Transcript Ordförande har ordet Stefan Löfven Vi vet att det finns en stark

 MEDLEMSTIDNING FÖR PAPPERS GÄVLE ‐ DALA DISTRIKT NR. 2 2013 Ordförande har ordet
Bruksorterna måste leva!
Stefan Löfven
Vi vet att det finns en stark
växtkraft på svensk landsbygd
Krönika
Utan en bra lagstiftning i botten
blir kollektivavtalen tandlösa!
1 ORDFÖRANDE HAR ORDET LARS‐GÖRAN JOHANSSON Sverige ska leva. När man lyssnar på närings‐ och regionministern Lööv, får man lä uppfa ningen a allt utanför de tre storstadsregionerna är a betrakta som ”landsbygd”, som i fram den ska leva på småskalig verksamhet och ”entreprenörskap”, i pi oreska röda stugor i det öppna landskapet. Bruksorterna måste leva! D en tradi onella svenska basnäringen, grundad på järnet, stålet, skogen och massa ‐ pap‐
persindustrin är trots allt tal om industrisamhällets död for arande den ojämförligt största ne oexportö‐
ren, och bidrar posi vt ll Sveriges handelsbalans på e sä som inga andra branscher kan konkur‐
rera med. Industrins andel av BNP ökar. Regeringen väljer a blunda, när företag läggs ner eller fly ar utomlands, och har inga som helst lös‐
ningar a leverera. Inför valet 2014 är det därför mycket vik gt, a de poli ska frågorna inte enbart handlar om stor‐
stadsfrågor, där par erna jagar de lä rörliga väl‐
jarna inom en rela vt välbeställd medelklass. Pappers‐ och massabruken, sågverken, stålverken och gruvorna ligger med få undantag i små eller medelstora bruksorter. Pelle på IT‐företaget i Stockholm, har med största sannolikhet mor och far, mor‐ och farföräldrar och andra äldre släk ngar, som bor i något mindre samhälle i landsorten. Det kommer a vara minst lika vik gt för honom a dessa kan ha en dräglig llvaro där de bor, som a han själv kan förkorta res den ll jobbet med 10 minuter, genom mil‐
jardsatsningar i storstaden. Dessa orter har under en följd av år drabbats av allt större försämringar, skolor läggs ned, vägar och järnvägar saknar nödvändigt underhåll, kollek‐
vtrafiken försämras, vård och omsorg får allt svå‐
rare a fungera på dessa orter. Samhällsservicen i stort försvinner stegvis. Hårda personalneddragningar inom basindustrin slår mot mindre kommuners ekonomi, på e sä som gör a bruksorterna sakta men säkert blir oa rak va platser a leva och verka i. Basnäring‐
ens problem är inte bara vikande e erfrågan på grund av den starka kronan, eller låglönekonkur‐
rens från andra länder, utan också ll stor del en följd av bristande tydlighet i energipoli ken, bris‐
tande infrastruktur och bristen på industripoli k värd namnet. Brukssamhällens problem kan inte lösas enbart genom kommunalpoli ken, utan det krävs en poli‐
k på riksnivå, som stöder och underlä ar verk‐
samheter utanför storstadsregionerna. Landsortskommunerna tyngs dessutom av ökade kostnader på grund av den obefintliga och ojäm‐
lika socialpoli ken, som vältrar över statens kost‐
nader för arbetslöshet och ohälsa på kommuner‐
nas sociala budgetar, vilket slår särskilt hårt i landsorten och i de mindre brukssamhällena. Industri‐ och näringspoli ken, regionalpoli ken och energipoli ken är väsentlig för a dessa för Sveriges totalekonomi så vik ga delar skall över‐
leva, men de senaste årens poli k inom dessa om‐
råden har tyvärr inriktats på de så kallade llväxt‐
regionerna. Som representant för Pappersindustriarbetareför‐
bundet ”Pappers”, kan man i den dagliga verksam‐
heten se effekterna av regeringspoli ken på många orter där Pappers är verksamma. Våra arbetsplatser finns o ast på små orter, med en enda dominerande industri. När det gäller industripoli k och regionalpoli k, är det tveksamt om man överhuvudtaget kan se nå‐
gon linje i Alliansregeringens agerande. Möjligen är den röda tråden i agerandet a inte agera alls. Denna industri är i sin tur förutsä ningen för många kringverksamheter i form av småföretag och annan service. Bruksorter behandlas mer som något ka en släpat in i finrummen, än som en vik g resurs för a hela Nedrustningen av samhällsservicen är påtaglig, infrastrukturen runt orterna förfaller, frustra on‐
2 pengar i statsbudgeten för a göra nödvändiga satsningar, som skulle underlä a en fortsa ut‐
veckling på bruksorter och mindre samhällen. en bland invånarna är stor. Tyvärr riktas o a ils‐
kan mot lokalsamhället, mot kommunalpoli ker av olika valörer, mot lokala företagsledaren, när ilskan borde riktas mot den förda regeringspoli ‐
ken. På lite längre sikt kommer de a a vara för‐
ödande för Sverige som industrina on och väl‐
färdsstat. Alliansregeringen har tydligt visat, a man inte klarar av a vara en regering för hela landet, och de ska esänkningar man genomför, drabbar på sikt industriorter och landsorten hårt. Det saknas En röst på allianspar erna i valet 2014, är en röst för fortsa nedrustning av basindustrin och lands‐
orten riskerar a utarmas än mer. FRÅN FÖRBUNDET JAN‐HENRIK SANDBERG D 2014 a hålla tre ledarkonferenser. Det handlar om möten mellan lokala fackliga företrädare och chefer av olika slag på pappers‐ och massabruken. Tanken är a ge inspira on ll lokal samverkan mellan fack och företag överallt. Jag hoppas a Pappers i Hallstavik anmäler många deltagare ll SIRIUS ledarkonferenser. en 11 april i år blev Pappers nya kollek vav‐
tal med Skogsindustrierna klart. Det blev e treårigt avtal med årliga löneökningar. E ersom avtalet sträcker sig över tre år dröjer det innan förberedelserna inför nästa avtalsrörelse tar fart ordentligt. Det innebär dock inte a vi si er syss‐
lolösa på förbundskontoret. Avtalet resulterade även i arbetsgrupper som där Pappers och Skogs‐
industrierna llsammans ska ta fram förslag på lösningar av olika problem. Hösten 2014 håller Pappers kongress. Det är då medlemmarnas valda ombud beslutar om vad Pappers ska göra i fram den. Kongressen väljer också vilka personer som ska leda Pappers. En för‐
bundsstyrelse ska väljas. Det är alltså då det av‐
görs om jag får förtroendet a fortsä a som för‐
bundsordförande eller om ni medlemmar hi ar någon annan som ni tycker skulle passa bä re. Jag hoppas förstås på a få fortsä a, för det finns mycket kvar a ta itu med. En arbetsgrupp undersöker vad som behöver gö‐
ras för a Pappers medlemmar ska orka arbeta fram ll pensionen vid 65 år. Det handlar dels om förbä ringar av arbetsförhållandena, dels hur medlemmarna kan förbä ra sin livsföring för a orka. Denna arbetsgrupp jobbar inom ramen för pappers‐ och massabranschens samverkansorgan SIRIUS. Gå gärna in på www.industrisirius.se och läs senaste numret av SIRIUS‐ dningen. En annan arbetsgrupp tar fram förslag på hur Pap‐
pers medlemmars pensionssystem kan komple e‐
ras så a de får bä re möjlighet a gå i delpens‐
ion. Även de a är vik gt för a orka jobba fram ll 65 år. Inför kongressen pågår en utredning som ska ta fram förslag på hur vi i Pappers kan anpassa vårt förbund för a kunna fortsä a a stå starka i fram den. Utredningen går nu in i slutspurten. Vilka förändringar kommer den a föreslå? Ska förbundsstyrelsens storlek ändras? Ska distrikts‐
kartan ritas om? Ska nya funk oner inrä as på förbundskontoret? Det är förändringar som i läng‐
den kommer a påverka dig som medlem i Pap‐
pers. Vi väntar med spänning på utredningens slutrapport. I en tredje arbetsgrupp försöker vi bli överens om hur lokala lönesystem bör vara beskaffade för a fungera både rä vist och s mulerande. Inom SIRIUS kommer vi under första kvartalet 3 AVDELNING 2 SKUTSKÄR N tas sedan e antal år llbaka. är vi på det senaste distriktsmötet kom ll punkten distrikts dningen så kände vi nog alla. A nu har vi su t i 2 dar och pratat neddrag‐
ningar uppsägningar MBL‐ förhandlingar LAS‐
förhandlingar a det måste finnas något posi vt (eller mindre nega vt) som händer/hänt på våra respek ve bruk/orter. När vi blir kallade ll en MBL‐info så funderar man ju en del men i de a fall så hade vi svårt a komma på vad förändringen skulle kunna vara. Men ll vår förvåning så meddelade företaget a man har för avsikt a avbryta samarbetet med Securitas (när det gäller räddningstjänsten) och ta in räddningstjänsten i företaget. E förslag kom a vi åtminstone skulle försöka skriva någon ng med en posi vare inriktning som ll exempel ak viter medlemsförmåner eller posi‐
va saker som hänt på bruket. En insourcing ll skillnad från outsourcing som varit så på tapeten de senaste åren. Även om det inte är så stor förändring så är det i grunden posi vt a företaget ser en vinst i a ha egen personal mot a ha det på en firma. Sagt och gjort nu si er jag här och försöker hi a något posi vt a skriva om och som ni märker så går det så där. Det faktum a jag är inne på det andra stycket och inte kommit med något än sä‐
ger nog en del. Men jag ger inte upp och är i grun‐
den en posi v person så jag fortsä er. När det gäller det gäller ak viterer och medlems‐
förmåner så är det svårt och förslag mo ages tacksamt. Vi har tandklubb sedan e antal år ll‐
baka och även ”kulturbidrag” där medlemar kan få 30% llbaka på bilje priset om man varit på bio, konserter , ishockey eller annat evenemang erbjudandet gäller max 8 bilje er/år eller 1000 kr/
år. Min erfarenhet är a det är hyffsat populärt det har hängt med under e antal år i olika for‐
mer. Vi har fak skt ha en förhandling i höst med en posi v inriktning företaget kallade ll en MBL‐ info som handlade om förändringar på vår rädd‐
ningstjänst. Vilket som alla vet har legat på Securi‐
Här nedan kan ni se bilder på den serie teckningar som hänger på väggen utanför vår expedi on i fabriken (p‐huset). Det är inte så många som ”ser” dessa men när man ar på dem så säger de en hel del. Mvh Mikael Ybert ordförande avd 2 Skutskär 4 Serie teckningar som hänger på väggen utanför vår expedi on 5 AVDELNING 3 KARSKÄR 6 7 KRÖNIKA PAULA THUNBERG BERTOLONE IF METALL D et spelar roll hur många som är med i fack‐
et. Det är inte bara en floskel när man säger a alla ska med. Det är organisa onsgraden som ll syvende och sist avgör vilka avtal som kan för‐
handlas fram med arbetsgivarna. Det är antalet medlemmar som gör a vi kan sä a tryck bakom våra krav. vik gare a vi använder oss av våra medlemmars kunskaper i arbetet med a formulera innehållet i avtalen. Vad som är en stark organisa on bestäms inte bara genom a räkna huvuden, utan också genom a använda det som finns i dessa huvu‐
den. Hur skulle våra kollek vavtal se ut om organi‐
sa onsgraden var under 30 procent som i Storbri‐
tannien eller 12 procent som i USA istället för de 70 procent vi for arande har i Sverige? Och hur skulle våra kollek vavtal ha se ut om vi hade ha en organisa onsgrad på 90 procent eller ll och med 100 procent? Vad har Fredrik Reinfeldt med våra kollek vavtal a göra? Kort sagt, det är han och andra poli ker som genom arbetsmarknadslags ningen lägger golvet som vi sedan ska bygga vidare på i avtals‐
förhandlingarna. När den borgerliga regeringen försämrar grundförutsä ningarna, försämrar de också våra möjligheter a förhandla fram bra av‐
tal. En hög organisa onsgrad är vik gt för a fackför‐
eningsrörelsen ska kunna förhandla fram starka kollek vavtal. Men sam digt är det kanske ännu Utan en bra lags ning i bo en blir kollek vavta‐
len tandlösa. Arbetsgivarna har ställt avtalskrav om a försämra reglerna exempelvis för viss ds‐
8 Det är därför vik gt med facklig‐poli sk samver‐
kan. Det är den som ger oss möjlighet a driva medlemmarnas krav även i poli ken. anställning. Det kan de göra på grund av a den borgerliga regeringen har försämrat lags ningen. En lags ning som innebär a vi idag har daglö‐
nare. Det spelar roll vilka som si er i de poli ska för‐
samlingarna. Inte bara vilket par de llhör, utan vilka de fak skt är. Precis som a det är vik gt a våra medlemmar påverkar kollek vavtalen är det också vik gt a de ak vt påverkar poli ken. Arbetsgivarna har en framgångsrik samverkan med den moderatledda regeringen. Villkoren på arbetsmarknaden är inte bara beroende av arbets‐
marknadens parter. Den facklig‐poli ska samverkan får aldrig reduce‐
ras ll a handla om ekonomiska bidrag. Det måste också handla om a vi har fackliga ak vister i Europaparlamentet, riksdagen, i lands ngsfull‐
mäk ge och i kommunfullmäk ge. Och e er valet 2014 på statsministerposten. Våra medlemmars krav handlar o a om förbä ‐
rade villkor som trygga anställningar, säkrare ar‐
betsmiljö och en a‐kassa som man kan leva på om olyckan är framme. Det här är krav som är beroende av poli ska be‐
slut. Det är i riksdagen som dessa frågor avgörs. BOKRECENSION kade sjukfrånvaro ökade markant från 53 000 år 2011 ll 58 000 år 2012. Även anmälda arbets‐
sjukdomar ökade från 9 800 år 2011 ll 10 300 år 2012. Bakom varje siffra finns en människa. I boken ”Döden på jobbet” med under teln – en berä else om det nya arbetslivet‐ berä ar repor‐
tern Elinor Torp om en av dessa olyckor. Olyckan på Nordkalk i Luleå i november 2011 där sju per‐
soner brännskadades i samband med en explosion i en kalkugn. Johan, 23 år, avlider e er e tag på grund av sina skador, Gustaf, 19 år, överlever med omfa ande brännskador. Boken är indelad i fyra avsni – Olyckan, Bro et, Den osynliga döden och Kort om arbetsmiljö. Även om boken skildrar olyckan och rä sprocessen så är den starkaste berä elsen den om de drabbade ungdomarna Gustaf och Johan och deras närstående. Boken har blivit en av höstens mest uppmärksam‐
made och resulterade bl. a. i a socialdemokrater‐
na krävde a riksdagen skulle hålla en särskild riksdagsdeba ägnad dödsolyckorna i arbetet. Boken är utgiven av förbunds dningen Dagens Arbete i samarbete med dningen Arbetarskydd och D et är inte givet a den man, pappa, son eller bror som går ll job‐
bet på morgonen kommer llbaka hem e er arbetsda‐
gens slut. Ca 50 per‐
soner om året, en i veckan, omkommer på jobbet. I huvud‐
sak är det män. Långt många fler skadar sig i arbetet. I Arbetsmiljöverkets rapport över arbetsskadorna 2012 kan man läsa: För år 2012 har det ll och med första kvartalet 2013 rapporterats och registrerats 112 000 arbetsska‐
dor och merparten av dessa är arbetsolyckor. Un‐
der år 2012 ökade alla typer av arbetsskador utom färdolyckor, alltså olyckor på väg ll och från ar‐
betet. Under året anmäldes 31 000 arbetsskador med sjukfrånvaro. Arbetsskador som inte orsa‐
kan beställas på www.da.se Roger Berglund, Hallstavik 9 AVDELNING 4 FORS D en 19 december blir e vik gt startsko för en bred samverkan. En samverkan med en ge‐
mensam mission kring a ge basindustrin kra a Vad gör dom på facket e er tre… eller varför ska man vara med i facket? A lla som är, eller varit förtroendevalda i en fackklubb har säkerligen få den frågan många gånger. Vad får man för de där hundralap‐
parna som dras på lönen varje månad? Är det värt det? växa i Sverige. När vi fick om besked om nerdragningarna här i Fors så kontaktade vi Lars Isacsson kommunalråd i Avesta och gemensamt kläcktes då iden a föra upp frågan på e högre plan. Det är Avesta kommun och LO‐ facken på Stora Enso Fors och Outokumpu Avesta som bjuder in ll bred basindustriell konferens 19 december. Konferensen är inte målet, utan starten på något ny . Vi behöver göra e omtag i Sverige för sam‐
verkan mellan fack, näringsliv och poli k, Sveriges lösning vad gäller arbets llfällen handlar inte en‐
bart om fler småföretag. Småföretag behöver också uppdragsgivare, ll exempel basindustrin i Sverige. Till konferensen kommer bland andra Magdalena Andersson, ekonomisk poli sk tales‐
person (S). Inbjudna är Pappers förbundsordfö‐
rande Jan‐Henrik Sandberg, vår ekonom Christer Larsson, IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe, LO:s ordförande Karl‐Pe er Thorwaldsson, Jernkontoret, näringslivsorganisa oner. I skrivan‐
des stund så är inte all klart än men inom kort får vi reda på vilka övriga poli ker och representanter från näringslivet som kommer. Vi hoppas a den här konferensen kan vara e startsko för a be‐
lysa basindustrins betydelse för Sverige nu och i fram den och a vi kommer ut i media för en fort‐
sa deba . Janne Westman A vara många är en styrka när det blåser hårt på arbetsmarknaden. Men många har uppfa ningen a ”facket” har rä ll ”veto” ll arbetsgivarens alla beslut och förändringar. Så är det givetvis inte, ll syvende och sist är det ju arbetsköparen som bestämmer om si företag. Men facket kan och skall all d utny ja de lagliga möjligheter a skydda sina medlemmar och stå på den lilla män‐
niskan sida. Endast llsammans är vi starka!! Men mer då, det där låter ju väl flummigt för 80 och 90‐talisterna som från modersmjölken få sig imatat a man skall satsa på sig själv och ensam är stark.. Vad mer kan facket ge medlemmarna, mer än trygghet via förhandlingar, försäkringar och ar‐
betslagar? Det här var diskussioner vi i Avd 4 förde för e par år sedan. Vi var många som var nya i styrelsen och kände för a ta nya tag i avdelningen. Några eldsjälar bildade då ”Ak vitetsgruppen” e er a vi på e årsmöte få ja av medlemmarna. Vi dis‐
kuterade mycket om vad som kunde vara e fack‐
ligt mervärde för våra medlemmar, dvs konkreta saker som medlemmarna kunde utny ja och känna a de fick för sina medlemsavgi er. E ersom vi är en avdelning som är stadd vid kassa ansåg vi a alterna vet ll a sänka avgi en med några kronor per månad var a försöka få ll de a mervärde för medlemmarna 10 Det första vi beslutade a göra var a undersöka möjligheten a bilda ”Tandklubb”. E er Studiebe‐
sök hos Hallstavikarna och lite research hos andra klubbar som hade liknande sa e vi igång 2009. 504 kronor i medlemsavgi per år och rä en ll a få llbaka 50% på tandfakturan, gjorde a medlemmarna strömmade in. Hi lls har Tand‐
klubben i stort se varit självfinansierande trots a vi som startkapital beslutade sä a in en buffert på 100 000 kronor från avdelningens pengar. bussar på varje resa. En högt uppska ad ak vitet! Biobilje er för 50 kronor styck som sedan kan ut‐
ny jas på biograf i Avesta, Hedemora och Sala. De är då värda ca 80‐90 kronor beroende på biogra‐
fens bilje pris. Det har blivit en mycket utny jad och uppska ad förmån för inte minst våra med‐
lemmar med barn. Man märker direkt när någon populär barnfilm har premiär, då går biobilje er‐
na åt som smör i solsken. Ideérna och diskussionerna i Ak vitetsgruppen var många, en del genomförbara och en del väl vilda! Släpkärror för gra s utny jande var en senare ge‐
nomförd ide´. Vi köpte in en med täckkåpa och en utan. Vi fick okey ll a Securitas, som sköter in‐
passeringsfunk onen på Bruket, också kunde sköta vår släpkärrebokning, både via telefon och intranätet. Och det är inte många dagar dessa kär‐
ror står outny jade på sina parkeringsplatser. Det börjar snart bli dags a få fram nästa gene‐
ra on Ak vitetsgrupp för a hi a nya fräscha ide‐
er. För man skall aldrig si a för länge i en sådan grupp. Det gäller a hela den få in ny blod och nya ideer. Vi ordnar också diverse resor och llställningar där vi sponsrar en del av bilje och resekostnaden för våra medlemmar. Ullared, Hockeyresor och musik‐
konserter är några av de llfällen vi ordnat. Till‐
sammans med de övriga tre facken på Bruket ord‐
nar vi varje år en sommarresa för alla anställda. Vi har åkt ll Eskilstuna, Stockholm och Furuvik de senaste åren. Vi har då varit upp ll 10 fullpackade Men komihåg…. Tillsammans är vi starka ….på alla områden!! Lilian Haas 11 AVDELNING 50 KVARNSVEDEN J a då kom den domen från Arbetsdomstolen. Så meddelas det a Pappers inte får rä mot Sto‐
raEnso Kvarnsveden. Frågan som AD hade a ta ställning ll var om Kvarnsvedens pappersbruk hade gjort fel då de nyanställt sju personer som operatörer då vår medlem hade företrädesrä enligt § 25 LAS. Frågan gällde om vår medlem hade llräckliga kvalifika oner för dessa arbeten då han inte hade genomgå högskola. Dags för tandvården a ingå fullt ut i den allmänna sjukvården. S edan september 1997 har vi i avdelning 50 ha en tandvårdsklubb och under den den har ca 6,5 miljoner betalats ut i tandvårdsersä ‐
ning ll medlemmarna. Således är behovet stort a få denna hjälp och med tanke på de som inte har möjligheten a ingå i en tandvårdsklubb så bör tandvården ingå i den allmänna sjukvården för alla medborgare. Arbetsdomstolen som inte var enig i si utslag konstaterade a , visst, arbetsgivaren kan ställa krav på e ergymnasial utbildning i form av högs‐
kola, och a det slår undan llräckliga kvalifi‐
ka oner som a man har erfarenhet av maskiner och arbetsplats. I vårt tycke e mycket märkligt domstolsutslag. Vad AD egentligen gör är a de stadfäster begrep‐
pet a ”leda och fördela arbetet och fri an‐
ställa”. Det visar hur djupt denna orä visa rä si er i kvar i svensk arbetsmarknad. Arbetsled‐
ningsrä en verkar vara av ”Gud given” ll arbets‐
köparen, och vi arbetare får vackert se på när denna arbetsgivarmakt utövas. Denna makt ska numera också utövas när det gäller a bedöma om vem som har llräckliga kvalifika oner. Det är någon som sagt a LAS ser ut som Schweizerost, full med hål, och det är bara a instämma. LAS har framstå som arbetarens sista hopp i uppsäg‐
ningssitua oner med företräde llbaka ll lediga jobb. Men ju längre d som går, så framstår LAS alltmer som en schweizerost. När vi från fackligt håll ifrågasä er arbetsledningsrä en så a acke‐
ras vi stenhårt av kapitalägare och högern, arbets‐
ledningsrä en ska lämnas orörd, e ersom de som har pengar och kapital också fullt ut ska be‐
stämma, leda och fördela. Visserligen har e statligt tandvårdsstöd införts för e antal år sedan men det räcker inte på sikt, kostnaderna ökar för tandvården men tandvårds‐ stödet ligger for arande på 150:‐ per år. Vad vi behöver göra är a stärka arbetarnas po‐
si oner, genom a driva krav på bä re regler i 12 som möjligt och ger oss arbetare en rä vis andel över produk onsresultatet. A skapa bestämmel‐
ser som gör a vi arbetare får reella möjligheter a påverka arbetsmiljön, a stärka fri och rä g‐
heter på arbetsplatsen, a stärka jämställdheten. LAS, bä re kollek vavtal som stärker den enskilde medlemmens rä gheter på svensk arbetsmark‐
nad. Det blir en paradox när arbetsgivarna hela den ropar på moderna avtal och lagar, men när det gäller arbetsledningsrä en så är den inte det minsta ”omodern” enligt deras uppfa ning. Även om vi vet a arbetsledningsrä en är lika gammal som inlandsisen som drog sig llbaka från de a land, så ska den inte alls moderniseras. Utan den ska vara lika. Arbetsledningsrä en ska lämnas oin‐
skränkt är arbetsgivarorganisa onernas paroll. Just därför så måste vi försöka mobilisera oss för a kräva en modernare arbetsledningsrä , som svarar emot dagens samhälle. En fackförening måste ha krav som är möjliga a förverkliga i fram den, en fackföreningsrörelse som bara försvarar uppnådda posi oner är ingen rörelse som långsik gt kan värva nya medlemmar eller driva en förändring. För a driva krav på för‐
ändringar så krävs det visioner om en ny och bä re fram d, om den ska bli verklighet. Så därför ska vi inte nedslås av a vi inte fick rä i Kvarnsveden, utan nu gäller det a formulera och ställa kraven, forma en vision och sedan går vi framåt! Som förbund och medlemmar i Pappers så skulle vi mobilisera kring a ge oss inflytande över vår vardag, alltså skapa rä ll inflytande över arbets‐
der, arbetsuppgi er, möjligheter ll utbildning. A garantera en löneutveckling som är så objek v 13 STEFAN LÖFVENS TANKAR OM BRUKSSAMHÄLLEN S bruksföretags lönsamhet, för Sveriges möjlighet a klara miljömålen och för produk onen av bra mat i Sverige. verige ska ha EU:s lägsta arbets‐
löshet år 2020. Det är vårt be‐
sked. Då behövs fler jobb i hela lan‐
det. Hela Sverige måste bidra. Vi vet a det finns en stark växtkra på svensk landsbygd, om vi kan ta ll‐
vara den. Vi socialdemokrater väljer därför, i vårt förslag ll budget, a kompensera för hela bor allet under 2014. Vi llför 371 miljoner mer än regeringen ll landsbygdsprogrammet. Vi ska utveckla landsbygdens näringsliv och säkra jobben. Det handlar om a ge bä re förutsä ‐
ningar för landsbygdsföretag. A investera i en grundläggande service för näringsidkare i hela lan‐
det. Om en bensinmack eller en livsmedelsbu k kan hållas öppen så ger det möjlighet ll a hämta ut såväl paket som varor från apotek och Systembolag, betala räkningar och u öra andra tjänster. En basservice gör en bygd mer a rak v Reinfeldt misslyckades med a behålla Sveriges låga avgi i förhandlingarna om EU:s lång dsbud‐
get. Sveriges landsbygd fick betala. Sverige mister 500 miljoner från landsbygdsprogrammet. Det är dåliga nyheter för landsbygden. Nedskär‐
ningarna innebär stora problem för många lant‐
14 för fri dsboende och turister, vilket skapar y erli‐
gare grund för jobb och företagande. giskt ökar och om inte svensk produk on hänger med ökar importen istället. Vi hävdar a ekolo‐
giskt jordbruk kan vara en specialisering som är lösningen för en del av det svenska jordbruket. Det visar inte minst den ekologiska mjölkpro‐
duk onen som ökat kra igt i Sverige. I vårt förslag ryms anslag ll utbyggnad av bred‐
band. För a landsbygden ska utvecklas och bidra ll svensk llväxt måste llgången ll IT‐
infrastruktur, inte minst bredband, förbä ras. Människor har rä ll mat av hög kvalitet. Svensk mat har o a högre kvalitet då den är producerad e er höga miljökrav och med go djurskydd. Vi vill bygga vidare på just de a som är grunden ll a köpa just svensk mat, Vi vill också modernisera landsbygdsprogrammet ll förmån för fler innova oner på landsbygden. Investeringsstöd ska leda ll mer konkurrens‐
kra iga företag. Landsbygdsprogrammet är därutöver e vik gt redskap för a vi ska nå Sveriges miljömål. Rege‐
ringen misslyckas med 14 av 16 miljömål. A inve‐
stera i landsbygdsprogrammet är därför en vik g åtgärd för a klara fler av miljömålen. Vår satsning på landsbygdsprogrammet är inte bara större än regeringens – det är också en om‐
prioritering ll något ny , modernt och konkur‐
renskra igt. Hela Sverige kan leva – med rä för‐
utsä ningar! Vi sä er också höga ambi oner för det ekologiska jordbruket, Vi gör det av miljöskäl men också för a stärka konkurrenskra en. E erfrågan på ekolo‐
Stefan Löfven 15 AVDELNING 68 HALLSTAVIK T illbakagång har vi hållit på med i Hallstavik i många år. Med en nedlagd Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Socialkontor, en mödravård under lupp. Hopplösheten bredde ut sig över sam‐
hället. Som lök på laxen började vi 2008 också för‐
lora jobb i stor skala när bruket lade e varsel om‐
fa ande 260 anställda. där vi kan påverka! Medlemmar, medborgare, po‐
li ker, organisa oner, företag etc. De a sker bl.a. genom a sjösä a olika ak viteter. En modern tradi on har de blivit – manifesta on‐
erna som Pappers och Facken i poli ken arrange‐
rar. Det är torgmöten på Hallstaviks centrum, eller på annan medarrangörsort, med olika teman och talare, ”Demokra för allas lika värde!”, ”För e levande Hallstavik”, ”Manifesta on för arbete”. Nu senast i kombina on med e manifesta ons‐
tåg. För a u rycka a Hallstavik ska utvecklas i en annan, mer posi v riktning, med bra skolor, bra busskommunika oner, e levande förenings‐
liv, bra äldreboenden, hög servicegrad, bra förut‐
sä ningar för företag a etablera sig och möjlig‐
heter ll kultur och bra samlingslokaler o.s.v. gjor‐
des manifesta onen llsammans med alla andra som ville ge u ryck för a de vill bo i e levande och ak vt samhälle. ”Fram dsdagen” är en jobb‐
mässa som arrangerats varje år sedan 2010. När‐
varande arbetsgivare söker förmågor inom flera olika branscher. En del för anställning nu, andra för fram da behov. Arbetsgivare och arbetssö‐
kande får möjlighet a mötas öga mot öga vilket är mycket uppska at. Den som funderar på a starta företag har möjlighet a ställa frågor ll Nyföretagarcentrum, Coompanion i Roslagen och Roslagens Sparbank som är med och ger råd och ps om hur det är a starta och driva eget. Dessu‐
tom ges informa on om lokala yrkesutbildningar av Carl Wahrens gymnasium I Hallstavik och Norr‐
tälje kommunala vuxenutbildning. Men Pappers undersöker också möjligheterna för en ”egen” vuxenutbildning i Hallstavik. Som något y erligare för Pappers medlemmar. Med långa anställnings‐
der och lång erfarenhet av arbetet inom process‐
industrin med alla dess ski ande arbetsuppgi er och med många olika kunskaper, men inte all d De ledande kommunpoli kerna togs på sängen, vana vid a det stora starka pappersbruket tog hand om ruljangsen i Hallstavik – men nu knäade den store, tyngd av branschens bristande lönsam‐
het. De ekonomiska musklerna krampade, fyllda med finansiell mjölksyra. Kramperna och knä‐
ståendet har fortsa och resulterat i nya varsel 2010 och 2012. En avmagrad organisa on håller igång fabriken. På sängkanten si er poli kerna kvar, yrvaket, tryckandes på snooze‐knappen. Summa 600 ar‐
bets llfällen färre! Självklart e oerhört hårt slag för den lilla orten Hallstavik! Men i hopplöshetens spillror syntes små rörelser formera sig – de ideella kra erna, några som for arande trodde på samhällets möjligheter, de som betraktade utmaningarna som utmanande. Pappers ordförande var en av två ini a vtagarna ll det som sedermera skulle bli ll det opoli ska Hallstaviksnätverket. Hallstaviksnätverket hade tre huvudmål: Jobb‐
skapande, trivsel och trygghet. Nätverket s mule‐
rade även bildandet av Hallstaviks Invest AB, som är e investmentbolag med uppgi en a inve‐
stera i och utveckla företag för a skapa syssel‐
sä ning i Hallstaviksområdet. De a har så här långt resulterat i e 30‐tal nya jobb. Finns då något mer Pappers lokalt kan göra när samhällsservicen avrustas? Det Avd 68 försöker göra är a påverka genom a vara med och på 16 Paneldeba en om Hallstaviks fram d med betygen. Skulle det gå a använda de kun‐
skaperna inom en ny bransch? Svaret är säkert ja om man fyller på med mer av de speciallistkun‐
skaper som behövs i den nya branschen eller yr‐
ket. Vi tror a det är möjligt på rela vt kort d då man under sin prak k träffar företag och nya po‐
ten ella arbetsgivare och får llfällen a visa upp si kunnande. Är en konvertering ll t.ex. rörmo‐
kare eller frisör möjlig för a få jobb snabbt? Det här vill vi försöka göra möjligt. Pappers har ini e‐
rat diskussionen med några olika samarbetspart‐
ners. Vår förhoppning är a utbildningen ska kunna komma igång våren 2014. Intet ny för de nordliga utposterna! Men de a var troligen jobbigt även för poli kerna – så många frågor, så många som ville ha svar, men inga svar a ge. En sak visade sig tydligt: Medbor‐
garna har lämnat öronlappsfåtöljerna och vill ha svar – för a de vill något med samhället och dess fram d! I november arrangerar Pappers en upp‐
följningsdeba . Alla poli ker kommer och kanske har de snört på sig skorna den här gången, in‐
siktsfulla om läget? Deba erna kommer a fort‐
sä a med ca sex månaders mellanrum ända lls ve ga svar finns. Kampen för medlemmarna och samhället forts‐
ä er. Men alltmedan de sängsi ande gnider törnro‐
sasömnen ur ögonen, den knästående lurar över nästa 5:2‐diet håller något på a hända: E enga‐
gemang på bred front! I e fullständigt fullsa Fol‐
kets Hus väntade över 300 Hallstabor! Uppslut‐
ningen var enorm. Trasiga stolar från bra‐a ‐ha‐
förrådet fick kånkas fram för a fler skulle få si a. En paneldeba väntade. Folket skulle få möjlighet a träffa dem som bestämmer om vilken fram d som vår bygd går ll mötes! Kommunens ledande poli ker blev troligen helt tagna på sängen över bygdens uppslutning. Vilka svar hade poli kerna i panelen a ge? Egentligen inget visade det sig. Diskussion om vuxenutbildning 17 AVDELNING 111 GRYCKSBO Och utanför grindarna då? 
Först och främst, lägger vi varje år pengar på en familjedag, där våra medlemmar och deras familjer bjuds in ll ädelfiske i en sjö nära bruket, och där vi serverar enklare förtäring, psprome‐
nad och utlo ning av fina priser. De a har pågå i mera än 25 år, och är for arande mycket upp‐
ska at. Fri fiske för medlemmarna och deras anhöriga i en vecka, utöver själva familjedagen. 
Wolf FM Summer Jamboree, en förenings och musikfest i två dagar i Grycksboparken, där översko et llfaller föreningarna i byn, sponsras av oss genom utlo ning av bilje er vi bekostar ll denna allt större fest i Grycksbos Folkets Park. Den festen besöks av många medlemmar och de‐
ras familjer, och håller dessutom liv i både folk‐
park och föreningsliv. P appers i Grycksbo har sedan en rad av år en policy, a då olika grupper, organisa oner eller föreningar ansöker om bidrag ll olika ak vi‐
teter, så ställer vi krav på a dessa ak viteter skall vara ll för våra medlemmar på e eller annat sä . Man kan ha en ganska vid defini on på de a, men allmänna bidrag utan koppling ll orten, eller utan tydlig inriktning beviljas inte. Det är trots allt våra medlemmars pengar det handlar om, och dessa skall man inte hantera hur som helst. Sam digt kan man inte blunda för a på bruksor‐
terna, är fackföreningen en av de vik gaste orga‐
nisa onerna, inte bara innanför grindarna ll bru‐
ket, utan också ute i samhället i stort. För a exemplifiera de a så kommer vi här a redovisa några av de ak viteter vi deltagit i på e eller annat sä under det senaste året. Familjedagen 18 
Även om festen har en tydlig rockabilly‐profil, be‐
söks den varje år av både äldre och yngre, musika‐
liska allätare. (Wolf FM är en lokal radiosta on, som helt bygger på frivilliga insatser). S elsen Tandådalsstugorna, där anställda kan hyra både sommar som vinter, bro as med ekonomiska bekymmer, varför vi bidrar ll porslin och köksgeråd i stugorna, allt e ersom det behö‐
ver fyllas på. Tandådalsstugorna 
PRO har många av våra pensionerade med‐ lemmar inom sin organisa on. Vi bidrar varje år ll en ”hemlig resa” för +80‐medlemmar, och som är otroligt uppska ad. Bussresa ll hemligt mål, kaffe, lunch och trevligt umgänge. 
Annonsstöd ll Grycksbo IF, genom a vi annonserar i programblad och matchblad. Vi ser det som vik gt a det finns en ak v idro sför‐
ening på orten, inte minst för våra medlemmars barn. En del av föreningarna i samhället utny jar också det faktum, a vi har skriv‐ och kopieringsmöjlig‐
heter, och vi brukar inte säga nej, utan hjälpa ll så go vi kan. Skulle även föreningslivet i e litet brukssamhälle falla samman, upphör nästan sam‐
hället a finns ll. Därför kommer vi också i fort‐
sä ningen a stödja lokala ini a v. Utöver sådant vi beslutar om själva, deltar vi e er bästa förmåga i företagets ”Kul Fri ds‐
ak viteter”, som är allt från mo onsidro ll konstvernissager. 19 Robert Nyberg
LAYOUT: Pappers Gävle‐Dala FRAMSIDA: Aleksandar Srndovic BAKSIDA: Robert Nyberg NÄSTA NR: mars2014 ANSVARIG UTGIVARE : Lars‐Göran Johansson REDAKTIONEN: Mikael Ybert Kjell Olsson Jan Westman Sonny Waern Aleksandar Srndovic 20 Lars‐Göran Johansson KONTAKT: Lars‐Göran Johansson Morbygden 106 791 52 Falun 023 ‐ 440 98