Transcript FOOD ADDICTION - Beroendedagen

FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
VAD rör sig i huvudet?
Intern dialog
Livsstil, Vanor
Diet, hälsoråd
Stress
Sinnestillstånd
VAD händer fysiologiskt?
Hunger o Mättnads signaler
• Homeostatiska systemet
Hormoner och peptider
• Hedoniska systemet
Njutning och receptorer för opioider,
dopamin, cannabinoider
HUR? Behandling
Friskfaktorer
Resultatmodellen
Förändringnivåer
Sinnestillstånd
Mental Träning
Ingalill Vestman
•
•
•
•
•
•
Leg. Sjuksköt. Leg Barnmorska
Klinisk Hypnoterapeut (SFKH)
Lic. Mental Tränare (SLH)
Cert. NLP Master Trainer (ICNLP)
Cert. Internationell Coach (ICC)
25 års erfarenhet av överviktsbehandling
FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
Matberoende
1. Ökat intag över tid
2. Känslomässigt ätande – processad mat
3. Äter mer än planerat – ”gourmand”
4. Många försök till viktminskning – ”testat allt”
5. Tid åt att tänka på, att äta och återhämta sig från ätande
6. Isolerar sig – undviker aktiviteter
7. Äter trots kunskap om konsekvenser
DSM-IV Substance dependence criteria to refined foods
(J.R Ifland et al./Medical hypotheses 72 2009)
FOOD ADDICTION Ingalill Vestman
FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
Mat
Vad har hänt med portionsstorlekarna?
Hamburgaren blivit större
från 45 gr och en liten pappmugg med dryck
till Big Mac o CO
Pizza
Större pizzatallrikar
Familjepizza
Ökningen av matportionerna i samhället har skett samtidigt
som prevalensen för fetma har ökat
(Ello-Martin, Ledikwe & Rolls 2005)
Flera studier visar att större matportioner kan leda till ökat energiintag på längre sikt.
Samma hunger och mättnad oavsett mängd.
Överviktiga kompenserar inte sitt intag dagarna efter överätande, fortsätter äta mer.
(Ello-Martin, Ledikwe & Rolls 2005) (Rolls, Roe, Meengs & Wall 2004)
FOOD ADDICTION Ingalill Vestman
FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
Energi intag
Hur stora mängder?
Registrering av kostintag och fysisk rörelse.
Underregistrering av matintag.
Överregistrering av hur mycket man rör sig.
Obesa kvinnor underrapporterade sitt energiintag till ca 40%
och normalviktiga med ca 25% (Weber et al.,2001
Skäms vill inte berätta äter i ensamhet
Vet inte om att man äter
Äter snabbt
•
”Secret eaters” reality show UK
FOOD ADDICTION Ingalill Vestman
FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
Mat
Vad har hänt med maten och *energitätheten ?
Processad mat med höga koncentrationer av
socker och vitt mjöl samt andra raffinerade
kolhydrater har ökat.
Det i kombination med ökningen av andra ”beroende substanser”
som fett, salt, coffein
gör att många förlorar kontrollen över förmågan att reglera sitt
matintag.
USA consumtion per capita 1970 – 1997
Corn and wheat flour
High fructose corn syrup
Carbonated soft drinks
Frozen potatoes
Chocolate liquor equivalent
Reday to eat breakfast cereals
(J.R Ifland et al./Medical hypotheses 72 2009)
Percentage increase
42 %
1240 %
218 %
207 %
66 %
66 %
Soft drinks – sugar and coffeine
French fries – fat, salt, dextrose
Doughnuts – refined sugar, salt , fat (and caffeine from chocolate)
The combinations are in concentration much larger than
those find in nature.
(J.R Ifland et al./Medical hypotheses 72 2009)
* Energitätheten – den mängd energi som finns i ett visst antal gram mat
FOOD ADDICTION Ingalill Vestman
FOOD ADDICTION
EMOTIONER, ORSAK OCH BEHANDLING
Enerigiintag i Sverige
57% av männen och 42% av kvinnorna var
överviktiga eller feta 2011. /Folkhälsoinst.
Kvinnor : 1776 kcal/dag
Män : 2256 kcal/dag
Energifördelning
Protein: 18%
Fett: 35%
Kolhydrater: 47%
Socker: 10%
Alkohol 3%
Lågt intag av frukt o grönt
Högt intag av mättat fett och salt
Yngre har sämst matvanor – framför allt unga kvinnor
Människor i Norden har aldrig tränat så mycket
och rört på sig så lite som nu.
Riksmaten 2010-11, 1797 personers matregistrering
5000 personer och 36% svarade
FOOD ADDICTION Ingalill Vestman
FOOD ADDICTION
I huvudet på en överätare
Diet och hälsoråd
”Borde”, ”Måste” och pekfingrar
Dåligt samvete
FOOD ADDICTION
I huvudet på en överätare
Diet och hälsoråd
”Childlike capacities”
FOOD ADDICTION
I huvudet på en överätare
Diet och hälsoråd
”Nu skiter jag i detta”
Dietateist
Bombarderas med dieter och metoder
Förvirring, frustration, dåligt samvete misslyckande
Pendlar mellan olika dieter
FOOD ADDICTION
Stress
Troligen den största orsaken till emotionellt överätande
Blir trött, sover dåligt, oroar sig, hinner inte planera för livet, tappar fokus på målet.
Jag börjar banta i morgon
Mat o livsstil
Filtrerar bort strategier och mål
Äter för snabbt, för mycket, äter omedvetet.
Svälja gråten, svälja oron, trycka ner känslorna
Äter för att lugna, för att få energi - ofta på kvällen
när ingen ser
Äter när ingen ser, äter vad som helst, det som finns
hemma
Äter i sömnen.
Sinnestillstånd
Frustrerad, irriterad
Fattar inga bra beslut
FOOD ADDICTION
Stress
Intern dialog
Hur ska jag hinna? Vad ska jag göra?
Orkar inte, vill inte.
Fysiologin
Kortisol – insulinresistens
Päronmage
Imobilisering-trött lägger sig i soffan istället för att
röra på sig.
Ju mindre fysisk rörelse ju mer ångest – blir förlamad
Ju mer ångest- ju mer emotionellt ätande
FOOD ADDICTION
I huvudet på en överätare
Intern dialog
”Vad ska jag äta?”, ”När får jag äta nästa gång?”
Vad får jag äta? Vad är jag sugen på?
”Jag äter inget och ändå går jag upp”
”Jag går upp i vikt bara jag tänker på mat”
”Det är ingen idé, jag kan ändå inte”.
”Jag är ful”
Intern förhandling
Om vi tänker 60 000 tankar om dagen
och de flesta är negativa.
Vad händer då?
FOOD ADDICTION
VAD händer fysiologiskt?
• Homeostatiska systemet
Hormoner och peptider
• Hedoniska systemet
Njutning och receptorer för opioider,
dopamin, cannabinoider
Dopamin, Endorfin, Serotonin, Oxytocin
•
•
•
Välbefinnande
Motivation
Beroenden
Hedoniska systemet
FOOD ADDICTION
FOOD ADDICTION
Homeostatiska systemet
VAD händer fysiologiskt?
• Homeostatiska systemet
Hormoner och peptider
• Hedoniska systemet
Njutning och receptorer för
opioider, dopamin, cannabinoider
•
•
Aptireglerande mekanismer
Leptin resistens
Insulin resistens
FOOD ADDICTION
Är operation den rätta behandlingen?
Duodenal switch
Gastric bypass
FOOD ADDICTION
Åtgärder, träning, behandling
Kost och Fysisk träning för både kropp o själ
”Motion creates emotion”
FOOD ADDICTION
Träning, åtgärder, behandling
HELHETSMODELLEN
Sinnestillståndet är uppbyggt av
tre olika delar:
TANKE – KÄNSLA – HANDLING
Modellen används som verktyg
för att förstå och öva upp
förmågan för att välja och skapa
optimala sinnestillstånd.
TANKE
Mentalt
Intern process
KÄNSLA
Emotionellt
Internt sinnestillstånd
HANDLING
Fysiskt
Externa beteenden
Sinnestillstånd smittar
FOOD ADDICTION
Träning, åtgärder, behandling
MENTAL TRÄNING
Systematisk Integrerad Mental Träning
Med förinspelade program hemma
Inlärning och vanor
Sker upprepade ggr tills inlärning sker
Kroppskännedom
- Spänning och avspänning
- Självscanning
Stresshantering DHEA DHEA-s
Självbild
Målbild
Attityd
Känsla
Hjärnan är som en muskel,
ju mer du tränar ju starkare blir du
FOOD ADDICTION
Mental Träning
Somliga säger att mental träning
inte fungerar i längden.
Det gör inte renheten efter
en dusch heller
Det är därför vi rekommenderar
det dagligen.
FOOD ADDICTION
Mental träning
Neurovetenskap –
Hur tankar och beteenden rent biologiskt styrs via
exempelvis spegelneuroner, hypofysen, amygdala,
hippocampus.
Psykologi
Prof. Lars-Eric Uneståhl –
startade inom idrotten på 70 talet.
Alternativa medvetande tillstånd.
Ideala prestationstillstånd kopplat till
Optimalt välbefinnande.
Kognitiv vetenskap
Hur vi kan påverka våra tankar och beteenden och
skapa inlärning.
FOOD ADDICTION
Mental träning – goda sinnestillstånd
Positiv psykologi –
Forskningen om hur tankar och sinnestillstånd
påverkar det vi vill uppnå.
Hur vi kan påverka metabolismen och hormoner.
Prof. Mihaly Csikszentmihalyi Flow
Prof. Kerstin Uvnäs Moberg
Prof. Sonja Lyubomirsky (UCLA)
Prof. Martin Seligman (Pennsylvania univ.)
Gelotologi –skrattets betydelse för hälsa och
välbefinnande.
Prof. William Fry, Stanford University
Prof. Lee Berk, Loma Linda University
Hedonism –
läran om ”Pain och pleasure” om människans drivkrafter
att undvika smärta och dras till det som skapar njutning.
Phil Dr. David Brax Lunds universitet
Endokrionologi –Lyckohormoner
Prof. Charlotte Erlanson Albertsson Lunds univ
Prof Kerstin Uvenäs Moberg Uppsala
FOOD ADDICTION
Mental Träning
Metaforer och storytelling
för att öppna upp det
omedvetna.
FOOD ADDICTION
MENTAL TRÄNING
Resultatmodellen
Resurser
Ekologi
NU
Feedback
FOOD ADDICTION
Åtgärder, träning, behandling
Utvecklingsnivåer
HÖGRE SYFTE
IDENTITET
VÄRDERINGAR / ÖVERTYGELSER
VARFÖR?
VEM?
Vad är viktigt?
Vad är sant?
FÖRMÅGA
HUR?
BETEENDE
VAD?
OMGIVNING
VAR?
NEUROLOGISKA NIVÅER Robert Dilts NLP University Santa Cruz California
FOOD ADDICTION
MENTAL TRÄNING
Motivationsfilter
Intern______________________Extern
Till_________________________Från
Översikt____________________Detalj
Skillnad____________________Likheter
Hösten 2011 - 212kg
Fredrik
Hösten 2012 - 108kg
Susanne
100 kg hösten 2013
206 kg 2011
Att ändra livsstil och jobba med det mentala är det
viktigaste. Jag fick mycket hjälp från min
hälsokonsult, när jag äntligen vågade ta emot den.
Det händer så mycket inom en. Nyckeln till
förändringen är just den mentala träningen. Även om
jag är opererad så är det lätt att falla tillbaka igen.
Jag uppnådde mina mål som jag inte vågade tro på
när jag började:
• Rida
• Gå med mina hundar på hundutställning
• Sitta i ett flygplan
• Ha min hembygdsdräkt
• Bli mamma
FOOD ADDICTION
MENTAL TRÄNING
www.vipconsulting.se
Metaforer är ett viktigt verktyg
för att kommunicera med det omedvetna