Transcript Nr 2/2010 - Ålands Sjöfart

SJÖliv
Ålandstidningens temabilaga
fredag 22 oktober 2010
Sommarålänning
jagar
rederislarv
SIDORNA 10–11
K-märkta kryssningsfartyget ms Birger Jarl i Mariehamn.
Längst på
Ålands hav
Kryssningsfartyget Birger Jarl är unik på flera sätt. Hon har
trafikerat längre tid än alla andra, hon tar bara 340 passagerare och hennes inredning är inte längre till alla delar
godkänd. Ändå fortsätter befälhavaren Arne Syberg att med
gott humör transportera glada kryssningsgäster mellan
Stockholm och Mariehamn. Vi hälsade på ombord i det
SIDORNA 21–23
k-märkta fartyget.
Ensam på land med
maken på sjön
Sjöfarten är Ålands största arbetsgivare. De flesta som jobbar
till sjöss är män. På landbacken
sköter fruarna markservicen. Vi
frågade nygifta Pamela Österlund-Mattsson hur vardagen ser
ut.
SIDORNA 4–5
Håller koll på
havets oljebovar
Ett större oljeutsläpp i Östersjön vore förödande. Ändå ökar mängden
tankers för varje år. Områdesofficer
Juri Jalava berättar hur myndigheterna jobbar för att avskräcka miljöbovarna.
SIDORNA 6–7
Åländsk utbildning
hetare än någonsin
Fler än någonsin vill söka sig en
framtid till sjöss i de åländska skolorna.
SIDAN 20
En helt ny tidning
om Ålands sjöfart
Efter årsskiftet tar ÅTT över utgivningen av
branschtidningen Ålands Sjöfart.
SIDAN 2
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 3
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Fraktlinje
Långnäs–Nådendal
By land, by sea
and by air
Raumo, tel. +358 (0)2 273 0580
Åbo, tel. +358 (0)2 273 0500
Helsingfors, tel. +358 (0)9 758 991
Mariehamn, tel. +358 (0)18 221 22
Stockholm, tel. +46 8 545 876 00
Tallinn, tel. +372-650 5950
Uleåborg, tel. +358 (0)8 8898 900
B
ok
ak
ryssn
ingen
www.lillgaard.aland.fi
0
0
0
8
!
2
.
l
e
t
på
Njut av den läckra skaldjursbuffén
i restaurang Four Seasons!
Busiga söndagar
Låt dig väl smaka av räkor, havskräftor, hummer, rökta
musslor, ostron, krabba, kräftsoppa och mycket mer.
Mätt och belåten utforskar du sedan nöjet ombord.
På fredagar och lördagar erbjuder vi en helt ny show med
de största hitsen från 80-talet. Du kommer att skratta,
glädjas och minnas 80-talet som om det var i går när du
ser våra professionella showartister framföra den ena
hiten efter den andra i Club Copacabana.
Passa även på att unna dig en härlig SPA-behandling.
Prisexempel avresa söndag–torsdag från 65 €/person,
lördagar från 76 €/person.
Under söndagar är det exktra kul för barnfamiljer att
kryssa med Birka Paradise. Då har vi knattevärd ombord
som håller i pyssel, sagoläsning, ansiktsmålning, filmvisning, godisbingo och annat skoj. Förutom underhållningen i knatteparadiset kan barnen självklart ha det skönt i
poolen och jacuzzin.
Prisexempel 2 vuxna och 2 barn (6–15 år) boende i insides 4-bäddshytt, smörgåsbord samt måltidsdryck
från 122 €
Boka din resa hos Eckerö Linjen
på Torggatan 2 eller på tel. 28 000!
I priset ingår kryssning Mariehamn–Stockholm t/r med del i
insideshytt (Paradise Class) inkl. skaldjursbuffé. Drycker tillkommer. Vänligen observera att 23 års åldersgräns gäller på våra
kryssningar.
De
Ordinarie turlista Birka Paradise (alla tider är lokala)
Avgång Mariehamn kl. 10.00, ankomst Stockholm kl. 15.45
Avgång Stockholm kl. 18.00, ankomst Mariehamn kl. 08.15.
t fi
n n s bar
Öst
is på ersjön
d
ara
tp
t
e
a
Ö
Resor med Birka Paradise bokar du hos Eckerö Linjen på Torggatan 2, tel. 28 000.
FREDAG 22 OKTOBER 2010
4 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Medan maken och pappan Ken är ute på sina arbetspass till sjöss får hustrun Pamela Österlund-Mattsson och dottern Felicia klara sig på egen hand. Oftast går det bra men ibland blir det ensamt,
konstaterar Pamela. ”Jag lever två olika liv. Ett när Ken är hemma och ett när han är borta”, säger hon.
6ˆÃÃÌiÊ`ÕÊ>ÌÌ°°°
>˜`Ã̈`˜ˆ˜}i˜Ã
«>««iÀÊ̈ÛiÀŽ>ÃÊÕÌ>˜Ê
ŽœÀLiŽ˜ˆ˜}ʜV…Ê“i`Ê
F}>ÊÕÌÏB««Ê̈ÊÕvÌʜV…Ê
Û>ÌÌi˜°ÊBÀvŸÀÊBÀÊ`i˜Ê
-Û>˜“BÀŽÌ°
--ʈŸ“BÀŽ˜ˆ˜}Ê
Oy Thunship Ab
Founded 1954
Shipbrokers
Phone: +358-9-622 6060
Fax:
+358-9-655 492
E-mail: [email protected]
Web:
www.thunship.fi
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 5
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Sjömannens vardag är att styra bort hemifrån med sitt fartyg. Ombord på
Birka Paradise jobbar Ken Mattsson i maskinrummet. Kvar i hemmet finns
hustrun Pamela Österlund-Mattsson som sköter markservicen under jobbveckorna.
FOTO: BIRKA CRUISES
Kvinnan styr på landbacken
när mannen drar mot havet
Det är kanske inte lika tydligt som förr att kvinnorna stannar i land när mannen
drar till sjöss. Men trots att sjömansyrket i dag inte är endast männen förunnat är
slagsidan stor. Det är mannens värld som råder till sjöss. Och i motsvarande
grad är det kvinnan som sköter markservicen.
Inte alltid men oftast. Häng med till sjömansänkan Pamela Österlund-Mattssons vardag.
[email protected]
tel: 26636
När Ken är ledig blir det en hel del pyssel med
huset och gården. Pamela brukar också passa på att
träna, gå på massage och umgås med sina kompisar eftersom de sysslorna annars kräver en barnvakt.
Frisören Pamela Österlund-Mattsson och maskinmästaren Ken Mattsson gifte sig för bara några
veckor sedan i Geta kyrka.
De har den femåriga dottern Felicia tillsammans
och ett ganska nytt hus som fortfarande inte är helt
färdigställt.
Ken är alltid borta två veckor i sträck när han jobbar och då är det Pamela som får ta hand om allt.
– Nu är jag så van så det går men visst är det jobbigt när jag ofta är ensam. Men jag tror att man
vänjer sig till slut. Så är det för mig i alla fall, säger
Pamela.
Som tur är har Pamela alltid varit självständig vilket är bra när hon periodvis är tvungen att klara saker som andra par delar på.
Jobbigt för dottern
Två liv
Ken har jobbat på Birka Paradise sedan 2004. Innan
dess var han till sjöss under somrarna då skolan tog
paus. Pamela och Ken har varit ett par i elva år så
hon börjar alltså bli en rutinerad sjömansänka.
Utmaningarna är flera. Sjölivet ställer krav på förhållandet.
– Jag lever två olika liv. Ett när Ken är hemma och
ett när han är borta. När han är här vill jag passa på
att umgås med honom och försöka göra saker tillsammans och när han är borta kanske jag och Feli-
TEXT OCH FOTO: SUZETTE ÖSTRÖM
Ken Mattsson och Pamela Österlund vigde sig den 18
september i Geta kyrka. Med på bilden är dottern Felicia.
Familjen bor i Lemland.
FOTO: FOTO ALANDIA/ GRANT ALMÉN
cia passar på att åka och simma och göra saker som
han inte tycker om.
any
a
ny V
Vessel,
essel, a
any
ny T
Time
ime
Dry do
Dry
dock:
ck:
265 m x 70 m x 7.9 m
FFloating
loating do
dock:
ck:
101 m x 21.6 m x 6 m 4000 tton
on
Felicias åsikt om pappa Kens arbete går i perioder.
– Ibland så säger hon bara: okej, far på jobb. Men
om vi inte är överens eller om hon är trött vill hon
ha pappa hemma. Någon gång har hon frågat: kan
inte pappa ha ett vanligt jobb och vara hemma?
Hon säger oftast inte så mycket men jag tror att hon
tycker det är jobbigt.
Problemet med att ha en man som är borta i
långa perioder är då något händer.
– När det är någonting är han alltid på jobb. Till
exempel när Felicia är sjuk är jag den som måste ta
hand om henne fastän jag har kunder på jobbet
som jag måste ta ansvar för. Allt faller på mig då.
Pamela kan också känna sig rätt ensam när Ken
arbetar och hon ensam ska gå på kalas eller bröllop.
Sedan Felicia kom till världen mildrades hennes
ensamhet lite.
– Men hon är ju inte Ken. Det är ju honom jag
saknar.
Crane capacity:
capacity:
Crane
tons, 100 tons,
tons, 2 x 30 tons
tons
150 tons,
Additional information:
information:
Additional
www
w..turkurepairyard.com
www.turkurepairyard.com
FREDAG 22 OKTOBER 2010
6 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Gränsbevakningsväsendet och Finlands miljöcentral samarbetar och följer
med olagliga utsläpp med hjälp av två Dornier 228 spaningsflygplan. De används samtidigt till gränsbevakning och miljöbevakning.
FOTO: FINLANDS MILJÖCENTRAL
I grönmarkerade Finska viken ligger oljehamnarna
tätt. Ett utsläpp i regionen skulle ha katastrofala konsejvenser. I dag flyttas 150 miljoner ton olja varje år i
området. År 2015 beräknas den mängden vara 250
ILLUSTRATION: FINLANDS MILJÖCENTRAL
miljoner ton!
Råoljetankern Overseas Portland, 112.000 dwt, i Nynäshamn. I dag sker de allra flesta oljetransporter med
dubbelskrovade fartyg. Det behövs. Olja och oljeprodukter utgör en tredjedel av allt gods som transporteras på
FOTO: NICKLAS LILJEGREN
världshaven!
Tuffare spaning ger
mindre oljeutsläpp
Sökandet efter otillåtna oljeutsläpp i Östersjön pågår dagligen från fartyg,
helikoptrar, flygplan och satelliter. Det är en satsning som ger resultat – utsläppen från fartyg minskar.
Samtidigt ökar transportmängderna av olja kraftigt. Ett skräckscenario
med en stor tankerolycka kan inte uteslutas.
Man kan säga att hotet om oljeutsläpp i Östersjön
både ökar och minskar.
Det ökar eftersom allt större mängder olja transporteras i regionen. Enligt uppgifter från regeringskansliet i Sverige transporteras varje år 250 miljoner ton olja på Östersjön.
Det största mängderna fraktas på Finska viken,
och en kraftig ökning är dessutom att vänta i den
regionen. Från cirka 150 miljoner ton olja 2009 till
över 250 miljoner ton redan innan 2015.
Samtidigt sker det allt färre oljeutsläpp. Enligt
Helcoms statistik har de illegala utsläppen minskat med 63 procent sedan 1999. En orsak till det är
den allt hårdare övervakningen.
Många aktörer är inblandade i arbetet med att
förhindra att oljeutsläpp uppstår och bekämpa
dem när de ändå gör det: landskapsregeringen,
Räddningsverket, gränsbevakningen, Frivilliga
sjöräddningen, statens farledsbolag Meritaito, marinen och så alla de övriga Östersjöländernas myndigheter.
– Om det skulle ske en större olycka på Ålands
hav är det sannolikt att åtminstone Sverige och
Finland samarbetar i fråga om bekämpningen, oavsett på vilken sida utsläppet sker, säger områdesofficer Juri Jalava vid Gränsbevakningsväsendet.
Upptrappad bevakning
Bevakningen trappas upp allt eftersom tekniken bli
mer avancerad.
Gränsbevakningens Dornier-flygplan spanar
över det åländska territoriet flera gånger per vecka,
berättar Juri Jalava. Från dessa plan sker optisk
övervakning, övervakning med radarutrustning
och övervakning med värmesensorer. Man använder sig även av AIS-systemet och satellituppkoppling.
Med gränsbevakningens helikoptrar och fartyg
finns dessutom goda möjligheter att visuellt upptäcka oljeutsläpp, säger Juri Jalava. Sju olika statliga
fartyg med kapacitet att bekämpa olja finns inom
Ålands och Skärgårdshavets region.
Bordar fartygen
När ett oljeutsläpp upptäckts inleder gränsbevakningen omgående sitt utredningsarbete.
– Vi försöker få en uppfattning om utsläppets
omfattning, knyta det till en möjlig utsläppare och
trygga utredningen, säger Juri Jalava.
Provtagningar sker av ämnet i vattnet och referensprover tas från det misstänkta fartyget eller
misstänkta fartygen, om fler är ett fartyg passerat
området.
– Vi utför även en driftmätning vilket betyder att
vi försöker fastställa åt vilket håll och hur fort oljebältet driver med vinden och havsströmmarna.
Det har betydelse när vi spårar varifrån utsläppet
härrör men också för bedömningen av vart utsläppet hamnar och när.
Gränsbevakningen försöker borda det misstänkta fartyget så snabbt som möjligt. Besättningen förhörs och allt dokumenteras.
– En svårighet är att det finns så många olika
ställen med oljor på ett stort handelsfartyg. Vi måste försöka hitta alla provtagningspunkter, säger Juri Jalava.
Inte saneringsbart
2009 konstaterades 104 oljeutsläpp längs den finska kusten. Hittills i år har 88 utsläpp observerats
längs kuststräckan. 59 utsläpp har konstaterats vara mineralolja. Av de två utsläpp som observerats
på Åland i år var det fråga om mineralolja i ett fall.
Men det är sällan som utsläppen är går att sanera.
– Vid sådana utsläpp som skett med flit eller av
TEXT: ANNA JAKOBSSON
[email protected]
tel: 26624
misstag när man spolar tankarna eller vrider en
kran i fel ställning brukar det handla om sådana
mängder som inte är saneringsbara på öppet hav.
Oljan sprids ut och förångas. Då är det viktiga att
man ger de ansvariga straffavgifter, säger Juri Jalava.
Hittills i år har gränsbevakningen påfört administrativa oljeutsläppsavgifter på totalt 55.000 euro.
– Ett uppmärksammat fall från 2009, som också
berörde Åland, var ett handelsfartyg som släppte
ut olja hela vägen från Åland till Nådendal. Det rörde sig om cirka fem kubikmeter olja. I det fallet påfördes rederiet en påföljdsavgift på över 22.000 euro, säger Juri Jalava.
Övar inför storolycka
Skräckscenariot är en olycka i den korsande trafiken på Östersjön. För den typen av händelser övas
både teoretisk och i sjöräddningsövningar.
– Vid en sådan olycka är det mycket som ska koordineras, säger Juri Jalava.
De flesta oljefartyg som trafikerar Östersjön i dag
har dubbelbotten.
– Skadorna begränsas. Och det sker förhållandevis få olyckor i Östersjöområdet. Fartygen är rätt
moderna, det är välutbildad personal och det finns
ett så gott som heltäckande radarnätverk. Vi har inte så stora luckor i den maritima övervakningen.
Farlederna är dessutom väldigt väl utrustade och
det finns separationszoner.
Att utsläppen minskar har många orsaker, bedömer Juri Jalava.
– Trenden är definitivt sjunkande. Risken att åka
fast är större än tidigare och det kan bli dyrt för
kaptenen eller rederiet. Sedan spelar säkert en
ökad miljömedvetenhet från ett allmänt perspektiv
in, säger han.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 7
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Lastfartyget Janra förliste år 2000 och bogserades till en skyddad vik på Åland. Oljeutsläppet
var rätt begränsat men ställde ändå till besvär för närboende i Lemland. Vad ett större utsläpp
kan föra med sig kan man bara spekulera kring.
FOTO: DANIEL ERIKSSON
Finländska lastfartyget Cindy gick på grund i Föglöfjärden 2001. Inga större utsläpp uppstod
men landskapets lilla oljebekämpningsfartyg Svärtan, längst till höger, ryckte för säkerhets
skull ut till haveristen.
FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
Från övervakningscentralen i Mariehamns sjöbevakningsstation på Lotsberget koordineras det dagliga arbetet på Åland. Få oljeutsläpp är saneringsbara, säger områdesofficer Juri Jalava. Arbetet
är till stor del koncentrerat på att hitta den som är skyldig till ett utsläpp och se till att straffavgifter påförs.
FOTO: IDA JANSSON
MILJÖEFFEKTER VID OLJEUTSLÄPP
Det finns ingen tydlig relation mellan ett utsläpps storlek och skadans omfattning. I stället avgörs miljöeffekterna av följande faktorer:
1. När utsläppet sker. Årstiden påverkar miljöeffekterna. Ett exempel är att avdunstning påskyndas på sommaren och försenas på vintern
2. Var utsläppet sker. Om utsläppet sker ute till havs påskyndas oljans utspädning och nedbrytning.
3. Typen av olja. Giftigheten varierar för olika oljor. Bensin är mycket giftigt men
avdunstar relativt snabbt. Eldningsoljor, tjockoljor och råoljor ger effekter under
längre tid.
Källa: www.sweco.se
I KORTHET
STORA OLJEUTSLÄPP I ÖSTERSJÖN
2009 konstaterades 104
oljeutsläpp längs den finska
kusten.
Hittills i år har 88 utsläpp observerats längs kuststräckan.
59 utsläpp har konstaterats
vara mineralolja.
Av de två utsläpp som observerats på Åland i år var det
fråga om mineralolja i ett fall.
Enligt en sammanställning av Helcom skedde följande utsläpp av mer än
100 ton olja i Östersjön 1988–2003:
År
Fartyg
Mängd
Plats
2003
Fu Shan Hai
1.200 ton
Bornholm
2001
Baltic Carrier
2.700 ton
Kadetrenden
1998
Nunki
100 kubikmeter
Kalundborg Fjord
1995
Hual Trooper
180 ton
Öresund
1990
Volgoneft
1.000 ton
Karlskrona
Källa: www.helcom.fi
FREDAG 22 OKTOBER 2010
8 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Ahtela.
Lotta 2.
Tingö.
Spoven.
Hildegaard.
Kent Explorer.
Penelop.
Largo.
Thornbury.
Hoburgen.
Alfa Germania.
Breant.
Alfa Britannia.
Kent Trader.
Alfa Italia.
De seglar
Sjöfarten är Ålands viktigaste näringsgren. Runt 4.000 ålänningar
får sin utkomst från sjöfarten eller någon anknuten näring.
Åländska rederier seglar sina egna fartyg eller sköter andras över
hela världen. Här är fartygen och var de befann sig vecka 41.
Positionslistan har genom generationer
haft en särskild plats hos ålänningarna.
Ålandstidningen har sedan begynnelsen
rapporterat om de åländska fartygens
framfart i en stor värld. Ofta har Positionslistan varit de hemmavarande anhörigas enda kontakt till sina kära.
I dag är det annorlunda. En knapptryckning bort finns den senaste informationen om fartygen. Men intresset för
positionerna är inte mindre i dag än
förut. Vi som är på land vill veta vart fartygen är på väg, när de är framme och hur
det har gått.
En granskning av positionerna visar att
åländsk sjöfart är långt ifrån svag, tvärtom. Den lever och mår, efter omständigheterna, rätt bra!
Här är Ålands fartyg i världen.
Godby Shipping Ab
mv Misana: 16.10 - Rostock
mv Misida: 13.10: London
mv Miranda: 14.10 - Raumo
mv Mistral: 15.10 - Bilbao
mv Midas: 17.10 - Gdynia
mv Mimer: 14.10 - Kotka
mv Link Star: Mariehamn
Wilja.
Fjärdvägen.
Katja.
Sarpen.
Rederi Ab Eckerö
Ms Eckerö: Berghamn-Grisslehamn
Nordlandia: Tallinn
Translandia: Tallinn
Birka Paradise: Stockholm-Mariehamn
Birka Trader: 11.10 - Kotka
Birka Carrier: 13.10 - Raumo
Birka Express: 13.10 - Hull
Birka Shipper: 15.10 - Amsterdam.
Birka Exporter: 13.10 Hallstavik.
Birka Transporter: Chatham.
Baltic Excellent: 10.10 -Lübeck.
Lundqvistrederierna
OLJETANKERS UNDER BAHAMAS FLAGG
Penelop: till ankars utanför engelska Immingham.
Alfa Italia: utanför engelska Sullom Voe.
Sarpen: till ankars utanför engelska Immingham.
Thornbury: engelska Tees.
Alfa Britannia: utanför engelska Lands End, på
väg mot Libyen.
Alfa Germania: på resa från engelska Tees, mot
Immingham.
Hildegaard: utanför Tunisien på väg mot London.
Katja: passerat Istanbul, på väg mot Novorossisk i
Ryssland, Svarta havet.
ASP-Ship Management
Scandinavia
Rederi Ab Lillgaard
Ms Breant: i trafik över Gibtraltar sund.
Ms Christa: på väg mot Wismar
Ms Hoburgen: Mariehamn
Ms Fjärdvägen: Långnäs-Nådendal.
Ms Forte: Bejaia i Algeriet.
Ms Largo: Tunisien.
Ms Tanja: på väg till Bayon i Frankrike
Ms Explorer: Kotka.
Ms Trader: Alexandria.
ÄR MANAGER FÖR:
Global Carrier: i linjetrafik på Östersjön.
Global Freighter: i linjetrafik på Östersjön.
Envik: i linjetrafik längs finska kusten.
Rederi Slätskonaren
Linden Öb
Linden: Mariehamn
Tanja.
SubSea V.
Linden.
Mannechai.
Forte.
Christa.
SubSea Hover.
F.P. von Knorring.
Pommern.
Michael Sars.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 9
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Birka Carrier.
Birka Excellent.
Birka Exporter.
Birka Express.
Birka Transporter.
Birka Paradise.
Birka Shipper.
Birka Trader.
Birka Translandia.
Ms Eckerö.
för Åland
Cinderella.
Midas.
Gabriella.
Miranda.
Rosella.
Misida.
Mariella.
Mistral.
Amorella.
Misana.
Isabella.
Mimer.
Viking XPRS.
Link Star.
SAMMANSTÄLLT AV:
PETTER LOBRÅTEN
[email protected]
tel: 26633
Subsea Åland
Rettig Group Bore
Subsea II: Mariehamn.
Subsea V: Mariehamn.
Subsea VI: Fredrikshamn.
Subsea Hoover: Mariehamn.
Subsea Surveyor I: Mariehamn.
Oscar II: Ulvsunda utanför Stockholm. (pråm)
Subsea Constructor: Mariehamn.
Auto Baltic: anl. 18.10 St. Nazaire
Auto Bank: anl. 18.10 Oslo
Auto Bay: anl. 18.10 Le Havre
Borden: upplagd i Åbo
Bravaden: anl. 18.10 Gdynia
Estraden: anl. 18.10 Harwich
Fingard: anl. 20.10 Lovisa
Klenoden: anl. 18.10 Mäntyluoto
Najaden: anl. 21.10 Rochefort
Nordgard: anl. 13.10 King s Lynn
Norking: i trafik Zeebrügge/Tilbury
Norqueen: i trafik Zeebrügge/Tilbury
Norsky: i trafik Rotterdam/Teesport
Norstream: i trafik Zeebrügge/Teesport
Ostgard: anl. 20.10 Vasa
Seagard: anl. 18.10 Fredrikshamn
Swegard: anl. 18.10 Jakobstad
Sydgard: anl. 18.10 Raumo
Trenden: anl. 14.10 Riga
Westgard: anl. 18.10 Jakobstad
Oct shipping /
Rederi Ab Gustaf Erikson
Tingö: Terneuzen.
Ahtela (full management): Mariehamn.
Viking Line
Passagerarfartyg
Viking XPRS: Helsingfors – Tallinn.
Mariella: Helsingfors – Mariehamn – Stockholm.
Gabriella: Helsingfors – Mariehamn – Stockholm
Amorella: Stockholm – Mariehamn – Åbo.
Isabella: Stockholm – Mariehamn – Åbo.
Rosella: Mariehamn – Kapellskär.
Cinderella: Stockholm – Mariehamn.
Landskapets
trafikavdelning
Ansgar Ab
Frida II
Lotta II
Spoven
Ålands sjömansskola
Alfågeln: Hummelvik – Torsholma.
Doppingen: Åva – Jurmo.
Ejdern: Långnäs – Kökar
Gudingen: Långnäs – Kökar.
Grisslan: Långnäs – Snäckö.
Knipan: Svinö – Degerby.
Skiftet: Långnäs – Kökar.
Viggen: Åva – Osnäs
Skarven: Svinö – Degerby.
Spoven: Asterholma – Lappo-Torsholma.
FAREATA SKÄRGÅRDSTRANSPORTER
Sophia B: Åland/Skärgårdahavet
Michael Sars (skolfartyg): Mariehamn.
Tab Tim Siam Restaurant
Mannechai: Mariehamn.
KJ-Restaurant Ab - Bild
F.P. von Knorring: Mariehamn
Mariehamns stad
Pommern: Mariehamn
Grisslan.
Ejdern.
Gudingen.
Knipan.
Skarven.
Doppingen.
Alfågeln.
Viggen.
Skiftet.
Sophia B.
FREDAG 22 OKTOBER 2010
10 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Hundratals incidenter och olyckor sker årligen sker på EU:s vatten. För att förbättra säkerheten till sjöss träder stora förändringar av hamnstatskontrollerna snart i kraft. På bilderna syns Amorellas kollision
ning.
Osäkra rederier
EU tar vid årsskiftet ett mycket hårdare grepp om sjösäkerheten i alla medlemsstater.
Osäkra fartyg ska punktmarkeras och rederierna hängas ut.
God säkerhet ska belönas med färre inspektioner.
Rederier som vill testa hur
de kommer att bedömas
med det nya systemet för
hamnstatskontroller kan
använda en simulator på
Emsas hemsida, säger enhetschef Henrik Ringbom.
PRIVAT FOTO
Radikala förändringar av systemet för
hamnstatskontroller börjar gälla den i
januari 2011. Det berättar Henrik Ringbom, sommarålänning och chef för enheten för marinmiljö, utbildning och
statistik vid Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) i Lissabon.
För första gången införs ett helt samordnat system för EU-ländernas säkerhetsinspektioner. Allt organiseras av
Emsa genom deras nya informationssystem Thetis.
– Det är väldigt spännande. I en idealisk värld skulle det inte behövas någon
hamnstatskontroll. Det är flaggstaterna
som ska se till att säkerhetskraven uppfylls. Men det görs inte alltid i praktiken.
Därför behövs stickprov av alla fartyg i
europeiska hamnar, säger Henrik Ringbom.
Reglerna innebär att det blir lättare
för visa rederier och tuffare för andra.
Rederier som underkänns vid säkerhet-
sinspektioner ska hängas ut i ett nytt
onlineregister och fartygen ska utsättas
för fler inspektioner. Rederier med hög
säkerhetsnivå får däremot positiv uppmärksamhet och färre fartygsinspektioner.
EU fördelar arbetet
Det nuvarande systemet bygger på att
de nationella myndigheterna för hamnstatskontroll måste inspektera minst
en fjärdedel av alla hamnanlöp.
– Staterna ska inspektera 25 procent,
men de har stor frihet att välja vilka fartyg som inspekteras. Därför har det blivit så att man valt ”lätta” fartyg för att
kunna pricka av dem. Det här försöker
man motverka med de nya reglerna, säger Henrik Ringbom.
Vid årsskiftet slopas gränsen på 25
procent. I stället ska alla fartyg inspekteras. Men uppgiften fördelas mellan de
olika länderna. Och det är Emsas
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 11
FREDAG 22 OKTOBER 2010
med Finnfellow, oljeutsläppet på Signilskär, Janras förlisning, Finnfellows grundstötning på Överö, en okänd rysk båt vid stadens brygga i Möckelö och den för tillfället vajerlösa Töftöfärjans grundstöt-
hängs ut av EU
TEXT: ANNA JAKOBSSON
[email protected]
tel: 26624
system Thetis som sköter arbetsfördelningen genom sin koppling till systemet SafeSeaNet, som håller ordning på
sjötrafiken.
– Det är ett avancerat datasystem.
Det beräknar dagligen de olika riskfaktorerna för alla fartyg som ligger i
hamn, gör prioriteringar för inspektionerna och skickar informationen till
medlemsstaterna, säger Henrik Ringbom.
Prioriteringarna baseras på information om fartyget och rederiet. Rederierna får poäng för bland annat flaggstat och klassificeringssystem. Fartygstypen spelar in på så sätt att tankfartyg,
passagerarfartyg och bulkfartyg som är
äldre än tolv år bedöms behöva tätare
inspektioner.
Även fartygets historik beaktas. Årets
inspektioner utgör underlag för det.
– På så sättet har systemet redan tagits i bruk, säger Henrik Ringbom.
BAKGRUND
EMSA
Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)
är ett decentraliserat EU-organ med säte i
Lissabon.
Testa rederiet i simulatorn
Intervallerna mellan inspektionerna
kommer att variera kraftigt för olika
fartyg.
Den längsta tiden som man kan vara
utan inspektioner om man klassas
som mycket lågrisk är 36 månader. Ett
högriskfartyg kan däremot i princip inspekteras varje dag om det finns
särskilda skäl för det. Men tanken är att
det tar fem månader efter en inspektion tills ett fartyg når upp till sin fulla
högriskstatus igen, berättar Henrik
Ringbom.
– Systemet får en väldigt positiv effekt. Fartyg med en bra historia, som är
flaggade i bättre presterande länder,
ska utsättas för mycket färre inspektioner. Det blir en lättnad för dem, säger
han.
Rederier som redan nu vill veta var
de står i bedömningen kan använda
Emsas simulator.
Det inrättades 2003 som en följd av oljetankern Erikas förlisning utanför den franska Atlantkusten 1999 och oljetankern
Prestiges förlisning utanför Spaniens norra
kust 2002.
Emsas uppgifter är bland annat att ge
tekniskt stöd till EU-kommissionen i sjösäkerhetsfrågor, att bekämpa oljeutsläpp och
övervaka fartyg samt att successivt förbättra säkerheten i EU:s vatten.
– Man kan gå in på vår hemsida och
testa sitt rederi och sina fartyg. Man
kan också låtsas att man har ett rederi
om man vill testa simulatorn. Man fyller i uppgifter om sina fartyg och så får
man en poängsättning, säger Henrik
Ringbom.
Han tror att de åländska rederierna
hör till dem som klarar sig bra i det nya
systemet.
– Det beror på hur man klarat sig i tidigare inspektioner. Men på det stora
hela kan jag tänka mig att de blir inspekterade mer sällan.
Fotnot: Simulatorn för riskbedömningen av rederierna finns på http://www.emsa.europa.eu/appl/Company_Performance_Calculator.html
FAKTA
EU OCH SJÖFARTEN
EU:s 27 medlemsstater har 1.200
kommersiella hamnar och en kustlinje på 100.000 kilometer.
Varje år besöker mer än 80.000
fartyg de europeiska hamnarna.
90 procent av EU:s yttre handel
och 40 procent av handeln mellan
EU-länderna sker via hamnarna
400 miljoner passagerare passerar genom EU:s hamnar varje år.
Mer än tre miljoner människor är
direkt sysselsatta inom EU:s sjöfartssektor, som omsätter cirka 200
miljarder euro.
Hundratals incidenter och
olyckor sker årligen på EU:s vatten.
Förutom dåliga väderförhållanden
beror de flesta olyckorna på
mänskliga faktorer, som bristande
utbildning, underbemanning och
trötthet.
Källa: Emsa.
FREDAG 22 OKTOBER 2010
12 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Praktverk om svensk sjöfart
Det hör inte till det enklaste här i världen att
skriva intressant om sjöfart i bokform.
Många har försökt men ganska få har lyckats.
Förlaget Breakwater Publishing i Göteborg hör till de senare.
Breakwater
Publishing tar sin sjöfart
på stort allvar. Men inte så
mycket att deras böcker
blir trista. Tidigare har förlaget bland annat gett ut
välskrivna Vikinghistoriken Vägen över havet av
Pär-Henrik Sjöström.
LITTERATUR
TEXT:
JÖRGEN PETTERSSON
[email protected]
Tel 26640
Global technical excellence closer
to shipowners - closer to shipyards
wherever you are
Visit us on: www.bureauveritas.com
www.veristar.com
Move Forward with Confidence
^^^ZQVTHUZWLUZPVUZRHZZHUÄ
På vår adress www.sjomanspensionskassan.fi hittar du enkelt svar på frågor om
pensionen och rikligt med fakta om vår verksamhet. Där kan du också ladda ner
blanketter för pensions- och boendetjänster.
s+ONTROLLAVARBETSPENSIONSUTDRAGET
s"ERËKNINGAVDINPENSION
s5PPDATERINGAVKONTAKTUPPGIFTER
s!NSÚKANOMHYRESBOSTADI30+SFASTIGHETER
s4AREDAPÍUPPGIFTEROM3J0,PENSIONERREHABILITERING
HYRESBOSTËDEROCHANDRAAVPENSIONSKASSANSTJËNSTER
På Sjömanspensionskassans webbsajt och Logg-tjänst kan
du uträtta dina ärenden bekvämt precis när det passar dig.
Nya praktverket I
storm och stiltje som
är en komprimerad
del svensk sjöfartshistoria har kanske
inte samma röda
tråd i själva berättandet som Vikingboken. Det är inte
desto mindre ett
imponerande
verk.
Den 400 sidor
tjocka boken är
sammanställd
av projektledaren
Anders
Lindström och
redaktören Gert Malmberg. Med början i bondeseglationen, liknande
den åländska, tar man avstamp i historien för att begripa nutiden. Det är ett
klassiskt berättargrepp.
Som alla historier är risken stor att det trista och
redovisande tar kommandot. Det har man lyckats
undvika med hjälp av frekventa anekdoter och ett
väl anpassat bildmaterial.
Som en redogörelse över
rikssvensk sjöfart är I
400 sidor tjock är denna bok
om den svenska sjöfartens
historia.
storm och stiltje en utmärkt källa. De åländska
kopplingarna är dock
överraskande små. Rederi
Ab Eckerö och Viking Line
nämns mer övergripande
som bolag. På personnivå
är det bara sjöfartsrådet
Gunnar Eklund som nämns tillsammans med familjen Lundqvist.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 13
FREDAG 22 OKTOBER 2010
www.ha.ax
Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som
arbetsfält? Högskolan på Ålands sjöutbildningar passar
dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker
om att jobba med människor.
SJÖBEFÄL
FÖR FRAMTIDA YRKEN TILL SJÖSS ELLER PÅ LAND
Ingenjör Elektroteknik
240 sp – Behörighet som elmästare till sjöss
där du ansvarar för el- och styrsystem på
moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet.
Ingenjör Maskinteknik
270 sp – Det finns idag ett stort behov av
maskinbefäl överallt i världen. Du får en
internationellt godkänd utbildning med
mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning
som är attraktiv för många jobb på land.
Sjökapten
270 sp – Internationellt godkänd sjökaptensutbildning som varvar teori med praktik i
moderna simulatorer och ombord på fartyg.
Företagsekonomi
– Sjöfart och logistik
210 sp – Inriktningen sjöfart och logistik
riktar sig till dig som vill arbeta med sjöfart
och internationell handel. De teoretiska och
praktiska studierna genomförs i nära samarbete med utbildningsprogrammet för sjöfart
och den åländska maritima näringen. Viktiga
ämnesområden är sjöfartsekonomi, logistik,
juridik och fartygskännedom.
Ansökningstiden är
15 mars–15 april
ÖVERMASKINMÄSTARE • ÖVERSTYRMAN
SJÖINGENJÖR • STYRMAN • SJÖKAPTEN
Arvingarna!
Arvingarna!
Danskryssning
med Arvingarna
på Rosella
30 oktober!
Njut aavv en god
god mid
middag
dag i Bistr
Bistro
o Buff
Buffet
et alternativt à la car
carte
te
och dansa till Ar
Arvingarnas
vingarnas rrockock- och schlagersho
schlagershow!
w!
Prisex. EUR 20,90 per person inklusiv
inklusivee Bistr
Bistro
o Buff
Buffet.
et.
www.vikingline.ax
www
w..vikingline.ax
FREDAG 22 OKTOBER 2010
14 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Nu stiger fraktraterna
Bättre tider väntar sjöfarten
Så här ser optimismen i branschen ut i
grafform om rederierna själva får välja.
Hela 60 procent tror
att fraktraterna stiger ”en aning”.
Man får gå långt tillbaka för att hitta en
lika stark tro på framtiden inom shippingen. 85 procent av de
tillfrågade rederierna
tror på förbättring.
KÄLLA: REDERIBAROMETERN
2010
KÄLLA: REDERIBAROMETERN
2010
Efter mörker kom
Stormen kan vara över, det ser ljusare ut igen. Enligt den senaste rederibarometern tror nästan
samtliga rederier på bättre tider det närmaste året. Samtidigt ser de flesta den ekonomiska
osäkerheten som ett av de största tillväxthindren.
Det går bra nu, i alla fall om man får tro
den senaste rederibarometern som Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral tagit fram.
20 rederier har svarat på olika frågor
om konjunkturläget inom fraktsjöfarten,
och de flesta är överens om att vägen mot
bättre tider redan har påbörjats.
Allt pekar uppåt
80 procent av rederierna anser att konjunkturläget har förbättrats aningen de
senaste 12 månaderna.
Endast fem procent anser att konjunk-
turen blivit aningen sämre.
När rederierna får spekulera om den
kommande tolvmånadersperioden är de
ännu mer positiva.
Fem procent tror att konjunkturen förbättrats avsevärt och 80 procent att den
blir aningen bättre. Inget rederi tror på
en försämring.
– Faktum är att alla indikatorer som
mäter den allmänna ekonomiska situationen inom sjötransportsektorn är positiva. Det enda som det råder lite delade
åsikter om är fraktpriserna, men även här
tror en majoritet att de stiger det närmas-
te året, säger rapportförfattaren Pekka
Sundberg.
Stor samsyn
Oavsett om det handlar om efterfrågan,
export eller import tror en stor majoritet
av rederierna att branschen går mot bättre tider. Tidigare år har rederierna alltid
haft delade meningar om konjunkturläget.
– Det stämmer. Den stora enigheten är
kanske det som sticker ut mest i rapporten. Just denna stora enighet är kanske lite överraskande. I media har det varit
mycket diskussion om en w-effekt, det
vill säga att det snart kommer en ny nedgång. Några sådana tecken kan man inte
alls se i denna rapport.
Samtidigt som de flesta rederier tror på
bättre tider, ses den allmänna ekonomiska osäkerheten som det största tillväxthindret tillsammans med en dålig prisutveckling.
Hur hänger egentligen det ihop?
– Man kan kanske tolka det som att rederierna tror på en förbättring de närmaste
12 månaderna, men att man efter det inte riktigt vet vad som händer.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 15
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Även bunkerpriset går upp
Att priset stiger på
bunkeroljan kan
betyda att efterfrågan ökar vilket är
bra för alla.
Har du din
båtförsäkring
i skick?
KÄLLA: REDERIBAROMETERN 2010
Ålands förmånligaste båtförsäkring.
Ålands för
förmånligaste
månligaste båtförsäk
båtförsäkring.
ring
. Hörinav
aeller
v dig ring.
till ossVälkomna!
innan du sätter
sätter båten
båten i sjön.
Kom
KKom
omInger
in ellerHeidenberg,
ring
ring.. VVälkomna!
älkomna!tel 633 320
Päivi Kulmala, tel 633 318
IInger
nger Heidenber
Heidenberg,g,Maria
ttelel 633 320
PPäivi
äivi Kulmala,
Kulmala,
633 318
Rosenqvist,
telttelel633
373
mer ljus
Officiell
O
fficiell försäk
försäkringssponsor
krringssponsor
Windsurfing/segling
W
indsur
i
fing/segling
www.andelsbanken.ax • tel. 6330*
Båt-bytar-veckor
31.10-11.11.2010
Passa på att bekanta dig med Östersjöns nya kryssningsfartyg Baltic Queen på Åbo-linjen via Långnäs!
Köp vårt ÅLANDSKORT 10 € - ger 50 % rabatt på däcksbiljett
och hytt, gäller för hela hushållet.
Silja Europa flyttar
till Helsingfors-linjen
TEXT: FREDRIK ROSENQVIST
Baltic Queen
en
på Åbo-linjen
en
[email protected]
tel: 26637
Stigande bunkerpriser
En negativ sak, för rederierna, med
att konjunkturen ser ut att förbättras är att bunkerpriserna stiger. 60
procent av rederierna har upplevt
att priserna gått upp det senaste
året, och 75 procent uppskattar att
priserna stiger en aning den kommande tolvmånadersperioden.
– Jag har tittat lite på hur väl de tidigare prognoserna har stämt överens med verkligheten, och det är
framförallt svårt att förutspå just
hur bunkerpriserna utvecklas. Men
bedömningen av den allmänna
ekonomiska situationen brukar
stämma ganska bra.
Samtidigt som de flesta tror att
konjunkturen blir aningen bättre
tror nästan ingen att den blir avsevärt bättre. Ska man tolka detta
som att återhämtningen går långsamt?
– Det kanske man kan säga, men
det kan också bero att man är lite
osäker och att finländare överlag är
lite försiktiga.
25
€
Bilpaket på dagturen till Åbo
för 2 personer, personbil med
Ålandkortsrabatt !
Tallink Siljas resebutik: Torggatan 14, Mariehamn. Tfn 16711. Må-fre 9.30-17.00
FREDAG 22 OKTOBER 2010
16 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Framtidens fartyg
på åländsk kongress
Temat för den numera årliga
konferensen i Alandica var i går
Temat är ”Framtidens fartyg”,
med särskilt fokus på IMO:s miljökrav.
Lite beroende på konjunkturläge finns det vid varje tillfälle
ungefär 50.000 lastfartyg i världen.
Tillsammans släpper de ut
runt 800 miljoner ton koldioxid i
atmosfären – nästan fem procent
av världens samlade koldioxidutsläpp. Till det kommer allt svavel
och andra tungmetaller.
Men det finns hopp. Många
nya innovationer över ett brett
område, från maskinteknik till
bränsleteknik och skrovutveckling, är på gång vid de stora var-
Ny energiteknik
TEMA: FRAMTIDENS FARTYG
TEXT: FREDRIK GRANLUND
[email protected]
tel: 26 639
ven. En del av dem diskuterades
på Åland i går.
– Man jobbar brett med olika
visioner. Mycket handlar om att
driva fartyg med LNG, flytande
naturgas. Parallellt jobbar klassificeringsällskapen med nya klassificeringar, säger Bo Torgé, projektledare för Ålands teknikkluster
och
moderator
för
diskussionerna.
Vill höra på Rolls-Royce
Mycket händer också på maskinområdet.
– Det ska bli intressant att höra
var Wärtsilä ligger i dag, och vi
har föreläsare från Rolls-Royce
på plats. De ligger långt framme
med visionerna om framtidens
Bo Torgé var moderator och projektledare när Ålands teknikkluster i går höll stor konferens i Alandica.
fartyg och hur de kommer att se
ut.
Ett annat område är alternativa framdrivningskällor. Det finns
i dag flera fartyg som får en del
av framdrivningskraften via segel
eller solpaneler.
– Än så länge är det bara ett
visst komplement till andra förnyelsebara energikällor, kärnkraft till exempel. Där finns visioner om stålsegel bland annat.
WÄRTSILÄ® är ett registrerat varumärke.
Om framtiden vet vi
inte så mycket som vi
skulle vilja. Men
Ålands teknikkluster
gjorde ett allvarligt
försök i går i Alandica.
VART TREDJE FARTYG I VÄRLDEN
DRIVS MED VÅR TEKNOLOGI.
Orsaken är inte bara våra smått genialiska lösningar. Minst lika viktig är
den underhållsservice som vi ansvarar för dygnet runt under fartygets
hela livstid. Vi är fler än 18 000 på Wärtsilä i hela världen som delar på
det ansvaret. Vad betyder det för våra kunder? Jo, att de får mer valuta
för pengarna. Oavsett om de har
satsat i ett fartyg, ett kraftverk eller
underhållservice. Läs gärna mer på
wartsila.com.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 17
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Hur blir det med Rosella och Viking Lines övriga flotta? Blir det några nyinvesteringar? Det är frågor som de flesta ålänningar ställer sig. Ombyggnadsexperten
Heikki Sipilä (infälld bild) från STX-varvet vill förstås gärna att hans arbetsgivare ska få en fartygsbeställning snart. Något måste Viking Line göra för att möta
Tallink/Siljas upprustade flotta. Men kan det räcka med en rad ombyggnationer?
FOTO: SEBBA SÖDERGÅRD
Hallå Viking, snart är
det dags att beställa!
Med hjälp av ombyggnadsarbeten kan ett fartyg bli närmast som
nytt. Men det finns en gräns för när en ombyggnad lönar sig och
det i stället är bättre att köpa nytt, enligt Heikki Sipilä som är
General Manager för STX ombyggnadsavdelning. Viking Line är
nära den gränsen.
Ombyggnadsavdelning är egentligen en översättning från det flottare namnet Lifecycle
Services, som avdelningen går under. Senast
slutförde avdelningen en ombyggnad av Kristina Cruises nyinköpta second hand-färja
Kristina Katarina.
Den byggdes under 1980-talet och byggdes
om till ett kryssningsfartyg under 1990-talet.
– Det här fartyget har den dubbla kapaciteten mot deras tidigare fartyg. Därför måste
man lyckas att locka nya passagerare vid sidan av sina äldre stamkunder för att fylla det.
– Vår utmaning var att med en moderat
budget bygga om fartyget till en hygglig
kryssningsstandard, säger han.
Lyckades det?
– Det skulle jag säga, mycket tack vare att
grunden var hygglig.
Begränsad livslängd
Om man funderar på att bygga om ett fartyg i
stället för att köpa nytt finns det några hållpunkter. Är fartyget äldre än 30 år är det inte
säkert att det är värt pengarna.
– Då kan vi förlänga fartygets livslängd med
tio, femton, kanske tjugo år, men då måste
man väga kostnaden för renoveringen mot
vad en nyinvestering skulle kosta. Ett nytt fartyg har en livslängd på omkring 40 år, säger
Heikki Sipilä.
Det finns situationer då det är uteslutet att
köpa nytt och det är när kundunderlaget är
litet som när man satsar på en nischmark-
Ny energiteknik
TEMA: FRAMTIDENS FARTYG
TEXT: TONE NORDLING
[email protected]
tel: 26654
Högre förväntningar
Ombyggnaden av ms Kristina Katarina är ett bra
exempel på en lyckad renovering. Med förhållandevis små medel kan man förlänga livslängden
väsentligt. Fast det fungerar inte med alla fartyg.
FOTO: KRISTINA CRUISES
nad. Ett exempel på det är gamla Ålandsfärjan som Heikki Sipiläs avdelning byggde om
för att passa polarkryssningar.
– Vi byggde om bildäck till hytter och utrustade det med specialutrustning som krävs för
polarkryssningar. Det finns oerhört mycket
man kan göra när man bygger om ett fartyg,
säger han.
Vill man utöka kapaciteten går det att förlänga fartyget, det kan kosta tiotals miljoner
euro och är alltså långtifrån kostnaderna för
ett nytt fartyg som kan vara omkring 200 miljoner euro, enligt Heikki Sipilä. Men återigen
måste man fråga sig om det är värt att lägga
så mycket på ett äldre fartyg.
Två andra viktiga faktorer är kundernas förväntningar och konkurrensläget.
– Kundernas förväntningar på kvalitén
ökar överlag i dag och kryssningsfartygen
konkurrerar inte bara med varandra utan
med fasta resmål på land som spa-anläggningar och familjeparker, säger han.
Därför måste man vara medveten om den
egna målgruppens förväntningar och krav.
– För stora kryssningsaktörer som agerar
globalt är det ett krav på att ha nya fartyg, fartygets skick är ett av de främsta säljargumenten, säger han.
– Men de stora spelarna har ofta också
mindre nischprodukter inom sina företag där
det kan fungera med äldre fartyg.
Nära för Viking Line
På mindre marknader gäller det att hålla ett
extra öga på konkurrenten.
– Det finns en gräns för hur länge man kan
vänta när konkurrenten nysatsar.
Det leder oss osökt in på frågan alla ålänningar väntar på. Hur borde Viking Line göra?
– Det är förstås svårt för mig att säga eftersom
STX som varv är i ett stort behov av en beställning. Men visst. Det är kanske inte vist att
vänta en för lång tid. När konkurrenten har
hela flottan i gott skick kan det vara både vist
och nödvändigt att satsa på nytt. Eller att
kombinera med att bygga om ordentligt.
FREDAG 22 OKTOBER 2010
18 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
I GÅR
I går. När
Pommern
körde
den stora
vetetraden var
bränslekostnaderna
små. Fast
personalen var å
andra sidan lite
större.
I DAG
I MORG
ON
I dag. När Rosella gasar på
står röken ibland som en
kvast ur skorstenen. Det
är för att olja än så länge
är det mest förmånliga alternativet för fartygsdrift.
I morgon. Exempel på
konstruktionsdesign av
fartyg för att spara energi
och pengar. När det gäller
futuristiska skapelser sätter bara fantasin, och finanserna, gränser.PRIVAT FOTO
Gammalt går igen
när energi ska sparas
Det handlar om både gamla och nya metoder. Huvudsaken är att de som beställer och tillverkar nya fartyg
borde tänka lite mer långsiktigt.
– Man förlorar mycket energi och pengar när man
enbart fokuserar på byggnadskostnaderna, säger Oskar Levander, chef för konstruktionsdesign på Wärtsilä.
Ny energiteknik
TEMA: FRAMTIDENS FARTYG
TEXT: LIZ LINDVALL
[email protected]
tel: 26642
Oskar Levander, chef för
konstruktionsdesign på
Wärtsilä, talade i går om
olika fartygskoncept för
att spara energi och
pengar.
PRIVAT FOTO
SJÖLIV Den bästa metoderna för att både
spara energi och pengar, enligt Oskar Levander på Wärtsilä, är att bygga fartyg
med långa smäckra skrov. Vattnets flöde
och motstånd kring båten blir mindre och
fartyget går då smidigare i vattnet, vilket
sparar energi och därmed pengar.
Man kan dra en parallell till de gamla
segelfartygen vars smäckra former trollbundit folk både förr och nu.
Det handlar alltså om ett gammalt koncept, men ändå är det få som följer det.
Enligt Oskar Levander finns det en myt
om hur mycket det kostar. Det är inte så
dyrt som man kan tro, hävdar han.
– Dessutom behöver de som köper och
bygger fartygen tänka lite mer långsiktigt.
Många stirrar sig blinda på byggpriset, säger han och anser att man behöver titta
på totalen. Både bygg- och driftkostnader.
Fler tänker långsiktigt
Oskar Levander konstaterar att ett stort
problem är att det kan vara olika personer
som äger och kör båten. Om ägaren inte
behöver tänka på driftkostnaderna bryr
han/hon sig inte om att konstruera en båt
som rör sig effektivt i vattnet.
– Men tankegångarna börjar förbättras.
Många kryssningsfartyg följer konceptet.
Det är främst lastfartyg som fortfarande
inte har tagit detta i beaktande.
Enligt Levander finns det även många
andra metoder på hur man kan spara
energi och pengar genom olika fartygskonstruktioner.
– Man kan optimera driften genom olika hydrodynamiska metoder, datorer har
blivit mer effektiva och kan göra bättre
beräkningar. Dessutom kan det vara värt
att diskutera olika sorters propellrar och
hur själva maskineriet ser ut.
Bra med naturgas
Oskar vill även slå ett slag för flytande
bränsle i form av naturgas.
– Det sänker utsläppen av koldioxid
med 25 procent, kväveoxid 85 procent
och svavel 99,9 procent. Naturgasen är
fortfarande ett fossilt bränsle, men det är
ett stor steg framåt mot bättre miljö.
Den stora utmaningen när det gäller
naturgasen är att få bättre distribution. I
dag vill inte branschen bygga ut distributionen innan de vet att det kommer
att finnas en marknad för det. Och fartygen vill inte köpa naturgasen innan distributionen är viktigt.
– Därför skulle det vara jättebra om EU
eller andra stater skulle kunna gå in och
hjälpa till att bygga ut systemet med naturgas, säger Oskar Levander.
I går föreläste han i Alandica för branschen om detta och fler koncept som man
kan använda för att spara energi och
pengar.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 19
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Effektivare motorer skonar miljön
Vägen till minskad miljöbelastning går via ökad verkningsgrad
för fartygsmotorerna, förklarar
Anders Backlund vid motortillverkaren Rolls-Royce.
– Det gäller att hitta rätt
system till rätt applikation.
Ny energiteknik
TEMA: FRAMTIDENS FARTYG
Azimuth är ett exempel på Rolls
Royces produkter. Framdrivning
och roder finns på samma plats.
TEXT: PETTER LOBRÅTEN
[email protected]
tel: 26633
Ju rakare linje mellan motor och propeller
desto större verkningsgrad. Ju större verkningsgrad desto mindre bränsleåtgång
och desto mindre blir miljöpåverkan.
Anders Backlund är områdeschef för
Finland och Baltikum på motortillverkaren Rolls-Royce. På Ålands teknikklusters
sjöfartsseminarium talade han på ämnet
minimerad mijöbelastning för små och
stora fartyg.
Bättre generatorer
Rolls-Royce har nyligen lanserat ett
system där roder och propeller är sammankopplade för att öka effektutvinningen.
En annan nyhet är en förbättrad axelgeneratorteknik. På propelleraxeln sitter en
FOTO: ROLLS ROYCE
Så här tror branschen att framtidens fartygsmaskiner ska se ut. Fast när den stora massan övergår till gasturbiner är för tidigt att säga ännu.
FOTO: ROLLS ROYCE
generator som alstrar elektrisk ström som
matas tillbaka in i systemet.
– Det nya med vår teknik är att det fungerar även vid varierande varvtal, och inte
som tidigare bara vid fast varvtal. Det skapar ett bredare verkningsområde.
Förutom att öka effektutvinningen ur
motorn, kan man även minska miljöpåverkan genom att skapa effektivare propellrar för att förvalta energin.
DNV as your preferred partner
DNV has taken the leading role in making LNG propulsion safe and viable for vessels
operating on LNG fuel. The first rules were developed by DNV and are likely to be
implemented into IMO’s new rules for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012.
It is DNV’s intention to continue to be the primary mover concerning the technical
safety of vessels operating with LNG propulsion; moreover DNV also intends to remain
a preferred partner for advisory and operational matters.
– Men propellern är en gammal uppfinning. När det gäller förbättringar där
handlar det numera mer om tiodelar av
procent än om hela procent.
Gasdrift allt vanligare
Ett andra ämne för hans presentation är
gasmotorernas allt större insteg bland fartygsmotorerna.
Han beskriver steget från oljedrift till
gasdrift som lika fundamentalt som den
betydligt äldre övergången från ånga till
förbränningsmotorer.
– Majoriteten av alla nya kontrakt vi får
handlar om att leverera gasmotorer. Vi har
exempelvis ett system för direktdrift av
motorn, utan att behöva gå omvägen över
generatorer. Det ökar naturligtvis effektiviteten.
+D@CHMFÄ
DWODQSHRDÄÄ
ENQÄ@ÄR@EDQ
VNQKC
.TQÄQDOTS@SHNMÄHRÄENTMCDCÄNMÄSGDÄRJHKKRÄ@MCÄSGDÄDWODQHDMBDÄÄ
NEÄSGDÄODNOKDÄVGNÄL@JDÄTOÄNTQÄSD@LÄ@QNTMCÄSGDÄVNQKCÄÄ
$UDQXÄOHDBDÄNEÄ@CUHBDÄVDÄFHUDÄHRÄTMCDQOHMMDCÄAXÄ@ÄFKNA@KÄ
QDRD@QBGÄ@MCÄCDUDKNOLDMSÄMDSVNQJÄSG@SÄHRÄBNMSHMT@KKXÄ
GDKOHMFÄTRÄÆMCÄMDVÄ@MCÄADSSDQÄV@XRÄSNÄHLOQNUDÄR@EDSXÄÄ
@MCÄPT@KHSXÄHMÄSGDÄL@QHMDÄHMCTRSQXÄ6DÄ@QDÄBNLLHSSDCÄSNÄ
ADHMFÄ@SÄSGDÄENQDEQNMSÄNEÄSDBGMNKNFHB@KÄHMMNU@SHNMÄHMÄNTQÄ
HMCTRSQXÄ@MCÄSNÄRG@QHMFÄSG@SÄJMNVKDCFDÄSNÄGDKOÄL@JDÄSGDÄ
VNQKCÄ@ÄR@EDQÄOK@BDÄ
+D@QMÄLNQDÄ@ANTSÄNTQÄFKNA@KÄMDSVNQJÄmÄ
FNÄSNÄVVVKQNQFL@QHMDÄ
Det Norske Veritas Oy Ab
Keilasatama 5, 02150 Espoo
Aurakatu 18, 20100 Turku
Wolffintie 36, 65200 Vaasa
Alholmintie 72, 68600 Pietarsaari
Hatanpään Valtatie 34 A, 33100 Tampere
Norragatan 5, 22100 Mariehamn
Tel: +358 9 681 691
www.dnv.fi
2DQUHBDRÄ@QDÄOQNUHCDCÄAXÄLDLADQRÄNEÄSGDÄ+KNXCiRÄ1DFHRSDQÄ&QNTO
Här är ett annat exempel på azimuth-lösningar. Dessa finns
monterade på kryssningsfartyget Millennium.
FOTO: ROLLS ROYCE
FREDAG 22 OKTOBER 2010
20 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
Sjöfartsutbildning
lockar allt fler
Högskolan på Åland märker ett
uppsving i intresset för sjöfartsutbildningarna. I höst slog
antalet sökande till sjökaptensutbildningen alla rekord.
TEXT: TONE NORDLING
[email protected]
tel: 26654
FOTO: IDA JANSSON
Högskolans vice rektor Henrik Karlsson ser ljust på framtiden för sjöfartsutbildningen på Åland. Många elever söker till sjöfartsutbildningen.
Rekordnoteringen i höst innebar att 114
personer sökte till de 24 platserna till sjöfartsutbildningen. Framförallt är det de
sökande från Sverige som har blivit fler
enligt Carola Maxenius-Mickelsson som
är programansvarig för sjöfartsutbildningen på Högskolan.
– Sjöfartsutbildningarna i Sverige har
också märkt ett uppsving i intresset, så det
är ett resultat av att fler vill gå till sjöss.
Något som också gynnar oss, säger hon.
Enligt högskolans vice rektor Henrik
Karlsson har högskolan satsat på riktade
utskick till studenter som inte antas till
programmen i Sverige.
– På så sätt har vi ökat medvetenheten
om att vi finns.
Svårt att locka ålänningar
Önskemålet från högskolan är ändå att
det skulle vara betydligt fler sökande från
Åland och Finland.
– Det skulle vara idealiskt om en tredjedel av eleverna kom från Åland, en tredjedel från Finland och en tredjedel från Sverige. Då skulle det bli en bättre balans i
klasserna och mer kulturutbyte, säger
Henrik Karlsson.
Hur ska ni kunna locka fler ålänningar?
– Vi har en särskild marknadsföringsgrupp som jobbar med bland annat den
frågan. En viktig bas är de elever som
Ansvar för eleverna
kommer från Sjömansskolan, säger Carola Maxenius-Mickelsson.
– Ett problem är att ålänningarna
hemskt gärna vill studera på andra orter.
Ett annat att intresset för att gå till sjöss
tycks minska. Det är långt ifrån ett självklart val i dag i jämförelse med hur det var
förut, säger Henrik Karlsson.
– Det kan vara både en för- och en
nackdel att Åland är en sjöfartsregion. Det
finns både familjer där det talas varmt om
sjöfarten som arbetsplats, och familjer
där barnen avråds av sina föräldrar eller
har dåliga erfarenheter av hur det var att
ha en förälder på sjön, säger Carola Maxenius-Mickelsson.
Programansvarig Carola Maxenius-Mickelsson
tycker att sjöfartsutbildningarna på Åland har
hittat en form som passar. Fler elever på sjöSjöfarten har ändå blivit en bättre arbet- kaptenssidan skulle möjligen leda till en överesmiljö med åren. Personalens arbetssche- tablering på befällsidan. Maskinteknikutbildman är mer uppstyrda, anställningsfor- ningen skulle däremot kunna få fler elever.
Branschen har också ansvar
merna säkrare, lönerna högre, speciellt på
befälssidan.
– Vi har förstås ett ansvar att marknadsföra oss som en attraktiv utbildning. Men
branschen behöver också ta ett ansvar för
att visa att man erbjuder en attraktiv arbetsmiljö och det har det varit lite si och
så med tidvis, säger Carola MaxeniusMickelsson.
Högskolans styrelse har en vision om
att sjöfartsutbildningarna ska expandera i
framtiden. En utmaning som de ansvariga
tar emot med blandade känslor.
– Än så länge har vi inte fått några resurser som gör det möjligt att ta emot fler.
Det är klart att det kunde vara ekonomiskt
med större elevgrupper. Å andra sidan har
vi flera övningsutrymmen där kapaciteten
är begränsad, vi kan inte ha hur stora
grupper som helst, säger han.
STUDERANDESTATISTIK 2010
– 114 personer sökte Sjöfartsutbildningen, 25 elever har börjat studierna under hösten.
– 51 personer sökte maskinteknikutbildningen, 27 elever började studierna under hösten.
– Totalt studerar 100 personer maskinteknik och 140 personer sjöfart på högskolan, fördelat över fem
årskurser.
Carola Maxenius-Mickelsson påminner
också om att det är viktigt att ta ansvar för
att inte utbilda för många.
– Utifrån behoven skulle det kunna vara
fler maskinelever. Men sjökaptensutbildningen har ett lagom antal platser, vi ska
komma ihåg att det är en global arbetsmarknad och att vi också konkurrerar
med befäl från andra delar av världen, säger hon.
Att ordna praktikplatser till alla elever är
dessutom nog så svårt i dag. Det finns av
naturliga skäl en mättnad av platser ombord på fartyg på långfart.
– Och det måste ju finnas vettiga arbetsuppgifter, säger hon.
Mer samarbete med Sjöfartsskolan
Problemet med avhopp i högre årskurser
kvarstår, men det är egentligen ett naturligt inslag, enligt Hans Karlsson.
– En del nöjer sig med att läsa till styrmän och går sedan till sjöss, så kommer
det alltid att vara, säger han.
– Samarbetet med Sjömansskolan har
varit en bra lösning. De eleverna kan tillgodoräkna sig sina kurser och börjar på
det andra utbildningsåret vilket innebär
en bra påfyllning i klasserna.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 21
FREDAG 22 OKTOBER 2010
Mycket på fartyget är original och i maj k-märktes det. Men en del har ändrats genom åren, säger Arne Syberg och visar på en gammal bild.
På kryss med den
sista i sitt slag
Ånedinlinjens
trotjänare ms
Birger Jarl är
unikt på Ålands
hav. Fartyget
byggdes 1953,
är k-märkt och
har många ursprungsdetaljer
kvar.
Men slutet
för fartyget kan
vara nära. Det
uppfyller inte
de nya IMOkraven eftersom den
gamla träinredningen inte är
brandsäker.
Nu har man
ett halvår på
sig att försöka
rädda Birger
Jarl kvar i trafik.
Många av passagerarna ombord är äldre, berättar Arne Syberg, och många återkommer med jämna mellanrum. ”De
älskar båten! En del är här 40–50 gånger om året”. Totalt tar man 340 passagerare.
FREDAG 22 OKTOBER 2010
22 | ÅLANDSTIDNINGEN | SJÖLIV
En trotjänare
Byggd 1953 och fortfarande med många av originaldetaljerna kvar. Ms Birger
Jarl är ett udda kryssningsfartyg på Ålands hav.
Men passagerarna älskar det och fartyget står sig väl i konkurrensen.
– Passagerarna skulle bli ledsna om Birger Jarl försvann, säger befälhavare
Arne Syberg.
Jimmy Samuelsson är överstyrman ombord och trivs bra. I och med att fartyget är ganska litet, bara drygt 90 meter långt, är det ganska lättmanövrerat.
Normalt sett är man bara två på bryggan utom när man är ute till havs och
behöver vara tre. Men det är man sällan.
TEXT: MATILDA ANDERSSON
FOTO: IDA JANSSON
[email protected]
tel: 26661
[email protected]
tel:26650
Birger Jarl var en av de tre ”Olympiabåtarna” som
byggdes för att frakta passagerare till och från OS
i Helsingfors 1952. Men man hann inte klart i tid,
först 1953 stod fartyget klart för trafik.
Har man ett hum om hur inredningstrenderna
såg ut på 1950-talet är det som att resa tillbaka till
1953 när man kliver ombord på fartyget i dag.
– Visst, mycket är kvar sedan dess, säger befälhavare Arne Syberg när han visar runt.
Genuin inredning
Framtiden för Birger Jarl är osäker. Sex månader har man på sig att hitta ett
sätt att få fartyget att uppfylla brandskyddskraven och lyckas man inte tas
Birger Jarl ur trafik. ”Det är flera personer som arbetar med att lösa problemet. Man går igenom utrymme för utrymme och tittar på hur man ska göra”,
säger befälhavare Arne Syberg.
Den gamla receptionen, eller expeditionen som
det står på den tidsenliga skylten, finns kvar. Och
den är i bruk ännu. Luckan sitter långt ner med
dagens mått mätt, men helt enligt standard på
50-talet.
Merparten av väggarna är träbeklädda, i mahogny eller teak, och golvet är ett genuint nåtat
trädäck som patinerats med åren.
– Det här var ett öppet däck förut som har
byggts in. Då tog man 950 passagerare, säger Arne när vi går längs de yttre korridorerna.
I dag tar man bara 340 på grund av andra säkerhetsbestämmelser.
En del till- och ombyggnader har skett. I fören
byggdes nya hytter och det gamla lastutrymmet
byggdes om till personalhytter. I aktern har en
tillbyggnad också kommit till genom åren.
– Men mycket är ganska genuint.
Känslan blir också speciell, det känns som att
vara ombord på en gammal amerikansk flodbåt
och det gillar passagerarna.
– De älskar den här båten. En del reser med
den en gång i veckan. Vi har de som är med på
40-50 resor om året!
Sex månaders dispens
Det är först på senare år som Birger Jarl har fått tillbaka sitt ursprungsnamn.
En längre tid hette fartyget Baltic Star och det finns fortfarande spår kvar
från dess.
Peter Norrström är maskinchef ombord och sköter om den stora B&W Alpha-motorn. ”Den har tillräckligt med kraft”, säger han. Totalt arbetar mellan
54 och 55 personer ombord varje resa.
De gamla genuina detaljerna är också det som
ställer till problem för fartyget. De nya IMO-bestämmelserna kräver ett bättre brandskydd för
fartyg i internationell trafik med fler än 36 passagerare.
Syftet är att garantera säkerheten för männi-
skoliv till sjöss och de fartyg som inte uppfyller
bestämmelserna måste antingen byggas om eller
tas ur trafik.
Reglerna innebär bland annat att inget material i den fasta inredningen får vara brännbart och
där misslyckas Birger Jarl.
Egentligen skulle fartyget redan ha tagits ur
trafik den 1 oktober men Arne berättar att Sverige och Finland har gått med på att låta fartyget
fortsätta i ytterligare sex månader.
– Det är där vi står i dag. Det är flera personer
som arbetar med att lösa problemet. Man går
igenom utrymme för utrymme och tittar på hur
man ska göra.
Flera alternativ
Alternativen är fyra:
1. Att byta ut alla trädetaljer, bygga om så att
isoleringen blir brandfast, ta bort takgångarna
som går genom brandskott, byta ut lejdarna av
trä och helt enkelt bygga om fartyget invändigt.
2. Att behandla träväggarna med ett speciellt
medel som gör dem flamsäkra.
– Man har testat medlet men vad jag har förstått har man inte nått ända fram. Det har väl klarat stora delar av testerna men inte alla. Det ska
man försöka åtgärda nu, säger Arne Syberg.
3. Att utöka brandskyddet.
– Vi har ju sprinklers, men att man kan i så fall
sätta in flera och minska brandzonerna.
4. Att ta Birger Jarl ur trafik och bygga eller köpa ett annat fartyg som uppfyller IMO-bestämmelserna.
En längre tid har man trott att det sista alternativet skulle bli verklighet.
– Det mesta är slitet, det har blivit eftersatt när
vi trodde att fartyget skulle gå ur tiden. Men nu
när man pratar om att eventuellt förlänga livet
så...
Storleken en fördel
Om man bygger ett nytt fartyg skulle det med
stor sannolikhet bli ett liknande dagens. Eller i
Det är de många gamla trädetaljerna i inredningen som i huvudsak ställer till det för fartyget. För att uppfylla
IMO-bestämmelserna måste man antingen göra dem flamsäkra eller kanske byta ut trädetaljerna. Något som
skulle vara mycket omständligt och dyrt.
SJÖLIV | ÅLANDSTIDNINGEN | 23
FREDAG 22 OKTOBER 2010
som stått sig i alla år
Birger Jarl är den åländska kryssningstrafikens verkliga trotjänare.
alla fall i ungefär samma storlek, tror Arne.
– Det är en styrka att vi har ett litet fartyg. Vi konkurrerar inte med de där, säger Arne och pekar på Cinderella
och Birka Paradise som ligger lite längre fram i hamnen.
– Vi har en annan kundgrupp, det är många pensionärer som åker med oss. De vill inte åka med de stora
färjorna för de tycker att de kan vara för stökiga. De känner sig trygga här.
Det är mindre och lättare att hitta ombord.
BIRGER JARL
Fartygets längd: 92,40 meter.
Bredd: 14,25 meter.
Djup: 5,20 meter.
Bruttoton: 3.564.
Knop: 16.
Passagerare: 340.
Bilar: inga – fartyget tar ej bilar.
Fartyget kölsträcktes den 16 november 1951 på
Finnboda Varf i Nacka och levererades till Rederi
AB Svea med namnet ss Birger Jarl.
Sjösattes den 15 januari 1953. Jungfruresan
gick den 9 juni 1953.
1973 såldes fartyget till finska rederiet Jakob Lines och seglade mellan Skellefteå - Jakobstad. Akterdäck byggdes om så att man kunde lasta bilar
– Och så är däcket närmare vattnet. Det märker vi är
uppskattat. Vissa resor står folk på fördäcket och fotograferar hela resan. På de stora färjorna står man högt
uppe och ser knappt vattnet.
Passagerarna ledsna
Alternativet att byta ut Birger Jarl är därför inte särskilt
välkommet bland passagerarna.
– De är på oss hela tiden, säger att det vore fruktans-
via ramp upp på däcket.
1974 chartrades fartyget av Ångfartygs AB Bore.
1976 köptes fartyget av Ångfartygs AB Bore
som delbetalning för S/S Bore.
1976 såld till Alpo Mikkola, Godby Shipping på
Åland och bytte bnamn till Minisea. Men det namnet blev aldrig målat på fartyget.
1976-77. Under vintern låg fartyget i Oslofjorden
som hotellbåt.
1978 på hösten köptes fartyget av Carribean
Shipping Co Inc, Panama. Namnbyte till S/S Baltic
Star.Hon bogserades till Åbo, där Skybaren och
hytterna där under på däck 5 tillkom genom att
aktern byggdes om.
1979 kom S/S Baltic Star till Stockholm och sattes i augusti in i trafik bestående 7-dagars kryssningar Stockholm - Riga - Gdansk - Bornholm Stockholm samt 24-timmars kryssningar till Mariehamn.
värt, säger Arne.
Lika hårt ser inte personalen på saken. Ett fartyg från
1950-talet är till viss del svårjobbat. Höga trösklar, små
hissar och trånga utrymmen.
– Vi i personalen bryr oss kanske inte riktigt lika
mycket, vi är vana vid att flytta på oss. Men det är klart,
har man varit här i 30 år som en del har varit kanske
man fäller en tår.
1982 monterades ångmaskinen bort och ersattes av en MAN diesel på 2.900 hk.
1987 byggdes 90-avdelningen på fördäck på
varv i Raumo, Finland.
1988 motorbyte till en MAN diesel på 3.600 hk.
Fart 16 knop. (Nettoton 1569. Bruttoton 3564. Isklass 1A.)
1993 Nytt brandlarm installerades och utbyggnad av vattensprinklers.
2002 såldes fartyget till Rederi Allandia AB/Ånedin-Linjen och flaggades återigen med svensk
flagg och döptes tillbaka till ms Birger Jarl.
Den 6 maj 2010 K-märktes ms Birger Jarl. I motiveringen för K-märkningen nämns bland annat
den ”genuina 50-talsinredningen av stort kulturhistoriskt värde”.
Uppe på bryggan finns det också flera gamla
originaldetaljer kvar. Bland annat den stora
kompassen som används om gyrokompassen
slutar fungerar, berättar Arne Syberg.