Transcript Varför killar ofta tycker att feminism är dåligt

Varför killar ofta
tycker att
feminism är dåligt
av Martin Elofsson
Innehållsförteckning
Varför killar ofta tycker att feminism är dåligt……………3
Gör jämställdhetsdebatten mer rättvis………..………..12
Åsikter eller fakta……………………………………..…..20
Frågor & svar…………………………………………......31
Efterord…………………………………..…..…………... 48
~2~
Varför killar ofta tycker att feminism är dåligt
Feminister undrar ofta vad killar har emot feminism. En
vanlig teori är att killar känner sig hotade av att tjejer
börjar ta mer plats. Men den förklaringen tror inte jag
särskilt mycket på. Jag tror det handlar mer om att killar
känner sig irriterade över hur feminismen breder ut sig
och prioriterar kvinnofrågor över mansfrågor.
Feminister brukar allt som oftast påstå att feminism
handlar lika mycket om jämställdhet åt båda håll. Men
hur kommer det sig då att kvinnofrågor får fem gånger
större utrymme än mansfrågor i media? Hela jämställdhetsdebatten har kommit att centraliseras kring
löneskillnader och maktfördelning, som om det är
självklart att just de två frågorna skulle vara de
viktigaste. Men är det inte minst lika allvarliga frågor att
det är mer tabubelagt för killar att visa känslor och mer
humoristiskt när killar blir utsatta för sexuella kränkningar? Jo, det tror jag faktiskt de flesta människor
håller med om, om de bara funderar lite på saken. Så
varför får inte dessa frågor lika stort utrymme i den
offentliga debatten som kvinnofrågorna? Varför hamnar
kvinnofrågorna i centrum medan mansfrågorna hamnar
vid sidan om?
Feminismen har även en tendens att bara se ena
sidan av saker som drabbar båda parter. Man gör en
stor affär av att det är mer skamligt för en tjej att ha
många sexpartners, men nämner knappt överhuvudtaget att det är mer skamligt för en kille att vara sexuellt
oerfaren. Detta är ju två sidor av samma mynt! Tjejer får
inte ha för mycket sex, killar får inte ha för lite sex. Så
~3~
varför får ena sidan av saken så mycket större utrymme
i debatten än den andra?
Att typiskt kvinnliga yrken ger lägre lön, görs en stor
affär av. Att typiskt manliga övergrepp ger hårdare
fängelsestraff har jag aldrig hört någon ta upp. Detta är
väl också två likvärdiga frågor? Kvinnor är ofta skyldiga
till att människor mår dåligt, det kan väl ingen förneka?
Så varför är det tio gånger vanligare att män sitter i
fängelse? Upplever du att tio gånger fler killar än tjejer
fått Dig att må dåligt? I så fall är du nog en ganska
ovanlig person. Den här frågan kan förstås vara svår att
lösa rent praktiskt, precis som löneskillnaderna. Men det
är åtminstone en viktig fråga som förtjänar att
diskuteras. Inte minst för att bilden av män som mer
våldsamma än kvinnor tål att ifrågasättas. Våld kan
definieras på olika sätt. Känslomässig psykning, att
sprida rykten, att platta till den kille som har mage att
visa känslor för henne etc. kan göra precis lika ont som
slag och sparkar.
När Thorsten Flinck klappade en kvinnlig programledare på rumpan i Melodifestivalen 2012 blev det
ramaskri. När Peter Jihde klappade en manlig Idoldeltagare på rumpan 2011 hände ingenting. Varför den
skillnaden? Idol hade ändå omkring en miljon tittare.
Varför reagerade inte feminister när skolministern
häromåret sa att tjejer är mognare än killar? Detta är ett
sexistiskt uttalande, lika illa som att säga att killar är
intelligentare än tjejer. Det går inte att mäta hur moget
någon beter sig; det är en bedömningsfråga. Tjejer är
lugnare, lydigare och försiktigare av naturen. Men varför
skulle detta vara mognare? Tänk på att det är vanligt att
tonårstjejer kan skratta åt människor som är fula; detta
~4~
är värderingar på samma nivå som att vara rasist.
Mognad är någonting som sker i väldigt olika takt för
olika människor. Man kan till och med ha olika åsikter
om vad som är ett moget beteende. Så hur kan en
skolminister – och även många lärare – komma undan
med att säga någonting så här nedvärderande om
killar? Om skolministern hade sagt att killar är
intelligentare än tjejer hade det nog blivit fart på
feministerna...
Mansfrågor försummas medan triviala kvinnofrågor,
som att tjejer inte får bada topless i simhallen och att
kvinnliga popgrupper kallas för tjejgrupper, får desto
större utrymme i media.
När feminister säger att de värnar lika mycket om
killars bästa som om tjejers bästa, och sedan inte verkar
leva upp till det, blir killar irriterade och börjar misstro
feminismen. Detta är inte särskilt konstigt. Att visa att
man värnar om jämställdhet åt båda håll, är mycket mer
effektivt än att bara säga det.
Något av det dummaste en feminist kan göra är att
försöka motverka att killar ska få se på nakna tjejer som
visar upp sig frivilligt. För det första så finns inga belägg
för att man skulle få en skev kvinnosyn av att se på
nakna tjejer. Det enda som händer om en kvinna visar
upp sig naken i en tv-reklam är sannolikt att killar blir
glada. Killar har nämligen behov av att se på nakna
tjejer; detta är ett lika naturligt känslomässigt behov som
att kramas.
För det andra så är hela internet fullt av nakna tjejer,
bara några knapptryck bort. Det blir alltså ändå bara ett
slag i luften om feminister lyckas förbjuda en reklamfilm
eller något annat tv-inslag. Den enda följden av
~5~
feminismens militanta syn på kvinnlig nakenhet är alltså
att killar blir negativt inställda till feminism. Det här borde
verkligen feminister ta sig en ordentlig funderare över.
Kvinnlig nakenhet är en bra måttstock för huruvida
det är jämställdhet eller feminism som råder i ett
samhälle. I ett jämställt samhälle gör man det så lätt
som möjligt för killar att få se på nakna tjejer. Där är det
helt i sin ordning att ibland visa nakna tjejer i
underhållningsprogram på tv och dylikt, av det enkla
skälet att killar tycker om sådant. Något ytterligare skäl
behövs inte. Det här är en svindlande tanke för många
feminister. Men varför skulle man vilja motverka något
som är så naturligt för halva befolkningen att vilja ha?
Detta är en mycket nedvärderande attityd mot killar.
Finns det något kvinnligt känslomässigt behov som
samhället försöker motverka att kvinnor ska få tillfredsställt? Jag kan faktiskt inte komma på något. Tänk om vi
killar skulle skriva arga brev och mejl så fort det visas en
romantisk film på tv, för sådant gillar ju tjejer och då ska
de jädrar i mig inte få det nöjet.
Feminismen har tyvärr fört med sig en del konstiga
fördomar om manlig sexualitet. Som om det skulle vara
något fel eller konstigt för killar att tycka om kvinnlig
nakenhet. Det är det verkligen inte! Jag vet att inte alla
feminister är så här. Men tillräckligt många för att styra
innehållet i svenska tv-program och reklamfilmer. Där är
det vanligare – till och med betydligt vanligare – med
manlig nakenhet, trots att det finns väldigt mycket större
efterfrågan på kvinnlig nakenhet. Då ser det faktiskt ut
som om feminismen har en ganska konstig uppfattning
om vad jämställdhet innebär. Jag har dessutom aldrig
hört någon feminist säga att det är okej att visa nakna
~6~
tjejer i tv eftersom det är fullständigt naturligt för killar att
tycka om sådant. Det sistnämnda är en fråga som alltför
ofta försummas av feminismen: Varför inte säga ifrån
när tokfeministerna härjar? Varför inte ibland säga: "Jag
är också feminist och jag står inte för det här". Du
kanske skulle bli förvånad över hur mycket respekt du
fick från killar, som plötsligt vill höra mer av vad du har
att säga.
Det allra värsta är kanske ändå när feminister tar en
orättvisa mot män och vränger till orden så att det låter
som en orättvisa mot kvinnor. Kvinnor får t.ex. oftare
komplimanger för sina utseenden. Då ska det tolkas
antingen som att kvinnor "degraderas till sina
utseenden" eller som att kvinnor får komplimanger för
sina utseenden "istället för sin kompetens". Så kan vi
tycka synd om kvinnor för att de oftare får höra att de är
vackra. Jag tycker nog betydligt mer synd om män, som
oftare blir förolämpade för sina utseenden. För nog är
det betydligt mer accepterat i vårt samhälle att komma
med "fyndiga" kommentarer om att en man är överviktig,
har stor näsa etc. än att göra detsamma mot en kvinna?
Då är det väl en mycket mer närliggande jämförelse att
kvinnor får komplimanger för sina utseenden istället för
att bli förolämpade för sina utseenden?
Ett skräckexempel på ordvrängeri är förstås kvinnan
som reste runt och höll föredrag om genusfrågor på
skolor och företag. Hon som påstod att det är synd om
tjejer (!) för att det är mer socialt accepterat för en flicka
att leka med pojkarna än det är för en pojke att leka med
flickorna. Hur kan detta vara synd om tjejer – det
innebär ju att tjejer har fler möjligheter? Men vad sägs
om att vinkla det så här: Om det är mer okej för en flicka
~7~
att leka med pojkarna än vice versa, är det "högre
status" att vara med pojkarna. Ska man skratta eller
gråta? Självklart blir killar förbannade av sådant här och
börjar tycka att feminism är dåligt. Tolkningen av en
situation bör givetvis gå i linje med vilken halva av
befolkningen som tjänar respektive förlorar mest på
situationen.
Det är inte särskilt rättvist mot tjejer heller att hela
tiden vinkla allting så att det ska låta så synd om tjejer
som möjligt. Kvinnor är "objekt" när de är nakna. Det är
nedvärderande mot tjejer att man säger tjejgrupp om
tjejgrupper "som om tjejgrupper inte skulle vara riktiga
popgrupper". Kvinnor får komplimanger för sina
utseenden "istället för sin kompetens". Det pratas om
manlig könsmaktordning, trots att de allra flesta män
inte har någon makt. Man använder vinklade siffror för
lönediskriminering, siffror som inte ens tar hänsyn till att
män arbetar fler timmar och väljer mer högavlönade
yrken. Allt för att skapa största möjliga offerbild av
kvinnan. Har ingen tänkt på att det här kan få många
tjejer att må sämre? Att det kan skapa en ökad känsla
av utsatthet och underlägsenhet? Kanske rentav en
stark känsla av hopplöshet?
Ta gärna upp de orättvisor som finns på riktigt. Det
finns definitivt allvarliga orättvisor både mot kvinnor och
mot män i vårt samhälle. Men att hitta på orättvisor där
de inte finns är väldigt kontraproduktivt om man vill
hjälpa människor att må bättre. Då lägger man ju en
ytterligare börda på människor, utöver de faktiska
problem som redan finns. Människor har en tendens att
tro på nästan vad som helst, bara de får höra det
tillräckligt många gånger – det tycker jag nog att
~8~
historien har visat oss. Så hur mår tjejer av att hela tiden
bli bombarderade med tanken på att de är offer? Och
varför har jag aldrig hört någon feminist ta upp den
frågan? Snarare brukar feminister bli irriterade så fort
någon försöker föra frågan på tal.
Det är uppenbart att feminismen har en slagsida mot
att framställa kvinnor som offer. Vad säger det om
feminismen, att det är okej att gapskratta åt nakna killar i
tv, men inte att bli upphetsad av nakna tjejer? För det är
ju kvinnoförnedring...
Och varför överhuvudtaget kalla sig för feminist (som
i feminin, som i kvinna) om man värnar om jämställdhet
åt båda håll? Bara det är väl en ganska kraftig
självmotsägelse? Det finns förstås feminister som är
öppna med att de värnar om kvinnofrågor i första hand,
och det är helt okej. Men väldigt många feminister –
kanske till och med de flesta – vill att feminism ska vara
namnet på hela jämställdhetsdebatten.
Om du är kvinna – fundera över följande:
Vad skulle du tycka ifall jämställdhetsdebatten hade
kallats för maskulism, och mansfrågor hade debatterats
fem gånger mer än kvinnofrågor i media? Nog hade du
vid det här laget känt dig ganska frustrerad och orättvist
behandlad i så fall? Kanske till den grad att du kände
dig genuint irriterad så fort en ny mansfråga togs upp,
även om du egentligen ville det bästa för män såväl som
för kvinnor? Eller vad tror du? Om det dessutom fanns
maskulister (det vill säga jämställdhetskämpar) som
påstod att det är synd om killar för att det är mer
skamligt för en tjej att ha många sexpartners än det är
för en kille? För det betyder ju att det är högre status att
ha sex med tjejer?
~9~
Eller om folk ideligen sa till dig att du tillhör "den
halvan av befolkningen som har det lite lättare"? Du
kanske har gått igenom svåra saker i livet, kanske
övergrepp eller andra traumatiska upplevelser, och så
får du höra att du tillhör den halvan av befolkningen som
har det lite lättare? Hur skulle det kännas? Skulle du inte
känna dig ganska så frustrerad över de maskulistiska
forskare som gjort undersökningar som "visar" att
kvinnor har det lite lättare?
Fundera över detta, så kanske du förstår varför
många killar börjar bli rejält trötta på feminism. Vi vill
också ha jämställdhet, men inte en jämställdhet som
favoriserar kvinnor över män. Vi vill ha en jämställd
jämställdhetsdebatt. Där mansfrågor och kvinnofrågor
debatteras på lika villkor. Detta skulle alla tjäna på. Killar
skulle bli betydligt mer positivt inställda till jämställdhetsdebatten om det var på det viset. Tror du inte själv
att det blir lättare att åstadkomma jämställdhet om man
får båda halvorna av befolkningen att vilja engagera sig i
frågan?
Och vad du gör – påstå inte att feminismen redan ser
ut på det viset. Det betyder ju i så fall bara att vi inte ens
kan lita på vad feminister säger. Vi ser ju hur
feminismen fungerar. Vad som står i feministiska
teoriböcker är inte ens hälften så viktigt som hur
feminismen fungerar i praktiken.
Jag kan inte komma på någon enda fördel jag haft i
livet av att vara man, och det är jag knappast ensam
om. Det som jag har märkt är framför allt att jag inte fått
gråta när jag varit ledsen och att det varit mer
accepterat att vara elak mot mig än mot tjejer. Killar ska
ju "kunna ta" allting.
~ 10 ~
Jag kan förstås inte tala för alla killar. Och jag vet att
feminism betyder olika saker för olika människor. Men
jag vet att jag inte är ensam om att uppleva feminism på
det sätt som jag gör. Om du tycker att jag fått en skev
uppfattning om feminism – fundera över varför så
många människor upplever feminism så här. För jag är
långt ifrån den enda. De allra flesta människor kommer
att bilda sig sin uppfattning om feminism utifrån det de
själva upplever; vad de ser i sin egen omgivning och
vad som strömmar ut från media. Detta är fullständigt
naturligt. Då hjälper det föga om det står i feministiska
böcker skrivna av feministiska författare att feminismen
är jättebra.
Om du är feminist, hoppas jag att Du kan ta mina ord
som konstruktiv kritik i all välmening och fundera över
följande:
Om inte bristerna som jag pekar ut hade funnits,
skulle jag tycka att feminism var riktigt bra. Skulle inte
det vara trevligt?
~ 11 ~
Gör jämställdhetsdebatten mer rättvis
Jämställdhet är ett viktigt ämne, som debatteras flitigt i
media. Det finns dock två uppenbara brister i debatten.
För det första så handlar jämställdhetsdebatten mest om
kvinnofrågor. Även om feminister själva brukar hävda att
de bryr sig lika mycket om mansfrågor, så ser vi ju att
kvinnofrågor får fem gånger större utrymme i media. För
det andra så är nästan alla debattartiklar o.dyl. om
jämställdhet skrivna ur ett feministiskt perspektiv. Varför
är det så? Feminism är en ideologi, inte någon objektiv
vetenskap eller den ultimata sanningen. Det verkar
dessvärre som om många människor idag inte förstår
detta.
Framför allt utgår feminismen från tanken att kvinnan
är underordnad och mer förtryckt än mannen. Detta gör
att tolkningen av situationer mestadels blir därefter. Att
man säger tjejgrupp om tjejgrupper oftare än man säger
killgrupp om killgrupper, tolkas t.ex. utan vidare som
nedvärderande mot tjejer; som om tjejgrupper inte skulle
vara riktiga popgrupper. Kan det inte lika gärna vara
nedvärderande mot killar? Som om tjejer skulle vara så
mycket mer intressanta och märkvärdiga att man
nämner specifikt när en popgrupp består av tjejer? Det
är väl en precis lika rimlig tolkning? Eller varför inte gå
på den mer neutrala linjen och konstatera att det är
vanligare med killgrupper? Det är väl fullständigt
naturligt att man nämner det som är mest ovanligt i ett
sammanhang. Jämför manlig sekreterare, manlig sjuksköterska. Men många feminister vill framställa kvinnor
som offer, vilket ofta leder till tämligen ensidiga
slutsatser.
~ 12 ~
"Struktur" är ett ord som feminister brukar tycka om
att använda. De ser strukturer (det vill säga mönster) i
samhället. I rent praktisk bemärkelse betyder "struktur"
ofta att man väljer att tolka situationer så att de stämmer
överens med den bilden man redan bestämt sig för att
se. Om det t.ex. varit tradition att kvinnan skulle resa sig
upp i spårvagnen/tunnelbanan och ge sin plats åt
mannen, skulle detta sannolikt i dagens läge tolkats som
att mannen är överordnad och kvinnan underkastar sig
honom. Om det istället är mannen som reser sig och ger
sin plats åt kvinnan (vilket var normen för inte så värst
många år sedan) tolkas det istället som att mannen är
artig och generös. Att välja att tolka en situation utifrån
vad man redan från början ville bevisa, ger naturligtvis
ett ojämnt utgångsläge i jämställdhetsdebatten.
Att feminismen utgår från att kvinnan är underordnad
kanske inte skulle vara så farligt, om det inte vore för en
sak. Nämligen den att nästintill alla inlägg i jämställdhetsdebatten görs ur ett feministiskt perspektiv. Detta är
lika galet som om det bara var moderaterna som fick
uttala sig om sjukvårdspolitiken. Om man inte släpper
fram andra åsikter också, får man en väldigt begränsad
syn på många saker. Detta är inte särskilt bra för det
samhälle vi lever i. I ett rättvist samhälle borde kritik och
invändningar mot feminism få komma fram lika mycket
som feminism.

Lika ofta som det står i tidningen att vi har manlig
könsmaktordning, borde det stå att man kan ha olika
åsikter om den saken. De allra flesta män har ju
ingen makt. Att det är fler män än kvinnor vid
chefspositioner i Sverige är för all del värt att se över
~ 13 ~

– åtminstone i de fall där det handlar om
diskriminering – men det ger inte mig några fördelar
i livet. Om kvinnor överlag är underordnade på
grund av att fler män har makt, då är de allra flesta
män också underordnade. Vi har ju inte heller någon
makt.
Dessutom finns även sammanhang där kvinnan är
överordnad mannen. Framför allt är kvinnan heligare
än mannen. Oavsett om det gäller våld, hot, förolämpningar eller sexuella kränkningar finns en klar
tendens att ta situationen på större allvar när en
kvinna är drabbad. När män drabbas av våld eller
förnedring av olika slag kan det till och med
uppfattas som humoristiskt. Att kvinnan är heligare
och mer oantastbar skulle mycket väl kunna
betraktas som en syn på kvinnan som överordnad
mannen. "Så där behandlar man inte en dam!" Men
varför då behandla en man just så? Det är även mer
accepterat att nedvärdera män som folkgrupp. Även
det kan väl tolkas som att kvinnan överordnas
mannen? Om det varit mer okej att säga att män är
bättre än kvinnor än vice versa, hade det nästan helt
säkert i dagens läge tolkats som att mannen
överordnas kvinnan.
Lika ofta som det sägs att tjejer måste vara smala
och snygga för att bli omtyckta, borde det sägas att
vanliga tjejer också har pojkvänner. Visst kan
utseende spela roll, men det gäller ju både killar och
tjejer. Vem har aldrig hört några tjejer sitta och
gapskratta åt den där killen som är såå ful? Killar
måste dessutom se bra ut på en fotbollsplan. Den
kille som ser tafatt och klumpig ut när han springer
~ 14 ~



omkring med en boll, brukar inte vara särskilt
populär bland tjejerna.
Lika ofta som det sägs på tv att kvinnor objektifieras,
borde det sägas att killar har ett helt naturligt
känslomässigt behov av att se på nakna tjejer och
det finns inga belägg för att detta skulle leda till en
nedvärderande kvinnosyn.
Lika ofta som det står i tidningen att män tjänar 1415 procent mer än kvinnor, borde det stå att detta är
ganska vinklad information. Det mesta av löneskillnaderna beror på andra saker än diskriminering,
som att män väljer mer högavlönade yrken och är
bättre utbildade. Dessutom verkar det som att män
är bättre än kvinnor på att löneförhandla. Det är inte
alls säkert att det finns lönediskriminering i högre
grad mot kvinnor än mot män, även om vi förstås
inte bör avfärda frågan utan vidare. Men varför
verkar så få feminister kunna peka ut något specifikt
företag där lönediskriminering faktiskt finns? Varför
hör vi nästintill aldrig talas om att på det här
företaget, där finns lönediskriminering? Somliga
feminister vill till och med använda siffror runt 30-40
procent som måttstock för lönediskriminering; siffror
som inte ens tar hänsyn till att män arbetar fler
timmar! Ungefär som att påstå att män måste sitta i
fängelse 900 procent mer än kvinnor, så förtryckta
är vi män.
Lika ofta som det sägs i media att män begår mer
våld än kvinnor, borde det påpekas att detta är en
bedömningsfråga. Man kan definiera våld på olika
sätt. Tjejer begår också handlingar som får människor att må dåligt, även om tjejer brukar föredra att
~ 15 ~


skada människor med mer subtila medel än slag
och sparkar. Kvinnlig mobbning brukar exempelvis
gå till ungefär så här: Så fort den där töntiga tjejen
kommer in i rummet ger man varann en menande
blick som betyder att hon är totalt värdelös. Varje
gång man pratar med henne, om man gör det
överhuvudtaget, använder man ett speciellt nedlåtande tonfall med syftet att få henne – offret – att
känna sig så hatad och oönskad som det bara är
möjligt. Den här sortens beteende kan vara rena
tortyren för den stackare som utsätts för det,
speciellt när det pågår under en längre tid. Vi är
vana vid att vifta bort känslomässigt våld på ett helt
annat sätt än handgripligt våld. Men egentligen finns
bara en måttstock för våld och det är hur offret mår.
Har du aldrig blivit utsatt för någonting av en tjej,
som du själv tyckte kändes lika allvarligt som att bli
misshandlad?
Lika ofta som det sägs att kvinnor får komplimanger
för sitt utseende medan män får komplimanger för
sin kompetens, borde det nämnas att när tjejer sitter
och pratar bakom ryggen på killar kommenterar de
gärna killars utseenden. Killar är generellt mer
frispråkiga än tjejer och säger därför saker till tjejer
som tjejer ofta bara säger om killar. Det är även
gammal tradition att mannen ska ge en kvinna
komplimanger för hennes utseende. Då är han en
"gentleman".
När en undersökning presenteras som visar att fler
tjejer än killar mår dåligt, borde det samtidigt
diskuteras hur pass tillförlitlig undersökningen är.
Kanske visar undersökningen egentligen att tjejer
~ 16 ~

har lättare för att erkänna när de mår dåligt? Detta
kan vara svårt nog för en kille att erkänna för sig
själv, då det finns ett mansideal som säger att killar
ska kunna ta allting. Killar begår oftare självmord.
Om det var tjejer som oftast begick självmord, är jag
ganska säker på att feminister skulle lyfta fram
självmordsstatistiken som ett av de absolut tyngsta
argumenten i hela debatten. När det istället är
mestadels killar som begår självmord lyfts inte
frågan fram så särskilt ofta. Åtminstone inte av
feminister.
Lika ofta som det sägs att feminism ger människor
ökad frihet, borde det påpekas att feminism även
skapar nya tabun. Om ett företag ger ut olika
reklambroschyrer till pojkar och till flickor kan det bli
ett stort rabalder om saken, från feminister som
tycker att man måste göra allting exakt efter deras
regler. Är det ökad frihet? Måste man tycka att killar
och tjejer är exakt likadana? Måste man vara
feminist? Åsiktsfascism är inte frihet. Om en kvinna
tycker om att klä sig sexigt kan hon bli utfryst av sina
kvinnliga arbetskamrater, då de tycker att hon sviker
kvinnokampen. En kvinna som gärna vill stanna
hemma och ta hand om barnen medan mannen
arbetar, kan bli hånad och anklagad för att vara
bakåtsträvande. Jämställdhet ska väl ge människor
fler möjligheter, inte bara skapa nya regler som man
måste följa istället för de gamla?
Vad som är mest "rätt" bland åsikterna ovan får var och
en bilda sig sin egen uppfattning om. Det här handlar
inte om att "avfärda myter" utan bara om att visa att det
~ 17 ~
finns utrymme för olika åsikter i jämställdhetsfrågor. Men
kanske märkte du att det ena synsättet i varje respektive
fråga får komma fram väldigt ofta i media, medan det
andra synsättet får komma fram väldigt sällan? Vissa av
synpunkterna/invändningarna ovan kanske till och med
aldrig får komma fram i media. Varför är det så? Varför
ska inte icke-feministiska synpunkter få lika mycket
utrymme i dagstidningar, tv-program etc. som feministiska synpunkter?
Tänk om moderaterna varit det enda partiet som fick
uttala sig om sjukvårdspolitik i media. Aldrig något annat
parti, aldrig någon människa med andra åsikter. Om det
enda som togs upp om sjukförsäkringssystemet var
moderaternas egen syn på saken. Vad skulle du tycka
om det? Ungefär sådant är läget med feminismen i
Sverige. Den har tagit över jämställdhetsdebatten totalt
och jag ser ingen anledning till att det ska vara så. Trots
att moderaterna är det ledande partiet i Sverige (när
detta skrivs 2013) och dessutom är folkvalda (till skillnad
från feminismen) så är det fritt fram att föra fram kritik
mot deras politik. Så varför är det inte på samma sätt
med feminismen? Varför får inte kritik mot feminism
komma fram lika mycket som feminismen själv?
Massor av människor, både män och kvinnor, tycker
att det finns ordentliga brister inom feminismen. Så
varför återspeglas inte detta i media? Det skulle
antagligen alla människor tjäna på. Inte minst skulle
feminismen själv kunna utvecklas bättre om den fick
kritik. Att kväva åsikter väcker missnöje, ilska och hat.
Det märks inte minst i debatter på internetforum. Där
märks också att många människor desperat försöker få
fram synpunkter i linje med de jag tar upp i exemplen
~ 18 ~
ovan. Men av någon anledning får dylika tankar och
invändningar sällan eller aldrig komma fram i större
dagstidningar eller diskussionsprogram på tv. Där råder
den feministiska synen på saker. Den synen som
tenderar att favorisera kvinnofrågor och negligera
mansfrågor.
Hur ska vi kunna få jämställdhet om inte ens jämställdhetsdebatten är jämställd?
Även om du själv är feminist, kanske du kan försöka
ha tillräcklig rättvisekänsla för att vilja släppa fram andra
åsikter än dina egna. Jag skulle inte vilja att endast mina
åsikter fick komma fram. Det skulle kännas väldigt
orättvist mot människor som tycker något annat.
~ 19 ~
Åsikter eller fakta
Allt du läser i den här avhandlingen är mina åsikter.
Åsikter baserade på vad jag drar för slutsatser och vad
jag gör för tolkningar av situationer.
Precis som när en feministisk författare ger ut en bok
på ett stort bokförlag. Då är det hennes åsikter, slutsatser och tolkningar som står i boken. Detta är svårt för
somliga att förstå. Det står ju i en bok! Då måste det väl
vara sant?
Sanningen är så enkel som att feminism är en
ideologi som är inne just nu. De flesta böcker som ges
ut om genusfrågor är därför skrivna ur ett feministiskt
perspektiv.
Somliga feminister tror att feminism är samma sak
som jämställdhet. Som om definitionen för feminism
skulle vara "Att värna om ett jämställt samhälle".
Verkligen inte!
Feminism är förstås somliga människors uppfattning
om jämställdhet. På samma sätt som kommunism är
somliga människors uppfattning om ett rättvisare
samhälle. Definitionen för feminism är således "Att
värna om ett jämställt samhälle enligt feminismens
principer".
Vilka är då feminismens principer? Jo, framför allt
dessa två punkter:
1. Att utgå från att kvinnan är offer. Att skapa största
möjliga offerbild av kvinnan.
2. Att hänga upp sig på varenda liten skillnad som
görs mellan manligt och kvinnligt i samhället.
~ 20 ~
Kanske hårdrar jag resonemanget här, och troligtvis
skulle de flesta feminister vilja formulera ovanstående
principer med helt andra ord. Men det är ungefär på det
här sättet feminismen utmärker sig jämfört med den
jämställdhet som vem som helst vill ha. För människor
som inte är feminister brukar faktiskt också för det allra
mesta vilja ha jämställdhet.
Att utgå från att kvinnan är offer, skapar ofta väldigt
godtyckliga – och inte minst orättvisa – tolkningar av
situationer (som att kvinnor får komplimanger för sina
utseenden "istället för sin kompetens"). Detta kan vara
skadligt både för tjejer och för killar. Tjejer får lära sig att
se sig själva som offer i sammanhang där de inte
nödvändigtvis är offer. Dessutom får de lära sig att se
sig själva som en utsatt grupp, snarare än som individer
där var och en går igenom väldigt olika saker i livet. Det
är verkligen ingen könsfråga i första hand hur bra eller
dåligt liv man har, åtminstone inte om man bor i Sverige.
Även om en noggrann undersökning skulle visa att
kvinnor totalt sett har det något värre än män (eller
tvärtom) är det ändå ingen könsfråga i första hand. Det
är en mycket, mycket individuell fråga hur lätt eller svårt
man har det här i livet. Kvinnor är inte per automatik
offer genom att vara kvinnor, hur känsligt detta än kan
vara att påpeka. Men allt som oftast blir tjejer
påtvingade en känsla av kollektiv utsatthet, vilket i sig
kan vara en negativ upplevelse. Killar å andra sidan mår
dåligt för de känner sig försummade, som om jämställdhetsdebatten inte tar mansfrågor på lika stort allvar som
kvinnofrågor.
Många människor är säkra på att kvinnor har det
värre än män. Hur vet de det? Är det något de antar för
~ 21 ~
att det står mer om kvinnofrågor än om mansfrågor i
tidningen? Om man säger att det kanske finns lika
mycket orättvisor åt båda håll i Sverige, kan feminister
bli arga. Hur kan det vara värre att säga att män och
kvinnor har det lika bra/dåligt, än att säga att kvinnor har
det sämre än män? Hur går det ihop med jämställdhet?
Fler feminister borde tänka på att "kvinnor har det sämre
än män" betyder ungefär detsamma som "mansfrågor är
mindre allvarliga än kvinnofrågor". Denna inställning kan
irritera många män, kanske till den grad att de får
mindre lust att engagera sig i jämställdhetsfrågan.
Varför är det så viktigt för somliga (både män och
kvinnor) att framhäva att kvinnor har det sämre? Ingen
kan ju egentligen veta säkert, eftersom detta är en
mycket komplicerad fråga. Det vi vet är att det finns en
större tendens att tolka situationer som att kvinnan är
offer. Om t.ex. en tjej blir överfallen av ett gäng killar,
förstår fler människor att detta är en allvarlig situation än
om en kille blir överfallen av ett gäng tjejer. Så länge
människor har lättare för att se kvinnor som offer, blir
det väldigt svårt att göra en neutral bedömning av
jämställdhetssituationen.
Att göra största möjliga affär av alla skillnader mellan
manligt och kvinnligt, tenderar att trötta ut människor på
jämställdhetsdebatten. Man bör inte ha olika tonfall när
man pratar med killar och med tjejer? Seriöst? Man får
inte ge ut blåa böcker till pojkar och rosa böcker till
flickor? Så fort man gör någon som helst skillnad mellan
manligt och kvinnligt, ska det tolkas som att man "föser
in människor i könsroller". Det tycker jag är mycket
överdrivet. Jag tror snarare det är nödvändigt att tillåta
oss att ibland göra skillnad mellan manligt och kvinnligt
~ 22 ~
för att inte jämställdheten ska sitta åt som en tvångströja. Tänk på att om man hela tiden hänger upp sig på
manlig och kvinnlig könsfördelning inom alla områden,
kan det skapa en ökad fixering vid manligt och kvinnligt
istället för att se människor som individer. Dessutom bör
det nämnas att en neutral könsroll också är en könsroll.
Det är också något man kan bli föst in i, genom
påverkan utifrån, lika mycket som en stereotyp manseller kvinnoroll. Sanningen är att vi inte vet säkert hur
mycket av genusskillnaderna som är medfött och hur
mycket som är inlärt.
Många feminister vill gärna räkna våldtäkt och kvinnomisshandel som feministiska frågor, men det är inte helt
rätt. De allra flesta människor som inte är feminister är
nämligen också emot våldtäkt och kvinnomisshandel. Vi
tycker också att det där är riktigt allvarliga saker. Att
vara emot att oskyldiga människor blir utsatta för våld är
en allmän humanistisk fråga, och inte i egentlig mening
bundet till feminismen.
När jag uttrycker att det finns brister inom feminismen, brukar svaren jag får till stor del handla om varför
jag knappast skulle kunna veta något om det här ämnet.
Exempelvis:
1. Besserwisser-kommentarer i stil med "Läs på
bättre". (Underförstått feministiska böcker skrivna av
feministiska författare.)
2. Härskarteknik i stil med "Stackare, vad lite du har
förstått".
3. Rena påhopp i stil med "Du är så jävla dum i
huvudet och fattar för fan ingenting".
~ 23 ~
Dylika kommentarer brukar mestadels inte åtföljas av
något argument. Det är faktiskt ganska ovanligt att
någon feminist pekar ut exakt vad jag skulle ha missat.
Många feminister vill uppenbarligen ge sken av att de
sitter inne med en massa kunskaper som vi andra inte
kan greppa. De tänker dock inte i första taget avslöja
exakt vad dessa kunskaper rör sig om. Om jag pressar
en feminist på konkreta argument, enligt principen "var
vänlig och berätta exakt var du tycker att jag har fel",
brukar det för det allra mesta dyka upp svar som inte
alls bygger på någon större visdom. Feministen ifråga
råkar bara ha en annan åsikt i frågan än vad jag har. Ett
bra exempel på detta är frågan om löneskillnader som
kom upp i en diskussion för ett tag sedan:
Jag anser att det är överdrivet att använda siffror som
inte ens tar hänsyn till att män arbetar fler timmar och
väljer mer högavlönade arbeten, när man pratar om
lönediskriminering. Det ger en missvisande bild av
situationen. En feminist bad mig då (naturligtvis) att läsa
på bättre. När jag bad henne förklara vad "läsa på
bättre" har med saken att göra, fick hon till slut fram att
det finns olika normer och förväntningar i samhället
(mansideal och kvinnoideal) som kan påverka vilka val
vi gör. Det visste jag redan. Det var inte alls någon ny
information för mig. Men jag har följande invändningar:
1. Ingen vet egentligen hur mycket eller lite dessa
normer/förväntningar påverkar yrkesval och dylikt. Män
och kvinnor är nämligen olika biologiskt också.
Normerna kan dessutom påverka negativt åt båda håll.
Framför allt är det mycket mer skamligt för en kille att
vara duktig i skolan, vilket kan hindra många killar från
att få ett välbetalt yrke. Det är med andra ord inte säkert
~ 24 ~
att löneklyftan skulle minska överhuvudtaget om vi
lyckades ta bort alla fördomar och förväntningar i samhället.
2. Förväntningar är en hönan-eller-ägget-fråga. Är det
på grund av att vi väntar oss andra saker av tjejer, som
tjejer gör andra val? Eller är det på grund av att tjejer
gör andra val, som vi förväntar oss andra saker av
tjejer?
3. Det finns motreaktioner i form av att locka tjejer till
typiskt manliga yrken och vice versa. Detta kan mycket
väl jämna ut, ibland kanske till och med överkompensera, inlärda skillnader mellan manligt och
kvinnligt. Det finns förstås även människor, både tjejer
och killar, som själva kommer fram till att det skulle vara
roligt att pröva ett visst yrke just för att det inte förväntas
av dem.
Slutsumman blir att vi inte vet hur mycket eller lite
samhällets normer påverkar statistiken. Vi vet inte ens
om den påverkas överhuvudtaget. Jag ser gärna att vi
försöker ta bort fördomar och liknande som kan hindra
individer från att bli det de innerst inne vill bli. Men
eftersom dessa fördomar och förväntningar är såpass
osäkra parametrar bör man inte inkludera detta i
statistiken för lönediskriminering. Att använda hela
lönegapet ger en missvisande bild av situationen och
det kan krångla till problemet snarare än att lösa något.
Det här är min syn på saken. Du behöver inte hålla med
mig, eftersom det här är just en åsiktsfråga. Men notera
hur feministen, i det här fallet, utgick från att jag var
mindre kunnig i frågan bara för att jag hade en annan
åsikt. Det här verkar tyvärr vara en ganska vanlig
~ 25 ~
inställning inom feminismen. Om man inte tycker som
de, är man mindre vetande och borde sätta sig in i
frågan bättre. Jag tycker snarare det är okunnigt att inte
förstå skillnaden mellan åsikter och fakta. Därför blir jag
bekymrad när vår nya jämställdhetsminister Maria
Arnholm säger att hon "läst på" och "lärt sig" att vi har
manlig könsmaktordning i Sverige. Förstår hon inte att
det är en åsikt? Vissa människor tycker att vi har manlig
könsmaktordning, andra människor tycker att vi inte har
det. Det är en bedömningsfråga. Det finns förstås en
möjlighet att jag märker ord i det här enskilda fallet.
Kanske menade hon inte så bokstavligt när hon sa
detta. Man kan ju alltid hoppas. Men jag ser en tendens
inom feminismen att utropa sina egna subjektiva åsikter
till allmängiltiga sanningar.
Ett annat vanligt sätt för feminister att bemöta kritik,
är att vränga till det man säger och försöka få det att låta
som att man sa något annat, enligt följande modell:
1. Jag uttrycker en åsikt.
2. Feministen upprepar ungefär vad jag sa, fast med
lite andra ord så att det ska låta som något helt annat.
3. Jag måste förtydliga: "Nej jag sa inte så, jag sa så
här".
Ibland kan uppåt 80 procent av en diskussion utgöras av
detta. Väldigt bortkastad tid, enligt min mening. Varför
inte bara komma med svar på mina argument? Varför
krångla till det mer än så? Är det för att dölja att de inte
har några svar, men de vill inte erkänna att de kan ha
fel? Det här kan i vilket fall leda till väldigt långa och
frustrerande diskussioner. Allra värst är det förstås när
feminister försöker vränga till ens ord så att det ska låta
~ 26 ~
som att man sa något rent hemskt, i ett desperat försök
att få tyst på en. Att välja att tolka en människas ord på
värsta tänkbara sätt, för att få den personen att framstå
som sämre och mindre moralisk än man själv, är en
mycket ful form av härskarteknik.
Tyvärr blir många feminister arga och går in i försvarsläge så fort man kritiserar feminism. Har de aldrig
tänkt på att feminismen kanske själv tjänar på att bli
kritiserad? Hur ska feminismen kunna utvecklas om den
inte får någon kritik? Jämför med att försöka bli en bra
författare eller en duktig musiker. Om man blir arg så
fort någon kommer med kritik eller om man avfärdar alla
synpunkter utan att ens fundera över dem – har man då
samma möjlighet att utvecklas? Nej, givetvis inte.
Det finns förstås bättre och sämre sätt att ge kritik.
Man kan bli arg och skrika otrevliga saker. Eller så kan
man peka ut sakligt och noggrant vad man tycker är fel.
Jag föredrar att göra på det sistnämnda sättet. Och det
är just vad jag har gjort i den här avhandlingen. Istället
för att ropa fula saker, har jag pekat ut exakt vad jag
tycker är fel med feminismen och jämställdhetsdebatten.
Det är väl ändå ett trevligt initiativ?
Om du är feminist, kanske du tycker att jag gått lite
väl hårt åt feminismen i den här avhandlingen. Du
kanske tycker att jag drar alla över en kam och ger en
orättvis bild av situationen. Jag vet att feminism betyder
olika saker för olika människor. Det jag kritiserar här är
den dåliga feminismen, inget annat. Den som förstör
och sätter käppar i hjulet när man vill uppnå jämställdhet. Det finns bra feminism också. Jag skulle inte
vilja ha all feminism ogjord. Det finns till och med
~ 27 ~
feminister som tillhör de människor jag respekterar allra
mest här på jorden.
Men det är verkligen dags att börja släppa in fler
åsikter i debatten. Jag tror knappt det finns någon enda
jämställdhetsfråga som inte har utrymme för olika
åsikter. Men av någon anledning räknas feministiska
åsikter som större och bättre än andra åsikter. Eftersom
feministiska åsikter står i fler böcker. Självklart gör de
det. Böcker som kritiserar feminism får oftast inte
komma ut på stora förlag. Det finns många länder på
jorden där man sållar bort åsikter som bedöms som
felaktiga eller obekväma. Sverige är förstås inte något
av de värsta exemplen på detta, men principen finns
onekligen här också. Man hamnar inte i fängelse om
man har "fel" åsikter i Sverige, men man blir ofta
undansorterad, vilket kan vara illa nog. (Och det har
faktiskt börjat föras diskussioner kring att olagliggöra
kritik mot feminism.)
Feminismen har tyvärr fört med sig en hel del
åsiktsfascism. Om ett förlag t.ex. ger ut blåa böcker till
pojkar och rosa böcker till flickor, blir många feminister
arga och kräver att förlaget "bättrar sig". Varför inte bara
acceptera att människorna som arbetar på det här
förlaget inte är feminister? De har en annan livsåskådning. Det måste de väl få ha? Det finns inga säkra
belägg för att människor skulle bli lyckligare av att man
förnekar, eller försöker sudda ut, skillnader mellan
manligt och kvinnligt. Det är bara en teori som feminister
har. Ibland tycks somliga faktiskt vilja att feminismen i
Sverige ska bli som kommunismen i Sovjet. Nåde den
som inte tillhör den rätta läran...
~ 28 ~
Åsiktsfrihet är bland det viktigaste som finns. Det
skulle aldrig falla mig in att försöka motverka feministers
rätt till att vara feminister. Och jag säger inte att mina
åsikter är mer rätt än andras. Jag säger bara att så här
kan man också se på saker. Somliga håller med mig,
andra gör det inte. Som med alla åsikter. Självklart ska
feminister ha rätt att uttrycka sina åsikter. Men varför
ska deras åsikter få så mycket större utrymme än andra
i det offentliga rummet? Jag tror det blir bättre för alla
när båda sidor i en fråga tas upp. Först då kan vi få en
riktigt nyanserad bild av situationen. Och först då
kommer både män och kvinnor att vilja engagera sig
ordentligt i jämställdhetsfrågan.
Detta var vad jag hade att säga. Tack för att du tagit
del av mina åsikter.
~ 29 ~
Allt material i den här boken är fritt att kopiera och
sprida, så länge inte innehållet förvanskas.
~ 30 ~
Frågor
&
svar
~ 31 ~
~ 32 ~
Det brukar ofta dyka upp frågor när man diskuterar
sådana här saker. Här är mitt försök att svara på några
av dem. Som vanligt påstår jag inte att mina åsikter är
mer rätt än någon annans. Bedöm själv värdet i mina
funderingar.
"Är du antifeminist?"
Svar: Nej, jag brukar inte kalla mig antifeminist eftersom
ordet har så negativ klang. Det kan lätt missuppfattas
som att man skulle vara emot jämställdhet. Jag ser det
hellre som att det finns både bra och dålig feminism.
Lika lön för lika arbete och Fru Gårman-skyltar. Det
första är en viktig fråga, det andra är den sortens fråga
som gör att det blir svårt att ta feminism på allvar. Om
alla feminister hade hållit sig till de väsentliga frågorna
istället för att hänga upp sig på en massa petsaker, så
hade vi kanske vid det här laget kommit betydligt längre
i jämställdhetsarbetet.
"Men om du inte tycker att 'petfrågorna' är viktiga så
behöver du väl bara låta bli att engagera dig i de
sakerna och låta andra göra det istället?"
Svar: "Petfrågorna" är inte bara oviktiga, utan de kan till
och med försvåra jämställdhetsarbetet. Dels kan
människor känna sig trötta på jämställdhetsdebatten,
dels kan människor få svårt att ta debatten på allvar.
Båda sakerna kan leda till att det blir svårare att uppnå
jämställdhet.
~ 33 ~
"Du förenklar många av frågorna. Vet du inte att många
jämställdhetsfrågor är betydligt mer komplexa än du gör
dem?"
Svar: Min bok handlar inte om att göra djupdykningar i
enskilda frågor; den handlar om att ge enkla, tydliga
exempel på hur ensidig feminismen ofta är. Att fördjupa
sig i varenda fråga skulle kräva betydligt mer tid och
utrymme, och då skulle lätt själva grundpoängen i texten
hamna i skymundan. Hur djupt vi än går i varje fråga,
kommer det sannolikt alltid att finnas utrymme för olika
åsikter och synsätt. Hur kan vi förresten någonsin veta
att vi kommit ner till det yttersta djupet i en fråga? Det
kan alltid finnas ett ytterligare lager argument och
motargument som vi missat.
Feminister har tyvärr en tendens att tro att människor
med andra åsikter är mindre vetande. Som ifall jag inte
nämner ett argument så känner jag förmodligen inte till
det. Men jag utger mig inte för att göra perfekta,
heltäckande analyser av enskilda situationer. De saker
jag tar upp är framför allt invändningar och synvinklar
som sällan eller aldrig får komma fram i den offentliga
debatten.
Sist men inte minst bör man ha i åtanke att en mer
avancerad bild av ett problem inte nödvändigtvis är mer
korrekt än en enklare bild. Feminister trodde t.ex. länge
att kvinnomisshandel berodde på manlig könsmaktordning. De tyckte själva att de såg "den stora
bilden" med patriarkat och strukturer i samhället. Tills
någon påpekade att den här typen av våld faktiskt är
dubbelt så vanlig inom homosexuella förhållanden. Då
föll ju hela det avancerade resonemanget kring manlig
~ 34 ~
könsmaktordning. Förklaringen var snarare så enkel
som att män begår mer fysiskt våld än kvinnor. Så kan
det vara ibland. En enklare bild kan vara rätt, lika gärna
som en mer avancerad bild vara rätt. Det är viktigt att
förstå att en större bild av en fråga har utrymme för
både fler korrekta argument och fler felaktiga argument.
"Du säger att det är fel av lärare att påstå att tjejer
mognar tidigare än killar beteendemässigt. Men det
finns ju forskning som stödjer detta. Då kan du väl inte
begära att feminister ska reagera på detta som om en
lärare påstod att killar är intelligentare än tjejer?"
Svar: Mognad ifråga om beteende går inte att göra en
neutral bedömning av. Det är en såpass uppenbar
invändning att det borde räcka som argument. Det är
som att visa med forskning att vissa människor är
snällare än andra eller att vissa tonsättare skriver bättre
musik än andra. Vad är snällhet? Vad är bra musik?
Vem bestämmer detta?
För några år sedan presenterade en hjärnforskare vid
namn Annica Dahlström forskningsresultat som visade
att fler män än kvinnor är genialt begåvade. Detta
upprörde många människor, inte minst feminister. De
nöjde sig inte med att det fanns forskning som "visade"
att det förhöll sig på det här viset. De protesterade i alla
fall. Av någon anledning var de inte lika upprörda över
att Annica Dahlström samtidigt hävdade att fler män än
kvinnor är riktigt obegåvade...
Ett vanligt argument när man pratar mognad är att
tjejer "tar sina studier på allvar" tidigare än killar. Men
~ 35 ~
det är ett orättvist argument, i och med att det är
betydligt mer socialt accepterat för en tjej att vara duktig
i skolan. Killar med dåliga betyg brukar vara mer
populära bland tjejerna. (Och vad säger förresten detta
om tjejers mognadsnivå?) För en tjej är det inte samma
statushöjning att vara dålig i skolan. Dessutom är det
överhuvudtaget ett ganska ihåligt argument att man
skulle vara mognare ju högre betyg man har. Tjejer
pluggar ofta så mycket att de mår dåligt. Är det mognare
än att plugga för lite? Inget av dessa två alternativ är väl
särskilt bra egentligen. Det mest omdömesfulla vore väl
att hitta bästa möjliga balans i studerandet? Att ta vara
på nuet, sin ungdomstid, är också viktigt. Lika viktigt
som att förbereda sig för framtiden. Säkert finns det
människor i medelåldern, som var ytterst flitiga i skolan
och därigenom lyckades få ett välbetalt yrke, men som
ändå önskar att de istället hade tagit vara på sin
ungdomstid lite bättre.
Det tycks inte heller finnas något samband mellan
vilka elever som har bra betyg och vilka elever som har
mogna värderingar. De elever som har bra betyg kan
mycket väl prata illa om folk som aldrig gjort dem något,
skratta åt människor som är fula etc. Detta är mycket
omogna värderingar; på samma nivå som att vara rasist.
Ändå hittar vi det här i hög grad både hos elever med
bra betyg och hos elever med dåliga betyg. Inom
forskning finns alltid risken att man bevisar det man
redan från början ville bevisa.
Självklart måste man i vårt samhälle få ha åsikter om
mognad och intelligens. Men lärare borde verkligen ha
en etisk skyldighet att förhålla sig neutrala i frågor av
sådan tyngd.
~ 36 ~
"Vilket århundrade lever du på, som fortfarande tycker
det är okej att ge ut blåa böcker till pojkar och rosa
böcker till flickor?"
Svar: Kanske ett århundrade där man respekterar att
människor har olika åsikter...
Det har funnits massor av olika ideologier och
åsiktstrender genom världshistorien. Saker som har
genomströmmat ett samhälle där en massa människor
tagit för givet att det här nya måste vara bättre än det
som fanns förut. Ibland visar det sig i efterhand att det
nya verkligen var bättre, men ofta är det faktiskt tvärtom.
Detta vet vi sällan förrän efteråt. Kanske fick människor i
Sovjet som inte var kommunister höra att de var
bakåtsträvande eller stenålders?
Stenålders är överhuvudtaget ett mycket ogenomtänkt argument. Som om en åsikt måste vara bättre för
att den är nyare. Dels har det funnits massor av nya
åsikter genom historien som inte alls varit särskilt bra.
Dessutom finns det knappast någon människa som vill
ändra på precis allting i samhället. Bakåtsträvande är
också ett konstigt argument, då det ofta används om
människor som vill behålla saker som de är. Bakåtsträvande är väl när man går bakåt, inte när man
stannar kvar på samma ställe?
Alla trivs vi nog med att behålla vissa saker som de
är. Vilka saker vi vill behålla respektive ändra på,
varierar från person till person. Skulle du vilja att vi från
och med i morgon bara hade könsneutrala omklädningsrum över hela Sverige? Om vi bytte ut samtliga
manliga och kvinnliga omklädningsrum mot könsneutrala omklädningsrum på alla skolor, fritidsanlägg-
~ 37 ~
ningar, badhus och så vidare – vad skulle du tycka om
det? Om du inte skulle uppskatta det – är det då rättvist
att kalla dig för stenålders eller bakåtsträvande? Det
kanske inte känns bra för dig att göra just den
förändringen, även om det inte finns några direkt logiska
skäl till att just det här skulle vara farligt. Du behöver inte
vara en bakåtsträvande och trångsynt person för det. Du
är van vid att den här situationen är på ett visst sätt och
det skänker dig en känsla av trygghet. Naturligtvis kan
man inte alltid undvika förändringar i samhället bara för
att somliga människor inte vill ha dem. Men man bör
alltid respektera människors känslor.
"Hur kan du påstå att det är okej att visa upp kvinnor
som objekt?"
Svar: Vad är objekt? När är någon ett objekt? Är det när
en kvinna frivilligt visar upp sig utan kläder, på ett sätt
som är fullständigt naturligt för män att tycka om? I så
fall ser jag faktiskt inte problemet. Då låter ju
objektifiering som något positivt.
Man kan även notera att feminismen har en större
tendens att se just kvinnor som objekt. Om en man går
upp på en scen, tar av sig tröjan och tjejerna i publiken
börjar jubla och busvissla, ses detta oftast som en
ganska harmlös situation. Om istället en kvinna går upp
på en scen, tar av sig tröjan och killarna i publiken börjar
jubla, är hon ett objekt. Varför den skillnaden? Här
skulle förstås somliga feminister invända med att
kvinnliga bröst anses mer sexuella än manliga dito i vår
kultur. Så låter det förstås inte när kvinnor ska ha rätt att
~ 38 ~
bada topless i simhallen. Dessutom tror jag att ganska
många tjejer kan se en sexuell njutning i en snygg kille
som visar upp sig med bar överkropp.
Hur kan förresten en kvinna visa upp kvinnor som
objekt? Hon visar ju bara upp sig själv. Om en man
spelar en elak skurk i en film, visar han då upp män som
elaka skurkar?
Det talas ofta om en "förlegad kvinnosyn" när en
kvinna visar upp sig avklädd på ett sensuellt, förföriskt
och tilltalande sätt. Jag tycker snarare det är en förlegad
kvinnosyn att se en kvinna som offer så fort hon tar av
sig kläderna. Varför skulle inte den avklädda kvinnan
kunna vara stark och självständig? Någon som är modig
och vågar bryta mot samhällets tabun? Eller varför inte
se henne som en välvillig, sympatisk person som gör
människor glada?
"Jag förstår att killar tycker om att se på nakna tjejer.
Men varför måste man visa nakna tjejer i tv? Varför kan
killar inte nöja sig med sin flickvän?"
Svar: För killar är det vanligtvis mer tillfredsställande att
se många olika tjejer nakna än att se samma tjej om och
om igen. Mycket av tillfredsställelsen ligger i att få reda
på hur just den eller den tjejen ser ut naken. Det betyder
inte att flickvännen inte duger. Inte heller betyder det att
killar ser kvinnor som objekt eller någonting sådant. Om
en tjej tycker om att se romantiska filmer på tv, betyder
det då att hennes pojkvän inte duger till romantik?
Kommer hon att utveckla en skev uppfattning om kärlek
på grund av filmerna? Kommer hon att börja se killar
~ 39 ~
som romantik-objekt som är till för att viska ömma ord till
tjejer? Dessa frågeställningar kan tyckas både fåniga
och långsökta. Men just så här resoneras det ofta kring
killars behov av kvinnlig nakenhet.
Frågan om kvinnlig nakenhet i svenska tv-program
handlar givetvis inte i första hand om att det är viktigt att
få se nakna tjejer just där. Det handlar om feminismens
attityd gentemot något som är helt naturligt för killar att
tycka om. Framför allt skulle det vara synd om
feminismens ofta militanta syn på detta område skulle få
somliga killar att känna skuld inför sina helt naturliga
känslomässiga behov. Som om det skulle vara fel,
konstigt eller barnsligt att tycka om nakna tjejer.
Frågan om kvinnlig nakenhet är lätt att marginalisera
så länge man bara ser själva ytan av frågan. Men så
länge det är mer okej att visa manlig nakenhet än
kvinnlig nakenhet i svenska tv-program och reklamfilmer
– sammanhang där feminismen har ganska mycket att
säga till om – kommer många killar att tycka att
feminism är dåligt. Detta kommer inte att ändra sig av
att man försöker bagatellisera frågan. Ibland känns det
som att feminismen har en ganska konstig uppfattning
om jämställdhet och kvinnlig nakenhet är ett tydligt
exempel på just detta.
"Du ifrågasätter om vi har manlig könsmaktordning. Men
är inte kvinnomisshandel och våldtäkt ganska uppenbara exempel på manlig könsmaktordning?"
~ 40 ~
Svar: Partnermisshandel är vanligare inom homosexuella förhållanden. Dessutom finns en tendens att ta
partnervåld på större allvar när kvinnor blir utsatta.
Att våldtäkt beror på manlig könsmaktordning är
också en ganska godtycklig slutsats. Dels är det
betydligt lättare rent praktiskt för en man att begå en
våldtäkt (och den som inte förstår det borde kanske gå
om tredje klass...). Dels är det betydligt fler män än
kvinnor som vill ha sex med någon de knappt känner,
eftersom killar tänder mer fysiskt och tjejer tänder mer
känslomässigt. Hur många tjejer vill ha sex med den där
snygga killen som går förbi dem i parken eller med
någon kille de just har träffat på en fest eller dylikt? Det
man inte vill ha, försöker man knappast ta med våld.
Dessutom brukar män vara överrepresenterade inom
alla former av fysiskt våld; varför skulle just våldtäkt vara
ett undantag?
Var vänlig observera att jag inte på något sätt
försöker rättfärdiga våldtäkter. Våldtäkt är ett hemskt
övergrepp som ingen människa har rätt att utsätta
någon annan för. Men det finns utan tvekan andra
förklaringar än könsmaktordning till att fler män än
kvinnor begår våldtäkt. Tänk på att våldtäkt dessutom
brukar tas på större allvar när en kvinna blir utsatt. Hur
går det ihop med manlig könsmaktordning?
Varför skulle man överhuvudtaget utgå från just
våldtäkt när man drar slutsatser om könsmaktordning?
Det finns väldigt många sätt att få en människa att må
hemskt dåligt under lång tid; det är inget unikt för
våldtäkt. Offentlig förnedring av olika slag eller
upprepade trakasserier såsom mobbing kan vara minst
lika hemskt för offret som en våldtäkt. Detta skulle
~ 41 ~
ganska få psykologer förneka. Så varför utgå från just
våldtäkt? Varför inte utgå från mobbing istället? Där har
ju killar och tjejer samma förutsättningar för att ge sig på
varandra, till skillnad från våldtäkt. Och där har vi också
en ganska jämn könsfördelning, både bland förövare
och offer.
Många människor vill tolka situationer som att
mannen är överordnad kvinnan. Ett av de mest långsökta argumenten jag hört i frågan måste nog ändå vara
att mannen brukar gå före kvinnan i mataffären. Hm.
Aldrig tänkt på att män brukar röra sig snabbare än
kvinnor? Om jag hamnar bakom en kvinna i mataffären
tar det en stund att komma de där tio stegen fram till
mjölkdisken. Kvinnan har ju all tid i världen på sig där
hon går och släntrar omkring bland hyllorna. Hamnar jag
bakom en man går det undan. Mannen går bara fram till
kyldisken, tar det han ska ha och går sedan vidare.
Samma skillnad märker jag om jag promenerar utomhus
och någon person går en bit framför mig på väg åt
samma håll. Är det en kvinna är jag snart ikapp och
förbi. Är det en man håller han avståndet. Kanske beror
detta på våra olika hormoner, att män brukar vara mer
målmedvetna, ivriga och rastlösa. Eller kanske beror det
på att män brukar ha längre ben.
Jag förnekar inte att det finns situationer och
sammanhang i vårt land där mannen verkligen är
överordnad kvinnan. Män har oftare konkret makt och
ser ut att ha förtur till vissa saker, exempelvis inom idrott
och filmproduktion, vilket skulle kunna tolkas som
manlig könsmaktordning. Men det finns även situationer
där kvinnan är överordnad mannen. Kvinnan är finare,
heligare, mer åtråvärd och oantastbar. Dessutom har
~ 42 ~
kvinnor förtur när det gäller vårdnadsrätt till sina egna
barn. Slutsumman får nog bli, enligt min åsikt, att vi
varken har manlig eller kvinnlig könsmaktordning i det
stora hela. Det betyder förstås inte att vi skulle vara
klara med jämställdhetsarbetet.
"Tjejer säger oftare än killar att de blivit utsatta för
sexism. Visar inte det att vi har manlig könsmaktordning?"
Svar: När det gäller sexism är det svårt att göra
jämförelser mellan manligt och kvinnligt, eftersom tjejer i
högre grad får lära sig att peka ut sexism. Hur många
tänker på att det är sexistiskt att göra sig rolig över en
killes utseende om man inte skulle göra detsamma mot
en tjej? Jay Leno på tv kan t.ex. mycket väl gå fram till
en man i publiken och komma med en "fyndig"
kommentar om att mannen är överviktig, har stora öron
eller liknande. Han gör aldrig samma sak mot en kvinna.
Detta tycks vara en utbredd attityd i samhället: att det är
värre att säga okänsliga saker till en tjej. Hur många
människor skulle skämta om att en tjej har tappat håret?
Gunilla Hasselgren i "Fråga doktorn" på tv påstod att det
är värre för en kvinna att tappa håret än för en man. Hur
vet hon det? Hur skulle det kännas för tjejer som tappat
håret att få höra en läkare på tv säga att det är värre för
killar att råka ut för samma sak?
Hur många har förstått att det är sexistiskt att säga att
det är fel, konstigt eller barnsligt av killar att tycka om att
se på nakna tjejer? Killar har ett helt naturligt
känslomässigt behov av att se på nakna tjejer, och det
~ 43 ~
är något som ingen har rätt att nedvärdera. ”Har du
aldrig sett en naken tjej förut eller?" är i allra högsta grad
en sexistisk kommentar.
Att det skulle vara svagt av en kille att gråta eller att
vara rädd, är naturligtvis också en sexistisk inställning.
Likaså att det skulle vara värre om en manlig idrottslärare går in i tjejernas omklädningsrum än när en
kvinnlig lärare går in i killarnas omklädningsrum.
Kollektiviserande av skuld är väl också en typ av
sexism? Detta förekommer ofta i större dagstidningar,
tillsammans med andra sorters nedvärderande kommentarer om män som folkgrupp. Kommentarer som
skulle vara totalt oacceptabla att yttra om kvinnor (eller
om invandrare). Eller när lärare säger att tjejer är
mognare än killar. Eller vad sägs om "damerna först"?
Och är det inte aningen sexistiskt att kalla jämställdhetsdebatten för ett kvinnligt ord?
Det finns massor av sexism mot killar. Men killar
brukar inte få lära sig att sätta just de orden på sådana
företeelser. Det betyder inte att det känns mindre
allvarligt för dem att drabbas av just sådant.
"Jag känner inte igen mig i din framställning av
feminismen. Vet du inte att många av oss inte alls är på
det viset?"
Svar: Jodå, det vet jag. Jag kritiserar bristerna inom
feminismen, inte de vettiga tankegångarna som också
finns där. Men om du är feminist själv, så vore det
kanske en bra idé att ibland säga ifrån när tokfeministerna härjar. Jag har aldrig hört någon feminist
~ 44 ~
säga till en annan feminist: "Nu får du sluta bete dig som
en skrikig barnunge! Det är såna som du som ger oss
ett dåligt rykte!" Eller: "Du kan inte kräva att få igenom
dina egna orubbliga idéer jämt och ständigt! Andra än
oss måste också få bestämma ibland!"
Så länge du kallar dig för samma sak som dessa
människor, kommer du att bli förknippad med vad de
säger och gör. Om du inte säger ifrån. Det är faktiskt till
stor del upp till Dig.
"Om man inte ska kalla sig feminist när man värnar om
jämställdhet, vad ska man då kalla sig?"
Svar: Det enkla svaret är förstås att man inte behöver
kalla sig för någonting överhuvudtaget. Man kan värna
om jämställdhet helt enkelt. Det räcker. Annars har ordet
"jämställdist" börjat komma en del på senare år. Det kan
vara ett bra alternativ för den som vill markera att
han/hon värnar om jämställdhet åt båda håll. "Jäminist"
har jag också hört, även om det inte verkar lika vanligt.
Jag tror i alla fall inte det är särskilt lämpligt att kalla sig
feminist om man värnar lika mycket om mansfrågor som
om kvinnofrågor. Det kan upplevas nedlåtande eller
försummande för killar om jämställdhetsdebatten ska ha
ett kvinnligt namn. Framför allt är det illa när män kallar
sig feminister. Då blir det verkligen uppenbart hur skev
jämställdhetsdebatten är och det kan röra upp känslor
av irritation och ilska bland killar som känner sig
åsidosatta. Detta kan försvåra jämställdhetsarbetet.
~ 45 ~
Bättre att människor som fokuserar på kvinnofrågor
kallar sig för feminister. Människor som fokuserar på
mansfrågor kan väl kalla sig för maskulister.
"Varför ska vi lyssna på dina åsikter, när du bara är en
helt vanlig person?"
Svar: Det står dig fritt att avgöra hur mycket eller lite av
värde som ligger i mina ord. Hela poängen med den här
boken är just att visa hur en vanlig person kan uppfatta
feminismen i samhället. Jag påstår inte att min syn på
feminism är den rätta. Men det är så här jag upplever
den. Kanske kan mina ord vara till värde för somliga
som vill veta varför många killar har en aversion mot
feminismen. Om man vet vad problemet är, blir det
lättare att rätta till det.
Tyvärr finns det människor som snabbt avfärdar mina
ord med att jag inte vet vad jag pratar om. Att jag inte är
tillräckligt insatt. De har totalt missat poängen. Den här
boken handlar inte om att göra en vetenskapligt korrekt
analys av vad feminismen står för. Den handlar bara om
just det som titeln säger – varför killar ofta tycker att
feminism är dåligt. Jag vet precis vad som får mig att bli
irriterad på feminismen. Där har jag förstahandsinformation. Jag har också märkt att många andra killar
känner ungefär likadant. Vad som är rätt syn på
feminism är en annan fråga.
Vad är förresten rätt syn på feminism? Är det den bild
vi får när vi läser feministiska böcker skrivna av
feministiska författare? Eller är det vad vi ser omkring
oss i samhället? Feministisk litteratur kanske ger en
~ 46 ~
förskönande bild av feminismen, snarare än att visa hur
den egentligen fungerar i praktiken? Om du läser en bok
om kommunism skriven av en kommunistisk författare,
kommer den då att ge dig en rättvisande bild av
kommunismen? Allting går att vinkla, bedöma och tolka
på olika sätt. Det är därför det är så viktigt att få fram
olika åsikter i debatten, inte bara de åsikter som anses
korrekta i vårt samhälle just nu.
Ibland kan man tro att somliga feminister inte vill veta
varför killar ofta tycker att feminism är dåligt. Som att de
hellre gör det enkelt för sig och fortsätter tro att killar
bara inte vill ha jämställdhet. Alla feminister är inte så
här. Som tur är. Det mest knäckande är ändå när någon
kvinna – som dessutom tycker att feminism är bra –
säger att min analys av "varför killar tycker att feminism
är dåligt" inte är särskilt lyckad. Hur vet hon det?
Många feminister har sannolikt undrat varför killar ofta
tycker att feminism är dåligt. Här är svaret. Detaljerna
kan förstås variera från person till person. Men många
av de killar/män som tycker att feminism är dåligt kan
nog känna igen sig åtminstone en del i min bok. Och
kanske kan mina ord i någon mån bidra till en rättvisare
jämställdhetsdebatt. Man kan ju i alla fall hoppas.
~ 47 ~
Efterord
När du uttrycker åsikter som inte alla människor håller
med om, riskerar du att bli hånad och nedvärderad.
Låt aldrig detta få dig att tro att du inte skulle ha rätt
till dina åsikter.
Låt det aldrig få dig att tro att du skulle vara mindre
eller sämre än de som tycker någonting annat, hur
många de än är.
Ändra åsikt när du får ett motargument som du själv
tycker väger tillräckligt tungt, inte annars. Gör det inte
för att någon annan är tvärsäker. Tvärsäkra människor
ska man alltid se upp med. Den som funderar mycket,
brukar bära på ett hälsosamt mått av tvivel.
Lyssna mer på den som säger att du kanske har fel,
än på den som säger att du alldeles säkert har fel.
~ 48 ~