Transcript Här kan du läsa Amnestys effektrapport för 2013.

 Amnesty Internationals Effektrapport 2013 Ideell förening Amnesty International, svenska sektionen Organisationsnummer 802004­0401 Vad vill er organisation uppnå? Amnesty International är en global människorättsorganisation som arbetar för att långsiktigt förbättra människors villkor och samtidigt hjälpa dem som drabbas här och nu, då de mänskliga rättigheterna gäller alla, alltid. När Amnesty bildades 1961 var organisationens syfte att kämpa för personer som fängslats då de fredligt uttryckt sina politiska åsikter eller sin religiösa tro, så kallade samvetsfångar. Undan för undan har Amnestys åtaganden och arbetsområden vidgats för att idag innefatta ett arbete för alla de rättigheter som finns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra människorättsdokument. Dessa rättigheter är odelbara och beroende av varandra. Arbetet bygger på ett oberoende av varje regering, politisk övertygelse och religiös tro. Vision Amnestys vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Åtagande Amnesty utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi utövar påtryckningar mot makthavare för att förebygga, förhindra och stoppa dessa kränkningar, samt kräver att de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. För att öka kunskapen om de mänskliga rättigheterna arbetar Amnesty International även med information, utbildning och opinionsbildning. Målgrupp ● Individer vars mänskliga rättigheter är hotade och/eller kränkta. ● Statliga och icke­statliga aktörer som hotar eller kränker de mänskliga rättigheterna. 1 Under den innevarande strategiperioden, 2010 ­ 2016 arbetar vi med följande övergripande områden: ● Fattigdom ­ en rättighetsfråga ● Skydda flyktingars och migranters rättigheter ● Försvara människor från våld från stater och icke­statliga aktörer ● Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering Varje övergripande område är uppdelade i mindre arbetsområden med tillhörande mål som till exempel: ● Fattigdom ­ en rättighetsfråga ○ Sexuella och reproduktiva rättigheter ­ som bland annat innefattar tillgång till bra mödra­ och förlossningsvård. ○ Slum och informella bosättningar ­ Människor som lever under dessa förhållanden ska skyddas från att tvångsvräkas och få ökad besittningsrätt. De ska ha lika tillgång till rättigheter, service, rättvisa och kunna delta aktivt i beslut som påverkar deras liv. ○ Företags ansvarsskyldighet ­ Företag ställs till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter. De som drabbas har möjlighet att utkräva sina rättigheter samt erhålla skäliga rättsmedel såsom kompensation och upprättelse. ● Skydda flyktingars och migranters rättigheter ○ Flyktingar och migranter ­ Asylsökande erhåller en rättsäker asylprocess. Skyddsbehövande erhåller skydd i form av uppehållstillstånd. Varken reguljära eller icke­reguljära migranter diskrimineras på grund av sin status. ● Försvara människor från våld från stater och icke­statliga aktörer ○ MENA­regionen ­ Stödja övergångsprocessen, reformarbetet och byggandet av demokratiska institutioner. ○ Vapenhandel ­ Motverka kränkningar av mänskliga rättigheter genom att kontrollera och hindra vapenexport och export/överföring av annat materiel till länder där de riskerar att användas till att kränka mänskliga rättigheter. ○ Dödstraffet ­ Dödsstraffet avskaffas i hela världen. ○ Tortyr ­ Det absoluta förbudet mot tortyr respekteras. ○ Rättvisa och straffrihet ­ Rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för människorättskränkningar och folkrättsbrott. Ställa förövare inför rätta. ● Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering ○ Kvinnors rättigheter ­ Kvinnors rättigheter stärks och att våld mot kvinnor bekämpas. ○ Diskriminering mot HBTQ­personer ­ Verka för och skydda HBTQ­personers rättigheter. ○ Arbetet för enskilda individer. 2 I vilket organisatoriskt sammanhang verkar er organisation? Amnesty i Sverige är en sektion av Amnesty International som har sitt huvudkontor i London, England. Amnesty International stöds av över tre miljoner människor runt om i hela världen och har egen närvaro i över 150 länder. Verksamheten i dessa länder drivs av lokala Amnestysektioner eller Amnestystrukturer och i dagsläget har vi regionkontor i Johannesburg, Nairobi, Dakar och Hongkong. Organisationens högsta beslutande organ är det internationella rådsmötet, som hålls vartannat år. Rådsmötet beslutar bland annat i frågor om Amnesty Internationals åtagande och väljer en internationell styrelse som är det högsta beslutande organet mellan rådsmötena. Med tre miljoner supportrar världen över är Amnesty en del av den globala människorättsrörelsen. Som en del av den samarbetar vi ofta med andra människorättsorganisationer både på lokal, nationell, regional och internationell nivå. Samarbetet kan ta sig olika uttryck, till exempel genom gemensamt påverkansarbete i form av lobby och konsultation. Den svenska sektionen av Amnesty bildades 1964 och är, liksom rörelsen i stort, en demokratisk organisation. 2013 uppnådde vi över 100 000 medlemmar. Mellan årsmötena är styrelsen det högsta beslutande organet och det dagliga arbetet leds av generalsekreteraren. Den svenska sektionen har ca 80 anställda vilka är uppdelade på tre avdelningar ­ Opinion och Påverkan, Kommunikation och Fundraising samt Resurs och Organisation. Avdelningscheferna tillsammans med generalsekreteraren och HR­generalisten ingår i ledningsgruppen. Amnesty har cirka 200 lokala grupper runt om i Sverige. Av dessa är nästan 40 ungdomsgrupper. Det finns även ett antal specialgrupper som är inriktade på ett särskilt tema. Utöver dessa finns det också landprogram som leds av landsamordnare. Amnestys arbete bygger på många människors ideella arbete och gruppernas aktioner vid våra kampanjer är avgörande för arbetet för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid. Förutom svenska sektionen består svenska Amnesty av stiftelsen Amnestyfonden samt distrikt­ och arbetsgrupper som var för sig är juridiska personer. 75 av de ovanstående 200 grupperna är egna juridiska personer som årligen lämnar in en verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning till den svenska sektionen. Vissa arbetsområden är områdesöverskridande. I vårt arbete i Sverige bidrar vi till globalt uppsatta mål bland annat genom att kanalisera svenskars engagemang så att vi blir ännu flera som protesterar mot orättvisor. Ett annat sätt är att påverka svenska makthavare direkt som i sin tur deltar i regionala eller internationella beslutsprocesser, via exempelvis EU, FN eller Världsbanken. 3 Vilka strategier har ni för att uppnå era mål? För att försöka förändra världen och nå våra högt uppsatta mål har Amnesty utvecklat en förändringsteori som förklarar hur vi ser att samhällsförändring sker. Den heter Dimensions of Change och är grunden för vår analys av förändringar inom och över teman, länder, målgrupper och tid. Den huvudsakliga dimensionen är “förändring i människors liv” då detta alltid står i fokus för Amnestys projekt och kampanjer. Men även om Amnestys arbete har som mål att få till stånd en förändring för individer, måste vi också uppnå strukturella förändringar om vi vill att förändringen ska vara långsiktig. Mycket av Amnestys verksamhet fokuserar på att påverka makthavare att agera till förmån för dess befolkning. Därför innehåller Amnestys förändringsteori ytterligare tre dimensioner: ●
●
●
förändring i myndigheters policys förändring av ansvarsutkrävande förändring av aktivism och mobilisering för mänskliga rättigheter. Dessa tre dimensioner är sammanlänkade och inte ömsesidigt uteslutande. En förändring inom ett av dessa områden kan också generera en förändring för de andra områdena. Ett projekt eller program kan antingen bara fokusera på en dimension eller på alla dimensioner samtidigt. Utifrån denna analys har det Internationella sekretariatet i London tagit fram en strategisk plan som prioriterar vissa frågor och områden och den gäller hela globala rörelsen. Hur Amnesty sedan arbetar beror på arbetsområde ­ allt ifrån lobbyarbete och diplomatiska påverkanssamtal till utåtriktade informationsaktioner, manifestationer, brevskrivande och namninsamlingar. Varje år har Amnesty också ett antal större globala kampanjer där flera sektioner riktar allt ljus på en och samma fråga under samma period för maximal effekt . Grunden för allt Amnestys arbete är noggranna utredningar om olika människorättskränkningar runt om i världen. Nedan följer en beskrivning av våra metoder: Utredning och dokumentation Amnesty gör noggranna utredningar om och dokumenterar allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och de internationella konventioner som reglerar dessa rättigheter. Vi gör regelbundna utredningsresor till olika länder för att granska situationen på plats och träffa människor och deras anhöriga som själva drabbats av människorättskränkningar. Utredarna följer också rättegångar och möter politiker, regeringsföreträdare, människorättsförsvarare och lokala organisationer. Dessa utredningar dokumenteras i detalj i rapporter vilka sedan används som underlag för aktioner och påverkansarbete. Opinionsbildning och påverkan Amnesty utövar påtryckningar på makthavare för att de ska respektera och skydda människors rättigheter. Staterna ska förebygga, förhindra och stoppa människorättskränkningar och de som gör sig skyldiga till övergrepp ska ställas inför rätta. Vi arbetar aktivt för att de regeringar som 4 anslutit sig till FN:s konventioner också följer dem. Mänskliga rättigheter står över nationella lagar och innebär en rad skyldigheter för stater. Amnestys globala nätverk av medlemmar och sympatisörer agerar outtröttligt för att stoppa människorättskränkningar och/eller för att säkerställa frigivandet av samvetsfångar eller omvandla domarna för dödsdömda. Aktivisterna är kärnan i all Amnestys verksamhet. Dessa aktivister skriver brev till regeringsföreträdare runt om i världen, till samvetsfångar, till anhöriga etcetera. Ofta krävs det också snabba och massiva insatser, så kallade blixtaktioner, vid akuta situationer som till exempel att stoppa verkställandet av ett dödsstraff eller då individer riskerar att utsättas för tortyr. Dessa akuta vädjanden kommuniceras snabbt och brett i digitala medier och underskrifterna samlas in på hemsidan. Amnesty har även ett nätverk av sms­aktivister som snabbt kan agera på denna typ av vädjanden. Omvärldsbevakning och informationsspridning Amnesty bevakar systematiskt världens media liksom dokument från olika regeringar. Vi får information från forskare, människorättsförsvarare, advokater, flyktingar, anhöriga och olika organisationer. Alla uppgifter granskas i detalj och när fakta bekräftats av fler källor, oberoende av varandra, kommunicerar Amnesty detta. Svenska sektionens synlighet i media är mycket god, både i traditionella och sociala medier Amnesty har över 55 000 följare på Facebook, nästan 10 000 följare på Twitter och hemsidan har ca 40 000 besökare per månad. Amnestyrepresentanter medverkar ofta i tv­ och radiointervjuer och ger många intervjuer för olika tidningar runt om i landet. Amnesty har också sin egen tidning, Amnesty Press, i vilken nyhetsnotiser och reportage kring människorättsfrågor publiceras. Amnesty Press finns också som webb­utgåva för att öka spridningen. I arbetet med informationsspridning spelar Amnestygrupperna också en stor roll då de anordnar aktioner på gator och torg för att uppmärksamma en fråga. Informationsspridningen och opinionsbildningen sker även genom utbildning. Amnesty anser att utbildning inom mänskliga rättigheter är avgörande för att bemöta de underliggande orsakerna bakom människorättskränkningar, hindra dessa brott, stoppa diskriminering, främja jämställdhet och förstärka människors möjlighet till att delta i demokratiska beslutsprocesser. Det är viktigt att människor kan sina rättigheter och vet hur de ska kräva dem för att rättigheterna ska respekteras. Utbildning inom mänskliga rättigheter sker på lokal, nationell och global nivå och med olika målgrupper. I Sverige har Amnesty lång erfarenhet av arbetet med gymnasielever och vi satsar på en bred verksamhet gentemot gymnasieskolan med bland annat webbaserat läromedel, lärarutbildningar och filmfestivalen Angeläget. Medlemsvärvning och insamling 5 Amnesty International arbetar oberoende av varje regering, politisk övertygelse och religiös tro och är därför mycket restriktiva när det gäller stöd från företag och stater. Amnestys arbete utgår från alla de människor som stödjer oss genom medlemskap och gåvor. För en påverkansorganisation är medlemskapet avgörande för ju fler vi är desto starkare röst får vi. För den svenska sektionen kommer intäkterna huvudsakligen från engagerade privatpersoners direkta stöd, det vill säga genom medlemskap och gåvor från enskilda personer. Det är Amnestys värvning, som görs med anställda och framförallt ute på gator och torg, som bidrar till detta. Andra stora gåvogivare är Svenska PostkodLotteriet och Humanfonden. Satsningar görs kontinuerligt för att öka medlemsvärvningen och insamlingen i andra kanaler, som till exempel digitala kanaler, testamenten, större givare och stiftelser och fonder. Vilken kapacitet och vilken kunnande har ni för att uppnå ert mål? Amnestys utredare är baserade främst på det internationella sekretariatet i London och på regionkontoren. Här finns både land­ och sakfrågeexperter som samarbetar med andra lokala organisationer och nätverk över hela världen. Som nämndes ovan utreds och dokumenteras dessa människorättskränkningar världen över och sammanställs i rapporter som blir basverktyg som hela rörelsen kan arbeta med. Amnesty har ett gemensamt finansiellt system för hela den globala rörelsen. Det möjliggör ekonomiska analyser och rapportering på global, regional och landnivå på samma sätt som samordningen av vårt påverksansarbete. På den svenska sektionen finns det också land­ och sakkunniga, samt experter inom aktivism och kampanj, kommunikations­ och medlems/insamlingsstrateger, lobbyister, ekonomer och IT­strateger. För de årliga kampanjerna arbetar den svenska sektionen avdelningsöverskridande för att nå de bästa resultaten med en projektledare som håller i samordningen. De land­ och sakkunniga fungerar som ämnesexperter. Kommunikatörerna informerar både i sociala och traditionella medier om det gällande ämnet, de bakomliggande orsakerna och Amnestys rekommendationer för att nå en förändring. Lobbyisterna träffar beslutsfattare på nationell, regional och internationell nivå för att informera om situationen och Amnestys rekommendationer. Aktivistsamordnarna mobiliserar Amnestygrupperna som i sin tur informerar och mobiliserar allmänheten att agera för att sätta press på beslutsfattare. Insamling lyfter också det aktuella temat i sina kanaler, som till exempel i givarbrev. Ekonomerna och IT­strategerna ser till att kampanjen har de rätta förutsättningarna för att implementeras. Den svenska sektionens intäkter uppgår till över 100 mkr och vi har, som nämndes ovan, cirka 200 Amnestygrupper runt om i Sverige. När Amnesty i Sverige arbetar på detta sammanhållna sätt är vi starka och när vi agerar för ett och samma mål tillsammans och samtidigt med hela rörelsen med dess tre miljoner människor kan vi uppnå stora förändringar. Hur vet ni om er organisation gör framsteg? 6 Allt Amnestys arbete ska i förlängningen ha effekt på rättighetsbärarnas livssituation och därmed skydda och stärka de mänskliga rättigheterna. Vissa förändringar kan ske snabbt, exempelvis när en dödsdom blir omvandlad, medan andra förändringar tar betydligt längre tid. Ett sådant exempel är att påverka världens länder att avskaffa dödsstraffet, på 70­talet hade bara 16 länder avskaffat dödsstraffet och idag är det 98 länder som helt avskaffat dödsstraffet i sin lagstiftning. Ett annat exempel, som vi nämner nedan, är det internationella vapenhandelsfördrag ATT som togs fram under 2013. Bakom detta arbete ligger 20 år av intentivt arbete från bland annat Amnestys sida. Nationella verksamhetsplaner utformas så att Amnestys arbete och aktiviteter i respektive land bidrar till att uppfylla Amnestys internationella, gemensamma, övergripande mål. Amnesty planerar mål­ och resultatstyrt. Det innebär att vi ser en kedja från våra aktiviteter till förväntad effekt. Utifrån analyser säkerställer vi att våra aktiviteter faktiskt leder till de effekter vi vill uppnå. Målen i den svenska verksamhetsplanen, det vill säga våra arbetsområden som omnämnts ovan, är uppdelat i delmål, resultatmål och aktivitetsmål där olika nyckeltal är definierade. Kvantitativa nyckeltal är till exempel: antal människor som agerar mot en kränkning, antal grupper som agerar vid en nationell aktionsdag, antal genomförda aktiviteter, antal anordnade påverkansmöten. Exempel på kvalitativa indikatorer är: att en viss minister i samtal med representanter från ett visst land tar upp en fråga vi driver, att Sverige intar en stark position i internationella förhandlingar och så vidare. Nyckeltalen ger oss sedan en möjlighet att följa upp och se om vi når våra förväntade effekter eller inte. Vi följer upp verksamheten kvartalsvis (budget) och halvårsvis (även verksamheten). Efter varje större aktivitet, aktionsdag eller kampanj utvärderar vi även detta i relation till förväntade resultat och effekt. Den svenska verksamhetsplanens struktur följer för övrigt våra globala finansiella system vilket möjliggör kostnadsanalyser nära kopplat till verksamhetsmål. En stor del av Amnestys arbete bedrivs i projektform och de utgår också ifrån de mål som är formulerade i vår verksamhetsplan. Vi har infört en projektmodell som har som syfte att göra arbetet ännu mer målstyrt och effektivt samtidigt som modellen skapar större tydlighet och trygghet till personalen under själva arbetsprocessen. Modellen ska också bidra till det kontinuerliga lärandet för organisationen. Varje projekt utvärderas. För att mäta resultat av Amnestys arbete och mervärde globalt återgår vi också, som nämndes ovan, Dimensions of Change för att analysera vilken typ av förändring vi har åstadkommit och vad som är kvar att göra i nästa steg av arbetet. Vad har ni åstadkommit så här långt? Arbetet med att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, är en långsiktig process. De konkreta resultat vårt arbete och våra kampanjer har årligen är en del av en större process för att 7 åstadkomma förändring. Amnesty arbetar inte i ett vakuum utan vi är med och bidrar till förändringar och efterlevandet av de mänskliga rättigheterna. Vissa gånger kan effekterna av kampanjerna också dröja flera år. Amnesty tillämpar en försiktighetsprincip på grund av svårigheter att avgöra vårt specifika bidrag i större förändringar eller samvariation med många andra påverkande faktorer under lång tid, speciellt i en social förändring. Amnesty är en människorättsorganisation med högt förtroende i Sverige. Detta förtroende har vi bland annat fått för att vi oförtröttligt fortsatt vårt arbete för mänskliga rättigheter oavsett om effekterna ser nåbara ut inom räckhåll. En hel del av vårt arbete handlar om att dokumentera och protestera mot kräkningar oavsett. Som människorättsorganisation måste vi förstås fortsätta dokumentera och protestera mot exempelvis mot de fruktansvärda övergrepp och kränkningar som äger rum i Syrien, även om vi inte ser positivt på utvecklingen. Som en människorättsorganisation har vi ett ansvar och en skyldighet att protestera. Utifrån våra temaområden under strategiperioden ger vi här några exempel på vårt arbete och effekter av uppnådda resultat. Fattigdom ­ en rättighetsfråga Under detta temaområde arbetade svenska Amnesty 2013 med företags ansvarsskyldighet. Ett sådant exempel är arbetet med Dongria Kondh. 2002 sökte Sterlite Industries India Ltd (ett dotterbolag till brittiska Vedanta Resources Plc) och statliga Orissa Mining Corporation tillstånd att utvinna bauxit bland annat i Niyamgiri Hills i östra Odisha, något som hotade ursprungsbefolkningen Dongria Kondhs själva existensen då de levt på och runt bergen i århundraden. Under ett besök i Niyamgiri Hills i mars 2009 fann Amnesty International bevis som tydde på att den planerade gruvan skulle hota lokalbefolkningens mänskliga rättigheter, då den föreslagna gruvan innebar ett allvarligt hot mot den rätt till traditionell mark, vatten, mat, hälsa ­ inklusive en hälsosam miljö ­ och arbete. Senare under 2009 släppte Amnesty sin rapport om situation för Dongria Kondh, och Amnestyaktivister runt om i världen började agera för att förhindra denna människorättskränkning. I Sverige har Amnestyaktivister anordnat aktioner och seminarier, samt skrivit brev för att utöva påtryckningar både på företaget Vedanta men också på den indiska regeringen, och i synnerhet miljöministern. En respons på detta arbete kom relativt tidigt då Indiens miljöminister satte ett tillfälligt stopp för den planerade bauxitgruvan 2010. Men detta överklagades av Vedanta och Amnestys arbete har fortsatt. I april 2013 kom domen från Indiens högsta domstol vilken slog fast att de som riskerar att beröras av gruvan ska få en avgörande roll i beslutet om projektets framtid och ålade delstaten Odisha att konsultera de tolv Dongria Kondh­byar om planerna. En efter en röstade de tolv byarna emot bauxitgruvan. I januari 2014 kom beskedet från Indiens miljöminister att Vedanta nekats tillstånd. I det här fallet, lyckades Amnesty uppnå resultatmålet “Samtycke inhämtas från ursprungsfolket Dongria Kondh i Indien gällande pågående eller planerade utvinningsprojekt.” 8 Skydda flyktingars och migranters rättigheter När det gäller arbetet med att skydda flyktingars och migranters rättigheter arbetar Amnesty på olika sätt och nivåer. En del av arbetet är med individer där vi bland annat granskar enskilda ärenden och ger rådgivning. Genom detta arbete har vi uppnått att ett antal individer har givits en mer rättssäker prövning samt i vissa fall, bland annat genom våra yttranden, att individen beviljats skydd. Individer har också fått information och rådgivning som har lett till att de själva kan fatta bättre beslut. Genom vårt mer långsiktiga arbete som sker genom lobby­ och påverkansarbete, utbildningsinsatser och samordnande insatser till stöd för offentliga biträden i asylärenden samt genom samarbete med andra relevanta organisationer och en löpande kontakt och dialog med relevanta myndigheter, har Amnesty bidragit till en rättssäker asylprocess och till att relevanta aktörer tar del av aktuell kunskap och praxis. Försvara människor från våld från stater och icke­statliga aktörer På detta område har Amnesty bland annat arbetat med vapenhandelsfrågan. Oreglerad vapenhandel leder till att 100 000­tals människor mördas, lemlästas och tvingas fly varje år. Amnesty har arbetat för ett vapenhandelsavtal i snart 20 år och äntligen har ett internationellt vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT) tagits fram. I april 2013 enades FN:s generalförsamling om det första fördraget som reglerar den globala vapenhandeln. Under förhandlingarna var Amnesty på plats och hade bland annat nära kontakt med den svenske förhandlaren. Sverige var pådrivande och en viktig kraft i förhandlingarna och använde sig av Amnestys rekommendationer. Inför utformandet av ATT­skrivelsen träffade Amnesty, tillsammans med andra organisationer, utredare på Utrikesdepartementet för att framföra synpunkter på hur ATT bör tolkas och implementeras. Sverige ratificerade fördraget 2014 och arbetar även för att så många stater som möjligt ska ansluta sig. Därutöver fortsätter Amnesty att arbeta för att påverka Krigsmaterielexportkommittén för mer restriktiva regler för svensk vapenexport. Under 2013 arbetade Amnesty också med säkerhet och mänskliga rättigheter där Amnesty fortsatte att kräva att USA:s fångläger i Guantánamo stängs och att de personer som sitter fängslade antingen friges eller ställs inför rätta i en rättvis rättegång. Detta arbete kulminerade under USAs president Barak Obamas besök i Sverige då Amnesty arrangerade en manifestation och intensifierade kommunikationen, speciellt i sociala medier. Även den pågående kontakten med riksdagsledamöter som är engagerade i frågan intensifierades. Statsminister Fredrik Reinfeldt meddelade att han tog upp frågan under mötet med den amerikanske presidenten. Kampen för att stänga Guantánamo fortsätter. Amnesty fortsatte arbetet i MENA­regionen under året bland annat i syfte att följa händelseutvecklingen och dokumentera människorättskränkningar som sker i spåren av den väpnade konflikten i Syrien, samt förmå omvärlden att agera för en fredlig lösning. Amnesty har arbetat för att stödja övergångsprocessen, reformarbetet och byggandet av demokratiska institutioner i Egypten. Den svenska sektionen fokuserade på Egypten och Syrien. Arbetet för 9 Egypten fokuserade på att försöka påverka det vägval Egypten stod inför vid denna tid och därmed förhindra en återgång till bristande demokrati och mänskliga rättigheter. Mitt under kampanjperioden avsattes president Mursi av militären efter nya stora demonstrationer. Den dramatiska händelseutvecklingen förändrade dock inte Amnestys krav om att sätta stopp för straffriheten för människorättskränkningar i landet. Genom aktivist­ och gruppmobilisering samt påverkansarbete samlade den svenska sektionen in 17 000 namnunderskrifter som ställde sig bakom dessa krav. Fokus för arbetet med Syrien var att arbeta för att de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar, brott mot mänskligheten och krigsbrott ska ställas inför rätta i internationella brottmålsdomstolen. Vi informerade, anordnade aktioner samt samlade in underskrifter, och seminarier samt manifestationer hölls. Effekterna Amnesty kan se är de informationsspridande insatserna i Sverige för än så länge har vi tyvärr inte sett några effekter av vårt globala påverkanssarbete på länderna i MENA­regionen. Situationen har snarare förvärrats i Syrien och även i Egypten vilket kommer att kräva ett långsiktigt engagemang. Amnesty i Sverige kommer att fortsätta medvetandegöra allmänheten i Sverige om situationen och hålla frågan om de mänskliga rättigheterna i MENA­regionen på den politiska agendan. Värna yttrandefriheten och skydda människor mot diskriminering Under 2013 fortsatte Amnesty arbetet med att försvara enskilda individers rättigheter. Arbetet för individer har funnits med sedan Amnesty startade och är ett sätt att tydliggöra kräkningar, vad de handlar om och att därigenom systematiskt arbeta för en förändring på samhällsnivå. Under 2013 arbetade Amnesty bland annat för den 22­åriga "Beatriz" i El Salvador. Hon nekades abort trots att flera oberoende läkare bedömde graviditeten utgjorde en fara för hennes liv och trots att fostret, som saknade stora delar av hjärnan, inte skulle överleva. Abort är totalförbjudet i El Salvador. Amnesty initierade olika aktioner och över 170 000 personer ­ varav drygt 10 000 i Sverige ­ vädjade för att "Beatriz" skulle få abort. Det resulterade i att Högsta domstolen i El Salvador slutligen gav klartecken till ingreppet som räddade "Beatriz" liv. Amnestys insats bidrog således till att rädda "Beatriz" liv och är också viktig för det fortsatta arbetet vad gäller avkriminalisering av abort i El Salvador samt rätten till säker, laglig abort i de fall kvinnans liv eller hälsa hotas, eller då graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest. Ett annat exempel är den fängslade människorättsförsvararen Yorm Bopha i Kambodja, Mycket lobbyarbete gjordes och kampanjen fick stor uppmärksamhet i sociala medier. Yorm Bopha i Kambodja frigavs mot borgen i november 2013 i väntan på ny rättegång. Amnesty har mottagit uppskattning av Yorm Bopha för kampanjarbetet men även från företrädare för människorättsorganisationen COFADEH, den fängslade journalisten Eskinder Nega, anhöriga till de 13 regimkritikerna i Bahrain, etc. Dessa människor försäkrar oss om hur viktigt det är att någon utanför landet håller ett öga på dem, är en nagel i ögat på de myndigheter som kränker mänskliga rättigheter. Amnesty vet också att denna uppmärksamhet för fängslade människor ofta leder till tätare kontakt med familj, tillgång till hälsovård och att risken för att utsättas för tortyr minskar. 10 11