Transcript Toalettbesök under lektionstid

www.gu.se
Övergripande syfte
Att beskriva de förutsättningar barn har att förhålla sig till när
de behöver gå på toaletten i skolan och vilken betydelse dessa
får för deras toalettvanor
www.gu.se
Originalartiklar
Lundblad B, Hellström A-L. Perceptions of school toilets as a cause for
irregular toilet habits among schoolchildren aged 6 to 16 years. J Sch Health.
2005;75(4):125-8
Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Experiences of children treating
functional bladder disturbances on schooldays. J Pediatr Urol. 2007;3:189-93
Lundblad B, Hellström A-L, Berg M. Children`s experiences of attitudes and
rules for going to the toilet in school. Scand J Caring Sci; 2010;Jun;24(2)
219-23
Lundblad B, Berg M, Hellström A-L. Teacher´s attitudes and strategies when
schoolchildren need to go the toilet. Submitted.
2011-03-18
www.gu.se
www.gu.se
Barns blåskontroll
Vid skolstart har de flesta barn uppnått blås- och tarmkontroll
innefattande social kontroll (behärska toalettmiljön, hygien,
av och påklädning)
4,5% av förstaklassare har ofrivilligt läckage (inkontinens)
enstaka gång per månad och 2,5% har läckage mer än en gång
per vecka
Inkontinens innefattar ofta att ha hastigt påkomna trängningar
Daginkontinens 1,5% vanligare hos flickor vid 7-års ålder
www.gu.se
Toalettvanor hos barn
7-15 åriga skolbarn oavsett kön tömmer blåsan 3 – 8 ggr
under sin vakna tid
Mängden urin som föranleder tömning varierar stort
Volymen urin som barn kissar är störst vid toalettbesöket
på morgonen
Behovet av tarmtömning varierar hos barn i skolåldern,
yngre skolbarn bajsar oftast 1-2 ggr per dag
www.gu.se
Hälsorisker förknippat med toalettvanor
Att inte kissa ”färdigt” – kvarstående urin i blåsan kan leda till
urinvägsinfektion
Vanan att ”hålla” sig under en hel skoldag – risk att utveckla
funktionella störningar och att få urinvägsinfektion
www.gu.se
Skoltoaletten
En toalett per 15 elever
Funktionshindrade barn speciellt anpassad toalett
Toaletten ska ligga avskilt
Säkert lås som inte ska kunna lirkas upp
Tvättplats i nära anslutning
Toapapper, pappershanddukar el annan torkanordning,
uppsamlingskärl för sanitetsbindor, klädkrok, spegel och
bägare för dricksvatten ska tillhandahållas
Inte placerade i samband med matrum
Skall rengöras dagligen
www.gu.se
Resultatet visar 6 – 16 åriga skolbarns
erfarenheter och upplevelser
Enkät ifylld av 385 barn i åldrarna 6 till 16 år,
194 pojkar och 191 flickor,
i 8 grundskolor i Göteborg och Mölndal
Personliga intervjuer med 39 barn i åldrarna 8 till 16 år varav
20 behandlades för funktionell blåsfunktionsstörning
innefattande att utföra egenvård under skoltid
www.gu.se
Resultat enkätstudie
Toaletten alltid eller mestadels illaluktande (58%) äldre barn (80%)
Toaletterna ibland eller aldrig rena (72%) äldre barn (88%)
Ibland eller alltid kiss eller bajs på toalettringen (70%)
Ibland eller alltid kiss och bajs på golvet (50%)
Finns inte alltid tillgång till toalettpapper (60%)
Finns inte alltid tillgång till pappershandduk (67%)
Finns inte alltid tillgång till tvål (75%)
www.gu.se
Låset svårt att hantera inifrån, svårt att låsa upp (22%)
Visste att det gick att låsa upp dörren utifrån (40%)
Hade svårighet att känna lugn och ro under toalettbesök (39%)
Hade tillåtelse att göra toalettbesök under lektionstid när helst
det behövdes (41%)
www.gu.se
Toalettvanorna under skoltid
16% av samtliga barn (25% av de äldre) kissade aldrig på
toaletten i skolan
63% av samtliga barn (80% av de äldre) bajsade aldrig på
toaletten i skolan
www.gu.se
Främsta skäl för att undvika eller helt avstå toalettbesök
Synlig smuts och dålig lukt
”Det är kiss på toalettringen”
”De kanske tror att den äckliga lukten kommer från mig”
Rädsla
”Jag är alltid rädd att någon utanför ska höra när jag kissar”
”Jag är rädd att någon kan komma in och se mig”
www.gu.se
Vad lär vi av barnens erfarenheter?
Riktlinjer för en god toalettmiljö följs inte alltid i skolan
Barn använder sina sinnesupplevelser och känslor som
underlag vid beslut om toalettbesök i skolan
En skoltoalett som upplevs smutsig, illaluktande och ger
upphov till rädslor försvårar för barn att tillgodose sina
toalettbehov under skoltid och kan bidra till ohälsosamma
toalettvanor
www.gu.se
Barns erfarenheter av skolans regler för
toalettbesök och betydelsen av dessa
(Intervjuer med 19 skolbarn)
Toaletterna upplevdes av de flesta som äckliga, illaluktande
och osäkra, citat:
”Dom är äckliga”
”Jag går inte om jag inte är tvungen”
”Om du har en krona kan du öppna dörren från utsidan det
hände en kompis han kom inte till skolan på en vecka”
www.gu.se
Regler för toalettbesök
Ett fåtal hade fått muntlig information av sin lärare om hur de
skulle gå tillväga vid toalettbesök under lektionstid. Enligt
barnen hade varje lärare egna regler för toalettbesök, citat:
”Ingen har berättat om reglerna”
”Läraren frågar varför gjorde du det inte på rasten?”
”Lärarna gör reglerna för toalettbesök”
”När man haft dem en tid så vet man hur de vill ha det”
www.gu.se
Toalettbesök under rasten
Under korta raster var det svårt att hinna med toalettbesök
eller så fanns inte behovet just då. Barnen skulle hämta nya
böcker i sitt skåp och prata med kompisar. Det kunde
upplevas pinsamt att visa sitt toalettbehov. Det var svårt att
planera att gå på toaletten, citat:
”Du behöver inte kissa precis efter du har druckit men när du
är i klassrummet så känner du det”
”Man leker och så glömmer man”
”Jag har alltid känt det pinsamt att gå på toaletten”
” Det är lite personligt”
www.gu.se
Toalettbesök under lektionstid
Enligt barnen var det tryggare att gå på toaletten under
lektionstid. De flesta barn skulle räcka upp handen och tala
om att de behövde gå på toaletten, citat:
”Det är säkrare att gå under lektionstid”
”Vi räcker upp handen och frågar om vi får gå på toaletten”
”En del som räcker upp handen får vänta i evigheter”
”Du har redan varit en gång det räcker”
” Du måste säga att jag är orolig i magen idag så jag måste
gå på toaletten”
”Nu måste du verkligen klara det för nu håller vi på med
något som är jätteviktigt, du måste hålla dig lite”
www.gu.se
Barnens uppfattning var att toalettbesök inte fick göras under
lärarnas undervisning, genomgångar, och när det var prov. Att
räcka upp handen och inför sina klasskamrater informera om
sitt toalettbehov kunde upplevas generande, citat:
”Inte när läraren undervisar”
”Alla behöver inte få veta att jag behöver kissa”
” Det är min ensak om jag behöver gå på toaletten alla
behöver inte veta det”
www.gu.se
Vad lär vi av barnens erfarenheter
Barn är inte alltid delaktiga i utformningen av regler som
gäller deras arbetsmiljö
Rasten är den tidpunkt som är lämpligast för toalettbesök ur
ett lärarperspektiv men inte alltid fallet utifrån barns behov
Regler för toalettbesök kan få till följd att barn inför sina
klasskamrater måste offentliggöra sitt privata toalettbehov
www.gu.se
Uroterapeutisk behandling vid funktionell störning
Syftet: Normalisera blåsfunktionen och förebygga ytterligare besvär
Barnets medverkan nödvändig, personligt utformat träningsprogram
innefattande regelbundna toalettbesök samt blåstömmingsteknik;
Kissa varannan till var tredje timma eller oftare vid behov
Ta god tid på sig, sitta med fötterna stadigt på golvet, inta en bra
sittställning så att bäckenbottenmuskulaturen blir avslappnad, i lugn
och ro kissa ”tomt”
www.gu.se
Erfarenheter i skolan hos barn med blåsfunktionsstörning
och som ska utföra egenvård under skoltid
Motstridiga regler
”Hon (uroterapeuten) säger att jag måste gå helst innan jag
känner det”
”Ibland säger hon (läraren) ja ibland säger hon nej”
”Om fröken är sträng får vi vänta tills hon sagt det som är
viktigt”
”Hon skriver upp om man vill gå mer än två gånger”
www.gu.se
Riskfyllda toaletter
”Det är så mörkt därinne”
”Man känner sig trängd där”
”Riktigt äckligt därinne det luktar som när man är sjuk”
”Det är ju bakterier på papper och det ligger papper på golvet
överallt”
”Jag sitter inte”
”Man känner att man inte skyndar sig tillräckligt så
man skyndar sig ännu mer”
www.gu.se
Knep/aktiviteter för att hämma kissbehov och undvika toalettbesök
Under rasten:
”Jag springer”
”Jag leker så jag inte känner”
”Jag står med benen som om jag stretchar och så tänker jag på döden så
jag inte skrattar”
Under lektionstid:
”Jag sitter och så skakar jag med fötterna”
”Man hör inte vad läraren säger, det går inte”
”Man lyssnar inte”
”När jag håller mig så önskar jag bara att dagen ska ta slut”
www.gu.se
Osäkert socialt stöd
”Jättebra att fröken vet så behöver man inte förklara”
”Jag tror det skulle vara bra (att berätta) men jag tror inte hon
skulle komma ihåg det”
”Lärarna bryr sig inte”
”NN får gå på toaletten för hon har kisseproblem”
”En flicka utnyttjar det hon säger: ska inte du gå på toaletten nu?”
www.gu.se
Vad lär vi av barnens erfarenheter?
Skolan är inte en trygg arbetsplats för barn som har blåsstörning
En skoltoalett förknippad med fysiskt, psykiskt och socialt
risktagande är inte ett framgångsrikt terapeutiskt verktyg när
skolbarn ska utföra egenvård vid funktionell blåsstörning
Barn använder allehanda knep för att om möjligt undvika
toalettbesök och för att inte upptäckas ha blåstömningsproblem
Lärares regler för toalettbesök kan försvåra egenvård
www.gu.se