FolksportenSedan utförsåkningen blev en

Download Report

Transcript FolksportenSedan utförsåkningen blev en

Folksporten Sedan utförsåkningen blev en massrörelse för ungefär 50 år
sedan har mycket hänt med utrustning och material. Men också med utövarna.
Janne Hinds – som arrangerar skidresor till orörda toppar i Kanada – har varit
med från början: ”Det är en enorm skillnad på genomsnittsåkaren i dag och
i början av 70-talet. Folk åker otroligt mycket bättre – och fortare ...”.
Text: john bark foto: CMH/ARKIV kartor: kati hiekkanen
Det
går
utför
allt
snabbare
22
om:magasin/snö, is och kyla
om:magasin/snö, is och kyla
23
Här säkrar Stenmark segern i den totala
Världscupen i Aspen 1976. Foto: SCANPIX
Janne Hinds,
med rötter i finska
Österbotten, är
grundare av och vd
för CMH Nordic.
Förr fanns det två
typer av hjälmanvändare: barn
och störtloppstävlande. I dag växer
hjälmmarknaden
stadigt för vuxna.
INTE LÄNGRE BARA FÖR PROFFSEN. Förr var heliskiing till orörda toppar och offpist-åkning exklusivt
för de allra mest avancerade skidåkarna. Dagens skidåkare är överlag så duktiga att många fler testar.
N
är Ingemar Stenmark i
slutet av 1970- och början
av 80-talet sprängde
gränser fick han utförsåkningen att bli en folksport. Men jämför du en genomsnittsåkare då med 2011 är skillnaden
avsevärd. Då gick det inte en skiddag
utan att du såg minst tre skrikande
åkare som i raketfart dunsade nedför
puckelpisten. På rygg. De glansiga,
heltäckande skiddräkterna var en del
av förklaringen. Men avgörande var
den bristande tekniken. Många kunde
helt enkelt inte åka skidor.
Numera kan du se tre generationer
åka utför tillsammans. Alla är goda
skidåkare. Äldre generationer har
kanske inte alltid anammat carvingtekniken fullt ut, men de tar sig ned
utan problem. Och den som blir
bättre söker ofta nya utmaningar.
Inte konstigt då att heliski inte längre
lockar enbart de mest extrema skidåkarna.
– Förra året hade vi en mamma med
två söner som under lång tid planerat
sin resa, de hade lagt undan pengar
och resan var en 18-årspresent till
äldsta sonen, säger Janne Hinds, vd på
CMH Nordic, som arrangerar helikopterskidåkning i Kanada.
Han tycker – förstås – att man ska
förverkliga sina skiddrömmar, åtminstone en gång i livet.
– De flesta medelduktiga skidåkare
klarar av det. Förutsättningen är att du
är stark i benen och relativt vältränad.
Det speciella med denna skidform
är att en helikopter lyfter upp åkaren
24
om:magasin/snö, is och kyla
om:magasin/snö, is och kyla
till en orörda toppar. Själva åkningen
kan vara krävande, men särskilt
extrem är den inte. Förutom att det
kan vara extremt mycket pudersnö.
– Den äldsta åkaren jag stött på var
82, säger han. Så allt är möjligt. Efter
80 blir det förstås ganska tufft. Men
håller du dig i form, och är skadefri,
kan du fortsätta åka skidor ganska
långt upp i åren.
Janne Hinds började sin skidåkarbana på den snöklädda soptippen
utanför Vällingby i början av 1960talet. Hans resa från soptipp till supertopp beskriver ganska tydligt skidturismens utveckling i Sverige och
internationellt. Från slalombacksharvandet under kvällstid i konstljus, den första utrustningen, vägen
via träskidor med låga fästpunkter till
skruvade stålkanter, säkerhetsbindningar, aluminiumskidor med plastbelag och fångremmar.
Utrustningen i början av 1970-talet
var inte bara hämmande och otymplig.
Ofta var den direkt farlig och skadorna
var många. Fångremmar fjättrade
fötterna och bulor, blåmärken och
skärsår var priset du fick betala för att
slippa leta efter dina skidor.
– I dag går utvecklingen inom skidutrustning med en rasande fart, säger
Stefan Ytterborn, grundare och vd på
POC Helmets & Armor.
– Och folk åker allt fortare. Carvingskidans genombrott har ökat medelhastigheten med 30 procent i backarna. Det, tillsammans med större och
rundare svängar, innebär betydligt
större risk för krockar, också mellan
åkare.
Åkningen har rent allmänt blivit
radikalare. Man åker brantare, hoppar
högre och gör extremare saker.
Behovet av skydd är betydligt större
än vad det varit tidigare. På Stenmarks
storhetstid fanns det två typer av hjälmanvändare: barn och störtloppstävlare. I dag växer hjälmmarknaden för
vuxna med omkring 20–30 procent
om året.
Utrustningen bidrar starkt till att vi
utvecklas som kollektiv, men för mer
extrema utövare handlar det om att
hitta nya utmaningar. Innan någon
gjort ett fall (drop) från hundra meter
så är det trögt, men när någon väl gjort
det så följer andra åkare snabbt efter.
Allt bredare skidor, så kallade Freerides, underlättare också åkning i alla
terränger på hela berget.
Magnus Norrström är en stor
skidentusiast och har varit i British
Columbia och åkt heliskiing ett flertal
gånger. För några år sedan bjöd han
med Helena, sin då 14-åriga dotter.
– Helena har ju åkt väldigt mycket
skidor genom åren, framför allt friåkning. Hon är en fantastiskt duktig
åkare, fast det är klart att det här är
något annat än den vanliga pisten eller
träning i Trysil.
– Jag tror nog att hon var lite nervös
innan vi kom i väg. Men det var jag
också första gången jag var i Kanada.
Man vet ju inte vad som väntar, hur
tufft det verkligen blir. Men det gick
hur bra som helst för Helena.
Lars Ocklind är den hängivna skidåkande Ica-handlaren i Åre. Lars har
också varit i Kanada och åkt lössnö vid
två tillfällen, men trots att han är en
erfaren och rutinerad åkare har han
nyligen gått med i Skiers, en skidskola
och vidareutbildning för vuxna i bland
annat Åre.
– Även vi som inte är 20 längre
behöver ju utvecklas i vårt skidåkande.
Man kan lära sig hela livet. Se bara
på alla duktiga åkare här i Åre. Bara
de senaste fem åren har till exempel
åkare från Ryssland och Baltikum blivit
fantastiskt mycket bättre skidåkare.
Janne Hinds ska vidare till Helsingfors – intresset för helikopterskidåkning är stort även i Finland. Att
intresset för en så pass krävande form
av skidåkning ökar konstant tillskriver
Janne bland annat att duktiga skidåkare vill ha nya utmaningar, även en
bra bit in i medelåldern.
– De flesta som åker i dag har ju ett
helt liv av åkning bakom sig, säger
Janne. Så var det inte när jag började
åka utför. Då var det få som verkligen
behärskade utförsåkning. ❉
”Carvingskidans
genombrott har
ökat medelhastigheten med
30 procent
i backarna.”
25
Kamchatka
British
Columbia
Alberta
Jasper
Whistler
Vancouver
Seattle
Banff
USA
Calgary
26
Kamchatka
A
KANADA
Moskva
HA
TK
British
Columbia
DEN RYSKA MOTSVARIGHETEN
Ett något rustikare upplägg än CMH:s erbjuder Kamchatka Heliski & Heliboarding
med MI-8 helikoptrar och en enda central
lodge belägen i Paratunkadalen cirka 45
minuters bussfärd från Petropavlovsk,
Kamchatkas huvudstad. KH&H erbjuder
olika skidpaket, exempelvis Fire & Ice,
Wild East Discovery och Big Volcano. I
övrigt är upplägget i grunden det samma
som i Kanada: helikopterlyft till orörda
toppar med professionell guidning.
Guiderna ryska samt en del fransmän och
någon skandinav.
Hit flyger du via Moskva. Därifrån
med Aeroflot direkt till PetropavlovskKamchatski, vilket tar 8,5 timmar. Kom
ihåg att du behöver visum till Ryssland
– räkna med fyra veckors handläggning.
Vertikalny Mir (KH&H) förser dig med de
bokningsdokument som är nödvändiga
för visumansökan när betalningen är
gjord. Info: www.vertikalny-mir.com/en.
MC
DET KANADENSISKA ALTERNATIVET
Företaget CMH – som uppfann heli-skiing,
helikopterskidåkning, på 1960-talet – är
i dag är världsledande arrangör inom
området. I en storslagen vildmarksterräng
i British Columbia disponerar CMH elva
områden som till ytan är lika stor som
halva Schweiz. Varje område har en ski
lodge med en egen köksmästare, konditor
och professionella massageterapeuter för
upp till 44 gäster per vecka.
Enklast är att flyga till Calgary via
Frankfurt eller London. Air Canada (samarbetspartner till SAS) flyger dagligen.
Från Calgary går buss till CMH:s lodger.
Ett tips är att ”värma upp” en dag eller
två i någon av de mer traditionella skidorterna som Lake Louise, Kicking Horse,
Revelstoke eller Banff. CMH har kontor i
Norden. Info: www.cmhnordic.com.
4750 m
KA
British Columbia
3 456 m
3456
Petropavlovsk
100 km
om:magasin/snö, is och kyla
Riksgränsen
Kilpisjärvi
DEN SVENSKA VARIANTEN
Även Sverige erbjuder helikopterskidåkning, om än i något enklare tappning än
i Kanada och Kamchatka. I Riksgränsen
utgör helikopterskidåkningen en del
av ett helhetskoncept där flera andra
aktiviteter ingår, exempelvis skotersafari
och hundspannsturer. Helikoptern rymmer fem personer och du åker med egen
utrustning men med guide. Vädret och
guiden bestämmer tidpunkt. Du kan även
boka en introduktionskurs i offpistskidåkning. Riksgränsen Hotel erbjuder även spa
och relax.
Med flyg tar du dig från Arlanda till
Kiruna på ungefär 1,5 timme och därifrån
åker du buss, tåg eller bil vidare till
Riksgränsen. Transfern mellan Kiruna och
Riksgränsen tar också ca 1,5 timme så
sammanlagt tar det ungefär fyra timmar
från Stockholm till Riksgränsen.
Har du tid och vill uppleva den vackra
vägen upp till Riksgränsen är tåg, buss
eller bil att föredra. Info: www.stromma.
se/sv/riksgransen.
gränsöverskridande i finland
I Kilpisjärvi ligger samtliga fjäll som
överstiger tusen meter i Finland. Trots att
topparna inte är hisnande höga finns det
en hel del att välja på för helikopterburna
offpiståkare – här finns allt från flacka
snösluttningar till branta raviner. Den guide
som följer med vid varje lyft börjar dagen
med ett lättare åk för att bedöma åkarnas
skicklighet. Heliflites helikopter tar fem
passagerare med max 30 kilo utrustning
per person.
På bara 20 minuters avstånd från
flygplatsen finns ett tiotal finländska och
svenska toppar att välja mellan.
Till Kilpisjärvi tar man sig lättast med bil.
Finnair och Finncom flyger från Helsingfors
till Kittilä, 28 mil bort. Därifrån går buss till
Kilpisjärvi.
Lapland Hotel Kilpis är en välkänd bas
bland Lapplandsäventyrare, vinter- och
sommarfiskare och vandrare. Info: www.laplandhotels.com/en/destinations/kilpisjarvi.
om:magasin/snö, is och kyla
Riksgränsen
NORGE
Kiruna
No
rra
polc
irke
SVERIGE
100 km
FINLAND
ln
Luleå
Kilpisjärvi
NORGE
Kiruna
No
rra
polc
irke
FINLAND
ln
Rovaniemi
Haparanda
Torneå
SVERIGE
100 km
27