Transcript Lommaryds-Bladet nr 1/2014

Nr 2 – juni 2014 | Årgång 19 | Lösnummer: 40:-
Lommaryds-Bladet
Ny personal och nya
tider på biblioteket
Mycket har förändrats på biblioteket i Aneby den senaste tiden.
Två nya personer har anställts i
bibliotekssamordnaren Inger
Eriksson–Abrinius och barnbibliotekarien Nadja Bäckljung.
Samtidigt är Inglis Wilzén på
väg att gå i pension.
Man har även infört
”meröppet”, vilket innebär att
biblioteket kan besökas även på
tider då det är obemannat.
sidorna 4–5
Mycket aktivitet i stallet
I mer än fyra decennier har det funnits hästar i Sköldseryd. På 70-talet
ordnades ridläger varje sommar och i
Gransbo fanns ibland uppemot fyrtio hästar.
Än idag hörs hovrar klappra om än
nummer 2 – 2014
i något mindre omfattning. Stallet
har boxar för fjorton hästar och nya
generationer tränar dressyr på hemmaplan. Även husarerna har minst
ett årligt arrangemang på gården.
sidorna 14–15
sidan 2
Vad vill våra partier med landsbygden?
forum
3
nyheter
4
Bilder av Harald Gripe på utställning
nyheter
6–11
Tre frågor inför höstens kommunval
Studiecirkel om hållbar omställning
Fler är välkomna till motionsdans
Växande verksamhet på Viredaholm
nyheter
15–16
Roger satsar på sotning i Aneby
Lommaryd städades för andra året
barnsidan
17
Barnsidan ger tips om hur man gör en
vindsnurra och egna såpbubblor
återblick
18
Andra delen om Lommaryds kyrkas historia.
kennys kåseri
19
Jag ska vika ut mig
evenemang
Hästbitna. En ny generation hästintresserade ungdomar tränar dressyr i Gransbo. Här ses
Matilda Palmér på Daisy.
”
Jag odlar så mycket jag hinner och kan Annica Ride, sidorna 12–13
19, sista
sidan 2
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Vad vill våra
På gång i
partier med
Lommaryd
6 juni kl. 11.00 firas Nationallandsbygden? Den
dagen traditionsenligt i Lommaryds
I
september är det val till riksdag,
landsting och kommun. Det
känns fortfarande ganska långt
dit och kanske inte så angeläget att
redan nu fördjupa sig i politik. Men
Bladet är tidigt ute. Septembernumret kommer ut strax efter valet, så
därför har vi redan inför det här
numret ställt tre frågor till våra lokala
partiföreträdare om deras respektive
politik och om vad de vill göra för
landsbygden i Aneby kommun. Enkäten hittar du på sidorna 6–8. Spara
tidningen och läs senare, eller läs
redan nu och börja fundera över ditt
val!
Efter önskemål finns Bladet nu att
köpa som lösnummer på Hullaryds
handelsträdgård. Tidningen har varit
efterfrågad och det gläder oss att vi
nu når ut genom ytterligare en kanal.
Fortsätt också att följa oss på Facebook. Vi lägger med jämna mellanrum ut nya inlägg på vår Facebooksida.
Porträttet i detta nummer är Annica Ride som brinner för hållbar
omställning. Läs också om stallet i
Gransbo där traditionen
med hästar förs vidare
till nya generationer.
Trevlig läsning!
Fredrik Brehmer
kyrka. Kör och musiker medverkar.
Samling utanför församlingshemmet,
där flaggan hissas, varefter intåg i kyrkan till stråkmusik följer. Efter firandet i kyrkan blir det servering av
smörgåstårta i församlingshemmet.
Högtidstalare är församlingsrådets
ordförande Tjitte de Vries.
Den 15 juni, kl. 10–14 arrangeras för
tredje året kvarndag vid Kliaryds
forum
Hör av dig!
Kanske har du en vänlig granne som
du vill uppmärksamma med en ros?
Eller reagerar du med glädje eller
med ilska på något som du läser här
i Bladet eller på något annat? Eller
du kanske har en dikt eller ett matrecept eller en fin bild som du vill dela
med Lommaryds-Bladets läsare?
Skicka det till oss! Du får vara anonym i tidningen om du vill.
Mejla till Forum: [email protected].
Papperspost: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby. Du
får skriva under signatur, men LommarydsBladet behöver ditt namn och telefonnummer. Vi förbehåller oss rätten att avböja
publicering eller korta ned texter som publiceras.
Lommaryds-Bladet
Lommaryds-Bladet utkommer med 4
nummer under 2014.
Adress: Lommaryds-Bladet, c/o Fredrik
Brehmer, Sköldseryd, 578 91 Aneby
Upplaga: ca 350 ex. Utdelas som gratistidning till hushållen på Lommaryds sockens landsbygd (postnummer 578 91).
E-post: [email protected]
Samordnare och ansvarig utgivare:
Fredrik Brehmer, 0140-250 52
Internet: www.hullaryd.se alt.
www.lommaryd.se. Tidningen finns
tillgänglig som PDF två dagar efter
papperstidningens utdelning.
kvarn. Lokala hantverkare medverkar.
Visning av kvarnen. Ta en roddtur på
dammen och fika. Loppis och speciella aktiviteter för barnen utlovas
också. Vill Du medverka med hantverk eller loppis? Kontakta Anja Dalhög, 0140–230 50 eller Margareta
Ljunggren, 072–226 35 35.
Idelund salonger. Den 11 juli öppnar
keramikern Håkan Lindström Idelund Salonger i Lommaryds missionshus, för säsongen. Öppettider är alla
dagar kl. 11–18 till och med den 3
augusti.
■
Lommaryds-Bladet
När du betalar –
betala till vårt
bankgiro
På förekommen anledning vill vi be er
vänligen att INTE skicka kontanter i
brev till oss när ni betalar prenumerationsavgifter och frivilliga bidrag. Istället
ber vi er betala in på Hullaryds samhällsförenings bankgiro nr 5783-2867. Ange
att inbetalningen gäller LommarydsBladet. Ange också ditt namn och din
adress – viktigt om du bor utanför utdelningsområdet och får tidningen i adresserat brev.
Om du ännu inte betalat in 150 kronor
för 2014 går det fortfarande bra att göra
det.
Vänliga hälsningar
Redaktionen
Prenumeration, utdelning och
annonser: Gertrud Nygren, 0140-221 05.
Annonsprislista finns även på
www.hullaryd.se alt. www.lommaryd.se
Prenumeration (utanför utdelningsområdet): 150 kr/helår (4 nr).
Bankgiro: 5783-2867
Betalningsmottagare: LommarydsBladet / Hullaryds samhällsförening
Kom ihåg att ange ditt namn och din
adress i samband med inbetalning.
Utges av Hullaryds samhällsförening
forum
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Om en stuga vid Lillsjön
Jag har min sommarstuga i Bohult dit
jag återvänder varje sommar. Jag
bodde i Linderås och var arton år då
jag byggde den stugan jag nu bebor
under sommaren.
Som 15-åring fick jag en timmerstuga som skulle rivas i Gränseryd.
Med moped mellan Linderås och
Lommaryd for jag över veckosluten
för att med häst köra stugan till Lillsjön och bygga upp den vid Lillsjön
1957.
Senare flyttade jag till Aneby och
jobbade som byggnadssnickare 1960–
1970. Då byggde jag två stugor till
utan bygglov. Senare kom byggnads-
Soptransporter från
Europa till Sverige
För några veckor senare hörde jag ett
program på P1 som talade om att vi i
Sverige har för lite egna sopor för att
kunna fylla våra sopförbränningsanläggningar. Därför importeras sopor
från flera länder - från Norge och från
länder inom EU, som tex Spanien,
Italien ochr Schweiz. Nederländerna är
en av de största exportörena i volym
räknat.
Att elda med sopor är ekonomiskt
fördelaktigt för de svenska anläggningarna. Man får till och med betalt! För
de utländska avfallsproducenterna är
export till Sverige en god affär. Att
bränna ett ton avfall i Sverige kostar
bara hälften mot genomsnittet i EU
och en tredjedel så mycket som i Tyskland. Många länder har en hög avgift
eller skatt på förbränning, vilket saknas
i Sverige.
En av anledningarna till att de
svenska anläggningarna kan hålla så
låga priser är att de är gamla - byggkostnaderna är avskrivna och därför billigare i drift.
Även om sopor är ett billigt och eftertraktat bränsle, känns det på flera
sätt som en katastrof ur miljösynpunkt.
Det krävs årligen flera tusen långtradare och hundratals fartyg att transporten soporna till de svenska anläggningarna.
Ofta består också det importerade
avfallet av osorterat material som har
blandats och krossats. När det sedan
bränns i Sverige släpper det ut dioxin
och andra farliga ämnen.
Här några exempel: Blandat industriavfall, kemiskt behandlat trä som flisats, kreosotbehandlade slipers som
kommer från järnvägar i Norge, Danmark och Tyskland.
Enligt Naturvårdsverket ökade förbränningen av importerade sopor från
53 000 ton till 110 000 ton mellan
åren 1996 och 1998. Alltså dubbelt så
mycket på två år. Och importen bara
ökar. Svenska avfallsbolag har anmält
att de planerar importera 339 000 ton.
Utöver de anmälda mängderna tillkommer import av så kallat grönt avfall. Mängden importerade sopor som
anmälts fram till dags datum, har jag
inte kunnat utröna.
Som i de flesta fall får miljön stå tillbaka för ekonomin. Det gör också att
de olika länderna kan fortsätta att
blunda för sina avfallsproblem. Istället
för att minska mängden och återvinna
och återbruka, kan de exportera sina
problem.
De här transporterna av sopor kors
och tvärs i hela Europa, ger mig en
stygg bild av långtradarna och båtarna
som kör in och ut på våra vägar och
fram och tillbaka i våra vatten. Och i
min närmiljö – vi bor vid en liten väg.
Dagligen dundrar långtradare, timmerbilar, varubilar och stora jordbruksmaskiner förbi vårt hus. Så gott som dagligen blir jag därför påmind om den
trafik som sopimporten står för.
Vem bryr sig?
Källa: Naturvårdsverket och Greenpeace.
Ingrid Persson
3
nämnden i följe med en person som
inte gillade mig. Denne person var
med i byggnadsnämnden, men rönte
ingen framgång. Idag har jag bygglov
på de tre stugorna.
Jag bor nu utanför Göteborg, har
haft egen bilskola på Hisingen i 20 år
och lärt 5000 människor att köra bil.
Ett underbart jobb som jag sysslat
med i cirka 40 år.
Hans Jacobsson
Då ledstjärnans
ljus visade
platsen till
Prosans rus
När jag ville varva ner och komma
bort,
Då Finns vägen till min semester ort.
I Mina vänners bostad,
Jag fann denna fristad.
Här Finns avkopplingens Drömlika
seans,
Där lyckan gav glädjen mot playans
nyans.
Det är lyckans dilemma i Hullaryd
det ljuva,
Här får jag kärlekens ord att ruva.
När kärlekens prosa finner ord,
Från hjärtat i skrift vid detta bord.
Då Mina känslors oro söker strid,
Här finner jag då ro och frid.
Till Hullaryd i Småland jag åter vill
komma,
Där storstadens verklighet från mig
bort domna.
Nu i Hullaryd mitt skånska hjärta
Finns,
Från minnets arkiv man alltid detta
minns.
Bertil Svensson
4
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Ny personal och mer
öppet på biblioteket
ANEBY Mycket har hänt under det
senaste året på biblioteket. Det har
blivit digitaliserat. Nu kan vem som
vill skaffa sig ett kort för att komma
in i lokalen även när det inte finns
personal på plats. Meröppet betyder
att man kan låna och återlämna böcker mellan klockan 7.00 och 22.00. Är
det stängt, stoppar man in sitt kort i
en apparat på väggen utanför, slår in
koden och så öppnas dörren.
Att gå in där och strosa runt bland
hyllorna, ibland helt ensam, ger en
särskild känsla av behörighet. Systemet
är enkelt. Man lägger böckerna på
plats framför en dataskärm och så följer man de tydliga och korta anvisningarna.
Nytt system och nya ansikten
Sen mitten av februari är Inger Eriksson–Abrinius chef – bibliotekssamordnare, påpekar hon att det heter numera. Hon bor med sin familj i Tenhult.
På frågan hur det känns att jobba på
ett så litet bibliotek, svarar hon:
– För mig är det inte litet. I Tenhult
var det mindre och där jobbade jag
ensam i fyra år. Så det här jobbet är
mycket bättre, trots att jag får pendla.
Nu kan jag hämta min son Enok, 3,5
år, på dagis två dagar i veckan. Det
kunde jag inte förut. Det är också
spännande med meröppet-tider. En
helt ny erfarenhet. Jag trivs mycket bra
Bilder av
Harald Gripe
på utställning
HULLARYD ”Det gyllene snittet –
med penna, pensel och skalpell” heter
här. Det känns som om det är en kommun som vill väldigt mycket.
Eldsjälen Anneli Persson
Att få till ett helt digitaliserat bibliotek i en så pass liten kommun är
eldsjälen Anneli Perssons förtjänst.
Hon har envist kämpat att få politikerna att förstå hur viktigt ett bibliotek är.
Enligt den senaste Pisa-rapporten
ligger våra barn och ungdomar under
genomsnittet vad gäller bl.a. läsförståelse. På detta vill hon och många med
henne, råda bot.
– Nej, kalla mig inte för eldsjäl, säger
Anneli per telefon. Som tjänsteman
inom kulturen är det min plikt att
lyfta fram frågor där biblioteket är en
viktig sak. Nu är jag tjänstledig från
kommunen ett tag för att driva Åsens
by.
Ännu en viktig person som Anneli
kämpat för att anställa på heltid är
barnbibliotekarie Nadja Bäckljung.
Hon är nu i full färd med att lägga upp
programmet Hela landet läser tillsammans med en styrgrupp bestående av
förskolelärare, där även föräldrar är
involverade. Till hösten återkommer vi
med en rapport om detta. Då träffar vi
Inger Hällfors som avlöser Nadja.
Nadja började den 1 februari men
ska vara tjänstledig. Men hon har hunnit med en hel del under de här månaderna. Några förskoleklasser har varit
på besök och under påsken fick 20–25
barn vara med om pyssel. Klädbytardag för barnkläder är en annan aktivitet som gav stort gehör. Dessutom
finns numra bokkassar för föräldrar
med faktaböcker på olika teman – som
barnmat, sömn och trotsåldrar.
Nadja har även gjort ett besök i Lommaryds förskola och berättat om
biblioteket för barnen.
Text och bild
Ingrid Persson
Ny personal. Nadja Bäckljung (bilden till vänster) och Inger Eriksson-Abrinius är nya ansikten
på biblioteket i Aneby.
en utställning på Eriksbergs museum i
Tranås som pågår fram till den 5 juni.
Det är originalbilder av Harald
Gripe som illustrerade de flesta omslag
och bilderböcker som hustrun Maria
skrev.
Maria och Harald Gripe har bott i
närheten av Hullaryd sedan 1949,
först i Lilla Vagnsvik och sedan från
1952 i Koksdalen.
Från tidiga vår till sen höst arbetade
makarna tillsammans här. Miljöerna i
många av Marias böcker är tagna direkt ur den småländska naturen.
Dottern Camilla, som numera bor i
Koksdalen året runt, har gått i moderns fotspår och har många ungdomsböcker bakom sig. Det är hon
som är ägare av Harald Gripes bilder.
Harald Gripe gick bort år 1992 och
Maria år 2007.
■
5
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Svårast var att få in kommunala
handlingar som låg ute i byarna i
f.d. småkommunerna. De låg ju hos
privatpersoner och det var inte alltid
så lätt att få gehör för att få dem att
släppa ifrån sig sina viktiga papper.
Nu lämnar Inglis
biblioteket
ANEBY
I hela sitt yrkesverksamma liv har Inglis Wilzen, 66,
haft servicejobb som betyder kontakt med människor. Så under
årens lopp har hon blivit en välkänd person inom kommunen. De
senaste tio åren har man mött
henne på biblioteket som biblioteksassistent. Hennes kännedom
om människorna och bygden har
varit en värdefull tillgång för chefer
som kommit utifrån.
permanenta de äldre som bodde på
Antuna.
År 1984 fick hon arbete på sin
brors och svägerskas gatukök (Druvans grill) fram till 1996 då den
stängdes. Efter en kortare tid av
arbetslöshet fick hon ett projekt att
söka i dokumenten efter alla emigranter inom Aneby kommun – som
på den tiden bestod av flera småkommuner. Arbetsplatsen var på
biblioteket.
Som många människor i den här
åldern med enbart grundskolan i
bagaget, har hon prövat på olika
yrkesroller. Det första var på Kafé
Ågården i Aneby. Men Inglis ville
lära sig ett yrke, så 1964–69 arbetade hon på en damfrisering. När
hon sedan blev arbetslös, jobbade
hon på Järnvägskiosken. År 1969
gifte sig med Torgny Wilzen. Så småningom det blev två barn. Hon var
hemma med dem några år men fortsatte frisöryrket med att klippa och
Kommunarkivet
År 1998 fick Inglis uppdraget att
organisera och arkivera kommunarkivet. Under två års tid höll hon till
nere i källaren på kommunhuset.
Det var ett stort och grannlaga
arbete – att sortera gamla handlingar
så att de kom på rätt plats. Som
exempel – alla nämnder som funnits, hästuttagningsnämnden och
kristidsnämnden är två exempel.
Och ständigt tillkom nya handlingar
från nämnder i arbete.
Går i pension.
Inglis Wilzén
har blivit ett
välkänt ansikte
på biblioteket i
Aneby under
de år som hon
arbetat som
biblioteksassistent där, men
nu går hon i
pension.
Släktforskning
Inglis är van att söka efter gamla
dokument och läsa i handskrifter på
ett svårtytt språk som tar sin tid att
lära sig. Lägg där till olika handstilar. Men hennes största, för att inte
säga allt uppslukande intresse är
nämligen släktforskning. Redan år
1976 började hon att söka sina rötter och har i dagsläget hamnat i
1600-talet.
Först gick hon en kurs i ämnet hos
Fritz Eckerberg. I början av 1990talet var hon redo att själv hålla
kvällskurser. Platsen var biblioteket.
Till första kursen anmälde sig elva
personer från Vireda.
– Ja det var så många så jag fick
dela upp dem på två grupper, så det
blev två kvällar i veckan. Men det
här betydde verkligen ett lyft för
mig. Jag hade då inte mycket till
självförtroende, men här hade jag
något att ge och folk som lyssnade
på mig. Dessutom var det ju mitt
största intresse.
Sedan dess har hon varit Vireda
trogen. Först och sist har det handlat om torpinventeringen.
– Det blev 20 års forskning i
Vireda istället för mina egna rötter.
Men det har det varit värt! Tänk så
mycket jag har fått lära mig!
Inglis fick åka till Stockholm och
sitta på Krigsarkivet och ta kopior på
soldattorpen. När hon hittat alla
och var klar och skulle lösa ut kopiorna, kostade det 900 kronor. Senare blev det många vändor till
Vadstena där hon tog fram bouppteckningar efter avlidna torpare.
Inventering på ort och ställe
– Det roligaste var att ge sig ut i
skogen med viredaborna och fikakorgen och söka efter de gamla torpställen. Ibland var äldre personer
med som kunde berätta om männifortsättning på nästa sida
6
nyheter
fortsättning från föregående sida
skor som bott på de små ställena ute
i skogen.
Det hela resulterade först i en lista
på soldattorpen i Viredabygden II.
Men Inglis nöjde sig inte med det.
Hon ville att torpen skulle bli ordentligt dokumenterade och få en
egen bok. Det blev Viredabygden V
som kom ut år 2012.
– Jag fick även vara med när hembygdsföreningen var först på plats vid
utgrävningarna i Bollarp under ledning av Adel Vestbö–Franzen från
Länsantikvariatet. Det var verkligen
spännande och mycket lärorikt.
Och Inglis fortsätter:
– Först var det markberedningen,
att röja platsen från sly och annat. I
ur och skur stod vi, sållade och putsade, och vände på stenarna, tog koordinatorn och så lägga tillbaka dem
igen. Allt skulle ritas upp och jag
gjorde också egna anteckningar.
Biblioteket
Tillbaka till biblioteket år 2000.
Anne-Maria Davidsson var då chef.
Hon insåg vilken kapacitet Inglis
hade och anställde henne som assistent på halvtid. Paret Wilzen hade
då flyttat till Tranås, så Inglis fick
prova på att pendla.
Efter ett års tid anställde man en
barnbibliotekarie och hon blev åter
arbetslös. Då var Solveig Johnsson
chef. Men barnbibliotekarien stannade bara i ett år, så Inglis kom tillbaka, nu på heltid.
– Det här jobbet har varit det absolut bästa, så berikande att få träffa så
många olika människor och att få gå
till jobbet med glädje varje dag har
varit härligt.
Nu har Inglis jobbat på övertid för
att stötta de tre nyanställda och Malin Bülow som är en person med god
lokalkännedom, tar över tjänsten
efter Inglis.
Text och bild
Ingrid Persson
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Tre frågor inför
höstens kommunval
Den 14 september är det val till riksdag, landsting och kommun. Lommaryds-Bladet har ställt tre frågor till företrädare för partierna i kommunfullmäktige om deras politik. Eftersom septembernumret utkommer först efter
valet presenterar vi svaren redan nu.
Frågorna som vi har ställt är:
1. Vilka frågor tänker ni driva i kommunpolitiken under nästa mandatperiod?
2. Vad vill ert parti göra för landsbygden i Aneby kommun?
3. Varför ska de boende på landsbygden i Aneby kommun rösta på ert
parti?
Centerpartiet
Lars-Erik Fälth (C).
Centerpartiet är ett liberalt och grönt
parti. Vi står för människors lika
värde, självbestämmande, entreprenörsanda och en bra miljö. Även i fortsättningen är målet att Aneby ska ha 7
000 invånare år 2025.
Tillsammans utvecklar vi landsbygden. Vi ska hjälpa till att bygga vidare
på fibernätet, jobba för att statliga
väger blir belagda och att den mobila
täckningen är säkerställd. Genom
medborgardialog tar vi fram utvecklingsplaner för varje by i vår kommun,
där ni själv kan medverka och bestämma byarnas framtid. Detta är
närodlad politik.
Unga är Anebys framtid. Äldre är
vår rikedom. Vi vill möjliggöra en
trygg och bra uppväxt med en av de
bästa skolorna i Sverige. Lika så vill vi
säkerställa en bra äldrevård och en
god barnomsorg.
Alla är välkomna i Aneby! Att ta
emot ensamkommande flyktingbarn,
tycker vi, är vår skyldighet i en värld
där krig och förföljelse fortfarande är
realitet. Vi ska bidra med vår del till
en bättre värld.
En ren och fungerande miljö är oerhörd viktigt för din hälsa. Vi vill därför att förskolor ska vara fria från gifter och kemikalier som kan skada våra
barn. Vi vill bidra till att klara målet
om en fossilfri energiförsörjning.
Mångfald i näringslivsstrukturen är
strategisk viktig för Anebys framtid.
Därför vill vi gynna företag i alla
branscher och säkerställa ett mycket
god samarbete med näringslivet.
För Centerpartiet är det viktigt att
beslut fattas så nära människor som
möjligt. Att vi tillsammans utvecklar
vår kommun är därför vår viktigaste
fråga.
Folkpartiet Liberalerna
Jimmy Henriksson
(FP).
1. Vi vill ha fler speciallärare i skolan.
Vi vill ha fritidsledare i äldreomsorgen.
Folkpartiet i Aneby sätter individen i
fokus både i skolan och i äldreomsorgen. Vi står för en politik som hjälper
barn fram till utbildning och arbete
och de äldre till en värdig och meningsfylld ålderdom. Vi arbetar för att
7
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
alla Anebys barn ges en bra start i skolan. Därför anser vi att de ytterligare
resurser som kommer kunskapsskolan
till del i första hand skall koncentreras
på fler och bättre utbildade lärare för
de yngsta barnen och ökat stöd till
elever med särskilda behov. En sådan
satsning kommer att förbättra möjligheterna för Aneby kommun att uppnå
och upprätthålla "läsa-skriva-räkna garantin" för elever i årskurs 2. Vi anser
att äldreomsorgen i framtiden skall
vara anpassad till varje enskild individs
behov. Äldreomsorgen skall ge möjlighet till sociala aktiviteter, personliga
möten och mental och fysisk träning.
En fritidsledare bör anställas i kommunen för att driva detta arbete framåt.
2 och 3. Frågorna ovan berör kommunens invånare oavsett var man bor och
lever, i tätorter eller på landsorten. Ska
man peka ut ett par frågor som mer
specifikt har avgörande betydelse för
invånare som lever på landsorten vill
Folkpartiet betona vikten av att kommunen kan medverka till utbyggnad
av fiber i hela kommunen för att säkerställa tjänster och service till människor och företag. Dessutom anser Folkpartiet att kommunen i frågan om
vindkraftutbyggnad bör arbeta vidare
för att hitta lösningar där markägare
och intressenter som drabbas negativt
av utbyggnaden kan ersättas ekonomiskt tex genom att ställa krav/
förväntan på lösningar mellan kraftverksägare och berörda liknande bygdepeng eller motsvarande.
viktiga för att öka familjens valfrihet.
Vi kommer att arbeta för att kommunen i samverkan med det civila
samhället ska bygga upp en seniorcentral som ska bidra till att ge våra äldre
invånare ett gott liv hela livet. Vi kommer att arbeta för att få flera aktörer
som vill driva LOV företag som möjliggör en valfrihet för brukarna.
2. Landsbygd och tätorter är beroende
av varandra. Vi vill därför att kommunens näringslivsarbete ska intensifieras
och ännu mera jobba med jordbruks
och landsbygdsföretag i samverkan
med LRF och andra organisationer.
Kommunen måste också aktivt arbeta
för att alla delar av kommunen ska
få tillgång till bredbandskapacitet.
3. Viktiga utgångspunkter för oss är
förvaltarskap och att beslut ska fattas
på lägsta ändamålsenliga nivå. Detta
betyder att vi ser att Aneby kommun
aktivt behöver arbeta med att ge företag en god service. Ge resurser till skolan på ett sådant sätt att Vireda, Sunhult fortsätter att vara väl fungerade
enheter.
Miljöpartiet
manning på fritids. Grön flaggcertifiering av skolor och förskolor.
Ta bort delade turer och upprätthålla god bemanning inom äldreomsorgen.
Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet.
2 och 3. Många av våra förslag ger positiva effekter för landsbygden. Ökad
kommunal upphandling av närproducerade livsmedel gynnar lokala matproducenter. Nya cykelvägar på landsbygden underlättar cykelpendling och
främjar turism. Utbyggnad av bredband underlättar för företagare och
skapar attraktivare boende. Att avveckla delade turer inom vården gynnar särskilt de arbetstagare som har
långt till arbetsplatsen.
På riks- och regionnivå vill Miljöpartiet främja svenskt jordbruk och arbeta
för förbättrad kollektivtrafik, rejäla
satsningar på ekoturism, sänkt moms
på naturguidningar, energiomställning. Anslagen till kommunerna ökas
kraftigt. För småföretagare sänks arbetsgivaravgiften och sjuklöneansvaret
slopas. Egenföretagare får motsvarande sänkning av egenavgiften. Allt
detta underlättar för småföretagare,
ger jobb och förbättrar möjligheterna
att bo och verka på landsbygden.
Mp verkar också för ett rättvisare
samhälle där inte sjuka, arbetslösa och
pensionärer diskrimineras i skattehänseende.
Moderaterna
Sibylla Jämting (MP).
Kristdemokraterna
Irene
(KD).
Oskarsson
1. För oss är barn och ungas uppväxtvillkor centrala. Vi vill därför fortsätta
rusta våra förskolor och dess pedagoger samtidigt som vi vill stimulera familjer att göra sina egna val. Barnsomsorgspeng och vårdnadsbidrag är
1. All mat som kommunen upphandlar skall vara producerad under förhållanden som uppfyller svenska miljöoch djurskyddskrav. Ökad andel ekologisk mat och lokalt producerad mat.
Energiomställning till förnybart
samt energieffektivisering.. Satsningar
på sol- och vindkraft. Förnybara drivmedel i kommunens bilar. Nybyggnationer om möjligt som lågenergihus/
passivhus.
Utbyggd kollektivtrafik. Fler cykelvägar. Fortsatt bredbandsutbyggnad.
Landsbygdsskolorna ska bevaras.
Viktigt med små barngrupper och god
personaltäthet i förskolan. Bättre be-
Anita
(M).
Walfridsson
1. Moderaterna i Aneby känner stolthet för de fina resultat som görs i dagsläget i SKOLORNA och som resulterat i att Aneby har SMÅLANDS bästa
skola. Vi moderater vill fortsätta satsa
på skolan och barnen. Vi vill stötta
fortsättning på nästa sida
8
nyheter
fortsättning från föregående sida
och uppmuntra alla som jobbar i skolans värld, så att Aneby även i framtiden kan ha en av Smålands bästa skolor.
Vi moderater ser också MILJÖARBETET som oerhört viktigt. Vi vill
minska användningen av fossila bränslen, och stödjer arbetet med att
minska energianvändningen med 30
% till år 2020. Vi vill absolut kunna
köpa ekologiska och närproducerade
varor från närområdet.
Vi moderater vill också se ett nytänk
inom VÅRDEN. Vi vill se en mera
individanpassad vård där man SER
HELA MÄNNISKAN. Ta vara på ny
teknik men samtidigt värna om den
mänskliga kontakten. Det gäller att
använda all kompetens på rätt sätt på
alla områden.
Vi moderater vill i avvaktan på att
den nya skolan ska byggas skapa ett
”UNGDOMSHÄNG” som ungdomar
kan känna som sin egen plats och där
man kan träffas och trivas under ordnade former och där någon vuxen
finns tillhands.
Självklart vill vi också vara den kraften i samhället som verkar för att
ALLA SKA HA ETT ARBETE!
2. Vi moderater vill att hela kommunen ska leva och vi uppskattar därför
att Aneby fått anropsstyrd trafik. Detta
förenklar livet på landet för såväl gammal som ung!
Vi stödjer bredbandsutbyggnaden på
landsbygden så att ALLA invånare får
möjlighet till den digitala tekniken.
Det måste dessutom finnas bra vägar
som gör det enklare för både företag
och människor att leva, ha företag och
bo på Landsbygden.
3. Vi vill arbeta för att göra det lättare
att driva landsbygdsföretag efter sunda
och affärsmässiga villkor genom bra
infrastruktur d.v.s. bra vägar och god
mobiltäckning och snabb internetuppkoppling.
Vi vill stödja turism och besöksnäringen. Fina vandringsleder och cykelstråk samt natursköna rastplatser gynnar detta. I en kommun med mer än
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
296 km strand (enligt SCB) finns det
goda möjligheter till bad på sommaren. Detta måste lyftas fram bättre för
att gynna turismen.
Vi tror att det blir ett lyft för landsbygden om vindkraftsutbyggnaderna
kan komma igång. Detta kan ge arbetstillfällen och ger tillgång till miljövänlig elkraft.
Vi vill värna om befintliga skolor
och den barnomsorg som finns på
Landsbygden. Det ska finnas möjlighet
för äldre och yngre sjuka, som vill bo
kvar på landsbygden, att känna trygghet i sin tillvaro genom hembesök.
Socialdemokraterna
Arijana Jazic (S).
1. Jobben, bekämpa ungdomsarbetslösheten. Ingen ska behöva vänta mer
än 90 dagar på jobb eller utbildning.
Skolan, förskolan. långsiktighet istället för kortsiktiga lösningar och utökade öppet tider på förskolan, det är
bättre än att dela ut vårdnadsbidrag.
2. Aneby är en landsbygdskommun.
Vi vill bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd i nära samarbete med landsbygdens näringsliv - främja sysselsättning
och skapa nya arbetstillfällen.
Bättre livskvalitet för dem som bor
på landsbygden.-Bättre vägar och kollektivtrafik samt fortsatta satsningar på
förskola, skola och skolbarnomsorg.
Bredband är viktigt för såväl hushåll
som företag, och även för att säkerställa trygghet för de äldre som har
eller kommer få ett behov av trygghetslarm.
3. Socialdemokraterna är framtidspartiet. Vi är många aktiva politiker, både
nyblivna och mera erfarna. Vi lyssnar
på hur ni vill att kommunen ska utvecklas. Vi är kommunens största
parti och känner ett stort ansvar för att
göra Aneby till en bättre kommun för
alla invånare.
Sverigedemokraterna
Marita
(SD).
Claesson
1. En bra äldrevård. Mer tid för prat
och utevistelse för de äldre.
Mer svenskodlat o närproducerad
mat i skola/vård/omsorg.
Fler speciallärare till skolorna så
barn/ungdomar med särskilda behov
får mer hjälp.
Samtidigt finns önskemål om att alla
barn ska få lära sej simma. Det finns
ett badhus men tyvärr ingen simundervisning. Man har öppet för allmänheten, ta bort någon dag i månaden där
och öppna simskola … För nu när det
nalkas utomhusbad så är det livsviktigt
att kunna simma. Alla vill inte gå i
simskola utomhus i regn och kyla som
det kan bli under den tid simskolorna
bedrivs ...
2. Sverigedemokraterna vill värna om
en levande Landsbygd.
Det innebär: Värna om våra svenska
bönder. Mer närproducerad mat/
råvaror till maten i skolor och vård/
omsorg. Inte se på priset och importera utan se på den svenska
kvaliten. Bättre kommunikation för
landsbygdens innevånare så de kan ta
sej till samhället lättare än vad som är i
dag. Det skall vara attraktivt att bo på
landet. Aneby i framkant heter det…
Då får de nog ta en framkant till och
satsa mer på Landsbygden.
3. Sverigedemokraterna värnar om
den svenska landsbygden och lyssnar
på folkets röst.
9
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Studiecirkel om
hållbar omställning
ANEBY I höstas bildades en så kal-
lad omställningsgrupp i Aneby och
sedan i vintras har man även en studiecirkel i gång på temat omställning.
– Miljöfrågorna får alltmer utrymme och det intresserar folk, säger Sibylla Jämting som är en av tre
ledare för studiecirkeln.
Studiecirkeln i hållbar omställning
har ett tiotal deltagare och man håller
till i Studieförbundet Vuxenskolans
lokaler på Köpmansgatan i Aneby.
För varje träff har man ett tema och
man har också ett studiematerial som
man utgår från.
En grön kommun
Temat för just den här kvällen är
resurser och deltagarna kommer in
på diskussioner kring transporter och
bilåkande och vad man själv kan göra
för att minska på bilkörningen, men
också vad kommun och näringsliv
kan göra. Att cykla mer nämns som
ett förslag.
Men man konstaterar också att
transporter med lastbilar, som drivs
på fossila bränslen, är billigare än att
transportera på järnväg. Här anser
man att samhället har misslyckats.
Någon ifrågasätter även nödvändigheten i att ett industriföretag på orten fraktar råmaterial hit ända från
Kanada.
Deltagarna i gruppen har alla ett
uppenbart intresse för miljöfrågor.
Man frågar sig var Aneby befinner sig
om trettio år när det gäller resurser
och kommer fram till att man gärna
vill göra Aneby till en grön kommun
som blir ett föredöme för andra kommuner genom att visa att det går att
ställa om.
Omställningsrörelsen startade i
England för ett antal år sedan och
har sedan dess vuxit till en internationell rörelse som finns i ett flertal
länder. Inom omställningsrörelsen
menar man att det är nödvändigt för
samhället att ställa om och nödvändigt för människor att ändra livsstil
för att avvärja stora klimatförändring-
ar och skador på miljön.
Ökat intresse
– Den här studiecirkeln kom till
genom att Eva Hildorsson på Vuxenskolan hade en projektanställning om
hållbarhet och kontaktade personer
som hon visste är intresserade av hållbarhetsfrågor, berättar Sibylla Jämting, en av de tre cirkelledarna.
Under tidigare träffar har man haft
bland annat mat och krisberedskap
som tema, och man har även bjudit
in olika gäster som delat med sig av
sina kunskaper.
Sibylla Jämting märker av ett ökat
intresse för hållbarhetsfrågor.
– Vi vill gärna fortsätta till hösten
och vi hoppas att vi får igång en
grupp som stärker varandra och kan
sprida budskapet och påverka samhället, säger hon.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Fler är
välkomna till
motionsdans
Under våren har
Lommaryds IF:s motionssektion arrangerat motionsdans i Lommaryds
skolas gymnastiksal under tio söndagar.
Inför höstsäsongen vill man sprida
kännedom om arrangemanget till så
många som möjligt, och hoppas att
fler kommer att delta.
– Både kvinnor och män i alla åldrar är välkomna, men hittills är det
bara kvinnor som har deltagit. Man
dansar till musik och man tränar
musklerna i hela kroppen, säger Ann
Ekdahl–Rydberg i LIF:s motionssektion.
Enligt Ann Ekdahl–Rydberg räknar man med att starta nästa säsong
av motionsdansen i början av september, efter att skolorna har börjat.
Ledare för dansen är Anna Liljerud.
■
LOMMARYD
Engagerade. Deltagarna har ett stort intresse för att diskutera hållbarhetsfrågor. Från vänster: Ian Gitlin, Sibylla Jämting, Cristina Persson–Golander, Paul Forssander, Clara Edenstrand, Christina Gustafsson, Sofie Spånberger och Emma Lennartsson.
10
nyheter
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Växande verksamhet
på Viredaholm
Trots att Wiredaholm Golf & Konferens AB är ett
företag som växer upplever inte någon som besöker stället att företaget
lider av någon växtvärk, allting fungerar till fullo. Det är paret Anna
och Paul Brinkmann som arrenderar byggnaderna med hotell- och
konferensdelen.
VIREDAHOLM
Marken och golfbanorna äger Annas
far, entreprenören Lars Åke Davidsson. Det var han och hans kompanjon som var engagerade att bygga golfbanorna som då hade fler ägare. Under byggets gång köpte företaget all
mark och byggde färdigt banorna.
Under gymnasietiden hade Anna
ett säkert sommarjobb i serveringen
på restaurangen. Det blev en bra introduktion till hennes yrkesval. Efter
gymnasiet åkte hon till en hotellskola
i Tyskland och där blev hon kvar i tio
års tid. Anledningen var som oftast,
kärleken. Det var där hon träffade
Paul.
Hem till Sverige
År 2005 kom det första barnet – en
flicka Emma, och Anna ville hem till
Sverige. När så arrendet på hotell och
konferensdelen blev ledigt år 2007
slog paret till. Efter ett års tid köpte
de f.d. arrendatorsbostaden, ett stort
och rejält hus som ligger nära restaurangen. Här föddes flicka nummer
två Elsa. Hon har hunnit bli fem år
och Emma nio år.
– Det är bra att bo så nära när man
har en sån här rörelse. Och vi har
nära till skola och barnomsorgen i
Vireda. Allt fungerar perfekt. Flickorna kommer hem klockan fyra och
då går jag hem. Så Paul jobbar kvar,
säger Anna.
Personalen på hotell och konferensdelen består av 6 helårstjänster,
Anna och Paul inräknade. På sommaren utökas den till 12 heltider plus 7–
8 halvtider. Då får flera skolungdomar jobb.
Hotelldelen består av 24 rum fördelade på 10 byggnader. Det ser ut som
en liten gles stugby.
– Sommartid är det förstås god beläggning. Men vi har gäster även under vinterhalvåret. Vi har ju börjat
med julbord och då erbjuder vi också
paket med övernattning. I år har vi
även satsat på påskbord. Sen finns
det ju golfare som trotsar väder och
vind. Golfbanorna sköter inte vi, det
gör far. Men det är mest golfare som
övernattar. Från april till oktober har
vi öppet vi öppet alla dagar, berättar
Anna.
I november blir det julbord och sen
stänger de mellan jul och nyår. Då
åker hela familjen till Pauls föräldrahem.
– Det är ju bra för personalen också
att de får känna av att det är jul, menar Anna. När vi kommer hem från
Tyskland väntar mycket jobb. Då drar
vi på oss målaroverallen och städförklädet! Så går det runt hela året.
Årets företagare
Förra året blev paret Brinkmann
utsedd till årets företagare i Aneby
kommun. Det har betytt en hel del.
– Ja, folk har ju fått upp ögonen för
att man kan komma hit och äta
lunch och även beställa för fester och
konferenser. I år satsade vi på påskbuffé. Vi funderade på hur vi skulle
få hit folket så vi la en ”lapp i lådan,”
berättar Anna.
Det blev fullbokat båda dagarna.
En lapp i lådan var en snygg trycksak
som delades ut i brevlådorna, och är
det något vi på landsbygden är vana
vid, är det just det.
Anna och Paul har hela tiden nya
idéer. Förra året köpte de den stora
ladugården.
– Vad vi ska göra med den är inte
bestämt än. Vi funderade först på att
starta ett ölbryggeri men eftersom vi
har äppelodlingar runt omkring oss
gick vi vidare i funderingarna på att
starta ett musteri i stället. Men vi
måste nog lugna oss lite med investe-
Tjugofyra rum. Hotelldelen på Wiredaholm består av tjugofyra rum och
företaget består av sex helårstjänster
samt ytterliga personal sommartid.
11
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
ringarna. Det blir för höga lån.
Den senaste investeringen är en
utbyggnad av matsalen som nu kan
rymma 64 personer istället för som
tidigare 38 personer. Den blev färdig
i mars i år och det var Lövsta hus
som tillverkade den. Till julbordet
kan man med lite ommöblering ta in
100 personer.
Miljön är i ljus herrgårdsstil med
möbler i antikvitt. Stora fönster med
utsikt över Viredaholmssjön ger ett
luftigt intryck. Lägg där till ett trevligt
bemötande från personalen.
Nära till allt
– Vi har ju allt runt omkring oss,
säger Anna och strålar! Matbrödet tar
vi från Bak-Elit, från Sjöarp tar vi
rökt fisk, kalkon och andra varor,
nötköttet tar vi från Ebbarps Norrgård i Lekeryd, det övriga köttet tar vi
från Hugos i Örserum. Det känns
tryggt att kunna tala om för gästerna
var maten kommer ifrån.
För tredje året i rad ansvarar förtaget också för kaféet i Åsens by.
– Det är vi här som bakar allt fikabröd dit. Vi står även för catering där
vid konferenser fester, så som bröllop
och kalas.
Paul var upptagen på annat håll
vid tillfället för intervjun. Det var en
kall och regnig dag i början på maj.
Trots det infann sig tio personer på
konferens med lunch, samt beställning för nio andra. Ett företag från
Tranås hade beställt tre-rätters för
femton personer och skulle komma
senare. På golfbanan syntes tappra
spelare iförda regnkläder, slå sina
puttar. Så visst rör det på sig hela
tiden året om.
Ingrid Persson
Utmärkelse. Wiredaholm Golf & Konferens AB, som ägs av Anna
och Paul Brinkmann, utsågs till Årets företagare i Aneby kommun
2013.
Bild: privat
12
porträttet
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Annica arbetar för
hållbar omställning
Annica Ride brinner för hållbar omställning. Och hon betonar ordet ”omställning” i sammanhanget, inte utveckling.
Hemma i trädgården i Lommaryd går hönsen fritt omkring
ute och i landen odlas potatis, morötter, plasternacka och en
del andra grönsaker. I framtiden måste vi alla ställa om till
mer självförsörjning, menar Annica.
Annica Ride växte upp i Eksjö på
1960-talet, i ett byggnadsminnesförklarat hus som ägdes av hennes farmor.
Hon tror att det är genom henne som
hon har fått intresset att värna om
miljön och att ta tillvara saker så som
man gjorde förr. Även hennes pappa,
som hon beskriver som en skrotnisse,
var delvis präglad av samma anda, men
föräldrarna rycktes ändå med av uppgången som var i samhället under den
tiden.
– Jag har i hela mitt liv känt att jag
vill ha så hög självförsörjningsgrad som
möjligt och att kunna leva oberoende.
Jag har aldrig trott att den nuvarande
samhällsutvecklingen kommer att
hålla, menar Annica.
Hon har faktiskt bott mitt inne i en
storstad, i Göteborg, under några års
tid i sin ungdom. Hon flyttade dit
mest för att vidga sina vyer. Men landsbygden har hela tiden varit den plats
där hon har känt sig hemma.
– Om man har bott i en storstad är
det lättare att återvända. Då har man
stillat sin nyfikenhet och det är lättare
att slå sig till ro.
Byggnadsvård
Dessförinnan gick hon lantbruksskola i Stora Segerstad i Reftele utanför Värnamo. Sedan mitten av 80-talet
är hon lommarydsbo och har under
Kurs på högskolan. För ett par år sedan läste Annica en högskoleutbildning i Jönköping.
Som fördjupningsuppgift valde hon att fokusera på kris– och beredskapsfrågor.
våren varit projektanställd med att
delta i totalrenovering av kyrkorna i
Månsarp och Svenarum utanför Jönköping.
Trots att Annica under många år
arbetat med byggnadsvård är det inte
det som är det mest centrala för
henne. Nej, det är miljön och omställningsfrågorna hon brinner för. Hon
menar att alla människor som har möjlighet att odla måste börja göra det för
klimatets, miljöns och hälsans skull.
Ekologiskt odlade varor, förutsätter
enligt Annica, att de är närodlade. De
ska dessutom vara odlade i en giftfri
miljö, men å andra sidan är inget helt
giftfritt, eftersom det oundvikligen
kommer mycket gifter uppifrån.
Snabbt växande rörelse
Omställningsfrågorna har på senare
år börjat engagera alltfler människor
och är en snabbt växande folkrörelse.
På lokal nivå drivs för närvarande en
studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi. Cirkeln har cirka femton
deltagare, en uppslutning som Annica
är nöjd med.
– Aneby kommun har en låg självförsörjningsgrad. Det är konstigt, för det
är ändå en jordbrukskommun med
mycket mark, konstaterar hon. Men vi
ser att det är på väg tillbaka med mer
lokal och småskalig livsmedelsproduktion. I Sydeuropa till exempel har man
fortfarande kvar det småskaliga. Men
många håller på att komma till insikt
även här.
Annica anser emellertid att många
människor inte är konsekventa i sitt
agerande. Ena dagen kan man förfasas
över nya klimatrapporter som kommer
och nästa dag beställer man en semesterresa långt bort, exempelvis till
Thailand.
Vad som kan vara ett problem för
vissa människor att börja ställa om kan
13
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Odling. Annica har börjat arbeta i trädgårdslanden inför årets säsong. Hönsen strövar
fritt omkring i trädgården.
vara hur man är van att leva och om
man har stora lån.
– Då kan man tvingas springa ekorrhjulet, men en omställning behöver
ändå inte bli till det sämre. Meningen
med livet är inte att jaga status utan att
leva rofyllt, slår hon fast.
Tillväxten en bov
Annica menar att den finansiella
och ekologiska kollapsen redan börjat.
Många av världens storstäder har problem inte minst med luften till följd av
alldeles för mycket utsläpp.
– I London har man stora problem
och i Peking visar man solen på stora
dataskärmar!
En stor bov i dramat är, enligt Annica, tillväxttänkandet.
– Det finns inte utrymme för mer
tillväxt. Och vi ser att miljörörelsen
växer sig stark nu i länder som till exempel Kina. Det förväntas idag att vi
ska förlita oss på marknaden. Men hur
pålitlig är egentligen marknaden?
För två år sedan läste Annica en högskoleutbildning i Jönköping. Hon
valde att specialisera sig på krisberedskap och att försöka få människor att
förstå vilket sårbart samhälle vi lever i.
Det gav henne inspiration att fortsätta
med omställningsarbetet.
– Vi måste bygga resiliens i samhället
för att kunna stå emot miljöhoten.
Det är viktigare att kommunerna tänker på det istället för tillväxt, anser
Annica. Jag tror att jobben inom tjänstesektorn kommer att öka i framtiden,
medan produktionen kommer att
minska.
– Jag åker sällan till A6 i Jönköping,
men när jag måste dit för att handla
något brukar jag tänka vad mycket
saker det finns som jag inte behöver.
Kunskaper går förlorade
Annica förespråkar den gamla devisen ”man tager vad man haver”. Hon
har fortfarande en gammal ”tjock-tv”
som fungerar, och som hon för övrigt
sällan tittar på. På ett litet bord bredvid kökssoffan står en telefon med
nummerskiva som från början tillhörde husets tidigare ägare. Föremål
som många av dagens barn aldrig har
sett och knappt förstår vad det är. Till
skillnad från modernare varianter fungerar den gamla telefonen lika bra vid
strömavbrott.
Om ett längre avbrott uppstår är det
mycket som slutar att fungera, konsta-
Utställning. Annica
har övertagit ett antal
gamla reklamskyltar
och planerar en utställning ur ett överkonsumtionsperspektiv.
porträttet
Annica Ride
Ålder: 56
Bor: Lommaryd
Familj: Sambon Joakim och sonen Mingus
12 år, samt de vuxna barnen Amadeo, 31,
Josef, 28.
Gör: Arbetar för hållbar omställning.
Senast lästa bok: Läser mycket faktaböcker, just nu ”Självhushållning” av John Seymour.
Senast sedda film: ”Godheten” av Stefan
Jarl.
Lyssnar på: ”Naturen och min galande tupp,
porlande bäckar och fågelkvitter.”
Gör om tio år: ”Jag hoppas få vara frisk och
fortsätta leva som idag. Odla och mata mina
hönor, sitta och njuta i växthuset och ta hand
om mina barnbarn.”
terar Annica. Till exempel riskerar
biltrafiken att stanna.
– Datorn funkar inte för att få info
om avbrottet och bilar går inte att
tanka.
Annica oroas av att mycket kunskaper är på väg att gå förlorade.
– Kunskaperna som de gamla besitter om odling och om hantverk är på
väg att försvinna. Barn idag tycker att
jordig potatis är äcklig. De känner bara
till tvättad potatis från affären.
I framtiden kommer samarbete att
bli allt viktigare, istället för idag då allt
bygger på konkurrens, anser Annica.
Kreativitet och uppfinningsrikedom
blir viktigt, och att återerövra de gamla
kunskaperna.
Det är bland annat sådana saker som
behandlas i de omställningsgrupper
som håller på att växa fram. Kunnande
om vad man själv har för möjligheter
och förutsättningar till självförsörjfortsättning på sidan 16
14
reportage
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Hästtraditionen lever
vidare i Sköldseryd
I stallet på gården Gransbo finns plats för fjorton hästar, varav
samtliga boxar utom en används för närvarande. Ägarparet SolBritt och Svante Fridh för vidare traditionen med hästar på
gården. Huvudsakligen är det familjens egna hästar som stallet
hyser.
Hästar har funnits oavbrutet i Gransbo sedan 1960-talet, då Sol-Britts far
Rune Gustafsson köpte gården. På
1970-talet ordnades ridläger för hästbitna ungdomar varje sommar.
– Anebyortens ridklubb började här,
men det hette Sköldseryds ridklubb
då. På somrarna när det var läger fanns
det ibland mellan trettio och fyrtio
hästar här, berättar Svante.
Kurser i körning
Ridklubbsverksamheten flyttade till
Aneby gård redan i början av 1980talet. Hästar har emellertid oavbrutet
funnits i Gransbo. Under många år
höll Rune kurser i körning och var
även aktiv i anebytroppen av Smålands
husarer. Mest känd är han kanske för
att ha varit kusk åt kung Carl Gustaf
vid två tillfällen på 1980-talet.
2002 övertogs gården av dottern SolBritt och svärsonen Svante. De kommer för övrigt kommer att flytta till
Gransbo i höst.
– Vi har fortfarande åtminstone en
årlig ritt med husarerna här. På nyårsdagen eller dagarna efter har vi nyårsritt och vi tränar varannan söndag på
ridklubben i Aneby, förklarar Svante.
Tränar dressyr
För närvarande finns tretton hästar i
stallet, varav de flesta tillhör familjen
och anhöriga till familjen. Bland dem
som tillbringar mycket tid i stallet och
på ridvägarna i Sköldseryds skogar
finns Sol-Britts två systerdöttrar
Amanda och Emilia Wall samt Matilda Palmér.
Sol-Britt är uppvuxen med hästar
och har hållit på som dressyrtränare
på hemmabasis till och från under
många år.
– Det har varit mer aktivt de senaste
åren nu när tjejerna har vuxit upp och
jag själv har slutat att tävla. Nu är det
jätteroligt att kunna hjälpa dem här
hemma. Men jag vill få dem att rida
för andra instruktörer också, säger SolBritt.
Tjejerna rider ibland i Grankärr, dit
de också ska åka följande dag för att
delta i en mindre, lokal tävling i dressyr. En regnskur närmar sig och tjejerna förflyttar sig in i stallet med sina
hästar där ryktning och utfodring tar
vid.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Ridning. Matilda Palmér är en av
dem som ofta rider i Gransbo, här
på hästen Daisy.
Hästvana. Sol-Britt Fridh är uppvuxen med hästar och intresset har
förts vidare till bland andra systerdottern Amanda Wall.
Tävling. Emilia Wall på sjuåriga vallacken Brisar som hon ska tävla
med i Grankärr påföljande dag.
reportage | nyheter
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Tränare. Sol-Britt har hållit på som dressyrtränare på hemmabasis
till och från under många år. Numera är det mestadels den uppväxande generationen inom den egna familjen hon tränar.
Full aktivitet. Stallet i Gransbo har plats för fjorton hästar och det
är full aktivitet där praktiskt taget varje dag. Att ha häst är mer än
livsstil än en hobby.
Roger satsar på
sotning i Aneby
ANEBY Roger Lindquist är en väl-
känd sotare bland många fastighetsägare i kommunen. Före avregleringen av sotningen för några år sedan
hade han sotningen i praktiskt taget
alla fastigheter i Aneby kommun.
Även om förutsättningarna numera
ser annorlunda ut har han fullt upp
med jobb.
Roger Lindquist har arbetat som sotare sedan mitten av 80-talet. Under
många år jobbade han i den firma
som drevs av hans far Bengt som var
15
skorstensfejarmästare. Aneby har
länge varit hans huvudsakliga arbetsfält fram tills nyligen då han började
arbeta i Kisa.
– Jag hjälper till på sotningsfirman
där. Jag jobbar som frilans kan man
säga, genom ett egenanställningsföretag.
Andra aktörer
På sina håll har rykten gjort gällande att den omtyckta sotaren inte
längre går att anlita för sotning av
vedpannor, braskaminer och köksspi-
Fullt upp. Populära sotaren Roger
Lindquist har alltid
jobb att utföra, men
välkomnar nya
kunder från Aneby
kommun.
sar. Kommunen har under senare år
anvisat andra aktörer för de fastighetsägare som inte själva har ansökt
om att få anlita en annan sotare. Likaså gör man numera åtskillnad på
sotning och brandskyddskontroll.
Det sistnämnda har Roger emellertid
inte behörighet att utföra.
Men Roger har alltjämt haft kvar
mycket sotning i Aneby, och tror att
det kan bli ännu mer framöver. Lommaryds socken är ett av de områden
där Roger har särskilt många kunder.
– Det finns underlag för sotning i
Aneby, konstaterar han. Jag räknar
med halvtid här och den andra hälften i Kisa.
Installerar kaminer
Förutom sotning utför Roger även
installationer av kaminer, skorstenslagningar och murarbeten. Han gör
även kontroll av ventilation i lägenheter, skolor, fabrikslokaler och
andra allmänna lokaler där sådan
kontroll är obligatorisk med bestämda intervall.
Roger planerar att flytta till Kisa i
sommar. Trots det räknar han med att
ha mycket verksamhet kvar i Aneby
och att veckopendla om så behövs.
– Jag kommer att finnas tillgänglig
och jag får hela tiden förfrågningar
från nya kunder. Jag har underlag för
mer att göra, avslutar han.
Text och bild
Fredrik Brehmer
nyheter
Lommaryd städades
för andra året
16
För andra året i rad
ordnade Lommaryds samhällsförening den så kallade ”Lommarydsdagen”.
En dag i gemenskapens och renhåll-
LOMMARYD
ningens tecken. Trots mörka moln
och lite duggregn var deltagandet
stort, då föreningens medlemmar
samlades för att plocka skräp och
snygga upp längs vägrenar och di-
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
keskanter. Tänk vad roligt det är, och
vad snabbt det går, när fler hjälps åt!
Fram på aftonen tändes grillarna i
Idelunds Salonger och kvällen avslutades med medhavd mat och dryck i
gemenskapens och grannsämjans
tecken. Tack till alla medlemmar som
ställde upp för att göra vår vackra
landsbygd ännu finare!
Text och bild
Annica Ride
Väntan. Peter Fridh, Stefan
Palmér och Arvid Rydberg
inväntar soporna.
Plast. Anja Dalhög plockar ensilageplast i träden.
fortsättning från sidan 13
ning. Kunskaper om hur solen vandrar och hur vinden blåser för att underlätta för odling i den egna täppan.
I den egna trädgården vandrar hönsen fritt och i trädgårdslanden odlas
potatis, morötter, palsternacka, rödbetor med mera.
Planerar utställning
– Jag odlar så mycket jag hinner och
kan, förklarar Annica. Jag har planer
på ett nytt växthus, jag har bara ett
pyttelitet. Jag önskar också att jag hade
ekonomi att sätta upp solpaneler för
att bli så oberoende som möjligt.
Men att arbeta heltid och att ha
både tid och ork att odla frukt och
grönsaker vid sidan om tär på krafter-
na. Därför är Annica en stark förespråkare för medborgarlön.
– Som det är idag slås många människor ut och tvingas leva på socialbidrag. Ge folk en grundtrygghet så
skulle de må bättre. Vad kostar inte
det att springa i ekorrhjulet och bli
utbränd?
Engagemanget i arbetet med hållbar
omställning tar upp större delen av
Annicas lediga tid. Förutom det planerar hon för en utställning med gamla
reklamskyltar som hon hittade i en
gammal färghandel som skulle tömmas. Var och när och under vilka former utställningen ska ske är inte bestämt än, men Annica tänker göra
även detta ur ett ekologiskt perspektiv.
– Jag är verkligen mot reklam, men
vill koppla utställningen till överkon-
Fikadags. Kaffepaus i
Idelunds salonger. Från
vänster Stefan Palmér, Anja
Dalhög, Mona Ekdahl, Klas
Johansson, Ann Ekdahl–
Rydberg, Arvid Rydberg och
Waldemar Ekdahl.
sumtionssamhället. Jag vill att folk ska
reflektera kring vad reklamen har betytt för samhällsutvecklingen, hur vi
påverkas av den och vilka normer och
värderingar som skapas. Reklamen
säger mycket om samtiden. Jag tror att
det kan locka många människor, eftersom det är nostalgi och man tycker
det är spännande.
Annica avslutar med uppmaningen
att man bör tänka själv och inte låta
sig styras eller jämföra sig med andra.
– Ju äldre jag blir desto starkare blir
jag i min övertygelse och jag säger vad
jag tycker. Men det har jag nog alltid
gjort förresten.
Text och bild
Fredrik Brehmer
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
BARNSIDAN
17
Böj försiktigt flikarna med
hålen i mot mitten så att hålen
överlappar varandra.
Sommarlovet är inom räckhåll med massa tid att
hitta på roliga saker. Här kommer tips på hur man
kan göra en vindsnurra och några recept på egna
såpbubblor att prova en vacker sommardag.
Vindsnurra
Det här är en riktigt
gammal leksak, som är
enkel att göra.
Du behöver:
- Färgade papper
- Sax
- Lim
- Pinne
- Häftstift eller
knappnål
Använd gärna metallpapper eller gammalt omslagspapper uppklistrat på
ett litet kraftigare pappark.
Meningen är att snurran ska vara så färgglad som
möjligt.
Limma två färgade pappersark i A4
-storlek mot varandra.
Det räcker om du använder ett
limstift.
Vik det nedre högra hörnet mot
vänster sida. Klipp bort det papper
som sticker upp ovanför triangeln.
Vik triangeln på mitten.
Sätt ett häftstift eller
knappnål med stort huvud
genom hålen och pressa fast i
en trästav.
Alternativt kan du sätta nålen
i suddgummit på en blyertspenna.
Instruktionen till vindsnurran
kommer från
www.ungafakta.se.
Lyxbubblor
4 dl vatten
¼ dl glycerol (finns att köpa på apoteket och i färghandeln)
1 dl handdiskmedel
1 tsk socker
Helt – okej – bubblor
När du vecklar upp triangeln har du
nu fått en kvadrat med ett vikt
kors centrerat i den.
Klipp med en sax från varje hörn
halvvägs in till mitten.
Bredvid varje klipp gör du ett litet
hål som bilden visar.
1,5-2 dl vatten
1 dl diskmedel
1 tsk socker
Prova att göra mycket såpbubblor och häll i en djup
tallrik eller pajform. Gör en stor ring av ståltråd eller
piprensare med ett handtag att hålla i. Lyckas Du
göra jättebubblor???
18
återblick
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Lommaryds kyrkas historia
Fortsättning från föregående nummer
Kyrkan fick behålla sitt utseende till
1950-talet. Vid ett häftigt åskväder
1951 slog blixten med i kyrkan och
orsakade omfattande skador. En
sten vid grunden flyttades flera decimeter. Ca 200 fönsterrutor krossades. På orgelläktaren hade somliga
fasadpipor delvis smälts ned. Flera
andra skador uppstod. Allt detta
gjorde att en länge påtänkt restaurering av kyrkans inre påskyndades.
Bland de mest märkbara förändringarna kan nämnas, att målningarna
på absidväggarna ersattes med ett
säreget mosaikarbete. Det föreställer
fem rosor lagda till ett kors, vilka
utgör den gamla symbolen för Kristi
fem sår. Framför detta inplacerades
ett nytt i trä utfört altarbakstycke
samt en ny altarring. Predikstolen,
som tidigare varit placerad till höger
om koret, fick nu sin plats längst
fram i långhuset. En del akustiska
svårigheter övervanns därmed. Dessutom inlades ett nytt tegelgolv på
det gamla cementgolvet. Bänkarna
iordningställdes och nya belysningslampetter uppsattes, vilka bättre lyser upp bänkpartierna. En ny sakri-
Nya kyrkan i Lommaryd.
stia iordningställdes i södra korsarmen. Arbetsledare för denna renovering var Gustaf Johansson från Lommaryd. Församlingens dåvarande
kyrkoherde Hjalmar Odgren gjorde
en mycket aktiv insats för utformningen av kyrkan. Återinvigningen
ägde rum i september 1955.
Vid en ny inre renovering 1991
inreddes bl a norra korsarmen till
en lillkyrka. I samband med återöppnandet av kyrkan efter den renoveringen, invigdes också en minneslund söder om kyrkogården.
I september 1994 var det dags för
jubileumshögtid för att fira kyrkans
100-åriga tillvaro. Biskop Martin
Lönnebo och operasångare Erland
Hagegård m fl medverkade. Efter
högmässan i kyrkan var samkväm
ordnat i skolans gymnastiksal.
År 2006 var kyrktornet föremål
för renovering. Kopparplåten från
1890-talet hade tagit skada av stormen Gudrun året innan och behövde bytas ut. Även tornspiran var i
behov av översyn. Resultatet blev ett
glänsande vackert kyrktorn.
Många högtidliga och minnesvärda samlingar har under åren
ägt rum i kyrkan. Själv tänker jag
inte minst på alla skolavslutningar
och Luciafiranden som kyrkan stått
öppen för. Men även många finstämda musikgudstjänster och konserter som ordnats, och inte att förglömma stora högtider som välkomnande och installationer av kyrkans
personal. Ja, listan kunde göras lång.
Några av kyrkans inventarier
Bland nuvarande mest intressanta
inventarier i kyrkan kan nämnas
den medeltida dopfunten i sandsten. Vidare predikstolen från år
1724, ett magnifikt arbete i barock
Predikstolen är en gåva av landshövdingen Jean Menzer på Östra Noby.
Två medeltida krucifix finns i kyrkan, samt ett intressant epitafium
eller minnestavla över Hugo Hamilton, vilken var ägare till Degla gård
Biskop Charleville som förrättade invigningen av den nya kyrkan 1894.
vid sjön Noen.
De tre klockorna i det 51 meter
höga tornet är samtliga från den
gamla kyrkan. Den äldsta, storklockan, gjordes år 1758 av klockgjutaren
Fries Thoresson i Jönköping. I tornkammaren förvaras kyrkans gamla
straffstock från 1756. I den låstes
den arme syndaren fast till fötterna
och fick liggande ta emot allmogens
spott och spe ”sig självom till straff
och androm till varnagel.” I tornkammaren finns också kyrkstöten,
som består av en urholkad träkula,
som sitter längst ut på ett långt
skaft. Med detta redskap väckte man
obarmhärtigt trötta och slumrande
kyrkbesökare.
Göran Sigfridsson
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
kennys kåseri | evenemang
19
Jag ska vika ut mig
A
ck, kära vänner, det är inte
alltid lätt att vara man.
Häromdan frågade jag ElsaLill vad hon tyckte om min självbild.
– Icke verklighetsförankrad, skrämmande och synnerligen överskattad,
var hennes förödande domslut.
Sen gick pratkvarnen igång:
– Dessutom tror jag att du har ett
allvarligt synfel. När du ser dig i spegeln tycker du ju att du liknar Sean
Connery.
Det höll jag med om, men jag fattade samtidigt ett modigt beslut:
Kvinnor i min ålder är i regel utrustade med gäddhäng, dallriga lår och
skrynkliga magar.
Vi män begåvas med gosig hängbuk, lätt avslappnad bröstmuskulatur
samt klädsam hårväxt på ryggen.
Jag uppfyller varje attribut och det
är jag stolt över.
F
ör en del år sen lät chefredaktör Amelia Adamo vika ut sig i
egna tidningen Amelia. Hon
ville visa hur en mogen kvinnas
kropp ser ut. Upplagan lär ha gått åt
som smör i solsken.
Jag hävdar bestämt att detta är en
jämställdhetsfråga. Män i min ålder
ska också våga visa upp sina kroppar.
Därför har jag bestämt att kasta de
leopardmönstrade kallingarna och
låta Lindquist exponera sig i all sin
prakt.
Ni läste rätt. Jag skulle vilja vika ut
mig – rätt och slätt.
Jag är synnerligen trött på Marcus
Schenkenbergs och andra modellers
tvättbrädor till magar. Deras kroppar
är icke representativa för det manliga
könet.
Det är däremot min.
För känsliga tittare kan jag möjligen låta mig fotograferas i min gamla
t-shirt, som moderiktigt släpper vid
naveln och bär texten ”Hvor er vores
øl?”
Jag vill alltså ge den mogne mannens hängbuk ett ansikte – framförallt vid Noens badplats.
S
om ung strippade jag en gång i
en revy för gymnasister hemma
i Ängelholm. Då var jag för
ung för att inse att jag låtit mig exploateras inför trånade tonårsflickor. För
Evenemang
dem blev jag bara ett skönlockigt sexobjekt.
Åren gick, jag bildade familj, skiljde
mig och bildade familj igen, precis
som de flesta andra.
Nu är jag äntligen en mogen man
som kommit till insikt. Detta gör jag
alltså enbart för att få andra män att
gilla sina kroppar.
Sen har jag även en baktanke:
Dagbladets upplaga kommer ju att
sälja slut på nolltid.
Fast Elsa-Lill är inte riktigt med på
noterna.
Hon tror att tidningen kommer att
gå omkull.
Och då tänker hon isolera sig i
Hullaryd.
Kenny Lindquist
Datum
Tid
Bön
Bön i Lillkyrkan torsdagar t.o.m. 26 juni.
5 jun
18.30
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 Nässjö damer: Lommaryd–FC Vetlanda
Dam B.
5 jun
19.00
Lommaryds idrottsförening
Gudstjänst
Nationaldagsgudstjänst. Samling vid flaggstången vid
församlingshemmet. Talare: Tjitte de Vries, ny församlingsordförande. Stråkmusik, Novakören, sång av Alexandra Davidsson, trumpet: Ulf Engström. Servering.
6 jun
11.00
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Överum.
7 jun
13.00
Lommaryds idrottsförening
Fotboll
Division 4 Nässjö damer: Lommaryd–Vrigstad.
8 jun
17.00
Lommaryds idrottsförening
Kvarndag
Kvarndag vid Kliaryds kvarn. Visning av kvarnen, lokala hantverkare, musik, loppis, chokladhjul, servering
m.m.
15 jun
10.00–
14.00
Föreningen Hembygden Lommaryd
Fler evenemang på nästa sida.
Arrangör
evenemang
Evenemang
Lommaryds-Bladet nr 2 – juni 2014
Datum
Tid
Midsommarfest
Midsommarfirande i Thelegårdsparken med levande
musik och dans kring stången, chokladhjul, skjutbana,
servering m.m.
20 jun
18.00
Hullaryds samhällsförening
Klädning av midsommarstången
Vi klär midsommarstången.
20 jun
18.00
Svenska kyrkan
Mässa
Familjemässa. Kyrkkaffe. Dans kring midsommarstången.
21 jun
11.00
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–AFC.
23 jun
19.00
Lommaryds idrottsförening
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Överum.
28 jun
16.00
Lommaryds idrottsförening
Musik i sommarkväll
Trumpet Ulf Engström, sång av Charlotte Ekberg,
Claes Ljungdahl piano/orgel.
29 jun
18.00
Svenska kyrkan
4 jul
18.00
Hullaryds samhällsförening
Loppis
Loppis i Thelegårdsparken.
Arrangör
Sommarkafé
Loppis och kafé. Öppet i krukmakeriet.
12 jul–
3 aug
Allsång
Allsång hemma hos Tore Pettersson, Vagnsvik. Ta med
fikakorg.
13 jul
16.00
Svenska kyrkan
Musik i sommarkväll
”I denna ljuva sommartid.” Sång av Maria, Elvira och
Augusta Eklund. Piano Ann-Britt Carlsson.
19 jul
18.00
Svenska kyrkan
Lommaryds marknad
25 jul
Öppen kyrka
Öppen kyrka på marknadsdagen.
25 jul
10.00–
15.00
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Fågelfors.
9 aug
15.00
Lommaryds idrottsförening
Musik i sommarkväll
Syskonen Höge.
9 aug
18.00
Svenska kyrkan
Fotboll
Division 4 Nässjö damer: Lommaryd–Nässjö B.
13 aug
19.00
Lommaryds idrottsförening
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Anneberg.
22 aug
18.45
Lommaryds idrottsförening
Fotboll
Division 4 Nässjö damer: Lommaryd–Österbymo.
25 aug
18.30
Lommaryds idrottsförening
Fotboll
Division 4 nordöstra herrar: Lommaryd–Sävsjö.
13 sep
13.00
Lommaryds idrottsförening
Anmäl evenemang till Christina Gustafsson, 0140–250 45,
[email protected]. Evenemang som anmäls via
hullaryd.se / lommaryd.se publiceras också här.
11.00– Idelunds salonger
16.00
alla dagar
Lommaryds idrottsförening
I nästa nummer publiceras evenemang som äger rum från mitten av
september till mitten av december.
Reservation för fel och ändringar.
Nästa nummer utkommer 19 september. Manusstopp 5 september.