Transcript Nyhetsbrev 8-2010

Gamla Brogratan 36–38
111 20 Stockholm
Telefon 08-791 10 20
Fax 08-791 10 29
[email protected]
www.mistra.org
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
NYHETSBREV NUMMER 8 FRÅN MISTRA 2010 nz men hallå...
Fredrik Gunnarsson
på Mistra som arrangerar Forum för miljöforskning.
Fredrik Gunnarsson på Mistra.
Det är fjärde gången Mistra arrangerar Forum för miljöforskning. Hur kom ni fram till det
aktuella temat?
– Vi arrangerar konferensen
tillsammans med Naturvårdsverket
FOTO: MARIANN WIKSTRÖM
och Formas, två institutioner med
medarbetare som är väl insatta i de
aktuella miljöfrågorna. Vi diskuterar oss fram till varje års tema.
Finns det någon avgörande
anledning till att årets tema?
Ärtfläcksjukan, ett minne blott efter att MASEs bakterieprodukt fått göra sitt jobb.
Ny bakterieprodukt från
MASE räddar ärtskörden
– Mat är ett hett ämne just nu,
både när det gäller svält och människors övervikt. Dessutom blir
det allt viktigare att människor vet
varifrån maten kommer, och vad
den innehåller.
Forskningsprogrammet MASE har tagit fram en bakterieprodukt som räddar ärtskörden från
Mistra finansierade ju ett forsk-
ärtfläcksjukan, en allvarlig svampsjukdom i ärtodlingen. Nu har Kemikalieinspektionen re-
ningsprogram som hette Mat21
gistrerat och godkänt bakterieprodukten, som döpts till Cedress. Första kunden Findus ställer
som avslutades för flera år sedan.
kemikalierna på hyllan och betar troligen redan i höst ärtfröna med Cedress. |
sidan 3
Varför kommer debatten så sent?
– Mat21:s anslag var att analysera
Industriell bioteknik ska
spridas till politikerna
Bränslecellsprogrammet
avslutas men får nytt liv
livsmedelskedjans hållbarhet med
Mistraprogrammet Greenchem anordnar
Bränslecellsprogram avslutas. Slutrapporten
grepp då. Nu är tiden mer mogen,
två konferensdagar med fokus på industriell
har precis skickats i väg till Mistra. Men det
något vi kan skönja i de matrelate-
bioteknik. Talare och lyssnare är politiker
bekymrar inte deltagarna i programmet. Re-
rade program som pågår just nu,
och företagare. Bland annat kommer EU-
dan nu finns ny energi som ska ta bränslecel-
till exempel MASE och PlantCom-
parlamentarikern Lena Ek att tala om ämnet
lerna vidare till marknaden. Bland annat ska
Mistra.
utifrån ett europeiskt perspektiv.
|
sidan 6
ett testcentrum organiseras.
|
sidan 5
hjälp av tvärvetenskaplig forskning. Det ansågs var helt nya
Läs mer om konferensen på sid 5.
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
nz krönika
Det är dags att gå vidare
En ny VD är på plats och det är dags för mig
sin verksamhet och ligga i den internationella
att gå vidare. Jag tillträdde januari 2007 och
toppen, vill samarbeta med excellenta, världs-
det har varit en spännande tid i den miljöstra-
ledande forskare.
tegiska forskningens tjänst.
Så låt forskaren forska, företagaren driva
Några exempel: en ny strategi med ledorden
företag, förvaltaren förvalta, dvs göra det de
vetenskaplig kvalitet, förnyelse, konkurrens,
är bra på. Finansiärens roll är att ge förut-
barriärbrytande och samhällsnytta. Den
sättningar och erbjuda frestelser till frivilligt
förverkligas genom ny idéutvecklings- och
samarbete. Nyfikenhet mellan forskare och
utvärderingsprocess. Fler externa forskare och
praktiker, fritt och excellent, bygger broar och
användare involveras i utveckling och gransk-
stärker Sveriges konkurrenskraft på en allt
ning. Två stora nysatsningar, Future Forests
tuffare internationell marknad.
och Urban Futures, har sjösatts, liksom en
samhällsvetenskaplig kunskapssyntes om kol-
Det har varit min utgångspunkt som VD.
dioxidfångst och –lagring. Dessutom fortsatta
Men förändring tar tid, Mistras program är
anslag till en rad pågående men även avslut-
bundna under lång tid och min insikt tog
ning av några program. Totalt 562 MSEK till
också tid. Slutsatsen blev: Mistras uppdrag
forskning åren 2007-09.
ger ej forskarna tillräcklig frihet. Pluralism och
kreativitet blir lidande.
En kompletterande projektmodell är igång,
första temat är Arctic Futures. Flera spän-
Mistras uppdrag är som det är. Min lojalitet
nande utvecklingsgrupper igångsatta.
ligger hos forskarna. Ingetdera behöver vara
fel. Jag väljer andra utmaningar, följer min
Det är ansvarsfullt att vara forskningsfinansiär.
linje och fortsätter med styrelse-, kommitté-
Särskilt idag när största delen av universite-
och frilansuppdrag i det allt viktigare området
tens forskning är externt finansierad. Det blir
miljö och hållbar utveckling.
en grannlaga uppgift att i första hand stödja
Jag tackar styrelsen och alla andra jag sam-
forskningens grundvillkor, dvs tankefrihet.
arbetat med för den
Att tänka stort och att tänka fritt. Att främja
lärorika tid som varit,
vetenskaplig excellens. Det är forskarna, inte
samt önskar nye VDn
finansiären, som bäst vet hur man når dit.
Lars-Erik Liljelund,
Mistras uppdrag med fokus på forskning till
nya styrelsen och
nytta för näringsliv och samhälle, utma-
alla Mistra-forskare
nar den helt centrala utgångspunkten om
varmt lycka till!
forskningens frihet. Men det finns kopplingar.
Nytänkande utvecklar världen och ingen kan
förutsäga när, var eller hur genombrott kommer att ske, om än vanligare i excellenta miljöer. Företag och förvaltning som vill utveckla
Ola Engelmark
Mistra-SWECIA
arrangerar nordisk
klimatkonferens
Samhället måste snabbt anpassa sig till
klimatförändringen Det är utgångspunkten för Mistra SWECIAs evenemang som forskningsprogrammet
arrangerar tillsammans med Stockholm Environment Institute den 8-10
november. Syftet med konferensen är
att möta den ökande efterfrågan på
kunskap när det gäller klimatanpassning i de nordiska länderna.
Rubriken är ”Climate Adaptation
in the Nordic Countries: Scinece,
Practisce, Policy”.
Konferensen kommer att hållas i
Stockholm på initiativ från Nordic
Climate change adaptation research
network (NORDLAD-Net). Med
ett tvärvetenskapligt perspektiv
presenteras relevant forskning kring
anpassning. Konferensen vänder sig
till forskare, yrkesverksamma, beslutsfattare och andra intressenter med
ett speciellt intresse av klimat, risker,
sårbarhet och anpassning i nordiska
förhållanden.
Maria Ågren, generaldirektör på
Naturvårdsverket, öppnar de två
dagarna. Första dagen har ett uttalat
fokus på forskning. Dagen avslutas
med middag på Stockholms stadshus.
MISTRAS NYHETSBREV
Ansvarig utgivare:
Projektledare och texter:
Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning stöder forskning av
Lars-Erik Liljelund
Cecilia Öfverholm
strategisk betydelse för hållbar utveckling och en god livsmiljö.
Verkställande direktör
redaktör
Länkar i text finns på www.mistra.org/nyhetsbrev
[email protected]
cecilia.ofverholm@
Prenumeration (gratis): www.mistra.org/prenumerera
Tel 08 791 10 20
simsimmedia.se
Citera gärna Mistras nyhetsbrev men uppge alltid källan.
mistra nyhetsbrev nr 8 | 2
FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Frodiga ärtfält med ärter vars frön behandlats med MASEs bakterieprodukt Cedress.
Bakterie ökar skörden
och skyddar ärterna
Sedan Kemikalieinspektionen godkänt MASEs nya biologiska ärtprodukt Cedress, baserad på en bakterie, kan Findus ställa de kemiska
bekämpningsmedlen för fröbehandling på hyllan. Och det kan ske
redan i höst. De stora vinnarna är konsumenterna och miljön, och
förstås MASE som uppnått ett viktigt mål med forskningen.
Det är många som jublar sedan Kemikalieinspektionen gett klartecken för
Cedress, den biologiska ärtprodukten.
Bakom utvecklingen står det Mistrafinansierade forskningsprogrammet
MASE (Mikrobiell aktivitet för en
sund miljö). Tack vare godkännandet
har forskningsprogrammet uppnått ett
av sina största och viktigaste mål: att
förse marknaden med en produkt som
kan ersätta kemiska bekämpningsmedel.
– Det är MASE som står för pro-
duktutvecklingen, men vi har jobbat
i ett koncept med slutanvändaren
Findus och Lantmännen-BioAgri som
kommersialiserande partner, säger
Margareta Hökeberg, vice programchef för MASE.
Skyddar och stärker ärterna
Cedress är ett fröbehandlingspreparat
mot fröburna ärtsjukdomar, främst
ärtfläcksjuka. Stora fältförsök under
flera år har visat större och friskare
skördar jämfört med de odlingar där
man använt kemiska bekämpningsmedel.
Ärtprodukten är baserad på den
aktiva bakterien Pseudomonas chlororaphis.
– Att vi nu fått ett godkännande
från Kemikalieinspektionen innebär
att man direkt kan ersätta de kemiska
fröbehandlingsmedlen, som vi vet
läcker ut i våra vattendrag med en
direkt återverkning på miljön, säger
Margareta Hökeberg.
En annan viktig faktor är resistens. s
mistra nyhetsbrev nr 8 | 3
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
s Margareta Hökeberg ser en klar fördel
med biologiska bekämpningsmedel:
– Med tiden kan nog de flesta
bekämpningsstrategier överlistas av
patogener genom mutationer/genetisk
rekombinering och selektion. Men i
mikrobiella preparat vilar bekämpningen ofta på många komplexa
verkningsmekanismer, vilket gör det
oändligt mycket svårare för sjukdomsalstrande organismer att utveckla
resistens än när bekämpningen vilar
på en enda verkningsmekanism, som
oftast är fallet med kemiska bekämpningsmedel.
– Det mikrobiella betningsmedlet som används för att förebygga
sjukdomar i korn har funnits i 13 år
på marknaden och hittills inte lett till
någon form av resistens hos patogener,
säger Margareta Hökeberg.
’’
Den svenska introduktionen är starten
på en kommande internationell
lansering.
Trycket från livsmedelsproducenterna är stort för hållbart framtagna
livsmedel. MASEs partner Findus
har en uttalad policy att använda så
lite pesticider som möjligt på klokast
möjliga sätt.
– Att börja använda mikroorganismer i stället är ett viktigt steg för
att minska användningen av kemiska
bekämpningsmedel. Vi har utvärderat detta i flera år och hoppas kunna
komma i gång redan till nästa säsong,
säger Findus forsknings- och utvecklingschef Åsa Josell.
Det är Lantmännen-BioAgri som
producerar Cedress och vd Kenneth
Alness tänker inte nöja sig med enbart
den svenska marknaden.
– Tillsammans med Findus avser vi
redan i höst att behandla inför nästa
års odling. Den svenska introduktionen är starten på en kommande
internationell lansering. Vi undersöker
även effekten mot ärtrotröta som är ett
mycket stort problem i både Sverige
och internationellt, säger Kenneth
Alness.
FOTO: CECILIA ÖFVERHOLM
Findus vill komma igång
Delar av MASE, inte på grönbete, men väl i rapsfältet.
resultaten och slutanvändare som
Findus. Forskningsprogrammet MASE
avslutas under 2010, och registreringen av ärtprodukten har varit ett av de
viktigaste målen med programmet.
– Vi har väldigt mycket mer i
pipeline som vi inte kommer att hinna
slutföra under programtiden. Det hoppas vi kunna göra i ett annat sammanhang, säger Margareta Hökeberg. nz
MASE
Under åren 2004 till programtidens slut
Lantmännen. Bakterien har genomgått
2010 har MASEs forskare gjort över 200
mycket noggranna studier i enlighet
fältförsök. Resultat finns från 31 olika
med direktivet EEC 91/414 inom EU.
grödor: I fält: ärt, spenat, morot, dill,
I oktober 2004 godkändes bakterien
persilja, ruccola, huvud-, roman- och
inom EU och listades på Annex I. Exakt
isbergssallat, broccoli, vitkål, grönkål,
hur bakterien fungerar är inte fullstän-
kålrot, blomkål, savoykål, paprika,
digt klarlagt. Det är troligtvis flera olika
tomat, jordgubbar, potatis, vete, sock-
faktorer som påverkar verkningsmeka-
erbetor och gräs. I växthus: kruksallat,
nismen:
gurka, koriander, salvia, aubergine, röd
• Konkurrens om näring och utrymme
och gul mangold, oregano och gräslök.
• Tillväxtstimulering
Den aktiva jordbakterien Pseudo-
• Inducerad resistens (växtens egets im-
lantmännen är en viktig länk
monas chlororaphis är den som finns
munförsvar stärks)
Lantmännen-BioAgri är MASEs kommersiella partner och den som utgör
den viktiga länken mellan forsknings-
i Cedress. Den finns också i produk-
• Antibios (utsöndring av biokemiska
terna Cedomon och Cerall som säljs av
produkter på utsädet i jorden)
mistra nyhetsbrev nr 8 | 4
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Maten i centrum
En miljard undernärda och en annan miljard övernärda. Vad händer med maten
globalt och lokalt?
Den 16-17 februari 2011 anordnar
Formas, Naturvårdsverket och Mistra
en tvådagarskonferens om miljöforskning. Maten står i centrum.
– Det var dags att ha ett tema med
koppling till areella näringar. Temat
maten spänner över hela livsmedelskedjan, säger Birgitta Johansson, informationssekreterare på Formas och en
av dem som anordnar konferensen.
Bränslecellen används för att direkt omvandla kemisk energi (ett bränsle och ett oxidationsmedel)
till elektrisk energi. Bränslet utgörs av t.ex. vätgas och oxidationsmedlet är vanligtvis luft. Utsläppen
till atmosfären är mycket små och avgaserna består endast av vatten.
Bränslecellsprogrammet
avslutas men får nytt liv
Mistras Bränslecellsprogram tar slut efter
12 års forskning. Men slutet blir också
starten på något nytt, ett testcentrum för
Drar det ut på tiden riskerar kompetensen att försvinna till andra företag och
organisationer, säger Bengt Steen.
bränsleceller.
Var finns experterna inom området?
– Experterna finns på många olika
institutioner inom forskarvärlden, hos
myndigheter som Jordbruksverket och
Livsmedelsverket, inom näringsliv och
ideella organisationer.
Bland de många talarna på konferensen finns Hans Rosling, Johan
Rockström, Stephan Rössner, Martin
Ingvar och Misse Wester. Dessutom
finns 15 olika seminarier att välja på.
Forum för miljöforskning har fått ett gott
mottagande. Varför det?
– Konferenserna är en skön blandning
av föreläsningar och dialog, forskning
och verklighet. De ger det senaste
inom forskningen, samtidigt som
näringsliv och ideella organisationer
kommer till tals. Det finns gott om tid
att träffas och utbyta erfarenheter.
Vad har hänt konkret efter de tidigare
konferenserna?
– En mycket påtaglig konsekvens är
att Kemikalieinspektionen i höst ordnar Forum för giftfri miljö. En årlig
konferens på det temat var ett starkt
önskemål från deltagarna.
nz
bra utväxling av programmet
Efter ett idogt uppvaktande av generaldirektörer, politiker och näringslivshöjdare har ledningen på Bränslecellsprogrammet lyckats väcka intresse och
fått pengar för ett testcentrum.
– Det här är första steget till ett att
skapa ett svenskt bränslecellscentrum.
I dagarna diskuterar Energimyndigheten sin roll i detta, säger Bengt Steen.
Grundplåten finns dock redan. Sexmiljoner kronor kommer från Västra
Götalandsregionen (VGR), och lika
mycket från Volvo Powercell.
– Det yppades ett tillfälle att söka
pengar från VGR. Vi gjorde så och fick
pengar till Bränslecellscentrumet. Vi
hade ETC i Nol som värd i ansökan
vilket var bra, säger Bengt Steen.
ETC är en centrumbildning med
Göran Johansson (programchef för
Mistras bränslecellsprogram) i spetsen. ETCs mål är att föra forskningen
vidare mot produkter och marknaden.
Företaget arbetar sedan flera år både
med batterier och bränsleceller.
– Det är viktigt att vi kommer igång
med vårt bränslecellscentrum nu. Det är
också temat i vår slutrapport till Mistra.
Bengt Steen anser att utväxlingen
av Mistras bränslecellsprogram varit
stor. Dels har företagen som varit
industriella partners i programmet,
till exempel my FC och Powercell, positionerat sig väl på den internationella
kartan. Dels har programmet levererat
25 doktorer, varav en del arbetar inom
bränslecellsföretag.
– Vi har också stärkt de seniora forskarna, varav många fått professorskompetens och etablerat sig internationellt
under programmet, säger Bengt Steen.
För ett drygt år sedan började det
hända mycket inom bränslecellsområdet. Fram för allt gick Midroc,
OCAS, Energimyndigheten och Volvo
Technology Transfer samman och
satsade 200 miljoner kronor i Powercell Sweden AB. Även statens riskkapitalbolag Fouriertransform investerade
i Powercell, 60 miljoner. myFC har
också attraherat riskkapital.
Ett svenskt centrum med ett eget
testlaboratorium blir ett komplement
till satsningarna. Partners i testcentrumet blir Powercell, Chalmers, ETC,
SP Testsite Sweden och Vätgas Sverige.
mistra nyhetsbrev nr 8 | 5
stiftelsen för miljöstrategisk forskning
Vegetabiliska oljor är en av de förnyelsebara råvaror som Greenchem använder sig av.
Industriell bioteknik är vägen framåt
Den 8-9 november arrangerar Mistraprogrammet Greenchem två intensiva dagar
om industriell bioteknik. Anledningarna
till satsningen är flera, dels kommer
Greenchem att avslutas, dels vill man visa
vilka möjligheter det finns med industriell bioteknik.
Josefin Ahlqvist håller i de två konferensdagarna. Hon var tidigare vd för
Devenz AB, det bolag som startats av
Greenchems forskare och som har i
uppgift att patentera resultaten och
föra produkterna vidare mot marknaden.
– Vi kommer att visa vilka resultat
vi har uppnått. Men sen är tanken
att andra som arbetar med industriell
bioteknik både i Sverige och Europa
ska visa på sina lyckade exempel, säger
Josefin Ahlqvist.
Från IKEA kommer Per Stoltz att
prata om koncernens nya strategier
när det gäller miljö. Ett annat exempel
är ACO Hud, som representeras av
Johanna Brinck. Hon kommer att tala
om framgångsfaktorer när det gäller
industriers deltagande i denna typ av
program. Från Mistra kommer BrittMarie Bertilsson att tala om varför
Mistra valde att finansiera ett program
om industriell bioteknik.Centerpartisten och EU-parlamentarikern
Lena Ek kommer att tala om tillväxt-
möjligheterna för hållbar utveckling
och bioteknik utifrån ett europeiskt
perspektiv.
– Det är väldigt roligt att Lena Ek
deltar. Hon sitter med i gruppen som
formulerar Europe 2020 Strategy,
säger Josefin Ahlqvist.
och program som Greenchem har
kunnat bevisa att förnyelsebara råvaror
kan ersätta de fossila inom kemiindustrin.
– Nu måste vi lära oss om uppskalning och processer. Hittills har det
inte varit kommersiellt intressant och
man kan undra varför det inte lossnar,
säger Josefin Ahlqvist.
flera mindre projekt
Greenchem har pågått i åtta år. Vissa
projekt kommer att fortsätta trots att
programmet avslutas.
– Vissa delar kommer att fortleva
inom Devenz. Men det blir flera mindre projekt i stället för ett stort.
Det som blir kvar av Greenchem är
en hemsida där forskningen och resultaten presenteras. Hemsidan kommer
också att innehålla en hel del föreläsningsmaterial som exempelvis lärare
kan ladda ner. Hemsidan kommer att
hållas uppdaterad.
Greenchems mål har varit att visa
på de alternativ som finns istället för
olja så att förnyelsebara råvaror blir
den framtida basen för kemiindustrin.
– Det är dags att flera får insikten
att detta är framtiden. Oljan kommer
att ta slut och det här är ett väldigt bra
alternativ. Det finns otroligt mycket
råvara i Sverige, både skog och odlingsbar mark, säger Josefin Ahlqvist.
Svenska universitet och högskolor
Miljögifter i skymundan
Miljöfrågan har varit fokuserad på
klimat och transporter. Miljögifter har
kommit i skymundan, anser Josefin
Ahlqvist och pekar på de många fördelarna med biologiska processer och
råvaror till förmån för fossila:
– Produkterna bryts ner naturligt
och det blir inga giftutsläpp, produktionen sparar pengar under processen.
Det är inget som behöver kokas ihop
vilket är det som gäller för fossila
råvaror. Dessutom utsätts inte produktionspersonalen för gifter. Det blir
också mindre avfall, eftersom man kan
utnyttja hela råvaran.
Hon hoppas att konferensen ska
locka företag som vill satsa inom
industriell bioteknik och knyta nya
kontakter.
- Vi har redan fått många positiva
svar och jag har en känsla av att det
kommer mycket folk, säger Josefin
Ahlqvist.
nz
mistra nyhetsbrev nr 8 | 6