Transcript Funktionskontroll av Björkskatastråket

CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Funktionskontroll
av
Björkskatastråket
Oktober 2013
-1-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Luleå har en uttalad vision om att kraftigt öka andelen som väljer cykeln för sina transporter.
Björkskatastråket är ett av Luleås huvudcykelstråk och och skulle kunna fungera som ett bra
exempel för hur kommunen ska kunna nå visionen.
! !
Men det kommer i så fall att innebära politiska val där man måste titta in i framtiden och
ställa sig frågan om vilka krav som morgondagens cyklister kommer att ha på Luleås
huvudcykelvägar?
Varför cykla när man kan ta bilen?
Cykelvägar med en hög standard är en viktig faktor för att få ett ökat cyklande. Detta finns med
som ett viktigt område i den nationella cykelstrategin.
!
Den bilist som väljer cykeln före bilen måste uppleva att cykelvägen har en minst lika bra
och helst bättre standard än motsvarande bilväg.
Cyklisten möter till skillnad mot bilisten att cykelvägen går på egna cykelvägar, på villagator,
ner och upp i gångtunnlar. Cyklisten kan mötas tvära kurvor, får stanna vid en trafiksignal för att
trycka på en knapp mm.
Cyklisten måste ta hänsyn till alla andra som använder en cykelväg. Människor med
hundar, mopedister, äldre människor, joggare, gående som går tillsammans, kort sagt en större
blandning än vad bilisten möter på Luleås huvudvägar.
Fakta om Björkskatastråket
Ett av Luleås huvudcykelstråk som är
4,7 km från Björkskatan in till cykelpumpen på
Storgatan.
!
Efter hela sträckan utom 180
meter i Östermalm efter Rönngatan
har cyklisten egna cykelvägar och
behöver inte samsas med bilar.
Stråket har varierande bredd och
standard.
Restidskvoten, dvs förhållandet i avstånd mellan en cyklist och
bilist är 0,8 vilket är mycket bättre
än målet man ofta har på 1,5.
-2-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Funktionskontroll av en cykelväg
Idag gör Tekniska förvaltningens
produktionsledare okulärbesiktning av Luleås
cykelvägar. Syftet är att få grepp om vilka
ekonomiska insatser som behövs för
cykelvägarnas ytstandard.
En funktionskontroll av en cykelväg
handlar om så mycket mer. Den utgår från
den upplevelse som vardagscyklisten har från
en cykelväg. För att få grepp på upplevelsen
cyklas cykelvägen i den hastighet som en
cyklist vill hålla (så hög som möjligt).
!
Dokumentationen och fotografier sker
sedan på vägen tillbaka.
Eftersom vardagscyklisten inte bara
cyklar när det är bra väder och ljust, sker
funktionskontrollen även när det har regnat och i mörker med samma metodik.
Den har gjorts av tre personer från cykelfrämjandet vid olika tillfällen för att få en samlad
bild som beskrivs i rapporten.
Cyklistens basbehov
En cyklist som arbetspendlar vill att cykelvägen är gen, har bra standard, framkomlighet och
trafiksäkerhet för att den ska upplevas som ett alternativ till att ta bilen.
De upplevelser som påverkar detta på ett negativt sätt har satt in inom fem typer;
Framkomlighet hinder/störningar som påverkar cyklistens framkomlighet.
•
• Funktion - hinder/störningar som gör att cyklister beter sig på ett onormalt sätt. Ett exempel
är vattensamlingar som gör att en cyklist väljer att köra på fel sida för att slippa bli blöt om
fötterna. En annan är grenar som hänger in över cykelvägen.
• Komfort - hinder/ojämnheter som går över hela körbanan som gör att en cyklist inte har
något alternativ utan "drabbas" av den ojämnhet som är, ex.vis tvärgående sprickor/
sättningar.
• Trafiksäkerhet - hinder/störningar som kan bidra till att tillbud eller olyckor inträffar där
utgångspunkten är att cyklisten beter sig rätt.
• Övrigt - sådant som inte inryms i de övriga grupperna.
Då funktionskontrollen har skett vid barmark, efter regn och i mörker finns det några situationer
som kan påverka cyklisten utifrån de fem olika typerna.
Efter regn
Dålig ytstandard på en cykelväg innebär inte alltid att detta påverkar cyklisten. Men efter regn kan
det innebära att det blir vattenpölar. En vattenpöl som täcker hela cykelvägen gör att cyklisten blir
blöt om fötterna om han/hon inte sänker hastigheten.
En vattenpöl som täcker en del av cykelvägen gör att cyklisten väljer och cyklar på fel sida
om det är möjligt för att slippa cykla genom pölen. Detta kan skapa tillbud beroende på mötande
cyklister eller gående. Många pölar torkar snabbt bort, men det finns exempel där vatten kan ligga
kvar flera dagar.
-3-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Vid övergången till vintern kan detta göra att vattnet sakta fryser till is och när
cyklister passerar blir resultatet spårbildningar som
fotografiet visar. När hjulspåren fryser till is är det
lätt att cyklisten cyklar omkull i de spår som blir
I mörker
Även om cyklisten har kravet att cykeln ska ha
belysning vid mörker har cykelbelysningar inte den
ljusstyrka att den kan ersätta en vägbelysning.
Mellan belysningspunkterna blir det mörkare
partier. Det räcker med att en lampa är trasig för att
den mörka sträckan ska bli längre.
Finns det brister på den sträckan kan cyklisten
hamna i situationer som kan leda till tillbud och
olyckor. Vid funktionskontrollen har fokus därför varit
att se om det finns brister vid belysningsstolpar.
Tekniska utgångspunkter
Några av de synpunkter som tas upp i rapporten är kopplat till de handböcker och ”regelverk”
som finns för utformningen av bra lösningar för cyklister. De vi har utgått från är
• GCM-Handboken och Vägar och Gators Utformning utgiven av Sveriges Kommuner och
Landsting tillsammans med Trafikverket.
• Cykeln i staden från Stockholms stad.
• Strategier för ett ökat gående och cyklande, Lunds universitet
• Råd och riktlinjer för cykelinfrastruktur, Lunds universitet
• Nationella cykelstrategin.
De bilder och exempel som vi tar upp på de kommande sidorna är från centrum och i riktning ut
till Björkskatan, vissa kort är tagna i andra riktningen på platserna. Huvuddelen av fotografierna
som levereras med rapporten har uppgifter om positionen som kan användas för att se var exakt
bilden är tagen.
Cykelfrämjandets lokalavdelning Norrbotten
Anders Kronborg
Håkan Blomqvist
Rune Karlberg
Luleå oktober 2013
-4-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Övrigt
Skylt saknas som upplyser att Björkskata- och
Hertsöstråket startar här.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Dålig utformning av cykelpassagen från Loets pplats genom den bara är målad.
Om cyklister ska prioriteras före bilar måste
passagen vara upphöjd för att öka
uppmärksamheten om vad som gäller.
Genom att parkeringen används av bilister
som kan vara ovetande av att en cykelväg
passerar skapar det ofta konflikter.
Trafiksäkerhet
Bra utformning av cykelpassagen genom
målning och smågatsten.
Om cyklister ska prioriteras före bilar måste
passagen vara upphöjd för att öka
uppmärksamheten om vad som gäller och som
samtidigt sänker bilisternas hastighet.
-5-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Varningsmärke för cykelpassagen över
Prästgatan som har satts på ett sådant avstånd
från passagen och höjd att den skymmer sikten
för en cyklist som ska passera Prästgatan.
Trafiksäkerhet
Bra utformning av cykelpassagen genom
målning och smågatsten. Målningen har inte
förnyats på flera år!
Om cyklister ska prioriteras före bilar måste
passagen vara upphöjd för att öka
uppmärksamheten om vad som gäller.
Trafiksäkerhet
Bra belysning efter delar av Prästgatan genom
att den är anpassad till cykelvägen, men bortfall
av en lampa ger mycket mörka partier där dålig
ytstandard kan skapa olycksrisker för cyklisten
som kanske inte upptäckter detta.
Funktion
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
-6-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Den delen av Prästgatan som har mest
oskyddade trafikanter är den delen med sämst
belysning.
Då det bara finns belysning för bilarna och
björkarnas lövverk gör att belysningen blir
mycket dålig på cykelvägen.
Trafiksäkerhet
Vägmärke som inte klarar kravet på fri höjd över
cykelbana.
Funktion
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
-7-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Dålig ytstandard.
Trafiksäkerhet
En upphöjd passage för att ge cyklister en form
av företräde vid passagen av Sundsbacken.
Passagen skulle ha varit närmare
Lulsundsgatan för att minska den trånga yta som
nu blir mellan gående och cyklister vid passagen.
Målning för cykelöverfart skulle förstärka
platsen.
Trafiksäkerhet
Dålig utformning av cykelpassagen från pplatsen vid Sundsgården.
Om cyklister ska prioriteras före bilar måste
passagen vara upphöjd för att öka
uppmärksamheten om vad som gäller.
Genom att parkeringen används av bilister
som kan vara ovetande av att en cykelväg
passerar skapar det ofta konflikter.
Trafiksäkerhet
Parkbänk vid busshållplatsen är placerad så att
en person som sitter där, med en rollator eller
barnvagn tar en meter i anspråk av cykelvägen
som är för smal utifrån hur många som använder
den.
Busshållplatsen saknar dessutom plats för
människor som stiger av bussen (ofta äldre till
Sundsgården) vilket skapar konflikter med
cyklister.
-8-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Bilister som kör ut från parkeringen till höger får
ingen information om att de passerar en
cykelväg vilket skapar tillbud.
Om cyklister ska prioriteras före bilar måste
passagen vara upphöjd för att öka
uppmärksamheten om vad som gäller.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Komfort
Dåligt anpassning mellan ny och gammal
asfaltering av den ombyggda cykelvägen förbi
ankdammen.
Kommer enligt produktionsledaren att
åtgärdas 2014.
Trafiksäkerhet
Det saknas räcke så att inte en cyklist kör ut i
vattnet. Denna plats vid ankdammen i kurva,
med mycket gående, cyklister och änder som
ibland är på cykelvägen. En cyklist väljer riskerar
att köra ut i vattnet.
-9-
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Träräcke med utstickande ändar. En cyklist som
kör in i räcket riskerar att bli spetsad.
Trafiksäkerhet
Parkbänk som innebär att en person som sitter
där kanske med en rollator eller barnvagn tar en
meter i anspråk av cykelvägen som kan skapa
tillbud vid mötande cykeltrafik och en person på
bänken.
Övrigt
Rätt placering av parkbänk där en sittande
person inte berör cykelvägen.
Trafiksäkerhet
Parkbänk som innebär att en person som sitter
där kanske med en rollator eller barnvagn tar en
meter i anspråk av cykelvägen som kan skapa
tillbud vid mötande cykeltrafik och en person på
bänken.
- 10 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Rönngatan, dålig ytstandard.
Komfort
Rönngatan, dålig ytstandard.
Komfort
Rönngatan, tvärgående sättningar på flera
ställen.
Komfort
Tvärgående sättningar på flera ställen efter
Rönngatan.
- 11 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Gångtunneln under Svartövägen behöver få en
tydligare vägmiljö. De tre cykelvägarna från
centrum har en nedförslutning mot gångtunneln.
Då det saknas vägmålning är det risk att
cyklister genar vilket skapar olyckskonflikter vid
gångtunneln. Fotografiet från Malmö visar ett bra
exempel på där väghållaren visar hur man vill att
cyklister ska uppträda.
Trafiksäkerhet
Asfalteringen av cykelvägen har gjorts utan att
stödremsan har kompletterats. Detta har gett en
nivåskillnad som gör att en cyklist hamnar i diket
om man kommer utanför kanten.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Exempel på mycket mörka partier vid bortfall av
lampor.
- 12 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Mycket dåligt ytstandard och längsgående
sprickor.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard som
gör att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Komfort
Mycket dåligt ytstandard och längsgående
sprickor.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
- 13 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Cykelvägen ligger under Bensbyvägens körbana
vilket gör att bilisternas billjus blir blänkande och
skapar ”vita väggar” som cyklisten mot
Björkskatan kan mötas av.
Att cykla in i dessa ”väggar” skapar stora
olycksrisker. Har bilisten dessutom på hellyset
vilket händer genom att de inte ser cyklisten blir
situationen ännu värre.
Trafiksäkerhet
Lågt hängande grenar som gör att cyklister kan
köra vänstertrafik för att slippa grenarna.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
- 14 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Tvärgående sättning
Komfort
Tvärgående sättning
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Den yta som är med smågatsten skulle ha haft
en inriktning som styr cyklisten förbi den
nivåskillnad som är tvärs över en del av
cykelvägen. Se nästa bild.
- 15 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Den sänkning som har gjorts för gående går in
en meter in på cykelvägen. Utformningen blir
livsfarlig om en cyklist inte upptäcker kantstenen
och nivåskillnaden.
Det är speciellt farligt vid det första snöfallet då
nivåskillnaden inte syns.
Utformning följer inte de rekommendationer
som finns i bl.a. GCM-handboken.
Trafiksäkerhet
Passagen från Truppvägen är skyltad som
cykelväg, men bredden gör att två cyklister inte
kan mötas.
Alternativet är att cyklister använder Truppvägen, men det saknas en sänkning av kantstenen mot cykelvägen från Björkskatavägen.
En cyklist måste då passera kantsten för att
komma in på cykelvägen.
Trafiksäkerhet
Den yta som är med smågatsten skulle ha haft
en inriktning som styr cyklisten förbi busskuren.
Trafiksäkerhet
Belysningen vid busskuren har placerats på fel
sida vilket ger en skuggbildning som gör att det
är svårt att se den mörk busskuren.
Hade belysningen placerats söder om
busskuren hade det blivit mycket tydligare för en
cyklist som cyklar mot Björkskatan om busskuren
så ”står i vägen” för en cyklist.
Nu blir det en ”svart vägg” och en risk att en
cyklist cyklar in i busskuren.
- 16 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Sänkt kantsten saknas från Ormbergsvägen in
på Björkskatastråket där det är mest naturligt mitt i korsningen.
Den sänkning som finns för gående gör att
cyklister kör vänstertrafiken genom korsningen
istället för att stanna och lyfta upp cykeln på
cykelbanan.
En bilist på Björkskatavägen kan bli överraskad av en cyklist som dyker upp på fel sida.
Trafiksäkerhet
Häcken till fastigheten i kombination med att
cyklister genar i korsningen för att komma in på
cykelvägen (se kommentarer på bilden ovan och
nästa bild) ger trafikfarliga tillbud.
Om syftet är att cyklister ska använda
gångbanan är den för smal för både gående och
cyklister.
Komfort
Den asfalterade ytan vid Knektgränd har grävts
upp och asfalterats vid flera tillfällen under
entreprenaden. Ytstandarden som har fått
samma kvalité som resten av cykelvägen.
Enligt projektledaren för cykelvägens
ombyggnad föranleder den sämre ytstandarden
att den skulle göras om!
Trafiksäkerhet
Belysningsstolpen vid Knektgränds anslutning
har inte placerats där gående och cyklister
passera vägen vilket gör att lampan inte får den
tänkta effekten.
- 17 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Sänkt kantsten saknas från Knektgränd in på
Björkskatastråket där det är mest naturligt - mitt i
korsningen. den sänkning som finns för gående
innebär att cyklister kör vänstertrafiken genom
korsningen.
Övrigt
Vid ombyggnaden av cykelvägen har en större
hänsyn tagits till lokalgatans anslutning än till att
cykelvägen skulle få en rakare sträckning förbi
korsningen.
Trafiksäkerhet
Sänkt kantsten saknas mot Löjtnantsgatan vilket
gör att cyklister kommer i vänstertrafik från
cykelvägen in på gatan.
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard gör
att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
- 18 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard som
gör att cyklister kör vänstertrafik förbi vattnet.
Trafiksäkerhet
Skada som gör att cyklister kör vänstertrafik förbi
skadan.
Funktion
Vid ombyggnaden av cykelvägen har material
valts som ger en känsla av att körbanan är hal
vid vissa låga temperaturer.
Trafiksäkerhet
Mycket dålig sikt från båda hållen då gångtunneln är vinklad i förhållande till cykelvägen.
Tidigare fanns en heldragen mittlinje som en
upplysning att cyklister mot Björkskatan inte ska
gena i tunneln.
Genom att cykelvägen ligger i en skärning på
vägen blir den mycket mörk då belysningen i
tunneln är kopplat till gatubelysningen. Detta gör
att tunneln blir mycket mörk både på morgonen
och kvällen innan belysningen tänds.
- 19 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Längsgående sprickor.
Komfort
Tvärgående sättning
Komfort
Tvärgående sättning
Trafiksäkerhet
Vattensamling som följd av dålig ytstandard
som gör att cyklister kör vänstertrafik förbi
vattnet.
- 20 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Vattensamling över cykelvägen som följd av dålig
ytstandard som gör att cyklisten måste bromsa in
för att inte bli blöt om fötterna.
Komfort
Tvärgående nivåskillnader
Övrigt
Merparten av den skyltsättning som finns efter
cykelvägen är utsatt av klotter.
Klotter bidrar till en upplevelse av att
väghållaren ”inte bryr sig”.
Funktion
Vid ombyggnaden av cykelvägen har material
valts som ger en känsla av att körbanan är hal
vid låga temperaturer.
- 21 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Tvärgående nivåskillnader
Komfort
Tvärgående nivåskillnader
Trafiksäkerhet
Längsgående sprickor
Komfort
Dåligt ytstandard.
- 22 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Komfort
Dåligt ytstandard.
Komfort
Tvärgående nivåskillnader
Trafiksäkerhet
Längsgående sprickor
Komfort
Tvärgående spricka
- 23 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Trafiksäkerhet
Vattensamlingar som gör att cyklister cyklar i
vänstertrafik.
Trafiksäkerhet
Vattensamlingar som gör att cyklister cyklar i
vänstertrafik.
Trafiksäkerhet
Vattensamlingar som gör att cyklister cyklar i
vänstertrafik.
Trafiksäkerhet
Vattensamlingar som gör att cyklister cyklar i
vänstertrafik.
- 24 -
CYKELFRÄMJANDETS FUNKTIONSKONTROLL AV BJÖRKSKATASTRÅKET
Övrigt
Det saknas en vägvisare som talar om att
Björkskatastråket startar här.
Belysning
Fotografiet visar hur en bra vägbelysningen kan
upplevas. Den visar också på de mörka partier
som är mellan belysningarna som innebär att om
en lampa går sönder blir området mycket mörk.
Detta skäl gör att även enstaka lampor på
cykelvägar måste bytas av trafiksäkerhetsskäl
eller att man säkerställer vid en besiktning att det
inte finns brister i körbanan som gör ett bortfall
av belysning inte innebär farligheter.
Trasig belysning
Vi har hittat fler ställen där lampor har varit trasiga, framförallt enstaka men även två efter varandra.
Några exempel.
- 2 trasiga lampor i gatubelysningen längs Björkskatavägen, innan uppfarten mot Ormberget, trasig.
- 1 lampa efter Lulsundsbadet, innan bron över kanalen, trasig
- 2 lampor nedanför seminariet norr om ankdammen trasiga.
De rutiner som kommunen har idag att det krävs minst 2 släckta lampor i rad behöver ändras, då en
trasig lampa i kombination med en funktionsbrist på cykelvägen kan göra platsen livsfarlig.
Samlad bedömning
Utifrån de bilder och synpunkter som vi har beskrivit finns det fem områden som vi tycker är viktiga
för att ett huvudcykelstråk ska kunna bidra till kommunens mål om att kraftigt öka andelen som går
och cyklar.
• Mycket bättre ytstandard så att inte regn gör att cyklister har att välja på att bete sig fel eller
sänka hastigheten.
• Bättre trafikteknisk utformning när man bygger nytt som utgår från de rekommendationer som
finns för cykelvägars utformning. Vid de två gångtunnlarna behöver trafiksäkerhetsriskerna
byggas bort.
• Bättre belysningsnivå som kan bidrar till att cykelvägen upplevs som en inbjudande och trygg
väg.
• Tydligare passager där bilvägar/anslutningar passerar cykelvägen för att minska de tillbud som
blir genom att bilisten inte blir uppmärksam på att han/hon passerar en cykelväg.
• Ökad bredd på så att blandningen och typen av trafikanter inte påverkar cyklistens hastighet
negativt.
- 25 -