Transcript SKOLA I DAGSHANDEL En dagshandlare som spekulerar på

SKOLA I DAGSHANDEL
En dagshandlare som spekulerar på börsen utan strategi eller kunskap om
hur marknader svänger är ute på hal is. Nyckeln till mycket kortsiktiga vinster
på börsen i ligger i stenhård disciplin, hårt arbete och teknisk analys.
Formationer ger
signaler att agera
Text: LARS HANSSON
48
N
yckeln till framgångsrik dagshandel ligger bland
annat i att man
har en testad
strategi och följer den slaviskt, men
inget i en kedja är starkare än den
svagaste länken. Byggstenarna i en
strategi för dagshandel är följande:
1. Utnyttja upp- och nedgångar
2. Rätt ingång
3. Stoppkurs
4. Målkurs
5. Riskhantering
(del 3 i denna skola)
KURSPLAN
1. Dagshandelns grunder
2. Strategier
3. Risker och möjligheter
Ingångspris
För en dagshandlare är det av stor
betydelse att han/hon kommer in
rätt. Orsaken är att en dagshandlare ofta gör korta affärer och därför
också har en stoppkurs som ligger
nära. Detta gör att du måste komma
in rätt i affären för att du ska ha stor
chans till att priset går åt rätt håll.
Utnyttja nedgångar
En dagshandlare ser alltid potentiella affärer åt båda hållen, det vill
säga möjligheten att tjäna pengar
på att en aktie ska stiga eller att
den ska sjunka i pris. På dagshandlarspråk heter det att ”gå lång” om
du spekulerar i en uppgång och att
”gå kort” om du spekulerar i att
en aktie ska sjunka i pris. För en
vanlig aktiesparare är möjligheten
att tjäna pengar på att en aktie ska
sjunka i pris mer känt under benämningen blankning.
Att även kunna spekulera i nedgångar ger oss dubbelt så många
möjligheter till affärer. Nedgångar
går normalt sett snabbare än uppgångar.
Förluststopp (”stop loss”)
En dagshandlare går aldrig in i en
affär utan att på förhand ha bestämt den maximala förlusten för
affären om priset inte utvecklar
sig som handlaren tänkt sig. Detta
kallas att sätta ett förluststopp,
något som även aktiesparare med
längre tidshorisont borde använda.
I bild 1 köper jag en aktie för 100
kronor. Här har jag satt en stoppkurs på 90 kronor, vilket innebär
att om priset sjunker till 90 kronor
säljs aktien automatiskt. Hur långt
under inköpspriset jag ska sätta
stoppet beror på flera faktorer. Det
kan bestämmas av strukturen och
volatiliteten i marknaden eller vara
av fast storlek.
De flesta dagshandlare har en
risk per affär på mellan 0,25 och
2 procent av sitt totala kapital. Tar
du större risk än 2 procent per affär
kommer du förr eller senare att tappa en alltför stor del av ditt kapital
när marknaden går emot dig.
Om mitt stopp på 90 kronor nås
ska jag inte förlora mer än 0,25–2
procent av det totala kapitalet. Har
jag 100 000 kronor i kapital innebär
1 procents risk 1 000 kronor. Detta
i sin tur innebär att jag kan köpa
1 000 / (100 – 90) = 100 aktier, alltså det belopp jag är beredd att riskera dividerat med skillnaden mellan
inköpskursen och min stoppkurs.
Kurs vid köp
Stopp
Bild 1: Förluststopp.
Glidande stopp
Har jag köpt aktier och ligger med
vinst är jag ofta orolig för att priset
NOVEMBER 2011
ASP1111s48_51 skola BS.indd 2
2011-10-27 14.07
Lägg glidande stopp i takt med att vinsten i en affär ökar. Annars är risken stor för att du får se vinsten glida ur händerna. Bild: ISTOCKPHOTO
ska vända och att jag ska tappa hela
vinsten. Ett sätt att motverka detta
är att använda glidande stopp, vilket innebär att jag har ett stopp
som flyttas uppåt allteftersom den
öppna vinsten ökar.
I bild 2 stiger priset, och mitt
glidande stopp följer med tills priset börjar sjunka. Nu ligger det glidande stoppet kvar på samma nivå
och kommer inte att flyttas förrän
priset återigen passerar det högsta
priset under den tid jag haft positionen. På detta sätt kan jag muta
in mina vinster, och det värsta som
kan hända är att priset går ned till
den glidande stoppkursen.
Glidande, eller släpande, stopp
används dock sällan av dagshandlare. Orsaken är att bruset i pris under
dagen är så stort att vi lätt blir utstoppade innan målkursen nås. I stället
använder vi antingen fasta stopp eller strukturstopp. Detta innebär att
stoppen flyttas stötvis i marknaden
när vi fått tydliga svingar.
Glidande
stopp
Bild 2: Glidande stoppkurser.
Jämviktsstopp
Exempel
När priset rört sig i min favör och
jag ligger med en större öppen vinst
som ännu inte nått min målkurs
kan jag flytta upp stoppkursen till
ingångspriset, vilket kallas jämviktsstopp
(”break-even-stop”).
Då kan jag i teorin inte göra en
förlust på affären. Om detta ska
användas eller ej beror på vilket
mönster jag gör mitt inträde på.
Ibland är det rätt och ibland fel.
I bild 3 ser vi en huvud/skuldra-formation i oljepriset (WTI) från den
9 september i år. Formationen betyder att sannolikheten är stor för
att priset fortsätter nedåt, och vi går
kort efter att priset har brutit nacklinjen på 87 kronor. Vi spekulerar
då i att priset ska fortsätta sjunka.
Vi vill dock skydda vårt kapital
om marknaden skulle gå emot oss
och har därför placerat ett stopp
på 87,30 kronor, precis över höger
skuldra. Vi har dessutom satt en
målkurs på 86,60 kronor om priset sjunker som vi tänkt oss. Målkursen har vi beräknat genom att
ta avståndet mellan toppen och
högra nacklinjen och förlänga det
från det pris vi sålde på (entré).
Oljepriset sjunker som vi tänkt
oss. När priset passerat 86,70 kronor
flyttar vi stoppet till jämviktsnivån,
alltså ingångskursen på 87 kronor.
Nu kan vi i teorin inte göra förlust.
Målkurs
De flesta dagshandlare har redan
före köpet bestämt till vilket pris
de ska sälja aktierna om priset går
i deras favör. Detta kallas att man
sätter en målkurs. Målkursen sätts
antingen fast eller bestäms av volatiliteten och strukturen i marknaden.
Olika målkurser
För att minska den mentala presssen om du har en stor öppen vinst
kan du använda ett jämviktsstopp.
Ett annat sätt är att du har flera
olika målkurser. Om du har ett inköpspris på 30 kronor och en tänkt
målkurs på 40 kronor kan du sälja
hälften av dina aktier när kursen
nått 35 kronor. Dagshandlare använder ofta flera olika målkurser,
men detta sätt ger för det mesta
inte de största vinsterna. Det ger
dock den jämnaste utvecklingen
av kapitalet i långa loppet.
49
Stopp
87,30
Entré
87,00
Målpris
86,60
Bild 3: Handel på en huvud/skuldraformation.
NOVEMBER 2011
ASP1111s48_51 skola BS.indd 3
2011-10-27 14.07
SKOLA I DAGSHANDEL
Med trenden
Det finns ett uttryck som heter
”Don’t fight the trend”. Detta innebär att du inte ska gå emot den stora
trenden i marknaden. Det låter lätt,
men det första du måste ha klart för
dig är vilket tidsperspektiv trenden
ska definieras i. Vi kan ha flera olika trendriktningar (se bild 4).
50
dig allt om det. Det finns många
olika varianter och utseenden på
en formation, och det gäller för dig
att lära dig vilka som fungerar bra
och vilka som fungerar mindre bra.
Dessutom fungerar olika mönster
bättre eller sämre på olika marknader. Olika aspekter att ta hänsyn
till när du studerar en formation är
följande:
• Symmetri
• Bredden/höjden på
formationen
• Resan innan formationen
bildades
• Läget i marknaden
• Tempot i marknaden
Bild 4: Olika trendriktningar.
Hur får du fram riktningen på
trenden? Enklast är att du använder en indikator som visar ett
medelvärde på priset, ett så kallat
MA (”moving average”, glidande
medelvärde). Nackdelen med detta
sätt är att den släpar efter priset
och visar trendriktningen för sent.
Det bästa sättet är att man tittar på
strukturen i marknaden och läser
av stigande/fallande toppar och
bottnar.
Trendvändning
En vanlig uppfattning är att det är
omöjligt att hitta vändpunkterna i
marknaden, men det är inte riktigt
sant. I många fall finns bra indikationer på vart marknaden är på
väg. Ett exempel är huvud/skuldra-formation, andra exempel är
dubbeltoppar och bågformationer.
Egenskaper
Om du vill börja med dagshandel
är det bäst att börja enkelt. Börja
med ett mönster, till exempel en
huvud/skuldra-formation, och lär
Framgångsrik
dagshandel
förutsätter att
du har en testad
strategi.
Det är inte självklart att symmetri gör formationen starkare;
relationen mellan bredden och
höjden på formationen är däremot ofta av stor betydelse för hur
stark den är. Har marknaden gjort
en längre resa innan formationen
bildas har den ofta större betydelse
än om marknaden befinner sig i en
sidledsrörelse. Här kommer också
läget för formationen in; ju mer
utstickande formationen är, desto
starkare är den.
Tempot i marknaden har stor
betydelse för hur bra formationer fungerar. I en snabb marknad
fungerar enkla formationer bättre
än mer invecklade.
Ju mer du vet om den formation
du ska handla på, desto bättre blir
det. Det kan låta svårt att lära, men
så är det inte. Gå bakåt i tiden och
studera vilka utseenden som fungerar bra och vilka som fungerar
mindre bra.
Läge
En av de absolut viktigaste aspekterna är i vilket läge formationen uppstår. Hittar vi en huvud/
skuldra-formation
mitt
bland
and ra toppar och bottnar har den
ofta liten betydelse. Hittar vi den
däremot i ett ytterläge, eller som
en del av en tydlig trend, har den
ofta stor betydelse. I bild 5 ser vi
en huvud/skuldra-formation mitt i
en sidledsrörelse. I detta läge har
den liten betydelse och inget du bör
göra affärer på. Jämför med huvud/
skuldra-formationen i bild 3 på sidan 49.
Bild 5: Huvud/skuldra-formation i en
sidledsrörelse.
Olika typer av formationer
Alla marknader har ett eget fingeravtryck, och det gäller att man lär
känna det och vad som fungerar för
varje marknad. I tabellen på nästa
sida har jag listat ett axplock av
formationer en dagshandlare kan
handla på.
Den observante ser att dubbeltoppar och konsolideringar finns
med i båda kolumnerna: Med trenden och kolumnen Trendvändning.
NOVEMBER 2011
ASP1111s48_51 skola BS.indd 4
2011-10-27 14.07
.
0(
+#*&''&**%
&%)&# ( %
(%# %!)*+)
( %#
*(&**
.*(*)*
0(
+#*&''&**%
+,+)"+#(
&%)&# ( %
(**
(%# %!(&**
% & &
# !' !
!'' %
'! !!'"
%!! %!! ! !'
% '!!#%
" !&"!%!
!! #% ! ! ! % $!
! %!! ! '!! !!"
!! $&!
!!!#!
%!! !! & % !! #%
!
"!!%!!
! %!! % %!!
"! ! % !
% ! ! " !
"!%! !! ! !
!( ! !'!!
"'#
! & ! ' ( ! ! !!
" " % " % !
%! !!
! #!
#&
% ! &
! '!Q
"( %*%()%))&%/(%
"* ,)%#(&+* #(
)%#'0---$ %&())
%**.+-+(%#"6- %//.,-',%/(*1!./!-%"3.%.'/#0( .5.+1!-
0(%/!4//-!+)*4//!-* *'(+'-!'+))!* /%+*4-//$%-'
,-+!*/#0( %.%*.,-,+-/"6(& 1% .% *1'/%!-+$+(%#/%+*!-
0( $-!*%*3## .4'!-$!/+$4-$%./+-%.'/.!//!*/-3##.,-"+-)
+.0( !*/-(!*4- !/!*'!(///'6,+$.4(&#0( +)."-%//+$
,-+(!)"-%//%4-!*.!-%6.'/6-+$!//11!-%#!.(! * !"6-!/#%*+)
$* !()! %*1!./!-%*#.#0( 5-'0* !-4-((/"-5*.)5.,--!.+)'6,!#0( )3*/+$)%* -!#0( /'+-/%((,-%1/,!-.+*!-+$"6-!/#.+)%*1!./!-%
'%(+.#0( /'+- +*/'/+...5!-4//-1%)!-+) !/4 (#0( !/
!(
7
ASP1111s51.indd 1
%*"+#0( !*/-(!*.!7
222#0( !*/-(!*.!
11-10-27 15.16.49