklassen på teater som ligger på vår
hemsida, det är anpassat för högstadiet och gymnasiet men det går även bra att använda delar av
det för yngre barn.
Behöver man förbereda sig på det man ska se?
I de flesta fall behöver man inte förbereda eleverna alls på det man ska se. Att titta på en
teaterföreställning är en konstnärlig upplevelse och för det mesta är det bästa att bara luta sig
tillbaka och ta in upplevelsen helt oförberett för att sedan kanske bearbeta och prata om
föreställningen efteråt.
Som lärare känner du dock dina elever bäst. Därför rekommenderas du som lärare att sätta dig in i
materialet innan föreställningen för att själv förbereda dig på vad det handlar om. Kanske bedömer
du att just dina elever behöver prata om handlingen innan, eller väljer att samtala om något svårt
ämne som tas upp. Vissa föreställningar berör kanske något som kan upplevas som jobbigt för en
enskild elev och då kan det ju vara bra att du som lärare är beredd på en eventuell reaktion.
Att arbeta med efter föreställningen
Pjäsen Landet Ensamheten handlar om Miriam som precis har flyttat till en ny lägenhet med sin
pappa. Hennes pappa jobbar mycket och därför får Miriam vara ensam hemma en hel del, något
som hon är arg på pappa för. I den tråkiga lägenheten där Miriam och Pappa bor lär sig Miriam
snart att underhålla sig med sin fantasi på egen hand. Eller får hon hjälp av någon?
En dag knackar grannpojken Léon på och frågar om han får vara med och leka. Ska han få det?
Hur gör man för att skaffa nya vänner? Vågar man släppa in någon i sin egen lek? Och vad kan
egentligen hända i ens egen fantasi?
Praktiska övningar
Nedan följer förslag på några övningar som man kan göra i klassen när man vill jobba med
efterarbete av pjäsen. Det kan vara en bra uppstart innan man börjar med samtalsfrågor. Man kan
göra en eller flera av övningarna i följd. Man kan också välja att varva samtalsfrågor med någon
övning för att behålla gruppens fokus.
Öppna paket
En fantasiövning. Alla sitter i ring. En i taget låtsas att de öppnar ett paket och berättar för alla vad
de får. Man kan få precis vad man vill i sitt paket, även om ens låtsaspaket är litet, kan det rymma
en hel swimmingpool. Vill barnen kan de också visa/mima vad de fått i sitt paket innan de talar om
vad det är.
© Uppsala stadsteater 2014
Värderingsövning
Gör en skala/linje på golvet (osynlig eller verklig). I ena änden av skalan håller man inte alls med
och den andra änden håller man verkligen med. Ställ ett par påståenden som barnen i klassen får
ta ställning till. Exempel på påståenden att säga:








Det är roligt att vara ensam hemma
Det är lätt att skaffa nya kompisar
Det är roligt att leka med andra
Det är roligt att leka själv
Föräldrar jobbar för mycket
Det är roligt att flytta
Det är roligt att låtsas tillsammans
Det är roligt att berätta sina hemligheter för nån
När ett påstående lästs upp får barnen ta ställning till detta och ställa sig på lämpligt ställe på
skalan. Håller de med ställer de sig vid den änden av skalan som representerar detta, och vice
versa. Det går självklart att ställa sig i mitten, där man varken håller med eller inte håller med, samt
ställa sig lite mer åt något av hållen, om man inte håller med fullständigt. Innan man ställer ett nytt
påstående kan man höra sig för om några barn vill berätta varför de valt att ställa sig där de står.
Detta kan vara en bra övning att starta med för att få barnen att börja tänka kring pjäsen och dess
teman. Därefter kan man exempelvis börja med samtalsfrågor.
Tips: Det kan vara bra att poängtera för barnen att göra som de själva vill och inte tänka för mycket
på vad kompisarna väljer.
Heta stolen
Påståendena från föregående värderingsövning går även att använda i en ringövning. Alla barnen
sitter på varsin stol i en ring, dessutom finns en extra tom stol i ringen. Läraren står utanför och
läser upp olika påståenden. Om man håller med om påståendet reser man sig upp och byter plats.
Innan man läser nästa påstående kan man som lärare fråga några elever varför de valde att byta
plats och vad de tänkte.
Teckningsövningar



Måla något du minns från föreställningen.
Om du bodde i en fantasi/låtsasvärld, hur skulle den se ut då? Måla den!
Måla en fantasi/låtsaskompis och ge den ett namn.
Frågor att samtala kring
Nedan följer ett antal samtalsfrågor både utifrån pjäsens tematik och utifrån själva teaterbesöket.
Välj ut de du vill. Förslagsvis kan man dela in klassen i mindre grupper. Vill man så kan eleverna
rita teckningar utifrån frågor som du som lärare väljer ut.

Hur kändes det att gå på teater?

Hur kände du när du såg pjäsen?
© Uppsala stadsteater 2014

Vad tänker du att pjäsen handlade om?


Var det något i pjäsen som kändes extra bra? Vad?
Var det något som kändes jobbigt? Vad?

Hur såg scenen ut? Vad tänkte du att den föreställde?

Om du skulle vara en av karaktärerna i pjäsen, vilken skulle du då vilja vara? Varför?
”Välkommen till Landet Ensamheten!”
I pjäsen har Miriam precis flyttat in i en ny lägenhet tillsammans med sin pappa. Det står en massa
flyttkartonger överallt.


Om du har flyttat någon gång, hur kändes det?
Om du inte har flyttat, hur tror du det känns att flytta till en ny plats?


Vad tror du är det roligaste med att flytta till en ny plats?
Vad tror du är tråkigast?


Hur känns det att vara ensam hemma?
Vad brukar du göra då?
”Tänk på det du inte trodde du kunde se, för att sen se”

Vad är fantasi för något?

Varför fantiserar man, alltså låtsas?

När du låtsas, vad tycker du om att leka för lekar då?

Vem var kaninen? Hittade Miriam på den eller fanns den på riktigt?

Har du haft en låtsaskompis någon gång? Har du i så fall berättat om den låtsaskompisen
för någon?

När Miriam och Kaninen är ensamma blir lägenheten plötsligt fylld med massor av färger.
Vad tror du att det är som händer då?

När det ringer på dörrklockan förändras hela lägenheten och blir grå och kall. Hur verkar
Miriam känna när det händer? Vad tror du att det är som händer då?
”Först kände man sig ensam, så vips... Känns det inte ensamt längre.”

När Léon knackar på verkar Miriam inte vilja ha honom där. Varför tror du det är så? Hur
© Uppsala stadsteater 2014
känner Miriam då?

När Kaninen vaknar igen och Léon är där, försöker Miriam gömma kaninen för honom.
Varför gör hon det?

Varför blir Léon rädd när Miriam jagar kaninen?

När Léon tänker gå säger han till Miriam att hon inte är rolig, utan att han bara vill gå hem.
Varför säger han så? Varför vill han gå? Hur kan det kännas att inte få vara med och leka?

När Léon går hem så springer Miriam efter honom. Varför gör hon det?

Hur känner du när du leker ensam?

Hur känner du när du leker med andra?

Léon berättar för Miriam att han länge velat knacka på hos henne, men inte vågat förrän nu.
Hur tänker du att man kan göra för att få nya vänner? Hur skulle du göra?

Vad tror du händer efter pjäsens slut?
Vill ni lämna teckningar, ge synpunkter på föreställningen eller liknande, kontakta gärna
Stadsteaterns dramapedagog Maria Trost, [email protected]
© Uppsala stadsteater 2014