Transcript Alla är vi Guds barn! - Svenska Kyrkan Häverö

KYRK PORTEN
Häverö-Edebo-Singö församling l nr 4 l december 2012
Temanummer om Dop
Alla är vi Guds barn!
Kyrkporten är utgiven av Svenska kyrkan,
Häverö-Edebo-Singö församling.
Kyrkporten utkommer med fyra nummer per år.
Redaktionen för­behåller sig rätten att
redigera i, samt refusera ej beställt material.
Ansvarig utgivare: Ulf Engström, [email protected]
Jag har varit präst i snart 20 år. Inte särskilt lång
tid men ett visst perspektiv ger det i alla fall. När jag började
som präst var det rätt tydligt att när dopsamtal och själva
dopet skulle genomföras fanns där en farmor eller mormor i
bakgrunden som drev på att saker och ting hände. Inte alltid
men väldigt ofta var det så. Dop var lika med tradition!
I dag ser det annorlunda ut och i vår församling är det särskilt
tydligt att något nytt är på väg att växa fram. Vi döper över
100% av barnen i vår församling. Det är inte så konstigt som
det låter. Utan det är lite av den himmelska matematiken
där mycket mer än vi tror är möjligt. Vi har ju massor med
sommarbarn som vi också döper i våra kyrkor. Barn och föräldrar som bor här på sommaren och väljer våra vackra
kyrkor eller skärgård för att samla till dopfest.
Det,som är ett nytt starkt inslag är, att vi döper allt fler
mammor, pappor, systrar och bröder till både dopföräldrarna
och dopbarnen. Dels för att föräldrarna av egen fri vilja bestämmer sig för att låta döpa sig och sina barn, dels för att om
man skall vara gudmor och gudfar måste man själv vara döpt.
Alltså, låter allt fler vuxna döpa sig och går in i högtiden med
stor entusiasm och glädje. Man kan säga att kristenheten idag
är på väg bort från ett kvantitativt förhållningssätt till ett
kvalitativt sätt att vara delaktig i församlingsgemenskapen i
dag.
Grafisk form: Ulrika Södrén
Redaktionsråd: Ulf Engström, Sven-Allan Edehamn,
Ulrika Sehlberg Samuelsson, Ulrika Södrén
Tryck: Kaigan AB, Sundbyberg
HÄVERÖ-EDEBO-SINGÖ FÖRSAMLING
Församlingsgården: Roslagsvägen 6, 763 34 Hallstavik,
tel 250 60 (vx), fax 250 77
Församlingsexpeditionen är öppen mån – ons 9-12, torsd 10-12
E-post: [email protected]
Hemsida: www.svenskakyrkan.se/havero-edebo-singo
Kyrkans familjerådgivning: Eva Thorell, tel 0176-774 37
Telefontid mån kl 8–9 och torsdag kl 9–10
E-post om inget annat anges:
[email protected]
VERKSAMHET
Ulf Engström, kyrkoherde • tel 0175-250 69, 070-882 2802
Ulrika Baydoun, komminister • tel 0175-250 71
Britt Eriksson, diakon • tel 0175-250 68
[email protected]
Ingrid Eskemyr, kyrkomusiker • tel 0175-250 75
Tomas Folkegård, församlingspedagog • tj.ledig hösten 2012
Annica Forssell, musikpedagog • tel 0175-250 60
När stat och kyrka gick skilda åt år 2000 så blev dopet medlemsgrundande och allt fler ser i spåren av samhällsutvecklingen den lokala församlingen som den plattform där
verklig lokalt sammanhang finns och där gemenskap kan växa
och utvecklas.
Khalda Harmiz, barnledare • 0175-250 63
Kyrkan har och kommer alltid att ha en annan grundläggande
syn på människan än det sekulära samhället som i modern
tid förvandlat barn och gamla till kostnadsställen i sina
kommunala och statliga budgetar. Det gör något dramatiskt
och allvarligt i vår syn på människan, när pengar är alltings
mått.
Marie-Louise Nordström, husmor • tel 0175-250 63
Mot detta står grundläggande kristen tro att varje människa
är skapad unik, med särskilda gåvor och möjligheter samt till
Guds egen avbild. Människan kan aldrig någonsin reduceras
till ett kostnadsställe! Därför skapar vi nu en förskola
”Almerska förskolan” som skall genomsyras av denna
barnsyn med massor av möjligheter för våra dopbarn och
föräldrar att fortsätta växa och komma till sin riktigt sanna
potential.
Julen är ju en högtid som sätter
freden i centrum. Jag, all personal
och förtroendevalda önskar nu er alla
en fridfull och välsignad jul och ett
riktigt gott nytt år. Tillsammans kan
vi fortsätta att skapa det samhälle vi
behöver här i vår bygd. Låt oss aldrig
tappa hoppet om en god och ljus framtid.
INLEDNING • Ulf Engström,
kyrkoherde
2
Emelie Harning, barnledare • 0175-250 70
Sven Hagberg, komminister • 0175-250 72, 070-960 98 03
Anders Hedbom, församlingspedagog • 0175-250 67
Sören Ljungberg, kyrkomusiker • tel 0175-250 64
KANSLI OCH KYRKOGÅRD
Bertil Jansson, kanslichef • tel 0175-250 65
Ulla Blom Kotkajuuri, kyrkvaktmästare• tel 0175-141 31
Sven-Allan Edehamn, kyrkvaktmästare • tel 0175-250 76
Monica Henne, kamrer • tel 0175-250 62
Tobias Jansson, kyrkogårdsarbetare • tel 0175-141 31
Peter Karlsson, kyrkvaktmästare • tel 0175-250 78, 141 31
Tommy Karlsson, kyrkogårdsförman • tel 0175-141 31, 250 74
Gunilla Lindgren, administratör • tel 0175-250 66
Richard Lundstedt, kyrkogårdsarbetare • 0175-141 31
Ulrika Södrén, informatör • tel 0175-250 61
Ann-Sofi Halt Örefors, kyrkvaktmästare • tel 0175-141 31,
070-962 39 48
FÖRTROENDEVALDA
Carl-Gerhard Wennerberg, kyrkorådets ordf • tel 0175-217 47
Åke Öhman, kyrkofullmäktiges ordf • tel 0175-105 00,
070-873 86 28
Omslag: Thea Stenhoffs dop i Edebo
kyrka. Amy-Lee Stenhoff,
Linus Blom Jirhede, Therese Stenhoff,
Jenny Ohlsson (fadder), Thea Stenhoff
Elina, Almira, Wilma, Anna och Wilton
Något man kan lita på
En helg i slutet av augusti lät
Almira Sarkic från Herräng
döpa både sig och två av sina
barn, Elina 4 år och Wilton
6 månader. Hur kommer det
sig att man väljer att både
först döpa sig själv vid vuxen
ålder och sedan sina barn?
Kyrkporten träffade familjen
en grå höstdag – ett möte som
blev både ljust och varmt.
Almira berättar att hon
under sin uppväxt många gånger
fått svara på frågan om varför hon
inte varit döpt. I Almiras barndomshem var inte religion något
man pratade om och de kyrkliga
handlingarna var inte centrala.
Men Almiras mamma som är
kristen lät ändå Almira gå i
kyrkans barntimmar och en tid
även i Pingstkyrkan.
– Det kändes rätt att döpa mig och
barnen. Alla blir på något sätt lika
i familjen då, säger Almira.
Mellanf lickan Wilma 3 år, ska
också döpas, gärna innan jul
hoppas Almira.
Almira berättar vidare att hon inte
vill att hennes barn ska behöva
få svara på samma frågor om
dopet, som hon själv fick göra
som barn, och hon hoppas också
på att barnen i framtiden kommer
att vilja konfirmera sig. Genom
dopet har hon öppnat upp för den
möjligheten åt dem.
Dopet upplevde Almira som
läskigt, pinsamt och härligt! Det
var nervöst att stå i centrum, men
det blev ju äntligen av!
Sedan var det barnens tur och
Almira berättar med lysande
ögon och stor inlevelse om hur
kul det var att få se Wilton i dopklänningen och om hur fin Elina
var i sin vita prinsessklänning.
Dopklänningen hade Almira lånat
av sin kusin, som också är döpt i
den.
Almiras goda vän, Anna
Nukarinen, är fadder till Elina.
Hon var självklart med under
dopet och hon hade till uppgift att
tända dopljusen. Anna tar sin roll
Wilma och Elina
som fadder på stort allvar och vill
finnas för Elina för att försöka
uppfylla de uppgifter som hon fått
genom Elinas dop.
När det var barnens tur att döpas
blev Wilton lite ängslig, när han
fick vatten på huvudet, men han
tystnade snabbt när kyrkoherde
Ulf Engström sjöng psalm 791
”Du vet väl om att du är värdefull” med honom i famnen.
– Det var mysigt att se hur Wilton
lyssnade när prästen sjöng,
berättar Almira stolt.
Elina ville ha mamma med sig
ända fram till dopfunten. Hon
var också lite blyg och tagen av
allvaret i stunden.
Genom dopsamtalet, som ägde
rum några veckor innan dopdagen, fick Almira många och
goda råd.
– Prästen förklarade bra, han
hade humor och han ville att alla
barnen skulle vara med långt
fram i kyrkan under dopet, säger
Almira.
Almira sammanfattar sitt och
barnens dop med orden:
- Det känns bättre nu efteråt. Det
känns som något man kan lita på.
Text och foto: Ulrika Södrén
3
Att döpa eller inte..
Hur gör man? Hur går det till?
Vad bör jag tänka på?
När man ska döpa sig eller sitt barn
finns det mängder av olika frågor
och saker att tänka på och fundera
över. Det är mycket som ska ordnas
med bokning av präst och kyrka.
Kanske att församlingshem ska
bokas till dopkaffet och att släkt och
vänner ska bjudas in. Här nedan
har vi försökt lista de vanligaste
begreppen kring dopet och svarar
på de vanligaste frågorna från våra
dopfamiljer.
Boka dop – Det gör du hos oss på
Häverö-Edebo-Singö församling tel.
0175-250 60 eller genom att maila.
Innan du ringer eller mailar är det bra
om du vet i vilken kyrka du vill ha ditt
dop och har förslag på datum.
Dopfest – En festgudstjänst dit alla
barn som döptes föregående år får
en speciell inbjudan. Det är då man
hämtar sin dopfisk och festen brukar
äga rum under försommaren.
Dopfisk – Det får alla barn som döps
i vår församling. Där står namn och
dopdatum. Fisken är i mässing och
hängs på dopfunten. Den hänger
där till dopfesten dit dopbarn och
föräldar får en speciell inbjudan från
församlingen.
Dopkaffe – Det kan vara trevligt att
fira dopet efteråt med en gemensam
stund tillsammans med sina dopgäster.
Behöver du låna något av våra församlingshem för att fira dopet, gör du
det gratis. Vad det finns för lokaler
och hur stora de är hittar du på vår
hemsida.
Dopklänning – Den är lång och vit
och symboliserar att vi genom hela
livet får växa i vår tro. Den vita färgen
är festens färg och är även förknippad
med renhet och oskuldsfullhet. Dopklänning kan du låna av församlingen.
4
Dopljus – Delas ut till alla som döps
och har barnets namn på ljushållaren.
Tänd ljuset så ofta som möjligt och
låt det påminna om dopet. När ljuset
brunnit ned – kontakta församlingen
så får du ett nytt.
Dopsamtal - Prästen som ska döpa
tar kontakt med dopfamiljen för
ett samtal kring dopet och dopgudstjänsten. I samtalet finns också
möjlighet att utforma dopgudstjänsten
med egna verser eller sånger. Har du
speciella önskemål om sånger och
musikstycken kontaktar du någon av
församlingens kyrkomusiker.
Dopsöndag – En söndag i månaden
från och med våren 2013 kommer
att vara dopsöndag. Då kan en eller
flera familjer döpa sina barn i samma
gudstjänst.
Doptavla – En minnestavla med
namn, dopdatum, plats för dopet och
namn på prästen som döpte delas ut
i vår församling till varje barn som
döps.
Fadder – Den som är döpt kan vara
fadder. En fadder ska finnas som stöd,
för att den som döpts ska kunna växa
och mogna som människa och kristen.
Skötbädd – Det finns skötbäddar
i sakristiorna i alla församlingens
kyrkor, men ta med egna våtservetter
då det är dåligt med tillgång på vatten
i sakristiorna.
Fotografering och filmning – Det är
tillåtet att fotografera och filma under
dopakten
Under dopakten – Prästen vill att alla
barn som är dopgäster kommer fram
till dopfunten och deltar i dopakten.
Kostnad – Att döpa sitt barn in i
Svenska kyrkan kostar ingenting.
Vatten – Vi döps i rent vatten – och
då menar vi vatten som ger liv. Vatten
är en förutsättning för allt liv. Prästen
öser vatten tre gånger över huvudet på
den som ska döpas. Dopet sker i den
treenige Gudens namn – Fader, Son
och Helig Ande.
Medlem i Svenska Kyrkan – Det blir
man genom dopet. Däremot måste
man inte vara medlem själv för att
döpa sitt barn.
Nymatad och nybytt – Det är bra
om det lilla barnet som ska döpas är
nymatad och nybytt innan dopet.
Sammanställning: Sven-Allan
Edehamn
Vill du veta mer om dopet läs på:
www.svenskakyrkan.se/havero-edebosingo eller www.svenskakyrkan.se
Var är mitt liv?
Om dopets teologi i den allmänna förvirringen..
Ordet teologi är rena rama
grekiskan och det betyder
ungefär ord om Gud. Vi
människor vågar oss på att
faktiskt säga något om Gud,
vem han är, och hur. Och det
är vår kristna tro att dessa
ord om mysteriet Gud också
säger mycket om mysteriet
människan.
Även på platser och
sammanhang där vi normalt inte
förväntar oss att finna teologi dyker orden och tankarna upp, de ord
som söker en förklaringsmodell för
livet.
Ska livet vara så här- var det här
allt, frågar sig plötsligt den
existentiellt trötte och av den nyaste teletekniken uppdaterade
svensken. Eller varför denna
världens ständiga oro och debatt
omkring människans ursprung?
Gick vi ”nyss” på två ben eller
fyra? Var kommer vi ifrån och
var-för är vi här? Varför är jag
så konstig egentligen? Finns det
en mening med det som sker?
Frågorna samlas i gåtfullt bruna
flyttkartonger i bakhuvudet, och
märks strax med etiketter som
säger ”det hör egentligen inte hit”.
Nåväl suckar den av ondska tillplattade människan, något måste
väl finnas som kan kallas rätt
och fel- en allmän etik som kan
tänkas duga för alla människor att
navigera efter?
Människor överallt söker sitt
sammanhang och ett möte med
någon där hon är sedd och välkomnad - där inga hånfulla suckar
hörs över att hon bara vill ha bekräftelse. Nej i sitt inre är det som
om människan- särskilt då det blir
lite tyst omkring henne- bär på ett
öppet ropande gap av längtan som
söker den motpol till vilken hon
dras. Att få vara fri och ändå inte
ensam - går det?
Dopets mening
Här närmar vi oss dopets mening.
Människan som med uppspärrade
ögon och rynkad panna förbryllat
drar efter andan över både livets
tillkomst och under och dess hårdhet och osäkerhet. Den människan
kan ta tillfället i akt och kliva fram
inför Gud i dopet. Hon får bli fri
men det gör henne inte ensam.
Människans djupaste längtan efter
kärlek och gemenskap, frihet och
renhet är som ännu varma och
solljusa avtryck från Guds skaparhänder i tidernas morgon.
Avtrycken genererar hela frågebatteriet ovan. Någon har rört vid
mig. Var är Han?
”Bereden väg för Herran!”
Dopet är för många i Sverige i dag
ett första steg mot att öppna sig för
denna Någon. När vi välkomnar
Honom i dopet med hopp och tro,
så omvänder vi oss från att vara
kungar i våra egna liv, till att bli
barn och arvingar till denne någon
som har uppenbarat sig som den
Himmelske Konungen.
Han som kommer ödmjukt ridande
in i våra liv och vi hjälper varandra
att ta emot Honom, Jesus Kristus,
och sjunger med adventspsalmerna
”Bereden väg för Herran”! Vårt
gemensamma rop visar att vi ropar
med samme Ande, och vi vill
samlas och låta Honom samla oss.
I söndagens dopgudstjänst med den
gudstjänstfirande församlingen blir
denna tanke särskilt tydlig.
Dopet bereder plats i oss och
visar att Vägen fram i livet inte
bara är kantad av frågor och
trivialiteter- utan också av svar
och meningsfullhet. Vägen visar
sig i dopets svallvågor och har ett
namn: nämligen Jesus.
Är du måhända vilse i ditt liv och
undrar hur det gick som det gick
och vart du är på väg? Du är sedd
av en barmhärtig och trofast Gud
som har all makt i himlen och på
jorden att leda dig och var och en
fram på dopets och förlåtelsens
väg.
Text: Ulrika Vinge Baydoun
Präst i Häverö-Edebo-Singö
församling
Foto: Maja Sehlberg
5
Förskolan Almerska Villan
Ett liv fyllt av lek och lust!
Efter årsskiftet kommer
Förskolan Almerska villan
att slå upp portarna för totalt
30 barn. Den nya förskolan
kommer att ha spännande
temarum som uppmuntrar och
stimulerar barnens lärande
och utveckling.
Under en längre tid har
Almerska villan genomgått stora
renoveringar och förändringar
för att ombildas från ett
pensionat till en modern
förskola.
Tanken är att förskolan ska
starta sin verksamhet efter årsskiftet och då ta emot 30 barn, i
åldrarna ett till fem år.
Barngruppen kommer sedan att
delas upp i fler mindre grupper
utifrån ålder och utveckling.
Cecilia Krafft, som kommer
från Hallstavik, har arbetat som
förskollärare i tio år. Hon har
tidigare varit på bland annat
Gottstastugan.
– Jag sökte egentligen jobbet
som förskolelärare här på Förskolan Almerska villan men
6
blev erbjuden tjänsten som förskolechef vilket jag blev väldigt
glad över, berättar Cecilia.
efter förskoleutbildningen då de
båda sökte arbete på förskolan i
Herräng.
Till sin hjälp har hon Åsa
Karlsson som är biträdande förskolechef. Men ingen av dem är
så noga med titlarna, utan de ser
processen med att arbeta fram
en ny förskola som ett samarbete där de kompletterar
varandra mycket bra.
– Sedan dess har vi omedvetet
följt i varandras fotspår. Och vi
sökte även det här jobbet utan
att veta att den andre också
sökt, säger Åsa.
”En tillåtande miljö och
ett tillåtande arbetssätt
för barnen”
– Åsa är duktigt på vissa saker
och jag på andra, vilket har varit
en perfekt kombination, säger
Cecilia.
Men Åsa och Cecilia är på inget
sätt främlingar för varandra.
– Vi har känt varandra lika
länge som vi varit yrkesverksamma, säger Åsa med ett
leende.
De lärde nämligen känna
varandra på deras första jobb
Åsa och Cecilia har alltid jobbat
väldigt bra tillsammans och
förutom att de kompletterar
varandra på ett bra sätt delar
de även samma grundläggande
värderingar inom förskoleverksamhet och barnomsorg.
– I vår förskola ska alla barn
känna trygghet och trivsel, bli
sedda och vara goda kamrater,
säger Åsa.
– Och barnen ska få uppleva
att de blir bekräftade och uppskattade, så att de känner att de
duger precis som de är, fyller
Cecilia på.
Teman för alla
Den nya förskolan kommer att
vara uppbyggd av olika temarum. Där kommer till exempel
att finnas dramatenrummet,
hjärnkontoret, vattenrummet
och upplevelserummet.
– I dramatenrummet finns en
liten scen med ett utklädningsrum där barnen får använda sin
fantasi och fritt leka det de
känner för stunden, i upplevelserummet eller sinnesrummet som vi också kallar det,
finns musik, kuddar och speciell
belysning för avslappning och i
hjärnkontoret finns allt man kan
tänka sig som är tekniskt och
matematiskt, berättar Cecilia.
Varje rum är till för att stimulera och utveckla ett visst sinne
och allt är anpassat för barnen.
– Vår tanke är att skapa en tillåtande miljö och ett tillåtande
arbetssätt för barnen, säger Åsa.
Cecilia poängterar att de lägger
stor vikt vid detta och att både
inom- och utomhusmiljön
dessutom ska vara lustfylld, inbjudande, utforskande, innehållsrik och främjande.
Förskolans läroplan har varit ett
viktigt instrument när Cecilia
och Åsa tagit fram riktlinjerna
för Förskolan Almerska villan.
– Den svenska förskoleplanen
är mycket inspirerad av Reggio
Emilia-pedagogik vilket vi
tycker är bra, säger Cecilia.
Reggio Emilia är en pedagogisk
filosofi som utvecklats på de
kommunala förskolorna i den
norditalienska staden Reggio
Emelia. En bärande idé i pedagogiken är att utveckla barnens
alla uttrycksmöjligheter.
– Genom att skapa olika
temarum tror vi att vi ger bra
förutsättningar
för just detta att
kunna uttrycka
sig på olika sätt.,
menar Åsa.
Andra viktiga
tankar inom
filosofin är
att pedagogen
helst inte ska ge
färdiga svar på
barnens frågor.
– Vi ska istället
finnas med som
ett stöd för
barnet när det
funderar på hur
det kan lära sig
förstå det som
det funderar på,
säger Cecilia.
Skapande, observation och
dokumentation har stor
betydelse i verksam-heten där
barnet ses som rikt, kompetent
och nyfiket.
”I vår förskola ska alla
barn känna trygghet och
trivsel, bli sedda och vara
goda kamrater”
Både Cecilia och Åsa längtar
tills de får slå upp portarna och
ta emot de nya barnen på deras
förskola.
Öppet hus
Vi kommer att ha öppet hus
för allmänheten i januari strax
innan öppnandet av förskolan.
– Vi har arbetat länge med att
förvandla ett gammalt pensionat
till den moderna, pedagogiska
och lustfyllda förskola som vi
vill att den ska vara och nu är vi
väldigt nära mållinjen, avslutar
Cecilia.
Text: Ulrika Sehlberg
Samuelsson
Bilder: Ulrika Sehlberg
Samuelsson och Ulrika Södrén
Fakta:
Svenska kyrkan står som
huvudman för Förskolan
Almerska Villan.
Förskolan kommer även att
erbjuda nattomsorg, det vill
säga möjlighet att låta barnen
sova över.
7
Dopet - Guds gåva
I Sverige är det vanligast att man blir döpt
som barn. Men att döpas är inte längre
någon självklarhet, och framför allt inte
som vuxen. Att döpas i vuxen ålder är en
mycket medveten handling och inte bara
en trevlig tradition. Vad är det då som gör
att man väljer att bli döpt som vuxen?
Genom dopet blir den som döps upptagen i den kristna kyrkans gemenskap och
för Issam Baydoun var detta viktigt.
– Jag ville bekänna min tro på Jesus och
Bibeln och känna en större samhörighet med
andra kristna, säger Issam.
Issam, som ursprungligen kommer från Libanon, var tidigare muslim. Men han var inte
särskilt aktiv som muslim. Däremot har han
alltid haft en tro på Gud.
– Jag bad inte tre gånger om dagen och jag
fastade inte. Att jag var muslim var mer en
kulturell tillhörighet och inte ett religöst val,
berättar Issam.
Men att vara kristen är däremot ett mycket
medvetet och aktivt val. Allt började i England, för åtta år sedan, när han arbetade där
som forskare.
– Jag deltog i en bönestund om helande när
jag plötsligt mötte Jesus. Jag såg Jesus på
korset, säger Issam.
Till en början förstod han ingenting och
tyckte att det var lite skrämmande.
– Som muslim kände jag först ett starkt motstånd men samtidigt blev jag nyfiken,
berättar han.
Issam började steg för steg att ta reda på mer
om den kristna tron och han började läsa
Bibeln. Han tog även kontakt med en kristen
bönegrupp, där det visade sig vara många
som konverterat från Islam.
– Genom bönegruppen lärde jag mig mycket
och jag började känna mig trygg i den kristna
tron, berättar han.
I början av 2005 tog Issam beslutet att konvertera och han kände sig kallad till dopet.
– Efter dopet kände jag mig pånyttfödd. Jag
kände mig fri, renad och älskad säger han.
Han berättar att dopet gjorde att han kände
en större samhörighet med de kristna som
han umgåtts med och bilden av Jesus på
korset fick en större och tydligare betydelse.
Issam tycker att dopet är viktigt oavsett ålder
och att man som förälder har ett ansvar om
man väljer att döpa sitt barn.
– Jag tycker att föräldrar som låter döpa sina
barn också ska undervisa barnen i kristen tro
så att barnen, vid konfirmationen, kan göra
ett val som är baserat på medvetenhet och
inte slentrian, menar Issam.
Text: Ulrika Sehlberg Samuelsson
Bild: Ulrika Baydoun
Information:
Det finns ingen åldersgräns för dopet. Om
du inte har döpts tidigare och önskar att göra
det kan du kontakta församlingsexpeditionen
eller någon av församlingens präster. Inför
dopet kommer den präst som skall döpa att
erbjuda samtal om dopets innebörd.
8
Födelsedagsfester
i Församlingsgården
De som under året fyller 80, 85, 90, 91, 92
osv och är medlemmar i Svenska kyrkan bjuds varje
höst, i september, på en fest i Församlingsgården.
På årets fest kom nästan 80 gäster som alla såg ut att
trivas med samvaron.
Förutom kaffe och tårta bjöds gästerna på sång, musik
och dans med vilda western-tema av församlingens
personal.
Kyrkomusiker Ingrid Eskemyr var konferencier och
guidade födelsedagsfirarna genom eftermiddagen.
I november bjöds också församlingens alla 70-åringa
medlemmar in till en egen födelsedagsfest
Förtäring, gemenskap och underhållning stod på
programmet även denna gång.
Familjenyheter
Döpta
8 sept •
8 sept •
8 sept •
Per Emil Johansson
Kim Emil Pontus Linusson
Agna Lovisa Isolde Wendelboe
Lundgren
29 sept • Loke Mats Ekholm
30 sept • Thea Linnea Charlotta Stenhoff
20 okt • John Axel Seilonen Norberg
27 okt • Lexie Ingela Emma Maria Kolling
27 okt • Anna-Vera Vindy Wijkander
17 nov • Johnny Tobias Liam Svärd
Vigda
8 sept •
15 sept •
29 sept •
13 okt •
10 nov •
Hallstaviks
första
Levande
Adventskalender
Lucköppning varje dag klockan 12 någonstans i
Hallstavik.
24 luckor med start lördag den 1 december på
Centrumtorget.
En lista med datum och plats för varje lucköppning
finns att hämta på olika platser i Hallstavik, bland
annat på Bokhandeln och på Församlingsgården.
Var med i Bokstavstävlingen som pågår fram till
julafton. Flera fina vinster.
Ta med din granne, ta en promenad, ta en lunchpaus,
ta med dig själv på en daglig tur i december.
Tillsammans håller vi Hallsta levande!
Avlidna
13 aug •
29 aug •
5 sept •
11 sept •
11 sept •
12 sept •
16 sept •
18 sept •
23 sept •
23 sept •
26 sept •
27 sept •
27 sept •
10 okt •
10 okt •
13 okt •
14 okt •
22 okt •
22 okt •
29 okt •
6 nov •
Åsa Poromaa och Crister Lundberg
Annika Eklund och Jan Holmgren
Lise-Lotte Bengtsson och Timo
Vartiainen
Pia Holmstedt och Fredrik Englund
Kreetta Jokinen och Mats Kotkajuuri
Jenny Drewsen Karlsson
Gösta Karlsson
Anita Halonen
Elin Oseid
Gerd Jansson
Seved Karlsson
Reneé Otterhem
Sinikka Hjerpe
Urban Lindström
Siri Magnusson
Olga Söderblom
Gösta Österman
Majbritt Pettersson
Eivor Mattsson
Ingvar Oskarsson
Sven Storkitt
Rigmor Eriksson
Rune Lindstedt
Nils Jansson
Erik Berg
Karl Gustav Fredriksson
9
ADVENT, JUL OCH NYÅR
I HÄVERÖ-EDEBO-SINGÖ FÖRSAMLING
SÖNDAG 2 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 10
Familjemässa Sven Hagberg,
Ulrika Baydon, Koralensemblen,
Sören Ljungberg, Robert Sundberg
på trumpet. Kyrkkaffe
SÖNDAG 16 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 10
Familjemässa med barnkörerna
Sven Hagberg, Ulrika Baydoun,
Sören Ljungberg, Emelie Harning,
Annica Forsell, Anders Hedbom
Häverö kyrka kl. 11
Adventsgudstjänst Ulf Engström,
Ingemar Nordin. Kyrkkaffe i Klockargården
Edebo kyrka kl. 15
Vi sjunger i advent! Sven
Hagberg, Ingrid Eskemyr, Julkören
Singö kyrka kl. 11
Adventsgudstjänst Britt Eriksson,
Ingrid Eskemyr, Julkören. Kyrkkaffe i
församlingshuset
SÖNDAG 23 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 10
Familjemässa Bibliska figurer.
Koralensemblen. Ulf Engström,
Sören Ljungberg
Edebo kyrka kl. 15
Adventsgudstjänst Ulf Engström,
Ingrid Eskemyr, Julkören. Kyrkkaffe i
Edebogården
FREDAG 7 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 18
Fredagsmässa med konfirmander
och Unga Ledare David
Castañeda Ulrika Baydoun,
Anders Hedbom, Sören Ljungberg
LÖRDAG 8 DECEMBER
Häverö kyrka kl 18
Musikaliskt julbord Kvartetten L Sandra, Simone, Susanne och Maria
Ulf Engström, Sören Ljungberg
SÖNDAG 9 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 10
Mässa med konfirmander och Unga
Ledare Ulrika Baydoun, Anders
Hedbom, Sören Ljungberg
Singö kyrka kl. 15
Luciagudstjänst. Sven Hagberg,
Ingrid Eskemyr
JULAFTON
MÅNDAG 24 DECEMBER
Centrumtorget, Hallstavik kl.10
Julkrubba Ulrika Baydoun,
Sören Ljungberg
Lucka nr 24 i Levande
Adventskalender
Singö kyrka kl. 12
Julkrubba Ulrika Baydoun,
Sören Ljungberg
Kristinagården kl. 13
Julkören Britt Eriksson,
Ingrid Eskemyr
Edebo kyrka kl. 7
Julotta Sven Hagberg,
Ingrid Eskemyr, Edebokören
Hallstaviks kyrka kl. 10
Juldagsmässa Ulf Engström,
Sören Ljungberg
ANNANDAG JUL
ONSDAG 26 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 18
Staffansgudstjänst med Julkören
Bibliska figurer
Ulrika Baydoun, Ingrid Eskemyr
SÖNDAG 30 DECEMBER
Hallstaviks kyrka kl. 10
Mässa Ulf Engström, Ingrid
Eskemyr
NYÅRSAFTON
MÅNDAG 31 DECEMBER
Häverö kyrka kl. 15
Nyårsbön Ulf Engström,
Sören Ljungberg
Hallstaviks kyrka kl. 14
Finsk julbön Håkan Sandvik, Ingrid
Eskemyr
NYÅRSDAGEN
Singö kyrka kl. 17
Nyårsbön Ulf Engström,
Sören Ljungberg
Häverö kyrka kl. 23
Julnattsmässa Hallsta Gospel.
Ulrika Baydoun, Ulf Engström, Britt
Eriksson, Ingrid Eskemyr,
Sören Ljungberg
TISDAG 1 JANUARI
Häverö kyrka kl. 15
Mässa Ulrika Baydoun,
Sören Ljungberg
TISDAG 11 DECEMBER
Församlingsgården kl. 18.30
De vackraste julsångerna på Finska.
Hannu Kannusaari, Ingrid Eskemyr
Suomenkie liset joulu-ym jumalantavelukset, katso seurakunnan
kotisivu: www.svenskakyrkan.se/havero-edebo-singo
10
JULDAGEN
TISDAG 25 DECEMBER
Singö kyrka kl. 6
Julotta Håkan Sandvik,
Ingrid Lundén
TRETTONDAG JUL
SÖNDAG 6 JANUARI
Hallstaviks kyrka kl. 10
Mässa Internationella gruppen
Ulrika Baydoun, Sören Ljungberg
Avslutning på julinsamlingen.
Edebo kyrka kl. 15
Vi sjunger ut julen! Familjegudstjänst Bibliska figurer Ulrika
Baydoun, Ingrid Eskemyr
Kaffe, lotteri, fiskdamm och dans
kring granen i Edebogården
Noterat
Ny matta i Edebo kyrka
Andrum
Foto: Mikael M Johansson
De många ljuslågorna lyste så vackert vid
kvällsmässans början i kapellet. Men vid sista
psalmen hade flera av ljusen slocknat.
- Detta kan vara en bild av livet, sa prästen. Ibland
orkar man inte lysa så mycket.
Sedan slutet av sommaren ligger en ny
matta på golvet framför altarringen i
Edebo kyrka. Mattan inköptes av pengar
från en blomsterfond som har funnits i
Edebo församling.
Församlingssegelbåt
Och visst är det så. Det känner vi nog alla igen. Livets
olika skiften och färger.
På bilden här ovanför ser du Livspärlorna eller Frälsarkransen som den också kallas. Den kransenradbandet- armbandet bärs av många människor i hela
vårt avlånga land och även i andra länder numera. Och
vi är många ”bärare” i den här bygden också. Se dig
runt så får du se!
Pärlorna rymmer allt om livet men rymmer också allt
om Gud.
Den situation jag lever i nu kanske är ”öken” (den
bruna pärlan), kanske ”mörker och natt” (den svarta
pärlan), kanske ”bekymmerslöshet” (den blå pärlan),
kanske ”dopglädje” (en av de stora vita). Tänk, vid
min sida finns Gud (guldpärlan), mitt i allt, mitt i
smeten. Guds kärlek ger kraft att ta sig rakt igenom
öknen, den ger mig mod att vänta ut natten och ta
emot gryningen, den låter spänningen släppa i axlarna
och bekymren fara bort ett ögonblick, den gläds åt den
goda och glada stunden runt dopfunten.
Ängeln berättade om Guds kärlek för herdarna utanför
Betlehem. -Var inte rädda. Jag bär bud till er om en
stor glädje, en glädje för hela folket. Idag har en
frälsare fötts åt er...
När du håller Kyrkporten i din hand är vi inne i
advents- och jultiden och alla måsten, som vi så ofta
själva lägger på oss, kan ta all kraft. Då är det fint
att hålla i Frälsarkransen, Livspärlorna och påminna
sig själv om vad som är viktigt och mindre viktigt i
tillvaron.
Då kan vi orka lysa lite mer...
God Jul!
Britt Eriksson, diakon
Rättigheterna till namnet Frälsarkransen och Livets pärlor innehas av Verbum Förlag
Foto: Johan Wihlborg
Sven Söderman, kapten på församlingsbåten ”Evelina”, har under sommaren trimmat sin besättning bland annat inför nästa
sommars pilgrimssegling.
Miljö- och energibesparingsåtgärder i kyrkans lokaler
Från och med hösten har Häverö kapell,
Klockargården och Edebogården fått
miljö- och energibesparande
uppvärmingssystem.
I bårhuset vid
Häverö kyrka har
kylanläggning
installerats. Bårhusen
i Edebo och på Singö
är därför numera helt
stängda.
Vinnare
Vid dragning av svaren på ”Allhelgonafrågorna” i förra numret av Kyrkporten
vann Margareta Juncke middagen på
Langers hotell. Monica Ådeby vann
prästost, Christina och Gunnar Persson
vann kyrkkaffe. Ett stort och varmt tack
till alla som skickade in svar.
11
Först människan,
sedan Kristus
Människa först, kristen sedan,
sade den danske 1700-talsteologen
Grundtvig. För Sven Hagberg
kommer människan alltid först och
han har alltid varit intresserad av
att jobba med ungdomar och internationellt arbete i den kristna tron.
Sven är vikarierande komminister i
församlingen och vi möttes en höstdag för att prata om Svens liv och
om dopet. Det blev ett samtal om
så mycket mer, ett samtal om tro,
döden och livet.
Namn: Sven Hagberg
Aktuell: Vik Komminister i
församlingen fram till sommaren 2013.
Bor: Vaksala prästgård, Uppsala
tillsammans med fyra studenter i ett
kollektivboende
Familj: Fyra barn; Emilia, Joel, Linus
och Tobias. Joel dog 1987 endast 9 år
gammal.
Fyra barnbarn.
Gör på fritiden: Simmar, spelar
badminton, gillar att resa, gillar
historia.
Sven är präst i fjärde
generation i sin familj men
ändå var det civilingenjör han
skulle bli. När han kom in på
teknologilinjen vid universitetet i
Lund började han en månad tidigare på teologi-utbildningen,
mest för att se om det var bra, och
där blev han kvar.
fick diagnosen leukemi.
– I samma veva som vi fick reda
på att han var sjuk, fick vi också
reda på att vi var med barn. Och
det mötet var rätt så jobbigt, framför allt för min fru. Vad kommer
Joel säga? Han som precis har
fått reda på att han har en dödlig
sjukdom. Kommer han uppleva att
syskonet blir en ersättning för honom? Sen när vi
berättade att vi var med barn blev
Joel så glad, berättar Sven.
Behandlingen gick bra under
våren och sommaren och i oktober
föddes Tobias.
Samma dag som Tobias döptes
fick Sven en tjänst som kyrkoherde i Aneby församling i
Småland.
Den planerade f lytten från Linköping till Småland sköts upp
på grund av Joels behandlingar.
Under hösten och vintern
kämpade Joel mot sin sjukdom
men i januari 1987 dog han.
honom”. Det är Guds närvaro.
Att någonstans överlåta. Jag
var så rädd att någonstans bli
så besviken på Gud om han inte
följde mig.
Familjen bodde i Aneby i 10 år
efter Joels död. Men när sonen
Linus visade sig vara en duktig
fotbollspelare och kom in på
fotbollsgymnasium i Uppsala
f lyttade hela familjen med. Efter
sex år i Uppsala dog Svens fru.
– Kanske av längtan efter sin
döde son. Vi vet inte riktigt vad
orsaken var, säger Sven.
Vad vill du göra under din tid
här i församlingen?
– Det finns en stor vänlighet
och ett stort engagemang i
församlingen. Men det finns
också en osäkerhet. Många vill att
kyrkan ska finnas samtidigt som
få deltar i gudstjänsterna och den
osäkerheten genomsyrar.
Jag går in i det som blir mig givet.
Gudstjänster och hembesök tycker
jag är roligt så jag satsar på det.
Sven prästvigdes 1972 i Växjö
dom-kyrka och har därefter tjänstgjort på många ställen runt om
i landet. Bland annat har Sven
jobbat i Arjeplog där möten med
den samiska befolkningen gjorde
djupa intryck på honom.
Tvivlade du någon gång på Gud
under Joels sjukdomstid?
– Nej inte under sjukdomen. Det
kom andra stunder. Jag kände närvaro och jag kände att jag överlevde trosmässigt trots Joels död.
Att jag kunde behålla tron, det
var bönhörelse och jag kunde leva
vidare som präst, menar Sven.
Våren 1985 blev Svens son Joel
sjuk. Vid den tiden hade familjen
f lyttat till Linköping.
Joel gick i första klass när han
Sven berättar vidare att han bad
mcket under Joels sjukdomstid.
– Jag bad inte alltid ”Gud, gör
honom frisk” utan ”Ta hand om
12
Artikeln har av utrymmesskäl kraftigt kortats ner – vill du läsa hela samtalet
med Sven, gå in på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/havero-edebo-singo
Vad betyder dopet för dig?
– Dopet är viktigt eftersom det
knyter människan till Gud.
Människor vill ha dop, framför
allt barndop och vi ska jobba med
dopet för att få en känsla av att
det är livets fest. När Joel dog
hemma, då tände vi dopljuset,
precis efteråt vid sängen. Så dopet
varar ända tills livet tar slut!
Text och bild: Ulrika Södrén