Transcript Efter examen?

Efter examen?
Jobb och löner för nyexaminerade 2012
Akademiker­
förbundet för
mer,
jurister, ekono
systemvetare,
och
personalvetare
samhällsvetare
Om årets undersökning
I urvalet ingår jurister, ekonomer, system­
vetare, personalvetare och samhällsvetare.
De är födda 1976–1990 och har tagit
examen under perioden september 2010–
augusti 2011. Den totala urvalsgruppen
omfattar 8 003 personer, varav 59 procent
kvinnor och 41 procent män.
Undersökningen genomfördes av Exquiro
Market Research på uppdrag av Jusek
under perioden februari-mars 2012. Först
genom­fördes en enkätundersökning med
35 procents­ svarsfrekvens. Sedan genom­
fördes en kom­pletterande bortfallsanalys
genom 578 telefon­intervjuer bland ett
systematiskt urval av de respondenter som
inte hade besvarat enkäten. De uppgifter
som presenteras är samviktade resultat som
är representativa för hela gruppen­nyexami­
nerade. De enda undantagen är uppgifterna
om verksamhets- och arbets­områden, vilka
exkluderades från telefon­intervjuerna och
endast baseras på enkät­undersökningen.
Tillförlitligheten i statistiken­är därmed
mycket stor.
Juseks arbets­
marknads­
undersökning
Sedan slutet av 1960-talet genomför Jusek en årlig
arbetsmarknadsundersökning för att bland annat
ta reda på hur och var nyexaminerade akademiker
får sina första jobb. Undersökningen ger även svar
på frågor om ingångslöner, synen på karriär och
hur nöjda studenterna är med sin utbildning.
Syftet med undersökningen är att få kunskap
om hur utbildning och arbetsmarknad ser ut
för jurister, ekonomer, systemvetare, personal­
vetare och samhällsvetare. Materialet används för
att ge våra medlemmar en god bild av arbets­
marknaden. Undersökningen ligger också till grund
för opinions­bildning och påverkan i frågor som är
viktiga för Juseks medlemmar.
Hur
och var får
nyexaminerade
akademiker
första jobbet?
2
Arbetsmarknaden för
nyexaminerade akademiker
Nyexaminerade akademiker oroar sig inför
examen­, men oron är obefogad för de allra flesta.
Många får snabbt kvalificerade arbetsuppgifter.
Vanligaste vägen till jobb är via kontakter. De
nyexaminerade är nöjda med sin utbildning, men
hade gärna sett mer koppling till arbetsmarknaden
och mer lärarledd tid.
Under våren 2012 var fem procent av de
nyexaminerade öppet arbetssökande. Detta är en
ökning med en procentenhet från föregående år.
Det är ovanligt med arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för nyexaminerade. Bara 0,3 procent
deltar i arbetspraktik eller andra insatser genom
Arbetsförmedlingen.
Bra arbetsmarknad
Majoriteten är fast anställda
Arbetsmarknaden för nyexaminerade jurister,
ekonomer, systemvetare, personalvetare och
samhällsvetare är fortsatt god. Majoriteten, 72
procent, uppger att de arbetar som anställda eller
i eget företag när de tillfrågas ett halvt till ett och
ett halvt år efter examen. En av fem läser vidare,
främst för att komplettera sin utbildning och två
procent anger att de studerar vidare för att de
inte fått arbete.
De allra flesta nyexaminerade i undersökningen
har en fast heltidsanställning. Bara sju procent
anger att de arbetar deltid. Fyra av fem nyexaminerade anger att de skulle kunna tänka sig att
arbeta deltid istället för heltid någon gång under
yrkeslivet. Majoriteten av de som är deltidsanställda våren 2012 skulle dock gärna arbeta heltid,
men kan inte erbjudas detta av arbetsgivaren.
Kvalificerade arbetsuppgifter?
9
3
Mycket kvalificerade
42
46
Arbetslöshet 2002–2012
35
30
%
Ganska kvalificerade
Ganska okvalificerade
Helt okvalificerade
%
Utan jobb*
Öppet arbetslösa
25
20
15
10
5
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
*Utan jobb: läser vidare, inget arbete och föräldraledig/sjukskriven,
deltar i arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
3
Kanaler till jobbet
%
Kontakter38
Platsbanken14
Via högskolan/universitetet
13
Arbetsgivarens webbplats
12
Jobbsajt/sökmotor10
Rekryteringsföretag 7
Tidningsannons 4
1
Arbetsförmedlingens övriga tjänster Löner vid anställningstillfället för de som
angav löneanspråk respektive inte gjorde det
29 000
Övre kvartil
Medelvärde
Median
28 000
Undre kvartil
27 000
26 000
25 000
Är praktiken viktig för att få nuvarande jobb?
24 000
3
Ja, mycket
42
30
%
Ja, delvis
Vet ej
25
22 000
21 000
Ja
Nej
Privata arbetsgivare vanligast
Personliga kontakter väger tungt
Majoriteten, knappt två tredjedelar, av de ny­exami­nerade i undersökningen arbetar inom
privat­sektor. Drygt var femte arbetar inom
statlig­ sektor­och tio procent inom kommunal
sektor.
Nära nio av tio nyexaminerade anger att de
tror att deras personliga egenskaper varit helt
av­görande eller av stor betydelse för att få det
första arbetet. Andra viktiga faktorer för att de
fick jobbet­bedöms vara akademisk examen,
arbetslivserfarenhet och personliga kontakter.
Det är också de personliga kontakterna som är
den vanligaste vägen till arbete. Undersökningen
visar att det är viktigt att arbeta på sitt personliga nätverk och att det lönar sig att kontakta
arbetsgivarna direkt. Hela 38 procent anger att de
fått kännedom om jobbet genom någon form av
personlig kontakt. Av dessa svarar 20 procent att
de blivit tipsade om sitt nuvarande arbete genom
bekanta. Och ytterligare 18 procent säger att de
fått jobbet antingen genom att de blivit erbjudna
tjänsten direkt av arbetsgivaren eller genom att
kontakta arbetsgivaren själv.
Många har fått kännedom om sitt jobb via
högskolan­/universi­tetet, till exempel genom en
arbetsmarknadsdag, uppsatsarbete eller praktik,
och 15 procent har hittat arbetet genom Arbetsförmedlingen, antingen genom Platsbanken eller
genom Arbetsförmedlingens övriga tjänster.
Kvalificerat arbete snabbt
De flesta av de nyexaminerade fick jobb snabbt.
Av de som hade ett jobb våren 2012 uppgav
hela åtta av tio att de fick det första kvalificerade arbetet­inom sex månader efter examen.
En tredje­del fick jobbet redan före examen och
ytterligare en tredjedel inom 1–3 månader.
Jobben är också relevanta för deras utbildning. Nio av tio anser att deras arbetsuppgifter är
mycket eller ganska kvalificerade och att de helt
eller delvis motsvarar deras utbildning. Endast tre
procent svarar att de har okvalificerade arbetsuppgifter.
Många oroar sig i onödan
Trots att Juseks arbetsmarknadsundersökning
uppvisar en ljus arbetsmarknad för nyexaminerade oroade sig en stor del av dem för framtiden.
Två tredjedelar svarar att de var mycket eller
lite oroliga för att inte få ett kvalificerat jobb.
Bara 17 procent anger att de inte oroade sig
alls. Varannan­student oroade sig också för hur
ekonomin­skulle bli efter examen.
4
23 000
Nej
4
Många vill byta arbetsgivare snabbt
Det är vanligt att de nyexaminerade vill byta
arbetsgivare inom en snar framtid. Bland de som
arbetar våren 2012 svarar 28 procent att de
Medianlön våren 2012 i kronor
Privat sektor Statlig sektor Kommunal sektor
26 000
25 000
25 000
När fick du ditt första kvalificerade
arbete efter avslutade studier?
2
6
12
33
14
33
%
Jag återgick till en
anställning jag varit
tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade
studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått
något kvalificerat arbete
hoppas­få nytt jobb inom ett år. En av fyra vill
stanna hos arbetsgivaren i 1–3 år och 14 procent
mer än tre år.
När de nyexaminerade söker nytt arbete är
35 procent i första hand intresserade av möjlig­
heten till kompetensutveckling. Lika många svarar
att karriärmöjligheterna är viktigast när de söker
jobb. Syftet med verksamheten rangordnas till
tredje plats och först på fjärde plats kommer
lönen.
Femton procent av de nyexaminerade är redan
chefer, eller har tidigare varit det.
Kontakten med arbetslivet brister
Våren 2012 tjänar de nyexaminerade i snitt
25 500 kronor. Många är nöjda med sin lön. Sju av
tio av de nyexaminerade anger att det är mycket
eller ganska nöjda med lönen. Det motsvarar en
ökning på två procentenheter sedan 2011 års
under ­sökning.
Mest nöjda med sin lön är de 40 procent av
de nyexaminerade som angivit löneanspråk vid
anställningstillfället. De tjänar också mer än de
som inte löneförhandlat.
Den stora majoriteten,
nio av tio, ny­exa­minerade
är nöjda eller mycket
nöjda med sin utbildDet lönar
ning. Sex av tio skulle
sig att ange
välja samma utbildning
igen om valet skulle
löneanspråk
ske idag.
Men de nyexaminerade ser brister i hur
hög­skolan/universitetet
under­lättat kontakten med arbetslivet. Nära
tre fjärdedelar­instämmer till exempel inte i
på­s tåendet att de fått tillräckliga möjligheter till
praktik under studie­tiden. Detta bekräftas av att
drygt sju av tio inte haft någon praktik alls. De
som har haft praktik anser att praktiken varit
viktig­för att få arbete.
Vanligt med chefsambitioner
Mer lärarledd tid efterfrågas
Allt fler av de nyexaminerade siktar på att bli chef
någon gång under karriären. Tre fjärdedelar svarar­
att de skulle vilja bli chef med personalansvar.
Andelen nyexaminerade med chefsambitioner har
ökat med en procentenhet sedan år 2010, och
hela elva procentenheter sedan år 2008.
Mer än hälften av de nyexaminerade svarar att
de skulle vilja ha haft mer lärarledd tid än de hade
under utbildningen, till exempel föreläsningar,
handledning och seminarier. Två femtedelar anser
att de hade tillräckligt och endast två procent
tycker att de hade för mycket lärarledd tid.
Löneförhandling betalar sig
5
Jurister
Ljus arbetsmarknad för nyexaminerade
jurister
Drygt nio av tio jurister som tog examen under
läsåret 2010/2011 har jobb eller driver eget företag våren 2012. Hälften av juristerna är tillsvidareanställda, en tredjedel har notarieanställning och
en femtedel är tidsbegränsat anställda. Bara tre
procent jobbar deltid.
Vid undersökningstillfället anger endast tre
procent­att de söker men inte fått ett arbete. Fyra
procent har valt att studera vidare. De flesta uppger att de läser vidare för att de vill kom­plettera
sin utbildning.
Många av juristerna fick sitt första kvalificerade
jobb relativt snabbt. Nio av tio fick jobbet inom
sex månader från examen. Tre av fyra fick arbetet
inom 1–3 månader från att de lämnat högskolan
och 36 procent fick jobb före avslutade studier.
Jobb inom staten vanligast
Majoriteten av de nyexaminerade juristerna
arbetar­statligt. Hela tre av fem nyexaminerade
Huvudsaklig sysselsättning
nyexaminerade jurister
%
Har en anställning
89
2
Har en anställning, men är tjänstledig
Egenföretagare2
Läser vidare efter examen
(främst för att jag inte har fått jobb)
1
Läser vidare efter examen
3
(främst för att komplettera min utbildning)
Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
0
Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven
0
Söker, men har ännu inte fått något arbete
3
Vanligaste branscher för nyexaminerade jurister%
Rättsväsendet31
Advokatbyrå22
Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter
10
Skatteverket6
Kommun5
Bank- eller finansbolag
5
Övrig privat sektor
3
Intresseorganisation2
Försäkringsbolag2
Övriga branscher
13
6
Juristerna är
jurister arbetar inom
nöjda med sin
statlig sektor, varav en
utbildning
stor andel har notarietjänster. Endast tre procent
arbetar­inom kommunal
sektor och 34 procent blir
privatanställda. Bortser man från
notarierna så jobbar varannan jurist hos en privat
arbetsgivare och 45 procent är statsanställda.
Den vanligaste enskilda branschen för juristerna
är rättsväsendet. Därefter kommer advokatbyråer,
som har anställt drygt var femte nyexaminerad
jurist. Bank- och finansbolag, Skatteverket och
kommunerna är också stora arbetsgivare.
För jurister med annan examen än juristexamen
(tidigare jur kand), som examen i rättsvetenskap,
handels- eller affärsrätt, är det vanligare att arbeta
inom andra delar av den statliga förvaltningen
än rättsväsendet. Även bank- och finansbolag,
tjänste­företag och andra branscher­i det privata
näringslivet är vanliga arbetsgivare för dessa
jurister­utan yrkesexamen.
Första kvalificerade jobbet efter studier
Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått något kvalificerat arbete
%
2
36
37
15
6
4
Vanligaste arbetsområden för
nyexaminerade jurister%
Juridiskt arbete
75
Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera)
7
Allmänt administrativt arbete
2
Personalarbete/HR2
Taxeringsarbete2
Inköpsarbete1
Skadereglering1
Affärs-/verksamhetsutveckling1
Finansarbete1
Övriga arbetsområden
8
Kvalificerade och relevanta
arbetsuppgifter
Hela 95 procent av juristerna bedömer sina
arbetsuppgifter som mycket eller ganska kvalificerade och en nästan lika stor andel anser att
arbetet­motsvarar den utbildning som de läst.
Bara sex procent svarar att deras arbetsuppgifter
inte motsvarar utbildningen.
Tre av fyra nyexaminerade jurister anger att
deras huvudsakliga arbetsområde är juridiskt
arbete. Andra arbetsområden är utrednings­
arbete, administrativt arbete, personalarbete/HR
och taxeringsarbete.
Privata arbetsgivare betalar bäst
Knappt två femtedelar av de nyexaminerade juristerna (exklusive notarier) angav löneanspråk när
de anställdes. De som gjorde det tjänade på det,
oavsett arbetsmarknadssektor.
Sju av tio nyexaminerade jurister är nöjda med
sin nuvarande lön, åtta procent anger att de är
mycket missnöjda med lönen.
Lönerna för nyexaminerade jurister inom statlig
sektor (notarier exkluderade) ligger våren 2012 en
dryg tusenlapp under lönerna i kommunal sektor
och hela 2 500 kronor mindre än de genomsnitt-
Arbetsmarknadssektorer
nyexaminerade jurister%
3
Privat sektor
34
63
Statlig sektor
Kommunal sektor
varav
notarier
40
liga lönerna för de jurister som fått jobb inom
privat sektor.
Många vill bli chef
Många av de nyexaminerade juristerna vill byta
jobb relativt snart. Majoriteten vill byta arbets­
givare inom 1–3 år, men en tredjedel svarar att
de vill ha ett nytt arbete så snart som inom ett år.
Sju av tio nyexaminerade jurister vill prova på
att arbeta som chef med personalansvar någon
gång under sin karriär.
Juristerna mest nöjda med utbildningen
Två tredjedelar av de nyexaminerade juristerna
svarar att de skulle välja samma utbildning om
valet skulle ske idag och hela 96 procent anger att
de är mycket eller ganska nöjda med utbildningen i
stort. Det är den största andelen bland grupperna
i undersökningen.
Juristernas löner (exklusive notarier)
våren 2012 i kronor
32 000
Övre kvartil
31 000
Medelvärde
Median
Undre kvartil
30 000
29 000
28 000
27 000
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
32
42
53
26 000
Mycket kvalificerade
25 000
Ganska kvalificerade
24 000
Ganska okvalificerade
Helt okvalificerade
23 000
22 000
Privat
sektor
Statlig
sektor
Kommunal
sektor
7
Notarier
Efter en juristexamen kan man söka notarietjänstgöring, vilket krävs för att bli domare,
åklagare eller kronofogde. Omkring 400
notarier­anställs varje år.
Notarietjänstgöringen tar minst två och
maximalt två och ett halvt år och görs vid
någon av landets tings- eller förvaltningsrätter.
Ett halvår kan bytas ut mot juridiskt arbete av
jämförbar karaktär hos en privat, kommunal
eller annan statlig arbetsgivare.
Lönen är densamma för alla notarier. För
närvarande är den 24 000 kronor per månad
under de första tolv månaderna och därefter
26 500 kronor.
Juseks arbetsmarknadsundersökning visar
att 99 procent av juristerna som gör notarietjänstgöring tycker att deras arbetsuppgifter
är kvalificerade.
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
0
1
Mycket kvalificerade
31
Ganska kvalificerade
Ganska okvalificerade
68
Helt okvalificerade
Notarierna utmärker sig i undersökningen
genom att vara den grupp som i störst
utsträckning svarar att de är nöjda med
utbildningen. Endast en procent av notarierna
är ganska missnöjda och 99 procent är ganska
eller mycket nöjda med sin utbildning.
Hur nöjd eller missnöjd är du
med din utbildning?
Mycket missnöjd
Ganska nöjd
Ganska missnöjd
Mycket missnöjd
%
55
44
1
0
Notarierna är också mer nöjda med hur
lärosätet arbetat med arbetslivskontakter,
sexton procent uppger att de instämmer
helt i att högskolan/universitet underlättade
kontakten­med arbetslivet. De vill också i
mindre utsträckning än övriga grupper bli
chef med personalansvar någon gång under
karriären­.
Efter en
juristexamen
kan man söka
notarie­­
tjänstgöring
B
Ekonomer
Fyra av fem tillsvidareanställda
De flesta, 73 procent, av de nyexaminerade
ekono­merna arbetar eller är egenföretagare när
de tillfrågas ett halvt till ett och ett halvt år efter
examen. Drygt fyra av fem har en tillsvidare­
anställning och sexton procent är tidsbegränsat
anställda. Sju procent arbetar deltid.
Arbetslösheten bland nyexaminerade ekonomer har ökat. Sex procent uppger att de vid
undersökningstillfället söker men inte har ett
arbete. Det är procentuellt sett en fördubbling
av de öppet arbetssökande ekonomerna i jäm­
förelse med föregående år. Många
har också valt att studera­vidare.
De flesta gör det för att
komplettera­sin utbildning,
a
men två procent anger att
rn
e
Ekonom
de läser vidare eftersom
får snabbt jobb
de inte har fått jobb.
efter examen
Ekonomerna fick snabbt
den första anställningen.
Drygt åtta av tio fick jobb
Huvudsaklig sysselsättning
nyexaminerade ekonomer
Majoriteten privatanställda
De allra flesta nyexaminerade ekonomer får jobb
inom privat sektor. Var tionde är statligt anställd
och fyra procent arbetar i kommunal sektor.
Handels- och tjänsteföretag är den vanligaste
enskilda branschen för ekonomer. Även bankoch finansbolag är vanliga arbetsgivare, liksom
industriföretag och revisionsbyråer. Men arbets­
marknaden för ekonomer är bred och det finns
ekonomjobb i en lång rad andra branscher.
Vilka verksamhetsområden som är vanligast
varierar relativt mycket mellan olika utbildningsinriktningar. För de som haft marknadsföring som
huvudämne är till exempel informations-, PR- och
medieföretag vanligast. Nationalekonomer arbetar
i högre utsträckning inom statlig förvaltning och
ekonomer med inriktning på redovisning arbetar
ofta på revisionsbyråer.
%
Har en anställning
71
Har en anställning, men är tjänstledig
1
Egenföretagare2
Läser vidare efter examen
(främst för att jag inte har fått jobb)
2
Läser vidare efter examen
(främst för att komplettera min utbildning)
18
Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
0
Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven
0
Söker, men har ännu inte fått något arbete
6
8
inom sex månader efter examen och hela 38
procent fick jobbet redan innan studierna­var
avslutade.
Första kvalificerade jobbet efter studier
Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått något kvalificerat arbete
%
1
38
31
13
12
5
Vanligaste branscher för nyexaminerade
ekonomer%
Vanligaste arbetsområden för
nyexaminerade ekonomer
Handels-, tjänste- eller serviceföretag
20
Bank- eller finansbolag
14
Industriföretag11
Revisionsbyrå10
IT- eller telekomföretag
6
Detaljhandel5
Högskola/universitet5
5
Övrig privat sektor
Informations-, PR- eller medieföretag
4
Övriga branscher
21
Ekonomifunktion, budgetering, redovisning
19
Revision9
Affärs-/verksamhetsutveckling8
Försäljning8
Finansarbete6
Allmänt administrativt arbete
6
Marknadsföring5
Projektledning4
Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera)
4
Övriga arbetsområden
32
%
Kvalificerade arbetsuppgifter
Majoriteten vill bli chef
Nära nio av tio nyexaminerade ekonomer anser
att de arbetsuppgifter de har våren 2012 mot­
svarar den utbildning som de läst. Majoriteten
svarar också att deras arbetsuppgifter är kvalificerade. Endast 13 procent bedömer att arbets­
uppgifterna är helt eller ganska okvalificerade.
Ekonomiskt arbete – budgetering, revision, försäljning och finansarbete – är de vanligaste huvudsakliga arbetsuppgifterna för de nyexaminerade
ekonomerna. Andra vanliga arbetsuppgifter är
verksamhetsutveckling, administrativt arbete och
marknadsföring.
Två femtedelar svarar att de inte vet när de vill
byta jobb/de inte vill byta inom en överskådlig
framtid. Knappt hälften svarar att de vill stanna
hos sin nuvarande arbetsgivare i maximalt tre
år. Många av ekonomerna, 81 procent, hoppas
få prova på chefskap med personalansvar någon
gång under karriären.
Många ekonomer nöjda med lönen
Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att
nästan­tre fjärdedelar av de nyexaminerade
ekonomerna­är nöjda med sin nuvarande lön.
Våren 2012 är medianlönen för ekonomerna,
26 000 kronor, densamma oavsett arbetsmarknadssektor. För de privatanställda är dock medellönen något högre än i övriga sektorer.
Även för nyexaminerade ekonomer lönar det
sig att löneförhandla. Merparten av de ekonomerna avstod dock från att löneförhandla när
de anställdes.
Arbetsmarknadssektorer
nyexaminerade ekonomer%
Få har praktik
Ekonomerna är den grupp i undersökningen
som i minst utsträckning haft praktik. Skillnaden
är markant­, drygt åtta av tio svarar att de inte
haft praktik inom ramen för utbildningen. Hela
73 procent­av ekonomerna­som haft praktik
menar att den var viktig för att få det nuvarande
arbetet.
Knappt hälften av de nyexaminerade ekonomerna önskar att de hade haft mer lärarledd tid
under utbildningen. Majoriteten anser också att
högskolan/universitetet inte underlättat i kontakten med arbetslivet i tillräckligt hög utsträckning.
I det stora hela är ändå ekonomerna nöjda med
sin utbildning. Nio av tio svarar att de är nöjda
med utbildningen och 64 procent skulle välja den
om valet var idag.
Ekonomernas löner våren 2012 i kronor
32 000
11
4
Privat sektor
Statlig sektor
Kommunal sektor
Övre kvartil
31 000
Medelvärde
Median
30 000
Undre kvartil
29 000
85
28 000
27 000
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
10
3
Mycket kvalificerade
41
Ganska kvalificerade
Ganska okvalificerade
Helt okvalificerade
46
26 000
25 000
24 000
23 000
22 000
Privat
sektor
Statlig
sektor
Kommunal
sektor
9
Systemvetare
Få tidsbegränsat anställda
Våren 2012 arbetar 77 procent av systemvetarna.
Tre procent av dem är verksamma i eget företag.
Andelen tidsbegränsat anställda systemvetare är
mycket låg. Hela 94 procent är tillsvidareanställda.
Åtta procent av systemvetarna arbetar deltid.
Fem procent söker, men har ännu inte fått
arbete och en lika stor andel läser vidare för att
de inte kunnat få jobb. Den vanligaste anledningen
till att läsa vidare är dock för att komplettera
studierna­, vilket elva procent av systemvetarna
gör. Två procent har ingen anställning men är för
närvarande­sjukskrivna eller föräldralediga.
Fyra femtedelar fick jobb inom sex månader­
från det att de lämnat högskolan. Drygt en
tredjedel­fick jobb innan avslutade studier.
Nio av tio blir privatanställda
Arbetsmarknaden för systemvetare domineras av privata arbetsgivare. Drygt nio av tio blir
Huvudsaklig sysselsättning
nyexaminerade systemvetare
privatanställda­och endast fem procent anställs
inom staten­. Tre procent blir anställda av en
kommun­.
Hälften av de nyexaminerade systemvetarna får
jobb på ett IT- eller telekomföretag. Näst vanligaste­
arbetsgivaren är handels­-, tjänste- eller service­
företag. Andra vanliga branscher­är informations-,
PR-, eller medieföretag och transportföretag.
Kvalificerat IT-arbete
De flesta av de nyexaminerade systemvetarna
jobbar huvudsakligen med systemutveckling.
Andra vanliga arbetsuppgifter är programmering,
datadrift, support och verksamhetsutveckling.
Systemvetarna bedömer till stor del sina
arbetsuppgifter­som kvalificerade, men tolv
procent­anger att arbetsuppgifterna är ganska
eller helt okvalificerade. Majoriteten tycker att
deras nuvarande arbetsuppgifter motsvarar
deras utbildning.
Första kvalificerade jobbet efter studier
%
Har en anställning
74
Har en anställning, men är tjänstledig
0
Egenföretagare3
Läser vidare efter examen
(främst för att jag inte har fått jobb)
5
Läser vidare efter examen
(främst för att komplettera min utbildning)
11
Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
0
Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven
2
Söker, men har ännu inte fått något arbete
5
Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått något kvalificerat arbete
%
0
36
29
14
11
10
Vanligaste branscher för nyexaminerade
systemvetare%
Vanligaste arbetsområden för
nyexaminerade systemvetare
IT- eller telekomföretag
62
Handels-, tjänste- eller serviceföretag
7
Informations-, PR- eller medieföretag
5
Transportföretag5
Industriföretag4
Högskola/universitet4
3
Bank- eller finansbolag
Försäkringsbolag3
Detaljhandel2
Övriga branscher
7
Systemutveckling28
Programmering/systemprogrammering21
Övrigt IT-arbete
13
Datordrift/support8
Affärs-/verksamhetsutveckling7
Undervisning och utbildning
4
Logistik3
Projektledning3
Allmänt administrativt arbete
2
Övriga arbetsområden
11
10
%
Högst löner inom privat sektor
Även systemvetarna vinner på att förhandla sin
lön. Drygt hälften angav ett löneanspråk när de
anställdes.
Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen är
åtta av tio nyexaminerade nöjda med sin lön, åtta
procent svarar att de är mycket missnöjda med
lönen.
Medianlönerna är högst för de privatanställda
systemvetarna. I statlig sektor är dock medellönen
högre. Lägst är lönerna i kommunal sektor.
Bristande kontakter med
arbetsmarknaden
Trots att majoriteten nyexaminerade system­
vetare är nöjda med utbildningen utmärker de sig
som den medlemsgrupp med störst andel missnöjda. En knapp femtedel svarar att de är ganska
eller mycket missnöjda med utbildningen. Det är
också systemvetarna som i störst utsträckning
svarar att de inte skulle välja samma utbildning om
valet hade skett idag.
Många systemvetare anser att högskolan/universitetet inte underlättat kontakten med arbetslivet
Få vill byta snabbt
tillräckligt under utbildningen. Tre av fyra menar
Systemvetarna är den grupp i undersökningen
att de inte fått tillräckliga möjligheter till praktik
som i minst utsträckning vill byta arbetsgivare
under studietiden och endast 26 procent svarar
snabbt. Hela 30 procent uppger att de vill stanna
att de gjort praktik inom ramen för utbildningen.
hos sin nuvarande arbetsgivare i 1–3 år och
Av de som haft praktik svarar majoriteten att den
16 procent vill byta inom ett år – vilket relativt
varit viktig för att få det nuvarande jobbet. System­
sett är en låg andel.
vetarna är den enda utbildningsgrupp i under­
Sju av tio nyexaminerade
sökningen som till störst del anger att de är
system­vetare svarar att de
nöjda med det antal timmar lärarledd tid
någon gång under yrkes­livet
de haft per vecka under studietiden, men
De flesta av
vill bli chef med personal­
36 procent svarar att de skulle vilja ha
systemv­ etarna
ansvar.
haft mer.
blir privat­
anställda
Arbetsmarknadssektorer
nyexaminerade systemvetare%
Systemvetarnas löner våren 2012 i kronor
35 000
5 3
Privat sektor
34 000
Statlig sektor
33 000
Kommunal sektor
32 000
Övre kvartil
Medelvärde
Median
Undre kvartil
31 000
92
30 000
29 000
28 000
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
7
5
Mycket kvalificerade
Ganska kvalificerade
46
42
Ganska okvalificerade
Helt okvalificerade
27 000
26 000
25 000
24 000
23 000
22 000
Privat
sektor
Statlig
sektor
Kommunal
sektor
11
Personalvetare
Sju av tio har jobb
Hälften jobbar inom privat sektor
Av de personalvetare som tog examen läsåret
2010/2011 arbetar 70 procent som anställda
eller i eget företag våren 2012. Relativt många,
en tredjedel, är tidsbegränsat anställda. En av tio
arbetar deltid.
Vid undersökningstillfället anger fyra procent
att de söker, men ännu inte fått, jobb. Lika
många anger att de studerar vidare för att de
inte fått arbete. En femtedel studerar vidare för
att komplettera utbildningen, vilket är den vanligaste anledningen till att utbilda sig ytterligare
efter examen. En procent deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Sju av tio personalvetare fick jobbet inom sex
månader efter examen, och drygt hälften fick
jobbet inom tre månader. Knappt en av fyra fick
jobbet innan de tagit examen. För en femtedel
dröjde det sex månader eller längre.
De nyexaminerade personalvetarna blir oftast
privat­anställda. Var fjärde får jobb inom kommunal
sektor och var femte blir statligt anställd.
Sett till enskilda branscher är det kommunerna­
som anställer flest, tillsammans med privata­tjänste­­
branscher som bemanningsföretag, handels­-,
tjänste- och serviceföretag.
Huvudsaklig sysselsättning
nyexaminerade personalvetare
Kvalificerat HR-arbete
Personalvetarna har generellt kvalificerade arbetsuppgifter året efter examen. De flesta bedömer
sina arbetsuppgifter som ganska eller mycket
kvali­ficerade och tycker att arbetet motsvarar
utbildningen. Elva procent anser att deras arbets­
uppgifter är ganska okvalificerade och tre procent
svarar att de är helt okvalificerade.
De nyexaminerade personalvetarnas arbets­
uppgifter varierar till viss del med studiernas
%
Har en anställning
69
Har en anställning, men är tjänstledig
1
Egenföretagare1
Läser vidare efter examen
(främst för att jag inte har fått jobb)
4
Läser vidare efter examen
(främst för att komplettera min utbildning)
19
Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
1
Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven
1
Söker, men har ännu inte fått något arbete
4
Första kvalificerade jobbet efter studier
Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått något kvalificerat arbete
%
4
23
30
17
20
6
Vanligaste branscher för nyexaminerade
personalvetare%
Vanligaste arbetsområden för
nyexaminerade personalvetare
Kommun26
Bemanningsföretag (inne-/stationär personal)
13
Handels-, tjänste- eller serviceföretag
12
Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter
9
Högskola/universitet8
Övrig privat sektor
7
Landsting/region4
Industriföretag3
Rättsväsendet3
Övriga branscher
15
Personalarbete/HR28
Socialt och kurativt arbete
23
Allmänt administrativt arbete
9
Undervisning och utbildning
8
Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera)
7
Forsknings- och utvecklingsarbete
4
Försäljning4
Projektledning3
Allmänt servicearbete
2
Övriga arbetsområden
13
12
%
inriktning. Socialt och kurativt arbete är vanligast
för de med pedagogik, psykologi eller sociologi
som huvudämne. Personalvetare som inriktat
studierna mot exempelvis arbets- eller personal­
vetenskap arbetar i högre utsträckning med
personalarbete. Andra vanliga arbetsuppgifter är
administration, undervisning och utredningsarbete.
Stort intresse för chefskap
Varannan löneförhandlar
Många vill ha mer lärarledd tid
Varannan nyexaminerad personalvetare löneförhandlade när de anställdes, vilket lönar sig.
De som anger löneanspråk får, oavsett sektor, i
genomsnitt högre lön.
En tredjedel av personalvetarna är missnöjda
med sin nuvarande lön. Det är den största andelen bland utbildningsgrupperna i undersökningen.
Löneskillnaderna mellan sektorerna är små
för personalvetarna våren 2012. Ett halvt till ett
och ett halvt år efter examen är
personal­vetarnas genomsnittliga löner dock lägst i kommunal sektor och högst
Personal­
bland de privatanställda.
isar
Nio av tio personalvetare svarar att de är nöjda
med utbildningen och knappt tre av fem skulle
välja samma utbildning igen.
Samtidigt är det många som upplever att
möjlig­heten till praktik under studietiden varit
för dålig. Bara 30 procent svarar att de haft
praktik­inom ramen för utbildningen, 59 procent
av dessa menar att praktiken var viktig för att få
det nuvarande arbetet. Tre fjärdedelar svarar att
högskolan­/universitetet inte underlättat kontakten
med arbetslivet under utbildningen­.
Drygt tre av fem personalvetare svarar att
de skulle vilja haft mer lärarledd tid per genomsnittlig vecka.
vetarna v
stort intresse­
för chefskap
Arbetsmarknadssektorer
nyexaminerade personalvetare%
Drygt hälften av de nyexaminerade personal­
vetarna vill byta arbetsgivare inom tre år och
29 procent vill byta arbetsgivare redan inom
ett år.
Majoriteten, 77 procent, av personalvetarna
är intresserade av att bli chef med personalansvar.
Personalvetarnas löner våren 2012 i kronor
29 000
Övre kvartil
Privat sektor
27
Statlig sektor
51
Kommunal sektor
22
Medelvärde
Median
28 000
Undre kvartil
27 000
26 000
25 000
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
10
3
Mycket kvalificerade
35
24 000
23 000
Ganska kvalificerade
Ganska okvalificerade
22 000
Helt okvalificerade
52
21 000
Privat
sektor
Statlig
sektor
Kommunal
sektor
13
Samhällsvetare
Många tidsbegränsat anställda
Ett halvt till ett och ett halvt år efter examen
anger 59 procent av de nyexaminerade samhällsvetarna att de arbetar eller är egenföretagare.
Majoriteten är tillsvidareanställda, men så många
som 37 procent är tidsbegränsat anställda. En av
tio arbetar deltid.
Många av samhällsvetarna har valt att studera
vidare, de flesta för att de vill komplettera sin
utbildning. Åtta procent är öppet arbetssökande
vid undersökningstillfället, en ökning med två procentenheter i jämförelse med förra året. En procent deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Nästan en fjärdedel av de nyexaminerade
samhälls­vetarna fick jobb innan de tagit sin
examen­, varannan fick det inom 1–6 månader
efter att de lämnat högskolan.
Vanligast att få jobb inom det privata
näringslivet
De nyexaminerade samhällsvetarna är oftast
anställda hos en privat arbetsgivare. Ett till ett
Huvudsaklig sysselsättning samhällsvetare
och ett halvt år efter examen arbetar en fjärdedel inom kommunal sektor och 28 procent inom
staten.
De vanligaste enskilda branscherna för samhällsvetare är kommun och allmän statlig förvaltning/
övriga myndigheter. Andra vanliga arbetsgivare är
högskolorna/universiteten och företag inom den
privata tjänstebranschen som olika intresseorganisationer, handels-, tjänste- eller serviceföretag
samt informations, PR- eller medieföretag.
Arbetsuppgifter beror på studiernas
inriktning
Den stora majoriteten samhällsvetare beskriver
sina arbetsuppgifter som kvalificerade. Men elva
procent har ganska okvalificerat arbete och tre
procent helt okvalificerat. Fyra av fem svarar att
arbetsuppgifterna motsvarar deras utbildning.
Vad arbetet innehåller varierar mycket för de
nyexaminerade samhällsvetarna. Många arbetar
med utredning, administration samt information
och PR. Men arbetsuppgifterna hänger ofta ihop
%
Har en anställning
57
Har en anställning, men är tjänstledig
1
Egenföretagare2
Läser vidare efter examen
(främst för att jag inte har fått jobb)
2
Läser vidare efter examen
(främst för att komplettera min utbildning)
29
Deltar i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd
1
Har inget arbete och är föräldraledig eller sjukskriven
0
Söker, men har ännu inte fått något arbete
8
Första kvalificerade jobbet efter studier
Jag återgick till en anställning jag varit tjänstledig ifrån
Innan jag avslutade studierna
Inom 1–3 månader
Inom 4–6 månader
Efter mer än 5 månader
Har ännu inte fått något kvalificerat arbete
%
2
23
38
13
13
11
Vanligaste branscher för nyexaminerade
samhällsvetare%
Vanligaste arbetsområden för
nyexaminerade samhällsvetare
Kommun20
Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter
12
Intresseorganisation12
Handels-, tjänste- eller serviceföretag
10
Informations-, PR- eller medieföretag
9
Privat sektor: Annat
6
Högskola/universitet6
Landsting/region3
Bemanningsföretag (inne-/stationär personal)
3
Övriga branscher
20
Utredningsarbete (statistiskt, ekonomiskt med mera) 17
Allmänt administrativt arbete
13
Information och PR
12
Projektledning7
Forsknings- och utvecklingsarbete
5
Undervisning och utbildning
5
Marknadsföring5
Affärs-/verksamhetsutveckling4
Socialt och kurativt arbete
4
Övriga arbetsområden
28
14
%
med det huvudämne man läst på högskolan/
universitetet. För medie- och kommunikations­
vetare är information och PR och marknadsföring
vanligare, medan statsvetarna oftare arbetar med
administration och utredning.
Kommunal sektor betalar bäst
Drygt fyra av tio samhällsvetare angav löne­anspråk
när de anställdes. Och de som gjorde det tjänade
på det, oavsett arbetsmarknadssektor.
Drygt sju av tio samhällsvetare anger att de är
mycket eller ganska nöjda med sin nuvarande lön.
En femtedel svarar att de är ganska missnöjda
med lönen och sex procent är mycket missnöjda.
Våren 2012 är medianlönen för samhällsvetare
högst i kommunal sektor 25 500 kronor per
månad. Lägst är lönerna inom privat sektor,
1 500 kronor mindre i genomsnitt än i
kommunerna­.
En tredjedel vill byta arbete inom ett år
Samhällsvetarna är den utbildningsgrupp i undersökningen som relativt sett är minst intresserade
av chefskap, 68 procent svarar dock att de någon
gång under karriären skulle vilja prova att vara
chef med personalansvar.
Arbetsmarknadssektorer
nyexaminerade samhällsvetare%
En femtedel av de nyexaminerade samhälls­
vetarna vill byta arbetsgivare om mer än tre år.
Men de flesta, en tredjedel, svarar att de vill byta
jobb redan inom ett år.
Hälften har praktik
Två tredjedelar av samhällsvetarna svarar att de
skulle vilja ha haft mer lärarledd tid under utbildningen. Det är den största andelen i jämförelse
med svaren från de andra medlemsgrupperna.
Drygt hälften av de nyexaminerade samhälls­
vetarna svarar att möjligheterna till praktik under
utbildningen varit tillräckliga och samma andel har
också haft praktik inom ramen för utbildningen.
Det är den största andelen i undersökningen.
Av de som har haft praktik säger de flesta att
praktiken haft stor betydelse för att få det första
jobbet­. Samtidigt svarar en majoritet av samhällsvetarna att högskolan/universitetet inte underlättat
kontakten med arbetslivet i tillräcklig omfattning.
De nyexaminerade samhällsvetarna är ändå
nöjda med utbildningen, men tio procent svarar
att de är ganska eller mycket missnöjda. Majoriteten är också nöjda
med sitt utbildningsval och
Samhälls­
skulle välja den igen.
vetarna har
kvalificerade
arbets­uppgifter
Samhällsvetarnas löner våren 2012 i kronor
30 000
Privat sektor
24
Statlig sektor
48
Kommunal sektor
Övre kvartil
29 000
Medelvärde
Median
28 000
Undre kvartil
27 000
28
26 000
25 000
Kvalificerade arbetsuppgifter?%
11
3
Mycket kvalificerade
42
44
Ganska kvalificerade
Ganska okvalificerade
Helt okvalificerade
24 000
23 000
22 000
21 000
20 000
Privat
sektor
Statlig
sektor
Kommunal
sektor
15
Om Jusek
Stockholm: Nybrogatan 30, Box 5167, 102 44 Stockholm.
Malmö: Carlsgatan 12 A, 211 20 Malmö.
Göteborg: Lennart Torstenssonsgatan 7, 412 56 Göteborg.
Tel 08-665 29 00. E-post [email protected]. www.jusek.se
Fotoskrift AB | T0011 | 1209 | 3 500 ex | Billes Tryckeri AB
Jusek är förbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhälls­
vetare. Vi driver frågor som påverkar medlemmarnas utbildning, karriär, trygghet och
villkor. Med cirka 80 000 medlemmar är vi ett av de största akademikerförbunden.
Jusek är medlem i Saco och partipolitiskt obundet.