Transcript Motion är medicin mot KOL

EN GUIDE FÖR KOL-PATIENTER
”Motion är
medicin mot KOL”
Andningsförbundets syfte är att främja andningshälsa och ett gott liv för den andningssjuka.
”Ja-a, vilket livsskede? Vet du,
alldeles förskräckligt bråttom
har jag. I går var jag språng
och i dag är jag också på väg.
Allt vad människor överhuvudtaget kommit på att be mig med
på har jag också ställt upp på.”
Pekka Turunen, 63, före detta konstgjutare och numera KOL (kroniskt
obstruktiv lungsjukdom) -patient.
Så här berättar 63-åriga Pekka Turunen, som förutom kroniskt obstruktiv lungsjukdom också har
ett enormt behov av att göra och att hjälpa. Han
berättar, att han skolat sig till allt annat, utom till
att säga nej. Att hjälpa andra är för Pekka ett livsvillkor, på många sätt.
Bakom Pekkas aktivitet finns en vilja att ge kunskap åt den, som inte har sådan. ”Jag minns hur
dåligt jag mådde innan det klarnade, vad som
4
En guide för KOL-patienter
fattades mig. Jag fick diagnosen i ett tidigt skede
av min sjukdom, som 48-åring år 1995. Och fastän
man fick ett namn på min sjukdom och jag kunde börja söka information om KOL, så inte blev jag
mycket klokare.”
Att insjukna i en namnlös sjukdom var en
långsam, smärtsam och uttröttande period. ”Jag
körde dagligen från Lapinlahti till Kuopio, en arbetsresa på 60 kilometer. Ofta då jag hade kört en
”Insjuknandet var en långsam,
smärtsam och uttröttande period.”
viss sträcka fick jag en ångestfylld kvävningskänsla, jag fick inte luft och blev tvungen att vila. Då
jag efteråt diskuterade med läkaren förstod jag, att
trots känslan av att kvävas och inte få luft var situationen den motsatta. Lungorna fylldes nog, men
tömdes däremot inte.
ningen av lungornas toppflöde med PEF-mätare.
”Blodvärdena var bra, och inget annat är rökning
som kunde försämra andningshälsan hade konstaterats. Jag borde ha varit en frisk man. Med det
var jag alltså inte”, berättar Pekka.
Redan tio år tidigare hade Pekka talat med arbetsplatsläkaren och förundrat sig över, varför
kamraterna tycktes få bättre värden än han i mät-
En guide för KOL-patienter
5
i
FAKTA OM KOL
Hurudan sjukdom är kroniskt obstruktiv
lungsjukdom?
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL, fi. keuhkoahtaumatauti KAT, eng. Chronic obstructive
pulmonary disease COPD) är en långsamt framskridande lungsjukdom, som i allmänhet förekommer i anslutning till rökning och som kännetecknas av förträngda andningsvägar och försämrad
utandning. Förträngningen i luftrören är i huvudsak obotlig, men den insjuknade kan med sin egen
aktivitet betydligt påverka sjukdomens gång och
sin egen funktionsförmåga.
Att ständigt utsättas för tobaksrök förorsakar en
kronisk inflammation i luftrörens slemhinnor.
Inflammationen skadar så småningom luftrörsväggen och förorsakar långsamt, men bestående
förträngningar i den. Lungorna förlorar också sin
normala elasticitet, och lungvävnaden stöder inte
längre de små luftrören, så som den borde. Luftens
strömning i de sammandragna luftrören försvåras
och blir långsammare, eftersom luftrören trycks
ihop. Detta tillstånd är bestående. Fastän utandningen skulle vara kraftig blir det för mycket luft
blir kvar i lungorna, eftersom det i huvudsak är
utandningen som försvåras vid KOL. Detta är huvudorsaken till den andnöd, som KOL-patienten
upplever.
•
Vid förlängd inflammation i luftrören,
kronisk bronkit, är det fråga om en fortgående, långvarig slemhosta. Den förutsätter ofta
KOL, men alla som har bronkit, insjuknar
nödvändigtvis inte i KOL.
En del av KOL-patienterna har också astma, som
bör behandlas med astmamedicinering. Man vet,
att det i anslutning till KOL också förekommer
andra sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, förhårdnade artärer (ASO-sjukdom) och
diabetes.
Det finns flera svårighetsgrader av KOL. En lindrig
sjukdom inverkar endast litet störande på det dagliga livet, men långt framskriden begränsar den
avsevärt patientens liv. Vid allvarlig KOL är lungfunktionen definitivt nedsatt. Om det i samband
med sjukdomen förekommer syrebrist, kan det bli
nödvändigt med oxygenbehandling hemma.
KOL framskrider individuellt, hos en del långsammare än hos andra. Att sluta röka bromsar på ett
betydande sätt upp sjukdomen.
Vilka symptom förekommer vid KOL?
•
•
KOL:s karaktär och sjukdomsbild kan variera
kraftigt
Rökning förorsakar också lungemfysem, en sjukdom där lungblåsorna är förstörda och utvidgade.
Transporten av syre till kroppen och av koldioxid
ur kroppen är störd. Inte alls alla KOL – patienter
har dock lungemfysem.
•
•
•
•
•
Vid förträngning av luftrören eller obstruktion, är det fråga om det, att luftrören har
en bestående förträngning. Förträngningen
börjar i de små luftrören och forstsätter i olika takt hos olika människor. Om rökningen
fortsätter, fortsätter också förträngningen
snabbare.
•
6
En guide för KOL-patienter
I början kan sjukdomen vara så gott som
symptomfri eller så kan den insjuknade ha
vant sig med de smygande symptomen.
Andnöd och nedsatt prestationsförmåga
också vid lindrig ansträngning (t.ex. att gå
uppför trappor, klä på sig), då sjukdomen
framskridit förekommer dessa symptom
också i vila.
Långvarig hosta, speciellt på morgonen
Slemutsöndring, speciellt på morgonen
Vinande andning
Upprepade inflammationer i andningsvägarna
Övriga eventuella symptom är avmagring,
samt blåaktig färg på läpparna, händerna och
fotbladen (s.k. cyanos)
Sjukdomen är ofta långt framskriden
Hur allmän är KOL?
KOL upptäcks ofta många år för sent, då den
insjuknades lungfunktion redan är betydligt
nedsatt. Den insjuknade vänjer sig ofta med sina
symptom och sin nedsatta funktionsförmåga och
börjar undvika att bli ansträngd och andfådd. Han
eller hon skyller kanske hostan på rökningen och
förstår inte, att det är ett tecken på sjukdom. Läkarbesöket kanske uppskjuts under lång tid.
Det är svårt att uppskatta ett exakt antal KOL – patienter, men det har beräknats, att cirka 200 000
finländare lider av sjukdomen. Antalet är över
hälften större, om man också räknar med dem,
som lider av luftrörskatarr, bronkit. Fortfarande är
KOL ändå en klart underdiagnostiseras sjukdom.
Sjukdomens symptom försvagar den insjuknades
funktions- och arbetsförmåga. Trots att de skadade lungorna inte kan botas eller ett ”normaltillstånd” återställas, kan symptomen lindras. Med
behandling kan den insjuknades livskvalitet avsevärt förbättras.
KOL beskrivs i allmänhet som en okänd folksjukdom, eftersom bara en del av patienterna får vård.
Sjukdomen blir allt allmännare, och Världshälsoorganisationen (WHO) har uppskattat, att KOL
är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen år
2030.
KOL förtränger luftrören och förstör lungblåsorna.
Normalt
luftrör
Förträngt
luftrör
Inflammationer och
strukturförändringar
Ökad slemutsöndring
Lungblåsornas struktur
brister. De utvidgas och
förstörs.
Lungor
Normal
lungblåsa
Utvidgad
lungblåsa
En guide för KOL-patienter
7
”Den bästa möjliga vård
är att sluta röka.”
I den före detta kostgjutaren
Pekkas händer förvandlas
metall till konstföremål.
En vårdag marscherade Pekka till arbetsplatsläkaren och krävde att få bli grundligt undersökt.
”Jag blev skickad till centralsjukhuset och saken
började utredas.” Orsaken hittades ganska snabbt,
först astma och sedan KOL. Sjukdomarna kunde
inte klassificeras som yrkessjukdomar. ”Den som
har en tobakshistoria i bakgrunden, kan inte påstå att det är yrket som förorsakat sjukdomarna.
Ändå vet jag, att jag på mitt jobb i konstgjuteriet
dagligen utsattes för farliga ämnen. Jag andades in
rök, metalldamm, olika kemikalier, och alla ökade
de risken för astma och KOL, men jag erkänner, att
10
En guide för KOL-patienter
rökningen inverkade försämrande på min sjukdom.”
Pekka är en positiv realist i förhållandet till sin
sjukdom. ”Nu kan jag säga, att det en dag känns
bättre och nästa litet lättare”, skrattar han. ”Ändå,
om jag rör mig för snabbt börjar det trycka över
bröstet. ”Läkarna har inte alltid varit av samma
åsikt som Pekka om smärtan och den tryckande
känslan. ”Därför känns det viktigt att ställa upp
och stöda som likställd. Folk har sagt mig, att de
för första gången har träffat någon som säger, att
”Jag kallar det här är för en smygande
dumhet. Det är svårt för den som röker
att förstå i början.”
man kan ha smärta också i lungorna. Det här har
läkarna inte berättat för alla patienter. Men om
läkaren inte själv har KOL, kan han eller hon inte
exakt veta hur det känns. Den tryckande känslan
och lindriga smärtan är fortgående. Om det inte
känns någonstans, då måste man börja oroa sig, ”
skrattar Pekka.
Många nyligen insjuknade och sådana som varit
sjuka i några år är ofta i dåligt skick, då de inte
vågar berätta om sin sjukdom, eftersom de röker.
”Nog är rökningen ett konstigt spöke, som man
måste smyga med och skämmas för, ” säger Pekka
harmset. ”Jag har sagt, att det här är en smygande
dumhet, som det är omöjligt att förklara för den
som röker.”
Pekka slutade röka drygt ett år efter det, att han fått
sin diagnos. ”Lusten bara försvann, då jag märkte,
att det var just tobaken som fick mig att må dåligt.
Efter det har jag aldrig haft lust att röka, eller rökt
ens i drömmen. Röken terroriserar tillvaron. Sedan
spelar det ingen roll, om röken kommer från tobak,
ur ett avgasrör eller en skorsten, reaktionen är densamma: andningsorganen accepterar inte rök.”
En guide för KOL-patienter
11
”I höstskogen märks, hur lätt
det nu är att andas.”
“Inte blir det ju till någonting, om
man börjar vila varje gång det känns
någonstans.”
Fastän vardagslivet nu tycks vara lättare, får Pekka ibland symptom av lukter. I många produkter
används i dag ämnen som förhindrar mögel, och
speciellt nya gummiprodukter luktar. Nyinköpta
textilier måste tvättas innan de kan användas, och
skorna vädras utomhus minst ett par veckor innan
de ens kan förvars inomhus. ”Om jag reagerar på
parfymer har jag sagt att de luktar. Av någon anledning förorsakar dyrare sällan en retande reaktion.
Men om jag drar den billigaste produkten från Maxi-Magasinet på svettig hud börjar jag garanterat
hosta”, skämtar Pekka.
Pekka vet, att också med en god behandling kommer det perioder, då KOL förvärras, men han bekymrar sig inte i onödan på förhand. Han klarar sig
med läkarens egenvårdsdirektiv och om han inte
14
En guide för KOL-patienter
klarar sig, går han till läkaren för att få nya direktiv.
”Enligt läkaren har jag själv gett mig den bästa möjliga vården, då jag slutat röka.”
Diagnostiseringen kommer utan vidare som en
chock, anser Pekka. ”Min räddning var det, att jag
genast då jag insjuknat fick komma till Anttolanhovi på rehabiliteringskurs, där jag fick konkreta
exempel på, hur livet för KOL-patienter kan vara. Då
jag såg typerna som om nätterna sov med sina oxygenappater och det första de tänkte på då de vaknade var tobak, då började min egen vårdmotivation
ta form. Det var inte ett sådant liv jag ville ha. Då du
ser personer i olika stadier av sjukdomen, förstår du
precis din egen situation, framtidens hot och dess
möjligheter.”
i
FAKTA OM KOL
Det uppskattas, att
ungefär hälften av
rökarna i något skede
insjuknar i KOL.
Vem insjuknar?
Den överlägset största enskilda orsaken till KOL
är rökning, som förorsakar majoriteten av sjukdomsfallen. Det uppskattas, att ungefär hälften
av rökarna i något skede insjuknar i KOL. Ju mera
människan röker och ju längre han eller hon har
rökt, desto större är risken att insjukna.
Förutom tobaksrök ökar utsättandet för damm, os
och luftföroreningar i arbetsmiljön insjukningsrisken en aning.
KOL har tidigare ansetts som en sjukdom för rökande män som passerat medelåldern. Det här
stämmer inte längre, eftersom andelen rökande
kvinnor ökat och därmed också deras andel av de
insjuknade. Sjukdomen förekommer också bland
personer under medelåldern, vilket kan vittna om
tidigt inledd rökning.
Hur undersöks KOL?
Diagnostiseringen av KOL baserar sig på en undersökning av lungfunktionen, spirometriundersökning, som avslöjar förträngningar i luftrören.
Resultatet av blåstestet berättar om lungvolymen
och det, hur väl luftrören är öppna.
Till undersökningarna då sjukdomen diagnostiseras hör oftast också röntgenfotografering av
lungorna och grundläggande laboratorieundersökningar.
Som hjälp vid KOL-screening används ofta s.k.
mikrospirometriundersökningar, som utförs på
hälsocentraler och i arbetshälsovården. På basen
av resultaten från mikrospirometriundersökningen kan remiss skrivas till spirometri eller till en
lungläkare i specialsjukvården.
En guide för KOL-patienter
15
i
FAKTA OM KOL
Hur behandlas KOL?
Målet för behandlingen av KOL är att lindra den
insjuknades symptom, förbättra hans eller hennes
livskvalitet, minska de perioder då sjukdomen förvärras och antalet sjukhusdagar samt öka antalet
levnadsår. Sjukdomen kan inte botas i egentlig
bemärkelse, men den insjuknades välmående kan
höjas.
Det viktigaste är att sluta röka, om patienten ännu
röker. Det är tillsvidare den enda åtgärden, med
vilken förträngningen i luftrören märkbart bromsas upp. Det lönar sig alltid att sluta röka. Mot
nikotinbehovet och för att sluta röka finns olika
hjälpmedel, bland vilka var och en hittar ett lämpligt åt sig. Stöd och tilläggsinformation om att sluta röka får man av sin läkare eller på internet till
exempel på adressen www.stumppi.fi.
Medicineringen vid KOL väljs individuellt enligt
den insjuknades symptom. Om andnöd förekommer dagligen inleds oftast en regelbunden medicinering med en långtidsverkande medicin som
öppnar luftrören och ökar ansträngningstoleransen. Om symptomen förekommer endast sporadiskt, räcker det antagligen med en korttidsverkande, öppnande medicin.
De, som ofta har perioder då sjukdomen förvärras,
kan ha nytta av att jämsides med grundmedicineringen, d.v.s. en långtidsverkande öppnande medicinering, använda kortikosteroider som inandas. Också de, som förutom KOL lider av astma, är
i behov av kortikosteroidmedicinering.
De mediciner som används i behandlingen av KOL
är i form av pulver eller aerosoler som inandas,
inhaleras i lungorna. På marknaden finns också
mediciner i tablettform. Om det i samband med
sjukdomen förekommer riklig slemutsöndring,
är olika metoder för att få slemmet att lossna, som
till exempel flaskblåsningsträning (s.k. PEP-träning) till nytta. Vid PEP-träning blåser man via en
tunn slang luft i en flaska som innehåller litet vatten. Detta gör att slemmet lättare lossnar och kan
16
En guide för KOL-patienter
hostas upp. En PEP-apparat fyller samma funktion. Närmare information om slemlossnings- och
flaskblåsningsträning fås av rehabiliteringshandledare, fysioterapeuter eller från Andningsförbundets nätsidor. Också rask motion kan fylla samma
funktion och sätta slemmet i rörelse.
Anordnandet av uppföljningen av KOL kräver
aktivitet och eget initiativ av den insjuknade. Det
skulle vara bra, att minst en gång per år till exempel på hälsocentralen utvärdera det egna måendet
och sin medicinering. Det kommer ingen kallelse
till läkarmottagning automatiskt, utan man måste
själv sörja för uppföljningen.
Motion trots andnöd
Det första symptomet på KOL är oftast andnöd vid
ansträngning. Därför väljer KOL – patienten ofta
omedvetet bort ansträngande motion, och detta
leder till att allmänkonditionen så småningom
försämras. Den som rör på sig litet och har dålig
allmänkondition blir allt lättare andfådd också vid
liten ansträngning. Vid sträng kyla kan man träna
genom att gå i trappor, till exempel i ett våningshus eller ett köpcentrum.
Ifall då man motionerar blir andfådd och får andnöd, är det viktigt att man andas lugnt. Också
andning mellan ihopknipna läppar kan hjälpa. Då
andningen utjämnats tillräckligt kan man fortsätta motionerandet. För att den insjuknade ska
lyckas höja sin allmänkondition, bör han eller hon
motionera och bli andfådd och svettig minst 20
minuter i gången åtminstone tre gånger i veckan,
helst varje dag. Promenaderna blir längre och
det blir allt lättare att andas. Då man motionerar
lossnar slemmet lättare och det är lättare att hosta bort, vilket är viktigt för lungornas välmående.
Också hjärtsjuka bör motionera, men om de får
bröstsmärtor av ansträngningen är det skäl att de
vänder sig till en läkare för att få hjärtats tillstånd
utvärderat. Det är tryggt och hälsosamt att motionera och anstränga sig, att bli liggande på soffan
och i sängen är däremot farligt!
Människor som lider av KOL utövar många slags
motionsformer. Simning, vattenlöpning och vattengymnastik passar för många, på sommaren är
det lämpligt att cykla, på vintern att skida. Gruppgymnastik, gym samt pardans är populära. Av de
nyaste motionsformerna är till exempel yoga och
pilates utmärkta för KOL-patienter tack vare sin
lugna takt och sina andningsövningar. Att motionera i grupp och träffa andra människor är också
uppiggande för de flesta. Det är viktigt att man hittar ett par motionsformer som man trivs med och
minst en sådan, som man kan utöva också vintertid, oberoende av väder. Lungorna tackar!
Behandling då sjukdomen förvärras
Då KOL framskrider infaller ofta perioder, under
vilka de vanliga symptomen förvärras. Under dessa perioder förekommer
• ökad andnöd,
• upphostningar mera än normalt och med förändrad färg,
• eventuell feber.
Den period då sjukdomen förvärras får i allmänhet sin början av en virus- eller bakterieförorsakad
inflammation i andningsvägarna. Det är av avgörande betydelse, att man effektivt och i tillräckligt
god tid få sin flunsa eller snuvfeber omskött. En
speciellt svår eller långvarig period då sjukdomen
förvärras kan kräva sjukhusvård. Därför är det viktigt, att genast då de första symptomen visar sig
uppsöka läkare, för att en antibiotika- och/eller
kortisonkur i tillräckligt god tid ska kunna påbörjas. En del läkare ordinerar för säkerhets skull åt
sina egna patienter kurer, som patienten på egen
hand kan påbörja om symptomen förvärras.
Näringens viktiga betydelse i
KOL-behandlingen
Typiskt för personer som lider av KOL är det, att
de har över- eller undervikt. Att få ner övervikten
förbättrar välmåendet, eftersom en person med
normalvikt har lättare att andas. Det fett som samlas i området kring magen utgör en mekanisk störning för andningen, varför avmagring underlättar
andningen. Då sjukdomen framskrider kan en
ofrivillig avmagring bli ett problem, och en del av
de insjuknade har också undervikt. Energibehovet
för en KOL-patient är ökat, eftersom andningsbristen i samband med KOL ökar energiförbrukningen
och andningen är mödosam. Sjukdomen försvårar
ätandet och minskar matlusten, då pallea trycker
på magen och en mättnadskänsla uppstår snabbt
och kvarstår länge.
Näringen är en väsentlig del av KOL-behandlingen.
Den upprätthåller muskelkraften, ökar kroppens
motståndskraft och förebygger undernäring. Om
människan inte äter tillräckligt, sjunker konditionen. I värsta fall kan ett dåligt ätande leda till undernärdhet, vilket försämrar muskelkonditionen
och minskar också andningsmusklernas styrka.
Grunden för en KOL-patients näring utgörs av
ordentlig husmanskost och varma måltider. Man
bör fästa uppmärksamheten på måltidernas energimängd: en KOL-patient behöver proteinrik kost,
varför han eller hon bör välja mjölkprodukter, ost,
ägg, kött och fisk. Om avmagring utgör ett problem ger inte enbart salladsmåltider tillräckligt
med näring. Det är bra att hålla en regelbundet och
tät måltidsrytm samt att äta små portioner ofta.
Många har också nytta av det, att de dricker endast
mellan måltiderna, för att inte i onödan fylla magen med vätska.
KOL-patienten har nytta av att ta en vaccination
mot säsonginfluensa, eftersom influensor kan
förorsaka perioder då sjukdomen förvärras och
till och med leda till lunginflammation. Pneumokockvaccinering rekommenderas också.
En guide för KOL-patienter
17
Pekkas familj håller ihop och den är
en viktig del av hans liv.
Pekka använder inte mycket medicin. Förutom
astmamedicineringen har han kolesterolmedicin
och medicin mot halsbränna. Motion är en betydligt viktigare faktor för bättre välmående än mediciner. Hans personliga tränare, som sköter om
vardagsmotionen, har åtta ben och två viftande
svansar. Tillsammans med sina hundar, en vorsteh
och en finsk stövare går han på länk och på jaktturer i skogen. ”I höstskogen märks, hur mycket
lättare det är att andas.” Vintertid går Pekka i
18
En guide för KOL-patienter
vattengymnastik, och tillsammans med medlemmar i andningsföreningen på gym, ofta två gånger
i veckan. ”Om jag en dag blir liggande på soffan,
börjar jag redan följande dag fundera, att jag kanske inte alls ids gå någonstans i dag heller. Jag är helt
enkelt tvungen att gå, kan inte bli hemma och lata
mig.”
Familjen håller ihop och är viktig för Pekka. ”Pojken
bor där bakom granhäcken. Det var jag som byggde
och inredde huset åt honom, vintern 2003. Fastän
sjukdomen inverkar på krafterna så är det ju inte
förbudet att arbeta.”
i
FAKTA OM KOL
KOL-patientens socialskydd
För de mediciner som används i behandlingen av
KOL fås, vid lindrig sjukdom, grundersättning,
vilket innebär, att FPA ersätter receptmediciner
med 42 %. Då sjukdomen är svår fås specialersättning (72 %). Man ansöker om specialersättning
med ett läkarutlåtande, som skickas till FPA. Efter
att ha behandlat ärendet skickar FPA hem ett nytt
FPA-kort, med vilket ersättning fås på apoteket
vid inköp av medicinen.
FPA följer med medicininköpen. Ifall det årliga
avgiftstaket (ca 700 euro) uppnås, meddelar FPA
om det per post. Efter detta är tilläggsersättningen för mediciner 100 %, men självriskandelen
är 1,50 euro per inköp. Tilläggsuppgifter och
handledning i socialskyddsfrågor fås från FPA,
socialbyrån på hemorten, rehabiliteringshandledarna och på Andningsförbundets nätsidor.
Sjukdomen under kontroll med
anstaltsrehabilitering
För den som är i behov av mera färdighet för
att klara sig med sin sjukdom, eller funderar på
frågor i anslutning till sjukdomen, vården eller
kontroll av symptomen lönar det sig att söka sig
till anstaltsrehabilitering.
Med rehabilitering strävas till att bevara arbetsoch funktionsförmågan så god som möjligt. I det
inledande stadiet av sjukdomen är det viktigt
att få kunskap om sjukdomen och socialskyddstjänster, men under rehabiliteringen får man
framförallt redskap för att leva med sjukdomen.
Behandlingen av sjukdomen kan kräva förändringar i levnadsvanorna, också för detta får man
hjälp och stöd under rehabiliteringen.
Det lönar sig att själv söka sig till rehabilitering,
och ta upp saken med sin läkare eller rehabiliteringshandledaren. Man ansöker om rehabilitering med läkarremiss. FPA:s rehabilitering är
avgiftsfri för den som deltar.
Tilläggsinformation fås från FPA:s kundservice
för rehabilitering vardagar klockan 8.00 – 18.00
på numret 020 692 225 eller www.kela.fi. Om det
är fråga om en yrkessjukdom ansöker man om
rehabilitering via arbetspensionsanstalten.
Andningsförbundets rehabiliteringscenter finns
i Uleåborg och St Michel. Tillägguppgifter på
adressen www.hengitysliitto.fi/rehabilitering och
www.verve.fi.
Stöd av likställda från Andningsförbundet
En av de mest centrala verksamhetsformerna i
Andningsförbundet och dess lokalföreningar i
olika delar av Finland är erbjudandet av stöd av
likställda. Med stöd av likställda menas det, att
människor som befinner sig i liknande livssituationer stöder varandra. Det är fråga om växelverkan, utbyte av erfarenheter och känslor samt
det, att man granskar sin sjukdomshistoria och
delar den med andra. Framför allt är det fråga om
att få stöd i vardagslivet. Stöd av likställda ger de
insjuknade möjlighet att tillsammans med andra
begrunda sin egen situation, jämföra erfarenheter samt få och ge stöd. I diskussionerna mellan
likställda kan var och en fundera på, hur det egna
livet, krafterna och sjukdomen både avviker från
eller också liknar de andras.
Sjukdomen prövar också familjen och andra
närstående. Många upplever, att det känns befriande att tala om sjukdomen med andra i samma
situation, då man inte behöver vara rädd för att
belasta sina anhöriga för mycket med sina egna
bekymmer och sjukdomserfarenheter.
Andningsföreningarna anordnar grupper för stöd
av likställda för olika sjukdomsgrupper. Träffarna inleds ofta av en sakkunnig, men tid är alltid
reserverad för diskussioner och utbyte av tankar.
Man kan också få stöd av likställda på diskussionsspalterna på Andningsförbundets nätsidor.
Som sakkunnig för guiden har fungerat Milla Katajisto, specialläkare i lungsjukdomar, HUS.
En guide för KOL-patienter
19
Kom med i verksamheten – du får
kunskap, stöd och råd för vardagen!
Från Andningsförbundet får Du kunskap, stöd och nya vänner. Du träffar andra som är i
samma situation, antingen på nätet eller i grupperna för stöd av likställda. Du kan själv
påverka i frågor som berör andningssjuka och delta i det viktiga arbetet för främjande av
hälsa. Som medlem kan Du också utnyttja den lokala andningsföreningens och
Andningsförbundets tjänster.
Till Andningsförbundet hör cirka 40 000 människor från hela Finland.
Anslut Dig på adressen www.hengitysliitto.fi/jaseneksi eller beställ en anslutningsblankett genom att ringa Andningsförbundet, tel. 020 757 5000.
Astma
Astma är en långvarig inflammationssjukdom i luftrörens slemhinnor. Över 200 000 människor lider av astma. Det är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn. Av Andningsförbundets medlemmar är ungefär hälften astmatiker.
KOL
Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, COPD eller KAT, är luftrören som transporterar luft till
lungorna förträngda. I samband med KOL förekommer i allmänhet också lungemfysem och
långvariga inflammationer i luftrören. Cirka 200 000 människor lider av KOL. Ett lika stort
antal uppskattas lida av kronisk luftrörsinflammation, ett förstadium till KOL.
Mögelutsatta
Människor som utsatts för fukt- och mögelskador i byggnader och därför fått symptom utgör
Andningsförbundets nyaste medlemsgrupp. I många föreningar har man för dem inlett verksamhet för stöd av likställda. Det är svårt att uppskatta hur stort antal människor som utsatts
för fukt och mögel i Finland, det uppskattade antalet varierar från 20 000–200 000 personer.
Sällsynta andningssjukdomar
Förutom de allmänna och kända andningssjukdomarna finns det också en stor grupp sällsynta
andningssjukdomar, som bara några tiotal eller hundratal människor i Finland lider av. Resurscentret Helin harvinaiset stöder människor som lider av till exempel cystisk fibros och alfa1antitrypsinbrist och deras närmaste.
Syftet med Andningsförbundet är att främja andningshälsa
och ett gott liv för den andningssjuka.
www.hengitysliitto.fi – tel. 020 757 5000
Foto: Stefan Bremer – Design: Työmaa – Edita Prima 2011 – 3 000
Sömnapné
Vid sömnapné förekommer upprepade andningsavbrott under sömnen. Dessa förorsakar
kraftig trötthet under dagen och en benägenhet att slumra till. Cirka 150 000 människor lider
av sömnapné. Av Andningsförbundets medlemskår utgör sömnapnétikerna en växande grupp,
och allt fler ansluter sig som medlem.