Transcript Global, men framförallt amerikansk, makrostatistik har varit något

NUMMER 2, 19 MAJ 2011
Innehåll
Global, men framförallt amerikansk, makrostatistik har
varit något svagare på sistone. Svagheterna härrör till
stor del från oljeprisuppgången i kölvattnet av utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika tidigare i år. En
lugnare råvaruprisutveckling lägger grunden för bättre
tillväxt framöver.
Enlunds hörna
2
Valuta
EUR/USD
EUR/SEK
USD/SEK
NOK/SEK
GBP/SEK
3
3
3
4
4
Ränta
Skydda er mot högre räntor
5
Råvaror
6
Prognoser
7
Redaktör:
Eva Dorenius
Skribenter:
Martin Enlund, valutor och makrokrönika
Claes Måhlén, räntor
Martin Jansson, råvaror
För full ansvarsbegränsning hänvisas till sista sidan.
•
Den svenska kronans styrketrend har kommit av sig i takt med
att marknaden tagit höjd för räntehöjningar även från ECB.
Den senaste globala utvecklingen med lite sämre ekonomisk
statistik har lett till att svenska räntor fallit omotiverat mycket. I
takt med att marknaden åter tar höjd för räntehöjningar från
Riksbanken vid varje räntemöte i år bör kronan visa styrka.
•
Den svenska kronan har stärkts betydligt under det senaste
året, bland annat på grund av relativt högre räntor i Sverige
än i omvärlden. Den största resan är sannolikt bakom oss.
•
Dollarn har visat svaghet de senaste månaderna - något vi
tror fortsätter några månader till. Utifrån ett riskperspektiv tror
vi dock att det är en bra idé att låsa in dollarkurser på en
förhållandevis låg nivå.
•
Det är svårt att argumentera för något annat än att Riksbanken fortsätter att höja räntan vid varje möte under innevarande år. Räkna med högre korträntor. Vi finner det motiverat att
betala fast i ränteswappar alternativt att köpa räntetak.
Enlunds hörna
En del statistik har varit något svagare under den senaste tiden. Svagheterna härrör från råvaruprisuppgången. En lugnare råvaruprisutveckling lägger grunden för starkare tillväxt framöver. Det är svårt att argumentera för något annat än att Riksbanken fortsätter att höja räntan vid varje möte under innevarande år.
Räkna med högre korträntor.
De svaghetstecken som visat sig, i exempelvis
amerikansk tjänstesektor, härrör från effekter av den
starka råvaruprisuppgången, men även från den
överoptimism som infunnit sig bland landets ekonomer
(se bild). Bensinpriset har, sedan det nya året inleddes,
stigit till över $4 per gallon – en prisuppgång på mer än
33%. Högre råvarupriser utgör ett problem för hushållen
eftersom konsumtionsutrymmet för övriga varor och
tjänster urholkas. Dessutom slår råvaruprisuppgången
mot företagens vinstmarginaler eftersom det av
konkurrensskäl är svårt att föra vidare prisökningar till
kund. Här kan det vara värt att påpeka att USA:s
ekonomi är betydligt mer känslig för prisförändringar än
svensk ekonomi. Detta beror bland annat på stora
skattekilar på t ex bensin i Sverige. En förändring i
oljepriset slår därför inte alls igenom lika kraftigt på
slutpriset i Sverige som i USA.
De senaste veckorna har råvaruprisuppgången kommit
av sig. Oljepriset (Brent) har fallit med $10-$15 per fat.
Utan ytterligare råvarurprisuppgångar kommer den
globala tillväxten i princip med automatik att förbättras.
Den bakomliggande orsaken till råvaruprisutvecklingen är
dock viktig att uppmärksamma. Om råvaruprisuppgången
varit ett tecken på god global efterfrågan kan en
prisnedgång vara en oroande signal. Vår bedömning är
dock att fler drivkrafter verkat eftersom prisuppgången
även har haft med oron i Mellanöstern och Nordafrika att
göra. Dessutom har spekulativa flöden vänt på sistone,
något som i sig inte utgör anledning till oro.
Skuldkrissjukan långt ifrån botad
I Europa är skuldkrissjukan långt ifrån botad. Grekland
ser inte ut att kunna möta sina åtaganden mot EU och
IMF i de räddningsprogram som lanserades under
fjolåret. Även Portugal har tvingats ansöka om hjälp.
EU:s politiker visar låg sjukdomsinsikt, utan verkar mest
ägna sig åt att hålla tummarna och hoppas på det bästa.
Vi får säkert se fler åtgärder som köper tid men som inte
botar Grekland, Irland och Portugal från skuldkrissjukan.
19 maj 2011
Ekonomer har blivit negativt överraskade på sistone
Standardavikelse från snitt (Z-score)
I både USA och EMU-området är industrikonjunkturen
fortsatt mycket stark. Det är den även i Sverige, även om
det här finns vissa tecken på att den starka kronan har
börjat urholka svenska företags konkurrenskraft något.
En del statistik i exempelvis USA har den senaste tiden
varit något svagare än vad ekonomerna förväntade sig
Källor: Bloomberg, Handelsbanken Capital Markets
Fler räntehöjningar på gång i Europa
Den europeiska centralbanken ECB höjde räntan i april,
för första gången sedan 2008. Om arbetsmarknaden
förbättras stundar fler räntehöjningar. Nästa räntehöjning
från ECB låter vänta på sig till det tredje kvartalet.
Vad gäller USA:s Federal Reserve (Fed) stundar slutet,
på det senaste penningpolitiska stimulansprogrammet
”QE2”, den sista juni. Tanken med stimulansprogrammet
har varit att trycka ned räntorna och att öka risktagandet.
Åtminstone det senare har Fed lyckats med. Nu när
programmets slut närmar sig ställer sig många frågan
vilka som ska köpa statsobligationer när centralbanken
försvinner som köpare. Vi förväntar oss dock ingen större
dramatik.
För svensk del är det svårt att argumentera för något
annat än att Riksbanken fortsätter att höja räntan med
25bp per möte under innevarande år. Detta är en bra bit
över marknadens prissättning.
Vårt huvudscenario
Den globala ekonomin kommer att fortsätta att visa god
tillväxt framöver. En allt starkare arbetsmarknad kommer
att förse Riksbanken med allt den behöver för att
motivera ytterligare räntehöjningar. Räkna med
räntehöjningar om 25bp vid varje möte.
Martin Enlund
2
VALUTA
EUR/USD
Prognos
EUR/USD
< 1 mån
1,45
< 3 mån
1,47
EUR/USD
Euron har stärkts mot dollarn i takt med stigande
förväntningarna på räntehöjningar från ECB. ECB levererade
en första höjning i april och signalerar snart en julihöjning.
Utifrån ett riskperspektiv kan det vara en bra idé att låsa in
dollarn på en låg nivå. Även om det inte är vårt huvudscenario på kort sikt finns det många scenarier som kan leda
till dollarstyrka, exempelvis om ECB avstår från att signalera
en räntehöjning, om den globala ekonomin saktar in mer än
vi tror, eller om den europeiska skuldkrisen eskalerar.
Baspunkter (3m om 18 mån)
EUR/USD och ränteskillnad
< 6 mån
1,30
Rekommendation
För både köpare och säljare rekommenderar vi flexterminer.
Källa: Reuters Ecowin
EUR/SEK
EUR/SEK och ränteskillnad
Den svenska kronans styrketrend har kommit av sig på
sistone i takt med att marknaden tagit höjd för räntehöjningar
även från ECB. Den senaste utvecklingen med lite sämre
ekonomisk statistik globalt har dock lett till att svenska räntor
fallit omotiverat mycket. I takt med att marknaden åter tar
höjd för en mer rimlig räntebana från Riksbanken bör kronan
stärkas något mot euron. Någon större dramatik förväntar vi
oss ej. I bilden (t. h.) bör räntedifferensen vidgas till -90bp.
Prognos
EUR/SEK
< 1 mån
8,80
< 3 mån
8,70
< 6 mån
8,90
Rekommendation
Vi rekommenderar intervallterminer både för köpare och för
säljare av EUR/SEK.
USD/SEK
Källa: Reuters Ecowin
Handelsviktad krona och konjunkturen
Den svenska kronan har stärkts mot dollarn hjälpt av de
förändrade centralbanksutsikterna i Europa. Även om vi spår
dollarsvaghet på kort sikt gör riskbilden att det kan vara värt
att passa på att låsa in de starka kronkurserna mot dollarn.
Sambandet mellan kronans breda handelsviktade värde och
konjunkturläget i svensk tillverkningsindustri visas till höger.
Om den globala konjunkturen bromsar in riskerar kronan att
försvagas.
Prognos
USD/SEK
< 1 mån
6,07
< 3 mån
5,92
< 6 mån
6,85
Rekommendation
För både köpare och säljare på kortare sikt rekommenderar
vi flextermin. På lite längre sikt rekommenderas flextermin
turbo.
19 maj 2011
Källa: Reuters Ecowin
3
VALUTA
NOK/SEK
NOK/SEK och ränteskillnad
Den norska kronan har varit under press mot den svenska
på grund av att Norges Bank tog en paus i sin
räntehöjarcykel i maj 2010 medan Riksbanken höjt räntan. I
takt med att Norges Bank åter börjar att höja räntan i
sommar kommer denna trend att avta. Vi spår därför att
NOK/SEK kommer att handlas sidledes framöver.
Prognos
NOK/SEK
< 1 mån
1,14
< 3 mån
1,12
< 6 mån
1,14
Rekommendation
För en sidledes marknad föreslår vi intervallterminer för både
köpare och säljare.
Källor: Norges Bank, Reuters Ecowin, Riksbanken
GBP/SEK
EUR/GBP och ränteskillnad
Under året har det brittiska pundet varit under press på
grund av relativt högre räntor i omvärlden. Landets regering
har lanserat omfattande finanspolitiska åtstramningsprogram
som lägger sordin på tillväxten framöver. Detta bör i sin tur
medföra att landets centralbank håller räntorna lägre längre.
De senaste veckorna har pundet stärkts mer än vad räntorna
motiverat, vilket gör att vi på kort sikt förväntar oss ett
svagare pund. Lika som för USD/SEK tänker vi oss dock att
det är en bra idé att låsa in pundet på historiskt låga nivåer.
Prognos
GBP/SEK
< 1 mån
9,95
< 3 mån
9,89
< 6 mån
10,23
Rekommendation
För både köpare och säljare rekommenderar vi flexterminer.
19 maj 2011
Källa: Reuters Ecowin
4
RÄNTOR
Skydda er mot högre räntor
Nedgången i globala räntor den senaste månaden har även fört med sig lägre svenska räntor och marknadens förväntningar på räntehöjningar från Riksbanken har minskat påtagligt. Vi anser att sannolikheten är
hög för att Riksbanken höjer mer än vad marknaden prissätter under det närmaste året och rekommenderar
att betala fast i ränteswappar alternativt att köpa räntetak för den som delar vår åsikt.
Marknaden har skalat bort c:a 20 punkter från
prissättningen av Riksbanken i slutet av året och än mer
om vi blickar in i 2012. I princip krävs att Riksbanken
väljer att stanna efter endast två ytterligare höjningar för
att det ska finnas någon påtaglig nedsida från dagens
prissättning. Att Riksbanken ska stanna på 2,25% kräver
ett betydligt mer dystert konjunkturförlopp än vad vi ser
som ett rimligt huvudscenario.
För den som delar vår syn är det intressant att betala fast
i swappar, inte minst i kortare löptider. En variant för den
som är osäker, men ändå vill skydda sig mot
ränteuppgång är att köpa räntetak.
Vi tycker fortfarande att det är sannolikt att Riksbanken
höjer räntan vid varje återstående möte i år. En paus
skulle skapa osäkerhet i marknaden och i
kommunikationen till allmänheten. Vi räknar alltså med
att Riksbanken fortsätter på inslagen linje och höjer 25
punkter per möte upp till 3 procent, vilket nås i februari
2012 enligt vår prognos. Marknaden prissätter en
reporäntenivå på endast 2,50 procent vid samma tillfälle,
vilket dessutom är under Riksbankens egen räntebana.
3.50%
4.00%
4.50%
5.00%
410 000 kr 260 000 kr 175 000 kr 125 000 kr
2 år
3 år 1 055 000 kr 735 000 kr 530 000 kr 405 000 kr
4 år 1 785 000 kr 1 305 000 kr 985 000 kr 775 000 kr
5 år 2 575 000 kr 1 925 000 kr 1 485 000 kr 1 180 000 kr
Marknadens prissättning och Riksbankens prognos
Möte
Marknad
Riksbanken
25bp/m öte
Jul-11
1.97
1.93
2.00
Sep-11
2.17
2.12
2.25
Oct-11
2.33
2.27
2.50
Dec-11
2.44
2.42
2.75
Feb-12
2.52
2.58
3.00
Följande matris indikerar kostnaden för ett antal utvalda
takräntor och löptider baserat på ett lån om MSEK 100.
Premiekostnad räntetak
En annan variant är räntetak med forward-start, t ex för
perioden 3 till 5 år, med hög takränta för att skydda
upplåningen längre ut i tiden. Om räntorna skulle stiga
markant kan dessa räntetak antingen komma till
användning eller, om så önskas, likvideras med vinst.
Skulle räntorna i stället falla eller ligga still är man
förmodligen ändå nöjd med att betala dessa låga nivåer
när fastränteswappen förfallit om 3 år.
Claes Måhlén
[email protected]
Källor: Handelsbanken, Reuters Ecowin
19 maj 2011
5
RÅVAROR
Matpriserna – ett problem som består
Efter ett antal månader med höga matpriser kan vi nu konstatera att risken för fortsatt höga priser är
betydande de kommande tre till sex månaderna.
Grödor
Globala lager är låga i förhållande till konsumtion
Matpriser nådde en topp i februari och har sedan fallit
något. Frågan är om priserna på det mest basala i vår
vardag är på väg ner?
2011/01/31
2010/01/31
2009/01/31
2008/01/31
2007/01/31
2006/01/31
2005/01/31
2004/01/31
2003/01/31
2002/01/31
2001/01/31
2000/01/31
1999/01/31
1998/01/31
1997/01/31
350
300
250
200
150
100
50
0
1996/01/31
Priset på grödor har passerat toppen 2008
Källa: Handelsbanken, USDA, BCA
Källa: Handelsbanken, Bloomberg
Skörden avgör
Globalt handlas grödor på de totala lagernivåerna. Efter
en dålig skörd under 2010 så är lagren pressade och
priserna höga. Rådande situation lär dock bestå då det
mesta av sojabönor och majs skördas i november. Det är
svårt att se att efterfrågan skulle minska fram till dess
trots höga priser. Rådande makromiljö med stark
utveckling i Asien tillsammans med höga priser på
oljeprodukter gynnar efterfrågan på majs och soja för att
framställa alternativa drivmedel till petrolium.
Det som skulle kunna få priserna att falla snart är
rapporter om en sällsynt god skörd globalt. Det verkar
dock osannolikt i skrivande stund då stora delar av
Europa, Kina och USA lider av torka.
Fram till år 2000 så kom tillväxten i efterfrågan av grödor
enbart från stigande världsbefolkning och högre
proteinbehov. Efter 2000 så har en industri för att
omvandla mat till drivmedel växt fram. Denna utveckling
har accelererat de senaste åren med stigande oljepris.
Viktigt att komma ihåg är dock att efterfrågan på dessa
drivmedel mattas med stigande priser på grödor.
19 maj 2011
Lager finns i Kina och Indien
Trots att grafen över lager som procent av konsumtion
indikerar bättre nivåer än under 2008 så är lagren lägre
än 2008 i världen förutom Kina och Indien. De båda
länderna konsumerar 30 % av alla grödor men håller 47
% av de globala lagren. Det förefaller dock osannolikt att
dessa länder kommer börja exportera då de båda brottas
med matprisdriven inflation som riskerar starta uppror.
Indien har också förbud mot export sedan 2007.
Rekommendation
Vi räknar med fortsatt höga priser på grödor. Det gör
också terminsmarknaden där priset i framtiden är högre
än idag. Det ger bra möjligheter för den som vill sälja
framtida produktion och säkra vinsten.
Martin Jansson
[email protected]
6
Prognoser
FX prognoser
18-May
<3 m
<6 m
<12 m
EUR/USD
1.42
1.47
1.30
1.15
EUR/SEK
9.00
8.70
8.90
8.90
USD/SEK
6.32
5.92
6.85
7.74
GBP/SEK
10.28
9.89
10.23
10.35
NOK/SEK
1.14
1.12
1.14
1.17
CHF/SEK
7.18
6.74
6.59
6.36
Styrräntor
18-May
<3 m
<6 m
<12 m
0.125
0.125
0.50
1.50
EMU-området
1.25
1.50
1.50
1.50
Japan
0.10
0.10
0.10
0.10
Storbritannien
0.50
0.50
0.50
0.75
USA
Schw eiz
0.25
0.25
0.25
0.50
Sverige
1.75
2.00
2.50
3.00
Norge
2.00
2.25
2.25
2.75
5-årsräntor
<12 m
Håll ögonen på
ECB:s räntebeslut
Den 9:e juni offentliggörs nästa
räntebeslut från ECB. Skulle ECB
signalera en räntehöjning finns det gott om
uppsida i europeiska räntor och även i
EUR/USD. Om ECB inte signalerar en
snar räntehöjning försvagas sannolikt
både euron och kronan mot dollarn.
Hur snabb blir återhämtningen?
Vi förväntar oss att indikatorer som
inköpschefsindex fortsätter att peka på
robust tillväxt även om tillväxttakten avtar
något framöver. I Kina visar ekonomin
fortsatt tecken på att bromsa in. Den
amerikanska konjunkturbarometern ISM
släpps den första veckan varje månad.
18-May
<3 m
<6 m
USA
1.78
2.25
2.50
3.00
EMU-området
2.46
2.75
2.85
3.00
Japan
0.44
0.50
0.55
0.60
Storbritannien
2.05
2.65
3.15
3.30
Schw eiz
1.22
1.85
1.95
2.20
Sverige
2.90
3.20
3.40
3.60
USA:s arbetsmarknad
Norge
2.46
3.65
3.75
4.00
Säljare
Flextermin
Köpare
Flextermin
Den amerikanska centralbanken kommer
inte att höja räntan förrän den
amerikanska arbetsmarknaden får upp
farten rejält. Den första fredagen varje
månad publiceras sysselsättningsstatistik.
Säljare
Intervalltermin
Den europeiska skuldkrisen
Köpare
Intervalltermin
Säljare
Flextermin
Köpare
Flextermin
Säljare
Intervalltermin
Köpare
Intervalltermin
Säljare
Flextermin
Köpare
Flextermin
Rekommendationer – FX
EUR/USD
EUR/SEK
USD/SEK
NOK/SEK
GBP/SEK





Den politiska agendan i Europa är tung
även framöver. Stresstester av Europeiska
banker ska offentliggöras i juni. Då skall
även en rapport som svarar på frågan om
Grekland statsfinanser är uthålliga eller ej
publiceras. Mot slutet av juni stundar ett
EU-toppmöte där beslut väntas om den
framtida räddningsfonden ESM.
Rekommendationer - Ränta
Vi tror att Riksbanken det närmasta året kommer att höja räntan något
snabbare än marknaden prissätter och rekommenderar att betala fast i
ränteswappar alternativt att köpa ränte tak.
19 maj 2011
7
Kontaktinformation
Penning- och valutamäkleri
Gävle, 026-17 20 80
Stockholm, 08-701 27 70
Johan Magnusson, 026-17 20 80, [email protected]
Anders Lyckeborg, 08-701 27 70, [email protected]
Andreas Edvardson, 026-17 20 80, [email protected]
Daniel Thorsson, 08-701 27 70, [email protected]
Staffan Nilsson, 08-701 27 70, [email protected]
Göteborg, 031-743 32 00
Lena Grahn, 031-743 31 05, [email protected]
Valter Hallin, 031-743 31 02, [email protected]
Magnus Karlsson, 031-743 31 03, [email protected]
Mårten Brynås, 031-743 31 06, [email protected]
Karl-Johan Svensson, 031-743 31 09, [email protected]
Lisa Lindén, 031-743 31 01, [email protected]
Linköping, 013-28 91 11
Thomas Sobka, 013-28 92 147, [email protected]
Fredrik Lundgren, 013-28 91 10, [email protected]
Åsa Weinholt, 013-28 92 25, [email protected]
Malin Nilén, 08-701 28 80, [email protected]
Oscar Fritzon, 08 701 28 80, [email protected]
Anna Berglund, 08 701 28 80, [email protected]
Handelsbanken Capital Markets - i redaktionen
Ansvarig utgivare
Jan Häggström, 08-701 10 97, [email protected]
Redaktör
Eva Dorenius, 08-701 50 54, [email protected]
Ränte- valuta- och råvaruanalys
Claes Måhlén, 08 703 45 35, [email protected]
Luleå/Umeå, 090-15 45 80
Ove Larsson, 090-15 47 19, [email protected]
Martin Enlund, 08-703 46 33, [email protected]
Martin Jansson, 08-701 23 43, [email protected]
Malmö, 040-24 39 00
Johan Axenholt, 040-24 39 00, [email protected]
Anders Brandt, 040-24 39 00, [email protected]
Carina Jönsson, 040-24 39 00, [email protected]
Johnny Thiel, 040-24 39 50, [email protected]
Mårten Grinneland, 040-24 39 50, [email protected]
Ansvarsbegränsning
Handelsbanken Capital Markets, som är en division inom Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad Handelsbanken), är ansvarig för sammanställningen av denna
analysrapport. Informationen i analysrapporten är framtagen av Handelsbanken och är uteslutande avsedd för Handelsbankens kunder i Sverige. De källor och bearbetningsmetoder som använts vid framtagande av analyser och prognoser har av Handelsbanken bedömts vara tillförlitliga. Handelsbanken kan dock inte garantera riktigheten i denna information. Åsikterna i analysrapporten avspeglar Handelsbankens analytikers uppfattning vid nuvarande tidpunkt och kan förändras. Ingen del av analytikerns ersättning är direkt eller
indirekt relaterad till specifika rekommendationer eller åsikter som uttrycks i rapporten. Syftet med analysrapporten är att ge bankens kunder allmän information och utgör inte en
rekommendation eller ett personligt investeringsråd och analysrapporten bör inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Varje investeringsbeslut fattas av kunden själv på
dennes eget ansvar och Handelsbanken frånsäger sig allt ansvar för förlust eller skada som kan tänkas uppkomma genom beslut som grundar sig på information i denna analysrapport. Det är inte säkert att tidigare utveckling upprepas och tidigare utveckling skall inte tas som en indikation på framtida utveckling. Värdet på investeringarna och avkastningen från dem kan gå såväl ned som upp och inga vinster på investeringarna kan garanteras. Investeraren riskerar att förlora hela sitt investerade kapital. Förändringar av valutakurser kan förorsaka att värdet på investeringar gjorda i andra länder eller valutor stiger eller faller.
Handelsbanken, bankens dotterbolag, anställda och kunder till Handelsbanken och/eller dess dotterbolag kan vid analysrapportens utgivningstillfälle och därefter inneha positioner
i finansiella instrument som omnämns i analysrapporten. Handelsbanken och/eller dess dotterbolag erbjuder och utför tjänster inom sin värdepappersrörelse, vilket inkluderar
corporate finance-uppdrag och rådgivning om finansiella instrument, samt erbjuder och utför tjänster inom den ordinarie bank- och försäkringsverksamheten åt företagen som
berörs i analysrapporten. Denna analysrapport utgör inte och är inte en del av ett erbjudande om försäljning eller teckning av värdepapper, eller uppmaning till köp eller teckning av
aktier. Ej heller ska den i något avseende, helt eller delvis, utgöra ett beslutsunderlag i samband med något avtal eller utfästelse. Ingen del av Handelsbankens analysrapporter får
reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. Spridningen av denna analysrapport kan i
vissa jurisdiktioner vara förbjuden i lag och personer som på något sätt mottar analysrapporten måste själv förvissa sig om sådana eventuella restriktioner.
Särskilda upplysningar/Disclosures
Handelsbanken står under tillsyn av Finansinspektionen. Handelsbanken har nyligen haft, har eller kommer att söka corporate finance-uppdrag hos de analyserade bolagen. Enligt
Handelsbankens Etiska riktlinjer ska styrelsen och samtliga anställda inom Handelsbanken i sin verksamhet i banken och vid utförande av andra uppdrag iaktta hög etisk standard.
Handelsbanken har riktlinjer som ska säkerställa analytikers och analysavdelningens integritet och oberoende samt identifiera och eliminera, undvika, hantera eller offentliggöra
faktiska eller potentiella intressekonflikter som berör analytiker, analysavdelningen eller Handelsbanken. Som ett led i kontrollen av intressekonflikter har Handelsbanken infört
restriktioner (”Chinese Walls”) i kommunikationen mellan analysavdelningen och andra avdelningar inom Handelsbanken. Analysavdelningen är organisatoriskt åtskild från Corporate Finance-avdelningen och andra avdelningar med liknande arbetsuppgifter. I riktlinjerna finns regler för hur ersättningar, bonus och lön får betalas ut till analytiker, vilka marknadsföringsaktiviteter en analytiker får delta i, hur analytiker ska hantera sina egna och närståendes värdepappersaffärer mm. Vidare finns också inskränkningar i kommunikationen mellan analytikern och det analyserade bolaget. För fullständig information om Handelsbankens Etiska riktlinjer och riktlinjerna angående intressekonflikter i förhållande till
analytiker hänvisas till Handelsbankens hemsida www.handelsbanken.se/Om banken/Ansvarsfullt företagande/Etiska riktlinjer eller Riktlinjer analys. För bolagsspecifika disclosures, hänvisas till Handelsbanken Capital markets hemsida: www.handelsbanken.com/research. Den som inte har tillgång till hemsidan kan kontakta Robert Gärtner på telefon
+46 8-701 31 02.
Svenska Handelsbanken AB (publ)
Stockholm
Blasieholmstorg 11
SE-106 70 Stockholm
Tel. +46 8 701 10 00
Fax. +46 8 701 12 40
Copenhagen
Havneholmen 29
DK-1561 Copenhagen V
Tel. +45 33 41 8200
Fax. +45 33 41 85 52
Helsinki
Aleksanterinkatu 11
FI-00100 Helsinki
Tel. +358 10 444 11
Fax. +358 10 444 2578
Oslo
Tjuvholmen Allé 11,
Postboks 1249 Vika
NO-0101 Oslo
Tel. +47 22 94 0700
Fax. +47 2233 6915
London
Trinity Tower,
3 Thomas More Square
LONDON, E1W 1WY
Tel. +44 207 578 8668
Fax. +44 207 578 8090
New York
875 Third Avenue, 4th floor
New York, NY 10022-7218
Tel. +1 212 446 4700
Fax. +1 212 326 2730