Transcript Hans Rosling: Han gör underHållning av statistik ocH analys

MAGASIN OM LEDARSKAP, STRATEGI OCH TEKNIK FRÅN SAS INSTITUTE
Hans Rosling:
Han gör
underhållning av
statistik och analys
Folksam:
Försäkringsjätten
redo för nya
EU-direktiv
Entercard:
Kreditkortsföretagets
analytiska
konkurrenskraft
Danske Bank:
Ökat kundfokus
i förändringsarbetet
Nordisk sjukvårdssektors utmaning:
Ge bättre hälsa
för pengarna
INNEHÅLLSFÖRTECKNING:
2 - LEDARE:
Stora datamängder och fokus på
förändring
3 - KRÖNIKA:
Brist på analys hotar patientsäkerheten
4-6 - STRATEGI:
Bankens analytiske förändringschef
Eivind Kolding lägger ner sin själ i förändringen av Danske
Bank. Möt honom i ett samtal om ledarrollen och potentialerna i att analysera och använda data.
7-9 - LEDARSKAP:
Evidensbasering är framtiden
Stanfordprofessorn Jeffrey Pfeffer slår hål på myter om
modernt ledarskap.
10-11 - KUNDFOKUS:
En britt med skandinaviskt ansvar
Mike Holliday-Williams, VD för Codan och Trygg-Hansa,
fokuserar på den skandinaviska försäkringskulturen.
12-13 - KONKURRENSKRAFT:
Vi är alla analytiker
Kreditkortsbolaget EnterCard är uppfyllt av analytisk kompetens, teknologi och företagskultur.
14-17 - INTERVJU:
Hans värld bubblar av analys
Möt professor Hans Rosling, en av världens 100 mest
inflytelserika personer, i en intervju om allt från stora datamängder till svärdslukning.
18-19 - RISKHANTERING:
Redo för nya EU-regler
Folksams ekonomidirektör Catrina Ingelstam berättar om
arbetet med att förbereda verksamheten inför Solvens
2-direktivets införande.
20-21 - BIG DATA:
Surfar överst på datavågen
Chief analytical officer är några av de nya karriärsval
som Big Data banar väg för enligt Per Uno Österman från
Accenture.
22-23 - DIGITALISERING:
Mer livskvalitet för pengarna
Tre skandinaviska hälso– och sjukvårdsdirektörer måste
hålla patienterna borta från sjukhusen och behöver mer
kunskaper om effekter och de samlade patientförloppen.
SAS Institute AB, Stora Frösunda.
Box 609, SE-169 26 Solna.
Telefon 08-5221 70 00. www.sas.com/sweden
Ansvarig utgivare: Jenny Huzell.
Projektledare: Gisela Östlund.
Text: Hanne Hyldborg, Sven Hauge och Hans Erik Nilsson.
Omslagsfoto: Sara Arnald. Foto: Torben Nielsen, Camilla
Utke Schiøler, Sara Arnald och Scanpix.
Grafik: Maria Bergsøe. Repro och tryck: Cool gray a/s.
Reflektion | 2
LEDARE: Stora datamängder
och fokus på förändring
Mängden digitalt lagrad information i världen växer i allt
snabbare takt. Enligt Gartner är ökningen för närvarande 59
procent per år. Företag och organisationer kan på mindre än
två år se sin totala kvantitet av data fördubblas. En expansiv
och framgångsrik verksamhet genererar och samlar sannolikt
ännu större datamängder snabbare än så. Och det är i den
vardagen som många företag och organisationer befinner sig
i idag. SAS Institute har investerat stora resurser i att ta fram
nya tekniska lösningar som gör det möjligt att hantera stora
datamängder och fort kunna analysera dem. Att fatta snabba
beslut blir allt viktigare och då gäller det att man har verktyg
som utan dröjsmål kan ta fram säkra beslutsunderlag.
Vi går från analystider på flera timmar till att ta fram analyser
och rapporter på några sekunder från företagets gigantiska
mängder data. Vi ska inte heller glömma bort offentliga
verksamheter som innehar ofantliga mängder information.
Med hjälp av rätt verktyg kan ostrukturerad data analyseras
och resultaten kan till och med hjälpa till att rädda liv inom
vården, för att ta ett exempel bland många.
Vi befinner oss även i en brytpunkt där valet är att hantera
data och analys på ett traditionellt sätt, spritt till en liten
skara, eller att göra det tillgänglig för många fler medarbetare på ett användarvänligt sätt. En som varit mycket framgångsrik med att göra statistik och analys lättillgänglig för
många är professor Hans Rosling, känd för sina inspirerande
föredrag där han med animerad visuell analys får komplexa
datamängder att komma till liv. Honom möter du på följande sidor i den tidning du just nu håller i handen. Rosling
var även huvudtalare på vår konferensdag om hantering av
stora datamängder, SAS Forum. Där presenterade vi många
nyheter som låter verksamheter att dra större affärsnytta
från sina befintliga informationskällor. Oavsett om du var
på plats på SAS Forum eller inte får du gärna kontakta oss
om du vill veta mer om våra verktyg för beslutsstöd med
avancerad affärsanalys. Jag tar tillfället i akt att rikta ett
stort tack till våra kunder, partners, talare, medarbetare och
alla andra som gjorde SAS Forum på Münchenbryggeriet i
Stockholm den 20 september till en mycket lyckad dag med
många intressanta insikter och spännande samtal. Du som
inte hade möjlighet att delta på evenemanget kan ändå ta
del av innehållet på nätet. Slutligen vill jag tipsa om två nya
informationskanaler för dig som är intresserad av avancerad
affärsanalys. Vi har nyligen lanserat företagsbloggen ”Analysera mera” där våra experter förmedlar kunskaper och
nyheter från sina respektive affärsområden. Dessutom finns
numera en Youtube-kanal där professionellt filmade presentationer och föredrag finns tillängliga på svenska. Du hittar
allt det ovanstående via vår webbplats. Jag ser fram emot att
träffa dig på de sammankomster vi anordnar under resten av
säsongen och i nästa år.
Magnus Khysing
VD, SAS Institute Sweden
Brist på analys
hotar patientsäkerheten
KRÖNIKA: Reflektera över följande: idag kommer nästan 300 personer i Sverige att skadas
av felbehandling i vården – inte på grund av det de sökte vård för. Av dessa kommer 30 att
få bestående men och åtta personer kommer att avlida till följd av sin skada. Och det bara
idag, nu.
D
e personer som kommer att skadas i den svenska
vården är långt, långt fler än hur många som
skadas i trafiken. Sifforna jag hänvisar till är
tagna ur den rapport Socialstyrelsen släppte 2008 som visade
att tre procent av de uppskattningsvis 105 000 som varje år
skadas bara inom den slutna sjukhusvården avlider till följd
av skadan. Samma studie visade att hälften av dessa skador
hade kunnat undvikas. Traditionellt har uppföljning och
mätning av patientsäkerhet skett med avvikelserapporteringssystem. Bristerna med traditionell avvikelserapportering är
dock att mörkertalen är stora. Detta beror delvis på att det
är separata system utanför de så kallade ”patientnära systemen”, där någon i efterhand måste registrera en händelse.
Dessutom rapporteras endast de avvikelser som är kända.
Mörkertalen tros vara så stora som 90 procent i befintliga
avvikelserapporteringssystem.
Samtidigt är vi i Sverige lyckligt lottade med att tidigt ha
infört elektronisk journalföring och andra patientnära
system, vilket ger oss tillgång till stora datamängder kring
varje vårdtillfälle. Utmaningen med de datamängderna är
dock att de ofta är i så kallad ostrukturerad form, det vill
säga i fritext och dessutom med förkortningar och dialekt. Men faktum är att jag de senaste åren sett hur vi med
innovativ teknik kan förvandla den stora datamängden av
ostrukturerad data i vården till kunskap för förbättringsarbete. Genom ett projekt som startade i Sverige på Karolinska
Universitetssjukhuset för bara två år sedan finns det nu
sjukhus i alla nordiska länder som använder, eller planerar
att använda, ett verktyg som gör om fritextmängderna i
journalerna till antydningar om att här kan en vårdskada
ha skett. Det innovativa i systemet är att vi i motsats till att
införa ytterligare ett system, där vårdpersonal ska dokumentera skador och som ställer nya krav på strukturerade
dokumentationsrutiner, istället använder en analysmotor
på de redan befintliga patientnära systemen och låter vårdpersonalen dokumentera på det sätt de alltid gjort. På detta
sätt blir starttiden att komma igång med ett projekt kort.
Självklart skulle jag helst vilja kunna avsluta med att säga
att vi är med och räddar liv. Men lite självkritiskt så är det
en sanning med modifikation. För trots att vi pekar på var
information om troliga vårdskador finns i informationen
är det fortfarande upp till vården att vidta de åtgärder som
krävs för att motverka att skadorna inträffar igen. Tillsammans med våra kunder har vi sett till att vårdanställda får
mer tid till det patientnära arbetet och förändringar för att
motverka att liknande vårdskador inträffar i framtiden. Det
räddar liv och mänskligt lidande. ◆
Heléne Spjuth
Nordisk affärsrådgivare på SAS Institute Sweden med inriktning på hälso- och sjukvårdsanalys
Läs mer av Heléne på vår företagsblogg ”Analysera mera”
på www.sas.com/sweden
Reflektion | 3
-Personligen är jag ganska bra på att glömma arbetet
när jag är hemma. Jag påverkas inte hemma av problem som jag håller på med på jobbet. När jag är på
jobbet är det tvärtom. Då är jag som uppslukad och
glömmer som regel vad min fru bett mig om, säger
verkställande direktör Eivind Kolding från Danske
Bank.
Reflektion | 4
Bankens
analytiske
förändringschef
Strategi: Eivind Kolding lägger ner sin själ i en omställning till ett ännu mer kundfokuserat Danske Bank. Möt en analytisk ledare i ett samtal om chefsrollen, regleringen
av finanssektorn och potentialerna som finns i att analysera och använda data.
A
lla här på banken är väl medvetna om att vi
måste gå igenom stora förändringar och medarbetarna är redo. Det är en bra utgångspunkt.
Nu är det upp till ledningen att peka i rätt riktning och vi
har beredskap för den förändring som ska till, säger Eivind
Kolding, verkställande direktör för Danske Bank.
att tro på en helhet och dela värderingar med ledningen, än
man har om man arbetar i en bank.
Kunden i första rummet
Förändringen av Danske Bank handlar om kunderna. Banken har tidigare meddelat att antalet kontor kommer att
minskas och att de fysiska filialerna inte nödvändigtvis
behöver ligga på de mest centrala huvudstråken. Anledningen är att kunderna kommer till banken för att få rådgivning
och de vill kunna parkera nära filialen, medan de dagliga
bankärendena i allt högre grad görs på nätet. Under Koldings ledning ska processer och produkter – ja, faktiskt hela
banken – analyseras utifrån kundens perspektiv.
Han tar emot oss med öppet sinne och upprullade skjortärmar och svarar villigt på de frågor vi vill ställa till en
av de mest omtalade toppcheferna i danskt näringsliv år
2012. Övergången från Mærsk Line till Danske Bank och
rollskiftet från bankens styrelseordförande till dess VD skapade stora rubriker i den danska affärspressen. Kolding och
hans chefskollegor har tagit
fram en ny strategi för Danske
”Om VD:n inte själv går före och
-Digitaliseringen påverkar
Bank och i vårt samtal förutvisar engagemang och tro, förlorar
bankerna mycket. Vi ser
förändringar i de klassiska
spår han att banken kommer
strategin sin genomslagskraft”
modellerna för att bedriva
att få se flera år med låg eller
bankverksamhet och tekniken skapar nya produkter och
ingen tillväxt. Det måste sparas kapital, verksamheten ska
genomföra stora förändringar och återta platsen som en
nya mobila plattformar. Idag kan ett callcenter klara majostark bank i spetsen för den danska finanssektorn.
riteten av många kunders önskemål. Vi ser några mycket
stora omställningar inom banksektorn, och ibland ligger
Chefen symboliserar kulturen
Danske Bank något före och ibland något efter, säger Eivind
Kolding och fortsätter:
-Jag har ingen personlig ambition i den vägen, men det är
bara så att VD:n symboliserar ett företag. Kulturen bärs av
-Vi kommer att behöva strömlinjeformade processer som
VD:n. Som VD måste man använda sig själv och exponera
ska börja och sluta med kundens behov och önskemål.
sig för kunder och andra intressenter. Om VD:n inte själv
går före och visar engagemang och tro, förlorar strategin sin
Vi måste alla tänka och fokusera mer på kunderna. Inte
genomslagskraft. Jag är medveten om att det är så, men jag
bara de av oss som möter kunderna varje dag. Återigen,
måste också säga ”dessvärre”, eftersom jag verkligen inte
jag tycker faktiskt att Danske Bank klarar sig bra, och jag
har något personligt behov av att stå i centrum. Den här
träffar många medarbetare som arbetar hårt i rätt riktning.
intervjun är ju faktiskt ett bra exempel. Skulle det vara lika
Automatiserad kreditgivning
intressant för dig och läsarna om den uteslutande handlade
-Affärsanalys är ett viktigt område när det gäller att stärka
om Danske Bank?, frågar Eivind Kolding.
banken. Det är ett enormt område. Jag skulle kunna nämna
många exempel, men kreditgivning är ett uppenbart exemOch med vad han kallar en liten filosofisk frihandsteckning
pel. Här ser vi möjlighet att automatisera vår kreditgivning
ger han själv förklaringen till denna utveckling. Kommunikationsdelen i chefsrollen har vuxit, eftersom allt fler arbetar
och idag gör vi det i 20 procent av ärendena eller färre. Vi
på kunskapsarbetsplatser. Rollerna i organisationerna blir
har bra modeller, men vi har haft en känsla av att vi gärna
mer flytande och våra alternativ är fler. På en arbetsplats
vid ett monteringsband har man troligen mindre behov av
›
Reflektion | 5
tet på Mærsk där Eivind Kolding formades som chef. Hela
23 år hos Mærsk är en oskiljaktig del av hans identitet och
i koncernen är det också fokus på analytiska förmågor. Han
är jurist från början, vilket är ovanligt för en bankdirektör.
›
skulle vilja ha en personlig medarbetarhantering, och det
har hållit oss tillbaka lite, förklarar Eivind Kolding.
-Kanske är det en fördel att vara jurist när man ska förstå
Finansinspektionens övervakning av bankerna. Även om vi
är anhängare av att staten och EU ställer krav på bankerna
så är vi inte förtjusta i alltför detaljerad kontroll. Vi vill
gärna samarbeta för att begränsa penningtvätt och för att
stabilisera finanssektorn. Vissa banker är alltför belånade
och världen behöver en uppbromsning. Det som är mycket
avgörande för oss är att bankerna blir styrda på ett enhetligt
och korrekt sätt. Vi vill gärna vara med, men vi kan inte leda
en bank efter en detaljerad manual från en finansinspektion,
menar Eivind Kolding.
-I själva verket är det så att de matematiska modellerna är
bättre än den genomsnittliga medarbetaren vid kreditgivning. Det kan vi bygga på i mycket större utsträckning. En
VD-jobbet
bra kund som behöver en kredit på 50 000 kr ska kunna
söka och få krediten beviljad direkt och snabbt i internetEivind Kolding lärde känna finanssektorn från insidan via
banken. Det är dit vi ska komma. För att vi ska kunna göra
styrelsearbetet i banken. Han tror inte att det är ett handidet på ett stabilt och automatiskt sätt ska vi använda affärskapp att komma utifrån och att vara jurist för rollen som
analys. Vi ska kreditvärdera kunden, känna till mönster och
VD har många likheter som går igen i olika branscher. Det
vi måste känna till risken, så att vi inte förlorar pengar på
handlar om att driva den dagliga verksamheten och samtirelationen, säger Eivind Kolding.
digt skapa långsiktig förändring och
”Vi kommer att ha brist på både
för att lösa sina uppgifter har VD:n
-Allt data som ingår i kreditvärofta mycket mer nytta av sin personmatematisk-statistiska
deringen kan också användas till
liga kompetens än av sitt yrkeskunkompetenser och ännu mer
många andra saker. Vi kan förnande.
nördiga personer”
stå kundernas behov tidigare och
-Utmaningen som VD är att du alltid kan lägga ner mer tid
leverera bättre och mer skräddarsydda tjänster. Vi kanske
också kan fånga upp varningssignaler snabbare och därmed
och kasta dig över nya områden och leverera mer värde. Jag
avvärja några långa och smärtsamma förlopp för både bantror inte att man kan hitta några verkställande direktörer
ken och kunden.
som säger att de till 100 procent har hittat en balans mellan
det privata och det professionella, säger Eivind Kolding.
Enorm potential
-Å andra sidan måste man förr eller senare dra en gräns.
Eivind Kolding ser en stor potential i ”Big Data”.
Personligen är jag ganska bra på att glömma arbetet när
-Det begreppet säger mig mycket. Om man kan utnyttja de
jag är hemma. Jag påverkas inte hemma av problem som jag
håller på med på jobbet. När jag är på jobbet är det tvärtom.
resurser som finns i all data har man tillgång till en enorm
Då är jag som uppslukad och glömmer som regel vad min
potential. Jag ser det inte som en lågt hängande frukt. Ett
av de hinder som vi har på området är tillgången till kompefru bett mig om. ◆
tens. Vi kommer att ha brist på både matematisk-statistiska
kompetenser, och ännu mer nördiga personer, och vi kommer att ha brist på affärsfolk som förstår båda världarna
och kan omsätta analysen i affärer.
Eivind Kolding ser en utbildningspolitisk uppgift för Danmark att utbilda fler av dessa gränsöverskridande kompetenser. Han har inte något recept klart för politikerna, för
de eftertraktade personerna kan mycket väl komma från
matematik, statistik, ekonomi eller IT-vetenskapen.
-Vi har många duktiga personer i Danske Bank men vi
har helt klart användning för fler. Mitt intryck är att de
är resurser som är svåra att behålla. Det är goda tider på
transfermarknaden inom det området, säger han.
Jurist med analytisk gen
Eivind Kolding uppfattar sig själv som utrustad med en
stark analytisk gen. Det handlar om att kunna se sammanhangen, att förenkla och förmedla resultaten av analysen.
Dessa färdigheter skärptes av kulturen och tillvägagångssät-
Reflektion | 6
Evidensbasering är
framtiden,
men vi människor
står i vägen...
Ledarskap: Moderna chefer har alla förutsättningar att arbeta med evidensbaserat ledarskap.
Ändå är det rutinerna, ”best practices” och maktspel som driver de beslutsfattande processerna. Stanford-professor Jeffrey Pfeffer slår ett slag för modernare ledarskapstänkande.
Reflektion | 7
Evidensbasering
är framtiden,
men vi människor
står i vägen...
till kors-, upp- och merförsäljning. De fokuserar enbart på
omsättningen de har nu och ignorerar helt värdet av att mäta
effekten av de åtgärder som de introducerar. Därför upptäcker
de inte kunderna de förlorar, säger Jeffrey Pfeffer, som har ett
färskt exempel på näthinnan efter senaste flygturen till Köpenhamn. Han och hans fru flög till olika biljettpriser, hans var
dyrare än hennes, trots att han verkligen är en frekvent resenär.
-Jag flyger aldrig med det flygbolaget igen. Men det upptäcker
de nog inte, konstaterar han.
I
nget hindrar dagens chefer från att arbeta med evidensbaserat ledarskap. Bara de själva. Avsändaren av denna
kontroversiella uppfattning är en av världens främsta
ledarskapsgurus, professor Jeffrey Pfeffer, som i mer än 40
år forskat om organisationer och ledarskap. Pfeffer avkodar
med kirurgisk precision vad som får organisationer att prestera - eller inte prestera. Han punkterar myter om modernt
ledarskap på rad.
-All forskning visar att evidensbaserat ledarskap ger konkurrensfördelar. Företag som testar, samlar in data och dokumenterar effekten i ett kontinuerligt förlopp, klarar sig bättre än de
som inte gör det. Ändå baseras de flesta affärsbeslut på vad
VD:n tycker är rätt, säger Jeffrey Pfeffer.
Enligt Pfeffer har toppcheferna alla de rätta ledarskapsverktygen till hands, men trots mängder av ledarskapslitteratur, verktyg för datamining och programvara för business analytics, har
beslutsprocesserna inte flyttats en millimeter de senaste åren.
”Tjugo års erfarenhet handlar
mycket ofta om ett års erfarenhet,
fast upprepad 20 gånger”
-Det är en stor skillnad
på hur beslutsprocesserna
borde gå till och den faktiska verkligheten ute i företagen. De allra flesta företag drivs av samma mekanismer i dag
som när jag började forska i det här för 40 år sedan. Det har
tillkommit nya teorier, men i grund och botten fattas beslut på
samma sätt nu som tidigare, påpekar han.
Outnyttjade värden
-Ofta kan inte företagen utnyttja kunskapen i data, utan hänger fast i invanda rutiner. Många företag har investerat i informationsutvinning och business analytics, men de använder
inte det vetande som lösningarna kan bidra med. Och om de
gör det, söker de vanligen efter kunskap som stöder redan
etablerade föreställningar, förklarar Jeffrey Pfeffer.
Han menar att situationen är densamma i alla branscher. Ska
han framhäva någon näring, där det står särskilt illa till, blir
det hotell och flygbolag.
-Hotell och flygbolag har enorma mängder data från kundregister, lojalitetsprogram, etcetera, men de är extremt dåliga på
att omsätta dessa till insikter om vad som fungerar och inte
fungerar för enskilda kunder. Bortsett från några enstaka känner jag inte till några flygbolag som använder sina kunddata
Reflektion | 8
VD:s ansvar
Samtalet med Jeffrey Pfeffer ger inte direkt någon anledning
till stor optimism. Själv konstaterar han hur landet ligger, som
man gör när man kommit upp i åren, Pfeffer är 66 år, och har
sett det mesta. Han menar att det är de mjuka aspekterna
som kultur och mänskliga egenskaper som står i vägen för
spridningen av evidensbaserat ledarskap. Därför spelar VD:n
en viktig roll som förebild och drivkraft för en faktaorienterad
organisation.
-Det är VD:s uppgift att skapa en evidensbaserad kultur.
Organisationen ska vara inställd på att ställa frågor och söka
svar i fakta och det sker bara om detta modus operandi är
förankrat på högsta nivå. Alltför många toppchefer är inriktade på ”best practices” och erfarenhet. Men det som fungerar
bra i ett företag är inte nödvändigtvis receptet för framgång
i ett annat. Erfarenhet är inte nödvändigtvis ett positivt ord.
Tjugo års erfarenhet handlar mycket ofta om ett års erfarenhet, fast upprepad 20 gånger.
-Som chef ska man naturligtvis veta vad man vill, men man
måste också kunna hysa tvivel. Ställ frågor och var villig att
lära dig nya saker, även om du har suttit i direktörsstolen i
många år, rekommenderar Jeffrey Pfeffer.
Gary Loveman från Caesars Entertainment Corporation (tidigare Harrahs Entertainment) är en ledare som Pfeffer gärna
vill framhäva som en förebild. Spel- och kasinokoncernen
omsatte förra året cirka nio miljarder amerikanska dollar.
-Gary Loveman kunde ha kört vidare ut på glamourspåret
med ännu större, flottare och mer extravaganta erbjudanden
än konkurrenternas, när han kom till Harrahs år 1998. Istället
började han mäta effekten av olika kampanjer. Bland annat
testades ett erbjudande om gratis rum och middag till ett
värde av 125 dollar mot ett erbjudande om gratis spelmarker
till spelarna i kasinot. Det visade sig att möjligheten till gratis
spelmarker drog fler kunder till rouletterna än det dyra kampanjerbjudandet. Förutom att spara pengar i det enskilda
fallet, gav det ständiga sökandet efter fakta viktiga insikter om
kärnkunderna i kasinon. Det visade sig vara, mot den gängse
branschuppfattningen, vanliga människor och inte rika och
barnfamiljer. Kunskap som varit guld värt i koncernen.
Spelet om makten
-På varje Gary Loveman går det 100 toppchefer som gör fel.
Majoriteten lever i det förflutna och gör som de alltid gjort.
Rutiner skapar trygghet. Så även om man hittar ett smartare
arbetssätt, så följer man det inte. En annan vanlig fälla är att
förväxla möten och planering med handling. Det upplever
jag på otroligt många ställen där företagen inte rör sig ur
fläcken trots många goda intentioner. Det pågår också gott
om interna maktspel som bromsar både prestation och kunskapsutbyte, säger Jeffrey Pfeffer, med hänvisning till sin senaste
bok, ”Power: Why some people have it – and others don’t”.
Boken har fått mycket publicitet på grund av dess kontroversiella kartläggning av vägen till makten. Den vetenskapliga
grunden gjorde dess poänger ganska uppseendeväckande.
Pfeffer framhäver att smicker för chefen, nätverk och synlighet
som viktigare ingredienser i karriärcocktailen än skicklighet,
kunskap och prestation.
-Vi vill gärna tro att karriärkliv och makt uppnås genom att ge
full gas och leverera ett bra jobb. Det är en missuppfattning.
Det finns många duktiga mellanchefer som aldrig kommer
vidare. Och det finns många dåliga chefer som har uppnått
sin position därför att de har varit duktiga på att sno åt sig.
Min poäng är inte att förringa makten, den är nödvändig om
man vill förändra något. Men det är viktigt att förstå hur man
uppnår makt.
Människor är fortfarande människor
Så vi är tillbaka till ruta ett med ledarskapsvärlden, som vi
önskar se den - nämligen framåtskridande och evidensbaserad - istället för en hård verklighet, där personliga sympatier,
antipatier och känslomässiga band faktiskt sätter dagordningen. Hur ser framtidsutsikterna ut? Är inte sociala medier och
sociala nätverk just de faktorer som kommer att bereda väg för
ökad kunskapsdelning och prestation?
-People are still people, svarar Jeffrey Pfeffer och refererar till
en gammal Bob Seger-sång.
Tekniken förändras, men människorna gör det inte. För 40 år
sedan flög vi inte i jetplan, telefonsamtalen var dyra och ingen
hade dator. Det har blivit mycket lättare att kommunicera och
vår levnadsstandard har förbättrats. Men vi är fortfarande desamma i dag som då. Företagen står inför samma utmaningar
och maktstrukturerna är oförändrade. Jag kan inte se varför vi
skulle utveckla oss i det här hänseendet, säger Jeffrey Pfeffer.
-Jag träffade en man i Spanien som var doktor i konsthistoria. Han studerade bilder av ledarskap genom tiderna. Han
visade mig att vår uppfattning av ledarskap och makt inte har
förändrats på hundratals år. Makt avbildas på samma sätt i
dag som för 1 000 år sedan. Varför skulle jag då tro att bilden
kommer att förändras under de kommande åren? ◆
Jeffrey Pfeffer är professor i Organizational Behaviour på Stanford
University, där han har undervisat sedan 1979. Jeffrey Pfeffer är en av
världens ledande forskare inom sitt område och en hyllad inspiratör för
företag över hela världen. Han är författare och medförfattare till 13
böcker och mer än 120 forskningsartiklar och kapitel om ledarskap.
3 utvalda böcker av Jeffrey Pfeffer:
1. The knowing-doing gap: How smart companies turn knowledge into action”, Jeffrey Pfeffer och Robert I. Sutton, 2000
2. Hard facts, dangerous half-truths and total nonsense:
Profiting from evidence-based managment”, Jeffrey Pfeffer och
Robert I. Sutton, 2006
3. Power: Why some people have it - and others don’t, Jeffrey
Pfeffer”, 2010
Reflektion | 9
En britt med
skandinaviskt
ansvar
Reflektion | 10
KUNDFOKUS: Koncernchefen för Codan och Trygg-Hansa, Mike Holliday-Williams, vill att
kundorientering ska genomsyra hela organisationen. Det är vägen till hållbar tillväxt på den
skandinaviska försäkringsmarknaden.
P
å den brittiska försäkringsmarknaden är kundlojaliteten till bolagen betydligt kortare. Kunderna
köper sina försäkringar ofta och det sker vanligtvis
på nätet. 80 procent av försäkringarna köps online i Storbritannien. Motsvarande siffra är under fem procent i Danmark. Det är stora skillnader i kundernas beteende, säger
Mike Holliday-Williams VD på Codan och Trygg Hansa.
Vi möter honom en lugn dag på kontoret, där tävlingscykeln
står mellan konferensbordet och skrivbordet. Den brittiska
koncernchefen både springer och cyklar till och från Codanbyggnaden i hjärtat av Köpenhamn. Han ser det själv som en
anpassning till en dansk arbetskultur, där balansen mellan
arbetsliv och privatliv spelar en annan och mer betydande
roll än i London. ”Är det inte väldigt normalt här i landet?”,
säger han med ett leende, när vi kommenterar tvåhjulingen.
parens. På nätet kan försäkringsköparen jämföra priser
och detaljer. Det bidrar till att skapa illojala kunder och
snabbare kundomsättning, men Mike Holliday-Williams
tror inte att de skandinaviska marknaderna nödvändigtvis
kommer att röra sig i den riktningen. Vi har en annan tradition och därför ska kundens beteende analyseras, förstås
och reageras på lokalt. Organisatoriskt tror han på att bygga
team där samtliga funktioner sitter runt samma bord och
har samma kundfokus. Då uppstår enligt den brittiska toppchefen ”magin inom försäkring”.
-Vi måste vara faktabaserade i vårt kundfokus. På den punkten kan vi fortfarande förbättra oss och på grund av den
brittiska marknadens egenskaper kan vi lära oss något från
Storbritannien. Vi behöver fortfarande mer data som ett led i
att stärka vårt kundfokus. Prissättning baserat på risk kräver
att vi har tillgång till mycket bra data om pris, kostnad och
kundbeteende, säger han.
-Danskarna vill gärna prata med någon innan de köper
försäkring. Det är en av flera kulturella skillnader mellan
Storbritannien och den skan-Vi behöver alla ”tänka kund”.
”Vi måste vara faktabaserade i vårt
dinaviska marknaden. Vi konBåde inom IT, HR och produkkurrerar om och distribuerar
kundfokus. På den punkten kan vi
tutveckling måste vi kunna förprodukterna olika från markklara vad kunden får ut av ett
fortfarande förbättra oss ”
nad till marknad, men oberonytt initiativ. Vi ska vara kundende av de kulturella skillnaderna så ska tillväxten vara
orienterade med hög intensitet för det är svårt att kopiera.
hållbar. Vi måste skapa bra kundupplevelser och ha kunden
Nya produkter kan enkelt kopieras men bra kundupplevelser
i fokus i allt vi gör för att kunna attrahera och behålla dem
kan man inte ta ifrån oss, säger Mike Holliday-Williams.
på lång sikt, säger han.
I Danmark har Codan i fem år samarbetat med SAS Institute
om dataunderstödd dialog med kunderna. Codan i Danmark
Mindre rädsla
Mike Holliday-Williams beväpnade sig med tålamod och
och Trygg-Hansa i Sverige har varit kunder hos SAS Institute
nyfikenhet för den skandinaviska kulturen när han tillträdde
i mer än 15 år. SAS Institutes lösningar används dessutom i
2011 som ytterst ansvarig i Skandinavien för den globala
stor utsträckning inom RSA för att beräkna tariffer, reserver,
försäkringskoncernen RSA. Företaget är det tredje största
ad hoc-rapportering och kundanalyser. RSA har ett gloi både Danmark och Sverige och har en växande marknadsbalt samarbete med SAS Institute i ett antal av koncernens
andel i Norge. Sammantaget sysselsätter koncernen 23 000
regioner. En avdelning för Business Intelligence hjälper till
personer och har 17 miljoner kunder i 140 länder. RSA är
att stödja danska Codan med fakta i arbetet med att skapa
ett globalt företag och är ledande i Storbritannien, Irland,
bättre kundupplevelser. Samtidigt sätter företaget snart ett
Skandinavien, Central- och Östeuropa, Kanada, Asien,
nytt gemensamt nordiskt policysystem från TIA i drift.
Mellanöstern och Latinamerika.
-Enligt min mening ska vi som försäkringsbolag kunna tre
-Man bokar inte ett möte kl. 19.00. Respekten för familjsaker för att lyckas. Vi måste vara bäst på det ”tekniska” i
och privatliv präglar den skandinaviska arbetskulturen
försäkring. Vi måste ge kunderna en ”vinnande upplevelse”.
- åtminstone i jämförelse med London, Kina eller USA.
Och vi ska ha duktiga människor, som trivs i vår organisaSkandinaverna har större fokus på livskvalitet och familj
tion, säger Mike Holliday-Williams. ◆
och jag tror att det hänger samman med att alla kvinnor är
ute på arbetsmarknaden.
-Som chef ska man i den skandinaviska kulturen leverera
omdanande ledarskap och fokusera mindre på transaktioner.
Organisationskulturen är mindre rädslobaserad och de flesta
medarbetarna har tydliga åsikter. Jag tycker att det är lätt att
prata med medarbetarna eftersom de har egna synpunkter.
Omvänt måste man överbevisa dem och sälja in sin analys för
att kunna skapa förändring, säger Mike Holliday-Williams.
Teknikunderstött kundfokus
På den brittiska försäkringsmarknaden råder stor trans-
Mike Holliday-Williams, 42, blev VD för Skandinavien i
RSA i februari 2011. Mike är VD för både Codan A/S och
Trygg-Hansa. Tidigare stod han i spetsen för RSA:s privatmarknad i Storbritannien, och han har varit chef för RSA:s
detaljhandel i Storbritannien. Mike har dessutom arbetat i
både energi-, telekommunikations- och detaljhandeln på WH
Smith Ltd, British Gas och Onetel. Mike har en EMBA från
Ashridge Business School.
Reflektion | 11
Vi är alla
analytiker
KONKURRENSKRAFT: Kreditkortsbolaget Entercard Group är uppfyllt av analytisk kompetens,
teknologi och företagskultur. Analytisk konkurrenskraft är en förutsättning på en marknad med
ständigt ökande konkurrens. ”What makes us unique? Intelligent data analysis for stronger customer
loyalty”, står det på EnterCards webbplats och det finns goda grunder till det påståendet.
D
et är vår konkurrensfördel. Det är ingen hemlighet och därför berättar vi om det på vår sajt.
Vi har investerat i analysteknologi, vår företagskultur och vi har ett bra samarbete med SAS Institute. Det
är inget andra bara kan kopiera, säger Freddy Syversen,
koncernchef och Entercard Groups CEO.
EnterCard är särskilt väletablerade i Norge och Sverige
som dock är mättade marknader. Dankortets dominerande
position i Danmark skapar i allt väsentligt en annorlunda
marknad för kreditkort. Konkurrenterna är huvudsakligen
de stora bankerna som Nordea, DNB, SEB, Santander och
Danske Bank, som vill äga hela värdekedjan, men andra
aktörer tillkommer och närmar sig över tiden marknaden för
Kreditkortsföretaget är en volymverksamhet. Konkurrensen
konsumentköp. Google kommer troligtvis inte bli en fullöhandlar om miljontals transaktioner och därför är smart
dig bank. Sökjätten kan dock vara en spännande strategisk
dataanvändning avgörande för att bli konkurrenskraftig.
allianspartner för en kreditkortsleverantör som EnterCard
Kampanjer och annan komsom har sitt eget varumärke
”Vi hade många kunder som använde
munikation till användarna
och levererar kort till andra
bidrar till att skapa fler transaktörer som exempelvis Coop
våra kort, men vi kunde inte öka deras
aktioner och därmed öka
och LO. I framtiden kommer
kortanvändning”.
smartare betallösningar erbjulönsamheten och marknadsandelarna. Det pågår en ständigt hårdnande kamp för att
das kunderna och de kommer att vara fria att välja en plattvara marknadsledande bland de nordiska kortkunderna.
form för betalning och kreditkort. Telefonen, klockan eller
Varje år genomför EnterCard 350 kampanjer som bygger
datorn kommer att fungera som ett kompletterande köpverpå data efter ett test-and-learn-koncept och det finns alltid
ktyg och de nya servicetjänsterna och fördelarna kommer
en kontrollgrupp inkluderad i projekten.
att vara knutna till konsumentköpen. I framtiden blir den
analytiska konkurrenskraften helt avgörande, menar den
verkställande direktören på EnterCard.
Analytisk kompetens
-Vi är alla analytiker. Alla EnterCards medarbetare gör
Varför?
dagligen utvärderingar och analyser. Därför att vi vill fatta
beslut som bygger på rätt information. Det handlar om mer
-Vår analytiska resa började omkring år 2002. Då hade vi
än vårt SAS-program och våra erfarna analytiker. Vi ska
många kunder som använde våra kort, men vi kunde inte
totalt sett ha en hög analytisk kunskapsnivå, säger Freddy
öka deras kortanvändning. Vi funderade över varför och
Syversen som började hos EnterCard 2001 och som tidigare
anställde därför en analytiker som skulle försöka få fram
arbetat på Nordea, EuroPay och MasterCard.
svaret. Arbetet pågick i ett SAS-baserat lager och gav resultat. Sedan har vi kontinuerligt investerat i mer avancerade
Reflektion | 12
Freddy Syversen, CEO på EnterCard Group, har
beskrivits som en icketraditionell ledare inom
den finansiella sektorn. Han deltar gärna aktivt
i det dagliga arbetet och har byggt en analytisk
företagskultur inom hela organisationen.
analysverktyg, anställt fler analytiker och utvecklat en rad
datastödjande processer runtom i verksamheten, förklarar
Freddy Syversen.
I dag har EnterCard fler än 20 erfarna analytiker som inte
bara utför enkla analyser. Om någon på EnterCard vill veta
hur 40-åriga män från Skandinavien använder kreditkortet
på en weekendresa i London, så kan de själva komma fram
till svaret genom att använda de data och verktyg de har
till hands. Analytikerna ska fokusera på mer avancerade
uppgifter som hypotestestning, analys av fler datatyper och
fler dataperioder.
-Barclaycard, som är Europas största kreditkortsföretag, har
hjälpt oss en hel del. Hos dem finns det en stark analytisk
tradition som vi har mycket att lära av. Swedbank är en
analytisk verksamhet men de utfärdar inte bankkort själva.
Detta gör vi åt dem och därför kan vi inte få lika många
idéer från dem, även om vi hela tiden får många goda uppslag och tips från andra finansverksamheter än vår egen,
menar Freddy Syversen.
Annorlunda idéer
Många skulle nog beskriva Freddy Syversen som en icketraditionell ledare inom den finansiella sektorn. Han deltar
gärna aktivt i det dagliga arbetet, något som säger mycket
om hans ledarstil. Förmågan att fatta snabba beslut och
viljan att utmana kännetecknar hela EnterCard, som jämfört med stora banker är ett litet företag med 360 anställda
i Stockholm, Oslo, Trondheim och Köpenhamn. Ledningen
är också geografiskt spridd och många möten genomförs
därför via videokonferenser. Den analytiska och tempostarka ledarstilen återfinns på alla kontoren och det
händer att Freddy Syversen själv presenterar sina idéer för
sin egen organisation. En morgon upptäckte Freddy till
exempel att de mest lönsamma kunderna är över 55 år. Han
utmanade sina analytiker med frågan ”Varför analyserar vi
inte beteendet hos de mest lönsamma av dessa 55-åringar
och skapar fler kunder av samma typ?”
-Svaret kom ett par veckor senare och idén förkastades på
grund av att segmentet är för litet. Även om man hade
kunnat skapa ett sådant beteende hade det inte överträffat
andra insatser som riktar sig mot bredare målgrupper. Men
det var också en av mina galna idéer, ler Freddy Syversen.
Detta illustrerar att en
”Vi har investerat i analysteknologi,
analytisk kultur finns
vår företagskultur och vi har ett
på arbetsplatsen och
bra samarbete med SAS Institute”
EnterCard fortsätter
att utveckla den. Nästa projekt handlar om att implementera hela customer intelligence-lösningar från SAS Institute.
Genom att göra detta vill EnterCard öka både kundfokus
och analytisk CRM. ◆
EnterCard Nordic. 1,6 miljoner kunder i Norge, Sverige
och Danmark, med en omsättning på 36 miljoner och över
400 anställda. Har även nyligen etablerats i Finland. EnterCard är ett samägt bolag mellan Swedbank och Barclays
Bank.
Reflektion | 13
En av världens 100 mest inflytelserika personer
började använda SAS Institutes lösningar för flera
årtionden sedan.
Reflektion | 14
Hans värld
bubblar av
analys
Intervju: Hans Rosling är en av de mest kända svenskarna internationellt. Han innehar en professur
i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. Rosling är även grundare av stiftelsen Gapminder
som i samarbete med FN verkar för att offentlig statistik ska bli fri och förståelig. De gör detta genom
att visualiserar global utveckling av befolkning, ekonomi, hälsa och andra sektorer. Men de flesta
känner nog till honom som en hänförande föreläsare.
V
ia tv och webben har Rosling lyckats få många
Efter läkarexamen begav sig Rosling på 1970-talet till
miljoner tittare att tycka att statistik och analys är
Afrika där han bland annat tjänstgjorde som läkare i norra
spännande underhållning. Att se honom på scen
Moçambique. Första året var han ensam ansvarig för 300
är så långt ifrån ett tråkigt föredrag man kan komma. Med
000 människors hälsa. Det var där han upptäckte en helt ny
en smittande entusiasm förklarar han, med hjälp av rörlig
förlamningssjukdom, som fick namnet konzo. Upptäckten
grafik, den ekonomiska och hälsomässiga utvecklingen i
ledde till en 20 år lång forskarkarriär, men aldrig utan att
världen över 200 år. ”Ja! Nu börjar länderna i Asien, med
tappa fokus på hälsofrågorna, särskilt vad gäller de allra
hjälp av familjeplanering och satsningar på folkhälsan, röra
fattigaste ländernas utmaningar och behov.
sig upp mot länderna i väst. Så här! Men, nej! Nu får aids-Jag vet så väl hur pengar borde användas, för det är folkhälepidemin fäste i Afrika och flera länder halkar efter och…”
Han gestikulerar och berättar med en kraft som många
san bra på. Men pengar i sig är ju egentligen aldrig ett
64-åringar säkert avundas
mål i sig, det är bara när man
”Data är som råvarorna till en
honom. Hans Rosling i
byter dem till en vattenledning
läcker maträtt, de är inte särskilt
högform levererar en slags
eller ett plåttak som de blir till
blandning av ett akademiskt
goda förrän du tillagat dem.”
glädje, säger Hans Rosling.
föredrag och ett spännande
sportreferat. Dessutom händer det att han slukar svärd på
När han började undervisa svenska studenter i global hälsa
scenen som en del av presentationen. Ja, du läste rätt. Själv
frustrerades han över att de trodde att det bara fanns två
vet han inte vad den passionerade energin kommer från.
sorters länder, i och u, och inte förstod att barnadödlighet,
fertilitetstal och inkomstnivå i världens länder uppvisar en
-Ingen aning, jag är bara sån. Jag har lätt att bli entusiastisk
kontinuerlig variation.
och det kan man få uppskattning för, säger Hans Rosling.
-Studenterna tyckte fortfarande att världen bestod av i- och
Han är född 1948 i Uppsala och inledde sin akademiska
u-länder med ett stort gap emellan, trots att siffrorna tydligt
karriär med att läsa statistik och medicin vid universitetet.
visade att det fanns länder på alla ekonomiska plan och
Men långt innan dess hade Hans Rosling, och även hans
hälsonivåer runt om i världen, menar Hans Rosling.
omgivning, upptäckt hans talang för att fånga en publiks
Han behövde ett bättre verktyg för att tydligt och lättföruppmärksamhet.
ståeligt visa vad han menade. Rosling började skapa olika
-Redan i första klass fick jag på lektionstid berätta mina
egna sagor för de andra eleverna, säger han och ler åt minnet.
›
Reflektion | 15
›
sorters konventionella grafer men de önskade effekterna
uteblev.
Vid sidan av scenframträdandena och andra åtaganden
jobbar Hans Rosling med nästa generations animerade
offentliga statistik i stiftelsen Gapminder. Målsättningen
-Plötsligt en kväll, på en sekund, kom jag på att jag skulle
är att bidra till en god global utveckling genom att göra
använda en dubbel-logaritmerad bubbelgraf. Då förstod
statistik rörande sociala, ekonomiska och miljörelaterade
studenterna, men började istället fråga: ”Men hur blev
frågor lättillgänglig och enkel att förstå. Verksamheten leds
då det så här? När gick Singapore om Sverige i hälsa och
av sonen Ola och bedrivs helt utan vinstintressen och därför
finns mjukvaror och information för gratis nedladdning via
ekonomi?” säger Hans Rosling.
stiftelsens webbplats. Där kan du även se filmklipp med RosDet största pedagogiska problemet återstod att lösa, att
lings presentationer och läsa hans inlägg på Twitter. Mycket
kunna visa själva förändringen. Han insåg att han nått
intressant innehåll för dig som är intresserad av global utvegränsen för sin förmåga när det gällde att framställa de
ckling, inte minst den ekonomiska. Enligt analytikerna på
komplicerade skeendena på ett begripligt sätt.
Gartner ökar den digitala informationsmängden i världen
med 59 procent – årligen. Med andra ord kan företag och
-Men min son och hans hustru hoppade av universitetsstuorganisationer på mindre än två år se sin totala kvantitet av
dierna och satte igång att skriva ett program som animerade
data fördubblas. Framgångsrika verksamheter är sannolikt
statistiken så förändringarna blev begripliga, säger Hans
ännu snabbare på att generera och samla in information. Att
Rosling.
kunna hantera och dra nytta av
stora datamängder är således
”För att värdera komplexa orsaksI hela sju år arbetade sonen och
en mycket viktig framtidsfråga
samband får man förlita sig på
sonhustrun med ett litet team
inom som såväl näringsliv som
sådana verktyg som SAS Institute
som utvecklade mjukvaran
offentligt sektor. Samtidigt görs
tillhandahållit sedan länge.”
Trendalyzer innan programmet
stora framsteg i utvecklingen av
såldes till Google i mars 2007. Han är noga att poängtera
tekniska verktyg för avancerad analys av stora datamängder.
att det är Ola och Anna Rosling som skapat programmet
som genererar bubbelgraferna, att han är testföraren och de
-Det borde leda till att vi kan analysera och överblicka vår
är konstruktörerna.
värld bättre, snabbare och tränga djupare ned till viktiga
fakta. Men fortfarande beror allt på rådatas kvalitet och hur
-Det är en helt vanlig uppfinnarhistoria där jag fått berömden är organiserad. För att värdera orsakssamband får man
förlita sig på sådana verktyg som SAS Institute tillhandahålmet och andra har gjort jobbet, konstaterar Hans Rosling
lit sedan länge, förklarar Hans Rosling.
torrt.
Arbetet med att presentera statistik och trender har dock
inneburit att han från och med i år är ledamot av Kungliga
Vetenskapsakademien. Med stöd av den animerade statstiken började han vid millennieskiftet och framåt göra sig ett
rykte som en talare av yppersta klass. Ryktbarheten spred
sig snabbt utanför forskarkretsar och sedan 2005 framträder
han på högprofilerade evenemang som handlar om allt från
IT-teknik till samhällsutveckling. Presentationer på framtidsforum som Tedtalks och dokumentärer för bland andra
BBC har gett Hans Rosling en mångmiljonpublik. Han gör
underhållning av sådant som den breda publiken vanligen
tycker är riktigt tråkigt: deskriptiv statistik. För den bedriften utsåg Time Magazine honom till en av världens 100 mest
inflytelserika personer 2012.
-Data är som råvarorna till en läcker maträtt, de är inte
särskilt goda förrän du tillagat dem. Med undantag för pepparkaksdeg, naturligtvis, säger han lite kryptiskt.
Reflektion | 16
Gigantiska informationsmängder är ett ämne som ligger
professorn varmt om hjärtat men han ser utmaningarna
med den snabba utvecklingen på området.
-Man glömmer lätt hur drygt det är att sammanställa all
data som genereras, den måste finnas i systematiskt format
för att vara tillgänglig för numeriska analyser. Det visuella
är bra för att utforska och kommunicera, men det ersätter
aldrig numerisk analys, påminner Hans Rosling.
Att Big Data, eller stordata som begreppet heter översatt till
svenska, kommer att bli ett mycket betydelsefullt område de
kommande åren är Roslings slutsats.
-Jo, det är sannolikt, men all data behöver vara välstrukturerad. Information som rådata är ofta dåligt sammanställd
i icke kompatibel form. Då krävs samma gamla dryga statistikarbete som förut, säger han eftertänksamt.
Professor Rosling demonstrerar de bubbelgrafer som blivit
hans kännetecken. Presentationen är fartfylld och inte olikt
ett sportreferat.
Samtalet kommer in på varför företag och organisationer använder visualisering av dataanalyser i så begränsad
utsträckning i dag och vad som kan göras åt det.
-Det kan vara ganska svårt och resurskrävande att göra
riktigt bra visualiseringar, och ännu svårare att göra animeringar. Det är som skillnaden på Kalle Anka som serie och
som film. Film är mycket roligare! Förmågan att skapa och
använda animeringar ökar förhoppningsvis vartefter, både
hos mjukvaror och människor, säger Hans Rosling.
På SAS Forum 2022, om tio år, vilka kommer samtalsämnena vara då?
-Vi kommer att prata om hur konstigt det var att vi inte såg
den fulla potentialen av animering av Business Intellgencedata inom de områden där det ledde till ordentliga framsteg.
Och att vi överskattade betydelsen av de områden där det
floppade, det grymma är att vi ännu inte kan skilja på dessa
områden, avslutar Hans Rosling. ◆
Frågan är alltså hur de som arbetar med avancerade analysverktyg kan bli bättre på att visa på teknikens fördelar.
-Företagen behöver hitta de personer i organisationen som
är bra på detta och ge dem resurser. Jag kan inte sjunga
och jag dansar bedrövligt, men jag är mycket bra på att
kommunicera data i animerad form. Man ska göra det
man är bra på, inte det som är viktigt, säger Hans Rosling
och fortsätter:
-Oftast är de som är bäst på numerisk analys inte bra på att
skapa häftiga animeringar och berätta om dessa. Arbetsdelning är det viktigaste, många företag tror att en person
kan göra allt.
Vi pratar med Hans Rosling några dagar innan han ska
inledningstala på SAS Forum i Stockholm. Han ser fram
emot att få möta publiken och förmedla det budskap han
outtröttligt reser runt med i världen.
-Fordelen ved at have været med længe er, at man
bliver klogere hele tiden. Forudsætningen er naturligvis, at man kan skifte mening, forlade en position og
indtage en ny. Jeg kan kun løse den her opgave ved
at være autentisk. Jeg er jo også selv på valg hver
eneste dag, siger CIO Torben Bonde om den store
turnaround i Vestas it-funktion.
-Jag kommer förklara att man kan göra saker på nya sätt och
att kommunikation av data är kul, säger han.
Reflektion | 17
Redo för
nya EU-regler
RISKHANTERING: Det var i maj 2009 som EU:s finansministrar beslutade att Europas
försäkringsbolag ska arbeta under lagstadgade solvensregler, det så kallade riskbaserade
Solvens 2-direktivet.
S
tyrelsen angav tidigt inriktningen att genom bra
styrning, riskhantering och regelefterlevnad leva
upp till de nya kraven. Vi startade vårt Solvens
2-program i slutet av december och utgick till en början
från att förstudier och implementering skulle sluka resurser. Detta samtidigt som några av våra mest kvalificerade
resurser behövdes för annan utveckling inom bolaget. Det
kändes som en tung börda, berättar Catrina Ingelstam,
ekonomidirektör på försäkringsbolaget Folksam.
Men i takt med att Folksam greppade omställningen flyttades fokus snabbt till att se möjligheterna.
-Ja, utmaningen är att hitta affärsnyttan. Men jag tycker att
vi är på god väg mot att göra omställningen till en affärsfråga där våra kundnära verksamheter har blivit alltmer
involverade, säger Catrina Ingelstam.
-Det är en branschbelastning som försäkringsbolagen, stora
som små, drabbas av, säger Catrina Ingelstam. För mindre försäkringsbolag kommer förändringen och arbetet på
grund av Solvens 2 bli en tung börda. Jag tror att Solvens 2
kommer att förändra försäkringsbranschen, vi kommer att
se konsolideringar bland mindre bolag för att orka med det
nya regelverket.
De tre grundpelarna i Solvens 2 handlar om att skydda
försäkrings- och förmånstagare samt få till stånd en ökad
stabilitet på marknaden. Pelare ett ställer kvantitativa krav,
tvåan kvalitativa och trean handlar om offentliggörande och
årliga rapporter. Inom pelare 2 finns instrumentet ORSA
(Own Risk and Solvency Assessment).
-ORSA är den absolut viktigaste processen inom Solvens
2. Den ska vara, och kommer alltid att vara, en viktig del
i vår integrerade affärsplanering. Omvärldsbevakning ger
De nya solvensreglerna för föross tidigt signaler om förestående
säkringsbolagen inom EU har
”Det är ett väldigt speciellt
åtgärder och genom interaktion med
som huvudsyfte att öka trygprojekt eftersom det har en
affärssidan så blir det fokus på hur vi
gheten för försäkringskunderna,
utvecklar affären på bästa sätt, menar
sådan rörlig målbild”
bland annat genom att stärka
Catrina Ingelstam på Folksam.
sambandet mellan solvenskrav och risker för försäkringsNågra dagar före julafton 2011 tecknade SAS Institute och
bolag. Efter beslutet i maj 2009 har starten för regelverkets
försäkringsbolaget Folksam ett samarbetsavtal med anledikraftträdande luckrats upp och flyttats fram.
ning av Solvens 2. Avtalet gäller mjukvara för att stödja
-Det är ett väldigt speciellt projekt eftersom det har en sådan
analyser och rapporter i enlighet med det nya regelverket.
rörlig målbild med den ifrågasatta tidsplanen, konstaterar
SAS Institute driver projektet gemensamt med samarbetspartnern Accenture i nära formation med styrgrupper på
Catrina Ingelstam.
Folksam.
Målbilden från EU har förskjutits från konsumenttrygghet
-Det här är ju SAS värld, och eftersom Solvens 2 är en
till finansiell stabilitet samtidigt som införandet vad gäller
både tidplan och detaljerade krav fortfarande är under
europeisk standard så kan vi dra nytta av det SAS gör i
diskussion.
andra länder där regelverket också ska börja gälla, säger
Catrina Ingelstam.
Mycket talar för en förskjutning
SAS Institute och Folksam har samarbetat med flera andra
I skrivande stund är införandet av Solvens 2 planerat till den
1 januari 2014. Däremot pekar planerna på att beräkningsprojekt i över 20 år. Det långa samarbetet var också en
av anledningarna till att försäkringsbolaget valde SAS
och rapporteringskrav kommer att börja gälla tidigare.
Folksam är i försäkringssammanhang en jätte. Bolaget
mjukvarulösning, SAS Risk Management for Insurance.
har totalt tio olika försäkringsbolag under paraplyet Folk-Nyckeln till framgången i det här projektet är att vi driver
sam. En hel del av de uppgifter som nu blir lagstadgade
var självklara redan tidigare. Men många betydligt mindre
det tillsammans med SAS Institute. Därför var bra projektförsäkringsbolag kommer att gå en tung framtid till mötes.
ledning ett krav från vår sida, berättar Catrina Ingelstam.
Reflektion | 18
Catrina Ingelstam, ekonomidirektör på
Folksam, har sedan december 2011 drivit försäkringsbolagets Solvens 2-program. Hon ser en
utmaning i att hitta affärsnyttan, men anser att
organisationen är på god väg att göra omställningen till det nya regelverket.
Som storbolag inom försäkringsbranschen är det en enorm
mängd data med hög kvalitet som i slutänden ska destilleras
ner till greppbara rapporter. Samtliga tio försäkringsbolag
inom Folksam ska avrapportera, enligt de nya direktiven.
Ekonomidirektör Catrina Ingelstam känner sig trygg med
hur långt Folksam kommit i arbetet med rapportering.
-Ja, som sagt, det här arbetar SAS Institute med dagligdags.
Varje bolag kommer att leverera cirka 50 rapporter, års- och
kvartalsvis. Med tanke på att vi har ett stort antal bolag
har vi varit angelägna om att ligga långt fram i just den
processen och att ha en lösning utifrån förändringar som
kan komma, säger hon.
Kundtryggheten och kapitalberäkning är huvudargumenten
för Solvens 2. Rent hypotetiskt, hur långt hade Folksam
varit beredd att gå om inte det nya regelsystemet införts?
-Vi hade redan börjat arbeta med kapitalberäkning kopplat
till riskbedömning. Vårt buffertkapital är direkt kopplat
till utveckling av verksamheten, så det var nödvändigt,
förklarar Catrina Ingelstam och fortsätter:
-I Sverige är vi vana vid att marknadsvärdera skulden i
våra livbolag. Däremot tror jag många bolag ute i Europa
har jobbigt just nu. Under juni kom också Finansinspektionen med ett räntegolv för livbolagen och vartefter de
nya förslagen till detaljerade regler för beräkning av långa
åtaganden under Solvens 2 sker en anpassning till mer stabila räntekurvor.
Trots merarbetet och det parallella utvecklingsarbetet med
Solvens 2 anser Catrina Ingelstam att det finns stora möjligheter med allt som regelverket för med sig.
-Det finns en stor affärsnytta, det ska man inte glömma
bort. Rapporteringen tar hand om otroliga mängder information och när den behandlas korrekt kommer det att finnas mängder med affärsnytta att läsa av, avslutar hon.
Som ett resultat av Folksams egna arbete med bland annat
Solvens 2 har bolaget inrättat en ny tjänst inom Public
Affairs. Genom att vässa och strukturera kommunikationen
med opinionsbildare, branschorganisationer och politiska
beslutsfattare kan Folksam arbeta mer proaktivt med kommunikation runt bland annat regelförändringar, exempelvis
Solvens 2. ◆
Reflektion | 19
Surfar
överst på
datavågen
Big data: Företagens investeringar i analytisk kraft för att utnyttja ökande datamängder skapar
även nya arbetstitlar. Data manager, Data scientist och Chief analytical officer är några av de nya
karriärsval som Big Data och High-Performance Analytics (HPA) banar väg för.
E
nterprise resource planning-vågen håller på att
ebba ut. Vi befinner oss i början av en ny ITera, där vi måste utnyttja värdet i all data i en
tillgänglig infrastruktur. Förändringen sköljer in över oss
på många olika sätt, säger Per Uno Österman, nordisk chef
för Accentures analytiska verksamhet.
Accentures analytiker kom fram till att företag med en tydlig
analytisk kultur hade ett ekonomiskt resultat som ligger
64 procent över amerikanska Standard & Poor 500-index.
Skillnaden mellan analytiska och icke-analytiska företag har
hämtats från boken ”Competing on analytics” (Fotnot **)
Databoome kommer inte minst via mobiltelefonerna. Enbart
-Förklaringen är att Big Data och HPA nu har utvecklats
i USA skapas varje dag 600 miljarder lokaliseringsposter
så att företag runt om i världen kan skapa mycket stora
där individer positioneras geografiskt. Därtill kommer ”The
värden genom analyser. Därför ser vi hur nya funktioner och
internet of things”, där varje tings digitala närvaro och komarbetstitlar växer fram inom
munikation skapar sökbara
stora företag. Och vi ser en
”Vi befinner oss i början av en ny IT-era,
data och nya möjligheter till
våg av nya entreprenörsföretjänster. När bilar geopositiodär vi måste utnyttja värdet i all data i
tag som satsar stenhårt på att
neras och själva berättar för tillen tillgänglig infrastruktur”
skapa värde genom dataanaverkaren om deras tillstånd, så
lys. Det kan till exempel vara ”Datamäklare”. Om jag själv
kallad telematik, finns det potentialer att ändra värdekedjan
och samspelet mellan tillverkare och återförsäljare. Även hela
idag skulle starta ett företag, så skulle det vara den sortens
energiområdet, med intelligent eldistribution, öppnar för nya
företag, säger han.
datadrivna utvecklingsmöjligheter.
Satellitfoton av stormarknadernas parkeringsplatser visar
Ny typ av ledning
beläggningen dag ut och dag in. Dessa data kan användas
-Jag ser framväxten av arbetstitlar som Chief analytics offiför att förutsäga kedjans kvartalsresultat. Med korsreferens
till arbetslöshetssiffror visar det sig att den ena kedjan växer i
cer (CAO) som en naturlig förlängning av den pågående
områden med hög arbetslöshet, medan en annan kedja växer
motsättningen mellan IT och affärer. Min erfarenhet är att
i områden med låg arbetslöshet. Exemplet är inte något
många företag har för långt avstånd mellan CIO och CEO.
påhittat utan en realitet. Det analysföretaget Remote SenMen denna datadrivna våg kommer att sätta ytterligare press
sing Metrics använder är bilder från ett satellitföretag och
på interaktionen och en gammaldags IT-chef har inte den
levererar den analytiska bearbetningen till investeringsrådgiminsta chans att uppfylla de målsättningar som verksamhevaren UBS, som exempelvis övervakar och utvärderar ameten kräver. Därför behöver vi nya personer i ledningen eller i
dess omedelbara närhet. De måste både förstå verksamheten
rikanska kedjejätten Wal-Marts aktie och kvartalsresultat.
och ha kunskaper om de revolutionerande möjligheterna
med data, säger Per Uno Österman.
Bättre ekonomiska resultat
-Vi kan se att analytiska företag gör bättre resultat än andra
”Data scientists” är en amerikansk beteckning för den medföretag. De analytiska ledarhundarna som investerar i mänarbetarprofil som företagen kommer att behöva för kunsniskor, processer och teknik ligger långt över genomsnittet
när det gäller ekonomiska resultat. Och de återhämtar sig
kapsbaserad utveckling baserad på Big Data och HPA.
snabbare efter krisen, säger Per Uno Österman.
Accenture anser att det inte räcker att identifiera och rekrytera denna resurs och sedan tillföra den nya tekniken. Den
Reflektion | 20
-Big Data och hela vågen av
värdeskapande genom data kan
göra IT till företagens ”nya
rockstjärna”. Men det kräver en
analytisk kultur som är förankrad i högsta ledningen, säger
Per Uno Österman, nordisk
chef för Accentures analytiska
verksamhet.
analytiska kulturen måste stödjas av den högsta ledningen
om det ska gå att bygga broar mellan analys, strategi och
genomförande. Ledarskapet måste komma uppifrån och
företagen behöver utveckla chefer som tar ansvar för att
spänna de analytiska hästkrafterna framför den övergripande affärsstrategin. Det avgörande hänger samman med
den högsta ledningen och om titeln sen är ”CIO”, ”Senior
vice president of customer insight and analytics” eller ”Chief
analytics officer” kommer i andra hand.
-Företagen måste utnyttja och sprida analytiska tekniker
och teknologier. Rollen för den nya chefstypen är att stärka
trend-mapping, forecasting, predictive modeling och hela
portföljen med High-Performance Analytics eftersom detta
kan stärka beslutsprocesserna. Det handlar om att erkänna
att det handlar om ”analytics” och inte om att ha en massa
teknisk know-how. Analys utan handling har inget värde i
sig, avslutar Per Uno Österman. ◆
Vad är Big Data?
Vi talar om Big Data när data är alltför skrymmande, för
ostrukturerad eller från många olika källor som ska styras
och analyseras med traditionella verktyg.
Vad är High-Performance Analytics?
Ny teknik som dramatiskt ökar hastigheten i stora analytiska projekt.
Accenture och analytics-as-a-service
Som en del i uppstarten av en analytisk kultur kan Accenture
erbjuda tjänsten att i ett avgränsat projekt samla in och analysera ett företags data. Det kan göras i analytiska center i
Milano, Dublin eller Barcelona. Accenture har flera hundra
specialister i dessa center och flera nordiska företag utnyttjar analytics-as-a-service. Accenture ser en stor outnyttjad
analytisk potential i många företag och dessa center kan
ge Accentures kunder en snabb start i riktning mot en mer
analytisk framtid.
Fotnot **: ”Competing on analytics” av Jeanne G Harris och
Thomas Davenport, Harvard Business School Press, 2007
Reflektion | 21
Mer
livskvalitet för
pengarna
DIGITALISERING: I Sverige, Norge och Danmark ska hälso- och sjukvårdssektorn i framtiden leverera mer
hälsa för mindre pengar. Ett sätt att uppnå detta är försöka att hålla patienterna borta från sjukhusen.
Hälso- och sjukvårdsdirektörer efterfrågar större kunskaper om effektivitet, om patienternas upplevelser
och om det samlade patientförloppet.
V
i kan förvänta oss sundare och längre liv. Samtidigt
bättre samarbete mellan sjukhus och allmänläkare, lokala
ställer vi högre krav på hälso- och sjukvården och
sjukhus och kommunal verksamhet är ett återkommande
tema i alla tre länderna.
vi vet mycket mer om sjukdomar och hälsofrågor,
eftersom vi googlar och använder Wikipedia. Som medbor-Vi måste förbereda oss på en dämpad tillväxt. Det är en
gare vill vi även vara med och bidra till att lösa våra hälsoproblem. Den ekonomiska pressen och en ökande andel äldre
tydlig nationell dansk agenda, att vi ska möta växande behov
bland befolkningen är också en del av bilden. Jag tror att
från befolkningen utan att utgifterna ökar på motsvarande
hälso- och sjukvården har både
vis. Därför arbetar vi med att
möjligheter och utmaningar och
”Vi måste bli bättre på att styra och
använda patientens egna möjdet handlar inte bara om ”mer
ligheter bättre och vi jobbar på
stödja det samlade patientförloppet”
med mindre”, säger hälso- och
att ersätta dyra öppenvårdsbesök och sjukhusinläggningar med andra åtgärder, säger
sjukvårdschef Jörgen Striem från Landstinget Sörmland.
hälso- och sjukvårdsdirektör Ole Thomsen från Region
Midt i Danmark.
På ett grundläggande plan verkar utmaningarna för hälsooch sjukvårdssektorerna i Danmark, Norge och Sverige
Ny service
mycket lika. Denna bild visar sig efter intervjuer med de
ytterst ansvariga tjänstemännen för hälso- och sjukvårUndersökningar visar exempelvis att många patienter som
den i Helse Nord i Norge, Region Midt i Danmark och
får axelkirurgi inte är mer nöjda med vården och funkLandstinget Sörmland i Sverige. Och det är inte förvånande.
tionsdugliga än patienter som tränar och därmed själva
Sektorerna liknar nämligen varandra, fast med nationella
lindrar symptomen. Detta måste sjukhusen ha större fokus
nyansskillnader.
på i framtiden. Problemställningen lägger ytterligare fokus
på samspelet mellan aktörerna inom hälso- och sjukvårdsMindre pengar
sektorn.
-Hälso- och sjukvården är mycket löneintensiv. Löneutvecklingen i Norge har de senaste 10 åren legat på 60 procent,
I Region Midt arbetar man också målmedvetet för att undmedan den i till exempel i Tyskland varit på tio procent. Det
vika återinläggningar. Tanken är här att en ökad insats
drabbar hälso- och sjukvårdssektorn som en tydlig ekonovid första inläggningen ska löna sig om patienten därmed
misk utmaning. Därför måste vi kunna leverera mer med
undviker en ny vistelse. Patienten undviker att läggas in och
mindre resurser i framtiden, säger administrative direktören
sjukhuset sparar resurser. Denna typ av sparåtgärd är därLars Vorland från Helse Nord.
med ”mer hälsa för mindre pengar” på riktigt. I Landstinget
Sörmland arbetar man på liknande sätt för att undvika
De stora årskullarna från 1940-talet kommer om några år
återinläggning och minimera läkarbesök inom öppenvården.
innebära fler äldre med ökade behov som ska uppfyllas av
hälso- och sjukvårdssektorn. Lars Vorland menar att lösninFlera pilotförsök med telefonsamtal till patienter syftar
gen kommer att vara en kombination av ökad effektivitet,
till att erbjuda tidig hjälp, förebygga problem och undvika
återinläggning på ett konstruktivt sätt. Även genomgång
fokus på att undvika sjukhusvistelser och öka samverkan
med kommuner och sjukvården. Stärkt integration och
av medicinering är en stor framgång i Sörmland. En aktiv
Reflektion | 22
och grundlig genomgång av patientens medicinförbrukning
minskar biverkningar och patienten undviker att läkemedel som ges för att behandla olika sjukdomar motverkar
varandra. Ett initiativ som sparar pengar och förbättrar
livskvaliteten.
samspelet mellan den administrativa och den kliniska verksamheten som digitaliseringen har en stor potential. I varje
region och sjukhus saknas sambandet mellan organisation
och effektivitet. Vilka aktiviteter leder till den största hälsan
hos medborgarna?
Håll patienterna borta
-Vi har mycket processdata, men vi saknar effektivitets-Jag ser två lösningar på den övergripande framtida prodata. Vi har data om evidens i den enskilda behandlingen,
blemställningen. Vi måste hålla patienter borta från sjukhumen vi vet inte mycket om hur behandlingen upplevs av
sen. Vi kan göra detta genom
patienten. Det är i dimensionen
att flytta ut fler ingrepp och
livskvalitet, effektivitet och hälsa
”Det är i dimensionen livskvalitet,
behandlingar på lokala klinisom vi behöver mer kunskap. När
effektivitet och hälsa som vi behöver
vi har den kunskapen, kan vi bätker och via kontrollbesök hos
mer kunskap”
tre dimensionera vårt erbjudande,
den egna läkaren. Och vi ska
göra det rätt från början. På sjukhuset måste vi vara effektiva
säger Ole Thomsen från Viborg på Jylland.
i vårt sätt att använda de nödvändiga resurserna vid första
Digitaliseringen är en av de viktigaste förutsättningarna för
besöket, då vi kommer till botten med en patients problem,
att förverkliga de skandinaviska tankarna om mer hälsa för
säger Lars Vorland från Bodö i norra Norge.
samma pengar. ◆
-Vi måste bli bättre på att styra och stödja det samlade
patientförloppet, fortsätter Vorland. Vi har mycket data och
sju av våra elva sjukhus är papperslösa. Men vi har inte det
optimala stödet för vårt samlade patientförlopp.
Fakta om Landstinget Sörmland
Skandinavisk digitalisering
Ett av 21 svenska landsting i lika många län. Landstinget
Jörgen Striem från Nyköping i Sörmland delar flera åsikter
har 71 folkvalda ledamöter, 270 000 människor, 6 000 km2
med Lars Vorland i Norge. Digitaliseringen är i hög grad en
norr om Stockholm. 9 kommuner varav de tre städerna Eskilgemensam skandinavisk agenda. Bättre IT-stöd ska bidra till
stuna, Nyköping och Katrineholm är de mest tätbefolkade
att sätta patienten, effektiviteten och den upplevda hälsan i
med tre sjukhus, omsättning 5,5 miljarder kr, 5 000 anställda.
fokus. Evidenser från den kliniska världen ska överföras till
Fakta om Region Midt
en patientbaserad evidens. Patientfokuset kan vara nyckeln
till att stimulera samarbetet mellan sjukhus, kommuner och
En av fem danska regioner, regionsrådet har 41 folkvalda
praktiserande läkare.
ledamöter, 1,3 miljoner människor, 13 142 km2, 19 kommuner varav Århus kommun med mer än 300 000 medborgare
-Vi har bra data om den enskilda patienten, men vi har inte
är den största, 12 sjukhus. Omsättning 26 miljarder DKK,
bra data om sjukhusets effektivitet för en enda patientgrupp.
25 000 anställda.
Vi har behov av att se effekterna av aktörernas olika typer
av behandlingar, säger Jörgen Striem.
Fakta om Helse Nord
En av fyra norska, statliga enheter som ansvarar för hälsooch sjukvård i en region, Helse Nord äger flera regionala
Nationella kliniska databaser och kvalitetslistor får beröm.
Likaledes bedömer de regionala hälso- och sjukvårdsdirektösjukhusorganisationer i länen Nordland, Troms, Finnmark
rerna i Sverige, Danmark och Norge att det administrativa
och Svalbard, 173 000 km2 (45 procent av Norges totala yta
och större än England), 470 000 människor, 88 kommuner,
IT-stödet är bra med till exempel välstrukturerad lednings11 sjukhus och ett antal kliniker och råder över flyg, heliinformation. Och hälso- och sjukvårdsdirektörerna menar
även att läkare och sjuksköterskor i det stora hela har tillgång
koptrar, båtar och ambulanser. Omsättning 13,2 miljarder
till fungerande elektroniska patientjournaler. Det är dock i
NOK, 13 300 anställda.
Reflektion | 23
Att fatta snabba
beslut är bra
för din verksamhet.
KF62 Dinamo
Foto: André Wolff / Agent Bauer
Men att fatta
rätt beslut snabbt
är genialt.
Hur fattar man egentligen rätt beslut? Det viktigaste är att du har en mycket tydlig bild
av verkligheten och att du kan lita på kvaliteten på den information du har tillgänglig.
De flesta företag har tillgång till enorma mängder av information om marknaden och
kunderna. Hur snabbt du kan analysera och bearbeta informationen kan vara avgörande
för din konkurrenskraft. Det ger dig bättre flexibilitet och förmågan att ligga steget
före. Möjligheten att göra upp planer som bygger på fakta och tillförlitliga prognoser
ger dig också den trygghet du behöver för att kunna fatta rätt beslut snabbt.
På www.sas.com/sweden kan du se hur våra lösningar interagerar med de system som
redan finns i ditt företag. De ger dig tillgång till rätt information och stöd för snabba
geniala beslut.
SAS Institute Inc. product or service names are registered trademarks or trademarks of SAS Institute Inc. in the USA and other countries. ® indicates USA registration. Other brand and product
names are trademarks of their respective companies. © 2012 SAS Institute Inc. All rights reserved.