Transcript Verksamhetsberättelse 2011-2012 Sensus studieförbund

Verksamhetsberättelse 2011-2012
Sensus studieförbund – Riksförbundet
1
innehåll
Nya steg mot framtiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Det här är en verksamhetsberättelse för Sensus riksförbund
. . .
4
Vad är Sensus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Sensus arbetar med rättighetsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Sensus stoltheter
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
10
Barbro Kjellberg, deltagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Sensus stoltheter
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
12
Fredrik Alf, ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Sensus stoltheter
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
14
Elisabeth Hjalmarsson, samarbetspartner. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Nya mötesplatser inspirerar och ger starkare relationer . . . . . . . . . 16
Sensus medarbetare på riksförbundet
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
18
Sensus förbundsstyrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Ständiga förbättringar – nyckeln till framgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
Verksamhetsstatistik 2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Årsredovisning 2011
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
32
Årsredovisning 2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
foto: Peter Knutson (sid 3), kickifotograf (sid 18 och 20) Annica Johnson, Ming (sid 6,14,16 och 23).
Övriga foton Sensus.
grafisk form: Maria Löfström
tryck: Gotlands grafiska
2
Å
ren 2011 – 2012 var år som
alla andra i Sensus. Två
år där vi tog nya steg mot
framtiden. Vilka steg som
var de avgörande är det för tidigt att
bedöma, det får framtiden utvisa.
För mig personligen har det varit en
litet mer ovanlig och spännande period. I mars 2011 fick jag förtroendet
att som förbundsrektor leda Sensus
riksförbund. Ett drömuppdrag med
många utmaningar, spännande möten
och intressanta frågor. Det allra bästa
med uppdraget är att få möta människor med engagemang, lust och kraft.
Förtroendevalda, medarbetare, kollegor från folkbildningsvärlden och
andra aktörer i civilsamhället.
”Vår roll som folk­
bildare är relevant”
I maj 2011 hade vi förbundsstämma.
Stämman tog den huvudsakliga inriktningen för 2011-2012 som innebär att 2008 års strategi ligger fast,
och valde en ny förbundsstyrelse. I
oktober 2011hade vi idédagar för alla
medarbetare. Temat för både stämman och idédagarna var framtiden.
Vi ville inspirera till att vi genom att
utgå från dem vi är till för kan skapa
vår egen framtid med hjälp av förståelse, innovativ förmåga och ständiga
förbättringar. Allt utifrån övertygelsen
att vår roll som folkbildare är relevant, var det förr och kommer att
vara det även i framtiden. I mars 2012
beslutade Förbundsstyrelsen att starta
ett framtidsarbete under rubriken
Destination Framtiden. Vi har arbetat
med att beskriva vårt nuläge ur olika
aspekter under året och är på väg in i
beskrivningen av vårt önskvärda läge.
Alla våra möten i den gemensamma
planeringscykeln har ägnats bland annat åt Destination framtiden.
Destination Framtiden
Under 2011 frågade vi våra medlemsorganisationer och samarbetspartner
vad de tyckte om oss och hur vi kan
få ett ännu bättre samarbete. Vi följde
upp undersökningen genom att bjuda
in till utvecklingssamtal.Detta har lett
till bland annat ett antal nya spännande mötesplatser och mer systematik i
våra relationer (läs mer på sidan 22-23).
Flera nya intressanta samarbetspartner har tillkommit under åren, TCO
är ett exempel. Samtidigt som vi arbetar intensivt för att vara värdefulla för
våra medlemsorganisationer som vi
vuxit fram tillsammans med och som
är grunden för vår existens. Till stämman 2013 har vi flera som är intresserade av att bli medlemsorganisationer.
Ny organisering
På riksförbundets kansli genomförde vi under 2011 en process för att
organisera oss på ett sätt som samlar
kompetens kring våra olika uppdrag och som ger förutsättningar för
arbetsglädje och samtidigt är effektivt.
2012 satte vi organiseringen i hemvist
utifrån våra olika roller i sjön. Vi
har tydliggjort att vi har olika roller
och uppgifter och skapat fler mindre
hemvist.
Samverkan mellan riksförbundet
och regionerna har varit och är en
viktig fråga både för oss på riksförbundet och för hela Sensus. Under
2012 kom vi överens om en form
för samverkansavtal mellan oss som
arbetsgivare och Unionen som alla
regioner och riksförbundet har ambitionen att arbeta efter.
För att sluta där jag började. Sensus
har en plats i framtiden. För att
säkra den och forma den behöver vi
ständigt utvecklas inom ramen för det
som är vår identitet, folkbildning och
summan av de vi är till för, medlemsorganisationer, samarbetspartner och
deltagare.
Ann-Katrin Persson, förbundsrektor
Ann-Katrin Persson, förbunds­
rektor på Sensus
varför sensus? För att Sensus är
en fantastisk mötesplats på alla nivåer. Här möts olika rörelser, olika
människor och olika idéer och det
finns inte några enkla lösningar.
Och för att vi arbetar med och
för individer, organisationer och
samhället.
stolt över: Att vara en del av en
dynamisk mötesplats som arbetar
med viktiga och relevanta frågor.
Jag är stolt över att våra deltagare
och våra medlems- och samarbetsorganisationer vill vara en del av
oss. Jag är stolt över alla engagerade
människor i vår sfär, förtroendevalda och medarbetare inte minst
men också alla cirkelledare.
3
Det här är en verksamhetsberättelse
DetSensus
här ärriksförbund
en verksamhetsberättelse
för
för Sensus riksförbund
S
S
ensus studieförbund är en
ideell förening som bedriensus
studieförbund bedriver
ver folkbildningsverksamfolkbildningsverksamhet
i hela
het i hela Sverige.
Sverige.
Det här är riksförbunDet här
är riksförbundets
verkdets
verksamhetsberättelse.
samhetsberättelse. Sensus åtta reSensusäråtta
regioner är självständiga
gioner
självständiga
föreningar
och lämnar egna årsredovisningar.
som lämnar egna årsredovisningar.
Riksförbundets uppgift kan sammanRiksförbundets resurser används
fattas i fyra huvuduppgifter. Vi bygger
huvudsakligen för att underlätta
relationer nationellt med medlemsför regionerna att skapa verksamorganisationer, samarbetspartner,
het.
Utvecklingsarbetet innebär
branschorganisationer och organisaexempelvis
att sektorn.
utformaVinationella
tioner i tredje
kontrollerar
koncept
som
Väx
i
ditt
uppdrag
att statsbidraget används på rätt sätt.
(se
sid 9) eller Angeläget
(föreläsFörbundsstyrelsen
är ytterst
ansvarig
ningar
som
följs
av
samtal).
På
för den verksamhet som rapporteras
riksförbundet finns också funktio-
nerna IT, ekonomi, HR och kommunikation till stöd för organisaför statsbidrag.
Vi bidrar
till verktionen.
Det är också
riksförbundet
samhetsutveckling
genom
att tamed
fram
som ansvarar för kontakterna
material som Väx i ditt uppdrag
medlemsorganisationer,
samar- (se
sid
11)
eller
samordnar
gemensamma
betspartner och branschorganisasatsningar.
Och slutligen
tioner
på nationell
nivå. ger vi service
till resten av Sensus när det gäller
funktioner som ekonomi, HR och IT.
Nästan alla kommuner
Sensus har verksamhet i näsNästan alla kommuner
tan alla svenska kommuner. Att
Sensus har verksamhet i nästan alla
utjämna
de regionala klyftorna
svenska kommuner. Att kunna eroch
kunna
erbjuda
kultur,och
studiebjuda
kultur,
studiecirklar
annan
cirklar
och
annan
verksamhet
över
verksamhet över hela landet är en
hela
landet
är en
uppgift för
viktig
uppgift
förviktig
studieförbunden.
studieförbunden.
• En studiecirkel är minst tre
personer som träffas vid minst
•tre
Entillfällen
studiecirkel
är minst
peroch under
minsttrenio
studietimmar.
soner som träffas vid minst tre
tillfällen och under minst nio
• Annan folkbildningsverksamhet
studietimmar.
är minst tre personer men träf• Annan folkbildningsverksamhet
farna kan var färre och genomär också minst tre personer men
föras tätare, ex helgkurser.
träffarna kan vara färre, längre
och genomföras
tätare, ex som
• Kulturprogram
är föreläsning,
en helgkurs.
teater,
sång, musik, dans, dramafilmvisning eller
•tik,
Kulturprogram
är utställning
föreläsning,
som
framförs
visasdans,
för publik.
teater,
sång, eller
musik,
dra-
matik, filmvisning eller utställning som framförs eller visas för
publik.
studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet
per
region 2011. och
totalt
1.313.781
studietimmar
studiecirklar
annan
folkbildning
per region 2012
totalt 1 282 127 studietimmar
östergötland – norra småland 8,5%
östergötland – norra småland 8,7%
västra
sverige
27,2%
västra
sverige
27%
mellansverige 12,8%
mellansverige 12,8%
norra norrland 3,7 %
norra
skånenorrland
– blekinge3,3%
10,4%
skåne – blekinge 11%
småland – öland 6,1%
uppsala – härnösand 14,3%
uppsala – härnösand 15,3%
småland – öland 5,7%
stockholm – gotland 17 %
stockholm – gotland 16,2 %
kulturprogram per region 2011. totalt 33.903 program
kulturprogram
region
2012 totalt
östergötlandper
– norra
småland
8,1% 33 298 program
mellansverige 10,6%
östergötland – norra småland 7,4%
västra sverige 18,6%
västra sverige 17,7%
uppsala
– härnösand
11,1%
uppsala
– härnösand
14,7%
4
4
mellansverige
10,6%
norra norrland
7%
norra norrland 7,2 %
skåne – blekinge 18,5%
skåne – –blekinge
16,4%
småland
öland 8%
stockholm – gotland 18,1 %
småland – öland 7,9%
stockholm – gotland 18,1 %
Sensus finns över hela landet
Sensus består av åtta regioner och ett
riksförbund, med sitt förbundskansli på
Klara södra kyrkogata 1 i Stockholm.
Varje prick på kartan motsvarar ett
kontor.
• Sensus har över 400 medarbetare
i hela landet varav ett trettiotal
på riksförbundet.
• Sensus har cirka 12 500 cirkelledare i verksamheten.
• Sensus har över 100 engagerade
förtroendevalda i sina styrelser
varav elva sitter i förbundsstyrelsen.
norra norrland
Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå
uppsala – härnösand
mellansverige
Gävle, Norrtälje, Uppsala, Sundsvall,
Östersund, Örnsköldsvik
Bengtsfors, Karlstad, Karlskoga,
Örebro, Falun, Västerås,
Eskilstuna, Katrineholm
stockholm – gotland
Stockholm, Visby
östergötland
– norra småland
västra sverige
Linköping, Norrköping, Mjölby,
Västervik, Vimmerby
Göteborg, Halmstad, Borås,
Skövde, Uddevalla
småland – öland
Jönköping, Växjö, Kalmar, Oskarshamn
skåne – blekinge
Malmö, Kristianstad, Lund, Landskrona,
Helsingborg, Karlshamn, Ronneby
5
Vad är Sensus?
S
ensus bedriver folkbildningsarbete och är ett av Sveriges tio
studieförbund. Vi lyfter fram
vårt arbete med livsfrågor,
mångfald och globala frågor. Vi erbjuder bland annat studiecirklar, kurser,
”Folkbildningen har
länge varit en kraft för
att ge fler möjlighet att
få ta del av utbildning
och kultur”
utbildningar föreläsningar, seminarier,
uppdragsutbildningar, konserter och
teaterföreställningar runt om i Sverige. Hos oss hittar man studiecirklar
i allt från dans, språk och ekonomi
till företagsutveckling, relationsfrågor
och religion. Våra deltagare är dels
enskilda personer som kommer till oss
för att de vill lära sig mer om något,
uppleva något nytt eller diskutera en
fråga dels företag eller organisationer
som vi samarbetar med kring olika
pedagogiska uppdrag.
Vilka samarbetar Sensus med?
Omkring 62 procent av Sensus
verksamhet sker i samarbete med en
medlems- eller samarbetsorganisation. Svenska kyrkan är vår största
medlemsorganisation. Bland medlemsorganisationerna finns också
KFUM-rörelsen och Scouterna. Vi
har samarbetsavtal med bland annat
TCO sedan 2012 och flera fackförbund i TCO-sfären, Amnesty och
Röda korsets ungdomsförbund.
antalet arrangemang under åren 2008-2012
40
000
40000
35
000
35000
kulturprogram
30
000
30000
25
000
25000
studiecirkel
20
000
20000
15 000
15000
annan
folkbildningssverksamhet
10
000
10000
55000
000
6
2008
2009
2010
2011
2012
Vem betalar?
Verksamheten finansieras framförallt
genom statsbidrag. Sensus får statsbidrag via Folkbildningsrådet. Av dessa
cirka 164 miljoner kronor används
80 % av regionerna och 20 % används
för nationellt utvecklingsarbete.
Varför finns Sensus?
Basen i Sensus verksamhet utgörs av
studiecirkeln – helt i enlighet med
vad statens förordning om folkbildning anger. Staten ger bidrag till
studieförbunden för att vi ska bedriva
folkbildning. Folkbildningen har
länge varit en kraft för att ge fler möjlighet att få ta del av utbildning och
kultur och det gäller än. Den växte
fram under folkrörelsernas pionjärtid
och bär idag på ett mer än hundraårigt idéarv. Folkbildningens idéer om
människa och samhälle är föremål för
ständig förändring och kopplingen till
folkrörelserna är fortfarande stark och
deltagarinflytandet är ännu en del av
folkbildningens pedagogik.
Studieförbundens pedagogik gör
det möjligt att nå människor med de
mest skiftande förutsättningar och får
människor att växa, lära om och lära
nytt. Studieförbunden är en viktig
aktör i ett samhälle där det livslånga
150000 antalet deltagare i studiecirklar och annan
lärandet är avgörande.
folkbildningsverksamhet per åldersgrupp 2012
De tio studieförbunden har olika
profil och inriktning. På så sätt möter 120000
200 000
vi människors skilda behov. Sensus
medlemsorganisationer och samar150 000
90000
betspartner presenteras på sidan 23.
I Sensus möts människor i det som
förenar och det som skiljer. Det blir
100 000
60000
många möten varje dag. Möten som
förändrar människor och organisatio50 000
30000
ner och därmed utvecklar Sverige.
Varför betalar staten?
Det är riksdagen som anger syften
med statsanslaget till folkbildningen.
Studieförbunden anger själva sina mål
för verksamheten. Riksdagen motiverar statens stöd till folkbildningen
med att den ska:
• Stödja verksamhet som bidrar till att
stärka och utveckla demokratin.
• Bidra till att göra det möjligt för
människor att påverka sin livssitua­
tion och skapa engagemang att
delta i samhällsutvecklingen.
• Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och
utbildningsnivån i samhället.
0
0
under 13 år
13-24 år
• Bidra till att bredda intresset för och
öka delaktigheten i kulturlivet.
Sensus vision handlar om utveckling
för individer, organisationer och
företag och för samhället i stort. Vi
tar samhällsansvar genom att ge människor tillgång till bildning och kultur
och i förlängningen bidrar vi därmed
till en hållbar utveckling.
25-65 år
över 65 år
sensus idé
Vi ger möjlighet till utveckling
och lärande i mänskliga möten
och genom kulturupplevelser. Vi
erbjuder den nyskapande mötesplatsen, där människor stärker sin
kompetens, vågar överskrida sina
gränser och flyttar perspektiven in
i framtiden.
Fastställd av Sensus förbunds­styrelse
2005
riksförbundets finansiering 2012
medlemsavgifter försäljnings- och kursintäkter
övriga intäkter
övriga bidrag
statsbidrag
7
Sensus arbetar med rättighetsfrågor
Sensus vill bidra till ett samhälle präglat av kunskap och respekt för
människors olikheter och likheter. Sensus har mycket att erbjuda
den som vill fördjupa sig inom mångfalds- och rättighetsfrågor.
Sensus multireligiösa almanacka
Sensus multireligiösa almanacka har
blivit en tradition. Nu är den funnits
i mer än tio år. Den visar festligheter och högtider från Sveriges sex
världsreligioner: judendom, sikhism,
buddhism, islam, kristendom och
hinduism. Vi har mycket att fira.
Almanackan är ett pedagogiskt verktyg för skolan, studiecirkeln och för
alla som möter människor med en
tro. Sverige är ett sekulariserat land
men här bor många mäniskor för
vilka tro och religion spelar en viktig
roll veckans alla dagar.
Rosie Rothstein, VD
NyföretagarCentrum Göteborgsregionen
använder
almanackan
sedan: 2001
varför: När man arbetar med
människor som firar olika hög­
tider är det lättare att planera
möten, semestrar osv om man
vet när de infaller. Sedan är det ju
artigt att kunna önska varandra
trevliga helger.
Sensus böcker om mänskliga rättigheter
”Alla människor är födda fria och lika
i värde och rättigheter” Så inleds FNs
allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna. Vad innebär det? Hur
uppstod de och hur lever vi efter
dem? Sensus tar fram flera böcker
med de mänskliga rättigheterna som
utgångspunkt. Böckerna passar bra
för studiecirklar eller utbildningar,
men kan också läsas på egen hand.
Här finns:
• Människorätt en grundbok om
Mänskliga rättigheter. Utkom 2010
på Premiss förlag.
• Alla har rätt, en bok om diskrimineringslagen. Utkom 2011.
• Barnets rätt, en bok om barnkon-
8
ventionen. Utgiven 2012 tillsammans med Fonden för mänskliga
rättigheter med fokus på värderingar och vår syn på barn.
• Rättighetsbaserat arbete i kyrkorna,
introduktion och metoder. Utgiven
2012 av Sensus, Svenska kyrkan och
Fonden för mänskliga rättigheter.
MÄNNISKORÄTT
LIGA
GRUNDBOK OM MÄNSK
RÄTTIGHETER
RED. JESPER HANSÉN
eller annan uppfattnin
, kön, språk, religion, politisk
got slag, såsom ras, hudfärg
a eller internationella ställn
av den politiska, juridisk
ä
d må vidare göras på grund
är icke-självstyrande eller
de, står under förvaltarskap,
i slaveri eller träldom
ller område är oberoen
hållas
må
Ingen
4
L
t. ARTIKE
ling eller bestraffnin
v, frihet och personlig säkerhe
lig eller förnedrande behand
ade till lika skydd frå
r tortyr eller grym, omänsk
berättig
ad
åtskilln
utan
är
lagen och
rä
L 7 Alla är lika inför
ARTIKEL 8 Envar har
lande av sådan åtskillnad.
klaring och mot varje framkal tillkommer honom genom lag eller författnin
vilka
infö
rundläggande rättigheter,
och offentlig rannsakning
het berättigad till rättvis
1. Envar, som
ar är under full likställd
för brott. ARTIKEL 11
honom
mot
lse
g, under vilken han å
gheter som varje anklage
fastställd vid offentlig rättegån
hans skuld blivit lagligen
var straffbar enligt inhems
ten för dess begående icke
u
åtenhet, som vid tidpunk
ARTIKEL 12 Ingen må
ra gärningens begående.
skydd mo
d tidpunkten för den straffba
En var har rätt till lagens
e.
anseend
och
heder
har rätt att lämna var
, ej heller angrepp på
välja sin vistelseort. 2. Envar
2. Denna rätt m
änser fritt förflytta sig och
fristad från förföljelse.
åtnjuta
och
söka
grundsatser. Artikel 1
rätt att i andra länder
Nationernas ändamål och
oc
gar, som strider mot Förenta
L 16 1. Fullvuxna män
ändra nationalitet. ARTIKE
vid giftermål, und
eller förmenas rätten att
De äger lika rättigheter
familj.
bilda
och
ap
är den naturliga oc
ion ingå äktensk
samtycke. 3. Familjen
diga
fullstän
me
och
g
fria
nde makarnas
m såväl ensam som i förenin
har rätt att äga egendo
by
ARTIKEL 17 1. Envar
rätt innefattar frihet att
och religionsfrihet. Denna
övningar, gudstjänst oc
nkefrihet, samvetsfrihet
genom undervisning, andakts
öva sin religion eller tro
Den arabiska våren – ungas röster för demokrati och rättvisa
Hösten 2012 kom fyra unga demokratiaktivister från Egypten och Tunisien till Sverige för att berätta om
sina erfarenheter från den arabiska
våren. Besöket var en del av Sensus
demokratiprojekt Den arabiska våren.
Kacem Jlidi, Doha Samir, Mostafa
Abdelgawad, Maryam Rafaat och
Mohamed Ismael Mahmoud reste
runt i Sverige och besökte bland
annat Malmö högskola, Göteborgs
universitet, Bokmässan i Göteborg,
Umeå universitet och Södertörns
högskola i Stockholm.
Världens kurs
Världens kurs är ett samlat koncept
för folkbildning kopplat till Svenska
kyrkans internationella arbete. Idag
består det av sju tematiska material,
varav ett baserat på filmade intervjuer
kring EUs roll i klimatarbetet. Samtliga material finns för fri nedladdning
från Sensus hemsida. Här finns även
spelet Climatus Rabiatus som är ett
nätbaserat spel om
jordens framtid. Spelet
är en form av tidsresa
där du genom ett litet
test får reda på vilken
klimatkaraktär du är.
Med den tar du dig sedan bakåt eller framåt
i tiden.
tron som drivkraft 1.0 2011
grundkurs
version 2.0
2011
rätten till mat version
1.0 2011
hållbar kurs
matlag för
MR-dagarna
Mänskliga rättighetsdagarna är en
årligen återkommande händelse där
Sensus är en av tio arrangörer. Det är
en fantastisk mötesplats med möjlighet till nätverkande och kompetens-
version 1.0 2010
klimaträttvisa
klimat och
miljö versio
n 2.0 2011
utveckling inom mänskliga rättighetsfrågor. År 2012 hölls dagarna i
Göteborg under temat: Vem har rätt
till rättigheter?
Almedalen
Sensus har funnits på plats under Almedalsveckan i Visby de senaste åren.
Vi finns där för att vara en mötesplats
och skapa goda samtal. Almedalen
är också en möjlighet för Sensus att
förbättra vår relation och dialog med
politiker inom våra prioriterade frågor
och förbättra vår omvärldsbevakning.
I Almedalen arrangerar vi en hel del
seminarier tillsammans med våra
medlemsorganisationer och samarbetspartner. Under 2011 och 2012
har det rört sig om ett trettiotal
gemensamma seminarier och andra
aktiviteter. Flera av dem har berört
rättighetsperspektivet. Vi har bland
annat arrangerat seminarier med
Svenska kyrkan om barns rättigheter
och seminarium kring religiösa minoriteters rättigheter tillsammans med
MR-Fonden. Bilden är från Manifestationen för mänskliga rättigheter i
Almedalen 2011.
9
Ett urval av Sensus stoltheter 2011-2012
... utifrån målet att Sensus är en folkbildningsaktör som utvecklar framgångsrik verksamhet inom kultur, livslångt lärande och social ekonomi
• Manifest on Tour, är en stor utbildningssatsning runt om i Sverige
där musiker och artister under en
heldag bjuds på seminarium, coaching och showcases. Turnén som
genomförts under höstarna 2011
och 2012 avslutas på varje plats med
en tävling där det vinnande bandet
får åka till Stockholm och tävla om
en spelning på Nalen. Manifest on
Tour arrangeras i samverkan med
SOM (Svenska Oberoende Musik­
producenter), SAMI (Svenska
Artisters och Musikers Intresseorganisation) samt Musikerförbundet.
• Sensus samarbetar med Sveriges
konstföreningars riksorganisation.
Vi har tagit fram handledningar för
samtal om bildkonst, performance,
smyckekonst och ljudkonst. Tillsammans gjorde vi också tvådagars
seminarierna Text och bild respektive Andlighet i konsten.
• Tillsammans med åtta andra
svenskkyrkliga organisationer bidrar
Sensus på nationell och regional
nivå till att Gotlands kyrkvecka
i Visby blir en mötesplats med
målsättningen ”gränsöverskridande
dagar för en levande, skapande,
lustfylld och framåtvänd kyrka”.
Sensus ansvarar för projektledarskap
och ett antal seminarier.
• Sensus notbibliotek på sensus.se
innehåller över 800 sånger. Här kan
kyrkomusiker och andra intresserade söka efter verk utifrån tonsättare,
titel, tema, publiceringsår och nu
även svårighetsgrad.
• Sensus har tagit över huvudmannaskapet för Sveriges första och
största körfestival, Körstämman
i Skinnskatteberg. Den 15-17 juni
2012 arrangerade Sensus region
10
Mellansverige för första gången en
högkvalitativ körstämma med stort
stöd från riksförbundet. För Sensus
är körstämman en viktig inspirationsplats för våra körsångare och
körledare där man kan prova ny repertoar, möta spännande pedagoger
och uppleva fantastiska konserer.
• En viktig del av Sensus musikverksamhet är att stödja utgivandet
av ny musik. Påsken 2012 uruppfördes Lukaspassionen med texter
från evangeliet blandat med ord av
Göran Greider och med musik av
Rolf Martinsson i tolv stift. Lukaspassionen har blivit en succé och
på många platser repeterar församlingarnas körer nu för att kunna
framföra Lukaspassionen.
• Sensus stöder liksom flera studieförbund arbetet med att öka den
digitala delaktigheten och minska
den digitala klyftan i samhället.
Det är ett arbete som skett i flera av
Sensus regioner framförallt i SkåneBlekinge och där riksförbundet varit
aktivt i att hålla samman arbetet.
Koristerna är glada
över Scorx
Scorx, är ett verktyg på nätet där
körsångare kan öva på sina stämmor. Det erbjuds utan kostnad
till alla körer som samarbetar med
Sensus. På ett enkelt och roligt
sätt kan körsångare lyssna till eller
sjunga med i sin egen stämma eller
tillsamman med övriga stämmor
– samtliga inspelade med riktiga
röster. Sensus stöttade bland annat Sveriges kyrkosångsförbunds
Riksfester runt om i landet genom
att ställa Scorx till förfogande.
Sensus finansierade insjungningen
av repertoaren som användes
under riksfesterna vilket gjorde det
möjligt för körsångarna att enklare
öva på sångerna på hemmaplan.
• Under våren 2012 tog Sensus och
Riksföreningen Anorexi/BulimiKontakt fram ett digitalt studiematerial för alla som jobbar med
unga och behöver veta mer om
ätstörningar. Materialet heter Frisk
Kerstin Wallquist Jonsson är kantor i
och fri och presenterades på en
Tillberga församling och användare
utbildningsturné av dess producent
av Scorx.
Johanna Krook som introducerade
materialet för utbildare runt om i
Sverige.
antalet män och kvinnor i studiecirklar
och annan folkbildningsverksamhet 2012
män 33%
kvinnor 67%
Barbro Kjellberg, en av
Sensus cirka 273 000 deltagare
N
är Barbro Kjellberg blev
pensionär valdes hon in i
SPRF:s (Sveriges pensionärers riksförbund) styrelse i Umeå och sedan tre år är hon
ordförande. Det är ett roligt uppdrag
och Barbro är djupt engagerad i äldrefrågorna. Hon vill att de äldre ska ta
större plats i samhällsdebatten.
– När jag fick höra talas om idén
bakom Väx i ditt uppdrag så blev jag
intresserad. Vår styrelse behövde en
inspirationsdag och att få tänka kring
frågor om vår uppgift och arbetssätt,
säger Barbro Kjellberg.
”SPRF ska erbjuda
en utvecklande
samvaro”
Under en hel dag
under hösten 2011 samlades styrelserna för SPRF i Lycksele, Skellefteå
och Umeå för att arbeta med frågorna
kring vad som var viktigt för styrelsen
och hur medlemmarna såg på sitt
arbete. Det var ungefär 15 deltagare på
kursen och ledare var Martin Annersten från Sensus i Umeå.
– En aha-upplevelse var diskussionerna om vårt uppdrag. Det blev så
tydligt att SPRF står på två ben, dels
medlemsarrangemangen och dels vårt
politiska påverkansuppdrag och att
vi ofta som enskilda medlemmar har
vårt största engagemang i ett av de två
benen. Frågan ”Varför är jag med i
SPRF?” tydliggjorde så mycket.
Det är inte ofta som det finns tid
att prata om varför-frågor. Styrelsemötena är ofta fulla med ärenden som
ska behandlas. Barbro vill göra SPRF
synligt i debatten och rekrytera fler
medlemmar. Som ett resultat av kursdagen har SPRF i Umeå nu startat en
studiecirkel för att diskutera just de
här frågorna.
– Utbildningen blev på många sätt
som en spark i baken för mig. Jag
gick därifrån och kände mig nöjd. Jag
hade fått ny energi för att jobba med
det som är viktigt i styrelsearbetet: Att
skapa ett värdigt liv för oss äldre.
Barbro upplever att många som
pensioneras idag inte vill se sig själva
som äldre. De vill resa, uppleva saker
och njuta av livet. Men förr eller
senare blir de gamla och då är frågor
om äldrevården, boendet och övriga
frågor som har med åldrandet att göra
viktiga.
– Vi behöver vara många som gör
vår röst hörd. Och det är en vision
som blev tydlig under utbildningen.
Jag vill arbeta för att fler äldre engagerar sig i samhället och att SPRF ger
en utvecklande samvaro, det uttrycket
kom vi förresten på under kursdagen.
väx i ditt uppdrag
Väx i ditt uppdrag är ett koncept
för föreningsutveckling som
togs fram under 2011 av Sensus.
Utbildningarna sker som öppna
kurser men kan också anpassas efter organisationens behov. De kan
till exempel omfatta styrelsearbete,
valberedningsarbete, grupputveckling eller opinionsbildning.
Barbro Kjellberg, deltog under
hösten 2011 i en heldagsutbildning
med namnet Väx i ditt uppdrag.
varför den kursen: Jag är ordförande i SPRF här i Umeå och
vi behövde få lite inspiration och
energi i styrelsearbetet.
bra med sensus utbildning:
Det var en utbildning som gav
mig en hel del att tänka på. Sen
tyckte jag om samtalen och att få
möta alla de andra i styrelserna.
Det var en utvecklande samvaro
helt enkelt.
umeå
11
Ett urval av Sensus stoltheter 2011-2012
... utifrån målet att Sensus är folkbildningsaktör som erbjuder samhälle,
organisationer, företag och privatpersoner det intressantaste utbudet med
perspektiven livsfrågor, mångfald och globala frågor.
• Runtom i landet anordnar Sensus
intressanta föreläsningar med samtal
efteråt. Allt under samlingsnamnet
Angeläget. Föreläsningarna marknadsförs gemensamt på hemsidan och på
facebook.
• I syfte att utveckla Sensus cirkelverksamhet genom att öka tillgängligheten och utnyttja de möjligheter som
nätet ger har Sensus genomfört en
kurs i nätpedagogik. Kursen fokuserar på hur man genomför cirklar
helt eller delvis på nätet och hur man
då skapar möten och dialog mellan
deltagarna. Genom att satsa på cirklar
på nätet öppnar vi folkbildningen till
många som idag inte har möjlighet
att delta.
• Sensus erbjuder PREP, det är kurser
för par som vill stärka och utveckla
sin relation. Under 2011 och 2012 har
samarbetet med Soldathemsförbundet stärkts och många soldater går nu
en PREP-kurs med sin partner, något
som Försvarsmakten anser är särskilt
viktigt inför utlandstjänstgöring.
• Sensus har tillsammans med NSPH
och Hjärnkoll/Handisam tagit fram
samtalsmaterialet Din egen berättelse.
Materialet vänder sig till personer
som lever med psykisk ohälsa och
syftet är att stärka deltagarnas självkänsla och motverka stigmatisering.
• I november 2012 bjöd ärkebiskop
Anders Wejryd in till Barn och
unga – ärkebiskopens möte. Mötet
ställde frågor om hur Svenska kyrkan
tillsammans med andra kan arbeta
för barnets rättigheter. Under hela
planeringsarbetet och i genomförandet har Sensus spelat en aktiv roll på
olika sätt. I mötet deltog cirka 1 100
deltagare.
• Sensus har i samarbete med BRIS
tagit fram en samtalshandledning till
boken Samtal med barn och ungdomar.
Handledningen lanserades på ett frukostseminarium på Sensus Möte som
arrangerades tillsammans med BRIS.
• Inom ramen för Projekt Människovärde har Sensus tillsammans med
Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans
Unga tagit fram materialet Paulus brev
till svenskarna och utvecklat och testat
ett koncept för ambassadörsutbildning kring hur rasism och främlingsfientlighet kan bemötas inom
Svenska kyrkan.
• Vad är rättvis handel? heter ett nätbaserat utbildningsmaterial som Sensus
har varit med och tagit fram. Här varvas text, bild och film som förklarar
rättvishandel-rörelsen med metoder,
värderingsövningar och interaktivitet.
Materialet finns på www.rattvishandel.oer.folkbildning.net
studiecirklar och annan folkbildning med
flest deltagare 2012
100 000
100000
kulturprogram med flest deltagare 2012
1 500 000
1500000
60
000
60000
1 000 000
1000000
40
000
40000
500 000
500000
20 000
20000
12
Det finns cirka 200 multireligiösa
guider i landet. De multireligiösa
guiderna besöker konferenser,
skolor och arbetsplatser och håller
workshops om exempelvis slöjor,
turbaner, religiösa fester och matregler. Med hjälp av den multireligiösa resväskan som innehåller
föremål från Sveriges sex största
religioner berättar de om fest och
vardagsliv i det religiösa Sverige.
Guiderna tar också gärna med
grupper till synagogor, tempel,
kyrkor och moskéer! I november 2011 hölls en stor nationell
fortbildningshelg för guiderna i
Göteborg.
2 000 000
2000000
80 000
80000
00
De guidar till de stora
religionerna
körsång
annan
musik
religion pedagogik övrigt
och metodik
0
0
sång och
musik
föreläsning
utställningar
övrigt
Fredrik Alf, en av
Sensus cirka 12 500 ledare
F
redrik Alf arbetar som organist i Skänninge församling
i Mjölby kommun. Det är
också där han har sina tre
körer: kyrkokören, barnkören och
en vokalensemble. Alla tre drivs som
cirklar hos Sensus.
Första gången Fredrik kom i
kontakt med Sensus var 1983 när han
deltog i en orgelspelarkurs som Sensus
var med och arrangerade. Idag är han
nöjd med det stöd som Sensus kan ge
till hans verksamhet.
– Tack vare stöd från Sensus kan jag
nu ta in en extra resurs till barnkören.
”Jag har spelat orgel
sedan sjunde klass”
Det hade jag inte kunnat göra annars.
Sen har jag under åren fått hjälp med
notinköp från Sensus, säger Fredrik.
Att spela orgel har varit en del av
Fredriks liv sedan sjunde klass. Det
var då han började ta lektioner för
kantorn i kyrkan och redan i grundskolan fick han rycka in och vicka
för henne på somrarna och leda sina
första körer. Efter studier på Oskarshamns folkhögskola och Musikhögskolan i Stockholm är han nu tillbaka
i Linköpings stift.
– Jag har 25 medlemmar i kyrkokören, två herrar och resten damer.
Jag har samma problem som många
andra med att hitta män som vill var
med i kören, säger Fredrik.
Fredrik har aldrig använt Sensus
som hjälp i rekryteringsarbetet.
Däremot ser han att Sensus spelar en
roll som spindel i nätet för kyrkomusiker. Genom Sensus kan han få tips
om andra musiker som arbetar med
liknande projekt. Och så är Alf tacksam för den administrativa hjälp som
Sensus ställer upp med. Han ser det
som en stor avlastning och påpekar
särskilt all hjälp han får vid arrangemang och konserter med utländska
artister där arbetet med arvodering
och skatter går via Sensus.
Har du inget negativt att säga om
samarbetet med Sensus:
– Jag vet att många klagar på listor
som ska fyllas i och att det är krångligt men det tycker inte jag. Jag är väl
en god administratör själv och jag har
förståelse för att det måste vara lite
ordning. Jag kommer inte på något
negativt.
sensus erbjuder bland
annat sina körledare:
• Scorx, träna din stämma på
nätet
• Sensus körserie med Gehrmansmusikförlag
• Produktion av musikböcker som
boken Scenisk kör av Ing-Marie
Janzon
• Utbildningar
• Kyrkomusiksymposium med
Svenska kyrkan vart fjärde år
• Notbiblioteket på sensus.se
• Möjlighet att delta i Körstämman i Skinnskatteberg i juni
varje år
Fredrik Alf, körledare i Sensus
sedan 1997. Kyrkomusiker i
Skänninge församling sedan 1997.
varför körledare: Musik har
funnits i mitt liv sedan jag började
spela piano som sjuåring. Jag visste
tidigt att jag ville bli kyrkomusiker.
Nu är det en livsstil.
bra med sensus: Sensus har tagit
fram många pedagogiska hjälpmedel som jag tycker om. Sen tycker
jag om Sensus personal. Ulla och
Margaretha på Linköpingskontoret
är mina bollplank.
skänninge
13
Ett urval av Sensus stoltheter 2011-2012
... utifrån målet att Sensus är en folkbildningsaktör som är
medlemsorganisationernas bästa bildnings- och utbildningspartner
• Sensus har tagit fram ett nytt koncept, Väx i ditt uppdrag som är ett
koncept för föreningsutveckling.
Här finns bland annat material om
styrelsearbete, valberedningsarbete,
medlemsrekrytering och grupputveckling.
• Sensus metod- och materialbank
är ett pedagogiskt stöd för Sensus
ledare, medlemsorganisationer och
samarbetspartner. Här hittar man
studiematerial och metoder som är
utvalda för att skapa samtal med
stor delaktighet. Metod- och materialbanken finns tillgänglig för alla
på www.sensus.se/metodbank
• Sensus i Västra Sverige samordnade
med riksförbundets hjälp scenprogrammen på Internationella torget
och samarbetade med Svenska
kyrkan på deras scen Se människan
på Bok- och biblioteksmässan 2011
och 2012. År 2012 drog Internationella torget uppskattningsvis
14 000 besökare till cirka 100 olika
programpunkter. Dessutom var det
I augusti var det dags för
Mötesplats Engagemang
Den 28-29 augusti 2012 hölls Mötesplats Engagemang för personer
från organisationer som är medlemmar eller har samarbetsavtal
med Sensus. Sigtunastiftelsen och
Sensus arrangerade mötesplatsen
som gav tillfälle för fördjupning
kring olika aspekter av engagemang. Deltagarna hann med
både en konstutställning och ett
uppskattat lägerbål på kvällen.
14
fram till början av december
3 976 personer som tittat på något
av seminarierna på webben.
• Under 2011 och 2012 genomförde
Sensus och EFS ett gemensamt
projekt Våga växa. Projektets syfte
är att ge inspiration och redskap för
församlings- och föreningsutveckling i EFS lokalt. Projektet syftade
också till att stärka samarbetet mellan Sensus och EFS lokalt.
• Under 2012 presenterades ett förslag
till ny kyrkohandbok för Svenska
kyrkan. Kyrkohandboken innehåller texter, musik och ordningar
för olika gudstjänster. Under 2013
prövas det nya förslaget runt om
i församlingarna. Sensus har tagit
fram ett samtalsmaterial till det nya
kyrkohandboksförslaget I denna
rymd möts vi. Materialet vill väcka
tankar och stimulera till samtal om
gudstjänst, tro och liv.
• Scouterna och Sensus har ett rikt
samarbete. Under 2012 lanserades
ytterligare ett programmaterial som
syftar till att utveckla scouternas
verksamhet och samarbete med
Sensus, ett material för Roverscouter. Året avslutades med ömsesidig
utvärdering av gällande samarbetsavtal och med beslut om att förnya
avtalet i januari 2013.
• Under åren har Sensus vidareutveck­
lat relationerna mot en nygammal
och viktig målgrupp, TCO-förbunden. Vi har tecknat avtal med Vision
och TCO. Genomfört arbetsmiljö­
utbildningar tillsammans med
ST och genomfört utbildningen
Lärarmötet på uppdrag av Lärarförbundet.
• Sensus återkommande frukost­
seminarier i Sensus Möte för våra
medlemsorganisationer och sam­
arbets­partner har hittat sina deltagare. Här har det bland annat förts
spännande samtal med integrationsminsiter Erik Ullenhag om
civilsamhällets roll för att motverka
diskriminering.
Elisabeth Hjalmarsson arbetar i en
av Sensus 30 medlemsorganisationer
E
lisabeth Hjalmarsson började på kyrkokansliet 2007
som handläggare för kyrka,
samhälle och diakonal
utveckling. Kyrkomötet hade beslutat
att en långsiktig inomkyrklig process
skulle påbörjas om kyrkans sociala
roll. Elisabeth samlade en tankesmedja för att diskutera hur uppdraget
skulle kunna lösas. Där fanns bland
annat Carina Öjermo från Sensus
och då började ett samarbete som har
pågått sedan dess.
Resultatet blev ett projekt och ett
arbete i tre stift med seminarier och
”Mitt arbete
ska ge resultat i
församlingarna”
reflektioner över kyrkans sociala roll
och förändringarna i samhället med
utgångspunkt i de ändrade förutsättningarna efter att kyrkan hade skilts
från staten. Erfarenheterna finns nu
samlade i ett material som tillsammans med boken Nya möjligheter –
Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets
Sverige finns som stöd för fortsatta
samtal.
Elisabeth började arbeta i Svenska
kyrkan redan 1990 som församlingsassistent i Östersund. Det gav mersmak
och efter teologiska studier och en
diakonutbildning vigdes hon till
diakon i Göteborg 1996. Efter några
olika tjänster har hon landat i Uppsala.
– Mitt arbete ska ge resultat i
församlingarna. Det är där samtalen
ska ske. Det finns inga givna svar
men min uppgift är att synliggöra
frågorna, säger Elisabeth Jag tar fram
verktyg som underlättar samtalen om
vilka Svenska kyrkan är i det samhälle
vi lever i och med alla de förändringar
som sker.
Arbeta rättighetsbaserat
På senare tid har arbetet handlat om
att ta fram metoder för hur man kan
arbeta rättighetsbaserat och hur man
kan använda de mänskliga rättigheterna som en utgångspunkt och förhållningssätt i mötet med människor.
– Det är lätt att uppleva de mänskliga rättigheterna som en massa ord.
Så arbetet går ut på att levandegöra
vad de innebär för oss i vardagen, säger Elisabeth. Vi använder dem både
som mål och verktyg och förhållningssättet är präglat av ett empowermentperspektiv (ung. stärka sig själv
och sin egen kraft).
När Elisabeth ska förklara vad Sensus tillför i hennes arbete så lyfter hon
arbetssättet. ”Vi tar vara på varandras
kompetenser och det blir ett ömsesidigt lärande” och så talar hon om
den pedagogiska kompetensen ”Alla
jag har samarbetat med på Sensus har
varit duktiga pedagoger.”
– Sensus har en erfarenhet av folkbildning och av att kunskapsförmedla
till en allmänhet. Det vi gör tillsammans får inte bli akademiskt eller ett
redovisande av forskningsresultat. Det
handlar om hur vi ska leva liv.
Elisabeth Hjalmarsson,
handläggare för kyrka, samhällsfrågor och diakonal utveckling
på Svenska kyrkans kyrkokansli i
Uppsala.
samarbetat med sensus sedan:
Jag kom i kontakt med Sensus
redan i Göteborg på 90-talet och
nu har jag tät kontakt med riksförbundet.
stolt över: Vårt samarbete med
att utveckla ett arbete kring rättighetsbaserat arbete. Vi hade aldrig
kommit så långt om vi inte gjort
det ihop. Där har vi verkligen lärt
av varandra.
uppsala
15
Nya mötesplatser inspirerar och
ger starkare relationer
S
ensus har satsat på att utveckla
relationerna med medlemsorganisationer och samarbetspartner på nationell nivå. Med
några har Sensus en lång gemensam
historia, med andra en helt ny relation. Kontaktpersoner från alla dessa
bjöds in till samtal för att stämma av
hur väl Sensus motsvarar deras behov
och förväntningar och höra vad som
är viktigt för dem. Deltagarna gav
återkoppling utifrån sina erfarenheter
av samarbetet och bidrog med idéer
för framtiden. I mötet mellan organisationerna väcktes också nyfikenheten
på varandra och möjligheterna till
utbyte sinsemellan.
Några av de önskemål som lyftes
fram i samtalen var:
• Mer kontakt och mer dialog kring
vad Sensus kan erbjuda
• Tydligare överenskommelser kring
samarbetet som följs upp på ett
systematiskt sätt
• Att Sensus kan leverera likvärdiga
tjänster med jämn kvalitet över hela
landet
• Möjlighet att medverka i ett tidigt
skede när Sensus utvecklar nya
material och koncept
• Att Sensus ordnar mötesplatser
där organisationer i Sensus nätverk
kan inspirera varandra och utbyta
erfarenheter
Inför samtalen genomfördes en
omfattande undersökning med 800
respondenter från Sensus medlemsoch samarbetsorganisationer från hela
landet med frågor kring hur Sensus
uppfattas och vad som behöver utvecklas i samarbetet.
Ambassadörsutbildning
Bland annat togs ett ambassadörsindex fram. En ambassadör är en
person som är villig att tala väl om
någon. I undersökningen ställdes
frågan: Hur troligt är det att du skulle
rekommendera Sensus till andra? De
tillfrågade svarade på en tiogradig
skala. Sensus hade i undersökningen
41% ambassadörer (svaren 9-10) och
25% skeptiker (svaren 1-6). Ambassa­
dörerna framhåller ofta den personliga kontakten, att Sensus personal är
bra att ha att göra med och lätta att få
kontakt med. Skeptikerna tycker det
är krånglig administration med listor,
upplever att Sensus har fjärmat sig
från det kyrkliga eller att man får för
lite bidrag.
Internt har Sensus lagt stor vikt vid
att diskutera och analysera det som
kommit fram i samtalen och undersökningen och hur samarbetet ska
utvecklas. Under perioden har vi lagt
mycket kraft på att skapa mötesplatser
för inspiration och lärande.
Två dagar om
engagemang på
Sigtunastiftelsen
Tillsammans med Sigtunastiftelsen
bjöd vi in medlemsorganisationer och
samarbetspartner till två dagar om
engagemang. Mötesplatsen byggde
mycket på deltagarnas egen kompetens och engagemang men det bjöds
också på inspel från Lisa Kings vid
Södertörns högskola, Jacquline Kothbauer som skrivit boken Mediababe
och Troed Troedson, framtidsanalytiker på Paradigmmäklarna. Första
dagen avslutades med lägerbål i den
sena augustikvällen. De tankar som
dök upp under passen samlades på
klotterplank.
16
Tankarna från Mötesplats Engagemang samlades på klotterplank.
Frukostseminarium – ett enkelt sätt att mötas
Gemensamt för våra frukostseminarier är att de ska fungera som
en mötesplats och att vi använder
folkbildningens metoder för att
stimulera människors olika lärstilar.
De teman vi väljer ska vara angelägna
för organisationerna vi samarbetar
med. Under perioden har vi fokuserat
på frågor som Opinionsbilda med små
resurser och Kampen för demokrati
– Den arabiska våren möter Sverige.
I ett frukostseminarium använde vi
Dilemmacoachning som metod och
hjälptes åt att lösa deltagares knäckfrågor kopplat till engagemang och
frivillighet. Vi har fört samtal med
integrationsminister Erik Ullenhag
om diskriminering och tagit upp den
dagsaktuella frågan om främlingsfientlighet under rubriken Det här är
mitt land. I samarbete med BRIS lyfte
Sensus frukostseminarier i Sensus Möte på Klara södra kyrkogata i Stockholm
har blivit uppskattade.
vi vikten av att samtala med barn om
barnkonventionen ska kunna förverkligas. Många av deltagarna har blivit
återkommande gäster vid frukost­
seminarierna.
Arena för tvärfackliga samtal
Under 2012 har Sensus skapat nya
kontakter och hittat områden för
samverkan med TCO och TCO-förbunden nationellt. Genom ett aktivt
arbete har Sensus tagit viktiga steg
mot att vara en mötesplats mellan
dessa organisationer, framför allt på
pedagogikens område. En liknande
tvärfacklig mötesplats har enligt
förbunden saknats och är därför
efterfrågat. Arbetet ledde fram till
konferensen Lärandeforum 2013, där
7 olika förbund samt TCO deltog,
sammanlagt 32 personer Syftet var
att ge inspiration och ökad kunskap
om vuxnas lärande och att leva sina
värderingar. Mötet mynnade ut i en
förhoppning om att Sensus fortsättningsvis kan och vill vara en arena för
liknande möten.
Sensus i sociala medier
Många möten sker inte bara fysiskt,
människor ägnar alltmer tid åt sociala
medier som t ex Twitter och Facebook. Där människor möts och samtalar vill vi gärna vara med och bidra.
För att bli bättre på det har vi valt
att vara många som har möjlighet att
föra samtal via våra nationella digitala
kanaler. I återkommande arbetsmöten samtalar vi om de aktiviteter som
gjorts, vad som fungerat bra och vad
vi kan utveckla.
Det kom ett mejl till Emma och Petter
efter ett frukostseminarium:
Jag mailar er för att tacka för ett inspirerande, engagerande och lärorikt
seminarium i fina lokaler med god
frukost! Innehållet var bra men förutom det uppskattade jag strukturen
och pedagogiken med mingelfrukost, presentation vid borden, att
salen var möblerad med just bord
och inte stolsrader, linjeövningen
som gav utrymme för rörelse, ny luft
och samtal och eftertanke. Perfekt
helt enkelt enligt min smak.
Tack/ Lena Hjalmarsson,
Frälsningsarmén
Från twitter:
Tack Sensus för era fantastiska
mötesplatser! Som manna för små
intresseorganisationer! #sensusfrukost Sophia Lövgren, Sveriges
Makalösa Föräldrar
17
Sensus medarbetare på riksförbundet
D
et här är Sensus medarbetare på riksförbundet.
Fotot togs i december 2011
före julfesten och sedan
dess har några personer slutat och
några tillkomit. Antalet år som medarbetarna arbetat i studieförbundsvärlden skiftar. Någon började redan på
sjuttiotalet och andra kom med under
2012. Medarbetarna är en viktig resurs
sensus idédagar
Vartannat år inbjuds alla Sensus
medarbetare till idédagar, medarbetardagar för kompetensutveckling, för att diskutera
gemensamma frågor och för att
ha kul tillsammans. År 2011 var
temat framtiden och de cirka 330
medarbetarna som samlades på
Djurönäset utanför Stockholm
fick bland annat lyssna på framtidsanalytiker Troed Troedson.
Nu pågår arbetet för 2013 års idé­
dagar som ska ha fokus på Sensus
utvecklingsprojekt: Destination
framtiden.
18
för Sensus och att medarbetarna trivs
och har förutsättningar att göra ett
bra arbete är viktigt. Under 2012 sjösatte vi därför en ny organisation på
riksförbundet. Vi har tydliggjort att
vi har olika roller och uppgifter och
skapat fler mindre hemvist. Sensus
samlade kompetens är en framgångsfaktor och därför är löpande satsningar på kompetensutveckling viktiga.
Riksförbundet sammanställer varje år
en intern katalog med de utbildningar
som erbjuds medarbetarna under året.
Dessutom går många medarbetare
individuella externa utbildningar för
att öka sin kompetens. Att Sensus
medarbetare deltar i externa möten,
konferenser och olika nätverk är en
del av uppdraget.
ur sensus jämställdhetsplan
Sensus studieförbund arbetar aktivt med jämställdhet och mångfald i
verksamheten. Jämställdhet betraktas som en grundläggande dimension i
mångfalds- och inkluderingsarbetet.
mål: Såväl kvinnor som mäns fysiska och psykosociala arbetsmiljö
ska av varje enskild anställd upplevas som tillfredsställande.
resultat: 87 % av Sensus anställda instämmer helt/till stor del eller delvis
i att deras fysiska arbetsmiljö är tillfredsställande. Motsvarande
siffra för den psykosociala arbetsmiljön är 89 %.
mål: En jämn könsfördelning ska eftersträvas så att män och kvinnor utgör minst 40 % vardera.
resultat: Den 31 mars 2012 var andelen män 40 % och andelen kvinnor
60 %
Reviderad av Sensus förbundsstyresle i december 2012
Carina
Öjermo,
jobbar
somsom
nationell
verksamhetsutCarina
Öjermo
jobbar
somnationell
nationell
verksamhetsCarina
Öjermo
jobbar
verksamhetsvecklare
för
arbetet
med
Sensus
kyrkliga
medlemsorCarinaförÖjermo
jobbar
somkyrkliga
nationell
verksamhetsutvecklare
förarbetet
arbetetmed
med
Sensus
kyrkliga
medlemsorgautvecklare
Sensus
medlemsorgaCarina
Öjermo
jobbar som nationell verksamhetsganisationer.
Carina
Öjermo
som nationell
utvecklare
för arbetetjobbar
med Sensus
kyrkligaverksamhetsmedlemsorganisationer.
nisationer.
utvecklare för arbetet med Sensus kyrkliga medlemsorgavarför
sensus:
Det
är
spännande
med
alla
relatioutvecklare
för arbetet
med
Sensus kyrkliga
medlemsorganisationer.
varför
sensus:
Detär
ärspännande
spännande
med
alla
relationer
varför
sensus:
Det
med
alla
relationer
nisationer.
nisationer.
varför
sensus:
Dettillsammans
är spännande
med
alla Svenska
relationer
ner
och
konkreta
projekt
tillsammans
med
och
konkreta
projekt
tillsammans
med
Svenska
kyrkan
och
konkreta
projekt
med
Svenska
kyrkan
varför sensus: Det är spännande med alla relationer
varför
sensus:
Det
är
spännande
med
alla
relationer
konkreta
projekt
tillsammans
med
Svenska
kyrkan
kyrkan
och
EFS.
Attmed
få
vara
med
och
forma
material,
ochEFS.
EFS.
Att
vara
med
ochforma
forma
material,
utbildoch
Att
fåfå
vara
och
material,
utbildoch konkreta projekt tillsammans med Svenska kyrkan
och
projekt
tillsammans
med
Svenska
kyrkan
ochkonkreta
EFS.
Att
få redskap
vara
med
och
forma
material,
utbildningar
ochandra
andra
redskap
stöd
förfolkbildning
folkbildning
i våra
utbildningar
och
andra
redskap
till
stöd
för folkbildningar
och
tilltill
stöd
för
i våra
och EFS. Att få vara med och forma material, utbildoch
EFS.
Att
få
vara
med
och
forma
material,
utbildningar
och
andra
redskap
till
stöd
för
folkbildning
i våra
kyrkliga
MO
är
riktigt
kul.
kyrkliga
MO
är riktigt
kul.är riktigt kul.
ning
i våra
kyrkliga
MO
ningar och andra redskap till stöd för folkbildning i våra
ningar
och
andra
redskap
till
stöd
för
folkbildning
i
våra
kyrkliga
MO
ärär
riktigt
kul.
stolt
över:
Jag
ärsärskilt
särskilt
glad
över
Sensus
och
EFS
gemensamma
projekt
stolt
över:
Jag
glad
Sensus
och
EFS
gemensamma
projekt
stolt
över:
Jag
är
särskilt
gladöver
över
Sensus
och
EFS
gemensamma
projekt
kyrkliga MO är riktigt kul.
kyrkliga
MOMed
ärMed
riktigt
kul.
stolt
över:
Jag
är
särskilt
glad
över
Sensus
och
EFS
gemensamma
projekt
”Våga
växa”.
det
bidrarSensus
Sensus
angeläget
utvecklingsarbete.
Jag Jag
”Våga
växa”.
det
bidrar
tilltill
ettett
angeläget
utvecklingsarbete.
Jag
”Våga
växa”.
Med
det
bidrar
Sensus
till
ett
angeläget
utvecklingsarbete.
stolt över: Jag är särskilt glad över Sensus och EFS gemensamma projekt
stolt
Jag
ärdetsärskilt
glad
över
Sensus
EFS
gemensamma
projekt
”Vågaöver:
växa”.
Med
det
bidrar
Sensus
till
ett och
angeläget
utvecklingsarbete.
Jag
tycker
ocksåatt
att
roligt
flera
samarbeten
med
Svenska
kyrkan
just
tycker
också
det
är
attatt
flera
samarbeten
med
Svenska
kyrkan
just
nunu
tycker
det
ärärroligt
roligt
att
flera
Svenska
kyrkan
”Vågaockså
växa”.att
Med
det
bidrar
Sensus
tillsamarbeten
ett angelägetmed
utvecklingsarbete.
Jagjust
”Våga
växa”.
Med
det
bidrar
Sensus
till
ett
angeläget
utvecklingsarbete.
Jag
tycker
också
att
det
är
roligt
att
flera
samarbeten
med
Svenska
kyrkan
just
nu
har
fokus
på
mänskliga
rättigheter
och
ett
rättighetsbaserat
arbetssätt.
harhar
fokus på mänskliga
rättigheter och ettoch
rättighetsbaserat
arbetssätt.
nu
ett rättighetsbaserat
arbetssätt.
tyckerfokus
ocksåpå
attmänskliga
det är roligträttigheter
att flera samarbeten
med Svenska kyrkan
just nu
tycker
ocksåpåattmänskliga
det är roligt
att flera och
samarbeten
med Svenskaarbetssätt.
kyrkan just nu
har fokus
rättigheter
ett rättighetsbaserat
har fokus på mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbetssätt.
har fokus på mänskliga rättigheter och ett rättighetsbaserat arbetssätt.
JohanWelander
Welander, ,HR-ansvarig.
HR-ansvarig.
Johan
Johan
Welander,
HR-ansvarig.
Johan
Welander
, HR-ansvarig.
varför
sensus:
Jaglockades
lockades
Sensusönskan
önskanattattgöra
göra
varför
sensus:
Jag
avavSensus
Johan
Welander
,HR-ansvarig.
HR-ansvarig.
varför
sensus:
Jag
lockades
aviSensus
Sensus
önskanatt
att
Johan
Welander
,av
varför
sensus:
Jag
lockades
av
önskan
göra
världen
lite
bättreoch
och
avbredden
bredden
i verksamheten.
Och,
världen
lite
bättre
verksamheten.
Och,
varför
sensus:
Jag lockades
av Sensus önskan
att göra
göra
världen
lite
bättre
ochbredden
av
i verksamvarför
sensus:
Jag
lockades
avbredden
Sensus
önskan
attatt
göra
världen
lite
bättre
och
av
Och,
klart
för
mig
som
HR-ansvarig,
möjligheten
att
såså
klart
för
mig
som
HR-ansvarig,
aviavverksamheten.
möjligheten
världen
liteså
bättre
och avmig
bredden
i verksamheten.avOch,
heten.
Och,
klart
somi HR-arbete.
HR-ansvarig,
världen
lite
bättre
ochför
av av
bredden
verksamheten.
Och,
så klart
förutvecklingen
mig
som
HR-ansvarig,
av
möjligheten
att
ansvara
utvecklingen
avSensus
Sensus
HR-arbete.
Det
ärenen
ansvara
för
Det
är
så klart för mig som HR-ansvarig, av möjligheten att
möjligheten
att
ansvara
för
utvecklingen
av
Sensus
så
klart förför
mig
som HR-ansvarig,
avHR-arbete.
möjlighetenDet
att är en
ansvara
utvecklingen
av Sensus
fantastisk
resa.
fantastisk
resa.
ansvara för utvecklingen av Sensus HR-arbete. Det är en
ansvara
för
utvecklingen
av
Sensus
HR-arbete.
Det äroch
en
HR-arbete.
Det
ärklart
en
fantastisk
resa.
fantastisk
resa.
stolt
över:
Helt
klart
vårt
utvecklade
rekryteringsoch
stolt
över:
Helt
vårt
utvecklade
rekryteringsfantastisk resa.
fantastisk
resa.
stolt
över:
Heltklart
klart vårt
vårt
utvecklade
rekryteringsoch
stolt
över:
Helt
utvecklade
rekryteringsEmployer
Branding-arbete.
Effekterna
detmärks
märksvid
vid
Employer
Branding-arbete.
Effekterna
avav
det
stolt över: Helt klart vårt utvecklade rekryterings- och
stolt
över:
Helt
klart
vårt
utvecklade
rekryteringsoch
Employer
Branding-arbete.
Effekterna
av
det
märks
vid
nästan
varjerekrytering.
rekrytering.
Bådebland
bland
sökande
ochgenom
genomattattrekryteringsrekryteringsoch
Employer
Branding-arbete.
Effekterna
avoch
det
nästan
varje
Både
dedesökande
Employer Branding-arbete. Effekterna av det märks vid
Employer
Branding-arbete.
Effekterna
av sökande
detbland
märks
nästan
rekrytering.
Både
blandBåde
de
och
genom
attoch
rekryteringsprocessen
i sin
helhet
har
professionaliserats.
Vårviktigaste
viktigaste
internutbildning
märks
vidvarje
varje
rekrytering.
devidsökande
genom att
processen
inästan
sin
helhet
har
professionaliserats.
Vår
internutbildning
nästan varje rekrytering. Både bland de sökande och genom att rekryteringsnästan
varje
Både
bland
delandet,
sökande
och
genom att
rekryteringsprocessen
irekrytering.
sin helhet
har
professionaliserats.
Vår
viktigaste
internutbildning
för
alla
nyanställda
medarbetare
i hela
landet,
Grundläggande
personalutbildför
alla
nyanställda
medarbetare
i hela
Grundläggande
personalutbildrekryteringsprocessen
i
sin
helhet
har
professionaliserats.
Vår
viktigaste
processen i sin helhet har professionaliserats. Vår viktigaste internutbildning
processen
i sin
helhet
har
professionaliserats.
Vår
viktigaste
för alla
nyanställda
medarbetare
i får
hela
landet,
Grundläggande
personalutbildning,
måste
jag
också
nämna.
Den
fårårår
efter
brautvärderingsresultat.
2011
ning,
måste
jag
också
nämna.
Den
efter
årår
bra
2011
internutbildning
förmedarbetare
alla
nyanställda
iutvärderingsresultat.
helainternutbildning
landet,
Grundlägför alla nyanställda
i helamedarbetare
landet, Grundläggande
personalutbildför
alla
nyanställda
medarbetare
i
hela
landet,
Grundläggande
personalutbildning,
måste
jag
också
nämna.
Den
får
år
efter
år
bra
utvärderingsresultat.
2011
arbetadeviviom
omden
denenenhel
heldel
del
ochdeltagarnas
deltagarnas
feedback
visarfår
utvecklingen
arbetade
och
feedback
visar
attattår
utvecklingen
gande
måste
Den
efter år 2011
bra
ning,personalutbildning,
måste jag också nämna.
Denjag
fårockså
år efternämna.
år bra utvärderingsresultat.
ning,
måstevijag
nämna.
årom
efterden
årfeedback
bra
utvärderingsresultat.
2011
arbetade
omockså
den
en
hel
delDen
ochfår
deltagarnas
visar
attdeltagarnas
utvecklingen
av
utbildningen
slagit
väl
ut.
avarbetade
utbildningen
slagit
väl
ut.
utvärderingsresultat.
2011
arbetade
vi
en
hel
del
och
vi om den en hel del och deltagarnas feedback visar att utvecklingen
arbetade
vi
omatt
denslagit
en hel
av utbildningen
väldel
ut.och deltagarnas feedback visar att utvecklingen
feedback
visar
utvecklingen
av utbildningen
slagit
väl ut. av utbildningen slagit väl ut.
av utbildningen slagit väl ut.
KatharinaPersson
Perssonjobbar
jobbarsom
somverksamhetsutverksamhetsutKatharina
Katharina
Persson
jobbar
som
verksamhetsutvecklare
med
fokus
på
pedagogik.
vecklare med
fokus på
pedagogik.
Katharina
Persson,
jobbar
som verksamhetsutvecklare
Katharina
Persson
jobbar
som verksamhetsutKatharina
Persson
jobbar
som
verksamhetsutvecklare
med
fokus
på
pedagogik.
varför sensus: Jag tycker om Sensus vision och önskan
varför
sensus:
Jag tycker om Sensus vision och önskan
med
fokus
på pedagogik.
vecklare
med
fokus på pedagogik.
vecklare
med
fokus
påatttycker
pedagogik.
varför
sensus:
Jag
om Sensus
vision
och
att
vi
vill
arbeta
med
att
människor
livskraft
ochönskan
att
vi
vill
arbeta
med
gegemänniskor
livskraft
varför
om
Sensus
visionoch
och
varförsensus:
sensus:Jag
Jag tycker
tycker om
Sensus
vision
önskan
varför
sensus:
Jag
tycker
om
Sensus
vision
och
önskan
att
vi
vill
arbeta
med
att
ge
människor
livskraft
och
livsmakt.
För
mig
innebär
folkbildning
just
växande,
utlivsmakt.
För
mig
innebär
folkbildning
just
växande,
utönskan
att
vi
vill
arbeta
med
att
ge
människor
livsatt vi vill arbeta med att ge människor livskraft och
att
vi
vill
arbeta
med
att
ge
människor
livskraft
och
livsmakt.
För
mig
innebär
folkbildning
just
växande,
veckling
och
förändring.
Det
är
spännande
att
få
arbeta
veckling
förändring.
Det innebär
är spännande
att få arbetautkraft
och och
livsmakt.
För mig
folkbildning
livsmakt.
För mig innebär
folkbildning
just växande,just
utlivsmakt.
För
mig
innebär
folkbildning
just
växande,
utveckling
och
förändring.
Det
är
spännande
attmed
få
arbeta
medpedagogiskt
pedagogisktutvecklingsarbete.
utvecklingsarbete.
Att
vara
med
och
med
Att
fåfåvara
och
växande,
och förändring.
Det
äratt
spännande
vecklingutveckling
och förändring.
Det är spännande
få arbeta
veckling
och förändring.
Det är spännande
få med
arbeta
medskillnad.
pedagogiskt
utvecklingsarbete.
Att fåatt
vara
och
göra
skillnad.
göra
att
få arbeta
med pedagogiskt
utvecklingsarbete.
med
pedagogiskt
utvecklingsarbete.
Att få vara medAtt
ochfå
med
utvecklingsarbete.
Att
få vara
med
och
görapedagogiskt
skillnad.
stolt
över:Jag
Jagär
ärstolt
stoltöver
överSensus
Sensus
metodoch
materialbank
somärärettett
stolt
över:
metodoch
materialbank
som
vara
med
och göra skillnad.
göra
skillnad.
göra
skillnad.
stolt
över:
Jag
är
stolt
över
Sensus
metodoch
materialbank
som
är ett
pedagogiskt
stöd
för
Sensus
ledare,
medlemsorganisationer
och
samarbetspartpedagogiskt stöd för Sensus ledare, medlemsorganisationer och samarbetspartstolt
över:
Sensusmetodmetod-och
och
materialbank
stolt
över:Jag
Jagärärstolt
stolt över Sensus
materialbank
somsom
är ettär ett
stolt
över:
Jag
är
stolt
över
Sensus
metodoch
materialbank
som
är
ett
pedagogiskt
stöd
för
Sensus
ledare,
medlemsorganisationer
och
samarbetspartner.Öppet
Öppetoch
ochtillgängligt
tillgängligtpåpåSensus
Sensushemsida
hemsidafinns
finnsnunu6565olika
olikastudiematerial
studiematerial
ner.
pedagogisktstöd
stödför
för Sensus
Sensus ledare,
medlemsorganisationer
ochoch
samarbetspartpedagogiskt
ledare,
medlemsorganisationer
samarbetspedagogiskt
stöd
för
Sensus
ledare,
samarbetspartner.ettett
Öppet
ocholika
tillgängligt
påsom
Sensus
hemsida
finns nu 65och
olika
studiematerial
och
sextiotal
olika
metoder
sommedlemsorganisationer
bygger
folkbildningens
människooch
och
sextiotal
metoder
bygger
påpåfolkbildningens
människooch
ner. Öppet
ochoch
tillgängligt
på Sensus
hemsida finns nu
65 olika
studiematerial
partner.
Öppet
tillgängligt
på Sensus
nu studiematerial
80
olika stuner.
och
tillgängligt
Sensus
hemsidahemsida
nufinns
65 olika
ochÖppet
ett sextiotal
olika
metoder
som bygger
påfinns
folkbildningens
människo- och
kunskapssyn.
Den
finns
www.sensus.se/metodbank
kunskapssyn.
Den
finns
påpåpå
www.sensus.se/metodbank
och ett sextiotal
olika
metoder
sommetoder
bygger påsom
folkbildningens
människo- och
diematerial
ochDen
ett
sextiotal
olika
bygger på människofolkbildningens
och
ett sextiotal
olika
metoder
som bygger
på folkbildningens
och
kunskapssyn.
finns
på www.sensus.se/metodbank
kunskapssyn.
Den
finns på www.sensus.se/metodbank
människooch
kunskapssyn.
Den
finns
på
www.sensus.se/metodbank
kunskapssyn. Den finns på www.sensus.se/metodbank
MalinNordMalin
Malin
Malin
kvist,
jobbar
Nordkvist
Nordkvist
Malin
Malin
Nordkvist
jobbar
som
som konfejobbar
som
Nordkvist
Nordkvist
jobbar som
konferensvärd
konferensvärd
rensvärd
på
jobbar som
jobbar
som
konferensvärd
på
Sensus
Möte
på
Sensus
Möte
Sensus
Möte
konferensvärd
konferensvärd
på
Sensus
Möte
sedan
2011
sedan
2011
sedan
2011.
på Sensus
Möte
på
Sensus
Möte
sedan
2011
varför
senvarför
senvarför
sensedan 2011
sedan
2011
varför
sus:
Det
är
sus:
Det
ärsensus:
Det
är
varför senvarför
sensus:
Det
är
en
finarbetsplats
arbetsplats
med
högt
i tak,
bra
enen
finfin
med
högt
i tak,
bra
arbetsplats
med
högt
i tak,
sus: Det
är
sus:
Det
är
en
fin
arbetsplats
med
högt
i
tak,
bra
arbetskamrater
och
värderingar
jag
arbetskamrater
och
värderingar
jag
bra
arbetskamrater
värderingen fin
arbetsplats medoch
högt
i tak, bra
en
fin
arbetsplats
med
högt
i
tak,
bra
arbetskamrater
och
värderingar
jag
kan
skriva
under
på.
kan
skriva
på.
ar
jag
kanunder
skriva
på. jag
arbetskamrater
ochunder
värderingar
arbetskamrater
och
värderingar
jag
kan skriva
under
på.
stolt
över:
Jag
över
det
stolt
över:
Jag
är
stolt
över
attatt
det
stolt
över:
Jagär
ärstolt
stolt
över
att
kan skriva
under
på.
kan
skriva
under
stolt
över:
Jagpå.
är
stolt
över att
det
jobb
som
jagoch
och
mina
kolleger
lagt
jobb
som
jag
mina
kolleger
lagt
det
jobb
somJag
jagäroch
kolstolt
över:
stoltmina
över att
det
stolt
över:
Jagoch
ärMöte
stolt
över
att det
jobb
som
jag
mina
kolleger
lagt
ner
här
Sensus
Möteverkligen
verkligen
ner
här
påpåSensus
leger
lagt jag
neroch
härmina
på Sensus
jobb som
kollegerMöte
lagt
jobb
jagSensus
och
mina
kolleger
lagt
ner som
här
på
Möte
gjort
skillnad.
hade
enverkligen
höstmed
med
gjort
skillnad.
ViVihade
en
höst
verkligen
Vi har en
ner här på gjort
Sensusskillnad.
Möte verkligen
ner
härskillnad.
på
Sensus
Möte
verkligen
gjort
Viser
hade
enemot
höst
med
mycket
jobb,
och
serfram
fram
emotett
ett
mycket
jobb,
och
gjortbeläggning
skillnad. Vi –hade
en
höstpåmed
hög
ett
bevis
att
gjort
skillnad.
Vi
hade
en
höst
med
mycket
jobb,
och
ser
fram
emot
ett
med
ännu
bättre
beläggning
ett
årår
med
ännu
bättre
beläggning
– –ett
mycket
jobb,trivs
ochoch
ser fram
emot
ettatt
våra
gäster
tycker
om
mycket
jobb,
och
ser
fram
emot
ett
år med
ännu
bättre
beläggning
–tycker
ett
bevis
attvåra
våra
gäster
trivs
ochtycker
bevis
påpå
att
gäster
trivs
och
år med
ännu
bättre
beläggning – ett
vara
här
hosbättre
oss.
år
med
ännu
beläggning
–
ett
bevis
på
att
våra
gäster
trivs
och
tycker
om
att
vara
här
hos
oss.
om att vara här hos oss.
bevis på att våra gäster trivs och tycker
bevis
trivs och tycker
om på
att att
varavåra
härgäster
hos oss.
om att vara här hos oss.
om att vara här hos oss.
Magnus
Magnus
Magnus , ,
Nordholm
Nordholm
Magnus
Magnus
Magnus
Nordholm,
IT-chef
IT-chef
Nordholm
Nordholm,
Nordholm
,,
IT-chef
varför
varför
IT-chef
IT-chef
IT-chef
varförJag
sensus:
Jag
sensus:
varför
varför
varför
sensus:
Jag
scoutsedan
sedan
ärär
scout
sensus: Jag
sensus:
Jag
sensus:
Jag
är scout
sedan
barn
och
känbarn
och
känär scout sedan
är
scout
sedan
är
scout
sedan
barn
och
känner
att
jag
på
ner att jag på
barn och känbarn
och
känner
att
jag
på
barn
Sensusoch
kanvara
varamig
migsjälv
självoch
ochattattjag
jag
Sensus
kan
ner att jag på
ner
attenledarstil
jag
på jag
Sensus
kan
vara
mig
själv och
att jag
har
ledarstil
som
fungerar
här.
känner
att
har
en
som
fungerar
här.
Sensus kan vara mig själv och att jag
Sensus
kan
vara
mig
själv
att
harSensus
en
ledarstil
som
fungerar
här.
stolt
över:
hartillsammans
tillsammans
med
på
kan
vara
migoch
själv
ijag
en
stolt
över:
ViVihar
med
har en ledarstil som fungerar här.
har
en
ledarstil
som
fungerar
här.
stolt
över:
Vi
har
tillsammans
med
de
andra
studieförbunden
under
flera
demiljö
andradär
studieförbunden
under flera
jag trivs.
stolt över: Vi har tillsammans med
stolt
över:
Vi
har
tillsammans
med
de
andra
studieförbunden
under
flera
årstidtidarbetat
arbetat
föratt
attmöjliggöra
möjliggöra
för
års
för
för
stolt
över:
Vi
har
tillsammans
de andra
studieförbunden
under flera
de
andra
studieförbunden
under
flera
års
tid
arbetat
för
att möjliggöra
för
våra
ledare
rapportera
närvaron
våra
ledare
attattrapportera
närvaron
påpå
med
andra
studieförbunden
års tiddearbetat
för
att möjliggöra för
års
tid
arbetat
för
att
möjliggöra
för
våra
ledare
att
rapportera
närvaron
på
arrangemang
via
telefon
eller
dator
arrangemang
via
telefon
eller
dator
under
fleraatt
årsrapportera
tid arbetat
för att på
våra ledare
närvaron
våra
ledare
att
rapportera
närvaron
på
arrangemang
via
telefon
eller
dator
istället
för
på
papper.
Vi
är
äntligen
istället
för på papper.
Viledare
är äntligen
möjliggöra
raparrangemangför
viavåra
telefon
elleratt
dator
arrangemang
via
telefon
eller
dator
för
på
papper.
Vi
är
äntligen
iistället
måloch
och
från
och
med
den
1/1
2012
i portera
mål
från
och
med
den
1/1
2012
närvaron
påVi
arrangemang
istället för
på papper.
är äntligen
istället
för
på
papper.
Vi ärden
äntligen
i mål
och
från
och
med
1/1 för
2012
kan
visom
som
första
studieförbund
kan
vitelefon
första
studieförbund
via
eller
i mål
och från
ochdator
med istället
den 1/1 2012
ierbjuda
mål
frånförsta
och
med
den
1/1
2012
kan och
vi denna
som
studieförbund
erbjuda
denna
möjlighet
för
våra
lemöjlighet
för
våra
på
Sedanstudieförbund
januari 2012le-har
kanpapper.
vi som första
kan
vi
som
första
studieförbund
erbjuda
denna
möjlighet
för
våra
ledare.
Jag
hoppas
att
detta
på
sikt
skall
dare.
hoppasmöjlighet
att detta på sikt
skall
vi
nuJagdenna
alla
erbjuda
denna möjlighet och
för våra
leerbjuda
denna
möjlighet
för
våra
ledare.
Jag
hoppas
att
detta
på
sikt
skall
förenklaledarens
ledarensoch
ochvår
våradministraadministraförenkla
regioner
arbetaratt
nudetta
med
Vi
dare. Jag hoppas
pådetta.
sikt skall
dare.
Jag
hoppas
attoch
detta
påhanteringen
sikt skall
förenkla
ledarens
vår
administration
ochhöja
höjakvalitén
kvalitén
påhanteringen
tion
och
på
ser
nu attledarens
det förenklar
adminisförenkla
och vår administraförenkla
och vårpåadministration
ochledarens
höja kvalitén
hanteringen
närvaro.
avav
närvaro.
tion och höja
kvalitén
hanteringen
trationen
samt
höjer på
kvalitén
på
tion
och höja kvalitén på hanteringen
av närvaro.
av närvaro. av närvaro.
hanteringen
av närvaro.
1717
17
17
17
19
Sensus förbundsstyrelse
S
ensus senaste förbundsstämma
hölls den 19 maj 2011 i Stockholm med ett hundratal ombud,
observatörer och gäster. 2011
hade förbundsstyrelsen sex möten, varav
ett per capsulam och ett konstituerande
möte. Arbetsutskottet träffades fyra
gånger. Under 2012 har både styrelsen
sensus vision
Varje människa uppfattar sig som
lärande och skapande med ansvar
och kraft att påverka sin livsmiljö.
Det lokala och globala samhället präglas av tillit eftersom varje
människas kapacitet tas tillvara.
Organisationer och arbetsplatser
utvecklas med engagerad och
kompetent medlemskraft och
medarbetarkraft.
Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2005
och AU haft fyra möten.
Sensus förbundsstyrelse har sedan förbundsstämman 2011 bestått av Michael
Ekdahl, ordförande, Åsa Roslund, vice
ordförande, Jan Cedmark, Elisabeth
Falkemo (saknas på bilden), Emma
Hansen Dahlqvist, Inger Harlevi, Solveig
Ininbergs, Hannu Kannussaari, Anders
ur sensus
pedagogiska policy
ur sensus
inkluderings­policy
Alla människor är unika och
har lika värde. Alla människor
har förmåga att utvecklas. Sensus ger människor möjlighet att
växa. Nya färdigheter och kunskaper behövs för att klara nya
utmaningar i livet. För att kunna
påverka framtiden behövs ökade
insikter – om sig själv och om
samhällets normer och strukturer.
Varje människa skall ha möjlighet
till livskraft och livsmakt.
• Varje anställd ska kunna vara sig
själv på arbetet
Fastställd av Sensus förbundsstyrelse 2007
20
Lindberg, Anita Lundin, Mikael
Nyström (saknas på bilden, lämnade
styrelsen 2012) och de fackligt utsedda
ledamöterna Lennart Lorin och Magnus Högdahl (tillkom 2012, saknas på
bilden). I AU sitter Michael Ekdahl,
Åsa Roslund, Jan Cedmark och Inger
Harlevi.
• Antalet anställda som upplever
sig diskriminerade eller trakasserade på arbetet ska vara så nära
noll som möjligt
• Rekrytering, introduktion,
kompetensutveckling och lönesättning ska vara icke diskriminerande och bidra till mångfald i
Sensus personalsammansättning.
Reviderad av Sensus förbundsstyrelse 2011
Michael
Ekdahl sitter
i förbundsstyrelsen
sedan 2001.
varför
sensus: Jag
var aktiv
i Svenska kyrkan unga och då
blev Sensus ett naturligt steg in
i folkbildningen. Nu uppskattar jag bredden i Sensus med alla
våra medlemsorganisationer och
samarbetspartners.
stolt över: Vår vision (se sid
20), vårt jämställdhets- och mångfaldsarbete och de många möten
mellan människor som Sensus initierar. Under de två senaste åren
har jag bland annat mött människor på Gotlands kyrkvecka,
World Scout Jamboree, Barn och
unga – ärkebiskopens möte och
på Almedalsveckan. Dessa tillfällen och många andra har gett rika
möjligheter till samtal och möten.
Allt detta och vetskapen om att
vi i vårt land har 14 000 ledare
som lägger ner sin själ i Sensus,
gör att jag känner stolthet för vårt
Sensus.
Solveig Ininbergs sitter i förbundsstyrelsen sedan
2011.
varför sensus: Folkbildning är en fantastisk möjlighet som kan göra skillnad såväl i enskilda människors
liv som i samhället, det liv vi delar tillsammans med
varandra. Därför känns det naturligt, inspirerande,
förtroendefullt och viktigt att få vara med att ta ansvar
för Sensus studieförbund. Den bredd som finns i
verksamheten imponerar men kan också vara en utmaning för en styrelse
som både ska ge förutsättningar för utveckling samtidigt som det gäller
att fokusera och avgränsa. I styrelsen möter jag också företrädare för olika
medlemsorganisationer vilket bidrar till en otroligt kreativ och spännande
tankemiljö.
stolt över: Sensus har en utpräglad öppenhet mot mångfald i alla dess
bemärkelser. Jag är stolt över att få vara del av ett sådant sammanhang och
med den öppna attityden mot människors olikheter finns verkligen förutsättning för möten som blir på ”riktigt” där inte minst livsfrågorna kan få
utrymme.
Åsa Roslund, sitter i förbundsstyrelsen.
varför sensus: Jag har varit scout sedan barnsben
och som scoutledare blev jag mycket engagerad i
utbildning av scoutledare. I det arbetet är Sensus en
självklar samarbetspartner och efter att ha haft en del
kontakt med Sensus blev jag nyfiken på att engagera
mig i hela Sensus verksamhet. Inom Sensus tycker
jag att vi erbjuder en möjlighet för varje individ att
utvecklas, något som jag brinner för.
stolt över: Sensus är en organisation som utvecklas och har en bredd i
sin verksamhet som passar väldigt många olika människor. Jag är stolt över
vårt utvecklingsarbete och över att vi hela tiden försöker möta de utmaningar som vi tror att framtiden bär med sig. Extra stolt är jag över vårt
engagemang i World Scout Jamboree, en fantastisk mötesplats för unga
människor från hela världen.
Jan Cedmark har suttit i förbundsstyrelsen i fem år.
varför sensus: Sensus är ett framåtsyftande och
modernt studieförbund som lyfter fram livsfrågor,
mångfald och globala frågor – allt av stor betydelse för
nutidsmänniskan.
stolt över: Jag anser att Sensus är framtidsinriktat
och har värderingar som jag delar och känner stolthet
över. Att vi arbetar med en mycket kompetent, hän­
given och kreativ personal gör mig också mycket stolt.
21
Ständiga förbättringar
– nyckeln till framgång
S
ensus arbete med kvalitet har
som syfte att skapa värde för
våra deltagare, medlemsorganisationer, samarbetspartner och
kunder.
Kvalitetsarbetet utgår ifrån värdegrunden att alla människor är unika,
har lika värde och har förmåga att utvecklas samt att samtal, reflektion och
möjlighet till eget skapande är sätt att
värna och fördjupa demokratin.
Genom att tydligt beskriva vårt sätt
att arbeta och ständigt utveckla och
förbättra våra arbetssätt skapar Sensus
ett systematiskt kvalitetsarbete.
”Vi tror på individers
kompetens”
Sensus övergripande strategi omfattar
tre målområden innehållande 16 strategiska mål och sex strategiska program.
Målen följs upp med indikatorer och
analyser från de strategiska programmen. Årscykeln innefattar en uppföljnings- och utvecklingskonferens på
våren. Förbundsstyrelsen får därifrån
inspiration för att fastställa en vägledning för regionernas och riksförbundets planering. Under hösten, mitt i
planeringsprocessen, genomförs en
målkonferens där alla regioner och
riksförbundet tillsammans skapar en
utvecklande dialog och föreslår framtida målsättningar. Under december
månad fastställs verksamhetsplaner för
det kommande året.
Statens syften, prioriterade verksamhetsområden och riktlinjer är integrerade i vår planeringsprocess. Vi väljer
att arbeta med målstyrning utifrån
våra värderingar. Vi tror på individers
22
kompetens och litar på att verksamheten gynnas av att var och en tar ansvar
för sin del av verksamheten. I ansvaret
ligger att följa Folkbildningsrådets och
våra egna riktlinjer och samtidigt arbeta för att uppnå, och helst överträffa,
våra egna mål.
Ständiga förbättringar
– att lära i vardagen
För att ytterligare stärka förmågan att
skapa värde för dem vi finns till för har
vi inlett ett samarbete med Qulturum,
utvecklingsenheten inom Landstinget i
Jönköpings län. Vi har under 2012 genomfört två utbildningsomgångar med
13 olika interna förbättringsteam. Varje
team har haft en förbättringscoach.
Totalt sett har vi haft 43 deltagare. Teamen skapar konkreta förbättringar som
verksamheten har direkt nytta av i det
dagliga arbetet och använder arbetssätt, verktyg och metoder som stöd i
det fortsatta dagliga utvecklingsarbetet.
Varje utbildningsomgång har avslutats
med en vernissage dit vi bjudit in våra
samarbetspartner, bidragsgivare och
medarbetare. Vid vernissagen har förbättringsteamen visat upp sina resultat.
Det handlar till exempel om utvecklad marknadsföring av föreläsningar,
en förbättrat sätt att samverka med
församlingar och ett förändrat arbetssätt för att få fler medarbetare att ta till
sig och använda befintligt IT-stöd i sitt
dagliga arbete.
Risk- och väsentlighetsanalys
Systematiskt arbete med risk- och
väsentlighetsanalyser är en viktig del
i vårt arbete med kvalitetsutveckling.
Analyserna är ett stöd i vår verksamhetsutveckling och i vår interna
kontroll och styrning. Vi genomför
risk- och väsentlighetsanalyser för att
identifiera möjliga oönskade händelser,
beräkna risker och vidta åtgärder för
att minska eller minimera dessa risker.
För att skapa ett gemensamt lärande
inom Sensus har vi under 2012 genomfört analyser med förbundsstyrelsen
och regionordföranden. Några regioner
har genomfört analyser under 2012.
Det systematiska arbetet med analyser
fortsätter under 2013. En gemensam
riskfaktor som lyfts fram är det successivt minskade stödet från kommuner
och landsting.
Internkontroll
Vi har under 2012 introducerat en modell som ökar det interna lärandet och
ger ett utvecklat stöd till regionernas
egenkontroll och fortlöpande granskning. Vi har för första gången genomfört internkontroll på plats i samtliga
regioner under ett och samma år. För
att utbyta erfarenheter kring bidragsbestämmelser, gränsdragningsfrågor och
granskningar träffas representanter från
regionerna, riksförbundet och Sensus
representant i folkbildningsförbundets
Etikdelegation. Dessa utgör Sensus
nationella etikgrupp och träffas årligen
vid fyra tillfällen.
Utbildning
Vid två årliga tillfällen erbjuds alla
nyanställda medarbetare möjlighet
att delta på Sensus Grundläggande
personalutbildning. En viktig del i
utbildningen är samtal som utgår från
Sensus riktlinjer för folkbildningsverksamhet med statsbidrag. Medarbetarna får även ta del av folkbildningens historia och dess pedagogik.
Sensus medlemsorganisationer
och samarbetspartner
Sensus medlemsorganisationer på riksnivå
ABC, Aktiva insatser för människa
och miljö, Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (endast 2011), Bröstcancerföreningarnas riksorganisation,
Credo, EFS-Evangeliska FosterlandsStiftelsen, Föreningen Svenska
kyrkans anställda i sjukhuskyrkan,
Föräldraföreningen Små Änglar,
Individuell Människo­hjälp, KFUM
Sverige, KFUMs idrottsförbund,
KFUMs scoutförbund, KFUMs
triangelförbund, Kvinnor för mission,
Kvinnor i Svenska kyrkan, Kyrkans
Akademikerförbund, Kyrkomusikernas Riksförbund, Riksförbundet
Ekumeniska grupperna för kristna
homo- och bisexuella, Riksförbundet
Sveriges Lottakårer, Riksorganisationen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd-SPES, Scouterna, S:t
Georgs Scoutgillen i Sverige, Sigtunastiftelsen, Spädbarnsfonden, Stiftelsen
för Sverige och Kristen Tro, Svenska
kyrkan, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Svenska kyrkans
Lekmannaförbund, Svenska Kyrkans
Unga, Sveriges Kyrkosångsförbund,
Y´s Men International Region Sweden
Organisationer med
nationella samarbetsavtal
med Sensus
Amnesty, BRIS, Fackförbundet ST,
Feministiskt initiativ, Finansförbundet, Försvarsförbundet, Lärarförbundet, Riksföreningen Anorexi/
Bulimi-kontakt, Röda Korsets
ungdomsförbund, SPRF – Sveriges
Pensionärers Risförbund, Sveriges
konstföreningar, Sveriges Kristna Råd,
Sveriges Makalösa Föräldrar, TCO,
Vision
Ledarna
Vi har under 2012 fortsatt sats­
ningen på Sensus ledare, som är
vårt ansikte utåt och våra vikti­
gaste ambassadörer. Antalet aktiva
ledare är relativt konstant, ca
12 609 (12 548). Alla nya ledare
erbjuds en introduktion. Vi har
genomfört 37 (34) grundläggande ledarutbildningar på nio
studietimmar med totalt sett 413
(341) deltagare. Vi har därutöver
certifierat 44 (36) ledare.
Sensus möter sina samarbetspartner i många olika sammanhang. Här är det en
konstutställning på Mötesplats Engagemang.
600000
studietimmar, cirklar och annan folkbildningsverksamhet
2008-2012
500
000
500000
egeninitierade
med
medlemsorganisationer
med
samarbetspartner
400
000
400000
300
000
300000
2008
2009
2010
2011
2012
23
verksamhetsstatistik 2012
Verksamhetsstatistik 2012
Statistiken som presenteras är Sensus faktiska verksamhet, den är inte omräknad utifrån
bidragsfördelning.
Statsbidragsberättigad verksamhet 2008-2012 i antal arrangemang,
deltagare och studietimmar
Antal arrangemang
2008
2009
2010
2011
2012
Studiecirkel
18 379
18 506
18 966
18 769
18 179
Annan folkbildningsverksamhet
8 407
9 523
9 692
9 563
9 142
Kulturprogram
39 472
39 037
34 888
33 903
33 298
Sensus totalt
66 258
67 066
63 546
62 235
60 619
Antal deltagare
2008
2009
2010
2011
2012
144 959
134 490
132 722
131 253
125 939
138 185
160 412
161 846
153 381
147 351
2 711 184
2 682 794
2 304 498 2 249 064
2 108 718
Studiecirkel
Annan folkbildningsverksamhet
Kulturprogram
Sensus totalt
Antal studietimmar
2 994 328
2 977 696 2 599 066
2 533 698 2 382 008
2008
2009
2010
Studiecirkel
886 440
933 690
998 557
1 012 667
996 320
Annan folkbildningsverksamhet
247 485
295 579
298 463
301 114
285 870
0
0
0
0
0
1 229 269 1 297 020
1 313 781
1 282 127
Kulturprogram
Sensus totalt
1 133 925
2011
2012
Ej
statsbidragsberättigad verksamhet 2011-2012
Utbildningar, kurser, gruppverksamhet
Grupper
Deltagare
Studietimmar
2011
2012
2011
2012
2011
2012
Landstingsfinansierad utbildning
870
880
19 993
6 853
6 642
18 757
Uppdragsverksamhet
473
369
6 968
5 676
11 384
4 834
Annan ej statsbidragsberättigad verksamhet
728
696
7 932
14 665
18 002
6 148
2 071
1 945
34 893
27 194
36 028
29 739
Summa
Antal
Kulturprogram
Deltagare/publik
2011
2012
2011
2012
7
4
521
467
Uppdragsverksamhet
67
34
2 113
696
Annan ej statsbidragsberättigad verksamhet
501
376
19 289
22 703
Summa
575
414
21 923
23 866
Landstingsfinansierad utbildning
24
verksamhetsstatistik 2012
Statsbidragsberättigad verksamhet per region 2011-2012
Studiecirkel
Antal arrangemang
Antal deltagare
Antal studietimmar
2011
2012
2011
2012
2011
2012
2 578
2 446
16 685
15 570
131 194
130 468
Norra Norrland
953
800
7 544
6 743
35 539
29 759
Skåne-Blekinge
2 347
2 441
17 520
18 018
102 986
104 779
Småland-Öland
1 518
1 359
13 335
12 282
49 794
44 845
Stockholm-Gotland
2 048
2 071
14 150
14 198
139 515
132 603
Uppsala-Härnösand
2 191
2 315
13 856
14 997
152 742
162 359
Västra Sverige
5 458
5 129
38 457
35 088
303 785
292 026
Östergötland-Norra Småland
1 676
1 618
9 706
9 043
97 112
99 481
18 769
18 179
131 253
125 939
1 012 667
996 320
Mellansverige
Sensus totalt
Annan folkbildningsverksamhet
Antal arrangemang
2011
2012
1 378
Norra Norrland
Antal deltagare
Antal studietimmar
2011
2012
2011
2012
1 082
20 971
17 046
37 207
33 471
509
512
9 566
10 433
13 393
12 932
Skåne-Blekinge
1 145
1 278
18 035
19 240
33 926
36 132
Småland-Öland
1 199
1 080
21 768
20 517
29 477
28 187
Stockholm-Gotland
1 989
1 916
25 777
23 921
84 156
74 086
Uppsala-Härnösand
1 051
1 036
19 837
19 706
35 310
34 563
Västra Sverige
1 767
1 807
28 476
28 763
53 301
53 689
525
431
8 951
7 725
14 344
12 747
9 563
9 142
153 381
147 351
301 114
285 807
Mellansverige
Östergötland-Norra Småland
Sensus totalt
Kulturprogram
Antal arrangemang
2011
2012
Antal deltagare
2011
2012
Mellansverige
3 581
3 525
240 783
227 212
Norra Norrland
2 385
2 392
132 784
124 212
Skåne-Blekinge
6 275
5 473
352 737
308 049
Småland-Öland
2 699
2 644
222 645
225 917
Stockholm-Gotland
6 156
6 049
414 940
340 196
Uppsala-Härnösand
3 761
4 905
244 534
327 052
Västra Sverige
6 295
5 866
493 258
421 335
Östergötland-Norra Småland
2 751
2 444
147 383
134 745
33 903
33 298
2 249 064
2 108 718
Sensus totalt
25
verksamhetsstatistik 2012
Kvinnor och mäns deltagande i statsbidragsberättigad verksamhet 2010-2012
Antal kvinnor
Antal män
2010
2011
2012
2010
2011
2012
Studiecirkel
79 577
79 092
76 260
53 105
52 161
49 679
Annan folkbildningsverksamhet
114 759
109 352
106 043
47 076
44 029
41 308
Kulturprogram
1 394 616
1 351 316
1 286 151
909 882
897 748
822 567
Sensus totalt
1 588 952
1 539 760
1 468 454
1 010 063
993 938
913 554
Ålderskategorier i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet 2010-2012
Den ålderskategori registreras som majoriteten av deltagarna i arrangemanget tillhör.
Kategorin ”under 13 år” kan endast förekomma i annan folkbildning.
Studiecirkel
2010
Under 13 år
2011
Annan folkbildningsverksamhet
2012
2010
2011
2012
0
0
0
38 693
35 284
22 210
13-24 år
30 204
24 806
15 573
17 515
12 935
8 690
25-65 år
85 662
78 150
63 659
95 034
80 656
64 402
Över 65 år
16 816
16 489
13 834
10 593
9 502
8 140
132 682
119 445
93 066
161 835
138 377
103 442
Sensus totalt
26
verksamhetsstatistik 2012
Antal
deltagare rapporterad i målgrupper 2011-2012
Målgrupp registreras om minst 50% av deltagarna tillhör målgruppen.
Studiecirkel
Annan folkTotalt antal
bildningsverksamhet
deltagare
2011
2012
2011
2012
2011
2012
Invandrare
8 641
9 399
4 597
3 828
13 238
13 227
Funktionsnedsatta
4 180
4 210
2 227
2 310
6 407
6 520
839
834
5
73
844
907
13 660
14 443
6 829
6 211
20 489
20 654
Arbetslösa
Sensus totalt
Kulturprogram per kulturform 2011-2012
Antal
Deltagare/publik
2011
2012
2011
2012
Föreläsningar
11 425
11 410
381 690
395 556
Sång och musik
17 899
17 711
1 560 810
1 467 886
Teater
847
823
76 867
64 790
Film, foto, bild
583
801
19 599
23 546
Dans
276
271
29 316
29 080
Utställningar
546
402
84 951
66 691
Litteratur
222
209
5 359
4 655
Konst/konsthantverk
211
218
13 550
9 259
1 894
1 453
76 922
47 255
33 903
33 298
2 249 064
2 108 718
Tvärkulturell verksamhet
Sensus totalt
27
verksamhetsstatistik 2012
Ämne i studiecirkel 2011-2012 De 20 största ämnena i studiecirkel.
Studiecirkel 2011
Grupper
Deltagare
Studietimmar
Improvisatorisk musik (rock, jazz etc)
2 538
10 157
207 067
Sång och musik i grupp
2 431
11 899
199 446
Körsång
2 442
30 030
94 442
Annan utbildning i religion
1 998
16 997
71 853
Teater och dramatik (för scenframställning)
611
3 748
44 740
Instrumentalmusik - ensemble
580
2 945
39 018
Annan utbildning i främmande språk
369
2 157
32 592
Pedagogik o metodik
577
3 965
18 897
Livsåskådning, filosofi, logik och etik
624
5 024
15 607
Musik (för scenframställning)
209
1 103
14 294
Övrigt konsthantverk
319
2 049
12 904
Träslöjd
220
1 299
11 766
Friskvård
374
2 665
11 543
Vävning
212
1 480
11 118
Måleri
230
1 691
9 351
Övrig textilslöjd
251
1 913
8 927
Matlagning
174
1 067
8 120
Annan utbildning inom medieproduktion
Personlig utveckling
Marknadsföring
Studiecirkel 2012
95
366
7 541
228
1 597
7 305
95
391
6 761
Grupper
Deltagare
Studietimmar
Sång och musik i grupp
2 373
11 315
201 112
Improvisatorisk musik (rock, jazz etc)
2 261
9 196
185 741
Körsång
2 362
29 369
91 148
Annan utbildning i religion
1 957
16 382
72 240
Teater och dramatik (för scenframställning)
547
3 217
46 178
Instrumentalmusik - ensemble
612
3 132
43 460
Annan utbildning i främmande språk
331
1 787
28 450
Musik (för scenframställning)
239
1 156
20 814
Livsåskådning, filosofi, logik och etik
612
4 777
15 855
Övrigt konsthantverk
354
2 236
14 879
Pedagogik o metodik
442
3 091
14 810
Vävning
216
1 389
11 326
Träslöjd
204
1 213
11 264
Friskvård
400
2 892
10 857
Film-, radio- och TV-produktion
122
463
9 767
Måleri
223
1 552
9 289
Okänd
128
595
8 006
Personlig utveckling
248
1 764
7 988
Matlagning
188
1 187
7 953
Övrig textilslöjd
227
1 739
7 690
28
verksamhetsstatistik 2012
Medlemsorganisationer, samverkanspartner och egen verksamhet 2011-2012
Studiecirkel och annan
folkbildningsverksamhet
Kulturprogram
Studietimmar
Antal
2011
2012
2011
2012
280
203
7
16
46
55
0
2
1 440
1 247
146
151
0
33
26
31
18 647
18 180
1 448
1 318
Föreningen Svenska kyrkans anställda i Sjukhuskyrkan
87
68
104
62
Föräldraföreningen Små Änglar
24
0
0
0
Individuell Människohjälp
369
717
65
32
KFUMs Idrottsförbund
638
464
2
7
KFUMs Scoutförbund
4 159
7 583
3
14
KFUM Sverige
3 849
5 590
141
99
13 006
7 863
69
174
0
0
14
14
312
246
43
49
Kyrkans Akademikerförbund
0
0
0
0
Kyrkomusikernas Riksförbund
0
0
0
0
Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella
0
0
0
9
Riksförbundet Sveriges lottakårer
422
306
22
36
Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd - SPES
260
279
44
50
54 506
48 597
653
83
S:t Georges Scoutgillen i Sverige
0
0
0
3
Sigtunastiftelsen
0
0
5
0
Spädbarnsfonden
79
33
0
0
9
0
0
0
302 458
295 757
19 606
20 264
0
0
0
0
Svenska Kyrkans Lekmannaförbund
152
319
146
154
Svenska Kyrkans Unga
288
104
22
8
34 580
27 457
119
58
223
165
77
72
435 834
415 266
22 762
22 706
Medlemsorganisationer
ABC-Aktiva insatser med världens Barn i Centrum
Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse
BRO-Bröstcancerföreningarnas riksorganisation
Credo
EFS
KFUMs Triangelförbund
Kvinnor för mission
Kvinnor i Svenska kyrkan
Scouterna
Stiftelsen för Sverige och Kristen Tro
Svenska Kyrkan
Svenska Kyrkans arbetsgivarorganisation
Sveriges Kyrkosångsförbund
Y`s Men International Region Sweden
Medlemsorganisationer totalt
29
verksamhetsstatistik 2012
Studiecirkel och annan
folkbildningsverksamhet
Studietimmar
Kulturprogram
Antal
2011
2012
2011
2012
140
259
3
1
Samverkanspartner
Amnesty
BRIS*
83
4
Fackförbundet ST*
83
42
Feministiskt initiativ
168
108
Finansförbundet*
Framtidsbildarna
3
1
0
330
151
Försvarsförbundet*
0
9
11
0
0
707
29
Kulturens bildningsverksamhet*
Lärarförbundet*
Riksföreningen Anorexi/Bulimi kontakt
170
161
16
9
Röda Korsets Ungdomsförbund
48
48
9
1
SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet*
67
84
8
12
0
2 346
0
175
SPRF-Sveriges Pensionärers Riksförbund
Sveriges Kristna Råd*
7
1
Sveriges Makalösa Föräldrar
86
103
3
3
TCO* (och TCO-förbund)
2 087
190
247
17
Unionen*
251
12
Vision (Fackförbundet SKTF)*
519
37
Vårdförbundet*
257
39
Övriga ideella organisationer
Övriga samverkanspartner
Lokal/regional medlemsorganisation
Samarbetspartner totalt
3 553
5 818
220
279
371 162
358 620
6 928
6 901
6 011
6 769
413
353
383 762
376 624
7 857
7 929
*Bris samarbetsavtal november 2011
*Kulturens bildningsverksamhet eget studieförbundet fr o m juli 2010
*SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet uppsagt avtal fr o m juli 2012
*Sveriges Kristna Råd samarbetsavtal *TCO samarbetsavtal fr o m 2012
*TCO och TCO-förbund 2009-2011 alla TCO-förbund med avtal
Studiecirkel och annan
folkbildningsverksamhet
Kulturprogram
Studietimmar
Antal
2011
2012
2011
2012
Egen verksamhet
49 4165
490 348
3 285
2 675
varav Rock och Pop
466 650
449 374
925
1 003
30
verksamhetsstatistik 2012
Studieförbunden
Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet redovisas i antal faktiska studietimmar.
Kulturprogram i antal arrangemang. Statistik hämtad från STUV.
Studiecirkel
Annan
folkbildningsverksamhet
Studietimmar
Studietimmar
Kulturprogram
Antal
2011
2012
2011
2012
2011
2012
ABF
2 872 036
3 003 015
212 597
223 791
79 187
87 614
Bilda
580 556
622 151
215 899
218 473
45 145
37 962
Folkuniversitetet
641 834
668 397
60 663
59 228
23 996
27 138
Studiefrämjandet
1 946 106
2 041 250
198 816
189 204
55 557
62 284
Studieförbundet Vuxenskolan
1 786 733
1 744 553
183 215
172 692
49 533
48 377
836 180
915 467
224 647
208 231
25 136
23 610
Medborgarskolan
1 204 594
1 316 661
77 143
107 502
14 539
15 764
Sensus
1 012 667
996 320
301 114
285 807
33 903
33 298
Ibn Rushd
116 921
127 121
64 294
55 228
3 184
2 412
Kulturens*
92 540
161 599
17 335
22 422
1 610
2 408
11 090 167
11 596 534
1 555 723
1 542 578
331 790
340 867
NBV
Totalt
31
räkenskapsåret 2011
Årsredovisning och koncernredovisning
för räkenskapsåret 2011
förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse 2011
Sensus studieförbund är en sammanslutning av flera ideella
föreningar, riksförbund och regioner som bedriver folkbildningsverksamhet i hela Sverige. Sensus är av Folkbildnings­
rådet godkänt som statsbidragsberättigat studieförbund.
Sensus har 30 medlemsorganisationer och 16 samarbets­partner på nationell nivå.
Denna årsredovisning avser riksförbundet och övriga helägda medlemmar i koncernen. Sensus regioner som är egna
juridiska personer lämnar egna årsredovisningar.
Verksamheten och förvaltningen beskrivs utförligt i riksförbundets verksamhetsberättelse. Aktuell information gällande
verksamhet finns på hemsidan www.sensus.se
Finansiella principer
Sensus studieförbund har från Folkbildningsrådet erhållit
stasbidrag ur folkbildningsanslaget för verksamhetsåret med
165 288 tkr (föregående år 168 140 tkr) efter avdrag för Folkbildningsförbundets verksamhet. Av folkbildningsanslaget
används 80% av regionerna och 20% används till riksför­
bundets verksamhet. Riksförbundet har sökt och erhållit
projektstöd från Sida via Forum Syd och Folkbildningsrådet.
Vi har också vissa samfinansierade projekt och samarbeten
med medlemsorganisationer och andra samverkanspartner.
Resultat och ställning
Årets resultat uppgår till 1 369 tkr. Verksamhetsresultatet
visar ett underskott med -494 tkr (föregående år -1 442). Det
egna kapitalet ökade till 11 406 tkr. Omsättningen inklusive
förmedlade statsbidrag var 226 468 tkr.
Kapitalutveckling för riksförbundet
Eget kapital ing. balans
Resultat
Eget kapital utg. balans
32
2011
10 037
1 369
11 406
2010
8 808
1 229
10 037
2009
4 991
3 817
8 808
2008
7 523
-2 532
4 991
2007
3 740
3 783
7 523
räkenskapsåret 2011
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Verksamheten har präglats av den strategi som Sensus arbetat
efter sedan 2008.
Arbetet med att utveckla och förbättra Riksförbundets
kvalitetsarbete har fortsatt.
Fonden för mänskliga rättigheter erhöll ett huvudmanna­
bidrag på 600 tkr för att säkerställa fondens kapital, vilket är
av betydelse då externa bidrag sökes.
Förbundsstämman valde ny förbundsstyrelse. Under våren
tillträdde Ann-Katrin Persson som förbundsrektor.
I oktober genomförde Sensus idédagar för alla medarbetare.
Vi har genomfört en kännedoms- och attitydundersökning
och en undersökning där Sensus medlemsorganisationer och
samarbetspartner tillfrågades om vad de ansåg om Sensus och
hur samarbetet kunde bli ännu bättre. Undersökningen har
följts upp av utvecklingssamtal.
Väsentliga händelser under 2012
Från och med 2012 tillämpar FBR en ny modell för fördelning av statsbidrag. Modellen bygger på en större andel fast
bidrag än den tidigare. Sensus missgynnas av den nya modellen jämfört med andra, framförallt beroende på att vi rapporterat relativt litet förstärkningsbidragsgrundande verksamhet.
Det gör att Sensus har en ekonomisk utmaning under 2012.
Koncernen
Årsredovisningen innehåller koncernresultaträkning och
koncernbalansräkning. Koncernen omfattar Sensus studieförbund, riksförbundet, med dotterbolagen Sensus Studiekonsulter AB, Nordisk Kunskapsakademi AB, Sensus Möte AB
samt Ledarinstitutet i Sverige AB.
Koncernens fria egna kapital uppgår till 11 635 tkr (föregående år 10 037 tkr).
Flerårsjämförelser och finansiella nyckeltal
2011
2010
2009
2008
2007
1 012 667
998 453
933 426
886 440
903 481
Annan folkbildningsverksamhet timmar
301 114
298 442
295 587
247 485
235 825
Kulturprogram antal
33 903
34 888
39 037
39 472
39 379
36 028
33 410
36 639
31 614
49 242
575
431
530
496
584
Soliditet riksförbundet
13%
11%
10%
6%
7%
Avkastning på eget kapital
12%
12%
43%
neg
50%
Statsbidragsberättigad
Studiecirklar timmar
Ej statsbidragsberättigad
Utbildningar, kurser timmar
Kulturprogram antal
Nyckeltal
33
räkenskapsåret 2011
resultaträkning
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Not
11 200
10 799
-
-
5 369
7 089
5 369
7 089
2
168 431
173 316
168 431
173 316
3
743
743
743
743
4
Övriga intäkter
51 572
52 272
51 925
52 358
5
Summa intäkter
237 315
244 219
226 468
233 506
-5 666
-5 412
-3 153
-2 919
6
-166 036
-171 844
-166 036
-171 844
7
Övriga externa kostnader
-33 232
-36 735
-28 953
-31 407
8
Personalkostnader
-30 207
-30 289
-27 733
-27 628
9, 10
-1 727
-1 740
-1 087
-1 150
Intäkter
Nettoomsättning
Försäljnings- och kursintäkter
Bidragsintäkter
Medlemsavgifter
Kostnader
Verksamhetskostnader
Förmedlade bidrag och verksamhetsstöd
Av- och nedskrivningar
Summa kostnader
Verksamhetsresultat
-236 868 -246 020
-226 962 -234 948
447
-1 801
-494
-1 442
2 392
2 528
2 392
2 528
746
208
1 350
442
-1 149
-302
-1 164
-299
-715
-
-715
-
Summa resultat från finansiella investeringar
1 274
2 434
1 863
2 671
Resultat efter finansiella poster
1 721
633
1 369
1 229
-32
4
-
-
1 689
637
1 369
1 229
Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan)
1 689
637
1 369
1 229
Reservering av ändamålsbestämda medel
-500
-
-500
-
Kvarstående belopp för året/balanserat kapital
1 157
641
869
1 229
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper
Ränteintäkter
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Skatt
Årets resultat
11
12
Fördelning av årets resultat
34
13
räkenskapsåret 2011
balansräkning 2011-12-31
koncernen
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier
Förbättringskostnader hyrd lokal
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresse- och koncernföretag
Långfristiga värdepappersinnehav
Värdepappersinnehav koncernkonto
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Handelsvaror
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet kapital
Ändamålsbestämda medel
Balanserat kapital
Årets resultat
Långfristiga skulder
Internkredit (limit 37,8 mkr)
Övriga långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Bidragsskulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
riksförbundet
2011-12-31
2010-12-31
2011-12-31 2010-12-31
Not
16 900
2 878
859
20 637
17 478
3 426
1 011
21 915
2 660
859
3 519
3 215
1 011
4 226
14
15
16
150
22 163
36 385
58 698
79 335
150
21 860
35 615
57 625
79 540
1 129
22 163
36 385
59 677
63 196
1 129
21 860
35 615
58 604
62 830
17
18
19
83
83
-
-
2 852
1 248
19 508
23 608
7 167
30 858
110 193
4 011
3 096
19 936
27 043
2 421
29 547
109 087
1 029
832
19 111
20 972
6 343
27 315
90 511
2 078
2 832
19 727
24 637
1 324
25 961
88 791
97
500
9 946
1 189
11 732
6
9 400
637
10 043
500
10 037
869
11 406
8 808
1 229
10 037
16 382
16 382
256
17 097
17 353
51
51
256
51
307
24
4 778
34
68 367
1 681
7 219
82 079
110 193
4 589
37
67 567
1 947
7 551
81 691
109 087
4 443
68 367
1 422
4 822
79 054
90 511
3 840
67 567
1 576
5 464
78 447
88 791
25
26
27
Inga
Inga
Inga
Inga
Inga
Inga
Inga
Inga
20
21
22
23
13
35
räkenskapsåret 2011
kassaflödesanalyser
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
447
1 728
746
2 392
-1 149
-35
4 129
-1 801
1 741
68
208
2 540
-302
-40
2 414
-494
1 088
1 350
2 392
-1 164
3 172
-1 442
1 150
68
442
2 540
-299
99
2 558
Ökning/minskning varulager
Ökning/minskning kundfordringar
Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar
Ökning/minskning leverantörsskulder
Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
1 159
2 276
189
202
7 955
17
981
-755
-3 768
2 099
988
1 050
2 616
603
3
7 444
585
-638
-3 646
2 384
1 243
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar
Avyttring av övriga finansiella placeringar
Investeringar i närliggande verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-450
-1 073
-715
-2 238
-2 376
-1 573
-12
-3 961
-381
-1 073
-715
-2 169
-1 081
-1 573
-12
-2 666
-971
-971
1 808
1 808
-256
-256
256
256
4 746
2 421
7 167
-1 165
3 586
2 421
5 019
1 324
6 343
-1 167
2 491
1 324
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat
Avskrivningar
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Erhållen ränta
Erhållna utdelningar
Erlagd ränta
Betald inkomstskatt
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
Upptagna lån
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
36
räkenskapsåret 2011
noter
not 1
redovisnings- och värderingsprinciper
Sensus årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd
för ideella föreningar och Folkbildningsrådets särskilda krav. Förra årets siffror har klassifierats om
något för att få en bättre jämförelse mellan åren.
Värderingsprinciper
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt
plan. Avskrivning sker systematiskt över den bedömda livslängden.
Byggnader
30 år
Markanläggning
20 år
IT-utrustning
3 år
Inventarier
5 år
Kontorsinventarier 8 år
Förbättringskostnad hyrd lokal 8 år
Varulagret värderas med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Aktier och andelar värderas till lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde).
Bidrag från staten
Bidragen intäktsredovisas i de perioder när bidragen utbetalas till studieförbundet. Om bidragen är
till för att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkterna ställs mot de
kostnader som bidragen är avsedda att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad
av sannolikhet kan bedömas att bidragen inte kommer att återkrävas. Detta gäller även bidrag från
Forum Syd, Allmänna Arvsfonden och liknande myndigheter.
not 2
Koncernkonto
Sensus koncernkonto i Swedbank omfattar alla banktillgångar i Sensus studieförbund. Alla enheter är
anslutna och förfogar självständigt över sina bankmedel på separata konton i systemet. Riksförbundet tillgodoräknas bankränta på hela behållningen i systemet och betalar sedan internränta till regioner och dotterbolag. Riksförbundet är ensamt ansvarig gentemot banken för hela kontosystemet. En
särskild delegationsordning anger riktlinjer för kapitalplaceringar av medel från koncernkontot.
försäljnings- och kursintäkter
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
3 138
3 249
3 138
3 249
827
1 245
827
1 245
Sålda tjänster
1 404
2 595
1 404
2 595
Summa
5 369
7 089
5 369
7 089
Kursavgifter
Materialförsäljning
37
räkenskapsåret 2011
not 3
bidragsintäkter
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
166 794
169 624
166 794
169 624
164
379
164
379
1 474
3 313
1 474
3 313
168 432
173 316
168 432
173 316
166 601
169 584
166 601
169 584
193
40
193
40
-1 506
-1 484
-1 506
-1 484
165 288
168 140
165 288
168 140
Grundbidrag
86 835
87 362
86 835
87 362
Kulturbidrag
17 407
19 111
17 407
19 111
Verksamhetsbidrag
21 178
20 476
21 178
20 476
Förstärkningsbidrag
6 723
7 531
6 723
7 531
32 952
33 620
32 952
33 620
165 095
168 100
165 095
168 100
193
40
193
40
32 952
33 620
32 952
33 620
Statsbidrag
Sida/Forum Syd-bidrag
Övriga bidrag
Summa
Specifikation av statsbidrag
Sensus ordinarie statsbidrag
Extra statsbidrag
Avgår avgift till Folkbildningsförbundet samt Gustav
Till regioner
Förbundsbidrag
Till förbundskansliet
Förbundsavgift från regionerna
not 4
not 5
medlemsavgifter
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Medlemsavgift 1000 kr per medlemsorganisation
30
30
30
30
Ideellt Forum i Svenska kyrkan
713
713
713
713
743
743
743
743
övriga intäkter
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Avgifter regionerna
15 500
14 800
15 500
14 800
Förbundsavgift från regionerna
32 952
33 620
32 952
33 620
2 586
2 451
2 586
2 451
534
1 401
887
1 487
51 572
52 272
51 925
52 358
Hyresintäkter
Övriga intäkter
38
koncernen
räkenskapsåret 2011
not 6
not 7
verksamhetskostnader
koncernen
2011
2010
2011
2010
Materialkostnader
-2 400
-2 366
-497
-912
Konferenskostnader
-3 266
-3 046
-2 656
-2 007
-5 666
-5 412
-3 153
-2 919
förmedlade bidrag
Statsbidrag till regionerna
koncernen
Lämnade bidrag & gåvor
övriga externa kostnader
2010
2011
2010
-165 096
-168 100
-165 096
-168 100
-
-1 857
-
-1 857
-939
-1 887
-939
-1 887
-166 035
-171 844
-166 035
-171 844
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Lokalkostnader
-4 330
-9 967
-3 967
-4 759
Utrustning främst IT
-2 753
-2 604
-2 459
-2 385
Frakt,resor,kost och logi
-4 251
-3 950
-4 195
-3 883
Marknadsföring
-1 153
-1 889
-1 119
-1 821
Externa tjänster
-12 940
-13 037
-12 638
-13 570
-258
-332
-201
-261
-7 547
-4 956
-4 374
-4 729
-33 232
-36 735
-28 953
-31 408
Revision
Kontor och övrig administration
not 9
riksförbundet
2011
Verksamhetsstöd till regionerna
not 8
riksförbundet
anställda
koncernen
2011
riksförbundet
2010
2011
2010
Styrelsen
Sensus riksförbunds och koncernens styrelser hade följande sammansättning
Kvinnor
13
12
6
7
Män
12
13
6
5
Personal
Medeltalet anställda på Sensus förbundskansli har under året varit 39 st.
Kvinnor
26
27
24
24
Män
16
18
15
17
Medeltalet anställda i koncernen har under året varit 44 st.
39
räkenskapsåret 2011
not 10 personalkostnader
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Styrelsearvoden
-842
-823
-842
-823
Löner personal
-18 751
-18 306
-16 826
-16 406
-605
-492
-605
-492
Sociala kostnader
-6 728
-6 769
-6 098
-6 095
Pensionspremier endast personal
-2 715
-2 629
-2 445
-2 349
-536
-987
-536
-987
-
-107
-
-107
-30
-176
-381
-369
-30 207
-30 289
-27 733
-27 628
Arvoden
Personalutbildning
Rekrytering
Övriga personalkostnader
Styrelsearvoden består av arvode till styrelsen för deltagande vid styrelsemöten. Styrelsen ersätts med
1 % av prisbasbeloppet vid möten mindre än tre timmar. Vid möten längre än tre timmar ersätts de
med 2 % av prisbasbeloppet per mötesdag.
Förbundsordförande, vice ordförande samt ledamöter i arbetsutskottet ersätts därutöver med ett särskilt ansvarsarvode. Förbundsordförande 2,25 prisbasbelopp, vice ordförande 1,00 prisbasbelopp och
ledamöter i arbetsutskottet 0,25 prisbasbelopp. Utöver styrelsearvoden utgår ersättning för förlorad
arbetsförtjänst.
not 11
resultat från värdepapper
Utdelningar
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
2 392
2 540
2 392
2 540
-
-12
-
-12
2 392
2 528
2 392
2 528
Realisationsresultat försäljning
värdepapper
not 12 övriga finansiella kostnader
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
-600
-
-600
-
-115
-
-115
-
-715
-
-715
-
Huvudmannabidrag till
Fonden för Mänskliga rättigheter
Stöd region
not 13 ändamålsbestämda medel
Gemensamma medel för stöd och utveckling
40
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
500
-
500
-
räkenskapsåret 2011
not 14 byggnader och mark
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
18 989
17 876
-
-
-
1 113
-
-
18 989
18 989
-
-
-1 511
-971
-
-
-578
-540
-
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
-2 089
-1 511
-
-
Utgående restvärde
16 900
17 478
-
-
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Utgående anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Fastigheten är eckliastikklassificerad har den inget taxeringsvärde och är skattebefriad.
not 15
inventarier
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
5 845
6 549
5 533
6 419
394
867
325
685
-
-1 571
-
-1 571
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
6 239
5 845
5 858
5 533
Ingående avskrivningar
-2 419
-2 907
-2 318
-2 857
-
1 503
-
1 503
-942
-1 015
-880
-964
Utgående ackumulerade avskrivningar
-3 361
-2 419
-3 198
-2 318
Utgående restvärde enligt plan
2 878
3 426
2 660
3 215
Ingående anskaffningsvärden
Årets inköp
Försäljningar och utrangeringar
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
not 16 förbättringskostnad hyrd lokal
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
1 236
840
1 236
840
56
396
56
396
1 292
1 236
1 292
1 236
Ingående avskrivningar
-225
-39
-225
-39
Årets avskrivning
-208
-186
-208
-186
Utgående ackumulerade avskrivningar
-433
-225
-433
-225
Utgående restvärde
859
1 011
859
1 011
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
not 17 andelar i intresse- och koncernföretag
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
150
150
150
150
Sensus Studiekonsulter AB 100%
-
-
499
499
Nordisk kunskapsakademi AB 100%
-
-
-
-
Sensus Möte AB 100%
-
-
380
380
Ledarinstitutet i Sverige AB 100%
-
-
100
100
150
150
1 129
1 129
Etica Kompetensutveckling AB 50%
41
räkenskapsåret 2011
not 18 långfristiga värdepappersinnehav
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
9
9
9
9
289
272
289
272
298
281
298
281
Talentens Aktiefond Mega (Robur)
6 089
6 089
6 089
6 089
Select småbolag (Lannebo)
6 174
6 174
6 174
6 174
Select Sverige (Lannebo)
9 602
9 316
9 602
9 316
21 865
21 579
21 865
21 579
22 163
21 860
22 163
21 860
Talentens Aktiefond Mega (Robur)
16 614
18 821
16 614
18 821
Select småbolag (Lannebo)
23 020
26 706
23 020
26 706
Select Svergie (Lannebo)
14 393
17 337
14 393
17 337
54 027
62 864
54 027
62 864
Aktier Ericsson AB
SEB obligationsfond
Andelar aktiefonder
Marknadsvärde
not 19 värdepappersinnehav koncernkonto
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Aktiefond Mega (Robur)
13 330
13 330
13 330
13 330
Etik & Miljöfonden (Robur)
5 000
5 000
5 000
5 000
Räntefond (Robur)
1 288
1 251
1 288
1 251
16 767
16 034
16 767
16 034
36 385
35 615
36 385
35 615
12 363
14 159
12 363
14 159
Etik & Miljöfonden (Robur)
5 379
6 842
5 379
6 842
Räntefond (Robur)
1 299
1 195
1 299
1 195
Donationsmedelsfonden (Nordea)
11 916
12 309
11 916
12 309
30 957
34 505
30 957
34 505
Donationsmedelsfonden (Nordea)
Marknadsvärde
Aktiefond Mega (Robur)
Det bokförda värdet på värdepappersinnehav överstiger marknadsvädet med 5 428 tkr per 2011-12-31.
Innehavet är dock långsiktigt och någon försäljning förväntas inte ske innan marknadsvärdet stigit igen.
42
räkenskapsåret 2011
not 20 övriga kortfristiga fordringar
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
273
541
-
365
Fordran PO-fond
-
-
-
995
Övriga fordringar
975
2 555
832
1 472
1 248
3 096
832
2 832
Skattefordran
not 21 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
koncernen
Upplupen regionavgift
Övriga upplupna intäkter
Övriga förutbetalda kostnader
not 22 likvida medel
Swedbank
Nordea
PlusGirot
Handkassa
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
15 500
14 800
15 500
14 800
981
1 498
722
1 452
3 027
3 638
2 889
3 475
19 508
19 936
19 111
19 727
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
7 019
1 798
6 195
701
6
180
6
180
141
442
141
442
1
1
1
1
7 167
2 421
6 343
1 324
Likvidsamarbetet i Sensus gemensamma koncernkonto omfattar 3 468 tkr av detta utgör riksförbundets
samt regionernas andel 5 338 tkr.
not 23 eget kapital
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
6
52
-
-
Förskjutningar mellan bundet och fritt eget kapital
591
-46
500
-
Utgående balans
597
6
500
-
10 037
9 354
10 037
8 808
-591
46
-500
-
Årets resultat
1 689
637
1 369
1 229
Utgående balans
11 635
10 037
11 406
10 037
Summa eget kapital
11 732
10 043
11 406
10 037
Bundet eget kapital
Ingående balans
Fritt eget kapital
Ingående balans
Förskjutningar mellan bundet och fritt eget kapital
43
räkenskapsåret 201
not 24 långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut
not 25 bidragsskulder
Statsbidrag regioner
Huvudmannabidrag MR-fonden
Förstärkningsbidrag
Forum Syd
not 26 övriga kortfristiga skulder
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
51
51
51
51
16 331
17 046
-
-
16 382
17 097
51
51
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
65 905
65 357
65 905
65 357
600
250
600
250
1 677
1 930
1 677
1 930
185
30
185
30
68 367
67 567
68 367
67 567
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
Skatteskulder
110
-
110
-
Personalens källskatt
556
564
473
489
1 015
1 383
839
1 087
1 681
1 947
1 422
1 576
Övriga kortfristiga skulder
not 27 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
koncernen
2011
2010
2011
2010
Upplupna löner
381
332
381
332
Semesterreserv
1 553
1 471
1 371
1 379
526
575
474
505
Övriga upplupna kostnader
2 403
3 115
1 903
2 732
Övriga förutbetalda intäkter
2 356
2 059
692
516
7 219
7 552
4 821
5 464
Upplupna sociala avgifter
44
riksförbundet
räkenskapsåret 2011
45
räkenskapsåret 2012
Årsredovisning och koncernredovisning
för räkenskapsåret 2012
Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning.
Innehåll
Sida
Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46
Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48
Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49
Kassaflödesanalyser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51
Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental
kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.
förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse 2012
Sensus studieförbund är en sammanslutning av ett riksförbund och åtta regioner, som bedriver folkbildningsverksamhet i hela Sverige. Sensus är av Folkbildningsrådet godkänt
som statsbidragsberättigat studieförbund. Sensus har 29
medlemsorganisationer och 16 samarbetspartner på nationell
nivå.
Denna årsredovisning avser riksförbundet och helägda
bolag i koncernen. Sensus regioner är egna juridiska personer
och lämnar därför egna årsredovisningar.
Verksamheten och förvaltningen samt verksamhetsstatistik beskrivs utförligt i riksförbundets verksamhetsberättelse.
Aktuell information gällande verksamhet finns på hemsidan
www.sensus.se.
Finansiella principer
Sensus studieförbund har från Folkbildningsrådet erhållit
statsbidrag ur folkbildningsanslaget för verksamhetsåret med
162 617 tkr (föregående år 165 288 tkr) efter avdrag för Folkbildningsförbundets verksamhet. Av folkbildningsanslaget avsätts 1 % för gemensam kapitaluppbyggnad därefter fördelas
80 % till regionerna och 20 % till riksförbundets verksamhet.
Riksförbundet har sökt och erhållit projektstöd från SIDA
via Forum Syd och Folkbildningsrådet. Vi har också vissa
samfinansierade projekt och samarbeten med medlemsorganisationer och andra samverkanspartner.
Resultat och ställning
Årets resultat uppgår till 34 319 tkr. Rörelseresultatet visar ett
överskott med 4 714 tkr (föregående år -494). Det egna kapitalet ökade till 45 725 tkr. Omsättningen inklusive förmedlade statsbidrag var 221 620 tkr ( föregående år 226 468 tkr).
Kapitalutveckling för riksförbundet
Eget kapital ing. balans
Resultat
Eget kapital utg. balans
46
2012
11 406
34 319
45 725
2011
10 037
1 369
11 406
2010
8 808
1 229
10 037
2009
4 991
3 817
8 808
2008
7 523
-2 532
4 991
räkenskapsåret 2012
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Verksamheten utgår från den strategi som Sensus arbetat efter
sedan 2008.
Arbetet med att utveckla och förbättra Sensus kvalitetsarbete har fortsatt, bland annat i arbetet tillsammans med
Qulturum avsende ständiga förbättringar.
Destination framtiden kallas det arbete förbundsstyrelsen
har initierat och som handlar om Sensus framtid. Under året
har en nulägesanalys av regioner och riksförbundet gjorts.
Arbetet med önskvärt läge kommer att fortsätta under 2013.
Våren 2012 fastställde förbundsstyrelsen en ny placeringspolicy med fokus på hållbart förvaltande. Under hösten har
omplaceringar gjorts av förvaltat kapital för att uppnå de krav
policyn har.
Ett nytt samverkansavtal mellan arbetsgivare och Unionen­
klubbarna har införts och en gemensam utbildning har
genomförts som stöd i införandet.
Riksförbundet undertecknade sitt avtal i augusti 2012.
Under våren 2012 genomförde riksförbundet den årliga
internkontrollen på 5 % av Sensus verksamhet. Den särskilda
internkontrollen i Sensus har tidigare skett regionvis, men då
alla regioner har genomgått granskning, har 2012 års internkontroll skett i 1-2 kommuner i Sensus alla åtta regioner.
Sensus har granskat närvarolistor och kulturprogramrapporter motsvarande 76 275 studietimmar. Detta motsvarar drygt
5 % av Sensus totala verksamhet som var 1 436 589 studietimmar i alla verksamhetsformerna.
Under juni 2012 såldes dotterbolaget Ledarinstitutet i
Sverige AB.
Fonden för mänskliga rättigheter erhöll ett huvudmannabidrag på 600 tkr för att säkerställa fondens kapital.
Väsentliga händelser under 2013
Den 27 april äger riksförbundets stämma rum.
Fortsatt arbete med Destination framtiden, workshops
under våren på flera orter i Sverige där medarbetare och förtroendevalda deltar i tvärkompetenta grupper och diskuterar
önskvärt läge för Sensus. I nästa steg förs frågan tillbaka till
linjeorganisationen.
Till hösten genomför vi idédagar för samtliga medarbetare
inom Sensus.
Koncernen
Årsredovisningen innehåller koncernresultaträkning och
koncernbalansräkning. Koncernen omfattar Sensus studieförbund, riksförbundet, med dotterbolagen Sensus Studiekonsulter AB, Nordisk Kunskapsakademi AB samt Sensus Möte AB.
Koncernens fria egna kapital uppgår till 25 672 tkr (föregående år 11 135 tkr).
Beträffande förbundets resultat och ställning i övrigt
hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med
tillhörande tilläggsupplysningar.
Flerårsjämförelser och finansiella nyckeltal
2012
2011
2010
2009
2008
Studiecirklar timmar
996 320
1 012 667
998 453
933 426
886 440
Annan folkbildningsverksamhet timmar
285 807
301 114
298 442
295 587
247 485
33 298
33 903
34 888
39 037
39 472
29 739
36 028
33 410
36 639
31 614
414
575
431
530
496
37%
13%
11%
10%
6%
Statsbidragsberättigad
Kulturprogram antal
Ej statsbidragsberättigad
Utbildningar, kurser timmar
Kulturprogram antal
Nyckeltal
Soliditet riksförbundet
47
räkenskapsåret 2012
resultaträkning
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Not
Nettoomsättning
5 873
11 200
-
-
Försäljnings- och kursintäkter
3 271
5 369
3 271
5 369
2
165 647
168 431
165 647
168 431
3
682
743
682
743
4
52 993
51 572
52 020
51 925
5
228 466
237 315
221 620
226 468
-2 373
-5 666
-1 705
-3 153
6
-162 257
-166 036
-162 257
-166 036
7
Övriga externa kostnader
-30 181
-33 232
-26 711
-28 953
8
Personalkostnader
-25 043
-30 207
-25 214
-27 733
9, 10
-1 625
-1 727
-1 019
-1 087
-221 479
-236 868
6 987
447
4 714
-494
29 408
2 392
30 721
2 392
720
746
1 395
1 350
Räntekostnader
-1 158
-1 149
-1 158
-1 164
Stöd till närliggande verksamhet
-1 353
-715
-1 353
-715
Summa resultat från finansiella investeringar
27 617
1 274
29 605
1 863
Resultat efter finansiella poster
34 604
1 721
34 319
1 369
-95
-32
-
-
34 509
1 689
34 319
1 369
Årets resultat enligt resultaträkning (se ovan)
34 509
1 689
34 319
1 369
Reservering av ändamålsbestämda medel
-19 973
-500
-19 973
-500
Kvarstående belopp för året/balanserat kapital
14 441
1 157
14 346
869
Intäkter
Bidragsintäkter
Medlemsavgifter
Övriga intäkter
Summa intäkter
Kostnader
Verksamhetskostnader
Förmedlade bidrag och verksamhetsstöd
Av- och nedskrivningar
Summa kostnader
Rörelseresultat
-216 906 -226 962
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper
Ränteintäkter
Skatt
Årets resultat
Fördelning av årets resultat
48
11
12
räkenskapsåret 2012
balansräkning 2012-12-31
koncernen
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Inventarier
Förbättringskostnader hyrd lokal
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i intresse- och koncernföretag
Långfristiga värdepappersinnehav
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Varulager m m
Handelsvaror
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Bundet eget kapital
Bundet kapital
Ändamålsbestämda medel
Fritt eget kapital
Balanserat kapital
Årets resultat
Långfristiga skulder
Övriga långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skatteskulder
Bidragsskulder
Skulder till koncernbolag
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa eget kapital och skulder
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
riksförbundet
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31
2011-12-31
Not
16 323
2 451
656
19 430
16 900
2 878
859
20 637
2 303
656
2 959
2 660
859
3 519
13
14
15
150
73 705
73 855
93 285
150
58 547
58 697
79 334
1 029
73 705
74 734
77 693
1 129
58 547
59 676
63 195
16
17
-
83
-
-
2 809
922
19 256
22 987
24 328
47 315
140 600
2 852
1 248
19 508
23 608
7 167
30 858
110 192
1 509
892
19 229
21 630
24 032
45 662
123 355
1 030
832
19 111
20 973
6 343
27 316
90 511
96
20 473
20 569
97
500
597
20 473
20 473
500
500
5 510
20 162
25 672
46 241
9 446
1 689
11 135
11 732
5 280
19 972
25 252
45 725
9 537
1 369
10 906
11 406
14 079
16 382
51
51
6 050
26
66 824
818
6 562
80 280
140 600
Inga
Inga
4 778
34
68 367
1 681
7 218
82 078
110 192
Inga
Inga
4 644
66 824
40
801
5 270
77 579
123 355
Inga
Inga
4 432
68 367
11
1 422
4 822
79 054
90 511
Inga
Inga
18
19
20
21
22
23
49
räkenskapsåret 2012
kassaflödesanalyser
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
6 987
1 624
112
720
3 144
-1 158
-103
11 326
447
1 728
746
2 392
-1 149
-35
4 129
4 714
1 019
1 395
3 144
-1 158
9 114
-494
1 088
1 350
2 392
-1 164
3 172
Ökning/minskning varulager
Ökning/minskning kundfordringar
Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar
Ökning/minskning leverantörsskulder
Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
83
43
578
1 272
-3 063
10 239
1 159
2 276
189
202
7 955
-480
-178
241
-1 715
6 982
1 050
2 616
603
3
7 444
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar
Avyttring av övriga finansiella placeringar
Stöd till närliggande verksamhet
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-529
-64 620
75 727
-1 353
9 225
-450
-1 073
-715
-2 238
-459
-64 620
75 727
-1 353
9 295
-381
-1 073
-715
-2 169
Finansieringsverksamheten
Amortering av skuld
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-2 303
-2 303
-971
-971
0
-256
-256
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
17 161
7 167
24 328
4 746
2 421
7 167
16 277
6 343
22 620
5 019
1 324
6 343
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat
Avskrivningar
Övriga ej likviditetspåverkande poster
Erhållen ränta
Erhållna utdelningar
Erlagd ränta
Betald inkomstskatt
50
räkenskapsåret 2012
noter
not 1
redovisnings- och värderingsprinciper
Sensus årsredovisning har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd
för ideella föreningar och Folkbildningsrådets särskilda krav. Värderingsprinciper
Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt
plan. Avskrivning sker systematiskt över den bedömda livslängden.
Byggnader
30 år
Markanläggning
20 år
IT-utrustning
3 år
Inventarier
5 år
Kontorsinventarier 8 år
Förbättringskostnad hyrd lokal 8 år
Varulagret värderas med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.
Aktier och andelar värderas till lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Bidrag från staten
Bidragen intäktsredovisas i de perioder när bidragen utbetalas till studieförbundet. Om bidragen är
till för att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkterna ställs mot de
kostnader som bidragen är avsedda att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad
av sannolikhet kan bedömas att bidragen inte kommer att återkrävas. Detta gäller även bidrag från
Forum Syd och liknande myndigheter.
not 2
Koncernkonto
Sensus koncernkonto i Swedbank omfattar alla banktillgångar i Sensus riksförbund, Sensus regioner
samt närliggande verksamheter. Alla enheter är anslutna och förfogar självständigt över sina bankmedel på separata konton i systemet. Riksförbundet tillgodoräknas bankränta på hela behållningen
i systemet och betalar sedan internränta till regioner och dotterbolag. Riksförbundet är ensamt
ansvarig gentemot banken för hela kontosystemet. En särskild delegationsordning anger riktlinjer för
kapitalplaceringar av medel från koncernkontot.
försäljnings- och kursintäkter
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
1 714
3 138
1 714
3 138
Materialförsäljning
980
827
980
827
Sålda tjänster
577
1 404
577
1 404
3 271
5 369
3 271
5 369
Kursavgifter
Summa
51
räkenskapsåret 2012
not 3
bidragsintäkter
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
164 103
166 794
164 103
166 794
230
164
230
164
1 315
1 474
1 315
1 474
165 648
168 432
165 648
168 432
164 022
166 601
164 022
166 601
81
193
81
193
164 103
166 794
164 103
166 794
Avsättning ändamålsbestämda medel 1%
-1 626
-
-1 626
-
Avgår avgift till Folkbildningsförbundet samt Gustav
-1 486
-1 506
-1 486
-1 506
162 617
165 288
160 991
165 288
Grundbidrag
99 722
86 835
99 722
86 835
Kulturbidrag
-
17 407
-
17 407
Verksamhetsbidrag
24 598
21 178
24 598
21 178
Förstärkningsbidrag
1 829
6 723
1 829
6 723
Infasningsbelopp
2 636
-
2 636
-
128 785
132 143
128 785
132 143
31 772
32 952
31 772
32 952
160 557
165 095
160 557
165 095
9
193
9
193
425
-
425
-
434
193
434
193
160 991
165 288
160 991
165 288
Statsbidrag
Sida/Forum Syd-bidrag
Övriga bidrag
Summa
Specifikation av statsbidrag
Sensus ordinarie statsbidrag
Extra statsbidrag
Till regioner
Förbundsbidrag
Till riksförbundet utöver förbundsbidrag
Justerat statsbidrag
Förstärkningsbidrag
Totalt fördelat statsbidrag
Statsbidragsbeloppet för 2012 164 021 400 kr, indelas enligt nedan:
Grundbidrag 127 087 200 kr
Förstärkningsbidrag invandrade 552 700 kr
Förstärkningsbidrag deltagare med funktionsnedsättning 1 758 100 kr
Verksamhetsbidrag 31 211 600 kr
Infasning av 2012 års bidragssystem 3 411 800 kr
not 4
medlemsavgifter
Medlemsavgift 1 000 kr per medlemsorganisation
Ideellt Forum i Svenska kyrkan
52
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
29
30
29
30
653
713
653
713
682
743
682
743
räkenskapsåret 2012
not 5
not 6
not 7
övriga intäkter
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Avgifter regionerna
15 300
15 500
15 300
15 500
Förbundsavgift från regionerna
31 772
32 952
31 772
32 952
Hyresintäkter
3 278
2 586
3 278
2 586
Övriga intäkter
1 502
534
1 670
887
Försäljning Ledarinstitutet
1 141
-
-
-
52 993
51 572
52 020
51 925
verksamhetskostnader
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Materialkostnader
-1 108
-2 400
-440
-497
Konferenskostnader
-1 265
-3 266
-1 265
-2 656
-2 373
-5 666
-1 705
-3 153
förmedlade bidrag
Statsbidrag till regionerna inkl förbundsavgift
Lämnade bidrag och gåvor
not 8
koncernen
övriga externa kostnader
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
-160 557
-165 096
-160 557
-165 096
-1 700
-939
-1 700
-939
-162 257
-166 035
-162 257
-166 035
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Lokalkostnader
-5 481
-4 330
-4 085
-3 967
Utrustning främst IT
-2 639
-2 753
-2 558
-2 459
Frakt, resor, kost och logi
-4 437
-4 251
-4 337
-4 195
Marknadsföring
-1 205
-1 153
-1 205
-1 119
Externa tjänster
-11 853
-12 940
-10 109
-12 638
-263
-258
-215
-201
-4 303
-7 547
-4 203
-4 374
-30 181
-33 232
-26 712
-28 953
Revision
Kontor och övrig administration
53
räkenskapsåret 2012
not 9
anställda
koncernen
2012
riksförbundet
2011
2012
2011
Styrelsen
Sensus riksförbunds och koncernens styrelser hade följande sammansättning
Kvinnor
Män
12
13
6
6
8
12
7
6
Personal
Medeltalet anställda på Sensus förbundskansli har under året varit 37 st.
Kvinnor
24
24
24
24
Män
13
17
13
17
not 10 personalkostnader
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
-714
-842
-714
-842
-15 490
-18 751
-15 490
-16 826
-631
-605
-631
-605
Sociala kostnader
-5 696
-6 728
-5 696
-6 098
Pensionspremier endast personal
-1 796
-2 715
-1 796
-2 445
Personalutbildning
-491
-536
-491
-536
Rekrytering
-145
-
-145
-
Övriga personalkostnader
-80
-30
-250
-381
-25 043
-30 207
-25 213
-27 733
Ersättning till styrelse*
Löner personal
Arvoden
* Styrelsearvoden består av arvoden och förlorad arbetsförtjänst till styrelsen för deltagande vid styrelsemöten.Sammanträdesarvoden utbetalas med 1,5 % av prisbasbeloppet för sammanträden upp till tre
timmar, och med 3 % av prisbasbeloppet för sammanträden mer än tre timmar per dag (utbetalas inte
för telefonsammanträden).
Förbundsordförande, vice förbundsordförande samt ledamöter i arbetsutskottet ersätts därutöver med
ett särskilt ansvarsarvode. Förbundsordförande 2,25 prisbasbelopp, vice förbundsordförande 1,00
prisbasbelopp och ledamöter i arbetsutskottet 0,25 prisbasbelopp.
not 11
resultat från värdepapper
Realisationsvinst försäljning andelar i koncern
Utdelningar
Realisationsresultat försäljning värdepapper
54
koncernen
riksförbundet
2011
2010
2011
2010
-
-
1 313
-
3 144
2 392
3 144
2 392
26 264
-
26 264
-
29 408
2 392
30 721
2 392
räkenskapsåret 2012
not 12 stöd till närliggande verksamhet
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Fonden för Mänskliga rättigheter
-600
-600
-600
-600
Stöd region
-753
-115
-753
-115
-1 353
-715
-1 353
-715
Huvudmannabidrag till
not 13 byggnader och mark
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Ingående anskaffningsvärde
18 989
18 989
-
-
Utgående anskaffningsvärde
18 989
18 989
-
-
Ingående avskrivningar
-2 089
-1 511
-
-
-578
-578
-
-
Utgående ackumulerade avskrivningar
-2 667
-2 089
-
-
Utgående restvärde
16 322
16 900
-
-
Årets avskrivningar
Fastigheten Sigtuna Aludden 1:35 och 1:57.
Fastigheten är klassificerad som skolbyggnad och har därmed inget taxeringsvärde
och är skattebefriad.
not 14 inventarier
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
6 239
5 845
5 858
5 533
Årets inköp
529
394
459
325
Försäljningar och utrangeringar
-511
-
-
-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
6 257
6 239
6 317
5 858
Ingående avskrivningar
-3 361
-2 419
-3 198
-2 318
399
-
-
-
-844
-942
-816
-880
-3 806
-3 361
-4 014
-3 198
2 451
2 878
2 303
2 660
Ingående anskaffningsvärden
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående ackumulerade avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
not 15
koncernen
förbättringskostnad hyrd lokal
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
1 292
1 236
1 292
1 236
-
56
-
56
1 292
1 292
1 292
1 292
Ingående avskrivningar
-433
-225
-433
-225
Årets avskrivning
-203
-208
-203
-208
Utgående ackumulerade avskrivningar
-636
-433
-636
-433
656
859
656
859
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
Utgående restvärde
55
räkenskapsåret 2012
not 16 andelar i intresse- och koncernföretag
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
150
150
150
150
Sensus Studiekonsulter AB 100%
-
-
499
499
Nordisk Kunskapsakademi AB 100%
-
-
-
-
Sensus Möte AB 100%
-
-
380
380
Ledarinstitutet i Sverige AB 100%
-
-
-
100
150
150
1 029
1 129
Etica Kompetensutveckling AB 50%
not 17 långfristiga värdepappersinnehav
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
9
9
9
9
300
289
300
289
309
298
309
298
-
6 089
-
6 089
20 000
-
20 000
-
3 055
6 174
3 055
6 174
-
9 602
-
9 602
Likviditetsfond (Lannebo)
11 674
-
11 674
-
Talentens räntefond (Robur)
15 055
13 330
15 055
13 330
5 253
5 000
5 253
5 000
18 359
1 288
18 359
1 288
-
16 767
-
16 767
73 705
58 548
73 705
58 548
-
16 614
-
16 614
20 284
-
20 284
-
11 114
23 020
11 114
23 020
-
14 393
-
14 393
Likviditetsfond(Lannebo)
11 686
-
11 686
-
Talentens räntefond (Robur)
15 121
12 363
15 121
12 363
Ethica (Robur)
6 351
5 379
6 351
5 379
18 419
1 299
18 419
1 299
-
11 916
-
11 916
82 975
84 984
82 975
84 984
Aktier Ericsson AB
SEB obligationsfond
Andelar fonder
Talentens Aktiefond Mega (Robur)
Absolutavkastning Plus(Robur)
Select småbolag (Lannebo)
Select Sverige (Lannebo)
Ethica (Robur)
Talentens räntefond(Robur)
Donationsmedelsfonden (Nordea)
Marknadsvärde fonder
Talentens Aktiefond Mega (Robur)
Absolutavkastning Plus(Robur)
Select småbolag (Lannebo)
Select Sverige (Lannebo)
Talentens räntefond (Robur)
Donationsmedelsfonden (Nordea)
56
räkenskapsåret 2012
not 18 förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
koncernen
Upplupen regionavgift
Övriga upplupna intäkter
Övriga förutbetalda kostnader
not 19 likvida medel
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
15 300
15 500
15 300
15 500
347
981
443
722
3 609
3 027
3 486
2 889
19 256
19 508
19 229
19 111
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
24 315
7 019
24 018
6 195
Nordea
7
6
7
6
PlusGirot
4
141
4
141
Handkassa
2
1
2
1
24 328
7 167
24 031
6 343
Swedbank
not 20 eget kapital
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
500
-
500
-
utveckling
15 973
500
15 973
500
Reservering av medel för utveckling 2013
4 000
-
4 000
-
20 473
500
20 473
500
597
6
500
-
Förskjutningar mellan bundet och fritt eget kapital
19 972
591
19 973
500
Utgående balans
20 569
597
20 473
500
11 135
10 037
10 906
10 037
-19 972
-591
-19 973
-500
Årets resultat
34 509
1 689
34 319
1 369
Utgående balans
25 672
11 135
25 252
10 906
Summa eget kapital
46 241
11 732
45 725
11 406
Ändamålsbestämda medel
Ingående medel
Gemensamma medel för stöd och utveckling
Reservering av gemensamma medel för stöd och
Bundet eget kapital
Ingående balans
Fritt eget kapital
Ingående balans
Förskjutningar mellan bundet och fritt eget kapital
57
räkenskapsåret 2012
not 21 långfristiga skulder
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
Övriga långfristiga skulder
51
51
51
51
Skulder till koncernkonto
14 028
16 331
-
-
14 079
16 382
51
51
not 22 bidragsskulder
Statsbidrag regioner
Huvudmannabidrag MR-fonden
Förstärkningsbidrag
Forum Syd
koncernen
riksförbundet
2012
2011
2012
2011
64 393
65 905
64 393
65 905
600
600
600
600
1 677
1 677
1 677
1 677
154
185
154
185
66 824
68 367
66 824
68 367
not 23 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
koncernen
2012
2011
2012
2011
63
381
63
381
1 379
1 553
1 379
1 371
435
526
435
474
Övriga upplupna kostnader
3 200
2 403
2 960
1 903
Övriga förutbetalda intäkter
1 485
2 356
433
692
6 562
7 219
5 270
4 821
Upplupna löner
Semesterreserv
Upplupna sociala avgifter
58
riksförbundet
räkenskapsåret 2012
Sensus studieförbund
802006-4203
Stockholm 2013-03-12
Michael Ekdahl
Förbundsordförande
Åsa Roslund
Vice förbundsordförande
Jan Cedmark
Elisabeth Falkemo
Emma Hansen Dahlqvist
Inger Harlevi
Magnus Högdahl Solveig Ininbergs
Hannu Kannussaari Anders Lindberg
Lennart Lorin
Anita Lundin
Vår revisionsberättelse har lämnats 2013____________.
Pia Lublin
Verksamhetsrevisor
Marie Welin
Auktoriserad revisor PwC
59
räkenskapsåret 2011
60
räkenskapsåret 2012
61
Vi har så mycket att fira!
I Sensus Multireligiösa almanacka hittar du Sveriges viktigaste högtidsdagar inom
sex världsreligioner. Tillsammans ger de oss mer än 180 helgdagar att fira.
I den Multireligiösa almanackan får du både veta när de infaller och varför de firas.
Beställ på www.sensus.se
62
63
Sensus studieförbund • [email protected] www.sensus.se
www.facebook.com/sensusstudieforbund
64